EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 1.12.2017
COM(2017) 721 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
om garantier som omfattas av den allmänna budgeten - Situationen per den 31 december 2016
{SWD(2017) 435 final}
Innehåll
1.Inledning
2.Transaktioner som täcks av EU-budgeten och andra krishanteringsmekanismer
3.Utvecklingen för garanterade transaktioner
3.1Insatser som förvaltas direkt av kommissionen
3.1.1Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)
3.1.2Systemet för betalningsbalansstöd (betalningsbalansfaciliteten)
3.1.3Lån för makroekonomiskt stöd (MFA-lån)
3.1.4Euratomlån
3.2Utvecklingen för EIB:s externa utlåningstransaktioner
4.Risker som täcks av EU-budgeten
4.1Definition av risk
4.2Total risksammansättning
4.3Årlig risk som täcks av EU-budgeten
4.3.1Medlemsstaternas exponering
4.3.2Tredjeländers exponering
5.Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland
5.1Aktivering av garantier
5.1.1Användning av likvida medel
5.1.2Utbetalningar från EU-budgeten
5.1.3Begäran om att ta garantifonden i anspråk och återvinning
5.2Fondens utveckling
6.Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)
1.Inledning
Syftet med denna rapport är att kartlägga de kreditrisker som belastar EU-budgeten till följd av garantier som lämnats och utlåningstransaktioner som genomförts direkt av Europeiska unionen eller indirekt genom den garanti som beviljats för EIB:s finansieringsprojekt utanför unionen.
Rapporten läggs fram i enlighet med artikel 149 i budgetförordningen 1 som kräver att kommissionen årligen rapporterar till Europaparlamentet och rådet om garantier som belastar EU-budgeten och de motsvarande riskerna.
Denna rapport har följande struktur: I avsnitt 2 ges en sammanfattning av huvuddragen i de transaktioner som garanteras av EU-budgeten, och flera andra kompletterande krishanteringsmekanismer, som inte medför någon risk för EU:s budget, presenteras också. I avsnitt 3 beskrivs utvecklingen av garantitransaktionerna. I avsnitt 4 diskuteras de huvudsakliga risker som täcks av EU:s budget. I avsnitt 5 beskrivs aktiveringen av garantier och utvecklingen av garantifonden för åtgärder avseende tredje land (nedan kallad fonden) 2 , medan utvecklingen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) 3 beskrivs i avsnitt 6.
Ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar kompletterar denna rapport med ett antal detaljerade tabeller och förklarande anmärkningar. Det innehåller också en makroekonomisk analys av de länder som omfattas av EU:s lån och/eller garantier, som svarar för den större delen av fondens exponering.
2.Transaktioner som täcks av EU-budgeten och andra krishanteringsmekanismer
De risker som täcks av EU-budgeten avser ett brett spektrum av låne- och garantitransaktioner som kan delas in i följande fyra kategorier:
2.1 Lån med makroekonomiska mål som Europeiska unionen beviljar
Sådana lån omfattar 1) lån för makroekonomiskt stöd 4 till tredjeländer, 2) lån för att stötta betalningsbalansen 5 i medlemsstater utanför euroområdet som har drabbats av betalningsbalansproblem, och 3) lån inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (nedan kallad EFSM) 6 för att stötta medlemsländer i euroområdet som drabbas eller allvarligt hotas av en allvarlig ekonomisk och finansiell störning orsakad av extraordinära händelser som de inte råder över. Dessa aktiveras i samband med ekonomiskt stöd från Internationella valutafonden (IMF).
2.2 Lån med mikroekonomiska mål
Denna rubrik avser Euratomlån.
2.3 Utlåning från Europeiska investeringsbanken (EIB) för finansiering av insatser i tredjeland (EIB:s externa utlåning), som täcks av EU-garantier 7
EIB:s garanterade externa utlåning, det makroekonomiska stödet och Euratomlånen till tredjeländer har sedan 1994 täckts av garantifonden för åtgärder avseende tredje land (nedan kallad fonden), medan betalningsbalanslån och lån inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) och Euratomlånen täcks direkt av EU-budgeten.
Fonden täcker uteblivna betalningar på lån och lånegarantier som beviljats tredjeländer eller för projekt i tredjeländer. Den upprättades för att
·tillhandahålla en ”likviditetsbuffert”, så att inte EU:s budget måste tas i anspråk varje gång en situation med utebliven eller försenad betalning på ett garanterat lån uppstår, och
·för att skapa ett instrument för budgetdisciplin genom att upprätta en finansiell ram för utformningen av EU:s politik i fråga om garantier för EU:s och EIB:s lån till tredjeländer 8 .
Om tredjeländer blir medlemsstater täcks lån till dessa länder inte längre av fonden, och risken måste bäras direkt av budgeten. Fonden tillförs medel från EU:s budget och måste bibehållas på en nivå som motsvarar en viss procentandel av de utestående lån och lånegarantier som täcks av fonden. Denna procentandel, som kallas målsatsen, är för närvarande 9 % 9 . Om fondmedlen inte är tillräckliga kommer de nödvändiga medlen att tillhandahållas genom EU-budgeten.
2.4 Utlåning från Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) för finansiering av insatser i tredjeland som täcks av EU-garantier – Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)
Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) utgör kärnan i investeringsplanen för Europa, som syftar till att främja långsiktig ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i EU.
EU-garantin omfattar en del av de finansierings- och investeringstransaktioner som EIB undertecknat inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsten och som EIF undertecknat inom delen för små och medelstora företag, medan den andra delen utförs på egen risk av EIB-gruppen.
EIB och EIF är ansvariga för bedömning och övervakning av risken för de enskilda transaktionerna och rapporterar tillbaka till kommissionen och Europeiska revisionsrätten.
Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsis garantifond) 10
Enligt artikel 12 i Efsiförordningen 11 ska garantifonden utgöra en likviditetsbuffert som ska användas för att betala EIB om anspråk görs på EU-garantin. I enlighet med Efsiavtalet mellan EU och EIB ska anspråk betalas ut av garantifonden om de begärda beloppen överstiger de medel som EIB förfogar över på Efsikontot. Efsikontot, som förvaltas av EIB, har till syfte att uppbära EU:s inkomster från de av Efsis transaktioner som omfattas av EU-garantin och från återkrävda belopp samt, i den mån som det tillgängliga saldot tillåter, att betala ut anspråk i enlighet med EU-garantin.
Garantifonden tillförs medel gradvis med hänsyn till ökningen av EU-garantins exponering.
Enligt artikel 12.4 förvaltas garantifondens medel direkt av kommissionen och investeras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och lämpliga tillsynskrav.
2.5 Krishanteringsmekanismer som inte täcks av EU:s budget
Som en del av krishanteringen har flera andra mekanismer inrättats, som dock inte medför någon risk för EU:s budget:
— Lånefaciliteten till förmån för Grekland 12 , som finansieras genom bilaterala lån från andra medlemsstater i euroområdet till Grekland, förvaltas centralt av kommissionen.
Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) 13 : EFSF skapades av euroområdets medlemsstater som en tillfällig räddningsmekanism i juni 2010 för att bevilja ekonomiskt stöd till medlemsstater i euroområdet inom ramen för ett makroekonomiskt anpassningsprogram. Fördraget om en permanent räddningsmekanism, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), trädde i kraft den 27 september 2012. Sedan den 1 juli 2013 fortsätter EFSF sina pågående stödprogram med Grekland (tillsammans med Internationella valutafonden och vissa medlemsstater) liksom med Irland och Portugal (tillsammans med IMF, vissa medlemsstater samt EU/EFSM) 14 , men deltar inte längre i nya finansieringsprogram eller avtal om lånefaciliteter.
— Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) 15 : ESM är en viktig del i den övergripande EU-strategin som är utformad för att upprätthålla den finansiella stabiliteten inom euroområdet genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater i euroområdet som genomgår eller hotas av ekonomiska svårigheter. Det är en mellanstatlig organisation som lyder under internationell rätt med säte i Luxemburg och en faktisk utlåningskapacitet på 500 miljarder euro.
3.Utvecklingen för garanterade transaktioner
I detta avsnitt beskrivs utvecklingen för garantitransaktionerna. För det första de som förvaltas direkt av kommissionen och för det andra de som förvaltas av EIB.
|
|
||||
|
Utestående kapital |
Upplupen ränta |
Totalt |
% |
|
|
Medlemsstater* |
||||
|
Euratom |
241,06 |
0,80 |
241,86 |
0,29 % |
|
Betalningsbalansstöd (BOP) |
4 200,00 |
71,60 |
4 271,60 |
5,13 % |
|
EIB |
1 651,32 |
13,15 |
1 664,47 |
2,00 % |
|
Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) |
46 800,00 |
655,79 |
47 455,79 |
57,01 % |
|
Delsumma medlemsstater** |
52 892,38 |
741,34 |
53 633,72 |
64,43 % |
|
Tredjeländer*** |
||||
|
Makroekonomiskt stöd (MFA) |
2 946,60 |
17,30 |
2 963,90 |
3,56 % |
|
Euratom |
10,37 |
0,02 |
10,39 |
0,01 % |
|
EIB**** |
26 482,04 |
156,89 |
26 638,94 |
32,00 % |
|
Delsumma tredjeländer |
29 439,01 |
174,21 |
29 613,23 |
35,57 % |
|
Totalt |
82 331,40 |
915,55 |
83 246,95 |
100,00 % |
|
*
Denna risk täcks direkt av EU-budgeten. Detta omfattar även makroekonomiskt stöd samt Euratom- och EIB-lån som beviljats
** Dessa siffror omfattar inte Efsi-transaktioner för vilka 4 392 miljoner euro har utbetalats på rapporteringsdagen... *** Den risk som täcks av fonden är begränsad till 20,03 miljarder.
****
Lån där EU utbytts till fordringsägare (subrogation) efter det att uteblivna betalningar från Syrien på EIB-lån har inkluderats
|
||||
I tabellerna A1, A2a, A2b och A3 i arbetsdokumentet återfinns närmare uppgifter om dessa utestående belopp, särskilt i fråga om övre gränsvärden, utbetalade belopp eller garantinivåer.
3.1Insatser som förvaltas direkt av kommissionen
3.1.1Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)
I slutsatserna från Ekofinrådet av den 9–10 maj 2010 fastställdes att mekanismen maximalt ska omfatta 60 miljarder euro 16 . Dessutom stod medlemsstaterna inom euroområdet redo att komplettera dessa resurser om så krävs. Genom artikel 2.2 i rådets förordning nr 407/2010 17 begränsas det utestående beloppet för lån eller krediter som får beviljas medlemsstater till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel.
Efter rådets beslut att bevilja ekonomiskt bistånd från unionen till Irland 18 (på upp till 22 500 miljoner euro) och Portugal 19 (på upp till 26 000 miljoner euro), utbetalades totalt 22 500 miljoner euro till Irland och 24 300 miljoner euro till Portugal (återstående 1 700 miljoner begärdes inte av den portugisiska staten). Följaktligen har EFSM en återstående kapacitet på 13 200 miljoner för att, om så krävs, tillhandahålla ytterligare stöd 20 .
I april 2013 beslutade Eurogruppen/Ekofin att öka den maximala viktade genomsnittliga löptiden för EFSM-lån från 12,5 till 19,5 år, vilket ger mottagarländerna möjlighet att begära en förlängning av lånens löptid till 2026 (per delbetalning).
Utvecklingen under 2016
En begäran om förlängning av EFSM-lånet på 4,75 miljarder euro som utbetalades till Portugal 2011 – vilket förföll den 3 juni 2016 – mottogs från Portugal den 11 januari 2016. Lånet återfinansierades i tre transaktioner som löper ut 2023 (1,5 miljarder euro), 2031 (2,25 miljard euro) och 2036 (1 miljarder euro). Efter denna förlängning av löptiden är den viktade genomsnittliga löptiden för EFSM-lån till Portugal nu 14,9 år.
3.1.2Systemet för betalningsbalansstöd (betalningsbalansfaciliteten)
EU:s system för medelfristigt ekonomiskt stöd enligt betalningsbalansfaciliteten återaktiverades i slutet av 2008 till stöd för Ungern, och sedermera Lettland och Rumänien för att återvinna marknadens förtroende. Det totala åtagandet uppgick till 14 600 miljoner euro, varav 13 400 miljoner euro betalades ut.
Utvecklingen under 2016
Ungern återbetalade sin sista delutbetalning på 1 500 miljoner euro i april 2016. De utestående beloppen för betalningsbalanslån har sålunda minskat från 5 700 miljoner euro till 4 200 miljoner euro under 2016.
Per den 31 december 2016 hade betalningsbalansfaciliteten en återstående utlåningskapacitet på 45 800 miljoner euro av ett totalt utlåningstak på 50 000miljoner euro, för att, om så krävs, tillhandahålla ytterligare ekonomiskt bistånd.
3.1.3Lån för makroekonomiskt stöd (MFA-lån)
I allmänhet fattas beslut om lån inom ramen för makroekonomiskt stöd av Europaparlamentet och rådet (artikel 212 i EUF-fördraget). Rådet ska dock på förslag av kommissionen anta beslut om situationen i ett tredjeland kräver omedelbart finansiellt bistånd (artikel 213 i EUF-fördraget) och detta förfarande tillämpades i det andra makroekonomiska stödpaketet för Ukraina 2014.
Utvecklingen under 2016
Den första utbetalningen (10 miljoner euro av beslutet på 15 miljoner euro) på det lån som beviljats Kirgizistan 21 gjordes i april 2016.
Den 6 juli 2016 beslöt Europaparlamentet och rådet att bevilja ytterligare makroekonomiskt stöd till Tunisien 22 på högst 500 miljoner euro i form av lån (tre låneutbetalningar på 200, 150 och 150 miljoner)
Den 14 december 2016 beslöt Europaparlamentet och rådet att bevilja ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien 23 på högst 200 miljoner euro i form av lån (två låneutbetalningar på 100 miljoner).
Härav har 70 miljoner euro återbetalats av de stödmottagande länderna (Bosnien och Hercegovina – 4 miljoner euro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien – 10 miljoner euro, Montenegro – 1,34 miljon euro och Serbien – 54,66 miljoner euro).
De utestående beloppen för lån inom ramen för makroekonomiskt stöd har minskat från 3 006,6 miljoner euro till
2 946,6 miljoner euro mellan den 31 december 2015 och den 31 december 2016. Lån till Ukraina utgör 75 % av den totala makroekonomiska exponeringen.
Utvecklingen efter den 31 december 2016 (till och med den 30 juni 2017)
Den andra låneutbetalningen som beviljades Ukraina inom ramen för det tredje programmet MFA-III 24 (600 miljoner) utbetalades i april 2017.
Den andra låneutbetalningen som beviljades Georgien inom ramen för MFA (13 miljoner) utbetalades i maj 2017.
3.1.4Euratomlån
Euratoms utlåning till medlemsstater eller i vissa låneberättigade tredjeländer (för närvarande Ryska federationen, Armenien, Ukraina) har ett utlåningstak på 4 000 miljoner euro, varav omkring 92 % redan utnyttjats. Av beslutets belopp på 4 miljarder euro återstår 326 miljoner euro.
Ett lån på 300 miljoner euro till Ukraina avsett för uppgradering av befintliga kärntekniska anläggningar undertecknades den 7 augusti 2013 och garantiavtalet ratificerades av det ukrainska parlamentet den 15 maj 2014. Lånet kommer att ges i nära samarbete med EBRD, som ger ytterligare ett lån på 300 miljoner euro parallellt.
Den 27 maj 2015 godkände kommissionen utbetalningar inom ramen för Euratomlån för belopp på upp till 100 miljoner euro, på villkor att Energoatom har tagit ut det lånebelopp som beviljats av EBRD till ett belopp som inte understiger 50 miljoner euro. På grund av förseningar av genomförandet av projektet hade fram till den 31 december 2016 inga Euratomutbetalningar gjorts.
Dessa lån drar nytta av statliga garantier som täcker 100 % av de utestående beloppen vid årets slut.
Utvecklingen under 2016
Det förekom inga nya utbetalningar under 2016. Återbetalningar skedde med 22,62 miljoner euro från Bulgarien, 19 miljoner euro från Rumänien och 7,1 miljoner euro från Ukraina.
Utvecklingen efter den 31 december 2016
Den första Euratomdelen på 50 miljoner har utbetalats i maj 2017.
3.2Utvecklingen för EIB:s externa utlåningstransaktioner
Utvecklingen under 2016
Inom ramen för EIB:s allmänna mandat för perioden 2014–2020 hade totalt
10 741 miljoner euro tecknats per den 31 december 2016, varav 1 882 miljoner euro hade betalats ut vid den tidpunkten, vilket ger ett utestående kapital på 1 893 miljoner euro (se tabell A3 i arbetsdokumentet). För närmare uppgifter om de länder som täcks av EIB-mandaten, hänvisas till tabellerna A1, A3 och A4 i arbetsdokumentet.
För EIB:s tidigare mandat för extern utlåning, se tabell A3 i arbetsdokumentet.
Uteblivna räntebetalningar och låneamorteringar från den syriska regeringen fortsatte under 2016. EIB har uppmanat garantifonden att täcka dessa inställda betalningar (se punkt 5.1.3 nedan).
Utestående belopp per den 31 december 2016 för de olika låneinstrument som det hänvisas till i detta avsnitt redovisas i avsnitt 3 ovan (tabell 1).
4.Risker som täcks av EU-budgeten
4.1Definition av risk
Den risk som EU-budgeten utsätts för härrör från utestående kapital- och räntebelopp avseende transaktioner som täcks av garantier.
I denna rapport används två metoder för att bedöma de risker som EU-budgeten utsätts för (antingen direkt eller indirekt via fonden):
–”Sammanlagd risktäckning” baseras på summan av de berörda transaktionernas totala utestående kapital vid en given tidpunkt, inklusive upplupen ränta 25 .
–Den budgetmetod som definieras som ”den årliga risk som EU-budgeten utsätts för” baseras på beräkningen av det högsta belopp som EU skulle behöva betala ut under ett budgetår, om inga garanterade lån skulle återbetalas 26 .
4.2Total risksammansättning
Fram till 2010 var den maximala risken i samband med de samlade täckta utestående beloppen i huvudsak kopplade till lån som beviljats tredjeländer. Sedan 2011 har finanskrisen fått allvarliga konsekvenser för medlemsstaternas offentliga finanser, vilket ökat EU:s utlåningsverksamhet för att tillgodose medlemsstaternas offentliga finansieringsbehov.
Följaktligen har riskernas sammansättning förändrats. Per den 31 december 2016 rörde 64 % av det totala utestående beloppet 27 upplåning kopplad till lån som beviljats medlemsstater och som direkt täcks av EU-budgeten (vilket ska jämföras med 45 % per den 31 december 2010).
4.3Årlig risk som täcks av EU-budgeten
Med avseende på utestående lån per den 31 december 2016 (se tabell 1 ovan) är det högsta belopp som EU skulle behöva betala ut under 2017 (direkt och via fonden) – under antagandet att alla garanterade lån var nödlidande – 5 777 miljoner euro. Detta motsvarar betalningar av kapitalbelopp och räntor för garanterade lån som förfaller till betalning under 2017, med antagande av att nödlidande lån inte ökar (för närmare uppgifter se tabell A4 i arbetsdokumentet).
4.3.1Medlemsstaternas exponering
Under 2017 kommer den maximala årliga risk som belastar EU och som avser medlemsstater att uppgå till 2 858 miljoner euro (49,5% av den totala årliga risken). Denna risk hänför sig till följande:
a) EIB-utlåning och/eller Euroatomlån som beviljades före EU-anslutningen.
b) Lån som beviljats genom systemet för betalningsbalansstöd.
c) Lån som beviljats genom den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen.
Tabell 2: Rangordning av de medlemsstater som exponerar EU-budgeten för de största riskerna under 2017 (miljoner euro)
|
Prioritet |
Land |
Lån |
Maximal årlig risk |
Landets viktning i förhållande till medlemsstaters årliga risk |
Landets viktning i förhållande till den totala årliga risken (medlemsstater och tredjeländer) |
|
1 |
Rumänien |
a)+b) |
1 453,75 |
50,9 % |
25,2 % |
|
2 |
Irland |
c) |
607,25 |
21,2 % |
10,5 % |
|
3 |
Portugal |
c) |
591,22 |
20,7 % |
10,2 % |
|
4 |
Bulgarien |
a) |
73,39 |
2,6 % |
1,3 % |
|
5 |
Kroatien |
a) |
38,01 |
1,3 % |
0,7 % |
|
6 |
Lettland |
a)+b) |
26,34 |
0,9 % |
0,5 % |
|
7 |
Tjeckien |
a) |
25,93 |
0,9 % |
0,4 % |
|
8 |
Polen |
a) |
21,53 |
0,8 % |
0,4 % |
|
9 |
Republiken Slovakien |
a) |
14,24 |
0,5 % |
0,2 % |
|
10 |
Litauen |
a) |
4,42 |
0,2 % |
0,1 % |
|
11 |
Ungern |
a) |
2,12 |
0,1 % |
0,04 % |
|
Totalt |
2 858,20 |
100 % |
49,5 % |
4.3.2Tredjeländers exponering
Under 2017 kommer den maximala årliga risk som belastar fonden och som avser tredjeländer att uppgå till 2 918,8 miljoner euro (50,5 % av den totala årliga risken). Tredjelandsriskerna hänför sig till EIB-lån, makroekonomiskt stöd (MFA) och Euratomlån (närmare uppgifter anges i tabell A2b i arbetsdokumentet). Fonden täcker garanterade lån till tredjeländer med löptider fram till 2042.
Nedan rangordnas de tio länder (av totalt 48) som står för de största totala utestående beloppen 2017. Dessa länder står för 2 415 miljoner euro eller 83 % av den årliga risk som fonden exponeras för i tredjeländer. Dessa länders ekonomiska situation analyseras och kommenteras i punkt 3 i arbetsdokumentet. Kreditvärdigheten, enligt kreditvärderingsinstitutens bedömning, anges också i varje lands tabell.
Tabell 3: Prioritet för de tio tredjeländer som har den största exponeringen enligt den årliga risk som uppbärs av EU-budgeten under 2017 (miljoner euro)
|
Prioritet |
Land |
Maximal årlig risk |
Landets viktning i förhållande till tredjeländers årliga risk |
Landets viktning i förhållande till den totala årliga risken (medlemsstater och tredjeländer) |
|
1 |
Turkiet |
1 025,74 |
35,1 % |
17,8 % |
|
2 |
Tunisien |
283,98 |
9,7 % |
4,9 % |
|
3 |
Egypten |
278,37 |
9,5 % |
4,8 % |
|
4 |
Marocko |
221,09 |
7,6 % |
3,8 % |
|
5 |
Serbien |
204,78 |
7,0 % |
3,5 % |
|
6 |
Sydafrika |
99,73 |
3,4 % |
1,7 % |
|
7 |
Ukraina |
88,12 |
3,0 % |
1,5 % |
|
8 |
Libanon |
85,15 |
2,9 % |
1,5 % |
|
9 |
Brasilien |
65,14 |
2,2 % |
1,1 % |
|
10 |
Bosnien och Hercegovina |
62,94 |
2,2 % |
1,1 % |
|
Totalt (10 främsta) |
2 415,03 |
82,7 % |
41,8 % |
5.Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland
5.1Aktivering av garantier
5.1.1Användning av likvida medel
EU-budgeten täcker provisoriskt skuldtjänsten vid förfallodagar om gäldenären inte betalar tillbaka sitt lån till EU i tid. Kommissionen använder sina likvida medel för att undvika förseningar med eventuella åtföljande kostnader för den egna upplåningsverksamheten 28 .
Med tanke på att de flesta utgifter sker under årets första kvartal är skuldinlösen strukturerat för månaderna därefter samt för början av varje månad när kassabehållningarna är som högst.
Under 2016 användes ungefär en miljon euro för en begränsad period på 16 dagar på grund av tekniskt fallissemang för en betalning för en gäldenär.
5.1.2Utbetalningar från EU-budgeten
Om en eller flera medlemsstater inte uppfyller sina rättsliga skyldigheter och om EU:s egna resurser inte räcker kan kommissionen utnyttja EU-budgetens tillgängliga resurser och prioritera skuldåterbetalning framför andra icke-obligatoriska utgifter. Om detta enligt den fleråriga budgetramen visar sig vara otillräckligt kräver EU-lagstiftningen att medlemsstater tillhandahåller ytterligare bidrag som krävs för att återbetala skulden och för att balansera budgeten, upp till ett tak på 1,20 % av EU:s BNI. Om så krävs tillåter EU-lagstiftning medlemsstater att bidra oberoende av deras andel av EU-budgeten.
Eftersom inga betalningsförsummelser från medlemsstater registrerades under 2016 begärdes inga anslag.
5.1.3Begäran om att ta garantifonden i anspråk och återvinning
Om en låntagare överskrider en förfallodag för betalning av ett lån till tredjeländer som EU beviljat eller garanterat, ska garantifonden täcka den uteblivna betalningen inom tre månader efter begäran.
De belopp som tagits i anspråk av EIB tas bort från garantifondens konto efter godkännande av kommissionen. När EU gör en utbetalning inom ramen för EU-garantin, överlåts EIB:s rättigheter och anspråk på EU 29 .
Återvinningsförfaranden genomförs av EIB på EU:s vägnar med avseende på de överlåtna beloppen. 30
EIB-lån till projekt i Syrien
EIB drabbades från och med december 2011 av uteblivna betalningar när det gällde vissa räntebetalningar och låneåterbetalningar från den syriska regeringen. Eftersom de officiella betalningskraven förblivit utan resultat, började EIB i maj 2012 att ta garantifonden i anspråk. Utvecklingen av anspråken motsvarande de nödlidande lånen i Syrien presenteras i tabell 4a.
Tabell 4a: Utbetalningar från garantifonden på grund av nödlidande lån i Syrien (i miljoner euro)
|
År (uttag från garantifondskontot) |
Antal anspråk på fonden som lett till betalning |
Avbetalningsbelopp som förfallit till betalning |
Dröjsmålsränta och upplupen ränta 31 |
Belopp som återvunnits |
Totalt |
|
2012 |
2 |
24,0 |
0,0 |
2,2 |
21,8 |
|
2013 |
8 |
59,3 |
1,4 |
0,0 |
60,7 |
|
2014 |
8 |
58,7 |
1,5 |
0,0 |
60,2 |
|
2015 |
8 |
58,7 |
1,5 |
0,0 |
60,2 |
|
2016 |
12 |
103,8 |
2,4 |
0,0 |
106,2 |
|
Totalt |
38 |
304,4 |
6,8 |
2,2 |
309,1 |
Per den 31 december 2016 uppgick de totalt utestående kapitalbeloppen för garanterade lån med koppling till Syrien till totalt 555 miljoner euro 32 , med en sista löptid till 2030.
TAV Tunisie S.A. (Enfidha flygplats)
Den 29 juni 2016 tog EIB EU-garantin i anspråk inom ramen för det externa utlåningsmandatet i förhållande till ett lån till TAV Tunisie S.A. (Enfidha flygplats).
Den 29 september 2016 betalade Europeiska kommissionen 4,65 miljoner euro (betalning av obetalda skulder och räntor) till EIB för ovannämnda garantianspråk, som för närvarande diskuteras med EIB.
Anspråket på fonden för det nödlidande lånet för TAV Tunisie S.A. (Enfidha flygplats) presenteras i tabell 4b.
Tabell 4b: Utbetalning från garantifonden med anknytning till TAV Tunisie S.A. (Enfidha flygplats) (i miljoner euro)
|
År för uttag |
Antal anspråk på fonden som lett till betalning |
Avbetalningsbelopp som förfallit till betalning |
Dröjsmålsränta och upplupen ränta32 |
Belopp som återvunnits |
Totalt |
|
2016 |
1 |
4,56 |
0,09 |
0,00 |
4,65 |
|
Totalt |
1 |
4,56 |
0,09 |
0,00 |
4,65 |
Per den 31 december 2016 uppgår de totalt utestående kapitalbeloppen för garanterade lån med koppling till TAV Tunisie S.A. (Enfidha flygplats) till totalt 64,4 miljoner euro 33 , med en sista löptid till 2028.
Utvecklingen efter den 31 december 2016 (till och med den 30 juni 2017)
I slutet av juni 2017 hade ytterligare sex anspråk med koppling till Syrien för ett totalt belopp på 28,38 miljoner euro (inklusive räntor och straffavgifter) och ytterligare ett anspråk med koppling till TAV Tunisie S.A. (Enfidha flygplats) för ett totalt belopp på 2,21 miljoner euro (inklusive räntor och straffavgifter) mottagits.
5.2Fondens utveckling
Enligt garantifondens regler måste fondens tillgångar nå en lämplig nivå (målbeloppet) som ska vara 9 % av EU:s totala utestående åtaganden i samband med varje enskild transaktion i form av kapitalbelopp och upplupen ränta. En mekanism har införts för att säkerställa att målbeloppet uppfylls.
På grundval av avsättningsmekanismen betalades från EU-budgeten 257,12 miljoner euro till fonden i februari 2016 medan motsvarande betalning i februari 2017 uppgick till 240,54 miljoner euro.
Den 31 december 2016 uppgick fondens nettotillgångar 34 till 2 505,14 miljoner euro. Kvoten mellan fondens egna medel och kapitalbeloppet av de totala utestående låneåtagandena 35 (29 365,98 miljoner euro), enligt vad som avses i garantifondsförordningen, var lägre än målbeloppet. Därför infördes en avsättning på 137,80 miljoner euro i budgetförslaget för 2018.
En översyn av fondens huvudsakliga parametrar, särskilt målsatsen, bör äga rum vid tidpunkten för halvtidsöversynen av EIB:s externa mandat. Därför genomfördes en utvärdering av garantifonden av en extern uppdragstagare som beaktar fondens riskprofil och dess ändamålsenlighet mot bakgrund av den externa finansiering som fonden täcker samt relaterade risker. Rapporten levererades i augusti 2016 och den huvudsakliga slutsatsen var att en målsats på 9 % fortfarande anses vara optimal för den nuvarande risknivån för låneportföljen, även i ett scenario med ytterligare nedgraderingar av kreditvärdigheten för de huvudsakliga gäldenärerna. Därför hålls målsatsen på 9 % oförändrad.
6.Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) 36
EU-garantin omfattar de finansierings- och de investeringstransaktioner som EIB undertecknat inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsten och som EIF undertecknat inom delen för små och medelstora företag 37 . En del av dessa transaktioner omfattas av EU-garantin medan den andra delen utförs på EIB-gruppens egen risk.
Enligt artikel 12 i Efsiförordningen ska Efsis garantifond utgöra en likviditetsbuffert som ska användas för att betala EIB om anspråk görs på EU-garantin. I enlighet med Efsiavtalet mellan EU och EIB ska anspråk betalas ut av garantifonden om de begärda beloppen överstiger de medel som EIB förfogar över på Efsikontot. Efsikontot, som förvaltas av EIB, har till syfte att uppbära EU:s inkomster från de av Efsis transaktioner som omfattas av EU-garantin och från återkrävda belopp samt, i den mån som det tillgängliga saldot tillåter, att betala ut anspråk i enlighet med EU-garantin.
Garantifonden tillförs medel gradvis med hänsyn till ökningen av EU-garantins exponering.
Efsis garantifonds medel förvaltas direkt av kommissionen och investeras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och lämpliga tillsynskrav.
Utvecklingen under 2016
EU:s exponering genom garantin i termer av EIB-gruppens utbetalningar av utestående Efsitransaktioner uppgick per den 31 december 2016 till 4 392 miljoner euro av det rättsliga åtagandet på 16 miljarder euro som garanteras av EU (artikel 11 i Efsiförordningen). Beloppet på 4 392 miljoner euro redovisas som en ansvarsförbindelse i noterna till EU:s redovisning för 2016.
Den utestående utbetalade exponeringen inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsten som omfattas av EU-garantin var 4,02 miljarder euro, varav 3,98 miljarder euro utgjordes av skuldtransaktioner och 0,04 miljarder euro av transaktioner med kapital likställt med eget kapital 38 .
Vid utgången av 2016 var den utestående exponering inom delen för små och medelstora företag som omfattas av EU-garantin 369,7 miljoner euro, varav 364,8 miljoner euro utgjordes av garantitransaktioner och 5 miljoner euro av transaktioner med eget kapital.
Garantifondens nettotillgångar uppgick per 31.12.2016 till 1 020 miljoner euro.
Vid utgången av 2016 uppgick de samlade kontrakten inom ramen för Efsi till totalt 21,3 miljarder euro och omfattade 28 medlemsstater. Av totalbeloppet undertecknades ett belopp på 14,2 miljarder euro 39 av EIB (121 transaktioner) och 7,1 miljarder euro av EIF (225 transaktioner). Detta innebär totalt sett en betydande ökning jämfört med 2015, då de samlade kontrakten vid årets slut uppgick till 1,2 miljarder euro.
För mer information om förvaltningen av Efsis garantifond, se den senaste versionen av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om förvaltningen av garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar 40 och det tillhörande arbetsdokumentet (SWD).