2.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 81/81

Föredragande:

Bernd DITTMANN, Denis MEYNENT och Ronny LANNOO

1.1

För att fastställa en lämplig lagstiftning som gör att man kan uppnå målen i artikel 3 i EU-fördraget påminner EESK om betydelsen av principerna om korrekt genomförande i tid, subsidiaritet och proportionalitet, försiktighet, förutsägbarhet, ”tänk småskaligt först”, konkurrenskraftens externa dimension och inremarknadstest.

1.2

Syftet med EU-lagstiftningen bör alltid vara att skapa en rättslig ram som gör det möjligt för företag och medborgare att dra nytta av fördelarna med den inre marknaden och undvika onödiga administrativa bördor. Därför anser EESK att det är nödvändigt att övervaka tillämpningen på fältet. Kommittén stöder också en anpassningsbar lagstiftning. Det är inte enbart lagstiftningens innehåll utan även själva lagstiftningsförfarandet som måste kunna anpassas för att svara mot företagens och medborgarnas behov.

1.3

Kommittén anser därför att EU-rättens tillämplighet måste beaktas redan vid lagstiftningscykelns början, då konsekvensbedömningarna görs, och att det europeiska ekosystemet för konsekvensbedömningar måste vidareutvecklas.

1.4

EESK understryker dock att bättre lagstiftning inte utgör en ersättning för politiska beslut och inte under några omständigheter får leda till avreglering eller till att nivån på det sociala skyddet, miljöskyddet och de grundläggande rättigheterna sänks.

1.5

Större delen av svårigheterna med att tillämpa och genomföra EU-rätten beror på brister i införlivandet av direktiv. I sina yttranden rekommenderar därför EESK i allmänhet att man ska använda sig av förordningar i stället för direktiv.

1.6

EESK anser att en förbättring av kommissionens samråd med berörda parter är avgörande för utarbetandet av en lagstiftning som är lätt att genomföra för medlemsstaterna och de berörda parterna.

1.7

I detta sammanhang anser EESK att kommittén kan spela en viktig roll som förmedlare mellan lagstiftarna och dem som använder EU-lagstiftningen. För sin del anpassar EESK kontinuerligt sina arbetsmetoder. Således beslutade kommittén nyligen att ta aktiv del i utvärderingen av lagstiftningscykeln genom att utföra egna efterhandsutvärderingar av unionens regelverk.

2.1

Den 21 december 2016 informerade Pietro Russo, ledamot av Europeiska revisionsrätten, genom en skrivelse EESK:s vice ordförande Michael Smyth om att kontakter skulle tas på administrativ nivå beträffande en översiktlig analys som revisionsrätten inlett av kommissionens övervakning av tillämpningen av EU:s lagstiftning i enlighet med dess skyldigheter. Den granskning som revisionsrätten begärt grundar sig på artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) enligt vilken ”kommissionen ska främja unionens allmänna intresse och ta lämpliga initiativ i detta syfte. Den ska säkerställa tillämpningen av fördragen och av de åtgärder som institutionerna antar i enlighet med fördragen. Den ska övervaka tillämpningen av unionsrätten under kontroll av Europeiska unionens domstol. […]”

2.2

Den 3 maj 2017 översände Leo Brincat, ledamot av revisionsrätten, ett dokument med tre uppsättningar frågor till EESK:s generalsekreterare.

2.3

Med tanke på ärendets politiska betydelse informerade EESK:s generalsekreterare presidiet, som beslutade att inrätta en tillfällig arbetsgrupp med tre ledamöter som fick till uppgift att utarbeta ett svar i form av ett yttrande på eget initiativ på grundval av artikel 29.2 i EESK:s arbetsordning. Revisionsrätten måste få EESK:s bidrag för att integrera det i sin egen rapport, som planeras till maj 2018.

2.4

Revisionsrätten vill i huvudsak höra kommittén i frågan om huruvida kommissionens åtgärder för att se till att EU-rätten efterlevs motsvarar EU-medborgarnas förväntningar. Revisionsrätten vill få kännedom om vilka specifika aspekter av övervakningen av tillämpningen av lagstiftningen som särskilt har tilldragit sig EESK:s uppmärksamhet.

3.1

Revisionsrätten ställer tre uppsättningar frågor för att få kännedom om EESK:s ståndpunkt när det gäller

3.2

De svar som ges i detta yttrande, som inte gör anspråk på att vara uttömmande, bygger på ståndpunkter som EESK har framfört i flera yttranden (2).

4.1

Unionens mål fastställs i artikel 3 i EU-fördraget. I synnerhet ska unionen ”verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. […] Den ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.”

4.2

I detta sammanhang erinrar EESK om vikten av de principer som redan har fastställts för att införa lämplig lagstiftning i syfte att uppnå ovan nämnda mål. Hit hör bland annat principerna om korrekt genomförande i tid, subsidiaritet och proportionalitet, försiktighet, förutsägbarhet, ”tänk småskaligt först”, konkurrenskraftens externa dimension och inremarknadstest (3).

5.1

Om kommissionens viktigaste initiativ för att förbättra tillämpningen av EU-rätten (”Bättre lagstiftning” (4) och ”EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning” (5))

5.1.1

EESK har sedan länge arbetat med frågan om ”bättre lagstiftning” och har ägnat ett stort antal yttranden och informationsrapporter (6) samt många debatter, seminarier, studier och hearingar (7) åt detta.

5.1.2

När det gäller tillämpningen av principerna i programmet för bättre lagstiftning anser EESK att lagstiftningen i sig inte utgör något hinder, utan att den tvärtom är en förutsättning för att målen i fördraget ska kunna uppnås. Kommittén välkomnar därför att förste vice ordförande Frans Timmermans upprepade gånger har påmint om att Refit-programmet inte ska leda till avreglering eller till att nivån på det sociala skyddet, miljöskyddet och de grundläggande rättigheterna sänks (8).

5.1.3

EESK anser att bättre och smart lagstiftning är en gemensam uppgift för alla EU-institutioner och medlemsstater, till förmån för medborgarna, företagen, konsumenterna och arbetstagarna. Bättre lagstiftning ersätter dock inte politiska beslut.

5.1.4

I sitt yttrande om meddelandet om ”Bättre lagstiftning” intog EESK (9) därför följande ståndpunkter:

5.1.5

Samtidigt har EESK genom att acceptera kommissionens inbjudan att delta i Refit-plattformen och lägga fram förslag för att förbättra denna plattforms funktionssätt (10) visat sitt engagemang för ett EU-regelverk som gör att företagen och medborgarna kan dra nytta av fördelarna med den inre marknaden och undvika onödiga administrativa bördor.

5.1.6

Inom ramen för sitt deltagande i Refit-plattformens intressentgrupp har EESK bidragit aktivt till utarbetandet av flera yttranden från plattformen som har utgjort underlag till kommissionens årliga arbetsprogram och kommer att göra det även fortsättningsvis. EESK:s prioriteringar har fastställts på grundval av uppgifter från dess sektioner och omfattar bl.a. ett förslag till förenkling när det gäller problem med överlappning mellan och upprepade krav i olika unionsrättsakter samt behovet av tydliga och heltäckande europeiska standarder för byggprodukter (förordningen om byggprodukter). Kommittén har också bidragit till arbetet med att upprätta en fullständig förteckning över förslag till hur kommissionen skulle kunna förbättra mekanismerna för samråd med berörda parter, vilket kommer att bidra till den pågående översynen av riktlinjerna och verktygslådan för bättre lagstiftning.

5.2

Om de viktigaste frågorna i samband med en bättre tillämpning av EU-rätten (lagstiftningens tillämplighet, öppenhet och allmänhetens medvetenhet)

5.2.1.1

EESK anpassar kontinuerligt sina arbetsmetoder för att bidra till bedömningen av kvaliteten på tillämpningen av EU-rätten. För mindre än två år sedan beslutade kommittén att ta aktiv del i utvärderingen av lagstiftningscykeln genom att utföra egna efterhandsutvärderingar av unionens regelverk.

5.2.1.2

EESK (11) anser att EU-rättens tillämplighet måste beaktas redan vid lagstiftningscykelns början, då konsekvensbedömningarna görs. Trots de framsteg som redan gjorts behöver det europeiska ekosystemet för konsekvensbedömningar vidareutvecklas. EESK föreslår flera möjliga förbättringar för att höja konsekvensbedömningarnas kvalitet, bl.a. kravspecifikationer för studier inom ramen för konsekvensbedömningar som är öppna för insyn, tillgängliga och pluralistiska, en utvidgning av det europeiska registret över konsekvensbedömningar, behovet av en kvalitativ metod samt behovet av en enhetlig metod i forskningsmatrisen för konsekvensbedömningar mellan de olika EU-institutionerna. EESK bör också i framtiden analysera vissa konsekvensbedömningar (beträffande frågor där institutionen har en stark hållning), granska metodfrågor och avge ett yttrande om hur de ekonomiska, sociala, miljömässiga eller territoriella dimensionerna beaktas i det sista skedet av lagstiftningscykeln. Detta skulle också underlätta utarbetandet av eventuella rådgivande yttranden från EESK om de förslag till lagstiftning som dessa konsekvensbedömningar rörde.

5.2.1.3

EESK (12) anser att syftet med EU-lagstiftningen alltid bör vara att skapa en rättslig ram som gör det möjligt för företag och medborgare att dra nytta av fördelarna med den inre marknaden och undvika onödiga administrativa bördor. EESK anser därför att det är nödvändigt att övervaka tillämpningen på fältet. Kommittén stöder också en anpassningsbar lagstiftning.

5.2.1.4

EU-lagstiftningen måste ha ett tydligt syfte, alltid överensstämma med målen i fördraget och vara flexibel i fråga om införlivandet i nationell lagstiftning (13). I detta sammanhang förespråkar EESK ett tydliggörande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

5.2.1.5

EESK noterar också att det inte är enbart lagstiftningens innehåll utan även själva lagstiftningsförfarandet som måste kunna anpassas för att svara mot företagens och medborgarnas behov (14). I detta sammanhang efterlyser EESK (15)

5.2.1.6

Större delen av svårigheterna med att tillämpa och genomföra EU-rätten beror på brister i införlivandet av direktiv. I sina yttranden rekommenderar därför EESK i allmänhet att man ska använda sig av förordningar i stället för direktiv (16).

5.2.1.7

På samma sätt har kommissionen inom ramen för Refit meddelat att samråd bör äga rum i samband med utvärderingar, kontroller av ändamålsenligheten och utarbetandet av delegerade akter och genomförandeakter. I detta avseende bör kommissionen också ta större hänsyn till yttrandena från sin nämnd för lagstiftningskontroll, som nu också har behörighet när det gäller efterhandsutvärderingar.

5.2.1.8

EESK anser att en förbättring av kommissionens samråd med berörda parter är avgörande för utarbetandet av en lagstiftning som är lätt att genomföra för medlemsstaterna och de berörda parterna. I detta avseende har kommittén redan lagt fram förslag för att strukturellt förbättra och övervaka samrådsprocessen (17).

5.2.1.9

EESK har haft tillfälle att beklaga att man i åtgärderna i programmet för bättre lagstiftning inte i tillräcklig utsträckning tar fasta på EESK:s roll, funktion och representativitet enligt fördragen, vilket gör att man inte utnyttjar möjligheten att använda sig av kommittéledamöternas expertis och sakkunskap och inte gör EESK:s uppgifter rättvisa. Tyvärr avspeglar EESK:s deltagande i Refit-plattformen (efterhandsfasen) inte i tillräcklig utsträckning kommitténs uppgifter och ansvar för att stärka institutionernas demokratiska legitimitet och effektivitet (18).

5.2.1.10

EESK anser att tillämpningen av EU:s regelverk också ofta blir lidande pga. de nationella myndigheternas bristande politiska vilja att uppfylla och genomdriva de bestämmelser som upplevs som främmande i deras rättsordning och nationella tradition samt den envisa benägenheten att lägga till nya onödiga bestämmelser till EU-bestämmelserna eller att välja ut vissa delar och välja bort andra i dessa bestämmelser (19).

5.2.1.11

Slutligen anser kommittén att EU Pilot-systemet (en informell dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna om bristande efterlevnad av EU-rätten innan ett formellt överträdelseförfarande inleds) är ett annat steg i rätt riktning, men dess funktionssätt måste fortfarande utvärderas. Dessutom får detta system inte användas i stället för överträdelseförfaranden.

5.2.2.1

EESK (20) anser att all lagstiftning måste vara resultatet av offentliga politiska överläggningar. Kommittén anser att EU:s lagstiftningsförfarande bör ses över inom ramen för Lissabonfördraget och vid behov inom ramen för ett nytt fördrag så att EU-politiken kan ge bättre resultat. EESK vill lyfta fram lagstiftningens kvalitet, legitimitet, öppenhet och inkluderande karaktär.

5.2.2.2

Mötena i de rådskonstellationer som fattar beslut med kvalificerad majoritet bör vara offentliga för öppenhetens och demokratins skull. EESK anser att det påskyndade lagstiftningsförfarandet genom trepartsmöten endast bör tillämpas i brådskande situationer, vilket för övrigt stämmer överens med vad som anges i fördraget (21).

5.2.2.3

Till skillnad från Europaparlamentets utskott är trepartsmötena varken öppna eller tillgängliga. Att begränsa lagstiftningsförfarandet till en enda behandling innebär att det civila samhällets deltagande inskränks (22).

5.2.2.4

Europaparlamentet och organ såsom Europeiska regionkommittén (ReK) och EESK bör integreras bättre i den europeiska planeringsterminen (23).

5.2.2.5

När det gäller delegerade akter bör kommissionen säkerställa en större insyn i sitt beslutsfattande (se artikel 290 i EUF-fördraget), vilket kommittén har betonat vid upprepade tillfällen (24).

5.2.2.6

Dessutom leder det ökade antalet olika namn på agendor och program (”Bättre lagstiftning”, ”Smart lagstiftning”, ”Tänk småskaligt först” osv.) till en viss förvirring. Hierarkin bland dessa program och projekt samt deras samverkan måste klargöras så att allmänheten förstår vem de riktar sig till (25).

5.2.2.7

För öppenhetens och legitimitetens skull anser EESK (26) vidare att kommissionens samråd bör genomföras utan att det påverkar den strukturerade dialogen med det civila samhället (artikel 11.2 i EU-fördraget) och de samråd som äger rum inom specifika ramar, t.ex. samråd med arbetsmarknadens parter inom ramen för den sociala dialogen (artikel 154 i EUF-fördraget) eller samråd med de rådgivande organen, såsom EESK (artikel 304 i EUF-fördraget).

5.2.3.1

Det är nödvändigt att främja och förbättra kommunikationen med allmänheten. Kommunikation skapar intresse, vilket i sin tur bidrar till förståelse. Den så kallade nya skildringen av Europa bör inledas med en kommunikations- och förenklingsstrategi som är gemensam för kommissionen och medlemsstaterna. I detta sammanhang verkar det lämpligt att upprepa det som EESK betonade i sitt yttrande om ”En inremarknadsakt”, nämligen att politiska partier, massmedia, utbildningsinstitut och samtliga berörda aktörer har ett historiskt ansvar för att EU framgångsrikt ska kunna klara utmaningarna från en globaliserad värld på basis av de värden som hittills har utmärkt vår sociala marknadsekonomi (27).

5.2.3.2

De stödnätverk som kommissionen inrättat är ännu alltför okända. Det gäller särskilt Solvit-nätverket, som syftar till att hjälpa EU:s medborgare och företag när de offentliga myndigheterna i en annan medlemsstat inte respekterar deras rättigheter. EESK välkomnar kommissionens initiativ för att bättre främja detta nätverk.

5.2.3.3

En möjlig lösning (28) skulle vara att kommissionen satsar mer på offentlig information om överträdelser, för i slutändan är det medlemsstaternas regeringar som införlivar lagstiftningen felaktigt, för sent eller inte alls. Det var de som antog den berörda lagstiftningen i rådet. De är ansvariga för det allmänt bristfälliga genomförande av EU:s regelverk som konstateras varje år i rapporterna om tillämpningen av EU-rätten. Kommissionen bör också systematiskt undersöka vilka åtgärder som är nödvändiga för att i grunden förändra den rådande situationen samt ta hänsyn till EESK:s tidigare förslag (29) i frågan.

5.3

Om kommissionens viktigaste ansvar när det gäller en bättre tillämpning av EU-rätten (övervakning av tillämpningen av EU-rätten (30) och medlemsstaternas efterlevnad av den)

5.3.1

Frågan om övervakning av tillämpningen av EU-rätten är naturligtvis viktig för EESK, som har lagt fram specifika yttranden om detta (31). Kommittén har också behandlat frågan i yttranden om andra ämnen (smart lagstiftning, bättre lagstiftning, Refit osv.) samt vid hearingar och seminarier om ämnet (särskilt inom ramen för sin observationsgrupp för inre marknaden).

5.3.2

I detta sammanhang har EESK ofta uppmanat kommissionen att begära kommitténs yttrande om kommissionens årliga rapport för att ta hänsyn till det organiserade civila samhällets perspektiv när det gäller genomförandet av EU:s lagstiftning och på så sätt stödja tillämpningen av lagstiftningen i EU (32).

5.3.3

EESK anser nämligen att kommittén kan spela en viktig roll som förmedlare mellan lagstiftarna och dem som använder EU-lagstiftningen. Kommittén kan t.ex. ge ett särskilt bidrag till Europaparlamentets initiativbetänkande om den årliga rapporten om genomförandet av EU:s lagstiftning i medlemsstaterna med inriktning på de tillägg som medlemsstaterna inför i samband med införlivandet (33).

5.3.4

EESK (34) har dessutom föreslagit åtgärder för att förbättra införlivandet av direktiv, särskilt

5.3.5

EESK anser också att lämplig övervakning av EU-frågor i medlemsstaterna skulle vara till stor hjälp för kommissionen och främja kvaliteten på dess arbete (35).