EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 19.12.2017
COM(2017) 777 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om genomförandet av artikel 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om informationsåtgärder i anslutning till den gemensamma jordbrukspolitiken
{SWD(2017) 459 final}
I. INLEDNING
Denna rapport handlar om genomförandet av informationsåtgärder i anslutning till den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för 2015 och 2016 enligt artikel 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken 1 (nedan kallad förordningen).
I artikel 45.1 första stycket i förordningen anges att den information som finansieras i synnerhet ska syfta till att hjälpa till att förklara, genomföra och utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken, upplysa allmänheten om vad den gemensamma jordbrukspolitiken handlar om och dess målsättningar, att återupprätta konsumenternas förtroende efter kriser med hjälp av informationskampanjer, ge upplysningar till jordbrukare och andra parter som verkar på landsbygden och främja den europeiska jordbruksmodellen samt hjälpa medborgarna att förstå den. I artikel 45.2 sista stycket anges att de åtgärder som avses i första stycket också ska bidra till att säkerställa gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de allmänna målen i denna förordning.
De informationsåtgärder som finansieras omfattas av två huvudsakliga kategorier:
̶Åtgärder som olika fristående organisationer föreslår för medfinansiering från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) (bidrag).
̶Åtgärder på kommissionens initiativ som finansieras till 100 % från EGFJ (direkta åtgärder/offentlig upphandling).
Enligt artikel 45.5 i förordningen ska kommissionen vartannat år överlämna en rapport om genomförandet av informationsåtgärderna enligt förordningen till rådet och Europaparlamentet. Detta är den sjunde rapporten 2 .
Under perioden 2015–2016 fortsatte kommissionen att utveckla sina gemensamma informationsinsatser på grundval av sina tio politiska prioriteringar, med särskild betoning på investeringar, ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Resurser slogs samman från olika utgiftsprogram för att finansiera kommunikationsprioriteringar på grundval av EU:s allmänna mål. Under 2015 (precis som 2014) bidrog kommissionens avdelningar, inklusive generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD AGRI), till att genomföra denna gemensamma strategi. Från årsslutet 2015 och under 2016 förstärktes insatserna för att informera intressenterna och allmänheten om de konkreta fördelar som EU ger medborgarna. Insatserna inriktades på att öka allmänhetens medvetande om EU i stort, om EU:s roll, värderingar och politiska prioriteringar och om vad som görs för att hantera de aktuella utmaningarna.
Den gemensamma kommunikationsinsatsen är central för GD AGRI:s externa kommunikationsstrategi för perioden 2016–2020. Inom ramen för strategin fastställs särskilda informationsåtgärder för varje år i årliga handlingsplaner. När GD AGRI utformade informationsåtgärderna för perioden 2015–2016, beaktades rekommendationerna i den externa utvärdering som gjordes av den gemensamma jordbrukspolitikens informationsåtgärder från juni 2015 3 .
De bilagor som nämns i texten finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.
II. BUDGET
Budgetanslaget för informationsåtgärder under budgetpost 05 08 06, enligt finansieringsbeslutet, uppgick till 8 miljoner euro 2015 och 8 miljoner euro 2016 (inklusive GD AGRI:s bidrag till kommissionens kommunikationskampanj på 4 miljoner euro). Den preliminära fördelningen mellan offentlig upphandling (åtgärder på kommissionens initiativ) och bidrag (medfinansierade åtgärder) såg ut på följande sätt:
2015: offentlig upphandling (5 miljoner euro) (62,5 %) – bidrag (3 miljoner euro) (37,5 %).
2016: offentlig upphandling (1,5 miljoner euro) (18,75 %) – bidrag (2,5 miljoner euro) (31,25 %) – delegering till GD Kommunikation (GD COMM) för kommissionens kommunikationskampanj på 4 miljoner euro (50 %).
Genomförandet av 2015 års åtgärder uppgick till 91,18 % när det gäller åtaganden och 88,60 % när det gäller betalningar.
Genomförandet av 2016 års åtgärder uppgick till 98,29 % när det gäller åtaganden. Vid tidpunkten för utarbetandet av denna rapport fanns ännu inga slutliga uppgifter om betalningar för 2016 års åtgärder, eftersom betalningar kunde göras till och med den 31 december 2017.
Viktiga resultat och framsteg mot att uppnå kommissionens kommunikationsmål, i synnerhet de gemensamma kommunikationsinsatserna, finns i GD COMM:s årliga verksamhetsrapport för 2016 4 .
III. DE FINANSIERADE ÅTGÄRDERNAS FÖRDELNING
Den reform av den gemensamma jordbrukspolitiken som överenskoms 2013 trädde i kraft den 1 januari 2015. En viktig prioritering under rapporteringsperioden var åtgärder för att öka allmänhetens förståelse av den reformerade jordbrukspolitiken och dess bidrag till att uppnå de utmaningar som anges i kommissionens Europa 2020-strategi när det gäller en mer konkurrenskraftig och hållbar jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitik. Insatser gjordes för att sprida information om jordbrukspolitikens bidrag till sysselsättningen i livsmedelsindustrin, om dess miljöfördelar och hur den bidrar till ökad kunskap och innovation och främjande av resurseffektivitet.
EU:s jordbrukssektor stod inför stora utmaningar under den period då man förhandlade om reformen. Jordbruksprisernas volatilitet och osäkerheten på marknaden i kombination med geopolitisk utveckling gav upphov till en allvarlig politisk debatt om jordbrukets och landsbygdsområdenas ekonomiska framtidsutsikter. Det finns utmaningar som måste övervägas närmare, såsom jordbrukssektorns roll i insatserna för att hantera klimatförändringar och dess förmåga att dra nytta av nya möjligheter, till exempel på hälsoområdet, handelsområdet eller inom bioekonomin. Insatser för att hantera de framtida utmaningar som sektorn står inför stod därför också i centrum för utformningen av informationsåtgärderna om den gemensamma jordbrukspolitiken under denna period.
Man ökade ansträngningarna för att vidareutveckla synergier mellan olika partner på området kommunikation om jordbruk och landsbygdsutveckling, däribland olika intressenter. GD AGRI bidrog till att fördjupa samarbetet med andra kommissionsavdelningar, kommissionens representationskontor i EU-medlemsstaterna, andra EU-institutioner och nätverk som Europa direkts informationscentrum och europeiska nätverket för landsbygdsutveckling.
Vad gäller övervakning och utvärdering av informationsåtgärderna beaktade GD AGRI den externa utvärderingens slutsats om att förfarandena och metoderna för fastställande av mål och övervakningen av effekterna av genomförda kommunikationsåtgärder bör förbättras. I detta sammanhang såg kommissionen över planerings- och utvärderingsförfarandena för informationsåtgärderna, och riktlinjerna för utvärdering av informationsåtgärder uppdaterades 2015.
1. Bidrag (medfinansierade informationsåtgärder på initiativ av fristående organisationer)
Enligt artikel 45 (informationsåtgärder) i förordningen kan två typer av åtgärder finansieras genom bidrag – årliga arbetsprogram eller andra specifika informationsåtgärder som presenteras av en tredje part. Med specifika informationsåtgärder avses en informationshändelse som är begränsad i tid och rum och som genomförs med en enda budget. Ett årligt arbetsprogram är en grupp av två till fem specifika informationsåtgärder. För 2015 och 2016 beslutade man (liksom för de föregående åren) att endast godkänna specifika informationsåtgärder för medfinansiering, med målet att förenkla bidragsordningen och att garantera samstämmigheten mellan olika kommunikationsinsatser.
Inbjudan att lämna förslag 2015 koncentrerades på åtgärder för att tillhandahålla information om den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken och dess tre centrala delar, dvs. livsmedelstrygghet, hållbar förvaltning av naturresurser och utveckling av landsbygdsområden. 5 Under 2016 främjades informationsåtgärderna på kommande utmaningar för jordbruket, bland annat hållbar utveckling samt modernisering av Europas jordbruk och landsbygdsekonomin i stort. 6 Kommissionens politiska riktlinjer var centrala för utformningen av inbjudningarna att lämna förslag för bidragen:
Allmänheten (särskilt unga stadsbor), jordbrukare och andra personer som är verksamma i landsbygdsområden var målgrupper för båda åren.
För ovan nämnda åtgärder fastställdes finansieringen till högst 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. Under 2015 medfinansierades femton åtgärder till 50 %. Inom ramen för inbjudan att lämna förslag för 2016 finansierades arton åtgärder, vilket ger totalt 33 medfinansierade åtgärder för perioden 2015–2016. Bidrag beviljades för åtgärder som informationskampanjer med en stark inriktning på gränsöverskridande frågor och multimedier, och åtgärder som lyfter fram hållbarhet och inriktas på nätverksarbete på EU-nivå. Andra medvetandehöjande åtgärder som genomfördes på nationell eller lokal nivå hade ofta en stark koppling till utvecklingsrelaterade behov inom jordbruket i praktiken. De åtgärder som riktades till ungdomar och allmänheten använde de senaste nät- och sociala medieverktygen för att få kontakt med målgruppen.
Projekten genomfördes av nationella jordbrukar- och landsbygdsföreningar, icke-statliga organisationer på nationell nivå och EU-nivå som arbetar med miljöfrågor, landsbygdsutveckling och ekologiskt jordbruk, medieorganisationer som är verksamma på regional, nationell, europeisk och global nivå samt lokala och nationella myndigheter.
Mer detaljerade uppgifter om de bidrag som beviljats under rapporteringsperioden, även antalet godkända ansökningar per medlemsstat, finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.
I inbjudan att lämna förslag uppmuntrades bidragssökande att förbättra definitionen av målgrupper och förbättra informationsspridningen och analysen av åtgärdernas effekter räknat i hur många personer som åtgärderna nått ut till, både direkt och indirekt. De sökande skulle lämna in detaljerade planer för sina föreslagna åtgärder, bland annat om hur projekten skulle genomföras, hur budskapen skulle förmedlas och hur projektens ändamålsenlighet skulle mätas. Det är viktigt att poängtera att ett betydande antal av de medfinansierade åtgärderna nådde ut till en större publik än de faktiska deltagarna under rapporteringsperioden. Detta kunde ske tack vare multiplikatoreffekten hos fackpress och medier och den ökade användningen av internet och sociala medier som informationskanal.
Ansökningarna bedömdes på grundval av strikta kriterier för bidragsberättigande, uteslutning, urval och tilldelning enligt vad som anges i inbjudan att lämna förslag. Detta låg i linje med budgetförordningen och återspeglade kommissionens mål att åstadkomma lika behandling och rättvis konkurrens mellan de sökande. 7
2. Direkta åtgärder/offentlig upphandling (informationsåtgärder på kommissionens initiativ)
Under perioden 2015–2016 genomfördes, liksom tidigare år, ett stort antal informationsåtgärder på kommissionens initiativ.
a) Medienätverk
Åtgärder för att stödja medierna med information och sammanfattningar om utveckling inom GJP och landsbygdsutveckling fortsatte att vara ett mycket viktigt inslag i kommunikationsinsatserna, med en mycket stor multiplikatoreffekt. Sociala medier och internetbaserad kommunikation blev också allt viktigare under denna period. Fortsatta ansträngningar gjordes också för att sprida relevant användarvänlig information om politiken till medierna. Löpande utveckling och underhåll av plattformen för journalister, AG-Press.eu, anordnande av studieresor för AG-Press-medlemmar och medienätverksevenemang fortsatte att främja nära kontakter och utbyten med både journalister som är specialiserade på jordbruksfrågor och med allmänna medier. GD AGRI:s sociala medieverktyg (Facebook, Twitter) vidareutvecklades och fick en snabbt växande publik under denna period. De är fortfarande ett viktigt verktyg, både för att locka specialister till webbplatsen med dess omfattande information och de senaste nyheterna, och även för att nå ut till allmänheten. Generellt sett bidrog medienätverksaktiviteterna till att öka journalisternas medvetande om och förståelse för jordbruks- och landsbygdsutvecklingsfrågor inom EU.
AG-Press-nätverket, som nu omfattar över 800 aktiva journalister, är ett användbart verktyg för kommissionen, samtidigt som det fungerar som ett nätverk för medlemmarna.
Under nio studieresor fick grupper av journalister möjlighet att uppleva de ofta mycket olika jordbruksförhållandena i andra regioner och medlemsstater. Dessa ”praktiska” åtgärder brukar bland annat omfatta information om innovation inom jordbruket, generationsskifte, alternativa företag och klimatbegränsningsåtgärder. Utbyten med producenter och landsbygdsföretagare bidrog till att öka medvetandet om de utmaningar och möjligheter som jordbrukare möter i EU. Det årliga nätverksevenemanget för AG-Press, som hölls i januari 2016 med många experter på hög nivå, bland annat kommissionsledamoten med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling, bidrog också till en gemensam förståelse av den gemensamma jordbrukspolitiken.
b) Intressentnätverk – konferenser
Intressenter – bland annat jordbrukare, kooperativ, livsmedelsbranschen, miljöaktivister, personer som är verksamma i landsbygdsområden – är mycket viktiga informationsförmedlare för jordbruks- och landsbygdsutvecklingsfrågor.
Under rapporteringsperioden var konferenser även fortsatt ett viktigt forum för dialog om genomförandet av politiken och dess framtida utveckling. I linje med kommissionens politiska prioriteringar och fokus på breda samråd med det civila samhället fortsatte även ansträngningarna för att diskutera viktiga politiska prioriteringar med andra EU-institutioner, medlemsstaternas förvaltningar, nationella yrkesorganisationer, den akademiska världen och forskningssamfundet.
GD AGRI fortsatte det initiativ som togs 2014 för att presentera det arbete som genomförs tillsammans med Gemensamma forskningscentrumet om de medelfristiga utsikterna för EU:s jordbruksmarknader för en bredare målgrupp. Inriktningen för ”konferensen om framtiden för EU:s jordbruk” 2015 breddades, så att man även kunde diskutera de utmaningar som jordbruket står inför, både inom EU och globalt. Detta evenemang hade en viktig politisk dimension, med högnivåpaneler som diskuterade frågor som hållbarhet och livsmedelskedjan. Detta bredare högnivåformat användes även för konferensen om framtiden för EU:s jordbruk 2016, där företrädare från EU-institutionerna, regeringar, internationella organisationer och intressenter fick tillfälle att utbyta åsikter och perspektiv om klimatfrågor och tillgång till resurser. Konferenserna räknade in företrädare på överordnad nivå från EU och tredjeländer under perioden, vilket bidrog till en stark medietäckning av de frågor som diskuterades.
”Cork 2.0-konferensen om landsbygdsutveckling” var ett annat viktigt evenemang under denna period. Omkring 300 intressenter från EU och överordnade företrädare från internationella organisationer diskuterade och omvärderade situationen för landsbygdsområden och de politiska följder som detta får under de kommande 20 åren. Konferensen antog en förklaring, ”Ett bättre liv i landsbygdsområden”, med en gemensam vision för landsbygdsområdenas framtid, bland annat genom åtgärder för att stärka landsbygdens värdekedjor och investera i en levande och hållbar landsbygd genom förbättrad tillgång till nyskapande innovation och tekniker. Denna strategiska vision för landsbygdsområdenas framtid är ett viktigt bidrag till kommissionens pågående diskussion om förenkling och modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Under en rad workshoppar fick även experter från både offentlig och privat sektor möjlighet att diskutera och enas om vilka huvudsakliga faktorer som bör ligga till grund för en sund utveckling av fårsektorn i unionen i framtiden.
c) Insatser riktade till allmänheten
Deltagande i mässor
Kommissionens prioritering att förbättra allmänhetens medvetande om den gemensamma jordbrukspolitiken och EU i stort förblev ett centralt tema för deltagandet i mässor. Åtgärderna inriktades även fortsättningsvis på allmänheten och intressenter, och på att tillhandahålla en plattform för dialog med jordbrukarna, det civila samhället och allmänheten om de politiska frågorna. Informationsåtgärderna satte ofta fokus på framgångsrika projekt rörande landsbygdsutveckling och på att anordna informativa och lärorika aktiviteter som attraherar familjer och skolbarn. Samarbetet med andra generaldirektorat och med kommissionens representationskontor i medlemsstaterna ökade. Tillsammans med generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD SANTE) och generaldirektoratet för havsfrågor och fiske (GD MARE) organiserade GD AGRI till exempel gemensamma utställningsmontrar på temat ”från jord till bord” vid större mässor som ”Grüne Woche” i Berlin eller ”Salon International de l’Agriculture” i Paris.
Undervisningspaket för skolbarn
Undervisningspaketet för skolbarn i åldern elva till femton år (”edutainment pack”) togs fram under rapporteringsperioden och delades ut i början av 2017 via Europa direkts informationscentrum och kommissionens representationskontor i medlemsstaterna, med stöd av en kampanj i digitala och sociala medier. Målet är att i ett attraktivt pedagogiskt format förklara jordbrukares och jordbrukarfamiljers roll, deras bidrag till samhället och de problem som de möter.
d) Övergripande insatser
Världsutställningen i Milano 2015 (Expo)
Världsutställningen 2015 ägde rum i Milano den 1 maj–31 oktober 2015 på temat ”Feeding the Planet: Energy for Life”. Världsutställningen var en viktig prioritering för GD AGRI:s kommunikationsinsatser under 2015. Detta års Expo utgjorde en viktig plattform för globala politiska diskussioner och politiska initiativ om livsmedel och hållbarhet. EU är en viktig aktör i denna globala diskussion, och Expo var därför en möjlighet att arbeta för ett givande samarbete om dessa frågor med andra intressenter, både offentliga och privata. Expo lockade 147 länder och internationella organisationer, över 21 miljoner besökare och många fler som nåddes via internet, och var därför ett mycket värdefullt forum för kommunikation om dessa frågor med människor i Europa och tredjeländer. EU hade ställt upp tre viktiga mål för sitt deltagande – informera om viktiga resultat som EU nått på området livsmedel och hållbarhet, tillhandahålla en plattform för framtida politisk utveckling och spela en utbildningsroll genom att öka medvetandet om frågor som bekämpning av livsmedelsavfall och främjande av sundare kostvanor.
EU företräddes av kommissionen, Europaparlamentet och andra institutioner, och många intressenter deltog också. I samarbete med Gemensamma forskningscentrumet, som samordnade EU:s deltagande, och andra kommissionsavdelningar spelade GD AGRI en central roll för att lyfta fram politiska frågor i samband med jordbrukets och landsbygdsutvecklingens framtid. GD AGRI anordnade över tjugo evenemang – seminarier, konferenser, workshoppar och insatser för att informera besökarna. Evenemangen täckte bland annat frågor som livsmedelstrygghet och ett hållbart jordbruk, forskning och innovation, livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet, landsbygdsutveckling och livsmedelsrelaterade globala utmaningar. De fick ett stort gensvar i form av bidrag från intressenterna till de politiskt ansvarigas diskussioner om de framtida utmaningarna. GD AGRI deltog även i andra relaterade evenemang under Expo, särskilt i den vetenskapliga kommitténs arbete och rekommendationer om framtidens forskning och innovation om global livsmedels- och näringstrygghet.
EU:s paviljong lockade över 650 000 besökare. Paviljongens centrala utställning, en animerad berättelse kring bröd, vetenskap och jordbruk, rönte stor uppskattning bland besökarna, 90 %, medan 74 % uppgav att de skulle vilja lära sig mer om EU:s politik för livsmedel och hållbarhet.
Kommunikationsinsatser som riktades till medierna med sociala medieaktiviteter genomfördes både före och under Expo. Den starka politiska representationen på hög nivå vid Expo (statschefer och ministrar, ledamöter av Europaparlamentet, inklusive talmannen, kommissionsledamöter tillsammans med ordförande Jean-Claude Juncker) skapade medieintresse kring Expo och bidrog till att förstärka informationsspridningen om Expos viktigaste aktiviteter.
Publikationer
Vidareutveckling av publikationer i elektroniskt format fortsatte att vara en viktig prioritering under rapporteringsperioden. Liksom tidigare producerades ett antal publikationer i samarbete med Publikationsbyrån, och med även Infrastruktur- och logistikbyrån i Bryssel. En del publikationer riktades till skolbarn och lyfte fram skolprogrammen. De var mycket populära som reklammaterial vid mässor och andra evenemang. Publikationerna fokuserade även på politiska frågor, till exempel livsmedels- och jordbrukssektorns bidrag till ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen, eller jordbruksmarknadens säkerhetsnät.
Den viktiga rapporten från arbetsgruppen för jordbruksmarknader, Improving Market Outcomes: enhancing the position of farmers in the supply chain, publicerades i november 2016.
Eurobarometern
En särskild kvantitativ Eurobarometerundersökning om jordbruket och jordbrukspolitiken genomfördes under det sista kvartalet 2015. Resultaten, som offentliggjordes i januari 2016, visar att jordbruket och landsbygden är viktiga för européerna, och att de flesta stöder den gemensamma jordbrukspolitikens vägledande principer och mål. Samtidigt visade undersökningen dock att 30 % av européerna inte känner till den politik som styr jordbruket, dvs. den gemensamma jordbrukspolitiken. GD AGRI tog hänsyn till dessa resultat när de särskilda informationsåtgärderna utformades.
Webbplats
Webbplatsen om jordbruk och landsbygdsutveckling fortsatte att utvecklas under rapporteringsperioden, framför allt som en viktig källa till fackkunskaper om jordbruk och landsbygdsutveckling. Den spelade också en viktig roll i samrådsprocessen där berörda parter och allmänheten fick uttala sig om jordbrukspolitikens inriktning i framtiden. Kommissionen gjorde stora ändringar av sin webbnärvaro under rapporteringsperioden för att göra webbplatsen mer användarvänlig och relevant för allmänheten. Den pågående digitala omvandlingsprocessen omfattar åtgärder för att anpassa webbinnehållet och integrera det i kommissionens nya webbstruktur till årsslutet 2017, med målet att tillhandahålla information som bättre motsvarar slutanvändarnas behov. GD AGRI deltog aktivt i denna process under perioden 2015–2016 med en förstärkt webbgrupp, och kunde på så sätt säkerställa en framgångsrik migration från Documentum- till Drupal-plattformen.
Besökare
Under rapporteringsperioden fortsatte GD AGRI att delta i informationsmöten med besöksgrupper, som huvudsakligen bestod av jordbrukare, företrädare för jordbrukare, studerande, regionala och lokala företrädare, journalister och akademiker. Syftet med besöken var att förklara och fördjupa besökarnas förståelse för den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen, och även att öka medvetandet om de mer allmänna utmaningar och möjligheter som jordbruket står inför i framtiden. Denna kommunikationsinsats genomfördes i nära samarbete med GD COMM:s besökscentrum.
IV. FÖRDELNINGEN AV UTGIFTER (ÅTAGANDEN OCH BETALNINGAR) MELLAN MEDFINANSIERADE INSATSER PÅ TREDJE PARTS INITIATIV (BIDRAG) OCH INFORMATIONSÅTGÄRDER PÅ KOMMISSIONENS INITIATIV (OFFENTLIG UPPHANDLING) 8
|
2015 |
2016 |
|||||||
|
Bidrag |
Offentlig upphandling |
Totalt |
Bidrag |
Offentlig upphandling |
Totalt |
|||
|
Ursprungligen planerad budget |
3 000 000 |
5 000 000 |
8 000 000 |
2 500 000 |
1 580 900 |
4 000 000 |
||
|
Åtagandebemyndiganden i euro |
2 759 449 |
4 535 172 |
7 294 621 |
2 419 099 (**) |
1 512 640 (**) |
3 931 739 (**) |
||
|
% av åtagande |
91,98 % |
90,70 % |
91,18 % |
96,76 % |
95,7 % |
98,29 % |
||
|
Betalningar (**) i euro |
2 323 802 |
4 139 141 |
6 462 943 |
(*) |
890 638 (***) |
890 638 (***) |
||
|
% för utbetalningen i förhållande till åtagandet |
84,21 % |
91,27 % |
88,60 % |
(*) |
58,88 % |
22,65 % |
||
(*) Inga av åtgärderna har betalats ännu.
(**) Jfr. Efter ändringen av GD AGRI:s externa kommunikationshandlingsplan för 2016.
(***) Dessa siffror för betalning för 2016 års åtgärder är inte slutliga.
Betalningarna är i allmänhet lägre än de ursprungliga åtagandena. När det gäller bidrag kan detta förklaras dels med att slutkostnaderna för åtgärderna är lägre än vad bidragsmottagaren räknade med från början, dels med att inte alla kostnader som bidragsmottagaren deklarerar är stödberättigande kostnader. När det gäller insatser som gjorts på kommissionens initiativ beror skillnaderna mellan betalningar och åtaganden på att åtagandena är fasta men de faktiska utgifterna ofta mindre än väntat tack vare besparingar och användning av mer kostnadseffektiva åtgärder vid genomförandet.
V. SLUTSATS
Under rapporteringsperioden fortsatte kommissionen att utveckla sina gemensamma informationsåtgärder baserat på sina tio politiska prioriteringar, med betoning på de konkreta fördelar som EU ger sina medborgare. Syftet med de informationsåtgärder som genomfördes avseende den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutveckling var att lyfta fram de resultat som nåtts med hjälp av den gemensamma jordbrukspolitiken när det gäller tillhandahållande av en stabil försörjning av sunda livsmedel och dess bidrag till ekonomisk tillväxt och livskraftiga landsbygdsområden. Samtidigt var även kritiska framtidsfrågor, såsom resurseffektivitet, generationsskifte och jordbrukets roll för att hantera klimatutmaningen, även centrala för kommunikationsinsatserna. GD AGRI förstärkte även insatserna för att samarbeta med det civila samhället och en rad olika intressenter och samtidigt verka för ett starkare samarbete om genomförandet av kommunikationsåtgärder, både inom kommissionens avdelningar och med andra EU-institutioner och medlemsstaterna.