2.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 81/216

Föredragande:

Petr ZAHRADNÍK

Medföredragande:

Javier DOZ ORRIT

1.1

Dessa slutsatser och rekommendationer har utformats för att komplettera yttrande ECO/423, som detta yttrande till fullo instämmer i och bygger på. De stämmer även överens med de tre andra yttranden om EU:s ekonomiska framtid som det hänvisas till i inledningen.

1.2

EESK välkomnar framstegen i utvecklingen av den ekonomiska politiken för euroområdet och övervakar noggrant de omständigheter som styr denna utveckling. Särskilt viktiga är dock de omständigheter som kopplar samman euroområdet med finanspolitiska aspekter och med stärkandet av dess institutionella ram.

1.3

EESK anser att det är viktigt att ha en balanserad kombination av ekonomiska strategier i den ekonomiska politiken för euroområdet, där de monetära, finanspolitiska och strukturella delarna är sammankopplade på lämpligt sätt. Mot bakgrund av den planerade omgrupperingen av dessa strategier i linje med den ekonomiska utvecklingen blir detta en allt viktigare faktor.

1.4

EESK instämmer inte i Europeiska rådets beslut att förkasta en positiv finanspolitisk inriktning (positive fiscal stance) och uppmanar Europeiska rådet att ompröva denna slutsats. Särskilt det planerade avsteget från Europeiska centralbankens politik med kvantitativa lättnader stärker argumenten för en positiv finanspolitisk inriktning. Samtidigt erkänner EESK att den positiva finanspolitiska inriktningens omfattning måste vara rätt riktad för att inte öka den fortsatt höga offentliga skuldnivån samt fokuserad på områden som medför en tydlig långsiktig fördel.

1.5

EESK noterar att den ekonomiska situationen i euroområdet förbättras, och för att upprätthålla och främja denna utveckling rekommenderar kommittén att avgörande åtgärder vidtas för att stimulera investeringar och genomföra strukturreformer som främjar både högre produktivitet och skapandet av kvalitetsjobb. Strukturreformerna bör genomföras i större överensstämmelse med förfarandena inom ramen för den europeiska planeringsterminen. EESK rekommenderar dessutom att man betraktar behovet av strukturreformer för euroområdet eller EU som helhet, inte bara på basis av isolerade strukturåtgärder i enskilda medlemsstater.

1.6

EESK ställer sig i hög grad bakom en stärkt sammanhållning i euroområdet, i form av både en stärkt samordning mellan den ekonomiska politiken och finanspolitiken och en förbättrad finansförmedling genom ett fullbordande av den finansiella unionen, samt att euroområdet får större inflytande i den globala ekonomin. För att dessa mål ska uppnås rekommenderar EESK en adekvat förstärkning av dess institutionella ram.

1.7

EESK anser att euron är hela EU:s valuta. EESK ställer sig bakom tanken att den förbättrade ekonomiska situationen i EU åter ska göra det möjligt att utvidga euroområdet, med förväntade positiva effekter för både det befintliga euroområdet och dess nya medlemmar.

1.8

Mot bakgrund av brexit och den bristfälliga förutsägbarheten hos den nuvarande amerikanska regeringen framhåller EESK att vederbörlig uppmärksamhet också bör ägnas åt den politiska och ekonomiska utvecklingen globalt sett.

1.9

Kommittén är medveten om att det finns begränsningar för hur man kan förbättra euroområdets sätt att fungera inom ramen för de nuvarande bestämmelserna (framför allt när det gäller åtgärder av strukturell karaktär). För några av de mer grundläggande aspekterna (som hänger samman med till exempel förbättringen av den institutionella ramen eller införandet av nya skattemässiga instrument) måste dock nya bestämmelser antas.

1.10

Inför de ekonomiska och politiska rekommendationerna för 2018 betonar EESK att det krävs en diskussion om

1.11

EESK anser att det finns ett stort behov av att de ökade investeringarna tydligt yttrar sig i löneutvecklingen och i en minskning av arbetslösheten. De bör även vara inriktade på att hantera de obalanser som beskrivs i yttrandet, eftersom dessa kan bli ett stort hinder för den långsiktiga tillväxten om de kvarstår utan att åtgärdas.

1.12

För att vinna medborgarnas viktiga stöd för omdaningen av euroområdet och genomförandet av strukturreformer i samband med detta är det nödvändigt att även stärka reformernas sociala dimension och tillämpa demokratiska och transparenta styrelseformer i euroområdet som syftar till att säkerställa ekonomiskt välstånd och hög levnadsstandard.

2.1

Som en del av den regelbundet återkommande europeiska planeringsterminen offentliggjorde kommissionen i november 2016 dokument med koppling till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet, samt ett meddelande (”Mot en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet”). EESK utarbetade yttrandet ECO/423 om dessa dokument, vilket antogs vid plenarsessionen i februari 2017. Sedan dess har EU:s ekonomiska politik liksom ett antal medlemsstaters agerande lett till en avsevärd utveckling i frågan. Detta tilläggsyttrande syftar till att diskutera de viktigaste händelserna i denna utveckling, nämligen

Under perioden i fråga offentliggjordes parallellt också en vitbok om EU:s framtid och ett diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union och om framtiden för EU:s finanser, vilka vidareutvecklades av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i hans tal om tillståndet i unionen i september 2017. Dessutom kunde en synlig utveckling konstateras i hur euroområdet fungerade ur ett finanspolitiskt perspektiv. I det föreliggande yttrandet tas därmed hänsyn till den ekonomiska utvecklingen 2018, och det återspeglar EESK:s förslag med avseende på rekommendationerna om den ekonomiska politiken för euroområdet för 2018.

2.2

Den pågående ekonomiska återhämtningen sker något snabbare än förväntat. Euroområdet behöver dock ökade investeringar, som också skulle kunna stöttas med välavvägda finanspolitiska stimulansåtgärder som på sikt förhindrar en försämring av den offentliga skuldnivån. Effekterna av krisen och de politiska strategier som använts fortsätter att inverka på arbetslösheten, fattigdomen och ojämlikheten, och är också en orsak till ekonomiska och sociala skillnader mellan medlemsstater. Därför är det viktigt att främja tillväxtutsikterna med ökat stöd till investeringar i euroområdet, tillsammans med en socialpolitik som begränsar fattigdom och ojämlikhet. Enligt kommissionens ekonomiska vårprognos är investeringar i kombination med en lämplig löneutveckling och en fortsatt nedgång i arbetslöshetssiffrorna, vilket bidrar till att stärka den inhemska efterfrågan, en väsentlig faktor för att den ekonomiska återhämtningen ska bli hållbar.

2.3

Dessutom måste sammanhållningen i euroområdet bli starkare. Detta skulle kunna underlättas genom att man fullbordar den finansiella unionen med dess förväntade gynnsamma effekt på investeringarna, vilket kan göras enligt nuvarande regler. En ytterligare förstärkning av samordningen av den ekonomiska politiken och finanspolitiken med fokus på euroområdets finanspolitiska kapacitet och skapandet av en egen budget för euroområdet, en starkare institutionell struktur för euroområdet som möjliggör bättre intern och extern representation samt ett stärkt ansvar för dess enskilda medlemmar kräver att nya regler införs.

2.4

I ett av scenarierna i vitboken om EU:s framtid övervägs ett ”Europa i flera hastigheter”, varvid just euroområdet kan vara en viktig skiljelinje. I detta sammanhang stöder dock EESK åsikten att euron är en valuta för hela EU. Det vore därför önskvärt att skapa incitament så att stater som inte är medlemmar av euroområdet anser det vara en inhemsk prioritering att gå med.

2.5

Kommissionens vinter- och vårprognoser fokuserar på en situation med ”stor osäkerhet” beträffande både interna och externa risker för tillväxten till följd av kommersiella, finansiella och geopolitiska faktorer. I sin vårprognos uttrycker kommissionen oro för att utvecklingen i Förenta staterna och Förenade kungariket (brexit) eventuellt kommer att påverka den (blygsamma) återhämtningen i Europa negativt. Trumps regering är till och med ännu mindre förutsägbar än vad den verkade från början, och Tysklands konstant höga bytesbalansöverskott och euroområdet är ett problem för den. Detta skulle kunna få Förenta staterna att vidta ogynnsamma handelspolitiska åtgärder, med skadliga effekter för EU och euroområdet. Det är också svårt att veta vad brexit kommer att leda till: den långa upptakten till förhandlingarna inger inte förtroende när det gäller det slutliga resultatet, medan valet i juni tyder på att komplikationer och förseningar kommer att uppstå under förhandlingarnas gång.

2.6

Av kommissionens senaste ekonomiska vårprognos framgår att dess rekommendation och EESK:s yttrande (ECO/423), där stöd uttrycks för en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet som helhet för 2017 – som nu avslagits genom rådets rekommendation av den 10 mars 2017 – utgjorde ett steg i rätt riktning. EESK instämmer inte i Europeiska rådets beslut och anser att de risker som har uppstått sedan dess, i likhet med kommissionens ekonomiska vårprognos, bekräftar att det är lämpligt att upprätthålla en positiv finanspolitisk inriktning när det gäller budgetpolitiken.

3.1

Betydelsen av EMU som en viktig prioritering för den europeiska integrationen underströks i samband med uppmärksammandet av 60-årsdagen av Romfördragens undertecknande och de efterföljande diskussionerna om EU:s framtid. Det uppgavs också att det, trots de återstående och hittills olösta problemen, skulle vara fel att slå an en alltför defensiv ton vad gäller euroområdet. I stället skulle det vara bättre att ha en ambitiösare syn på framtiden och arbeta för särskilda åtgärder för att bättre utnyttja dess potential. EESK ställer sig bakom detta synsätt.

3.2

Med hänsyn till EU-ekonomins välstånd och den rättvisa omfördelning av inkomster och välstånd som den skapar, understryks i yttrande ECO/423 att det är viktigt att en balanserad ekonomipolitik innehåller monetära, finanspolitiska och strukturella instrument och åtgärder fokuserade på att förbättra finansmarknadens funktionalitet och effektivitet, inklusive lämplig reglering för att förhindra oansvarigt riskfullt beteende av vissa finansinstitut. Kommittén är övertygad om att utvecklingen de senaste månaderna har gjort detta viktigare på många sätt.

3.3

EESK stöder till fullo fullbordandet och fördjupandet av EMU till 2025. I detta avseende överensstämmer detta yttrande med EESK:s övriga yttranden om EU:s ekonomiska framtid, som det hänvisas till i inledningen. Kommittén är övertygad om att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt i synnerhet följande områden:

3.3.1

Förstärkning och ytterligare samordning av finanspolitiken, den ekonomiska politiken och strukturpolitiken i syfte att skapa en ändamålsenlig kombination av dessa politikområden, även med tanke på strävan att genomdriva en stark (särskild) budgetrubrik för euroområdet inom ramen för EU:s budget. För första gången på en sådan hög politisk nivå används termen ”finanspolitisk union” i diskussionsunderlaget om en fördjupad ekonomisk och monetär union. En ”finanspolitisk union” i en homogen monetär och ekonomisk miljö, och på en fungerande inre marknad, skulle också inbegripa en gemensam eller nära samordnad finanspolitik (både skatte- och utgiftsmässigt) som stöder en rättvis skattepolitik och en systematisk och effektiv strategi i fråga om skatteflykt och bedrägerier.

3.3.2

En central förutsättning för en förbättring av euroområdets ekonomiska miljö – inom ramen för en komplex förståelse av EU:s ekonomiska styrning, särskilt den europeiska planeringsterminen – är de enskilda aktörernas ansvar. Medlemsstaternas enskilda ansvar och skyldigheter bör upprätthållas eller till och med utökas i alla befintliga ekonomiska styrningsmekanismer, inklusive objektiv övervakning, tillämpning av alla förebyggande och korrigerande åtgärder och slutligen sanktioner vid behov.

3.3.3

Produktivitetsnämnder (Productivity Boards) rekommenderas som lämpligt instrument, baserat på samtliga berörda arbetsmarknadsparters aktiva deltagande, vilket kan underlätta genomförandet av strukturreformer som, utöver att de förbättrar de enskilda medlemsstaternas ekonomiska kapacitet, väsentligen bidrar till att den inre marknaden som helhet fungerar bättre och blir mer homogen genom att vissa rättsliga hinder och barriärer avlägsnas, utan att detta påverkar fastställda sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter.

3.3.4

Avsevärd förbättring av finansförmedlingens effektivitet genom att hela spektrumet av finansmarknadsaktörer används i enlighet med idén om bankunionen och kapitalmarknadsunionen. När det gäller att göra finansförmedlingen effektivare bör man i första hand fokusera på realinvesteringar och inte på att öka den virtuella finanssektorns volym.

3.3.5

För ett starkt och respekterat EMU – inom ramen för de förändringar som äger rum i den globala ekonomin – är dess externa representation också mycket viktig. Det är av största vikt att inte bara ha en avtalad överenskommelse med enskilda medlemsstater gentemot deras globala partner där EU agerar med en röst, utan också att det vidtas åtgärder i riktning mot en lämplig institutionell struktur som motsvarar detta gemensamma intresse i det globala sammanhanget (4).

3.3.6

Möjligheten att utvidga det nuvarande euroområdet borde dessutom ha tagits med i beräkningen i rimliga fall. Vissa länder – särskilt i Central- och Östeuropa – visar mycket positiva ekonomiska resultatindikatorer och bedöms mycket positivt i den europeiska planeringsterminen. Det verkar som att de skulle kunna stödja euroområdets funktionssätt och öka euroområdets betydelse inom EU.

3.3.7

Slutligen kräver det medborgerliga stödet för det nya EMU-projektet att instrument skapas för att säkerställa att beslut om ekonomisk styrning är demokratiska och att den inre marknaden kompletteras av en stark social pelare.

3.4

EESK anser att främjandet av större investeringar och förverkligandet och genomförandet av strukturreformer som skulle ha kunnat främjas ännu mer inom den europeiska planeringsterminen, särskilt med beaktande av ramen för den inre marknaden, är viktigt för att euroområdet ska fungera. Investeringar som finansieras av EIB, EIF eller Efsi visar positiva resultat, inklusive nödvändiga regionala projekt. Deras volym är dock fortfarande inte tillräcklig för att överbrygga de investeringsbortfall som uppstår, särskilt i kristider. Dessa instrument bör bidra till att skapa tillräckligt stabila system som möjliggör delning av allmänna och privata finansieringskällor. Flexibiliteten inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten bör utnyttjas för detta, för att möjliggöra tillämpningen av en gyllene regel som innebär att investeringar och tillhörande löpande utgifter genomförs så att de ger resultat och effekter i framtiden. Strukturreformernas fokus bör tydligt flyttas från de enskilda medlemsstaterna till den inre marknadens övergripande funktionssätt.

3.4.1

Syftet med strukturreformerna bör först och främst vara att få bukt med befintliga obalanser och att skapa förutsättningar som främjar långsiktig utveckling i enlighet med FN:s koncept om hållbar utveckling (mål för hållbar utveckling). Bland dessa obalanser finns de ökande skillnaderna i EU och i medlemsstaterna. Strukturreformer bör leda till att åtgärder vidtas som tar fasta på det alleuropeiska sammanhanget och inte bara partiella behov i enskilda medlemsstater.

3.4.2

I EU-sammanhanget bör reformerna inte bara vara inriktade på inhemska politiska prioriteringar, utan även betraktas ur ett övergripande EU-perspektiv: med utgångspunkt i strategiska projekt som kan skapa stabilt mervärde på EU-nivå.

3.4.3

Strukturreformerna bör också gå hand i hand med främjandet av högkvalitativa arbetstillfällena med tonvikt på en lämplig lönenivå och fullständig respekt för social rättvisa.

3.4.4

Det krävs fortfarande många reformer för att förbättra de bestämmelser som kan främja företagsutveckling och säkerställa lämpligt skydd för medborgarna. Exempel på områden där strukturreformer kan genomföras är regler för start av företag, bygglov, erhållande av kredit, betalning av skatt, handel över gränserna, egendomsregistrering och harmonisering av skattepolitiken, som främjar en sunt fungerande inre marknad och samtidigt begränsar förekomsten av skadlig konkurrens på denna. Det offentliga/politiska klimatet (dvs. effektivitet och integritet hos den offentliga sektorn, visshet och stabilitet under projektets hela livstid) spelar också en viktig roll. Inte minst när det gäller allmänhetens acceptans för dessa reformer bör man notera hur komplicerad processen bakom genomförandet av dessa reformer är och att deras makroekonomiska resultat beror på hur många invecklade processer fungerar på mikronivå. Det är viktigt att förklara dessa följdverkningar för att få allmänhetens stöd för dessa reformer. Detta stöd förutsätter att de instrument som har skapats för att hjälpa euroområdet att fungera i framtiden har beslutats på ett legitimt, demokratiskt sätt som skapar rätt balans mellan de ekonomiska och sociala pelarna.

3.4.5

Det finns utrymme för ett förstärkt förhållande mellan behovet av strukturreformer, den europeiska planeringsterminen, genomförandet av den fleråriga ramen för ESI-fonderna (eller EU-budgeten mer allmänt) och ett mer utvecklat och effektivt euroområde. Ett förstärkt förhållande mellan strukturreformerna och EU-budgeten i syfte att främja konvergens på medellång till lång sikt hänger nära samman med den förväntade begränsningen av Europeiska centralbankens kvantitativa lättnader, då den skärpta monetära politiken kommer att ge större möjligheter att utnyttja finansiella flöden.

3.5

Samtidigt krävs förnyade ansträngningar för en uppåtgående konvergens i fråga om levnadsstandard och sociala standarder och löner inom och mellan medlemsstater, som ett minimikrav för att öka förtroendet för EU och säkra Europas framtid. Europeiska pelaren för sociala rättigheter bör stödja konvergens.

3.5.1

Detta tyder på att vi behöver strategier som kommer att stärka den inhemska efterfrågan i EU och euroområdet i allmänhet och i länder med högt bytesbalans-/handelsöverskott i synnerhet, för att återställa balansen i euroområdet och i förhållande till resten av världen.

3.5.2

EU-medlemsstaternas strategier för konkurrenskraft bör inte bygga på en långsiktigt låg lönenivå. En ändamålsenlig kombination av ekonomiska strategier bör leda till förnyade investeringar i infrastruktur, och mer medel till utbildning, forskning, yrkesutbildning och kompetens bör yttra sig i ökad produktivitet och starkare löne- respektive inkomsttillväxt, som samtidigt återspeglar livscykeln, yrkesutvecklingen och de förändrade levnadskostnaderna. EESK respekterar dock att enskilda medlemsstater befinner sig i olika situation och att de har huvudansvaret för att ta itu med den genom moderna kollektiva avtalsförhandlingar.

3.5.3

Situationen på arbetsmarknaden i flera länder i euroområdet visar att de förestående strukturreformerna på detta område bör inriktas på att sänka höga nivåer av tillfälligt, ofrivilligt deltidsarbete och låga löner samt på att främja högkvalitativa arbetstillfällen med en arbetsstyrka som har högre nivåer av utbildning och färdigheter. En sund social dialog och kollektivförhandlingar som grundar sig på autonoma arbetsmarknadsparter bör utgöra grunden för ett nytt slags reform av arbetsmarknaden. Detta förbättrar inte bara den sociala rättvisan utan främjar också produktiviteten i ekonomin.

3.6

Särskilt åtgärder för att genomföra strukturreformer och stärka samordningen av den ekonomiska politiken och finanspolitiken kan vidtas enligt det nuvarande regelverket. De kan stärkas ytterligare genom nästa fleråriga budgetram efter 2020. Å andra sidan innebär en ytterligare konsolidering av euroområdet med en gemensam budgetpolitik, eller en förstärkning av euroområdets ställning på världsarenan, att man måste skapa helt nya regler.

4.1

Av de skäl som nämns i detta yttrande uppmanar EESK kommissionen och rådet att ta med en lämplig positiv finanspolitisk inriktning i rekommendationerna om den ekonomiska politiken för euroområdet för 2018. Detta förslag är särskilt viktigt när det gäller behovet av lämplig och hållbar ekonomisk tillväxt och säkerställandet av en fungerande blandning av ekonomisk och monetär politik, vars expansiva karaktär inte kan förlängas i all evighet.

4.2

I samband med genomförandet av investeringsplanen för Europa, som vi ställer oss bakom, anser vi att man bör prioritera projekt som respekterar målen för en hållbar utveckling och tar hänsyn till socialt ansvar och miljöansvar.

4.3

Kommittén är övertygad om att den senaste utvecklingen av EU:s system för ekonomisk politik de senaste månaderna tydliggör att det politiska stödet för metoden som leder till en finanspolitisk union baserad på euroområdet som plattform ökar. I detta sammanhang rekommenderar EESK att man övervakar detta mycket noggrant, och kommittén är till fullo redo att delta i arbetet för att stärka den finanspolitiska tonvikten som ett förhandsvillkor för ett mer homogent euroområde. Det är också viktigt att observera hur denna utveckling återspeglas i möjliga ändringar av institutionella strukturer och system.

4.4

I en tid när fördjupningen av EMU återigen har högsta prioritet anser EESK fortfarande att det är mycket viktigt att inte underskatta de processer som är kopplade till en effektivare och bättre fungerande inre marknad. En effektiv och fungerande inre marknad är ett grundläggande krav innan vi ens kan fundera på ett fördjupat EMU. EMU kan endast infria förväntningarna gällande dess fördelar om den framtida uppöppningen och liberaliseringen av den inre marknaden fortsätter, dess homogenitet stärks och synbara och dolda nationella skyddshinder avlägsnas.

4.5

EESK stöder uppfattningen att miljön för ett fördjupat EMU också måste stå i samklang med finansförmedlingsprocessen. Viktiga aspekter av den finansiella unionen är bankunionen och kapitalmarknadsunionen. Bankunionen syftar till ett stabilt och förutsägbart beteende hos banksektorn. Den måste också backas upp av lämpliga finansiella resurser för att hantera eventuella bankkonkurser. Kapitalmarknadsunionen ses däremot som en breddning av möjligheterna att tilldela finansiella resurser och är fortfarande i ett tidigt skede av sin utveckling. Att finansförmedlingen fungerar bättre bör i sin tur bli tydligare på området för realinvesteringar.

4.6

EU:s framtid är också beroende av att integreringen ökas och att dess roll i ett globalt sammanhang stärks. Särskilt i dagens situation är detta en av de få viktiga prioriteringarna och en fråga av gemensamt intresse för alla EU-medlemsstater. Detta kan underlättas genom att man stärker EU:s gemensamma representation på den internationella arenan och på denna nivå främjar och respekterar gemensamma värden, principer och strategier, t.ex. politisk och ekonomisk frihet och jämlikhet och social rättvisa, värdet av fri verksamhet i handel och investeringar, skapandet av villkor för en rättvis och öppen konkurrensmiljö, samt undanröjande av illegal och kriminell praxis i näringslivet (såsom missbruk av skattesystem eller offentliga upphandlingsförfaranden). Utöver detta är respekten för sociala och medborgerliga rättigheter samt grundläggande krav i fråga om miljöstandarder absolut avgörande.