P8_TA(2017)0063

Genomförandet av programmet Ett Europa för medborgarna

Europaparlamentets resolution av den 2 mars 2017 om genomförandet av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 (2015/2329(ΙΝΙ))

(2018/C 263/04)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), som föreskriver att ”varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv”, att ”institutionerna ska på lämpligt sätt ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden” samt att ”institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället”,

—	med beaktande av protokoll (nr 1) om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

—	med beaktande av protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

—	med beaktande av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar (2),

—	med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den samlade bedömningen av programmet ”Ett Europa för medborgarna” 2007–2013 (COM(2015)0652),

—	med beaktade av artikel 52 i sin arbetsordning samt artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0017/2017), och av följande skäl:

Programmet Ett Europa för medborgarna är ett unikt och högst symboliskt program i den meningen att det tränar oss i att lyssna på det civila samhällets debatt, att det stimulerar till kritiskt tänkande om det europeiska projektet, dess historia och de rörelser och idéer som har främjat det, och att det bidrar till bättre kunskap om europeiskt beslutsfattande genom förbättrade villkor för medborgerligt och demokratiskt deltagande på unionsnivå.

Programmet Ett Europa för medborgarna syftar till att stärka känslan av europeiskt medborgarskap och tillhörighet, öka solidariteten, den ömsesidiga toleransen och respekten och att främja en bättre förståelse för EU, dess ursprung och utveckling, dess värderingar, institutioner och befogenheter samt att främja en aktiv dialog mellan EU:s medborgare. Programmets verksamhet kan ses som en del av en informell livslång utbildning i medborgarskap.

C.	Kampanjen ”en euro per medborgare” för programmet Ett Europa för medborgarna syftar till att sända ett starkt symboliskt budskap om att lyssna på medborgarnas röst i Europa.

Den tilltagande euroskepticismen – som tydliggörs av de antieuropeiska krafter som ifrågasätter det europeiska projektets själva existens och som nyligen kulminerade i folkomröstningen som resulterade i ett ja till Brexit – lyfter fram betydelsen av denna typ av program och stärker behovet av att främja utvecklingen av en gemensam känsla av europeisk identitet, att reflektera över orsakerna till den Europeiska unionens trovärdighetstapp, att uppmuntra till medborgarengagemang och att lansera en djupgående debatt om europeiska värderingar, som bör inbegripa hela det civila samhället och institutionerna själva – med en utbildningskampanj om hur EU-institutionerna fungerar – och som samtidigt lyfter fram de möjligheter som medlemskapet i EU medför.

E.	Före ett lands anslutning till Europeiska unionen måste en djupgående och heltäckande förberedelse genomföras rörande frågor om minneskultur, försoning med det förflutna och ett säkerställande av medborgarnas aktiva deltagande i det berörda landets civilsamhälle.

I enlighet med artikel 11 i EU-fördraget är EU-institutionerna skyldiga att ge medborgare och representativa sammanslutningar möjlighet att offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden. Bestämmelsen medför också att EU-institutionerna är skyldiga att föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället och att kommissionen måste ha ett omfattande samråd med alla intressenter.

Artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) inrättar den grundläggande statusen för unionsmedborgarskap och fastställer rättigheterna som är knutna till detta. En bättre förståelse för EU och dess värderingar är en viktig förutsättning för att medborgarna till fullo ska kunna utnyttja dessa rättigheter.

H.	Aktivt medborgarskap, medborgarskapsutbildning och interkulturell dialog är nyckeln till att bygga öppna, inkluderande och motståndskraftiga samhällen.

Det nuvarande programmet grundar sig på artikel 352 i EUF-fördraget, som endast gav parlamentet rätt att framföra sin ståndpunkt inom ramen för godkännandeförfarandet. Parlamentet motsatte sig kraftigt detta då förslaget lämnades in av kommissionen, eftersom det i hög grad motsäger de demokratiska aspekterna av programmet.

Den utvärdering efter programmets avslutning som kommissionen genomförde bekräftade att programmets mål var betydelsefulla och att programmet, då det skiljer sig från andra program i fråga om omfattning, mål, verksamheter och målgrupper, har möjliggjort initiativ som inte skulle ha kunnat finansieras på annat håll.

Som en följd av de budgetnedskärningar som gjordes efter förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2014–2020 minskade finansieringsramen för programmet ”Ett Europa för medborgarna” med ungefär 29,5 miljoner euro. Den begränsade finansieringsramen på 185,47 miljoner euro för programmet utgör endast 0,0171 % av den fleråriga budgetramen.

L.	Det har konstaterats att medlemsstaterna tenderar att dra sig ur samfinansieringen av dessa projekt och att de lokala myndigheterna befinner sig i svårigheter när det gäller europeiska projekt med höga samfinansieringsnivåer.

M.	Som en följd av den minskade finansieringsramen sjönk antalet projekt som kunde finansieras under 2014 med nästan 25 % jämfört med föregående program.

N.	Icke-formellt och informellt lärande samt frivilligarbete, idrott, konst och kultur skapar många möjligheter för medborgarutbildning och aktivt medborgarskap.

O.	Ytterligare synergieffekter med andra program och bättre kommunikation med andra generaldirektorat krävs för att minska överlappningar och förstärka programmets effekt.

P.	Det finns ett bevisat värde i den befintliga internationella partnersamverkan mellan städer och kommuner (vänortsverksamhet, nätverk av städer), som förstärker den ömsesidiga förståelsen mellan människor och främjar vänskap och samarbete.

Huvudsakliga slutsatser

Europaparlamentet understryker att den totala tillgängliga finansieringen (185,47 miljoner euro) för det enda program som helt och hållet ägnas det europeiska medborgarskapet, d.v.s. programmet Ett Europa för medborgarna, är försumbart i jämförelse med andra utbildnings- och kulturprogram, såsom Kreativa Europa (1,46 miljarder euro) eller Erasmus+ (14,7 miljarder euro), med resultatet att de sökandes förväntningar kommer att sluta i besvikelse.

Europaparlamentet välkomnar att programmet Ett Europa för medborgarna, som är tänkt att överbrygga klyftan mellan EU-institutionerna och de europeiska medborgarna, verkar ha fungerat på ett tillfredsställande sätt under den nya finansieringscykelns två första år, med ett ökande antal sökanden, hög kvalitet på projekten och sunda projektgenomföranden.

Europaparlamentet anser att det främsta hindret för ett framgångsrikt genomförande av programmet är de otillräckliga finansiella anslagen, och beklagar djupt att dessa skars ner med 13,7 % inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020. Detta medförde att antalet finansieringsbara projekt kraftigt minskade och betyder att den höga efterfrågan inte kan mötas, vilket skapar frustration hos sökande med värdefulla projekt.

Europaparlamentet konstaterar att på grund av budgetbegränsningarna är det totala antalet finansierade projekt för litet för att programmets ambitiösa mål ska kunna uppnås, och att endast 6 % av projekten som rör europeisk minneskultur och civilsamhället kunde finansieras under 2015. Detta är en mycket låg andel i jämförelse med resultaten för programmet Kreativa Europa för samma år (19,64 % för Kultur och 45,6 % för Media). Parlamentet menar att finansieringen för dessa två programområden inom programmet Ett Europa för medborgarna bör ökas avsevärt i linje med ambitionerna i programmet.

Europaparlamentet lyfter fram framgångarna med vänortsprojekt över hela EU, och uppmanar medlemsstaterna att främja detta system bland kommuner och att underlätta samarbetet.

Europaparlamentet välkomnar nyhetsbrevet för Ett Europa för medborgarna och databasen över finansierade projekt som kommissionen har lanserat.

Europaparlamentet framhåller att de nationella kontaktpunkterna för programmet Ett Europa för medborgarna spelar en viktig roll för att informera potentiella sökande och ge dem stöd och vägledning (i synnerhet förstagångssökande i målländer), men även europeiska och nationella sammanslutningar av lokala och regionala myndigheter och det civila samhällets organisationer.

Europaparlamentet välkomnar programmets sektorsövergripande strategi, dess tydliga och enkla ansökningsformulär och rapporteringskrav och dess inriktning på specifika åtgärder.

Europaparlamentet välkomnar det faktum att de prioriteringar som fastställts för båda programområdena, Europeisk minneskultur och Demokratisk delaktighet och medborgarengagemang, vilka tidigare anpassades årligen, nu har blivit fleråriga och kommer att gälla för hela den återstående perioden av programmet (2016–2020).

10.

Europaparlamentet erkänner att programmets genomslagskraft fortfarande är proportionerligt sett stor, vilket framgår av det faktum att uppskattningsvis 1,1 miljoner deltagare var inblandade i de 408 utvalda projekten under 2015. Parlamentet anser också att det höga antalet ansökningar – 2 087 under 2014 och 2 791 under 2015 – och projektens kvalitet vittnar om ett stort intresse för programmet och behovet av att avsätta mer mänskliga och finansiella resurser för programmet i syfte att utöka antalet understödda projekt.

Rekommendationer

Rättsliga aspekter av genomförandet

11.

Europaparlamentet rekommenderar att nästa generation av programmet Ett Europa för medborgarna antas på en rättslig grund som gör det möjligt för parlamentet att vara delaktigt i antagandet av programmet som medlagstiftare inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet och jämställt med rådet. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att beakta möjliga lösningar för att uppnå detta mål.

Finansiella aspekter av genomförandet

12.

Europaparlamentet menar att kvalitetsprojekt, såsom europeisk minneskultur och civilsamhällesprojekt (6 % framgångsrika projekt jämfört med 19,64 % för Kultur och 45,6 % för Media inom ramen för programmet Kreativa Europa), har avvisats på grund av bristen på tillräcklig finansiering i programmet Ett Europa för medborgarna. Med tanke på den avgörande roll som detta program spelar som en förutsättning för medborgarnas deltagande i unionens demokratiska liv, anser parlamentet att en betydande ökning av innevarande budget vore nödvändig för att uppnå ett högre målresultat. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, rådet och medlemsstaterna att överväga en finansieringsram på ungefär 500 miljoner euro för programmet Ett Europa för medborgarna under nästa fleråriga budgetram, vilket endast motsvarar 1 euro per medborgare.

13.

Europaparlamentet konstaterar det gemensamma målet med och de potentiella synergierna mellan det europeiska medborgarinitiativet och programmet Ett Europa för medborgarna när det gäller att möjliggöra för medborgarna att delta direkt i utformningen av EU:s politik. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att se till att medborgarinitiativet inte finansieras inom ramen för det senare programmets begränsade budget, vilket fallet är i dag, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att engagera sig mer i finansiellt stöd till båda åtgärderna.

14.

Europaparlamentet konstaterar att systemet med engångsbelopp eller fasta belopp bör ta hänsyn till prisskillnaderna runtom i EU, och variera utifrån levnadskostnaderna i medlemsstaterna. Parlamentet rekommenderar att detta system och den minskade förfinansieringen ses över i syfte att säkerställa de finansierade projektens hållbarhet och att bättre stödja samarbete mellan lokala förvaltningar eller organisationer som befinner sig på stort avstånd från varandra, och att särskilt underlätta deltagande av mindre organisationer med begränsad finansiell kapacitet och deltagare med särskilda behov.

15.

Europaparlamentet begär att kommissionen och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) regelbundet bedömer de effekter som en rad budgetarrangemang har haft för sökande och potentiellt berättigade sökande. Parlamentet begär i synnerhet en bedömning av huruvida den lägre andelen förfinansiering (från 50 % till 40 % för projekt och från 80 % till 50 % för driftsbidrag och nationella kontaktpunkter) som tillämpades under 2015 på grund av en akut brist på betalningsbemyndiganden, behovet av medfinansiering och tillämpningen av samma parametrar oavsett verklig levnadskostnad och geografiskt avstånd, kan ha missgynnat – och kan fortsätta att missgynna – vissa typer av organisationer och enskilda medlemsstater. Parlamentet begär dessutom att ytterligare strategier tas fram för att föra de europeiska institutionerna närmare medborgarna och för att bättre informera medborgarna om de olika delarna av EU-politiken.

16.

Europaparlamentet noterar att en ytterligare parameter bör införlivas i systemet med enhetsbelopp eller schablonsatser, så att personer med särskilda behov kan tillgodoses mer effektivt, eftersom många fler anställda och ofta ytterligare åtgärder, vilket i sin tur leder till högre kostnader, behövs för att göra det möjligt för personer med funktionshinder att delta.

17.

Europaparlamentet understryker att driftsbidrag garanterar stödmottagarnas oberoende (t.ex. tankesmedjor) och ger möjlighet till planering på längre sikt, och därmed möjlighet att genomföra visionsorienterade åtgärder och utveckla expertkunskap. Parlamentet rekommenderar att specifika kriterier, indikatorer och årliga rapporter används för att övervaka vilka framsteg som görs för att uppnå målen, och för att säkerställa att dessa finansieringssystem inte leder till att stödmottagarna blir beroende av kommissionen.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Eacea att offentligt redogöra för de kostnader som har uppstått genom programområde 3: Horisontell insats – Tillvaratagande – Analys, spridning och utnyttjande av projektresultaten.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Eacea att i den rapport om halvtidsutvärderingen som ska läggas fram senast den 31 december 2017 inkludera en noggrann bedömning av det finansiella och budgetära genomförandet av programmet och att dra lärdom av denna bedömning i syfte att omdefiniera de framtida målen och anpassa budgetkraven för programmet i nästa fleråriga budgetram.

Samordnings- och kommunikationsaspekter

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in all användbar information som rör programmet Ett Europa för medborgarna (programguide, prioriteringar, inbjudningar att lämna förslag, pågående och tidigare projekt, resultat och vunna erfarenheter och nyhetsbrev) tillsammans med alla program, insatser, bidrag och strukturfonder som ryms under samlingsbeteckningen europeiskt medborgarskap (såsom det europeiska medborgarinitiativet och europeisk volontärtjänst) på en unik och användarvänlig kommunikationsportal (en internetportal som fungerar som enda kontaktpunkt), som även är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet rekommenderar att denna plattform används som ett offentligt register över stödmottagarnas kontaktuppgifter såväl som ett verktyg för att få åtkomst till projektbeskrivningar och för att kunna hitta partner i andra länder.

21.

Europaparlamentet understryker att ansökningar som fått avslag bör besvaras på ett tillfredsställande sätt, där skälen till avslaget anges, särskilt när den enhet som lämnade in ansökan begär en förklaring. Parlamentet föreslår att man där det är möjligt överväger att kartlägga prioriteringarna i liknande ansökningar som fått avslag.

22.

Europaparlamentet påpekar att vissa mål med programmet Ett Europa för medborgarna liknar och kompletterar dem för det europeiska medborgarinitiativet, särskilt strävan efter att engagera medborgarna i unionen. Parlamentet menar av den anledningen att ansträngningar bör göras för att följa en gemensam strategi för att utforma EU:s politik för medborgarnas deltagande och deltagandedemokrati, med stöd av en konsekvent kommunikationsstrategi, i syfte att samla alla kommissionens program knutna till europeiskt medborgarskap under ett paraply, möjligen genom att högre värdera och främja direkta erfarenheter och gräsrotsdeltagande.

23.

Europaparlamentet understryker behovet av att skapa en öppen förteckning över potentiella partner i varje medlemsstat i syfte att underlätta partnerskap mellan dem som skulle vilja få tillgång till programmet Ett Europa för medborgarna.

24.

Europaparlamentet rekommenderar också inrättandet av en webbplattform för de huvudsakliga organisationer som är verksamma på området för medborgarskap och som drar nytta av programmet i syfte att utbyta god praxis, öka kapaciteten och förbättra synligheten när projekten har avslutats.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja programmets profil och göra allmänheten mer medveten om dess mål genom en engagerande kommunikationsstrategi för europeiskt medborgarskap med hjälp av sociala nätverk, meddelanden i radio och tv samt på annonsskyltar, genom att stärka lokalt engagemang med aktivt deltagande från de nationella kontaktpunkterna och genom att ständigt uppdatera innehållet och nå ut till ny publik i de deltagande länderna, med särskild inriktning på dem där deltagandenivån är lägre, på ungdomar, personer med funktionsnedsättning och utsatta människor.

26.

Europaparlamentet anser att programmet även bör användas för att lyfta fram befintliga kanaler för direktdeltagande i Europeiska unionen, såsom EU:s medborgarinitiativ, medborgarforum och offentliga samråd, i syfte att höja allmänhetens medvetenhet om möjligheterna med direktdeltagande inom EU:s institutionella ram.

27.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de deltagande länder som ännu inte har utsett en nationell kontaktpunkt att de ser till att detta görs. Parlamentet rekommenderar att samordningen förbättras och synergieffekterna förstärks mellan dessa länder, medlemsstaterna och kommissionen.

28.

Europaparlamentet medger att den största utmaningen är att uppfylla de nuvarande ambitiösa målen med den begränsade finansiering som finns tillgänglig. Parlamentet understryker medlemsstaternas, regionernas och de lokala myndigheternas betydelse för att öka programmets effektivitet och popularitet, inte minst genom att maximera potentialen hos de nationella kontaktpunkterna genom erfarenhetsutbyte med enheter med ansvar för liknande projekt, exempelvis Erasmus+ och Kreativa Europa. Parlamentet uppmuntrar Eacea att när så är möjligt underlätta och främja synergieffekter mellan EU-program såsom Kreativa Europa, Erasmus+ och Europeiska socialfonden, för att förbättra effekten.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i ännu högre grad öka sina insatser på området administrativ förenkling, med tanke på att formella krav ibland är svåra att lösa för i synnerhet mindre organisationer som inte bör diskrimineras på grund av byråkratiska orsaker.

30.

Europaparlamentet rekommenderar att de medel som avsatts för kommunikation inte används till att täcka institutionell kommunikation om unionens prioriteringar, såsom i dag föreskrivs i artikel 12 i nuvarande program, utan i stället används för att marknadsföra själva programmet i deltagande länder, särskilt i länder med lägre deltagande.

Programmets inriktning och mål

31.

Europaparlamentet rekommenderar att den fleråriga strategin formaliseras i fråga om definitionen av prioriteringarna och att synergieffekterna stärks mellan programområdena och programmets delar i nästa generation av programmet. Parlamentet betonar att alla ändringar i programstrukturen bör genomföras så att risken för förvirring bland slutanvändarna förhindras, i syfte att minska konsekvenserna.

32.

Europaparlamentet välkomnar det stora fokus som läggs på EU:s sociala aspekter och medborgare, som gör det möjligt för EU-institutioner att arbeta direkt med det civila samhället på fältet. Parlamentet framhåller i programmets prioriteringar hur viktigt det är med projekt som fokuserar på dagens utmaningar för Europa inom ämnen såsom mångfald, migration, flyktingar, kampen mot radikalisering, främjandet av social integration, interkulturell dialog, hanterandet av finansieringsproblem och fastställandet av gemensamma europeiska kulturarv. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka kopplingen mellan programmets prioriteringar och de politiska åtgärder som är kopplade till det europeiska medborgarskapet samt de europeiska medborgarnas dagliga liv.

33.

Europaparlamentet menar att programmet bör nå ut till en bredare publik, säkerställa deltagandet av personer med särskilda behov, främja deltagande av marginaliserade och utsatta personer, däribland migranter, flyktingar och asylsökande.

34.

Europaparlamentet anser att programmet, när så är lämpligt, bör bygga vidare på befintliga framgångsrika initiativ på gräsrotsnivå, såsom vänortssamarbete.

35.

Europaparlamentet betonar vikten av att inom programområdet Europeisk minneskultur utarbeta en europeisk identitet inriktad på framtiden och inte bara på det förflutna, en identitet som bör vara pluralistisk, transkulturell och öppen mot migrationsströmmar och influenser från resten av världen, i syfte att uppnå en gemensam integration grundad på gemensamma europeiska värderingar och Europas sekulära och andliga kulturarv. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa att historia inte används för att splittra, utan som en möjlighet att hantera samtida utmaningar genom varsam tolkning och skickligt riktade utbildningsprogram. Parlamentet betonar vikten av att främja generationsövergripande projekt för att möjliggöra utbyte av erfarenheter mellan äldre och yngre generationer.

36.

Europaparlamentet betonar behovet av att uppmuntra projekt som presenterar nya former för diskussion med medborgarna i tilltalande form och stil, och med en flerdimensionell strategi.

37.

Europaparlamentet föreslår att kommissionen årligen offentliggör en sammanfattande rapport som innehåller de viktigaste förslagen för att förbättra det europeiska projektet såsom de formulerats av deltagarna i de projekt som finansierats genom programmet Ett Europa för medborgarna.

38.

Europaparlamentet betonar behovet av att berika programmet med förslag som rör medborgarnas deltagande i den demokratiska processen och i EU:s beslutsfattande, på ett sätt som bidrar till medborgarnas möjligheter att utnyttja sina rättigheter, exempelvis med hjälp av införandet av e-demokrati. I syfte att uppnå detta uppmanar parlamentet unionen och dess medlemsstater att utveckla åtgärder och politiska strategier för att stärka överförbart, kritiskt och kreativt tänkande samt digital kunskap och mediekompetens, att inkludera sina medborgare och stimulera till nyfikenhet, särskilt bland barn och ungdomar, så att de kan fatta välgrundade beslut och bidra på ett positivt sätt i demokratiska processer.

39.

Europaparlamentet påpekar att deltagande i programmet av stater som ansöker om medlemskap i EU leder till bättre ömsesidig förståelse och tätare samarbete. Parlamentet rekommenderar en större internationalisering av programmet, i synnerhet genom att bjuda in alla Efta- och EES-länder, anslutande länder och kandidatländer att arbeta tillsammans med EU:s medlemsstater vid ansökan om projekt, och uppmanar till större samarbete mellan icke-statliga organisationer över hela EU, länder i det östliga och sydliga partnerskapet och potentiella kandidatländer i syfte att föra EU närmare medborgarna. Parlamentet föreslår att samarbetet mellan organisationer i EU och i grannländer kring europeiska värderingar främjas.

40.

Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla vänortssamarbetet, med fokus på olika sätt att öka användningen av systemet, dess främjande och effekter, inbegripet en adekvat tilldelning av ekonomiska resurser.

o o

41.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 115, 17.4.2014, s. 3.

(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0005.