EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.9.2017

COM(2017) 491 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Rapport om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla

Genomföra en progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen

I. Inledning

För två år sedan framfördes i strategin Handel för alla en vision om en handelspolitik som är öppen och ansvarsfull, gynnar alla medborgare, ger sysselsättning och tillväxt och tillhandahåller moderna lösningar som svarar mot realiteterna i dagens globala handel. Sedan dess har den miljö där EU bedriver sin handelspolitik förändrats betydligt. I Europa har det förts en offentlig debatt utan tidigare motstycke om handelsavtalens syfte och legitimitet, förbundet med förnyade farhågor om globaliseringens effekter. I världshandeln finns en verklig risk för att protektionismen ska få ett nytt uppsving. Allt oftare, även i vissa av de största ekonomierna, bedrivs en nationell politik som inverkar negativt på andra länder, vilket undergräver det regelbaserade multilaterala handelssystemet.

I denna miljö behövs mer än någonsin tidigare en handelspolitik som är effektiv, öppen för insyn och värdebaserad. De grundläggande delarna av strategin Handel för alla ska därför fortsätta att vara vägledande för EU:s tillvägagångssätt: Öppenhet i kombination med rättvisa konkurrensvillkor och höga standarder vad gäller arbets-, miljö- och konsumentskydd och socialt skydd samt rätt politik på hemmaplan är fortfarande det mest lämpliga sättet för att få globaliseringen att fungera för alla européer. EU är kraftigt engagerat för ett regelbaserat multilateralt handelssystem som en grund för vårt välstånd och en förutsättning för att handeln ska bli en positiv kraft i hela världen i linje med målen för hållbar utveckling. Inom ramen för sina politiska åtgärder söker EU partner som t.ex. Kanada, Japan, Mexiko, Mercosur, Australien eller Nya Zeeland som vill samarbeta om att ta fram öppna och progressiva regler för att hantera realiteterna i handeln under det 21:a århundradet.

Strategin Handel för alla föregrep många av de frågor som företagen, konsumenterna och arbetstagarna nu förväntar sig att handelsavtalen ska omfatta. Åtagandena att skapa rättvisa konkurrensvillkor för EU:s företag, säkerställa europeiska sociala normer och miljönormer och förhandla öppet är lika giltiga i dag som då. Ett fullständigt genomförande av åtagandena är dock inte utan utmaningar. Denna rapport utgör ett tillfälle att kartlägga de framsteg som gjorts två år efter det att strategin antogs.

Snarare än att täcka hela skalan av EU:s handelspolitiska åtgärder är rapporten inriktad på arbetet med åtagandena inom ramen för Handel för alla sedan oktober 2015. Den kompletterar andra rapporter, t.ex. den första årliga rapporten om genomförandet av frihandelsavtal som kommer att offentliggöras senare i höst, den årliga rapporten om handels- och investeringshinder och de många dokument som offentliggjorts i anslutning till pågående förhandlingar. Denna rapport tar upp resultat, områden som kräver ytterligare åtgärder, lärdomar och konsekvenser av dessa för kommissionens prioriteringar i nästa fas av genomförandet.

II. En handelspolitik som bemöter globaliseringen

I maj inledde kommissionen en debatt om vad EU kan göra för att forma globaliseringen i linje med våra gemensamma intressen och värderingar. 1 Globalisering innebär mer än handel, och dess effekter samverkar med de tekniska förändringarna, men det råder inga tvivel om att handelspolitiken har en viktig roll att spela för att dessa effekter ska vara positiva för människor och företag i och utanför Europa. Den globala handeln är en möjlighet, om vi väljer att forma den: öppenhet i flödet av varor, tjänster, personer och kapital har gynnat EU:s tillväxt, konkurrenskraft och välfärd, och det finns utrymme att göra mer.

Globaliseringen har skapat komplexa produktionskedjor, där mervärdet skapas i ett antal länder. Att avskaffa handelshinder är avgörande för att EU ska kunna fortsätta att använda dessa globala värdekedjor för att skapa tillväxt och gynna alla EU-medborgare, i deras egenskap av importörer, exportörer, arbetstagare, konsumenter osv. Att stänga EU-marknaden eller införa protektionistiska hinder skulle inte bara skada den starkt integrerade EU-ekonomin utan även EU:s partnerländers ekonomi, inklusive världens fattigaste länder. Som världens största handelsblock och en engagerad aktör på den internationella arenan har EU potential att påverka globaliseringen i en anda av multilateral styrning. 

Men handelspolitiken kan inte ensam uppnå detta mål: För att globaliseringen ska komma alla till del måste den globala styrningen stärkas i alla sektorer, inbegripet på klimatområdet. Det krävs omfattande inhemska politiska åtgärder, från utbildning till investeringar, innovation, energi, finans- och socialpolitik, med början på medlemsstatsnivå. Kommissionen bidrar t.ex. genom förslaget till en europeisk pelare för sociala rättigheter 2 eller genom EU:s sammanhållningspolitik. När frågor som ojämlikhet och social integration tas upp bör politiken ha en starkare koppling till den europeiska planeringsterminen.

Handeln har en positiv effekt på sysselsättningen. Ett av sju arbetstillfällen i EU (motsvarande 31 miljoner euro) är beroende av exporten. Exportrelaterade jobb inom EU är i genomsnitt högre avlönade (upp till 16 %). Globaliseringen kan emellertid ha negativa effekter på vissa sektorer och regioner. EU arbetar för att hjälpa dem som påverkas negativt att anpassa sig och för att öka den europeiska ekonomins motståndskraft mot förändringar. En moderniserad gemensam jordbrukspolitik är avgörande för jordbrukets livsmedelsindustri, så att den kan integreras i de internationella marknaderna och ytterligare främja höga standarder. Kommissionen arbetar för att öka flexibiliteten hos Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter så att den snabbare ska kunna sätta in sitt stöd vid företagsnedläggningar. När fonden reagerar på plötsliga chocker i produktionskedjan skulle den också kunna bemöta effekterna av innovationsdrivna omvälvningar. Samtidigt skulle de europeiska struktur- och investeringsfonderna kunna bidra till att ytterligare förstärka motståndskraften hos de lokala ekonomiska systemen och arbetskraften, och föregripa de dynamiska förändringar som följer av globaliseringen och den tekniska utvecklingen.

 

Den globala konkurrensen måste också vara rättvis: En multilateral regelbaserad handel är det bästa sättet säkerställa den europeiska konkurrenskraften och innovationen som skapar arbetstillfällen av hög kvalitet. En handelspolitik som garanterar lika konkurrensvillkor för EU:s företag – oavsett om det är genom att säkra ömsesidigt öppnande av marknaden, ta itu med otillbörliga metoder eller hävda EU:s rättigheter och upprätthålla höga standarder – kommer att hjälpa Europa att dra nytta av nästa produktionsrevolution, som framför allt drivs på av digitaliseringen.

Dessutom måste viktiga EU-intressen skyddas mot bakgrund av nya utmaningar. Kommissionen föreslår därför idag att det inrättas en ram för att granska utländska direktinvesteringar i EU. Syftet är att förebygga övertaganden av strategiska tillgångar som skulle kunna hota säkerheten eller den allmänna ordningen, och samtidigt bevara EU-marknadens generella öppenhet för investeringar 3 .

Denna rapport innehåller en redogörelse för hur strategin Handel för alla formar globaliseringen så att den utgör en möjlighet.

III. Se till att handeln skapar fördelar för alla

EU:s strategiska fokus ligger på att säkerställa att handelsavtalen ger konkreta fördelar för ekonomin och invånarna. De multilaterala framgångarna under de två senaste åren inbegriper Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om bekämpning av snedvridningar av jordbruksmarknaderna, underlättande av handeln med informationsteknikprodukter och främjande av tillgången till läkemedel i de minst utvecklade länderna. Avtalet om förenklade handelsprocedurer trädde i kraft i år och bidrar genom moderniserade tullförfaranden till att även de allra minsta företagen och de fattigaste länderna kan dra nytta av handeln.

På det bilaterala planet har EU slutfört förhandlingar om frihandelsavtal med Vietnam, partnerskaps- och samarbetsavtal med Kazakstan och Armenien, och nått en principöverenskommelse om ett frihandelsavtal med Japan. Det rör sig om moderna och progressiva avtal med omfattande räckvidd, och kommissionen arbetar nu på ratificeringen och genomförandet så att de verkliga effekterna ska bli kännbara så snart som möjligt. Efter den provisoriska tillämpningen av avtalet mellan EU och Kanada (Ceta) från och med den 21 september kommer förberedelserna att fortsätta för att ratificera de avtal som förhandlats fram med Singapore, Vietnam och Armenien. Under senaste två åren har även avtalen med Ukraina, Georgien, Moldavien, Ecuador, Ghana, Elfenbenskusten och Södra Afrikas utvecklingsgemenskap börjat tillämpas.

Den rätta strukturen hos dessa avtal säkerställer EU:s förmåga att agera effektivt och ger förutsägbarhet för både EU-medborgare och EU:s förhandlingsparter. EU-domstolens yttrande om frihandelsavtalet med Singapore 4 ger en välbehövlig tydlighet när det gäller fördelningen av befogenheter i handels- och investeringsavtal.

Säkerställa lika villkor: hävda EU:s rättigheter

Den öppna handeln måste också vara rättvis. EU använder aktivt alla tillgängliga verktyg för att se till att åtaganden som gjorts av våra partner genomförs, undanröja handelshinder och bekämpa otillbörliga affärsmetoder i syfte att säkerställa lika villkor för EU-företag. Åtgärderna varierar, alltifrån intensiv kontakt med samarbetspartnernas förvaltningar till ett stort antal processer inom ramen för frihandelsavtal och inom WTO, för att driva på de pågående förhandlingarna och använda handelspolitiska skyddsinstrument.

Bättre samordning med EU:s medlemsstater och näringslivet genom partnerskapet för marknadstillträde har gjort det möjligt för kommissionen att med framgång undanröja en rad handelshinder och åstadkomma konkreta förbättringar för EU:s exportörer. Enbart under 2016 klarade kommissionen upp 20 olika ärenden som påverkade EU:s export till ett värde av 4,2 miljarder euro (närmare upplysningar ges i den årliga rapporten om handels- och investeringshinder 5 ). Bekämpning av diskriminerande behandling på det sanitära och fytosanitära området är av stor betydelse för EU som världens främsta handlare med jordbruksbaserade livsmedel, och kommissionen har t.ex. gjort framsteg med att öppna marknaderna för EU:s export av nöt- och fläskkött. Kommissionen tar sig även an regleringsmässiga hinder och skydd av immateriella rättigheter, däribland EU:s namn på livsmedel (geografiska beteckningar).

EU hävdar vid behov sina rättigheter genom tvistlösning. EU driver för närvarande 21 klagomål inom ramen för WTO avseende tio olika handelspartner, vilket innebär att unionen vid sidan av Förenta staterna är den största användaren av systemet. Under de senaste åren har WTO:s avgöranden säkerställt rättvisa villkor bl.a. i fall som gäller import av råvaror från Kina och export av papper och kylskåp till Ryssland.

Handelspolitiska skyddsinstrument bidrar till att säkerställa att EU:s företag utsätts för rättvis konkurrens, som utgör en nödvändig pelare i en öppen ekonomi. Rådet och Europaparlamentet diskuterar för närvarande två förslag från kommissionen som syftar till att göra de handelspolitiska skyddsinstrumenten ännu effektivare när det gäller att bekämpa hot mot likvärdiga konkurrensvillkor: Vid sidan av en övergripande modernisering har kommissionen föreslagit en ny metod för beräkning av antidumpningstullar för att undanröja allvarliga snedvridningar på marknaden och stärka EU:s förmåga att motverka illojala subventioneringsmetoder. För att utarbeta dessa förslag anordnade kommissionen ett offentligt samråd som gav ett stort antal svar och ståndpunktsdokument, och en konferens för berörda parter samt ett särskilt möte med arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Förslagen utgör en del av en kontinuerlig utvärdering av effektiviteten och ändamålsenligheten hos våra handelspolitiska skyddsinstrument.

Göra det mesta möjliga av EU:s handelsavtal

Kommissionen samarbetar nära med medlemsstaterna, Europaparlamentet och andra berörda parter inom ramen för det fördjupade partnerskapet för genomförande för att åstadkomma bredast möjliga utnyttjande av de möjligheter som skapas av frihandelsavtal. Nästan 40 % av EU:s export omfattas nu av ett frihandelsavtal (som har genomförts eller ingåtts). Exempelvis ökade EU:s export till Sydkorea med 55 % under de första fem åren efter ingåendet av frihandelsavtalet med Sydkorea, och europeiska företag har sparat 2,8 miljarder euro genom slopade eller sänkta tullar. I kommissionens kommande rapport om genomförandet av frihandelsavtal redogörs i detalj för varje avtal. EU:s institutioner och medlemsstaterna arbetar också för en mer samordnad ekonomisk diplomati, för att öka samstämmigheten i utrikespolitiken och därigenom bättre främja EU:s ekonomiska intressen utomlands. Samtidigt syftar detta års översyn av strategin för handelsrelaterat bistånd till att stärka utvecklingsländernas kapacitet att bättre utnyttja de möjligheter som erbjuds av EU:s handelsavtal.

EU är medvetet om att små och medelstora företag kan ställas inför särskilda utmaningar när de ska utnyttja frihandelsavtal. Kommissionen undersöker inom ramen för konsekvensbedömningar de handelshinder som drabbar små och medelstora företag. Särskilda bestämmelser för små och medelstora företag tas nu upp i alla förhandlingar, och kommissionen strävar efter att ett särskilt kapitel om små och medelstora företag ska ingå i alla framtida frihandelsavtal, liksom var fallet i avtalet med Japan. Små och medelstora företag står för 30 % av EU:s export och avsikten är att öka deras andel ytterligare genom målinriktade genomförandeprojekt.

Enkla och användarvänliga ursprungsregler hjälper EU:s företag att maximalt utnyttja den förmånsbehandling som frihandelsavtalen erbjuder. EU strävar efter att tillsammans med varje part i ett frihandelsavtal utarbeta de enklaste och mest lämpliga bestämmelserna, inbegripet om kumulering. Framsteg har också gjorts i förhandlingarna om en konvention med en enda uppsättning regler som tillämpas i alla 43 länder i Europa-Medelhavsområdet. EU samarbetar med sina partner inom Världstullorganisationen om internationella instrument och standarder på tullområdet.

En aktiv och målinriktad strategi för regleringssamarbete förebygger splittring på regleringsområdet och gör bestämmelserna om liberalisering effektivare. Här kan som exempel nämnas att det avtal om ömsesidigt erkännande när det gäller god tillverkningssed för läkemedel som i år ingicks med Förenta staterna minskar den administrativa bördan för tillverkare, även mindre tillverkare, samtidigt som skyddsnivåerna för bägge parter iakttas.

Kommissionen håller på att uppdatera och förbättra informationsverktyg på nätet för att underlätta handeln. Databasen med information om marknadstillträde som riktar sig till EU:s exportörer kommer snart att kompletteras med ytterligare informationsverktyg om hur de kan få ut det mesta möjliga av EU:s frihandelsavtal, med särskild inriktning på små och medelstora företag. Utvärdering av de befintliga överenskommelserna ger värdefull feedback för båda de avtal som redan håller på att genomföras, och nya avtal håller på att förhandlas fram. Efterhandsutvärderingar kommer nu att genomföras systematiskt, med en första utvärdering av Koreaavtalet senare i år.

En framåtblickande strategi

EU:s strategi Handel för alla anpassar sig till nya ekonomiska realiteter och strävar efter att utnyttja nya möjligheter till handel. Att säkerställa EU-företagens möjligheter att skapa och delta i globala värdekedjor förutsätter fritt tillträde inte bara för varor utan även för tjänster, yrkesverksamma personer och kapital. Kommissionen påskyndar liberaliseringen på områden som är viktiga för EU:s konkurrenskraft, såsom energi och råvaror – för vilka det tas upp särskilda bestämmelser i avtalen med Vietnam och Ukraina och i alla förhandlingar om nya frihandelsavtal, vilket bidrar till EU:s strategi för energitrygghet.

EU strävar efter en avreglering av investeringar genom både frihandelsavtal och fristående investeringsavtal. En reformerad strategi för investeringsskydd och tvistlösning med tydligare tonvikt på staternas rätt att reglera i det allmänna intresset har lett till att man i samarbete med Kanada och Vietnam har inrättat ett nytt investeringsdomstolssystem som kommer att användas i framtida avtal. Utöver den bilaterala nivån håller kommissionen på att värva partner när det gäller möjligheten att inrätta en multilateral investeringsdomstol för lösande av tvister som rör investeringar. Sonderande samtal har genomförts med tredjeländer för att säkerställa att denna möjlighet till en betydande innovation när det gäller styrelseformer skulle nå global spridning. Kommissionen rekommenderar idag rådet att inleda förhandlingar om att inrätta en sådan domstol. Rekommendationen bygger på en konsekvensbedömning och ett omfattande offentligt samråd som kommissionen genomfört under det gångna året, bland annat ett särskilt möte med berörda parter i det civila samhället i februari 2017. Kommissionen genomför närvarande bredare samråd om investeringar och planerar under 2018 att se över 2010 års meddelande om internationella investeringar och staka ut vägen framåt.

Dagens produktionsmodeller suddar ut gränsen mellan varor och tjänster, och många av EU:s tjänster möjliggör direkt handel med varor. Kommissionen arbetar därför för att liberalisera tjänstehandeln parallellt med varuhandeln i alla frihandelsavtal och i multilaterala förhandlingar, bland annat genom att arbeta för att återuppta förhandlingarna om avtalet om miljöanpassade varor (EGA) och avtalet om handel med tjänster (TiSA). Rörligheten för yrkesverksamma underlättar också export av både varor och tjänster, och bestämmelser som möjliggör rörlighet finns med i Ceta och frihandelsavtalet med Japan. Dessutom behandlas bestämmelser om företagsinterna överföringar och erkännande av yrkeskvalifikationer från fall till fall. Om rörligheten främjas bör samarbetet rörande återvändande och återtagande stärkas.

Den fortsatta ökningen av den digitala handeln har föranlett kommissionen att utarbeta en nytt särskilt kapitel om e-handel för frihandelsavtal med tanke på framtida förhandlingar, för att underlätta elektroniska kontrakt och transaktioner, inklusive förbättrat konsumentskydd. EU förespråkar att frågan ska undersökas ytterligare i WTO och har redan föreslagit detta för Mexiko. Kommissionen kommer att fortsätta analysera effekterna av digitalisering på den europeiska ekonimin och att fastställa hur handelspolitiken kan återspegla den nya utvecklingen på bästa sätt.

IV. Att förankra handels- och investeringspolitiken i universella värderingar

En handels- och investeringspolitik som kommer alla till nytta tillgodoser medborgarnas behov och avspeglar de universella värden som unionen har anslutit sig till. För det första innebär detta att inga handelsavtal kommer att leda till sämre konsumentskydd, miljöskydd, socialt skydd eller arbetarskydd än vad som erbjuds i EU i dag, eller äventyra de grundläggande rättigheterna. Dessutom ger EU:s avtal regeringarna fria händer att uppnå legitima målsättningar för den offentliga politiken, vilket bekräftas i alla EU:s förhandlingstexter.

Detta tillvägagångssätt skyddar framstegen inom unionen. EU:s värden och normer formar också i sin tur EU:s engagemang utanför unionen. Genom att grunda sin handelspolitik på EU:s värden och universella värden kan EU forma globaliseringen för att främja hållbar utveckling både på hemmaplan och ute i världen, bidra till FN:s mål för hållbar utveckling och initiativ såsom klimatavtalet från Paris.

Övergripande, bindande bestämmelser för hållbar utveckling ingår numera i alla förhandlingar om frihandelsavtal, och genomsyrar hela avtalet som centrala principer för globala styrelseformer. Åtagandena omfattar allt från respekt för grundläggande arbetsnormer till bevarandet av naturresurser – vilket var fallet t.ex. i avtalen med Kanada och Vietnam. Tillväxt för alla och hållbar utveckling är en hörnsten i de ekonomiska partnerskapsavtalen med staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna), och i EU:s unilaterala preferenssystem ”Allt utom vapen”, det allmänna preferenssystemet GSP och GSP+.

EU är fast beslutet att övervaka och kontrollera efterlevnaden av bestämmelser om hållbar utveckling. Rapporten om genomförandet av frihandelsavtal kommer att innehålla närmare uppgifter om genomförandet av bestämmelserna inom ramen för varje befintligt EU-handelsavtal. EU samarbetar systematiskt med partnerländernas regeringar, internationella organisationer, arbetsmarknadens parter, näringslivet och det civila samhället för att övervaka åtagandena inom GSP+, och 2016 och 2017 omfattade kontrollbesöken alla de nio förmånstagarna. Detta samarbete sträcker sig även till partner inom ”Allt utom vapen” såsom Bangladesh och Kambodja. Ett verkligt och effektivt genomförande på fältet kräver tid. Ett långsiktigt partnerskap bidrog till att Sri Lanka gjorde framsteg med mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter: landet erhöll GSP+-förmåner i maj 2017. För att bygga vidare på detta tillvägagångssätt offentliggjorde kommissionen i juli en rapport om genomförandet och efterlevnaden av bestämmelser om hållbar utveckling 6 . Den blev startskottet till en diskussion med medlemsstaterna, Europaparlamentet och berörda parter om huruvida de befintliga kapitlen om handel och hållbar utveckling motsvarar förväntningarna och vad som kan göras för att förbättra dem.

EU övervakar under förhandlingarna att de grundläggande rättigheterna respekteras, och avbryter förhandlingarna om det finns allvarliga farhågor, vilket skedde i Thailand. Frihandelsavtalen innehåller översynsklausuler för att garantera det effektivaste tillvägagångssättet: EU och Kanada kommer att inleda en översyn av bestämmelserna om genomförandet när det gäller hållbar utveckling i Ceta så snart avtalet börjat tillämpas provisoriskt den 21 september.

EU har också uppdaterat sin förordning för att hindra export av varor som kan användas för verkställande av dödsstraff eller tortyr. Produktförteckningarna har uppdaterats och vissa tjänster, bl.a. mäklartjänster har lagts till. Den ändrade förordningen kommer att fungera som underlag för diskussioner med partnerländerna inom ramen för en global allians för att uppmuntra dem att utarbeta liknande handelsrestriktioner, med målet att minimera de globala marknaderna för denna typ av produkter. Den globala alliansen, som lanserades under EU:s ledarskap tillsammans med Argentina och Mongoliet i FN i New York i september, kommer att användas för att utbyta information och underlätta åtgärder och påskynda processer när nya produkter som kan användas till dödsstraff och tortyr kommer ut på marknaderna.

EU fortsätter att söka nya vägar för att handelspolitiken i högre grad ska ta hänsyn till medborgarnas bekymmer. Kommissionen lever upp till sitt löfte att förhandla fram handels- och investeringsrelaterade bestämmelser mot korruption och har utarbetat ett ambitiöst förslag till text som är klart att läggas fram i kommande förhandlingar, till en början med Mexiko och Chile.

Om jämställdhetsfrågor togs upp skulle detta bidra till att fördelarna med handeln skulle nå alla, och på samma sätt skulle handelsmöjligheterna ge största möjliga nytta. Kommissionen undersöker för närvarande hur man kan bygga vidare på de befintliga bestämmelserna mot diskriminering och stödja sektorer och aktörer som är avgörande för kvinnors ekonomiska egenmakt, t.ex. små och medelstora företag. Ett viktigt steg vore en bättre förståelse av handelsinstrumentens konsekvenser för jämställdheten mellan könen. Kommissionen offentliggjorde därför i juni 7 en studie om kvinnors deltagande i export, som kompletterade den bedömning av handelsåtgärders konsekvenser för jämställdhet som genomfördes i samband med de senaste konsekvensbedömningarna, bedömningarna av konsekvenserna för hållbar utveckling och efterhandsutvärderingarna.

Idéer från det internationella forumet om kvinnor och handel som hölls i Bryssel i juni, och det samarbete som då inleddes med berörda internationella aktörer, bl.a. WTO, Internationella handelscentrumet (ITC) samt andra organisationer, kommer att ge underlag för framtida politik och förhandlingar, först i förhandlingarna med Chile. Detta förstärkta fokus på könsperspektivet när det gäller handel för alla, som bygger på det nya europeiska samförståndet om utveckling och främjar kommissionens åtagande att ta med jämställdhetsfrågor i detta års översyn av strategin för handelsrelaterat bistånd Aid for Trade, fortsätter att återspeglas i kommissionens ståndpunkter över hela linjen, bl.a. i samband med WTO:s ministerkonferens i december.

Främjande av standarder för en hållbar produktion samt system som garanterar en rättvis och etisk handel och hållbar utveckling ökar konsumenternas förtroende för de varor de köper i EU. Kommissionen fortsätter sitt arbete för att främja dessa system genom informationsåtgärder såväl inom EU som med partnerländer och i internationella forum. Rättvis och etisk handel diskuteras regelbundet med våra partner som en del av tillämpningen av frihandelsavtal, och kommer att tas upp i årets översyn av Aid for Trade-strategin. Kommissionen arbetar tillsammans med Internationella handelscentrumet för att finansiera en studie om etisk handel, och utmärkelsen för EU-städer med rättvis och etisk handel kommer att lanseras under 2018.

En värdebaserad handelspolitik är mer effektiv om den kompletterar EU:s övriga politikområden och instrument, inklusive finansieringen. T.ex. har en förenkling av ursprungsreglerna för varor som anländer från Jordanien direkt bidragit till den ekonomiska integrationen av syriska flyktingar i Jordanien, vilket överensstämmer med EU:s partnerskapsram för migration 2016. Det nya europeiska samförståndet om utveckling återspeglas i årets översyn av Aid for Trade-strategin, som stöder hållbarhet och bidrar till genomförandet av frihandelsavtal, avtal om ekonomiskt partnerskap och det allmänna preferenssystemet. Kommissionen har också gjort gemensam sak med organisationer såsom ILO, och kanaliserar medel från EU:s partnerskapsinstrument till målinriktade kapacitetsuppbyggande projekt som främjar goda styrelseformer och respekten för de mänskliga rättigheterna.

V. Inkluderande beslutsfattande som är öppet för insyn

För att handeln ska gynna alla måste en effektiv handelspolitik även vara ansvarsfull, öppen och inkluderande. Ansvaret för öppenheten vilar på alla EU-institutioner, alla medlemsstater och alla nationella parlament. De spelar alla en roll när handelsavtal förhandlas fram och antas, och bär en motsvarande del av ansvaret när det gäller att informera och samråda.

Kommissionen har också ökat insynen i undersökningarna rörande handelspolitiska skyddsåtgärder. Internetplattformen Tron ger parterna i varje ny undersökning direkt tillgång till alla handlingar. Detaljerade sammanfattningar av alla klagomål, inklusive översyner, är tillgängliga för allmänheten.

Kommissionen arbetar aktivt för att ta öppenheten till en ny nivå utöver ren informationsspridning. Verkligt inkluderande beslutsfattande kräver ett aktivt samarbete med ett brett spektrum av berörda parter. För att inte bara tillhandahålla information, utan göra den mer tillgänglig, lämnar kommissionen ytterligare förklarande material, när så behövs för att komplettera förhandlingstexter som offentliggjorts. Kommissionen offentliggör också faktablad, statistik och en mängd annan information på nätet och via sociala medier för att uppmuntra en välgrundad och faktabaserad politisk debatt. Här ingår den särskilda portalen Let’s Talk Trade och interaktiva kartor över företag inom EU som exporterar till våra handelspartner (Ceta in Your Town).

Kommissionen fortsätter att systematiskt hålla offentliga samråd, så att alla åsikter som kommer till uttryck bidrar till EU:s beslutsfattande och hjälper EU att bemöta människors oro. Exempelvis ändrades EU:s strategi för investeringsskydd och tvistlösning efter ett offentligt samråd. Som en del av tonvikten på en öppen och inkluderande handelspolitik kommer kommissionen att inrätta en rådgivande grupp för EU:s handelsavtal, som ska ge råd om EU:s handelsförhandlingar och genomförandet av dem. Genom denna grupp kommer kommissionen att kunna dra nytta av olika synpunkter på och insikter om handeln från europeiska organisationer, t.ex. arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, intresseorganisationer, konsumentorganisationer och andra organisationer i det civila samhället.

Utvärderingarna (konsekvensbedömningar, bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling och efterhandsanalys) har förbättrats där så är möjligt, och man hämtar in detaljerade uppgifter från berörda parter, bl.a. arbetsmarknadens parter. Bedömningen har fördjupats särskilt på områdena konsumentskydd, mänskliga rättigheter och små och medelstora företag.

Kommissionen uppmuntrar till och deltar i diskussion och debatt om handelspolitiken, såväl inom Europaparlamentet, medlemsstaternas parlament, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén som det civila samhället i stort. Det behövs en bred politisk debatt som även riktar sig till andra än handelsexperter. Sedan Cecilia Malmström tog över kommissionens handelsportfölj har hon besökt de nationella parlamenten i praktiskt taget alla EU-medlemsstater och deltagit i dialog med medborgarna. I Bryssel anordnas även möten inom ramen för en regelbunden dialog med det civila samhället. I maj gav Cecilia Malmström deltagarna en uppdatering om förhandlingarna med Japan och framtiden för EU:s handelspolitik. EU förhandlar om bestämmelser i frihandelsavtal som ger det civila samhället både i EU och i partnerländerna en formell roll i övervakningen av hur bestämmelserna om hållbar utveckling i handelsavtal genomförs. Vid framtida förhandlingar kommer det att föreslås att denna övervakning utvidgas till alla bestämmelser i frihandelsavtal.

VI. Engagera partner runt om i världen

WTO är en viktig del av EU:s handelspolitik och förhandlingar, vilket framhölls av Europeiska rådet i juni 2017 8 . EU anser att det regelbaserade multilaterala handelssystemet är nödvändigt för att tillämpa en effektiv och rättvis handelspolitik som gynnar alla medborgare i alla länder. WTO:s dagliga arbete rörande övervakning, öppenhet, verkställighet och medling är ovärderligt och EU deltar alltid aktivt i detta. Mycket återstår dock att göra för att se till att WTO utnyttjar sin fulla potential som ett reglerande organ och främjar agendan för global styrning.

Inom WTO görs betydande framsteg med avtalet om förenklade handelsprocedurer och det utvidgade avtalet om handel med informationsteknikprodukter, och EU har spelat en avgörande roll vid förhandlingarna om de slutgiltiga avtalen. Av dessa exempel framgår att uppnåendet av ett meningsfullt resultat förutsätter att WTO-medlemmarna, i synnerhet tillväxtekonomierna, är beredda att ge ett betydande bidrag till systemet. WTO:s förhandlingsagenda måste vara dynamisk och kunna tillgodose de förändrade behoven och förväntningarna hos näringsidkarna. En rad olika frågor måste lösas för att WTO:s verktyg ska bli relevanta för dagens verklighet inom den globala handeln och skapa lika konkurrensvillkor.

Sedan den senaste ministerkonferensen i Nairobi i december 2015 har EU tagit ledningen när det gäller att omforma WTO:s förhandlingsagenda och ställt sig bakom förslag om att begränsa användningen av snedvridande jordbruks- och fiskestöd, främja insyn i industristöd, skapa nya nödvändiga bestämmelser om e-handel eller enas om nationella regleringssystem. EU har också stött förslag om att hjälpa små och medelstora företag att delta i internationell handel eller om att främja jämställdhet, och deltar aktivt i en dialog om underlättande av investeringar för utveckling.

Inför ministerkonferensen i Buenos Aires senare i år håller EU på att intensifiera diskussionerna med andra WTO-medlemmar om hur man ska modernisera reglerna för världshandeln och återupprätta WTO:s företräde i fråga om reglering. EU kommer att sträva efter multilaterala lösningar samtidigt som multilaterala strategier vid behov bör utforskas ytterligare. Företräde bör ges till lösningar som bygger på öppna plattformar som är fullt förankrade i WTO-ramen.

Genom EU:s bilaterala förbindelser kan det regelbaserade multilaterala systemet stärkas på ett ambitiöst sätt. Ingenstans är detta mer relevant än i förbindelserna mellan EU och dess två viktigaste handelspartner, Förenta staterna respektive Kina. Med tanke på deras sammantagna ekonomiska betydelse och inflytande på det globala styret, måste dessa förbindelser leva upp till sin potential och visa vägen när det gäller progressiva och öppna regler för internationell handel.

TTIP-förhandlingarna har nu stannat av, men Förenta staterna är fortfarande EU:s största exportmarknad och en viktig allierad. En förutsättning för varje avtal är att EU och Förenta staterna enas om en hög ambitionsnivå och om ståndpunkter om globala styrelseformer i fråga om handelsregler och områden såsom klimatet. Samtidigt undersöker EU och Förenta staterna möjligheterna att stärka samarbetet om globala utmaningar – såsom överkapacitet – liksom om konkreta initiativ för att underlätta den transatlantiska handeln.

Överkapacitet är ett problem särskilt i Kinas ekonomi, och dess konsekvenser kan hanteras effektivt bara genom internationell ekonomisk styrning, t.ex. genom att ta upp brådskande problem i stålsektorn inom det globala forumet för överkapacitet i stålsektorn, som inrättats av G20 och OECD. I detta sammanhang har EU bidragit till att förhandla fram ett antal åtaganden för att minska stålindustrins överkapacitet, bland annat genom att avlägsna marknadssnedvridande subventioner och andra statliga stöd. EU samarbetar med Kina för att främja landets aktiva deltagande i multilaterala handelsstrukturer, på ett sätt som står i förhållande till Kinas vikt i systemet och de fördelar landet drar av det. I de bilaterala förbindelserna använder EU alla tillgängliga åtgärder för att ta itu med den kinesiska politik som undergräver de likvärdiga villkoren för alla tillverkare och handlare, bland annat i form av illojala subventioner och omfattande exportstöd. EU strävar efter ömsesidighet och förhandlar om ett investeringsavtal med Kina.

EU:s förhandlingsstrategi anpassar sig till både ekonomiska och politiska förändringar och utnyttjar nya möjligheter. EU:s bilaterala samarbete har ytterligare breddats, särskilt vad gäller de ekonomier som utgör framtida tillväxtmotorer i Asien och Latinamerika. I Latinamerika sker snabba framsteg i samtalen om en modernisering av avtalet medMexiko och förhandlingarna med Mercosur (Sydamerikanska gemensamma marknaden). Sedan lanseringen av strategin Handel för alla har förhandlingar inletts med Indonesien och Filippinerna, och förhandlingarna med Malaysia och Thailand är klara att återupptas när förutsättningarna är de rätta. Förhandlingar med Indien inleddes 2007, och den senaste formella förhandlingsomgången ägde rum 2013. EU förbereder sig för att inleda förhandlingar om investeringar med Hongkong och Taiwan. 9 I framtiden skulle förhandlingar om investeringar även kunna komplettera det befintliga frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea.

I EU:s grannskap pågår förhandlingar med Tunisien och förhandlingarna med Marocko kan snart återupptas. Förhandlingar har inletts med Azerbajdzjan inom ramen för ett partnerskaps- och samarbetsavtal, vilket innebär ett stärkt EU-engagemang för det östliga partnerskapet. I slutet av 2016 föreslog kommissionen för rådet ett utkast till förhandlingsdirektiv om en modernisering av EU:s tullunion med Turkiet.

EU fortsätter att stödja partnerländernas projekt för regional integration och undersöker möjligheterna att fördjupa handelsförbindelserna med t.ex. Sydostasiatiska nationers förbund eller afrikanska initiativ för regional integration. EU och Afrikanska unionen arbetar tillsammans för att utarbeta vägledande principer för utformningen av politiken rörande investeringar.

 

Om vi blickar framåt har kommissionen nyligen föreslagit förhandlingsdirektiv för inledande av förhandlingar med Chile, och lägger idag fram förhandlingsdirektiv avseende Australien och Nya Zeeland.

VII. Slutsats

Under de första två åren av genomförandet av strategin för Handel för alla har det gjorts avsevärda konkreta framsteg mot en effektiv, öppen och ansvarsfull handelspolitik som svar på ekonomiska utmaningar och tar vara på möjligheter. EU utformar reglerna för global handel genom progressiva och innovativa avtal, vilket exemplifieras av avtalen med Kanada och Japan.

Detta arbete är dock inte fullbordat, och kommer att fortsätta. Kommissionen måste se till att det pågående arbetet slutförs på ett framgångsrikt sätt, för det första genom att noggrant genomföra de överenskomna avtalen för att se till att de nya möjligheterna skapar konkreta fördelar ute på fältet. För det andra kommer EU att fortsätta driva sin strategi för moderna regler för 21-talets handel i de pågående förhandlingarna inom WTO och med EU:s bilaterala partner. EU kan även dra lärdom av erfarenheterna från det praktiska genomförandet för att uppdatera och anpassa sina åtgärder och diskutera t.ex. tillämpningen av bestämmelser om hållbar utveckling. Slutligen kommer även nya områden att utforskas inom handelspolitiken, såsom jämställdheten mellan kvinnor och män.

Kommissionen ser fram emot att arbeta tillsammans med rådet, Europaparlamentet och alla berörda parter för att fortsätta att genomföra strategin och se till att EU:s handelspolitik fortsätter att gynna alla i och utanför Europa.

(1)

Europeiska kommissionen, Diskussionsunderlag – Hur vi bemöter globaliseringen, (COM(2017) 240.

(2)

Europeiska kommissionens meddelande En europeisk pelare för sociala rättigheter, COM(2017) 250.

(3)

Europeiska kommissionens meddelande Att välkomna utländska direktinvesteringar men samtidigt skydda grundläggande intressen, COM(2017) 494.

(4)

Yttrande 2/15 från Europeiska unionens domstol avgivet enligt artikel 218.11 i EUF-fördraget den 16 maj 2017.

(5)

Europeiska kommissionen, Rapport om hinder för handel och investeringar 1 januari 2016–31 december 2016, COM(2017) 338.

(6)

Icke-officiellt dokument från kommissionens avdelningar, Trade and Sustainable Development (TSD) chapters in EU Free Trade Agreements (FTAs), 11.7.2017: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/july/tradoc_155686.pdf

(7)

Dokument från GD Handels chefsekonom: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/june/tradoc_155632.pdf

(8)

Slutsatser från Europeiska rådet den 23 juni 2017 (EUCO 8/17), punkt 16.

(9)

Det separata tullområdet Taiwan, Penghu, Kinmen och Matsu.