Bryssel den 23.11.2017

COM(2017) 684 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

FMT:Boldom verksamheten vid IFRS Foundation, Efrag och Piob 2016/FMT


1.Rapportens syfte och omfattning

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2014, som förlänger ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020, trädde i kraft den 9 april 2014 efter att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

I enlighet med artikel 9.3 i förordningen ska kommissionen från och med 2015 utarbeta en årlig rapport om programmets stödmottagare och deras verksamhet, nämligen International Financial Reporting Standards (IFRS) Foundation, European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) och Public Interest Oversight Board (Piob). Rapportens omfattning definieras närmare i artikel 9 (punkt 4, 5 och 6) i förordningen.

Rapporten omfattar verksamheten vid IFRS Foundation, Efrag och Piob 2016. Vissa händelser som ägde rum under 2017 nämns emellertid också där detta har bedömts vara användbart för denna rapports syfte.

2.IFRS Foundation

2.1.De allmänna principer som har legat till grund för utarbetandet av nya standarder

De allmänna principer som har legat till grund för utarbetandet av nya standarder, bl.a. insyn, fullständigt och korrekt samråd och ansvarighet, beskrevs ingående i kommissionens föregående årsrapport om verksamheten vid IFRS Foundation 2 .

Efter att IASB hade offentliggjort rapporten från Effects Analysis Consultative Group 3 genomfördes dess rekommendationer för första gången i den effektanalys som publicerades med den nya standarden IFRS 16 Leasing i januari 2016.

Under 2016 inledde kommissionen en diskussion om effektanalys för nya IFRS-standarder med medlemmarna i IFRS Foundation. Övervakningsgruppen avslutade denna diskussion i februari 2017 genom en överenskommelse om att IASB ska göra en grundlig effektanalys för viktiga standarder. Övervakningsgruppen meddelade detta till styrelsen, som välkomnade beskedet. Båda parter enades om att det är viktigt att genomföra effektanalyser för att skapa stöd för nya IFRS-standarder.

I maj 2017 utfärdade IASB IFRS 17 Försäkringsavtal, som åtföljdes av en separat effektanalys av den nya standarden.

2.2.IASB:s viktigaste resultat 2016

Under 2016 godkändes två viktiga standarder som tidigare hade utfärdats av IASB, nämligen IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder, i EU. I januari 2016 utfärdade IASB ytterligare en viktig standard: IFRS 16 Leasing. Dessutom fortsatte IASB att arbeta med en rad andra större projekt, särskilt den nya försäkringsavtalsstandarden IFRS 17, som kommer att ersätta den befintliga standarden IFRS 4, ändringar av IFRS 4 för att ta itu med de olika datumen för ikraftträdande av IFRS 9 Finansiella instrument och den nya försäkringsavtalsstandarden (IFRS 17), upplysningsinitiativet och begreppsramen.

IFRS 16 Leasing

Styrelsen utfärdade IFRS 16 Leasing och avslutade därmed sin decennielånga strävan mot översyn av redovisning av leasing. IFRS 16 är en viktig omarbetning av det sätt på vilket företag redovisar leasing och kräver att samtliga leasingavtal ska redovisas i leasingtagarens balansräkning som tillgångar och skulder. Den nya standarden syftar till att bättre återspegla de faktiska konsekvenserna av ekonomiska transaktioner och ger välbehövlig öppenhet om företagens leasingtillgångar och skulder, vilket innebär att finansiering av leasing utanför balansräkningen nu synliggörs. Detta förväntas förbättra jämförbarheten mellan företag som hyr och de som lånar för att köpa.

I sin rekommendation från mars 2017 förordade Efrag att IFRS 16 godkänns i EU. Detta eftersom man kommit fram till att standarden uppfyller kraven på kvalitativa egenskaper och bidrar till det europeiska gemensamma bästa.

Andra viktiga projektresultat

Under 2016 fortsatte IASB sitt intensiva arbete med att slutföra den nya försäkringsavtalsstandarden, som slutligen utfärdades den 18 maj 2017. Under nya överläggningar har IASB upprätthållit en omfattande dialog med alla berörda parter. Detta projekt förväntas ge välbehövlig insyn i den uppsjö av redovisningspraxis som för närvarande används inom branschen. Den nya standarden förväntas resultera i en mer realistisk återgivning och bättre jämförbarhet mellan finansiella resultat i försäkringsbranschen i Europa och runt om i världen. Projektets angelägenhet underströks av Financial Stability Boards uppmaning till IASB att slutföra försäkringsstandarden så snart som möjligt 4 .

I september 2016 offentliggjorde IASB ändringar av den befintliga försäkringsavtalsstandarden, IFRS 4, för att ta itu med de tillfälliga konsekvenserna av de olika datumen för ikraftträdande av IFRS 9 Finansiella instrument (ikraftträdande den 1 januari 2018) och den nya försäkringsavtalsstandarden (ikraftträdande den 1 januari 2021). Några av de företag som utfärdar försäkringsavtal har uttryckt oro över behovet att genomföra två betydande ändringar i redovisning vid olika tidpunkter. De framhöll också att potentiellt ökad redovisningsvolatilitet kan uppstå i vinst- eller förlustresultatet om de nya kraven för finansiella instrument ska tillämpas före de nya kraven för försäkringsavtal. Även Efrag gav uttryck för dessa farhågor i sina synpunkter om utkastet till ändringar av IFRS 4. Följaktligen syftar förslagen från IASB på området till att lösa dessa problem och balansera dem med behoven hos användarna av finansiella rapporter.

Dessutom har IASB gjort stora framsteg med sitt upplysningsinitiativ, som omfattar ett antal projekt inriktade på att förbättra upplysningarna inom finansiell rapportering genom att göra dem ändamålsenligare och därmed mindre komplicerade och mindre omfångsrika, utan att göra avkall på huvudmålet att troget återge den ekonomiska verkligheten. I detta sammanhang offentliggjorde IASB i mars 2017 ett diskussionsunderlag om principerna för upplysningar, som upplysningsinitiativet bygger på.

Slutligen fortsatte IASB att vidta åtgärder för att se till att IFRS tillämpas konsekvent i hela världen. I detta avseende inrättade IASB arbetsgrupper (Transition Resource Groups) för att underlätta genomförandet av IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder och IFRS 9 Finansiella instrument 5 . En arbetsgrupp planeras också för den nya försäkringsavtalsstandarden (IFRS 17) i syfte att ge intressenterna ett offentligt forum där de kan följa diskussionen om frågor som rör genomförandet av standarden och samtidigt hjälpa IASB:s styrelse att avgöra om det krävs åtgärder för att ta itu med dessa frågor 6 .

2.3.Utarbetande av en reviderad begreppsram

Under 2016 fortsatte IASB att arbeta med projektet om begreppsramen efter offentliggörandet av utkastet med förslag på ändringar av ramen och samrådsperioden. Styrelsen räknar med att offentliggöra den reviderade begreppsramen någon gång i slutet av 2017.

I begreppsramen beskrivs begreppen för allmän finansiell rapportering. I utkastet behandlas bl.a. försiktighet, trogen återgivning och enheters affärsmodeller 7 .

Försiktighet

I maj 2016 beslutade styrelsen preliminärt att bekräfta att den reviderade begreppsramen ska omfatta en hänvisning till försiktighet, som beskrivs som utövande av försiktighet i bedömningar under osäkra förhållanden, i enlighet med förslaget i utkastet. I september 2016 beslutade styrelsen preliminärt att det i huvuddelen av den reviderade begreppsramen ska erkännas att intäkter i vissa fall kan behöva behandlas annorlunda än kostnader och tillgångar annorlunda än skulder.

Trogen återgivning

I maj 2016 beslutade styrelsen preliminärt att bekräfta att relevans och trogen återgivning även fortsättningsvis ska betraktas som de två grundläggande kvalitativa egenskaperna när det gäller användbar finansiell information. Dessutom beslutade styrelsen preliminärt att beskriva värderingsosäkerhet som en faktor som påverkar trogen återgivning och att klargöra (i grunden för slutsatser om den reviderade ramen) att en avvägning kan göras mellan de två grundläggande kvalitativa egenskaperna relevans och trogen återgivning.

Affärsmodell

I december 2016 beslutade styrelsen preliminärt att bekräfta den inställning till affärsverksamhet som föreslås i utkastet. I den reviderade begreppsramen ska det särskilt tas upp hur sättet på vilket enheterna bedriver sin affärsverksamhet kan påverka beslut om beräkningsenhet, värdering samt utformning och upplysningar, men affärsverksamhet ska inte presenteras som ett övergripande begrepp som påverkar alla områden inom finansiell rapportering.

3.Efrag

3.1.Övervägande av principen om rättvisande bild och stärkande av Efrags bedömningar av effekterna av nya IFRS för det gemensamma bästa

Efrag bidrar till standardiseringsförfarandet genom att lämna synpunkter på IASB:s förslag och aktivt stimulera diskussioner om viktiga redovisningsfrågor i Europa. Synpunkterna och det aktiva främjandet av diskussioner är viktiga för att se till att de europeiska åsikterna om utvecklingen av finansiell rapportering tydligt avspeglas i standardiseringsarbetet, så att de resulterande standarderna är lämpliga för europeiska förhållanden.

Efter styrningsreformen 2014 fortsatte Efrag att utföra rekommendationer med bedömning av huruvida IFRS uppfyller alla tekniska kriterier i IAS-förordningen, inklusive principen om rättvisande bild, och förstärkte även sin bedömning av huruvida nya eller föreslagna redovisningskrav bidrog till det gemensamma bästa. Under 2016 vidareutvecklade Efrag, i samarbete med kommissionens personal, sin metodik för konsekvensanalys. I detta avseende genomfördes Efrags första fullfjädrade konsekvensanalys inom ramen för dess rekommendation om IFRS 16 Leasing, som kommer att användas som ett pilotfall för att ytterligare bygga upp Efrags kapacitet och erfarenhet inom detta område.

Under 2016 var Efrags arbete inriktat på rekommendationer om två viktiga standarder: IFRS 16 Leasing och ändringar av IFRS 4 angående tillämpningen av IFRS 9 Finansiella instrument tillsammans med IFRS 4 Försäkringsavtal. I båda fallen lämnade Efrag sin slutliga rekommendation 2017.

Rekommendationen om IFRS 16 Leasing byggde på en grundlig konsekvensanalys av specifika frågor som kommissionen hade fastställt i sin begäran om en rekommendation. I detta sammanhang bedömde Efrag att IFRS 16 skulle förbättra den finansiella rapporteringen och leda till en godtagbar avvägning mellan fördelarna med större öppenhet för den europeiska ekonomin och bättre underlag för beslutsfattandet, och de därmed förknippade kostnaderna. Efrag räknar dessutom inte med att IFRS 16 kommer att ha någon väsentlig inverkan på enheternas tillgång till och priset för leasing som finansieringskälla. Efrag har bedömt att IFRS 16 sannolikt kommer att ha en viss negativ inverkan på leasingbranschen till följd av att leasingtagarna går över till andra former av finansiering, men att effekterna sannolikt blir begränsade. Sammantaget har Efrag bedömt att IFRS 16 inte bör ha någon väsentlig negativ eller oproportionerlig inverkan på sektorn för små och medelstora företag i Europa. Med utgångspunkt i sitt eget arbete och bidragen från Europeiska centralbanken har Efrag bedömt att IFRS 16 inte bör hota den finansiella stabiliteten i Europa. Slutligen har Efrag bedömt att enheterna i EU som helhet inte kommer att vara missgynnade i förhållande till konkurrenter som tillämpar amerikansk god redovisningssed. Därför drog Efrag slutsatsen att godkännandet av IFRS 16 bidrar till det europeiska gemensamma bästa.

Dessutom gav Efrag kommissionen en rekommendation om ändringar av IFRS 4 Försäkringsavtal för att ta itu med de tillfälliga konsekvenserna av de olika datumen för ikraftträdande av IFRS 9 Finansiella instrument och den nya försäkringsavtalsstandarden. Efrag drog slutsatsen att dessa ändringar generellt skulle bidra till det europeiska gemensamma bästa, men konstaterade att de inte tog itu med kostnadsfrågan för många enheter som bedriver försäkringsverksamhet men som inte i första hand är försäkringsgivare. Därför kunde inte Efrag utesluta att omfattningen av dessa ändringar kan skapa konkurrensproblem. Efrag kunde dock inte avgöra om ett sådant problem kan vara väsentligt ur ekonomisk synvinkel.

Den 29 juni 2017 avgav medlemsstaterna i den föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor ett positivt yttrande om en kommissionsförordning om antagande av IFRS 16 Leasing. Kommittén avgav också ett positivt yttrande om en kommissionsförordning om antagande av IASB:s ändringar av IFRS 4 angående tillämpningen av IFRS 9 Finansiella instrument tillsammans med IFRS 4 Försäkringsavtal, tillsammans med en utvidgning av omfattningen i EU som gör att försäkringssektorer inom finansiella konglomerat kan skjuta upp tillämpningen av IFRS 9 fram till den 1 januari 2021. Detta gör att försäkringsbolag, vare sig de ingår i en renodlad försäkringsgrupp eller i ett finansiellt konglomerat (banque-assurance group), kan införa IFRS 9 på samma gång som den nya försäkringsavtalsstandarden, IFRS 17. Genom likabehandling av försäkringsbolagen, oavsett juridisk form, säkerställer förordningen att försäkringsgivare i hela EU kan bedriva sin verksamhet på lika villkor och att snedvridningar av konkurrensen undviks.

3.2.Övervägande av den mångfald av modeller för och åsikter om redovisning och ekonomi som finns i unionen

Efrag har infört ett standardförfarande som gör att alla europeiska intressenter kan lägga fram sina åsikter för Efrags övervägande, och säkerställer att den mångfald av modeller för och åsikter om redovisning och ekonomi som finns i unionen beaktas samt att nya IFRS tillgodoser unionens behov 8 . Efter reformen har inriktningen om insyn i mötena i Efrags styrelse och tekniska expertgrupp ökat 9 .

3.3.Genomförande av styrningsreformen efter rekommendationen i Maystadtrapporten

Styrningsreformen av Efrag, som genomfördes den 31 oktober 2014, ökade organisationens legitimitet och representativitet och resulterade i en mer sammanhållen process för EU:s deltagande i standardiseringsprocessen. Den 1 juli 2016 utsågs Jean-Paul Gauzès, före detta ledamot av Europaparlamentet, till ordförande för Efrags styrelse. Utnämningen av Gauzès hade godkänts av Europaparlamentet och rådet. Under 2016 nådde Efrag alla sina slutsatser genom konsensus, utan att behöva ta till omröstning. Genomförandet av Efrags kommunikationsstrategi, med hjälp av en grupp som inrättades under ledning av ordföranden för Efrags styrelse, förväntas öka Efrags synlighet och trovärdighet.

Efrags styrelse ska ändra form i november 2017 och Efrag strävar för närvarande efter att bredda medlemskapet bland europeiska organisationer och nationella organisationer med intresse i finansiell rapportering. För att öka styrelsens representativitet beslutade dessutom Efrags generalförsamling vid sitt möte den 12 april 2017 att skärpa Efrags interna bestämmelser så att högst tre styrelsemedlemmar kan ha samma nationalitet.

Den 13 april 2016 föreslog kommissionen för rådet och parlamentet en förlängning av Efrags finansiering för perioden 20172020 10 . Efter framgångsrika förhandlingar godkändes slutligen förlängningen av finansieringen av Efrag den 17 maj 2017 11 .

4.Piob - Utveckling när det gäller diversifiering av finansiering 2016

Piob ansvarar huvudsakligen för tillsynen av de styrelser i Internationella revisorsförbundet (Ifac) som ansvarar för utarbetandet och godkännandet av internationella standarder och etiska regler för revisorer. Särskilt viktiga är de internationella redovisningsstandarderna (ISA), som kommissionen kan anta för användning i hela EU. Slutmålet för Piob är att se till att dessa standarder utvecklas i allmänhetens intresse.

För att kunna utföra denna viktiga funktion för allmänintresset är det viktigt att institutionens finansiering utformas på ett sådant sätt att den kan bevara sin verkliga och upplevda självständighet. För att uppnå detta mål skulle en lämplig diversifiering av finansieringskällor inte bara bidra till att bevara dess kontinuitet utan även säkerställa oberoende. Vikten av en diversifierad finansiering erkändes redan i Ifac-reformen 2003, som är ursprunget till det nuvarande internationella standardiseringssystemet, däribland Piob.

Sedan inrättandet av Piob 2005 och fram till 2010, när det unionsfinansieringsprogram som inrättades genom beslut nr 716/2009/EG trädde i kraft, finansierades Piob endast av Ifac, med undantag för vissa egna bidrag av Spanien (Piob är baserat i Madrid).

De medel som tillhandahålls av Ifac under ett givet år utgör det högsta Ifac-garanterade bidrag som ges Piob utan ytterligare ingripande av Ifac. Bidrag som inte kommer från Ifac ersätter, och minskar således, Ifacs bidrag under det specifika året. Helst bör Ifacs finansieringsandel av Piobs totala årliga utgifter understiga 50 %.

EU:s bidrag under perioden 2010-2016 har sporrat andra potentiella givare att ge egna bidrag. År 2016 uppgick Piobs intäkter till 1 563 565 euro, vilket framgår av sida 1 i dess finansiella rapport för 2016. Ifac bidrog med 914 758 euro, vilket utgör 58,50 % av totalen.

Kommissionen bidrog med 318 000 euro (312 000 euro 2015), vilket utgör 20,34 % av totalen. ADAA (Abu Dhabi Accountability Authority) bidrog som under 2015 med 120 000 euro, vilket utgör 7,67 % av totalen. Iosco bidrog också som under 2015 med 100 000 euro, vilket utgör 6,40 % av totalen. Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) behöll sitt bidrag på 23 000 euro, vilket utgör 1,48 % av totalen. UK FRC (Financial Reporting Council) bidrog som under 2015 med 40 000 euro, vilket utgör 2,56 % av totalen Slutligen bidrog CFA Institute för första gången med 45 000 euro, vilket utgör 2,88 % av totalen. Det återstående beloppet på 2 807 euro utgörs av ränteinkomster.

Ifacs bidrag på 58,50 % av Piobs totala finansiering under 2016 är något lägre än under 2015 (60,67 %), och nästan samma som under 2014 (58,19 %). Något som går i rätt riktning.

Enligt artikel 9.5 i förordningen ska kommissionen, om finansieringen av Ifac under ett visst år överstiger mer än två tredjedelar av den samlade årliga Piob-finansieringen, föreslå att dess årliga bidrag till detta år begränsas till högst 300 000 euro. Så var inte fallet under 2016 (liksom under 2014 och 2015), och eftersom Ifac-finansieringen inte har nått den kritiska gräns som fastställs i förordningen (66,66 %) behöver kommissionen inte se över sitt bidrag år 2016 till Piob.

5.Slutsatser

IFRS Foundation

I januari 2016 utfärdade IASB ytterligare en viktig standard: IFRS 16 Leasing, och avslutade därmed sitt decennielånga arbete med att se över redovisning av leasing, och i september 2016 offentliggjorde IASB ändringar av IFRS 4 Försäkringsavtal. IASB fortsatte dessutom att arbeta med en rad andra större projekt, särskilt den nya försäkringsavtalsstandarden (IFRS 17 som slutfördes i maj 2017), upplysningsinitiativet och begreppsramen.

När det gäller frågan om huruvida IFRS

•    tar vederbörlig hänsyn till olika affärsmodeller: i IFRS 9, som godkändes i EU i november 2016, erkänns uttryckligen betydelsen av affärsmodeller för att avgöra hur finansiella instrument ska värderas; kommissionen kommer noggrant att övervaka effekten av IFRS 9 12 för att se till att standarden gagnar EU:s långsiktiga investeringsstrategi 13 ; i detta avseende skickade kommissionen en begäran om teknisk rådgivning till Efrag i maj 2017, när det gäller hur egetkapitalinstrument behandlas i redovisningen enligt IFRS 9 från ett långsiktigt investeringsperspektiv; i en första fas har kommissionen begärt att Efrag ska skaffa fram fakta på området senast i slutet av 2017, för att utvärdera den möjliga inverkan av IFRS 9 på långsiktiga investeringar; i en andra fas har kommissionen begärt att Efrag senast i mitten av 2018 ska fastställa om och hur IFRS 9 kan förbättras när det gäller redovisning av egetkapitalinstrument som innehas som långsiktiga investeringar; ändringarna av IFRS 4 tar dessutom itu med problemet med de olika datumen för ikraftträdande av IFRS 9 Finansiella instrument och den nya försäkringsavtalsstandarden (IFRS 17), vilket är särskilt viktigt för försäkringsbranschen; affärsmodeller ges också större tonvikt inom begreppsramen,

•    avspeglar de faktiska konsekvenserna av ekonomiska transaktioner: IFRS 16 syftar till att bättre återspegla de faktiska konsekvenserna av ekonomiska transaktioner och ger välbehövlig öppenhet om företagens leasingtillgångar och skulder; IFRS 17 Försäkringsavtal förväntas också ge en realistisk återgivning och bättre jämförbarhet av finansiella resultat i försäkringsbranschen över olika områden; denna fråga ska Efrag undersöka närmare som ett led i arbetet med rekommendationen om den nya standarden,

•    inte är alltför komplicerade: IFRS 9 är en komplicerad standard, men förenklingar har införts i fråga om redovisning av finansiella instrument; enligt Efrags åsikt, som presenteras i rekommendationen, innehåller inte IFRS 9 någon komplexitet som kan försämra begripligheten; dessutom kan det konstateras att upplysningsinitiativet förväntas bidra ytterligare till målet att uppnå mindre komplicerad och omfattande finansiell rapportering,

•    undviker kortsiktighet och systematiska fel på grund av volatilitet: vad gäller IFRS 17 Försäkringsavtal kommer kommissionen och Efrag att titta på denna aspekt under godkännandeprocessen efter IASB:s offentliggörande av standarden.

När det gäller begreppsramen upprepar kommissionen sitt stöd till ett återinförande av försiktighetsbegreppet, och kommer att nära följa slutfasen av detta projekt.

Slutligen välkomnar kommissionen effektanalysen, som åtföljde de två nya viktiga standarderna IFRS 16 och IFRS 17, och uppmanar IASB att fortsätta att utveckla sin konsekvensanalys av nya eller omarbetade standarder.

Efrag

Efter genomförandet av sin styrningsreform och utnämningen av ordföranden för sin styrelse har Efrag förbättrat legitimiteten för sina ståndpunkter och på ett väsentligt sätt bidragit till målet att EU framför ett samlat budskap.

Efrag har fortsatt att i sina bedömningar ta hänsyn till om IFRS uppfyller alla tekniska kriterier i IAS-förordningen och har breddat sina bedömningar av huruvida nya eller föreslagna finansiella rapporteringskrav bidrar till det europeiska gemensamma bästa.

Kommission uppskattar den omfattande effektanalysen till stöd för Efrags rekommendation för godkännandet av IFRS 16 Leasing, och uppmanar Efrag att ytterligare bygga upp sin kapacitet på området.

Tack vare sitt detaljerade standardförfarande kunde Efrag tillhandahålla lämpliga bedömningar av huruvida föreslagna, nya eller ändrade IFRS tillgodoser unionens behov, samtidigt som hänsyn tas till den mångfald av modeller för och åsikter om redovisning och ekonomi som finns i unionen.

Piob

När det gäller Piob har fortsatta framsteg gjorts mot diversifierad finansiering genom att CFA Institute har tillkommit som givare. Den totala andelen inkomstkällor tillhandahållna av Ifac år 2016 uppgår till 58,50 %, vilket framgår av sidan 1 i Ifacs finansiella rapport för 2016. Detta är lägre än under 2015 (60,67 %) och långt under gränsen på två tredjedelar som anges i förordningen.

Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka utvecklingen av finansieringen under de närmaste åren, och kommer att samarbeta med andra potentiella givare, särskilt med andra medlemmar i övervakningsgruppen, för att se till att Piob har ett tydligt, stabilt, diversifierat och adekvat finansieringssystem så att organisationen kan uppfylla sitt uppdrag i det allmännas intresse på ett oberoende, hållbart och effektivt sätt.

(1)

EUT L 105/1, 8.4.2014

(2)

Se kommissionens föregående rapport om verksamheten vid IFRS Foundation, Efrag och Piob 2015.

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=COM:2016:0559:FIN

(3)

Gruppen har inrättats för att ge råd till IASB om bästa praxis för bedömningen av de sannolika effekterna av en ny standard. Syftet är att öka förtroendet för och effektiviteten hos förfarandena.

(4)

http://www.fsb.org/wp-content/uploads/September-Plenary-press-release.pdf

(5)

 Revenue Transition Resource Group och Transition Resource Group for Impairment of Financial Instruments.

(6)

Möjliga åtgärder skulle kunna vara att tillhandahålla stödmaterial såsom webbseminarier, fallstudier och/eller hänskjutande till styrelsen och/eller Interpretations Committee.

(7)

I kommissionens föregående rapport om verksamheten vid IFRS Foundation, Efrag och Piob 2015 beskrivs dessa begrepp såsom de beskrivs i utkastet.

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=COM:2016:0559:FIN

(8)

Se kommissionens föregående rapport om verksamheten vid IFRS Foundation, Efrag och Piob 2015.

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=COM:2016:0559:FIN

(9)

Mötena i Efrags styrelse och tekniska expertgrupp hålls offentligt. Stöddokumenten och sammanfattningarna av dessa möten görs tillgängliga på Efrags webbplats.

(10)

https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2016/SV/1-2016-202-SV-F1-1.PDF

(11)

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32017R0827&from=SV

(12)

Se kommissionens svar på Europaparlamentets resolution om IFRS 9 http://www.europarl.europa.eu/oeil/popups/ficheprocedure.do?lang=sv&reference=2016/2898(RSP)#tab-0

(13)

Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljer kommissionens meddelande om halvtidsöversynen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen

https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/staff-working-document-cmu-mid-term-review-june2017_en.pdf