Kommissionen strävar också efter ett närmare samarbete med övriga EU-institutioner, EU-medlemsstaterna, näringslivsorganisationer och andra organisationer för att finna nya idéer om hur frihandelsavtalen kan blir mer ändamålsenliga. Den vill också hitta sätt att hjälpa företag i hela EU liksom i partnerländer att utnyttja avtalen på bästa sätt.

För närvarande finns ingen heltäckande överblick över genomförandet av EU:s alla frihandelsavtal. För en del bland dem utfärdas emellertid årsrapporter. 2 Denna rapport har utformats i enlighet med befintlig praxis. Den är tänkt att ge en heltäckande bild av EU:s arbete för att genomföra sina frihandelsavtal.

1.2.Rapportens upplägg

I rapporten ges en kortfattad överblick över de viktigaste resultaten i fråga om EU:s aktuella frihandelsavtal. Dessa delas in i följande kategorier:

·”Den nya generationens” frihandelsavtal.

·Djupgående och omfattande frihandelsavtal.

·Avtal om ekonomiskt partnerskap.

·”Första generationens” frihandelsavtal.

I rapporten finns också följande:

·Berättelser från företag, särskilt småföretag, som visar fördelarna med EU:s frihandelsavtal.

·Ett avsnitt om genomförandet av avtalens bestämmelser om handel och hållbar utveckling.

·Information om kommissionens efterhandsutvärderingar av avtalens effekter.

·Ett avsnitt om förberedelserna inför genomförandet av nya frihandelsavtal.

I ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som kompletterar rapporten finns mer detaljerade årsrapporter för vart och ett av de djupgående och omfattande frihandelsavtalen med Georgien, Moldavien och Ukraina samt faktablad om ”den första generationens” frihandelsavtal och avtalen om ekonomiskt partnerskap.

Kommissionen ser fram emot att diskutera rapportens slutsatser och uppmanar alla berörda aktörer att bidra till diskussionen.

2.”Den nya generationens” frihandelsavtal – Sydkorea, Colombia-Peru och Centralamerika

Med ”den nya generationens” frihandelsavtal avses avtal som slutits efter 2006, som är det år då kommissionen offentliggjorde sitt meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen 3 , där den presenterade sin avsikt att börja förhandla om heltäckande frihandelsavtal med utvalda tredjeländer. Bland de nuvarande avtalen tillhör de som slutits med Sydkorea (Korea), Colombia-Peru och Centralamerika denna kategori.

2.1.Handelsflöden

När det gäller utveckling av handeln har frihandelsavtalet med Korea varit en stor framgång för europeiska exportföretag.

2.1.1.Sydkorea

EU:s export till Korea har ökat med 59,2 % sedan frihandelsavtalet började tillämpas. 4 År 2010 hade EU ett handelsbalansunderskott på 11,6 miljarder euro, men detta har förvandlats till ett överskott som 2016 uppgick till 3,1 miljarder euro.

Under 2016 minskade emellertid EU:s export med 6,9 % för första gången sedan frihandelsavtalet trädde i kraft. EU:s export minskade särskilt på områdena maskiner och apparater (med 8,2 %) och transportutrustning (med 6,4 %). Dessa två sektorer utgör över 50 % av EU:s export till Korea.

Importen från Korea har förblivit relativt stabil. Under 2016 minskade också importen från Korea, med 2,2 %. Inom sektorerna maskiner och apparater och transportutrustning minskade importen från Korea med 4,9 %.

Motorfordon har varit en särskilt intressant sektor i samband med frihandelsavtalet mellan EU och Korea, och på detta område har EU-exporten gått extremt bra.

EU:s export av motorfordon har ökat med 244 % sedan avtalet trädde i kraft och står nu för 13 % av EU:s totala export till Korea.

EU:s import från Korea har ökat med 53 %, vilket motsvarar 10 % av EU:s totala import från Korea.

Under 2016 minskade emellertid EU:s export av motorfordon med 7,5 % (delvis p.g.a. dieselmotorskandalen) och importen minskade med 9 %.

Andra skäl till den generella nedgången i EU:s export är Storbritanniens minskade oljeexport (p.g.a. upphävandet av sanktionerna mot Iran) och det lägre antalet levererade luftfartyg (fler leveranser planeras under de kommande åren).

Export tar österrikisk klätterutrustning till toppen

När tullavgifterna avskaffades genom avtalet mellan EU och Korea kunde AustriAlpin börja exportera till Sydkorea och stärka sin ställning på de asiatiska och globala marknaderna. Denna tillverkare av klätterutrustning exporterar nu omkring 80 % av sina produkter, mycket tack vare EU:s handelsavtal.

Mindre än 100 personer arbetar för företaget, men under 2015 sålde AustriAlpin varor för 8,5 miljoner euro, varav 7,1 miljoner euro kom från export.

Fransk ekologisk kosmetika skördar framgångar i Sydkorea

Laboratoire Sonam tillverkar växtextrakt för kosmetikaindustrin. Detta lilla företag drog nytta av handelsavtalet mellan EU och Korea eftersom de minskade tullavgifterna gjorde att man kunde erbjuda sina produkter till mer attraktiva priser.

Soniams ekologiska produktion har certifierats av Ecocert och varorna bär också märkningen ”Made in France”, vilket bidrar till deras popularitet. Företagets export ökade med 20 % under 2016.

2.1.2.Colombia och Peru

EU är Colombias näst största handelspartner och den tredje största för Peru. Den bilaterala handeln mellan EU och Colombia har minskat med 23,5 % och handeln mellan EU och Peru har minskat med 11 % sedan frihandelsavtalet trädde i kraft. 5 Det beror till största delen på den ekonomiska nedgången i Latinamerika och de minskade råvarupriserna på världsmarknaden, vilket har påverkat båda ländernas export.

Frihandelsavtalet hade emellertid en stabiliserande effekt: den totala minskningen av de två ländernas handel med andra länder under samma period (omkring 36 % för Colombia och 18 % för Peru) är större än minskningen av handeln med EU. Man kan därmed dra slutsatsen att handeln med EU troligtvis hade minskat ännu mer utan frihandelsavtalet.

EU:s export till Colombia ökade med 18 % under de första två åren efter avtalets ikraftträdande, men minskade med 17 % 2016 på grund av en nedgång i efterfrågan. EU:s import från Colombia har minskat med 37,5 % sedan avtalet trädde i kraft.

När det gäller Peru har EU:s export ökat med 4 % sedan 2012, medan importen hade minskat, också med 4 %, i slutet av 2016.

Den generella ökningen av handeln har visserligen varit blygsam, men EU:s export av jordbruksprodukter till båda marknaderna har ökat betydligt, med 82 % till Colombia och 73 % till Peru. Detsamma gäller EU:s import från Colombia och Peru, som ökade med 33 % från Colombia (45 % för kaffe) och 19 % från Peru (120 % för frukt, 30 % för fisk och blötdjur och 226 % för kakao).

Under samma period minskade importen av råmaterial och mineraler från dessa två länder.

Öl från Luxemburg på colombianska barer

När EU:s handelsavtal med Colombia och Peru trädde i kraft kunde det luxemburgska bryggeriet Brasserie Nationale, känt för sitt öl Bofferding, börja exportera till Colombia, vars marknad är 100 gånger större än Luxemburgs. Tack vare avtalet kan företaget hantera alla exportförfaranden direkt, utan att behöva kontakta experter eller förhandla med mellanhänder varje gång en container ska sändas till Colombia.

Den stora exporten till Colombia har ökat tillväxten för bryggeriet, som nu exporterar 34 000 hektoliter öl varje år.

Österrikiskt vin går hem i Anderna

Vintillverkaren Rainer Wess ligger i Wachaudalen i Österrike. Företaget har tillverkat vin sedan 2003 och exporterar 65 % av sin produktion till ett tjugotal länder.

Tack vare EU:s handelsavtal med Colombia och Peru har företaget dragit fördel av de sänkta tullavgifterna och den minskade administrativa bördan. Dess vin blir nu allt populärare på de elegantaste restaurangerna i Lima, Perus huvudstad.

2.1.3.Centralamerika

Frihandelsavtalet med Centralamerika 6 har lett till ökad handel. EU:s export har ökat med 22 %, och importen från fem centralamerikanska länder har ökat med 18,3 %.

Det enda undantaget är Costa Rica, som lidit skada av att dess tidigare största exportör av it‑komponenter flyttat sin verksamhet till Asien. Costa Ricas export av kontors- och telekommunikationsutrustning minskade med nästan 94 % år 2015. Landets export till EU minskade med 40 % samma år, vilket också ledde till att det totala handelsflödet mellan EU och Centralamerika minskade med 0,78 %.

Den största delen av EU-exporten till Centralamerika går till Costa Rica (25 %), följt av Panama (24 %) och Guatemala (22 %).

Belgiskt kafferosteri skaffar sig partner runtom i världen

Det belgiska kafferosteriet OR startades 2001 och har sedan dess expanderat internationellt. Företagets verksamhet utgår från den centrala idén att de bästa kaffebönorna kommer direkt från odlarna.

EU:s handelsavtal med länder i Central- och Sydamerika har gjort det enklare för europeiska företag att få tag på kaffe därifrån. Genom att kräva att exportörer i dessa länder uppfyller EU-standarder i fråga om arbetsvillkor och miljöskydd har avtalen dessutom fört med sig förbättringar för lokalbefolkningen.

2.2.Tullkvoter

När varor som är föremål för tullkvoter importeras, tillämpas lägre tullavgifter för den mängd som ligger innanför de överenskomna kvoterna. Efter att kvoten fyllts tillämpas emellertid högre tullavgifter.

2.2.1.Colombia och Peru

Både Colombia och Peru utnyttjar sina tullkvoter för socker. Peru utnyttjar också i allt högre grad kvoterna för majs och vitlök, medan tullkvoterna för andra varor utnyttjas mycket lite.

EU utnyttjade en stor del av sina tullkvoter enligt avtalet. För vissa produkter är utnyttjandegraden emellertid mycket låg. Exempelvis användes bara 7,9 % av den totala kvoten för export av ost till Colombia, och 4,3 % för Peru, och när det gäller export av konfektyr till Colombia användes bara 3,8 % av den totala kvoten.

2.2.2.Centralamerika

Centralamerika utnyttjade bara sina tullkvoter för socker och rom. Övriga tullkvoter förblev outnyttjade.

EU har beviljats tullkvoter för fyra produkter men utnyttjar dessa i liten utsträckning: 26 % av den totala tullkvoten för skinka användes, 14 % av kvoten för mjölkpulver, 44 % för ost och 4,9 % för charkuterivaror av svinkött.

2.3.Utnyttjande av förmånstullar

Nivån på utnyttjandet av förmånstullar visar i vilken utsträckning företag använder sig av de förmånstullar som ett frihandelsavtal med EU ger tillgång till.

Vid beräkningen tittar man på den totala import från ett partnerland till EU (eller vice versa) som var berättigad till förmåner i form av lägre tullavgifter. Denna siffra jämförs med den totala mängden importerade varor för vilka de minskade tullavgifterna faktiskt användes. 7

Den utsträckning i vilken exportföretag i EU använder sig av förmånstullarna enligt frihandelsavtalen är ett viktigt mått på avtalens ändamålsenlighet.

2.3.1.Sydkorea

Utnyttjandet av förmånstullar för EU-exporter till Korea var 71 % 2016 – den högsta nivån hittills. 2015 var denna siffra 68 % och 2014 och 2013 var den 65 %. Förmånstullarna utnyttjades i högre grad för jordbruksprodukter än för industriprodukter (86 % respektive 64 %). De områden där förmånstullarna utnyttjas mest är transportutrustning och levande djur och djurprodukter (93 %). Användningen av minskade tullavgifter låg under 50 % för EU-export av mineralprodukter, pärlor och ädelstenar, basmetaller och maskiner.

Under 2016 utnyttjade koreanska exportörer förmånstullarna för 87 % av sin berättigade export. Utnyttjandet av förmånstullarna var mer än 90 % för mineralprodukter, transportutrustning och plast och gummi, men bara 9 % för trä och 34 % för pärlor. Koreanerna utnyttjade de lägre tullavgifterna för maskiner i betydligt högre grad än de EU-aktörer som exporterade till Korea (72 % respektive 48 %).

2.3.2.Colombia och Peru

Enligt colombiansk statistik utnyttjades 70,6 % av förmånstullarna för EU-exporter till Colombia under 2016 (jämfört med 50,7 % 2014). Det finns inga data tillgängliga för Peru.

När det gäller export från Colombia och Peru till EU:s marknad tillämpades förmånstullar för över 95 % av exporten.

2.3.3.Centralamerika

För de centralamerikanska länderna finns bara statistik över EU:s export tillgänglig från Costa Rica: endast 16,6 % av den berättigade exporten från EU till Costa Rica drog fördel av frihandelsavtalet.

När det gäller exporten från Costa Rica till EU var denna siffra 92 %.

2.4.Tjänster och investeringar

2.4.1.Sydkorea

EU:s tjänsteexport till Korea har ökat med 49 % sedan frihandelsavtalet började tillämpas, trots att exporten minskade med 7 % år 2015. Tjänsteimporten från Korea har också ökat, med sammanlagt 32 % och med 7,3 % år 2015.

EU:s investeringar i Korea har ökat med 32,8 % sedan frihandelsavtalet började tillämpas och de koreanska investeringarna i EU har ökat med 60 %. EU:s investeringar i Korea (49,7 miljarder euro 2015) är ungefär 2,5 gånger så stora som de koreanska investeringarna i EU (20,9 miljarder euro 2016).

2.4.2.Colombia och Peru

När det gäller de latinamerikanska länderna kan vissa framsteg konstateras. EU:s tjänsteexport förblev stabil för Colombia och ökade med 11 % till Peru. Importen från Colombia ökade med 3 % och minskade med 6 % från Peru.

EU:s investeringar ökade med 4 % i Colombia och med 15 % i Peru. EU är den största utländska investeraren i båda dessa länder.

2.4.3.Centralamerika

EU:s totala handel med tjänster med Centralamerika minskade med 3 %. Det förekom stora fluktuationer i exporten och importen från olika centralamerikanska länder, men både för Costa Rica och Panama ökade handeln med tjänster i båda riktningar.

I denna region är Panama den största handelspartnern vad gäller tjänster (53 %), följt av Costa Rica (21 %) och Guatemala (13 %).

2.5.Genomförandeorgan

Den nya generationens frihandelsavtal omfattar ett heltäckande system av genomförandeorgan. Ett antal underkommittéer och arbetsgrupper sammanträder årligen och rapporterar till en handelskommitté (eller, när det gäller Centralamerika, en associeringskommitté). Handelskommittéerna sammanträder ofta på ministernivå för att se över utvecklingen på alla områden och diskutera genomförandeproblem med frihandelsavtalen i syfte att finna lösningar.

2.5.1.Sydkorea

De viktigaste frågor som togs upp i handelskommittén för Korea under rapporteringsperioden gällde sanitära och fytosanitära åtgärder, närmare bestämt marknadstillträde för nötkött och regionalisering av svinköttsexporten. Dessa problem har ännu inte lösts. Det välfungerande samarbetet med Korea i djurskyddsfrågor är emellertid ett gott exempel som bör följas. Erfarenheten från Korea i fråga om sanitära och fytosanitära åtgärder visar hur viktigt det är att frihandelsavtalen innehåller tydliga och detaljerade kapitel om sanitära och fytosanitära förhållanden.

När det gäller skydd av immateriella rättigheter har frågan om rättigheterna till offentligt framförande ännu inte lösts. Nya skyddade geografiska beteckningar har heller inte lagts till i frihandelsavtalet, trots att EU har begärt detta sedan 2014.

Handel och hållbar utveckling diskuterades också ingående, med tonvikt på ratificering och genomförande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner och Koreas skydd av arbetstagares rättigheter. Tyvärr har dessa diskussioner ännu inte lett till en lösning på de problem som man konstaterat.

Frihandelsavtalet innehåller också tydliga bestämmelser om öppenhet vid offentlig upphandling som skulle göra det möjligt att övervaka EU-företagens faktiska marknadstillträde i Korea. Korea har emellertid ännu inte lämnat in några data om offentliga kontrakt som beviljats EU-företag. Denna fråga kommer att tas upp vid nästa sammanträde i arbetsgruppen för offentlig upphandling.

2.5.2.Colombia och Peru

Colombia gjorde stora framsteg 2016 för att lösa sanitära och fytosanitära problem (bl.a. införandet av principen om en enda enhet och förfarandet med "förlistning") och det diskriminerande systemet för spritdrycker genom att anta en ny lag som trädde i kraft den 1 januari 2017. EU exporterade spritdrycker till Colombia för 43,7 miljoner euro 2016, vilket motsvarar 12 % av EU:s totala jordbruksexport till Colombia. Även Peru gjorde framsteg vad gäller sanitära och fytosanitära förhållanden, trots att vissa brister ännu kvarstår.

Regionaliseringsprincipen fastställdes i kapitlet om sanitära och fytosanitära åtgärder och tillämpades av både Colombia och Peru för deras import från EU.

Framsteg gjordes också i diskussionerna om tillträde till offentliga upphandlingar på regional nivå i Colombia.

I Peru kvarstår problem när det gäller diskriminering av importerade spritdrycker och rättigheter till offentligt framförande.

Verkställandet av geografiska beteckningar är också fortfarande problematiskt i båda länderna. Frågan om direkttransporter, där EU vill behålla förmånstullarna enligt frihandelsavtalet för leveranser som delas under transiteringen, har ännu inte lösts.

2.5.3.Centralamerika

För Centralamerika är de främsta problemen

·verkställande av geografiska beteckningar (särskilt i Guatemala och Honduras),

·offentliga upphandlingar (Panama),

·skattediskriminering av öl (Costa Rica), och

·genomförande av åtaganden om bättre regional integration av vissa tekniska föreskrifter.

3.Djupgående och omfattande frihandelsavtal – Ukraina, Moldavien, Georgien

Ukraina, Republiken Moldavien (Moldavien) och Georgien har slutit varsitt associeringsavtal med EU. Dessa avtal är avsedda att leda till djupare politiskt samarbete och en stegvis ekonomisk integration mellan EU och de östliga partnerländerna.

De djupgående och omfattande frihandelsavtalen är associeringsavtalens ekonomiska pelare och omfattar villkor för ökat ekonomiskt och handelsmässigt samarbete. De skapar en bredare, progressiv tillnärmning av partnerländernas lagstiftning till EU:s lagar.

Syftet med djupgående och omfattande frihandelsavtal är att skapa ett nytt regelverk och ett nytt handels- och investeringsklimat med dessa partner samt bidra till ekonomisk omstrukturering, modernisering och diversifiering i de berörda länderna. Eftersom de har som mål att uppnå stegvis integration med EU:s inre marknad är djupgående och omfattande frihandelsavtal mer långtgående än den ”nya generationens” frihandelsavtal, och de utgör en unik typ av handelsavtal.

De djupgående och omfattande frihandelsavtalen består av följande två huvuddelar:

1) Ett stegvist öppnande av marknaderna (avskaffade/minskade tullavgifter och avskaffade icke-tariffära handelshinder) från båda parternas sida, med viss asymmetri till fördel för de östliga partnerländerna.

2) Långtgående tillnärmning av ländernas lagstiftning till EU:s lagstiftning på handelsområdet.

3.1.Handelsflöden

EU är samtliga tre länders största handelspartner och stod för 55 % (Moldavien), 41 % (Ukraina) och 30 % (Georgien) av ländernas totala handel under 2016. EU har en positiv handelsbalans med alla tre länderna.

3.1.1.Ukraina

Både EU:s export till och import från Ukraina ökade med 17,6 % respektive 1,9 % 2016, vilket var det första året som det djupgående och omfattande frihandelsavtalet tillämpades. 8 Det berodde främst på att den ukrainska ekonomin långsamt håller på att återhämta sig efter en nedgång 2015, när BNP minskade med 9,9 % och de utländska nettodirektinvesteringarna minskade från 8,2 miljarder euro (2012) till 3 miljarder euro (2015).

3.1.2.Moldavien

Exporten till Moldavien minskade med 13 % under perioden 2014–2016 på grund av minskad inhemsk efterfrågan, interna problem (bedrägerier i banksektorn) och ekonomiska svårigheter i regionen. EU:s import från Moldavien ökade med 13,5 % under samma period, särskilt för jordbruksprodukter men även maskiner, möbler och kläder.

3.1.3.Georgien

EU:s export till Georgien ökade med 2,8 % 2014–2016, medan EU:s import från detta land minskade med 16,4 %. Den globala nedgången i råvarupriserna var en av huvudorsakerna till att Georgiens export minskade i värde, eftersom landet främst exporterar råvaror och halvfabrikat. Exportens volym låg emellertid kvar på samma nivå.

På områdena geodesi och topografi använder EU ukrainska drönare och tjänster efter köpet

Kievföretaget Drone.ua tillverkar obemannade luftfartyg, s.k. drönare, som säljs i Europa. Företaget har också startat ett samriskföretag i Litauen vid namn UAV.tools för att sprida sin teknik i femton länder i Europa. Snart kommer man dessutom att öppna kontor i Storbritannien och Moldavien.

Företaget exporterar inte bara luftfartyg utan tillhandahåller även tekniskt stöd, utbildning och datahantering. I Ukraina används drönarna i jordbruket, medan de i EU främst används för geodesi och topografi.

Ukrainskt djurfoder flyttar fram ställningarna i Europa

I maj 2017 togs det ukrainska företaget Kormotech LLC upp på listan över de 50 största djurfodertillverkarna i världen och Europa (på listan finns bara tre företag från Central- och Östeuropa).

Under de senaste två åren har företaget tack vare det djupgående och omfattande frihandelsavtalet kunnat sprida sina produkter (katt- och hundfoder) till nya marknader i EU, eftersom deras produktionsanläggningar uppfyller europeiska livsmedelssäkerhets- och kvalitetsnormer. Kormotech LLC producerar 16 000 ton våtfoder och 30 000 ton torrfoder per år och exporterar till femton länder.

3.2.Tullkvoter

Tullkvoterna för jordbruksprodukter utnyttjades inte fullt ut av de tre partnerna med djupgående och omfattande frihandelsavtal. Det berodde på bristande efterlevnad av EU:s sanitära och fytosanitära krav.

Ukraina utnyttjade elva av de totalt 36 tullkvoterna fullt ut.

Moldavien använde tullkvoter för två av de sex produktgrupperna.

Georgien utnyttjade inte heller den enda tullfria kvot – för färsk och kyld vitlök – som tilldelats.

3.3.Utnyttjande av förmånstullar

Data om förmånstullar finns bara för export från de östliga partnerländerna till EU. Utnyttjandenivån är mycket hög, omkring 80 % för Georgien och 90 % för Moldavien.

3.4.Tjänster och investeringar

När det gäller tjänster ökade både exporten till och importen från Moldavien med 3 % respektive 17 % under 2014–2015. Siffrorna för Georgien var stabila.

Investeringsflödena till och från Moldavien ökade också i både riktningar (EU:s investeringar i Moldavien ökade med 127 %, medan de moldaviska investeringarna i EU ökade med 67 %). Emellertid är investeringarna mycket små i absoluta tal. Investeringsflödena till och från Georgien låg kvar på samma nivåer som tidigare. 9

3.5.Genomförandeorgan

Tillnärmning av lagstiftningen är en viktig del av genomförandet av de djupgående och omfattande frihandelsavtalen. Detta var också den mest diskuterade frågan vid sammanträdena i genomförandeorganen –associeringskommittéer i deras konstellation för handelsfrågor och de fyra tematiska underkommittéerna om

·tullar,

·geografiska beteckningar,

·sanitära och fytosanitära åtgärder, och

·handel och hållbar utveckling.

En strategi för sanitära och fytosanitära åtgärder har antagits gemensamt av EU och Moldavien, och för Georgien har en färdplan för lagstiftningen antagits. Ukrainas formella antagande av strategin för sanitära och fytosanitära åtgärder planeras till den andra halvan av 2017. Dessa dokument införlivas i associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen och ska vägleda partnerländerna vid deras tillnärmning av lagstiftningen och den institutionella kapacitetsuppbyggnaden under de kommande åren.

Liknande reformplaner har antagits för tekniska föreskrifter och standarder. På båda dessa områden måste emellertid alla tre länders administrativa kapacitet stärkas om det återstående arbetet ska kunna utföras och om man ska kunna säkerställa genomförande och verkställande av lagstiftningen.

I fråga om offentliga upphandlingar har omfattande reformstrategier förberetts i samtliga länder. Det bör också noteras att både Moldavien och Ukraina anslöt sig till WTO:s avtal om offentlig upphandling 2016.

När det gäller handelshinder tillämpade Ukraina exporttullar på metallskrot mellan juli 2016 och juli 2017, och landet tillämpar fortfarande ett exportförbud på trä, vilket strider mot både det djupgående och omfattande frihandelsavtalet och WTO:s bestämmelser. I Georgien gjordes stora insatser för att ta bort namn från marknaden som inte respekterar geografiska beteckningar som är skyddade i EU. I Moldavien finns problem med vissa geografiska beteckningar från EU; t.ex. Prosecco, och förekomsten av icke-transparenta och diskriminerande åtgärder inom eldistributionssektorn. Diskussioner om att åtgärda dessa problem pågår inom genomförandeorganen för de djupgående och omfattande frihandelsavtalen och på politisk nivå.

Tillnärmningen av lagstiftningen och den institutionella kapacitetsuppbyggnaden kommer att kräva fortgående ansträngningar från myndigheternas, partnerländernas och EU:s sida. Detta arbete är nödvändigt om de djupgående och omfattande frihandelsavtalen ska kunna genomföras effektivt och handeln mellan EU och partnerländerna underlättas.

EU bidrar med ekonomiskt och tekniskt stöd till reformerna och den administrativa kapacitetsuppbyggnaden på handelsområdet, exempelvis

·undanröjande av tekniska handelshinder (genom tillnärmning av standardisering och metrologisk infrastruktur), ett system för bedömning av överensstämmelse (inklusive ackreditering av bedömningsorgan) och ett system för marknadskontroll som uppfyller EU-normerna,

·införande av konkurrensbestämmelser (bl.a. om statligt stöd),

·tillnärmning av sanitära och fytosanitära åtgärder till EU:s system (särskilt genom institutionell kapacitetsuppbyggnad för kontroller av livsmedelssäkerhet),

·skydd och verkställande av immateriella rättigheter,

·anpassning av systemet för offentlig upphandling med målet om ömsesidig tillgång till varandras marknader,

·främjande av producentorganisationer och optimering av värdekedjan,

·utveckling av små och medelstora företag.

När det gäller det sistnämnda området har de tre länderna tillgång till ett instrument för små och medelstora företag inom ramen för de djupgående och omfattande frihandelsavtalen (sammanlagt 200 miljoner euro för de tre länderna).

4.Avtal om ekonomiskt partnerskap – Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna)

År 2016 ökade antalet avtal om ekonomiskt partnerskap till sju, och de omfattar 28 länder i

·Västindien, Stillahavsområdet samt östra och södra Afrika,

·Kamerun i Centralafrika,

·en grupp av stater i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC),

·Ghana och Elfenbenskusten i Västafrika.

4.1.Läget avseende avtalen

4.1.1.Södra Afrikas utvecklingsgemenskap

I juni 2016 nåddes en milstolpe när EU slöt ett avtal om ekonomiskt partnerskap med sex länder i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC). Avtalet började tillämpas preliminärt i oktober 2016. Utöver klassiska handelsbestämmelser har de deltagande SADC-länderna (Botswana, Lesotho, Namibia, Sydafrika, Swaziland och Moçambique) och EU gjort åtaganden om ett partnerskap som grundas på hållbar utveckling, däribland att upprätthålla sociala och miljömässiga standarder.

Avtalet stöder på ett direkt sätt ekonomisk integration i regionen och närmare förbindelser mellan de sex länderna. Det enda landet som ännu inte hade ratificerat avtalet 2016 var Moçambique (det sjunde SADC-landet), som inte heller tillämpade det.

4.1.2.Västafrika

Den preliminära tillämpningen av avtalet om ekonomiskt partnerskap med Västafrika hindras av att tre (av 16) länder ännu inte har skrivit under avtalet. Två länder i denna region – Elfenbenskusten och Ghana – skrev emellertid under och ratificerade individuella avtal om ekonomiskt partnerskap. 10 Elfenbenskusten började tillämpa sitt avtal i september 2016 och Europaparlamentet godkände avtalet med Ghana den 1 december 2016, vilket innebar att det kunde börja tillämpas preliminärt.

4.1.3.Östafrikanska gemenskapen (EAC)

Här saknas underskrifter från tre länder (av fem) för att Europaparlamentet ska kunna godkänna avtalet och den preliminära tillämpningen ska kunna börja.

4.2.Handelsflöden

Handelsutvecklingen inom ramen för de avtal om ekonomiskt partnerskap som omfattas av denna rapport (med Västindien (Cariforum), Stillahavsområdet, partnerländer i östra och södra Afrika samt Kamerun) fortskrider i olika takt. Vissa länder, t.ex. Kamerun och Fiji, har inte tillämpat avtalen om ekonomiskt partnerskap tillräckligt länge för att man ska kunna dra några slutsatser. I andra länder har det förekommit handelsfluktuationer i båda riktningar på senare år, vilka i vissa fall har att göra med fluktuationerna i råvarupriser som påverkar exporten från avtalsländerna.

Vissa länder har stadigt ökat sin export till EU, särskilt Madagaskar och Dominikanska republiken.

I alla AVS-regioner utom Västindien har de länder som slutit avtal om ekonomiskt partnerskap med EU en positiv handelsbalans med EU.

I Västindien har exporten till EU minskat sedan 2013, med några få undantag. År 2016 var minskningen 23 %, vilket hade att göra med nedgången i råvarupriser som slog hårt mot Trinidad och Tobagos export.

4.3.Investeringar

EU:s investeringar i länderna med avtal om ekonomiskt partnerskap har ökat, utom för Cariforumländerna, där EU-investeringarna ligger kvar på samma nivå som tidigare. Cariforumländernas investeringar i EU har däremot ökat.

Madagaskiska textilier för EU:s konsumenter

Madagaskars textil- och klädindustri har fått stora fördelar genom avtalet om ekonomiskt partnerskap, som innebär tullfritt och kvotfritt tillträde till EU och förbättrade ursprungsbestämmelser. Sedan avtalet trädde i kraft 2012 har Madagaskars export till EU ökat med nästan 15 % per år. Under 2015 var textil och kläder den största exportkategorin, med ett värde på över 300 miljoner euro – nästan en tredjedel av Madagaskars totala export till EU:

Ett av de företag som har dragit fördel av avtalet är det lokala textilföretaget Epsilon. Där har antalet anställda ökat från 100 till 2 000. Avtalet har också hjälpt till att skapa bättre levnadsförhållanden för de anställda och deras familjer.

4.4.EU-stöd till genomförande av avtal om ekonomiskt partnerskap

Tillsynsmekanismer behöver utvecklas för att man ska kunna övervaka avtalens funktion och effekter och se till att utvecklingssamarbetet och det handelsrelaterade stödet underlättar genomförandet av avtalen.

I de kapitel om ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete som ingår i många av avtalen, har EU åtagit sig att samarbeta med de berörda länderna, huvudsakligen genom ekonomiskt och tekniskt stöd.

EU har samordnat genomförandet av avtalen med utvecklingspolitik, samarbete och Aid for Trade genom diskussioner med ländernas behöriga myndigheter, den privata sektorn och grupper från civilsamhället.

Tillsammans har de tagit fram nationella genomförandeplaner för avtalen om ekonomiskt partnerskap. I dessa ska man fastställa ländernas behov på områdena

·efterlevnad, förvaltning och övervakning av avtalen om ekonomiskt partnerskap,

·kommunikation om avtalen,

·främjande av ett företagsklimat där länderna och företagen kan dra fördel av avtalen fullt ut.

Sådant främjande omfattar genomförande av nödvändiga reformer för att

·skapa tillväxt, ekonomisk diversifiering och lokalt mervärde,

·attrahera investeringar, och

·stödja jobbskapande.

Mot denna bakgrund arbetar EU för att fastställa behov och utforska kopplingarna mellan möjliga finansieringskällor. Detta kan inkludera finansiering från

·olika EU-instrument för utvecklingsstöd på nationell och regional nivå samt på AVS-landsnivå,

·EU-medlemsstaterna,

·Europeiska investeringsbanken,

·andra institutioner för utvecklingsfinansiering och andra givare.

De nationella genomförandeplanerna för avtalen om ekonomiskt partnerskap kommer att göra det lättare att ta itu med utmaningar och möjligheter i samband med genomförandet på ett mer konsekvent och kraftfullt sätt.

4.5.Utvecklingsstöd

Utvecklingsstöd har öronmärkts för de olika regioner och länder som genomför avtal om ekonomiskt partnerskap, utöver ytterligare källor till EU-finansiering som mer indirekt är avsedda för behoven i samband med dessa avtal.

Västindien tilldelades över 100 miljoner euro från den elfte europeiska utvecklingsfondens regionala program för Cariforum. Medlen ska gå till att stärka regionalt samarbete och integration.

I Stillahavsområdet fastställdes regional handel, företagsklimatet och utveckling av den privata sektorn som prioriteringar för de regionala bidragen på 50 miljoner euro.

Vart och ett av de fyra partnerländerna i östra och södra Afrika fick 10 miljoner euro inom ramen för det regionala programmet.

I Västafrika gjordes förberedelser för att bevilja Ghana och Elfenbenskusten medel från det regionala programmet för ökad konkurrenskraft. Det kommer att omfatta särskilda aktiviteter för att genomföra avtalet om ekonomiskt partnerskap.

I Centralafrika har Kamerun undersökt hur landets andel av de regionala bidragen på 211 miljoner euro för regional integration kan användas på bästa sätt.

I AVS-länderna i allmänhet har EU särskilt försökt att stimulera handeln och investeringarna inom den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, så att länderna kan få ut mesta möjliga av avtalen om ekonomiskt partnerskap.

4.6.Institutionell verksamhet

Det har pågått omfattande verksamhet inom de institutioner som berörs av de avtal om ekonomiskt partnerskap som ingår i denna rapport.

·Förvaltningsorganen för avtalen om ekonomiskt partnerskap i Cariforumländerna, Kamerun och östra och södra Afrika (men inte i Stillahavsområdet) höll sina årliga sammanträden.

·Företrädare för civilsamhället deltog vid det andra sammanträdet i den gemensamma rådgivande kommittén EU–Cariforum för avtalen om ekonomiskt partnerskap (Bryssel, april 2016).

Mer information om dessa sammanträden finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som kompletterar denna rapport.

5.”Första generationens” frihandelsavtal

EU slöt den ”första generationens” frihandelsavtal före 2006 års meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen. Dessa frihandelsavtal omfattar för det mesta enbart handel med varor, och till och med jordbruksprodukter har oftast bara lagts till i ett senare skede.

Frihandelsavtalen i denna kategori är relativt olika och omfattar bland annat

·tullunionen med Turkiet,

·frihandelsavtalen med Island, Norge 11 och Schweiz från 1970-talet,

·frihandelsavtalen med Färöarna, Mexiko, Chile och Sydafrika,

·frihandelsavtalen med EU:s partnerländer i Medelhavsområdet 12 som ingår i associeringsavtal som slöts med dessa länder på 1990-talet. 13

Det finns planer på att uppgradera de flesta av dessa frihandelsavtal till heltäckande avtal som är bättre anpassade till dagens mer komplexa ekonomiska förbindelser mellan EU och dess partner. Förhandlingar pågår om att uppgradera frihandelsavtalet med Mexiko, och förhandlingar har också inletts med Marocko och Tunisien. Man har dessutom börjat planera förhandlingar om modernisering av tullunionen med Turkiet och frihandelsavtalet med Chile. Frihandelsavtalet med Sydafrika har ersatts av avtalet om ekonomiskt partnerskap med Södra Afrikas utvecklingsgemenskap.

Traditionell italiensk pasta faller sydafrikanerna i smaken

Familjeföretaget Pasta Astorino från Kalabrien tillverkar och säljer pasta i Italien och andra länder. Handelsavtalet mellan EU och Sydafrika trädde i kraft år 2000. Sedan dess har den europeiska pastaexporten till Sydafrika ökat stort, både i värde (43 %) och volym (67 %).

Tack vare handelsavtalet mellan EU och Sydafrika började Pasta Astorino handla med Sydafrika, och under 2015 exporterade de ett ton pasta. Företagets lokala underleverantörer har också dragit nytta av EU:s handelsavtal.

5.1.Handelsflöden

Den allmänna handelsutvecklingen kan sägas vara positiv, eftersom handeln i båda riktningar har ökat i samtliga fall där frihandelsavtal har slutits.

5.1.1.Schweiz

Schweiz är EU:s tredje största handelspartner, och både EU:s export dit och import därifrån har ökat med 96 % sedan 2002.

5.1.2.Turkiet

Turkiet är EU:s femte största handelspartner. Under tillämpningsperioden har EU:s export till Turkiet ökat med 185 % och importen med 160 %. EU:s export till Turkiet har emellertid varit stabil sedan 2014 medan importen fortsätter att växa, vilket har lett till en minskning i EU:s handelsbalans från 20 miljarder euro till 10 miljarder euro.

5.1.3.Chile

När det gäller Chile har EU:s export ökat med 170 % sedan 2002, vilket är nästan tre gånger så mycket som importen, som ökade med 50 % under denna period. På grund av de många frihandelsavtal som Chile slutit med andra handelspartner efter avtalet med EU har EU stegvis förlorat marknadsandelar i Chile till andra handelspartner. 14

Österrikiskt bröd på mexikanska frukostbord

Backaldrin är ett familjeföretag i Asten i Oberösterreich som tillverkar bakingredienser. Företaget uppfann Kornspitz-brödet och exporterar sina produkter till över 100 länder. Frihandelsavtalet mellan EU och Mexiko från 2001 hjälpte Backaldrin att få tillträde till den mexikanska marknaden.

Företaget exporterar nu 80 % av sina produkter och tack vare den omfattande internationella handeln har man kunnat fortsätta att investera och anställa fler. År 2013 öppnade Backaldrin ett innovations- och teknikcentrum, och man planerar att utöka personalstyrkan med 50 högutbildade personer under den närmaste framtiden.

5.1.4.Medelhavsländerna

Avtalen med Medelhavsländerna är avsedda att skapa ömsesidig liberalisering av all handel med industriprodukter och, i olika hög grad, av handeln med jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter och fiskeriprodukter.

De flesta av dessa avtal är delvis asymmetriska och omfattar exempelvis långa övergångsperioder och/eller mindre långtgående liberalisering av handeln med jordbruksprodukter. Det ger Medelhavsländerna fördelar och är främst avsett att stödja utvecklingen i regionen och bättre integrera den i EU-marknaden.

EU är den största handelspartnern för de flesta av dessa länder. Medelhavsländerna är mycket beroende av EU både för importer och exporter.

Handeln har ökat på båda sidor, men i de flesta fall ökade exporten från EU snabbare än EU:s import från dessa länder. Undantaget är Marocko och Tunisien, vars export till EU har ökat mer än EU:s export till dessa länder sedan avtalen trädde i kraft. De länder som har gjort störst framsteg i fråga om strukturreformer och diversifiering, t.ex. Marocko, Tunisien och Israel, har mindre och stabilare handelsunderskott.

Algeriet är också ett specialfall, eftersom mer än 90 % av landets export till EU består av mineraliska bränslen, vilket ledde till ett årligt handelsöverskott fram till 2012. Sedan 2012 har värdet på denna export emellertid minskat betydligt på grund av den globala nedgången i oljepriserna. Sedan 2015 har Algeriet haft ett handelsunderskott med EU.

Spanska kex blir alltmer populära i Algeriet

Galletas Gullón är en av Europas ledande kextillverkare. Företaget exporterar till över 100 länder. Genom handelsavtalet mellan EU och Algeriet, som trädde i kraft 2005, sänktes tullavgifterna som tidigare hade varit så höga som 30 %. Det gjorde det enklare för europeiska företag som Galletas Gullón att exportera sina varor dit.

Under de senaste fem åren har Galletas Gullón ökat sin försäljning i Algeriet med 36 %, till ett värde av 2 miljoner euro 2015. Den fortsatta efterfrågan har gjort Galletas Gullón till den största kexexportören till Algeriet, vilket företaget inte tror skulle ha varit möjligt utan frihandelsavtalet.

5.2.Tullkvoter

I allmänhet utnyttjas tullkvoterna inte i någon större utsträckning, eller används bara för ett begränsat antal produkter. Undantaget är Israel, som till största delen utnyttjar sina tullkvoter. Många av partnerländerna i Medelhavsområdet har svårt att exportera till EU:s marknad på grund av EU:s lagstiftningskrav och standarder. I många fall uppfyller partnerländernas lagstiftning inte EU-kraven.

Medelhavsländernas ekonomi har också påverkats av den regionala instabiliteten. Exempel på svårigheter för dessa partnerländer är

·stängning av traditionella handelsvägar,

·politiska svårigheter,

·det stora antalet flyktingar, och

·svårigheter att attrahera utländska investeringar på grund av den instabila situationen.

Effekterna av den syriska flyktingkrisen känns av särskilt starkt i små och sårbara ekonomier såsom Jordanien och Libanon. EU håller på att undersöka olika sätt att stärka det ekonomiska samarbetet och det handelsrelaterade stödet för att hjälpa Medelhavsländerna att dra större fördel av handelsliberaliseringen med EU. Initiativet för förenklade ursprungsregler som genomfördes med Jordanien i juli 2016 föranleddes av arbetslösheten bland syriska flyktingar. Det är ett exempel på EU:s vilja att anpassa sig till de särskilda utmaningar som dess partner runt Medelhavet står inför.

5.3.Utnyttjande av förmånstullar

Förmånstullar för EU-exporter är inte tillgängliga för alla länder. De tullavgifter som erbjuds är emellertid mycket lägre för export från EU än för import till EU från länder som har slutit frihandelsavtal med EU. Utnyttjandet av förmånstullarna för partnerländerna med den ”första generationens” frihandelsavtal varierar mellan 96 % (import från Tunisien och Egypten) och 66 % (import från Norge). Den genomsnittliga nivån ligger på 84 %. För exporter från EU är nivån från 74 % (export till Libanon och Chile) till 23,5 % (export till Tunisien), med ett genomsnitt på 53 %.

5.4.Tjänster och investeringar

I de flesta fall är EU antingen den största eller en av de största partnerna i fråga om tjänstehandel och investeringar i samtliga berörda länder, och utvecklingen på båda dessa områden har i allmänhet varit positiv. På senare år har emellertid den generella utvecklingen, i synnerhet i Medelhavsområdet, påverkat en del länders tjänstehandel, särskilt deras turism.

5.4.1.Chile

Tjänster omfattas inte av ”första generationens” frihandelsavtal, utom för Mexiko och Chile. EU:s export av tjänster till Chile ökade med 27 % och importen ökade med 29 % mellan 2010 och 2015.

EU är den största investeraren i Chile, men på senare år har EU-investeringarna minskat, möjligtvis på grund av krisen i Chiles gruvindustri.

5.4.2.Mexiko

Under perioden 2010–2015 ökade EU:s export av tjänster till Mexiko med 54 %, medan EU-importen ökade med 47 %.

Det genomsnittliga årliga investeringsflödet från EU till Mexiko har tredubblats sedan frihandelsavtalet började tillämpas.

5.5.Genomförandeorgan

Den ”första generationens” frihandelsavtal har en enklare struktur för genomförandeorganen än de senare avtalen, men ett årsmöte för att se över utvecklingen planeras alltid och genomförs också i de flesta fall.

De frågor som tas upp under mötena är av mycket olika karaktär och återspeglar varje partnerlands specifika situation. Exempel på frågor som tas upp vid många av mötena är

·krångliga tullförfaranden,

·begränsningar av handeln med jordbruksprodukter,

·läkemedelsprodukter,

·offentlig upphandling, och

·begränsningar av utländska direktinvesteringar.

När det gäller Medelhavsländerna diskuterades även handelsrelaterat stöd, med inriktning på tillnärmning av ländernas lagstiftning till EU:s bestämmelser, särskilt vad gäller sanitära och fytosanitära åtgärder, standarder och bedömning av överensstämmelse.

6.I blickpunkten: Kapitlen om handel och hållbar utveckling

EU:s frihandelsavtal innehåller bestämmelser om hållbar utveckling, däribland efterlevnad av viktiga internationella standarder och instrument för arbetsvillkor och miljöskydd, bl.a. för virke och fisk, samt främjande av hållbar produktion och företagens sociala ansvar.

Typen och omfattningen av den verksamhet som ingår i kapitlen om handel och hållbar utveckling varierar beroende på partner och när kapitlen trädde i kraft.

När det gäller associeringsavtalen med Georgien, Moldavien och Ukraina har handelsrelaterade bestämmelser bara nyligen börjat tillämpas. Därför handlade mycket av arbetet under 2016 om att inrätta institutioner, däribland civilsamhällesmekanismer, och att fastställa prioriteringar för arbetet.

6.1.Verksamheten inom ramen för den ”nya generationens” frihandelsavtal

De avtal som tillämpats längst är de med Sydkorea, Centralamerika samt Colombia och Peru. I följande stycken presenteras några av de aktiviteter som genomförts 2016 inom ramen för dessa avtal.

En jämförande studie gjordes avseende genomförandet av ILO:s konvention nr 111 angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning i EU och Korea (inbegripet workshoppar i Seoul och Bryssel).

Projekt tillsammans med ILO har pågått i El Salvador och Guatemala i syfte att stärka genomförandet av ILO:s grundläggande konventioner om

·föreningsfrihet,

·kollektiva avtalsförhandlingar och icke-diskriminering, och

·barnarbete.

En dialog har förts med Colombia avseende genomförandet av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites).

Överlag har det gjorts gradvisa framsteg i genomförandet av kapitlen om handel och hållbar utveckling. Det har underlättat och skapat en värdefull bas för regelbundna och fokuserade dialoger med EU:s handelspartner om viktiga handelsrelaterade arbetsvillkors- och miljöfrågor och gjort det möjligt att börja fastställa vissa prioriteringar och möjligheter för handel och hållbar utveckling.

6.2.Möten mellan regeringar om handel och hållbar utveckling

Under rapporteringsperioden hölls möten på regeringsnivå med Centralamerika, Colombia och Peru, Korea, Georgien och Moldavien.

De frågor om arbetsförhållanden som diskuterades 2016 var bland annat

·yrkesinspektioner (Colombia, Peru, Honduras, Moldavien, Georgien),

·kollektiva avtalsförhandlingar (Colombia, Guatemala),

·våld riktat mot fackföreningar (Colombia),

·föreningsfrihet (El Salvador, Panama),

·barnarbete (Colombia, El Salvador, Guatemala, Panama, Georgien),

·samråd på trepartsbasis 15 (Georgien), och

·hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (Colombia, Peru, Moldavien).

De miljöfrågor som togs upp var bland annat

·Cites:

oGeorgien, Moldavien,

ohandel med krokodil- och kajmanskinn från Colombia,

ovirke (släktet Dalbergia) med Guatemala och Panama,

ohajar och rockor med Panama,

·klimatinsatser enligt Parisavtalet:

ominskning av koldioxidutsläpp i Costa Ricas industri,

oåterställande av ekosystem, återbeskogning och åtgärder mot avskogning (i El Salvador, Honduras, Nicaragua, Georgien),

okonventionen om biologisk mångfald (särskilt Nagoyaprotokollet) med Panama och Moldavien.

6.3.Andra sammanträden

Öppna möten mellan företrädare för staten och civilsamhället, bl.a. företrädare för arbetstagare och arbetsgivare, hölls i samband med mötena på regeringsnivå om handel och hållbar utveckling. EU:s samrådsgrupper för civilsamhället sammanträdde för samtliga avtal i syfte att diskutera genomförandet av kapitlen om handel och hållbar utveckling. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén tillhandahöll ett sekretariat för dessa möten.

6.4.Nuläge och utmaningar

Ett av huvudmålen med avtalen är att tillhandahålla en användbar ram för att ta itu med problem som kan uppkomma i samspelet mellan mål i fråga om handel, sociala villkor och miljö.

Arbetet med handel och hållbar utveckling har emellertid ännu inte nått sin fulla potential. 16 Det krävs ytterligare arbete för att förbättra strategierna för arbetsförhållanden och miljöskydd, samtidigt som man respekterar internationella åtaganden och strävar efter en hög skyddsnivå.

Genomförandet av åtaganden avseende handel och hållbar utveckling är beroende av ett långsiktigt engagemang tillsammans med handelspartnerna och av nära samordning mellan olika nivåer av myndigheter som har ansvar för politiken i fråga om arbetsförhållanden och miljö. Dessa förstår inte alltid kopplingen mellan denna politik och internationell handel. Samarbete med organisationer i civilsamhället, t.ex. företrädare för arbetstagare och arbetsgivare, är en viktig del i denna process. De bör ta en ännu större del i att övervaka genomförandet.

Under 2016 arbetade kommissionen för ett mer ändamålsenligt genomförande av kapitlen om handel och hållbar utveckling. Kommissionen strävade efter bättre förbindelser med företag och andra relevanta intressenter i civilsamhället samt efter att förbättra samordningen med internationella organisationer, i synnerhet ILO.

Kommissionen vill också utnyttja de tillsyns- och övervakningsstrukturer som erbjuds av internationella organisationer, såsom ILO och multilaterala miljöavtal (MEA), som en viktig informationskälla vid bedömningen av ändamålsenligheten i genomförandet av kapitlen om handel och hållbar utveckling.

Kommissionen har också beställt pilotstudier om hur man, bl.a. genom samråd med arbetsmarknadens parter, kan kontrollera genomförandet av grundläggande arbetsnormer i lagstiftning och praxis i de länder som ingår i pilotstudierna (Colombia, Georgien och Guatemala). Kommissionen planerar fler sådana studier under perioden 2018–2019.

Kommissionen har inrättat en mekanism för att stärka sitt samarbete med EU-medlemsstaterna om genomförandet av kapitlen om handel och hållbar utveckling genom en särskild expertgrupp om handel och hållbar utveckling. Gruppen sammanträder regelbundet för informationsutbyte och samordning. Partnerskapen med medlemsstaterna och samarbetet på området handel och hållbar utveckling kommer att intensifieras 2017–2018.

7.Efterhandsutvärdering av frihandelsavtalens effekter – Chile och Mexiko

Denna rapport innehåller information om läget i fråga om genomförandet av frihandelsavtalet under 2016. För att det ska bli möjligt att göra jämförelser inkluderas också data från tidigare år. Ingående analyser av frihandelsavtalens effekter görs i form av efterhandsutvärderingar. Hittills har sådana gjorts för frihandelsavtalen med Chile och Mexiko. 17 En analys av frihandelsavtalet med Korea kommer att slutföras 2017. Dessutom håller man på att genomföra en allmän studie om frihandelsavtalens inverkan på djurens välbefinnande.

7.1.Chile

I studien om Chile konstaterades det att de sänkta tullavgifterna hade haft en betydande inverkan på de bilaterala handelsflödena. I simulationer visades att Chiles export till EU under 2009 hade varit 20 % mindre utan frihandelsavtalet och att EU:s export till Chile under 2010 skulle ha varit åtminstone 40 % mindre.

I studien påpekades att EU:s andel av Chiles totala handel hade minskat sedan avtalets ikraftträdande, trots en betydande ökning av de bilaterala handelsflödena. Det tyder på att EU:s export till den chilenska marknaden skulle ha kunnat minska betydligt om det inte hade funnits något frihandelsavtal, på grund av det stora antal frihandelsavtal som Chile slutit med andra partner.

När det gäller tjänster drog man i studien slutsatsen att EU:s tjänsteexport hade ökat mer efter avtalets ikraftträdande inom sektorer där liberaliseringen är mer långtgående liberalisering än åtagandena enligt WTO:s Gatsavtal 18 . Chiles tjänsteexport till EU har också gått relativt bra inom flera sektorer där åtagandena enligt frihandelsavtalet är mer långtgående än åtagandena enligt Gatsavtalet.

I efterhandskonsekvensbedömningen konstaterades blandade, men överlag marginella, effekter i fråga om naturresurser och miljöförstöring. Den ökade användningen av gödselmedel och större export av molybden, lax, blötdjur och träprodukter har i viss utsträckning bidragit till nya former av luft- och vattenföroreningar. Denna påverkan motverkades emellertid till en del tack vare EU:s krav på skärpta miljönormer.

I studien bedömdes också sociala effekter, främst i Chile, eftersom det kunde konstateras att frihandelsavtalet inte orsakat några märkbara kostnader för social anpassning i EU.

Inom Chiles jordbrukssektor har i vissa fall småskaliga familjejordbruk gett vika för större jordbruksföretag. I allmänhet har de emellertid dragit fördel av de ökade jordbruksintäkterna och av den minskade ojämlikhet i fråga om marknadstillträde mellan jordbrukssektorn och andra sektorer som frihandelsavtalet fört med sig.

7.2.Mexiko

Vid analysen av frihandelsavtalet med Mexiko framkom att den bilaterala handeln med varor mellan EU och Mexiko har ökat betydligt efter frihandelsavtalets ikraftträdande, särskilt vad gäller andra varor är jordbruksprodukter.

EU:s jordbruksexport är fortfarande föremål för höga tullavgifter och stora sanitära och fytosanitära hinder i Mexiko.

Både exporten och importen har mer än fördubblats, men exporten från EU till Mexiko har ökat något snabbare än exporten från Mexiko till EU. EU:s andel av den mexikanska exporten var 3,8 % 1999 och 4,9 % 2013, medan Mexikos andel av EU:s exporter ökade från 0,5 % till 0,7 %.

Räknat i procent beräknas Mexikos BNP vara 0,34 % högre tack vare frihandelsavtalet och EU:s BNP 0,01 % högre. Denna asymmetri beror på att de två länderna inte är lika viktiga för varandra som handelspartner.

Om vi tittar på de bilaterala handelsflödena har EU:s export till Mexiko ökat något mer – med 19 % – än den mexikanska exporten till EU, som beräknas ha ökat med 15 %.

Inom handeln med tjänster har de bilaterala handelsflödena ökat markant, men förändringarna är i linje med tjänstehandelns allmänna utveckling.

De två partnernas flöden av utländska direktinvesteringar uppvisar vissa fluktuationer och avviker inte på något betydande sätt från de allmänna trenderna i dessa flöden.

Situationen i fråga om sysselsättning, mänskliga rättigheter, fattigdom och ojämlikhet påverkades inte nämnvärt av frihandelsavtalet. I de fall där förändringar kunde konstateras var de små men positiva.

Vid studien kunde det inte fastställas om det förekommit några betydande effekter på miljön. På områdena arbetstagares rättigheter, socialt skydd och social dialog kunde man inte heller se någon tydlig koppling till frihandelsavtalet.

8.Förberedelser för ett ändamålsenligt genomförande av frihandelsavtalen

Från det första skedet i tillämpningen av frihandelsavtalen med Korea och Colombia-Peru har kommissionen insett vikten av ordentliga förberedelser för att avtalen ska kunna genomföras så smidigt som möjligt. I framtiden kommer kommissionen därför, så snart den har avslutat förhandlingarna och parallellt med de nödvändiga åtgärderna från EU:s sida, att ta fram en färdplan för genomförandet. Denna ska omfatta de lagstiftningsmässiga och administrativa åtgärder som partnerlandet måste genomföra för att uppfylla sina åtaganden enligt frihandelsavtalet.

Kommissionen kommer också att komma överens om färdplanerna och följa upp dessa med partnerländerna för att garantera att avtalen genomförs på ett ändamålsenligt sätt. När det gäller Vietnam och Singapore har kommissionen redan börjat utforma färdplaner för genomförandet. För utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna kommer färdplanerna också att innehålla åtgärder för att hjälpa länderna att dra större nytta av de möjligheter som avtalen med EU innebär, i enlighet med årets översyn av EU:s Aid for Trade-strategi.

EU:s delegationer i partnerländerna spelar en stor roll för genomförandet av avtalen. Det är de som har störst möjlighet att övervaka den inhemska utveckling som är relevant för att frihandelsavtalen ska kunna fungera effektivt. De har nära kontakt med medlemsstaternas företrädare, lokala näringslivsorganisationen och andra intressenter, med vilka de inrättar marknadstillträdesgrupper som följer upp avlägsnandet av handelshinder. I avtalsländerna inriktar sig marknadstillträdesgrupperna främst på genomförandet av frihandelsavtalen. EU:s delegationer är också mycket viktiga vid uppföljningen av genomförandefärdplanerna.

Kommissionen strävar dessutom efter att involvera andra institutioner, medlemsstater samt organisationer inom och utanför näringslivet i förberedelserna inför ett ändamålsenligt genomförande av frihandelsavtalen.

9.Kraftfullare informationsåtgärder

Bristande medvetenhet om frihandelsavtalen verkar vara en av huvudorsakerna till att företag inte använder sig av avtalen. För att åtgärda detta har kommissionen gjort följande:

·Heltäckande information har tagits fram om Ceta 19 och frihandelsavtalet med Vietnam 20 .

·Framgångssagor från exportörer har letats upp och publicerats på nätet och i medierna. 21

·Planer finns också på att

oförbättra informationen om frihandelsavtal i EU:s databas om tillträde till marknaderna 22 , och

outnyttja kommissionens befintliga verktyg och nätverk mer effektivt för att sprida information om frihandelsavtalen.

Nya digitala informationsverktyg för små och medelstora företag kommer att inrättas 2017–2018.

Medlemsstaterna har också spelat en viktig roll i att sprida information om frihandelsavtalen till sina intressenter. Det gäller särskilt små och medelstora företag, som ofta behöver tillgång till information på sitt eget språk och i olika regioner.

Under 2016 inledde kommissionen diskussioner med medlemsstaterna och näringslivsorganisationer (bl.a. i den rådgivande kommittén för marknadstillträde och rådets handelspolitiska kommitté) om hur man kan samarbeta bättre för att genomföra frihandelsavtalen. Bättre information centralt och lokalt ansågs särskilt viktigt.

Vid dessa utbyten framkom det också att ett nära samarbete mellan medlemsstaternas ambassader och EU-delegationerna i avtalsländerna var en viktig faktor för att frihandelsavtalen skulle kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.

Arbetet med medlemsstaterna, Europaparlamentet samt organisationer inom och utanför näringslivet fortsätter under 2017 i syfte att identifiera bästa praxis.

10.Slutsatser

EU har slutit ett stort antal olika frihandelsavtal med mycket olika tillämpningsområden och mål.

Arbetet för att genomföra avtalen om ekonomiskt partnerskap och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen behöver intensifieras på båda sidor. Hur framgångsrikt detta kan göras beror mycket på vilka framsteg som görs i fråga om

·tillnärmning och institutionell kapacitetsuppbyggnad när det gäller de djupgående och omfattande frihandelsavtalen, och

·utökning av genomförandekapaciteten när det gäller avtalen om ekonomiskt partnerskap.

Medelhavsländerna stöter fortfarande på hinder när de vill exportera till EU:s marknad, detta trots att frihandelsavtalen redan har tillämpats under relativt lång tid. Den inhemska utvecklingen på senare år, inbegripet flyktingkrisen, har gjort det extra svårt att bygga upp exportkapaciteten och diversifiera ekonomin, vilket skulle hjälpa dessa partner att bättre utnyttja de möjligheter som frihandelsavtalen innebär.

10.1.Handelsflöden

Handeln med varor ökar överlag, i synnerhet när det gäller exporten från EU. I de fall exporten från EU har minskat förefaller det främst bero på externa faktorer som påverkar ekonomin i partnerlandet i fråga, inte på själva frihandelsavtalets funktion.

En mycket positiv utveckling – som till och med har överträffat förväntningarna – är den stora ökningen av EU:s export av jordbruksprodukter och motorfordon inom ramen för den nya generationens frihandelsavtal. Den stora andelen EU-företag som utnyttjar frihandelsavtalens tullförmåner inom dessa sektorer visar att vi kan tacka avtalen för dessa ökningar i exporten.

10.2.Tullkvoter

I fråga om tullkvoterna finns det en outnyttjad potential till ytterligare export i både riktningar för samtliga partner, eftersom kvoterna i allmänhet inte används i någon större utsträckning.

10.3.Utnyttjande av förmånstullar

Enligt tillgängliga data är EU-företagens utnyttjande av förmånstullar i regel mycket lägre än handelspartnernas. Kommissionen har undersökt detta och kunnat fastställa följande tre huvudskäl till det låga utnyttjandet av frihandelsavtalen:

·Bristande medvetenhet om frihandelsavtalen.

·Svårigheter att förstå reglerna för de olika produkterna.

·Krångliga förfaranden för att erhålla de dokument som behövs för att kunna utnyttja förmånerna.

Kommissionen arbetar för närvarande för att sprida mer information om avtalen. Den håller på att förbättra informationen på sina webbplatser, inbegripet befintliga verktyg såsom förhandsbesked om ursprung. Den arbetar också för att ta fram nya typer av digitala verktyg och vägledningar för att sprida information om frihandelsavtalen mer effektivt och hjälpa företagen att utnyttja dem.

Det kommer att krävas ett nära samarbete med medlemsstaterna och näringslivet för att fördelarna med dessa instrument ska kunna utnyttjas till fullo så att så många företag som möjligt ska bli medvetna om dem.

Bristen på data om utnyttjande av förmånstullar för EU:s export till vissa partnerländer är ett problem som bör åtgärdas tillsammans med dessa länder snarast möjligt. Framtida frihandelsavtal kommer att innehålla en bestämmelse om datautbyte, men problemet kvarstår för de frihandelsavtal som redan trätt i kraft. Utan dessa data är det inte möjligt att övervaka utnyttjandet av frihandelsavtalen eller hur insatserna för att få EU-företagen att utnyttja dem fungerar. Sådana data skulle också vara till hjälp för att identifiera de sektorer där utnyttjandet är lågt, så att insatser kan inriktas särskilt på dessa.

10.4.Tjänster och investeringar

Tjänster och investeringar ingår i alla den ”nya generationens” frihandelsavtal och djupgående och omfattande frihandelsavtal, men det är svårt att se kopplingen mellan frihandelsavtalen och utvecklingen på dessa områden. Mer tid måste förflyta innan effekterna börjas märkas av.

När det gäller frihandelsavtalen med Chile och Mexiko utvecklas handeln i positiv riktning.

10.5.Handel och hållbar utveckling

Vid genomförandet av kapitlen om handel och hållbar utveckling krävs större insatser för att engagera partnerländerna, men man har redan kunnat konstatera en viss positiv utveckling.

Nu måste prioriteringar för arbetet under de kommande åren fastställas. Det är inte tillräckligt att bara ratificera viktiga internationella instrument: efter detta krävs arbete för att åstadkomma ett effektivt genomförande inom lagstiftning och praxis. Ett intensivare samarbete med internationella organisationer såsom ILO kommer att underlätta övervakningen i framtiden.

10.6.Olösta frågor

Framsteg har gjort i fråga om

·sanitära och fytosanitära åtgärder (Colombia, Peru, Moldavien, Georgien, Ukraina),

·diskriminering av spritdrycker (Colombia), och

·tekniska föreskrifter och standarder (Ukraina, Georgien).

Problem kvarstår emellertid när det gäller

·sanitära och fytosanitära åtgärder,

·begränsningar av handeln med jordbruksprodukter,

·verkställande av geografiska beteckningar, och

·offentliga upphandlingar.

I syfte att göra marknaderna mer öppna antog EU och medlemsstaterna en ny strategi för sanitära och fytosanitära åtgärder 2016. Den innehåller tydliga marknadstillträdesprioriteringar för 20 handelspartner. Bland dessa ingår både länder med vilka EU redan har slutit frihandelsavtal och länder med vilka förhandlingar pågår. För att hindra att problem uppkommer i framtiden har man intensifierat ansträngningarna inom ramen för pågående förhandlingar om frihandelsavtal. 23

Ju längre ett frihandelsavtal har tillämpats, desto mindre bör EU acceptera fortsatta överträdelser och åtagandena enligt avtalet. Efter fem år med frihandelsavtalet mellan EU och Korea

·kan EU fortfarande inte exportera nötkött,

·har Korea ännu inte godkänt principen om regionalisering,

·planerar EU att fortsätta samarbeta med Korea för att utöka listan över skyddade geografiska beteckningar i enlighet med avtalet.

Peru tillämpar fortfarande diskriminerande skatter på spritdrycker tre år efter avtalets ikraftträdande. Med Colombia har framsteg emellertid gjorts på detta område. Denna fråga bör prioriteras.

10.7.Rättsliga verkställighetsåtgärder

Tvistlösningsmekanismen i frihandelsavtalen har aldrig använts, men EU begärde att en WTO-panel skulle inrättas för att se över Colombias diskriminerande system för spritdrycker. Efter denna begäran antog Colombia en lag som trädde i kraft i januari 2017 och som förefaller ha åtgärdat problemen på detta område. EU övervakar genomförandet av denna lag.

Detta är ett exempel på hur man ibland kan få snabba resultat genom att inleda ett rättsligt förfarande, utan att detta behöver fullföljas. Kommissionen kommer att överväga att använda sig av rättsliga verkställighetsåtgärder, i synnerhet när det gäller frågor av stor ekonomisk eller systemisk vikt.

Bilaga 1 – Rapportens omfattning och använda data

Omfattning

Rapporten gäller heltäckande frihandelsavtal som förhandlats fram efter 2006 (den nya generationens frihandelsavtal) och äldre frihandelsavtal som ingåtts före det datumet och som i allmänhet har ett mer begränsat tillämpningsområde (”första generationens” frihandelsavtal).

Avtal om ekonomiskt partnerskap och djupgående och omfattande frihandelsavtal behandlas separat på grund av deras särskilda inriktning på tillnärmning av lagstiftning (djupgående och omfattande frihandelsavtal) och utveckling (avtal om ekonomiskt partnerskap).

En fullständig förteckning finns i bilaga 2.

Genomförandet av kapitlen om handel och hållbar utveckling tas också upp i ett särskilt avsnitt som avser alla frihandelsavtal där sådana bestämmelser ingår.

Data som använts

Rapporten gäller situationen 2016 och de frihandelsavtal som i slutet av 2016 hade tillämpats i minst ett år. Följande uppgifter från Eurostat har använts:

·Data om handel med varor 2016.

·Data om tjänster och investeringar 2015.

·Data från 2002 och framåt för den ”första generationens” frihandelsavtal, eftersom harmoniserade data för EU-28 finns tillgängliga från och med detta år.

När det gäller frihandelsavtalet med Centralamerika används olika data, på grund av de stora skillnaderna mellan Eurostats och Centralamerikas statistik. Rapporten omfattar åren 2015–2016 och bygger på

·data om EU-importer som hämtades från Eurostat i oktober 2016,

·statistik om EU-exporter från Centralamerika för denna period.

Bilaga 2 – En överblick över de frihandelsavtal som tas upp i rapporten

”Den nya generationens” frihandelsavtal

·EU–Sydkorea: tillämpas sedan juli 2011.

·EU–Colombia-Peru: tillämpas sedan mars 2013 för Peru och sedan augusti 2013 för Colombia.

·Associeringsavtalet EU–Centralamerika: tillämpas sedan 2013. 24

Djupgående och omfattande frihandelsavtal

·EU–Georgien: tillämpas sedan den 1 september 2014 och trädde helt i kraft den 1 juli 2016.

·EU–Moldavien: tillämpas sedan den 1 september 2014 och trädde helt i kraft den 1 juli 2016.

·EU–Ukraina: tillämpas sedan den 1 januari 2016 och trädde helt i kraft den 1 september 2017.

Avtal om ekonomiskt partnerskap

·EU–Cariforum (Antigua och Barbuda, Belize, Bahamas, Barbados, Dominica, Dominikanska republiken, Grenada, Guyana, Jamaica, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Surinam, Trinidad och Tobago): tillämpas sedan den 29 december 2008.

·EU–Stillahavsområdet (Fiji, Papua Nya Guinea): tillämpas sedan den 28 juli 2014 för Fiji och sedan den 20 december 2009 för Papua Nya Guinea.

·EU–östra och södra Afrika (Madagaskar, Mauritius, Seychellerna och Zimbabwe): tillämpas sedan den 14 maj 2012.

·EU–Kamerun (Centralafrika): tillämpas sedan den 4 augusti 2014.

”Första generationens” frihandelsavtal

·Tullunionen EU–Turkiet: Ett associeringsavtal slöts 1963. Tullunionens slutfas avslutades den 1 januari 1996.

·EU–Schweiz: tillämpas sedan 1972.

·EU–Norge: tillämpas sedan den 1 juli 1973.

·EU–Algeriet: tillämpas sedan den 1 september 2005.

·EU–Egypten: tillämpas sedan den 21 december 2003.

·EU–Israel tillämpas sedan 1996

·EU–Jordanien: tillämpas sedan den 1 maj 2002.

·EU–Libanon: tillämpas sedan den 1 mars 2003.

·EU-Marocko: tillämpas sedan den 1 mars 2000.

·EU–Palestina: tillämpas sedan den 1 juli 1997.

·EU–Tunisien: tillämpas sedan den 1 mars 1998.

·Avtal om handel, utveckling och samarbete EU–Sydafrika: tillämpas sedan den 1 januari 2000.

·Det globala avtalet EU–Mexiko: tillämpas sedan oktober 2000.

·Associeringsavtalet EU–Chile: tillämpas sedan den 1 februari 2003.

·Stabiliserings- och associeringsavtalet EU–Serbien: tillämpas sedan den 1 juli 2008.

Bilaga 3 – Statistik om utnyttjande av förmånstullar

Statistiken i denna rapport om importörers utnyttjande av de tullförmåner som erbjuds genom EU:s frihandelsavtal bygger på administrativa uppgifter som har samlats in av importlandet.

De återspeglar den import inom ramen för ett förmånssystem för vilken de tillgängliga förmånerna användes (”utnyttjade förmånstullar”), som en andel av den totala import som skulle ha varit berättigad till förmånstullar (”tillgängliga förmånstullar”). Endast import för vilken förmånstullar tillhandahålls beaktas, dvs. import för vilken den tillämpade förmånstullen är lägre än den tullavgift som vanligtvis tillämpas enligt principen om mest gynnad nation (MGN).

1.Utnyttjande av förmånstullar för import till EU från frihandelspartner

Det tullsystem som används är kopplat till det administrativa enhetsdokumentet. I detta anger importören vilket system som importen omfattas av. Därefter kontrolleras om importen i fråga omfattas av några förmånstullar enligt tulltaxesystemet Taric. Vid behov görs korrigeringar för att undvika felaktigheter i möjligaste mån.

Den uppsättning data som erhålls är konsekvent och möjliggör jämförelse mellan partnerländer, år och, i de flesta fall, tullpositioner. Vissa fel upptäcks emellertid inte (t.ex. villkor för slutanvändning), vilket innebär att resultat på detaljerad produktnivå måste tolkas med försiktighet.

Se bilaga 4.

2.Utnyttjande av förmånstullar för export från EU till frihandelspartner

Statistiken om utnyttjande av förmånstullar vid export från EU till tredjeländer grundas på administrativa data som har samlats in i varje importerande tredjeland. Per definition är denna statistik inte harmoniserad och det är därför svårt att göra jämförelser mellan olika partnerländer eller med EU-importer, eftersom kvaliteten på dessa data är ojämn och i många fall bristfällig.

Fall av bristande överensstämmelse förekommer, exempelvis rapporterade förmånstullar i tullpositioner som inte omfattas av någon förmån eller stora skillnader mellan den total import som rapporterats och den export som registrerats av Eurostat. Viss harmonisering har gjorts i efterhand, genom avlägsnande av handel i tullpositioner för vilka inga förmåner gäller enligt generaldirektoratet för handels databas om tillträde till marknaderna (t.ex. när MGN = 0).

Datauppsättningen om EU:s export är därför endast konsekvent när den används för att jämföra utnyttjandet i ett visst land över tid och till viss del mellan olika produktkategorier. Denna datauppsättning bör inte användas för att jämföra olika länders utnyttjande (eller utnyttjandet för olika EU-importer).

Se bilaga 5.

Bilaga 4 – Utnyttjande av förmånstullar vid import till EU

Exportland	2013	2014	2015	2016
Albanien	88 %	88 %	87 %	86 %
Algeriet	95 %	94 %	97 %	95 %
Chile	93 %	94 %	95 %	95 %
Colombia	85 %	96 %	97 %	97 %
Costa Rica	89 %	96 %	96 %	97 %
Egypten	96 %	96 %	95 %	96 %
El Salvador	80 %	91 %	82 %	74 %
Georgien	86 %	78 %	83 %	80 %
Guatemala	89 %	94 %	95 %	95 %
Honduras	84 %	93 %	91 %	92 %
Israel	89 %	89 %	89 %	90 %
Jordanien	76 %	79 %	79 %	68 %
Libanon	79 %	87 %	76 %	71 %
Mexiko	67 %	61 %	52 %	57 %
Moldavien	89 %	89 %	91 %	88 %
Marocko	97 %	97 %	97 %	95 %
Nicaragua	90 %	96 %	94 %	94 %
Norge	74 %	72 %	71 %	66 %
Det ockuperade palestinska territoriet	71 %	78 %	78 %	81 %
Panama	70 %	81 %	70 %	61 %
Peru	95 %	97 %	98 %	97 %
Serbien	92 %	94 %	93 %	90 %
Sydafrika	91 %	91 %	85 %	79 %
Sydkorea	82 %	84 %	85 %	87 %
Schweiz	92 %	91 %	86 %	83 %
Tunisien	95 %	95 %	95 %	96 %
Turkiet	92 %	93 %	93 %	93 %
Ukraina	89 %	86 %	87 %	89 %
Avtal om ekonomiskt partnerskap, Centralafrika (Kamerun)	98 %	98 %	91 %	97 %
Avtal om ekonomiskt partnerskap, östra och södra Afrika	96 %	96 %	97 %	97 %
Avtal om ekonomiskt partnerskap, Cariforum	79 %	80 %	91 %	92 %
Centralamerika, 6 länder	86 %	94 %	92 %	92 %

Bilaga 5 – Utnyttjande av förmånstullar vid export från EU

Importland	2013	2014	2015	2016
Albanien		73 %	76 %	80 %
Chile	78 %	78 %	76 %	74 %
Colombia		56 %	63 %	71 %
Costa Rica		18 %		38 %
Egypten			78 %	85 %
F.d. jugoslaviska republiken Makedonien		90 %		90 %
Israel				89 %
Kosovo				44 %
Libanon	49 %	74 %	74 %
Mexiko		68 %
Montenegro	86 %	86 %	85 %	85 %
Marocko				52 %
Nicaragua	0 %	12 %	22 %
Peru		42 %
Serbien	89 %	90 %	89 %	90 %
Sydkorea	65 %	65 %	68 %	71 %
Schweiz	80 %	80 %	78 %	79 %
Turkiet				95 %

(1) Europeiska kommissionens meddelande Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik, COM(2015) 497 final. Samma föresatser upprepades i kommissionens Rapport om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla, COM(2017) 491 final.

(2)

Denna rapporteringsperiod omfattar EU:s frihandelsavtal med Sydkorea (se den senaste årsrapporten COM(2017) 614), Centralamerika (se COM(2017) 160) och Colombia-Peru (se COM(2017) 585).

(3) Europeiska kommissionen, meddelande Ett konkurrenskraftigt Europa i världen, KOM(2006) 567 slutlig.

(4) Frihandelsavtalet mellan EU och Korea trädde i kraft i juli 2011.

(5) Frihandelsavtalet mellan EU och Peru trädde i kraft i mars 2013 och avtalet mellan EU och Colombia trädde i kraft i augusti 2013.

(6) Frihandelsavtalet har tillämpats preliminärt sedan den 1 augusti 2013 med Honduras, Nicaragua och Panama, sedan den 1 oktober 2013 med Costa Rica och El Salvador och sedan den 1 december 2013 med Guatemala , och omfattar samtliga sex centralamerikanska partnerländer.

(7) En mer detaljerad förklaring av tillvägagångssättet finns i bilaga 3.

(8) Det djupgående och omfattande frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina började tillämpas preliminärt den 1 januari 2016. De djupgående och omfattande frihandelsavtalen med Georgien och Moldavien började tillämpas preliminärt den 1 september 2014.

(9) Det finns inga data tillgängliga för tjänstehandeln mellan EU och Ukraina under perioden sedan det djupgående och omfattande frihandelsavtalet började tillämpas.

(10) Båda de individuella avtalen om ekonomiskt partnerskap kommer att ersättas av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Västafrika när detta träder i kraft.

(11) Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) från 1992 med Island och Norge ökade den fria rörligheten för varor, tjänster, investeringar och människor i området. Det avtalet tas inte upp i denna rapport.

(12) Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien. Libanon, Marocko, Palestina och Tunisien.

(13) En fullständig förteckning finns i bilaga 2.

(14) För att behålla och stärka sin marknadsställning i Chile håller EU och Chile för närvarande på att undersöka möjligheten att modernisera det befintliga avtalet.

(15) Samråd mellan företag , företrädare för arbetstagare och staten .

(16)

För närvarande för kommissionen omfattande diskussioner med Europaparlamentet, rådet och intressenter i syfte att effektivisera genomförandet och tillämpningen av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling i EU:s avtal. Den 11 juli 2017 offentliggjorde kommissionen ett icke-officiellt dokument som tjänar som utgångspunkt för denna diskussion. Se: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/july/tradoc_155686.pdf

(17) Utvärderingen av frihandelsavtalet med Chile gjordes 2012 av ITAQA Sarl och utvärderingen för Mexiko gjordes 2016 av Ecorys. De slutliga rapporterna har offentliggjorts på:http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2012/august/tradoc_149881.pdf, ochhttp://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/august/tradoc_156011.pdf

(18) Allmänna tjänstehandelsavtalet.

(19)

http://ec.europa.eu/trade/policy/in-focus/ceta/

(20) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2016/june/tradoc_154622.pdf

(21) http://ec.europa.eu/trade/trade-policy-and-you/in-focus/exporters-stories/

(22) http://madb.europa.eu/madb/indexPubli.htm

(23) T.ex. försöker kommissionen nu införa bestämmelser om samarbete avseende djurskydd och antimikrobiell resistens i alla nya frihandelsavtal. Det gör den för att försöka skapa lika villkor mellan EU:s och handelspartnernas standarder för jordbruksproduktion.

(24) Frihandelsavtalet började tillämpas preliminärt den 1 augusti för Honduras, Nicaragua och Panama, den 1 oktober för Costa Rica och El Salvador och den 1 december för Guatemala.