EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.11.2017

COM(2017) 683 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om tillämpningen av förordning (EU) nr 260/2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009

Rapport till Europaparlamentet och rådet

om tillämpningen av förordning (EU) nr 260/2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009

1.Inledning och sammanfattning

Förordning (EU) nr 260/2012 1 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009, även kallad Sepa-förordningen eller Sepas förordning om slutdatum, antogs 2012 och har inneburit ett stort steg i riktning mot en välfungerande inre marknad genom skapandet av en integrerad marknad för elektroniska betalningar i euro utan någon åtskillnad mellan nationella och gränsöverskridande betalningar.

I förordningen fastställs den 1 februari 2014 som slutdatum för övergången inom euroområdet. En månad före det ursprungliga slutdatumet för övergången senarelades slutdatumet med sex månader till den 1 augusti 2014 för att ta hänsyn till de förseningar i övergången som konstaterades i flera medlemsstater. Uppskovet på sex månader räckte för att säkerställa en smidig övergång från äldre typer av betalningar och autogireringar i euro till Sepa-gireringar och Sepa-autogireringar.

Medlemsstater utanför euroområdet hade på sig till den 31 oktober 2016 att gå över till Sepa-gireringar och Sepa-autogireringar.

Artikel 15 i Sepa-förordningen föreskriver att kommissionen ska lägga fram en rapport om tillämpningen av förordningen: ”Senast den 1 februari 2017 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, ECB och EBA en rapport om tillämpningen av denna förordning, om lämpligt tillsammans med ett förslag.”

Kommissionen skickade den 15 december ett frågeformulär till medlemsstaterna, som skulle besvaras senast den 31 januari 2017, om en rad olika frågor som rörde tillämpningen av förordningen, t.ex. om övergången från äldre betalningar och autogireringar till Sepa-gireringar och Sepa-autogireringar i var och en av medlemsstaterna, vilka myndigheter som utsetts för att säkerställa efterlevnaden av förordningen och vilka befogenheter de har, samt vilka problem som fortfarande kan uppstå inom EU i samband med att förordningen genomförs.

Medlemsstaternas svar ligger till grund för denna rapport om genomförandet.

Rapporten har också lämnats till och diskuterats vid EU:s forum för nationella Sepa-samordningskommittéer den 21 april 2017. Forumet är en expertgrupp inom kommissionen med ansvar för att övervaka genomförandet av Sepa inom EU.

Slutsatsen i denna rapport är att Sepa-förordningen tillämpas på ett korrekt sätt inom hela EU. Det finns för närvarande inget behov av ett åtföljande lagstiftningsförslag. De mycket få och välkända problem som kvarstår (Iban-diskriminering och behörigheten för behöriga myndigheter) har åtgärdats av medlemsstaterna och deras lösningar kommer att granskas noggrant. Det problem som kommer att övervakas mest noggrant är den Iban-diskriminering som förekommer hos betalningsmottagare (dvs. att betalare tvingas genomföra betalningar från ett konto i ett visst land, vilket står i strid med artikel 9 i förordningen), eftersom nya fall fortfarande förekommer även om antalet fall har minskat.

Sepa-projektet avslutades inte i och med att övergången till Sepa-standarderna för gireringar och autogireringar var genomförd. Det pågår i högsta grad fortfarande i form av initiativ som bidrar till att skapa det gemensamma eurobetalningsområdet, såsom ”SCT inst”, ett europeiskt projekt för direktbetalningar i euro som kommer att lanseras i november 2017, och Mobile Proxy Forum, ett initiativ för kompatibilitet mellan mobila lösningar för person-till-person-betalningar inom EU. Dessa projekt stöds av Euro Retail Payments Board (kommittén för massbetalningar i euro), som leds av Europeiska centralbanken och där kommissionen deltar som observatör.

2.Medlemsstaternas rapportering

2.1.Övergången till Sepa-gireringar och Sepa-autogireringar

Nedanstående uppgifter har lämnats av medlemsstaterna och beskriver situationen så som den såg ut i december 2016 när det gäller användningen av Sepa-instrument i stället för de äldre betalningar och autogireringar som användes tidigare. Uppgifterna visar att nästan alla betalningar och autogireringar i euro i hela EU nu genomförs enligt standarderna för Sepa-gireringar och Sepa-autogireringar (Tabellerna 1 och 2). Vissa ytterligare insatser behöver göras för att uppnå fullständig efterlevnad i ett fåtal medlemsstater utanför euroområdet för vilka tidsfristen löpte ut den 31 oktober 2016.

I fråga om Sepa-autogireringar har vissa medlemsstater beslutat att upphöra med äldre autogireringar och använda sig av lösningar som kombinerar Sepa-gireringar och e-fakturering. I dessa fall kan Sepa-autogireringar fortfarande erbjudas av betaltjänstleverantörer inom landet, men de kommer fortsättningsvis att användas främst för gränsöverskridande transaktioner snarare än nationella transaktioner, i huvudsak för företag som har behov av dem i sin gränsöverskridande verksamhet. För dessa länder anges ”Ej tillämpligt” i tabellerna 2, 5 och 6 även om en mycket begränsad användning av Sepa-autogirering kan förekomma.

Tabell 1: Genomförandegrad för övergången till Sepa-gireringar, rapporterad av medlemsstaterna per utgången av 2016

Euroområdet	Övergång till Sepa-gireringar		Utanför euroområdet	Övergång till Sepa-gireringar
Österrike	100 %		Bulgarien	64 % 2
Belgien	100 %		Kroatien	100 %
Cypern	100 %		Tjeckien	100 %
Estland	100 %		Danmark	100 %
Finland	100 %		Ungern	100 %
Frankrike	100 %		Polen	100 %
Tyskland	100 %		Rumänien	Uppfyller delvis kraven 3
Grekland	100 %		Sverige	100 %
Irland	100 %		Förenade kungariket	100 %
Italien	100 %
Lettland	100 %
Litauen	100 % 4
Luxemburg	100 %
Malta	100 %
Nederländerna	100 %
Portugal	100 %
Slovakien	100 %
Slovenien	100 %
Spanien	100 %

Tabell 2: Genomförandegrad för övergången till Sepa-autogireringar, rapporterad av medlemsstaterna per utgången av 2016

Euroområdet	Övergång till Sepa-autogireringar		Utanför euroområdet	Övergång till Sepa-autogireringar
Österrike	100 %		Bulgarien	Ej tillämpligt 5
Belgien	100 %		Kroatien	Ej tillämpligt 6
Cypern	100 %		Tjeckien	100 %
Estland	Ej tillämpligt 7		Danmark	100 %
Finland	100 % 8		Ungern	100 % 9
Frankrike	100 %		Polen	100 %
Tyskland	100 %		Rumänien	100 %
Grekland	100 %		Sverige	Ej tillämpligt 10
Irland	100 %		Förenade kungariket	100 %
Italien	100 %
Lettland	Ej tillämpligt7
Litauen	Ej tillämpligt7
Luxemburg	100 %
Malta	100 %
Nederländerna	100 %
Portugal	100 %
Slovakien	100 %
Slovenien	100 %
Spanien	100 %

Vid en historisk tillbakablick, som ges i tabellerna 3, 4, 5 och 6, framgår att de olika medlemsstaterna valt olika tillvägagångssätt för övergången – antingen en ”big bang”-metod (som i Estland) eller en successiv övergång till Sepa-instrumenten (som i Tyskland). Av tabellerna framgår också att uppskovet på sex månader visade sig vara ett nödvändigt steg, eftersom den genomförandegrad som meddelades för januari 2014 visserligen redan var ganska hög för Sepa-gireringar men för Sepa-autogireringar inte var tillräcklig för att säkerställa att betalningarna hanterades fullt ut. Oförutsedda problem hade kunnat inträffa när Sepas förordning om slutdatum skulle ha trätt i kraft den 1 februari 2014 och potentiellt inneburit en risk att betalningar inte hade kunnat behandlas efter det datumet.

Tabell 3 11 : Utveckling av genomförandegraden för övergång till Sepa-gireringar från 2008 till i dag för medlemsstater i euroområdet

Euroområdet	2:a halvåret 2008	2:a halvåret 2011	Jan. 2014	Feb. 2014	Aug. 2014	Dec. 2016
Österrike	1,44 %	11,89 %	66,2 %	74,95 %	90 %	100 %
Belgien	2,76 %	44,79 %	86,79 %	95,64 %	100 %	100 %
Cypern	29,85 %	60,06 %	100 %	100 %	100 %	100 %
Estland		0,95 %	2,65 %	99,7 %	100 %	100 %
Finland	1,35 %	67,57 %	100 %	100 %	100 %	100 %
Frankrike	0,58 %	24,72 %	84,0 %	91,7 %	100 %	100 %
Tyskland	0,29 %	5,56 %	58,51 %	77,85 %	100 %	100 %
Grekland	0,54 %	1,71 %	81,53 %	83,12 %	99,38 %	100 %
Irland	0,19 %	2,34 %	60,89 %	90,61 %	100 %	100 %
Italien	0,73 %	10,62 %	61,49 %	89,86 %	100 %	100 %
Lettland			100 %	100 %	100 %	100 %
Litauen 12						100 %
Luxemburg	85,76 %	90,27 %	96,3 %	96,3 %	97,81 %	100 %
Malta	3,28 %	9,71 %	68,72 %	80,16 %	100 %	100 %
Nederländerna	0,15 %	0,88 %	86,38 %	91,75 %	99,08 %	100 %
Portugal	0,68 %	1,48 %	89,16 %	92,32 %	98,91 %	100 %
Slovakien	0 %	1,03 %	100 %	100 %	100 %	100 %
Slovenien	0,1 %	55,74 %	99,3 %	99,36 %	100 %	100 %
Spanien	1,51 %	31,77 %	82,71 %	90,5 %	100 %	100 %

Uppgifterna för februari 2014 och augusti 2014 har markerats med färg eftersom de visar skillnaderna i genomförandegrad mellan det ursprungliga slutdatumet och det faktiska slutdatum som i januari 2014 sköts upp med sex månader från februari till augusti 2014.

För medlemsstater utanför euroområdet krävde Sepa-förordningen att övergången skulle vara genomförd den 31 oktober 2016, såsom anges i artikel 16.8: ”Betaltjänstleverantörer som är belägna i och betaltjänstanvändare som utnyttjar en betaltjänst i en medlemsstat som inte har euron som valuta ska uppfylla kraven i artiklarna 4 och 5 senast den 31 oktober 2016. Operatörer av system för betalning av mindre belopp i en medlemsstat som inte har infört euron som valuta ska uppfylla kraven i artikel 4.2 senast den 31 oktober 2016.”

Tabell 4: Utveckling av genomförandegraden för övergång till Sepa-gireringar 2015 och 2016 för medlemsstater utanför euroområdet

Utanför euroområdet	H2 2015	K1 2016	K2 2016	Dec. 2016
Bulgarien	59,21 %	60,7 %	61,9 %	100 %
Kroatien				100 %
Tjeckien	87,18 %	89,5 %	90,02 %	100 %
Danmark	100 %	100 %	100 %	100 %
Ungern	84,35 %	84,16 %		100 %
Polen				100 %
Rumänien	44,66 %	46,01 %	45,38 %	Uppfyller delvis kraven
Sverige	95 %	95 %		99 %
Förenade kungariket	100 %	100 %	100 %	100 %

Tabell 5: Utveckling av genomförandegraden för övergång till Sepa-autogireringar från 2013 till i dag för medlemsstater i euroområdet

Euroområdet	K1 2013	K4 2013	Jan. 2014	Feb. 2014	Aug. 2014	Dec. 2016
Österrike	11,15 %	34,65 %	73,95 %	87,89 %	99 %	100 %
Belgien	19,17 %	38,54 %	64,09 %	89,89 %	100 %	100 %
Cypern	0 %	0 %	0 %	0 %	100 %	100 %
Estland					Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Finland					Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
Frankrike	0,78 %	17,94 %	72,51 %	87,02 %	100 %	100 %
Tyskland	0,14 %	10,51 %	29,4 %	53,4 %	100 %	100 %
Grekland	50,13 %	67,84 %	70,1 %	69,53 %	99,64 %	100 %
Irland	0,42 %	22,09 %	61,35 %	89,65 %	100 %	100 %
Italien	0,01 %	2,83 %	34,3 %	53,28 %	100 %	100 %
Lettland			0 %	0 %	0 % 13	Ej tillämpligt
Litauen						Ej tillämpligt
Luxemburg	0,06 %	15,92 %	49,09 %	74,37 %	98,05 %	100 %
Malta	0 %	0 %	23,35 %	47,79 %	100 %	100 %
Nederländerna	0,01 %	32,62 %	73,62 %	84,38 %	99,81 %	100 %
Portugal	0,1 %	7,55 %	26,68 %	53,14 %	99,88 %	100 %
Slovakien	0 %	0 %	0,01 %	100 %	100 %	100 %
Slovenien	86,81 %	99,33 %	100 %	100 %	100 %	100 %
Spanien	0,02 %	1,8 %	15,34 %	48,82 %	100 %	100 %

Tabell 6: Utveckling av genomförandegraden för övergång till Sepa-autogireringar 2015 och 2016 för medlemsstater utanför euroområdet

Utanför euroområdet	H2 2015	K1 2016	K2 2016	Dec. 2016
Bulgarien				Ej tillämpligt
Kroatien				Ej tillämpligt
Tjeckien				100 %
Danmark				100 %
Ungern				100 %
Polen	100 %	100 %	100 %	100 %
Rumänien	0,04 %	0 %	0,02 %	100 %
Sverige				Ej tillämpligt
Förenade kungariket	100 %	100 %	100 %	100 %

2.2.Alternativ som medlemsstaterna utnyttjat

För att möjliggöra en smidig övergång till Sepa-gireringar och Sepa-autogireringar gav Sepa-förordningen medlemsstaterna i euroområdet möjlighet att använda sig av olika alternativ fram till februari 2016.

Alternativen var följande:

·Alternativ 1: omvandlingsmekanismer för konsumenter. Detta innebär i normalfallet att leverantörer av betaltjänster för konsumenter godtar nationella kontonummer (BBAN) för att initiera transaktioner och sedan omvandlar dem till internationella kontonummer (Iban).

·Alternativ 2: Fortsatt användning av nischprodukter Ej gränsöverskridande äldre betalnings- eller autogireringstransaktioner kunde fortsätta fram till den 1 februari 2016 under förutsättning att den samlade marknadsandelen understeg 10 % av det totala antalet betalnings- eller autogireringstransaktioner (t.ex. TIP i Frankrike, RID Finanziario i Italien och autogirering utan återbetalning i Nederländerna).

·Alternativ 3: engångsgireringar. Dessa tjänster, som ger konsumenter möjlighet att genomföra betalningstransaktioner som initierats med betalkort vid ett försäljningsställe och som leder till en autogirering till och från ett betalkonto som identifieras med BBAN-nummer eller Iban-nummer, kunde fortsätta fram till den 1 februari 2016 (t.ex. Elektronisches Lastschriftverfahren-betalningar [ELV-betalningar] i Österrike och Tyskland) om de inte kunde anpassas till Sepa-kraven.

·Alternativ 4: ett uppskov med att använda standardformatet för meddelanden, ISO 20022 XML, för betaltjänstanvändare som initierar eller tar emot enskilda betalningar eller autogireringar som har sammanförts för överföring.

·Alternativ 5: ett uppskov för nationella betalningstransaktioner av förbudet att tvinga betaltjänstanvändare att uppge betaltjänstleverantörens BIC-kod. Betalare behöver i dag inte uppge BIC-kod för betalningar som ska genomföras inom EU eftersom det räcker med att ange Iban-nummer.

De flesta medlemsstater använde sig av minst ett av dessa alternativ, vilket framgår av tabell 7. I tabellen visas i förekommande fall både användningen av alternativen och om användningen senare upphört.

Alternativen var bara relevanta för medlemsstater i euroområdet eftersom de gällde fram till den 1 februari 2016 för medlemsstater som hade gått över dessförinnan. De var inte tillämpliga för medlemsstater 14 utanför euroområdet, som hade den 31 oktober 2016 som måldatum för övergången.

Tabell 7: Medlemsstaternas användning av alternativ och aktuell status för alternativen.

Euroområdet	Alternativ 1	Alternativ 2	Alternativ 3	Alternativ 4	Alternativ 5	Status per maj 2017
Österrike		√	√			Alla har upphört
Belgien						Inget använt
Cypern	√			√	√	Alla har upphört
Estland	√					Har delvis upphört 15
Finland						Inget använt
Frankrike		√				Har upphört
Tyskland	√		√		√	Alla har upphört
Grekland		√		√	√	Alla har upphört
Irland					√	Har upphört
Italien		√		√		Alla har upphört
Lettland				√		Har upphört
Litauen						Inget använt
Luxemburg						Inget använt
Malta					√	Har upphört
Nederländerna	√	√				Alla har upphört
Portugal	√			√	√	Alla har upphört
Slovakien	√			√		Alla har upphört
Slovenien						Inget använt
Spanien	√	√		√		Alla har upphört

2.3.Iban-diskriminering

Konsumenter i hela EU har rapporterat och framfört klagomål om företag och betalningar (t.ex. skatteinbetalningar och gränsöverskridande betalningar för allmännyttiga tjänster) som bara kan utföras från eller till ett nationellt betalkonto i euro. Sådana begränsningar är inte tillåtna enligt artikel 3 (nåbarhet) och artikel 9 (betalningars tillgänglighet) i Sepa-förordningen och utgör ett praktiskt hinder för att Sepa ska fungera smidigt.

Detta problem har varit och är fortfarande den viktigaste frågan för kommissionen i samband med genomförandet av Sepa-förordningen, eftersom det undergräver en av förordningens mest påtagliga fördelar för konsumenter och företag: rätten att betala varifrån man vill inom EU och rätten att använda ett och endast ett bankkonto (i euro) för varje transaktion inom EU, vilket också ger dem lägre kostnader jämfört med att behöva ha två eller flera betalkonton.

Kommissionen har tagit upp frågan i olika forum för att skapa medvetenhet hos marknadsaktörer inom betalningssektorn, och även hos medlemsstaterna: expertgruppen för marknaden för betalningssystem, EU:s forum för nationella Sepa-kommittéer och Euro Retail Payments Board.

Kommissionens avdelningar har dessutom upplyst enskilda klagande om deras rättigheter och hänvisat dem till de nationella myndigheter som har utsetts för att säkerställa efterlevnaden av Sepa-förordningen på nationell nivå.

Slutligen har kommissionens avdelningar under 2015 och 2016 skickat ungefär femton skrivelser till medlemsstater om fall där Iban-diskriminering har rapporterats och begärt upplysningar om fortsatt diskriminering som inte åtgärdats av nationella myndigheter. Det visade sig att flera medlemsstater hade utsett myndigheter med ansvar för betaltjänstleverantörernas efterlevnad men inte med ansvar för betaltjänstanvändarnas (t.ex. allmännyttiga företag) – se avsnitt 2.4 för ytterligare information.

Följande problem har hanterats av nationella myndigheter:

·Nederländernas centralbank De Nederlandsche Bank (DNB) har tagit emot mer än 250 klagomål om betaltjänstanvändare i samband med Iban-diskriminering, i de flesta fall konsumenter som framfört klagomål mot företag. DNB har varit särskilt aktiv i hanteringen av dessa fall genom att föreslå medling och lösa klagomålen. För att bemöta problemen med diskriminering av utländska betaltjänstanvändare har DNB även upprättat samarbeten med andra berörda behöriga myndigheter, bl.a. centralbanker.

·BaFin och Bundesbank hade registrerat 75 klagomål fram till utgången av 2016. Av dessa hade 66 samband med Iban-diskriminering. I de fall klagomålen var berättigade kunde korrigerande åtgärder vidtas i fråga om överträdelser både från betaltjänstleverantörers sida och från betaltjänstanvändare. Enligt återkopplingen från företag var orsaken ofta tekniska problem med övergången, och dessa problem åtgärdades efterhand. De olika åtgärder som vidtogs tycks ha löst problemen.

·Banca d’Italia tog emot 4 klagomål 2013, 35 klagomål 2014, 14 klagomål 2015 och 6 klagomål 2016. De italienska konkurrensmyndigheterna har hittills inte tagit emot några klagomål. Under 2017 tog Banca d’Italia emot två klagomål som rörde Iban-diskriminering. Som i liknande fall bidrar Banca d’Italia till att lösa dessa problem genom att kontakta de inblandade parterna och stödja dialogen.

Iban-diskriminering rapporterades framför allt i länder där användningen av Sepa-autogireringar är omfattande eller där kunder och företag ser dem som praktiska (t.ex. Belgien, Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien och Nederländerna) och uppskattar möjligheten att utnyttja dem för gränsöverskridande betalningar, vilket Sepa-förordningen ger möjlighet till. De flesta fall som rapporteras beror på bristande kunskap hos betaltjänstanvändare om kraven i förordningen eller på att det inte går att använda utländska Iban-nummer på grund av begränsningar i de gamla förfarandena (t.ex. elektroniska formulär eller pappersformulär där Iban-numret är begränsat till ett visst antal siffror eller där landskoden är förifylld).

I länder där användningen av Sepa-autogireringar är begränsad och i länder som inte ingår i euroområdet rapporteras överlag färre klagomål. Exempelvis har sammanlagt färre än 20 klagomål rapporterats i Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Grekland, Irland, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien, Sverige, Tjeckien och Ungern sedan slutdatumet (1 augusti 2014 eller 31 oktober 2016 beroende på land).

2.4.Utnämning av behöriga myndigheter och deras befogenheter

Flera myndigheter har varit delaktiga i övergången till Sepa, bl.a. Europeiska centralbanken och nationella centralbanker. De viktigaste berörda aktörerna i övergången var nationella behöriga myndigheter med ansvar för att se till att förordningen efterlevs.

Ett problem som påträffades under övergångsprocessen och månaderna efter den 1 augusti 2014 rör handlingsutrymmet för de behöriga nationella myndigheterna. Artikel 10 föreskriver att medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter som ska se till att förordningen efterlevs. Vissa medlemsstater tolkade Sepa-förordningen som att den begränsar de nationella behöriga myndigheternas skyldighet att säkerställa efterlevnaden av förordningen till att bara gälla betaltjänstleverantörer, trots att förordningen faktiskt även omfattar skyldigheter i fråga om betaltjänstanvändare (betalningsmottagare) (t.ex. artikel 9).

I praktiken uppfyllde nästan alla betaltjänstleverantörer förordningens krav vid ”slutdatumet”, dvs. den 1 augusti 2014. Så var emellertid inte fallet i fråga om ett antal betaltjänstanvändare – skattemyndigheter, energileverantörer, teleoperatörer, försäkringsbolag och andra allmännyttiga företag – som inte efterlevde förordningen, i synnerhet artikel 9, i fråga om att godta alla betalkonton för euro inom EU för att göra eller ta emot betalningar.

I ett antal fall hade de behöriga myndigheter som medlemsstaterna utsett – i de flesta fall centralbanker – inte fått befogenheter över dessa betaltjänstanvändare. Till följd av detta inledde kommissionen en rad förfaranden före inledandet av överträdelseförfaranden (så kallade EU Pilot-förfaranden) för att se till att medlemsstaterna även utser myndigheter som säkerställer efterlevnaden hos betaltjänstanvändare. Alla utom tre medlemsstater 16 uppfyller nu kraven i förordningen.

En förteckning över behöriga myndigheter och kontaktpunkter för klagomål finns i bilagan.

3.Slutsatser och nästa steg i Sepa-projektet

Överlag har Sepa-förordningen tillämpats och genomförts på ett korrekt sätt i hela EU. Det finns för närvarande inget behov av något åtföljande lagstiftningsförslag. Vissa frågor som har hanterats kommer även i fortsättningen att följas noga för att säkerställa att de har lösts en gång för alla, i synnerhet Iban-diskrimineringen.

Sepa-gireringar och Sepa-autogireringar har gett medborgarna i Europa en ändamålsenlig lösning för att genomföra betalningar och autogireringar i euro inom unionen. På grund av denna standard har nya aktörer tillkommit på betalningsmarknaden och erbjuder betalningsinitieringstjänster och mobila lösningar för person-till-person-betalningar. Nya aktörer kan också förväntas till följd av det ändrade betaltjänstdirektivet och utvecklingen av nya projekt inom Sepa, exempelvis Sepa-direktbetalningar som kommer att vara tillgängliga från och med november 2017.

Denna utveckling stöds av Euro Retail Payments Board, ett organ som leds av ECB. Denna nya enhet, som ersätter det tidigare Sepa-rådet, har som syfte att främja utvecklingen av en integrerad, innovativ och konkurrensutsatt marknad för massbetalningar i euro inom EU. Den består av medlemmar både från marknadens utbudssida (banksektorn, betalnings- och e-penninginstitut) och från marknadens efterfrågesida (konsumenter, detaljhandel, e-handel, större företag, små och medelstora företag och nationella offentliga förvaltningar). Dessutom deltar fem nationella centralbanker som företräder Eurosystemet och en företrädare för medlemsstaterna utanför euroområdet enligt ett roterande schema. Kommissionen deltar som observatör.

De nationella Sepa-kommittéerna och det EU-forum som kommissionen inrättat för dessa har spelat en nyckelroll i genomförandet av det gemensamma eurobetalningsområdet och för att uppnå målet om att alla människor i Europa ska kunna genomföra transaktioner i euro från ett enda bankkonto var de än befinner sig i EU. Även om övergången till Sepa nu nästan är slutförd pågår fortfarande omvandlingen av betalningssystem i snabb takt. De flesta nationella Sepa-kommittéer har gjorts om till nationella betalningskommittéer eller -råd som styr denna omvandling. De nationella betalningskommittéerna och betalningsråden inriktar sig nu på nya utmaningar, såsom övergången till direktbetalningar och mobila betalningar. När det nya betaltjänstdirektivet träder i kraft i januari 2018 kommer de nationella kommittéerna dessutom att behöva övervaka utvecklingen på andra områden och i synnerhet nya aktörer på betalningsmarknaden, exempelvis leverantörer av kontoinformationstjänster och betalningsinitieringstjänster.

För att kunna stödja denna nya utveckling på betalningsområdet, samordna nationella initiativ och sprida information och bästa praxis, undersöker kommissionen i nära samarbete med Europeiska centralbanken hur EU:s forum för nationella Sepa-kommittéer skulle kunna göras om till en plattform för de förändrade nationella betalningskommittéerna och betalningsråden.

(1)   http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=celex%3A32012R0260  

(2) Uppgift per den 31 september 2016. Alla betaltjänstleverantörer har bekräftat att de är förberedda att uppfylla förordningens krav senast den 31 oktober 2016, vilket bör framgå av den slutgiltiga statistiken för Sepa-gireringar för kvartal 4 2016, som ännu inte är tillgänglig.

(3) De flesta kraven har genomförts. Dock tycks fyra institutioner i Rumänien endast delvis uppfylla kraven.

(4) För en särskild typ av betalningstjänst, så kallade nyttighetsbetalningar, pågår övergången från äldre betalningsförfaranden till Sepa-kraven fortfarande. Mottagare av nyttighetsbetalningar är leverantörer av allmännyttiga tjänster, och för betalningarna krävs ytterligare uppgifter om betalningsavstämning och förbrukning. Enligt ett sektorsövergripande avtal mellan betaltjänstleverantörer och leverantörer av allmännyttiga tjänster ska övergången från nyttighetsbetalningar till Sepa-gireringar vara slutförd senast den 1 april 2017.

(5) Ej relevant eftersom endast en bank har anslutit sig till autogirosystemet inom Sepa (autogirosystemet för B2B).

(6) Betaltjänstleverantörer i Republiken Kroatien erbjuder inte autogirotjänster i euro.

(7) Nationella autogireringar har ersatts av Sepa-gireringar i kombination med e-fakturor.

(8) Mycket begränsad användning av Sepa-autogireringar. Nationella autogireringar har ersatts av Sepa-gireringar i kombination med e-fakturor, men banker är nåbara för Sepa-autogireringar.

(9) Endast en betaltjänstleverantör erbjuder Sepa-autogirotjänster.

(10) Ej relevant då endast ett fåtal Sepa-autogireringar hanteras.

(11) Alla uppgifter med undantag för de med beteckningen ”December 2016” har hämtats från ECB:s tabeller på ECB:s webbplats: http://www.ecb.europa.eu/paym/retpaym/paymint/indicators/html/index.en.html .

(12) Litauen anslöt sig till euroområdet den 1 januari 2015 och hade på sig till den 1 januari 2016 att migrera alla betalningar i euro.

(13) Lettland hade på sig till den 1 januari 2015 att gå över. Lettland ersatte äldre autogireringar med e-fakturalösningar baserade på Sepa-gireringar.

(14) I Förenade kungariket lades förordningarna Payments in Euro (Credit Transfers and Direct Debits) Regulations 2012 fram för parlamentet den 18 december 2012 och trädde i kraft den 15 januari 2013. I artikel 19 i dessa förordningar anges att undantag tillämpades. Förordning 19 föreskriver undantag fram till den 1 februari 2016 i enlighet med artikel 16.3 och 16.4 i Sepa-förordningen i samband med kraven enligt artikel 8.2 och 8.3 i den förordningen. Undantagen enligt artikel 16.2 och 16.8, som gäller för medlemsstater utanför euroområdet, innebär att kraven i artiklarna 3, 4 och 5 i Sepa-förordningen inte började gälla förrän den 31 oktober 2016. Det innebar i grunden att slutdatum för övergången för de flesta av kraven fastställdes till den 31 oktober 2016 för betaltjänstleverantörer i Förenade kungariket.

(15) Vissa kreditinstitut i Estland tillhandahåller fortfarande tjänsten för att omvandla BBAN-nummer till Iban-nummer.

(16) Polen, Lettland och Grekland.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.11.2017

COM(2017) 683 final

BILAGA

till

Rapport till Europaparlamentet och rådet

om tillämpningen av förordning (EU) nr 260/2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009

Bilaga I – Behöriga myndigheter för betaltjänstleverantörers efterlevnad, betaltjänstanvändares efterlevnad samt kontaktpunkter för klagomål.

Euroområdet	Behörig myndighet för betaltjänstleverantörers efterlevnad	Behörig myndighet för betaltjänstanvändares efterlevnad
Österrike	Financial Market Authority (finansmarknadsmyndigheten) Consumer Information & Complaints (konsumentupplysning och reklamationer) Otto-Wagner-Platz 5, 1090 Wien, Österrike https://www.fma.gv.at/en/complaints-and-points-of-contact/
Belgien	Nationale Bank van België Departement Prudentieel Toezicht, Berlaimontlaan 3, 1000 Brussel www.nbb.be	Federale Overheidsdienst Economie Economische Inspectie, Koning Albert ll-laan 16, 1000 Brussel. www.economie.fgov.be
Cypern	Central Bank of Cyprus (Cyperns centralbank) 80 Kennedy Avenue, 1076, Nicosia, Cypern.	Inter-Ministerial Committee (interministeriella kommittén) Ministry of Finance (finansministeriet) Michael Karaoli & Gregori Afxentiou, 1439 Nicosia, Cypern.
Estland	Estlands finansinspektion (Finantsinspektioon) https://www.fi.ee	Estlands konsumentskyddsstyrelse (Tarbijakaitseamet) http://www.tarbijakaitseamet.ee
Finland 1	Finansinspektionen Snellmansgatan 6, Helsingfors PB 103, FI-00101 Helsingfors, Finland. kirjaamo@fiva.fi Tfn: +358 10 831 51, Telefonjour för bank-, försäkrings- och värdepapperskunder Tfn: 0800-0-5099	Konsumentombudsmannen Konkurrens- och konsumentverket (KKV) Broholmsgatan 12 A, 00530 Helsingfors PB 5, FI-00531, Helsingfors, Finland. Tfn: +358 (0)29 505 3000.
Frankrike	Autorité de contrôle prudentiel et de Résolution (ACPR) Secrétariat général de l’ACPR 61 rue Taitbout 75426 PARIS CEDEX 09 Banque de France Direction des Systèmes de Paiement et des Infrastructures de Marché 31, rue Croix des Petits-Champs 75049 PARIS CEDEX 01 Direction Générale de la concurrence, de la consommation et de la répression des fraudes (DGCCRF) 59, Boulevard Vincent Auriol 75703 PARIS CEDEX 13	Direction Générale de la concurrence, de la consommation et de la répression des fraudes (DGCCRF) 59, Boulevard Vincent Auriol 75703 PARIS CEDEX 13
Tyskland	Bundesanstalt für Finanzdienstleistungsaufsicht (BaFin) Graurheindorfer Straße 108 53117 Bonn E-post: poststelle@bafin.de	Liste der Industrie- und Handelskammern sowie der Handwerkskammern nach § 8 UWG und § 3 UklaG 2

Grekland 3	Bank of Greece (Greklands centralbank) 21 E. Venizelos Avenue, GR 10250 Aten, Grekland. www.bankofgreece.gr/pages/en/other/communication.aspx Secretariat General Consumer Protection (generalsekretariatet för konsumentskydd), 20 Kaniggos Square, GR 10181, Aten, Grekland. www.1520.gov.gr/epikoinia   www.1520.gov.gr/ypovoli-kataggelias?id=253
Irland	Central Bank of Ireland (Irlands centralbank) PO Box 559 Dame Street Dublin 2 D02 P656 E-post: enquiries@centraibank.ie	Competition and Consumer Protection Commission (konkurrens- och konsumentskyddskommissionen) PO Box 12585 Dublin 1 E-post: consumerenforcement@ccpc.ie
Italien	Banca d’Italia Via Nazionale 91 00184 Roma – Italia email@bancaditalia.it	Italian Competition Authority (Italiens konkurrensmyndighet) Piazza Verdi 6/A 00198 Roma – Italia www.agcm.it (tillgänglig även på engelska)
Lettland	Financial and Capital Market Commission (finans- och kapitalmarknadskommissionen) Kungu iela 1, Riga, Lettland, e-post: fktk@fktk.lv Tfn:+371 67774800
Litauen	Bank of Lithuania (Litauens centralbank) Totorių g. 4, 01121 Vilnius Tfn: +370 5 268 0029 Fax: +370 5 268 0038
Luxemburg	Commission de surveillance du secteur financier Tfn: (+352) 26 25 1 – 1 (central) – www.cssf.lu – direction@cssf.lu   283, route d’Arlon – L-1150 Luxemburg Postadress: L-2991 Luxemburg
Malta	Central Bank of Malta (Maltas centralbank) Pjazza Kastilja Valletta VLT 1060 – Malta oversight@centralbankmalta.org
Nederländerna	De Nederlandsche Bank – www.dnb.nl	Nederländernas konsument- och marknadsmyndighet – www.acm.nl
Portugal	Banco de Portugal Apartado 2240, 1106-001 Lisboa info@bportugal.pt eller webbplatsen http://clientebancario.bportugal.pt/pt-PT/Reclamacoes/Paginas/Formulariodenovareclamacao.aspx
Slovakien	National Bank of Slovakia (Slovakiens centralbank) http://www.nbs.sk   info@nbs.sk   Regulatory Authority for Electronic Communication and Postal services (tillsynsmyndigheten för elektronisk kommunikation och postverksamhet) inspection@teleoff.gov.sk   Justitieministeriet http://www.justice.gov.sk Finansministeriet http://www.finance.gov.sk	Slovakiens handelsinspektion http://www.soi.sk   info@soi.sk
Slovenien	Banka Slovenije Slovenska 35 1505 Ljubljana Slovenija pr@bsi.si
Spanien	Banco de España http://www.bde.es   paymentsystems@bde.es	Konsumentmyndigheterna i de autonoma regionerna (Comunidades Autónomas) 4 Under samordning av AECOSAN C/Príncipe de Vergara, 54. 28006. Madrid. Spanien

Utanför euroområdet	Behörig myndighet för betaltjänstleverantörers efterlevnad	Behörig myndighet för betaltjänstanvändares efterlevnad
Bulgarien	Bulgarian National Bank (Bulgariens centralbank) 1, Knyaz Alexander І Sq., 1000 Sofia, Bulgarien Kontaktpunkt för klagomål krastev.k@bnbank.org
Kroatien 5	Finansministeriet, finansinspektionen Ulica grada Vukovara 72 10002 Zagreb Republiken Kroatien P.O. BOX 274 e-post: info.fi@mfin.hr	Croatian National Bank (Kroatiens centralbank) Trg hrvatskih velikana 3 10002 Zagreb Republiken Kroatien P.O. BOX 603 e-post: prituzbe-zpp@hnb.hr
Tjeckien	The Czech National Bank (Tjeckiens centralbank), Adress: Na Příkopě 28, 115 03 Praha 1 Tfn: +420 224 411 111, fax: +420 224 412 404, e-post: podatelna@cnb.cz http://www.cnb.cz/en/about_cnb/form_general_enquiry/general_enquiry.html
Danmark	Finanstilsynet (finansinspektionen) Århusgade 110, 2100 København Ø Tfn: +45 33 55 82 82 Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen (konkurrens- och konsumentmyndigheten) Carl Jacobsens Vej 35, 2500 Valby Tfn: +45 41 71 50 00
Ungern	Magyar Nemzeti Bank (MNB) 1054 Budapest Szabadság tér 9 ugyfelszolgalat@mnb.hu eller info@.mnb.hu
Polen 6	Polish Financial Supervision Authority (Polens finanstillsynsmyndighet) Komisja Nadzoru Finansowego Plac Powstańców Warszawy 1 skr. poczt. 419 00-950 Warszawa tfn: (+48 22) 262 5000 e-post: knf@knf.gov.pl	Skiljedomstol – PL Powstańców Warszawy 1 00 – 030 Warszawa tfn: + 48 22 26 24 054 e-post: sad.pohłbo wnv@knf.gov.pl eller Financial Ombudsman (finansombudsmannen) – Al. Jerozolimskie 87 02-001 Warszawa tfn: +48 22 333-73-26 tfn: +48 22 333-73-27
Rumänien	National Bank of Romania (Rumäniens centralbank) 25 Lipscani Street 3, 030031 Bukarest, Rumänien info@bnro.ro Tfn: +4021 313 04 10 eller +4021 315 27 50
Sverige	Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm E-post: finansinspektionen@fi.se
Förenade kungariket	Financial Conduct Authority (finanstillsynsmyndigheten) 25 The North Colonnade – London E14 5HS – Förenade kungariket	Financial Ombudsman Service (finansombudsmannen)

(1) Finansinspektionen i Finland är behörig för både betaltjänstleverantörer och betaltjänstanvändare.

(2)   http://www.bmwi.de/Redaktion/DE/Downloads/I/industrie-und-handelskammern-handwerkskammern-uwg-uklag-liste.pdf;jsessionid=3E4C6ED1BD48A17A825D906F2AF3A35E?__blob=publicationFile&v=2  

(3) Bestämmelserna i lag 4141/2013 artikel 30 anger inte någon myndighet i fråga om betaltjänstanvändare, vare sig för konsumenter eller övriga.

(4) Under samordning av Agencia Española de Consumo, Seguridad Alimentaria y Nutrición (AECOSAN), Subdirección General de Coordinación, Calidad y Cooperación en Consumo http://www.aecosan.msssi.gob.es/AECOSAN/web/home/aecosan_inicio.htm   http://aesan.msssi.gob.es/SIAC-WEB/contacto.do?reqCode=newSearch  

(5) Kroatiens centralbank är behörig för både betaltjänstleverantörer och betaltjänstanvändare.

(6) Även om två kontaktpunkter anges för betaltjänstanvändare uppfyller dessa myndigheter inte förordningens krav i fall som rör andra betaltjänstanvändare som inte efterlever förordningen (se avsnitt 2.3 om Iban-diskriminering).