EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 13.7.2017
COM(2017) 377 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Utvärdering av metoden för tilldelning av kvoter i enlighet med förordning (EU) nr 517/2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 13.7.2017
COM(2017) 377 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Utvärdering av metoden för tilldelning av kvoter i enlighet med förordning (EU) nr 517/2014
1.Inledning
Syftet med förordning (EU) nr 517/2014 1 (nedan kallad förordningen om fluorerade växthusgaser) är att skapa en effektiv och proportionerlig mekanism för att minska utsläppen från fluorerade växthusgaser för att bidra till uppnåendet av unionens klimatmål. 2 Förordningen stimulerar även innovation och främjar konvergens mot ett övergripande avtal om att begränsa fluorkolväten (HFC) inom ramen för Montrealprotokollet. 3
Sedan förordningen om fluorerade växthusgaser antogs 2014 har de internationella förhandlingarna framskridit enligt planerna och i oktober 2016 kom 197 länder överens om att begränsa den globala förbrukningen och produktionen av fluorkolväten inom ramen för Montrealprotokollet (Kigaliändringen) 4 . Detta är ett rättsligt bindande avtal som kommer att hjälpa samtliga länder att fullgöra sina åtaganden enligt Parisavtalet 5 . Utvecklingsländer kan få stöd genom den multilaterala fonden för genomförandet av Montrealprotokollet, som EU:s medlemsstater bidrar till.
Förordningen om fluorerade växthusgaser är tillräckligt ambitiös för att säkerställa att EU kan fullgöra sina globala skyldigheter inom ramen för Kigaliändringen. Den huvudsakliga åtgärden för att uppnå detta är ”EU:s utfasning av fluorkolväten”, varigenom den totala mängden fluorkolväten som företag får importera eller producera i EU (dvs. ”släppa ut på marknaden för första gången”) ska minskas gradvis fram till 2030 (mätt i koldioxidekvivalenter).
För att hålla sig inom den årliga gränsen för fluorkolväten under ett visst år införs genom förordningen om fluorerade växthusgaser ett kvotsystem. Sedan 2015 behöver företag kvoter för att lagligen släppa ut fluorkolväten i bulk på marknaden och kommissionen tilldelar årligen kvoter gratis till företag. Fördelarna och nackdelarna med olika alternativ för tilldelning av kvoter undersöktes i konsekvensbedömningen för förslaget till förordningen om fluorerade växthusgaser3 och alternativen att tilldela kvoter gratis, mot en avgift samt genom auktionering övervägdes grundligt under det gemensamma lagstiftningsförfarandet. Vid den tidpunkten fanns det ett visst stöd för att ha en avgift för kvoter eller ett auktionssystem, bland annat eftersom dessa alternativ skulle generera intäkter som potentiellt skulle kunna användas för att fylla på den multilaterala fonden i det fall en utfasning av fluorkolväten skulle avtalas inom ramen för Montrealprotokollet, och eftersom dessa alternativ skulle kunna bidra till ett effektivt genomförande. I det slutgiltiga beslutet föredrog man dock gratis tilldelning av kvoter medan man kom överens om att övervaka tillämpningen av den metod som införts och (de potentiella) kostnaderna i medlemsstaterna.
I artikel 21.5 i förordningen om fluorerade växthusgaser uppmanas kommissionen därför att ”offentliggöra en rapport med en utvärdering av metoden för tilldelning av kvoter, inbegripet effekten av gratis tilldelning av kvoterna, kostnaderna för genomförandet av denna förordning i medlemsstaterna och [...] effekten av ett eventuellt internationellt avtal om fluorkolväten. Mot bakgrund av den rapporten ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagförslag för Europaparlamentet och rådet i syfte att a) ändra metoden för tilldelning av kvoter, b) fastställa en lämplig metod för fördelning av eventuella intäkter.”
Denna rapport bygger på externt tekniskt arbete som genomförts för kommissionens räkning och omfattande samråd med berörda parter, inklusive en webbenkät bland berörda företag samt överläggningar inom ramen för det samrådsforum 6 som inrättats i enlighet med artikel 23 i förordningen om fluorerade växthusgaser.
2.Beskrivning av metoden för tilldelning av kvoter
Enligt förordningen om fluorerade växthusgaser ska kvoterna tilldelas på följande sätt:
·Till etablerade företag på grundval av fortsatt tillämpning av äldre regler, vilket innebär att de årliga kvoterna för 2015–2017 grundade sig på verksamheten hos varje tillverkare eller importör av fluorkolväten i bulk i EU under perioden 2009–2012, enligt rapporteringen inom ramen för den tidigare förordningen (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser. Från och med 2018 och vart tredje år därefter ska en ny beräkning på grundval av mer aktuella uppgifter göras.
·Från en reserv, på grundval av årliga deklarationer från företagen där de anger sina behov av kvoter. Fram till 2018 tilldelas kvoter från reserven i praktiken endast till nya deltagare, dvs. endast företag som inte rapporterade under perioden 2009–2012. Från och med 2018 kan nya deltagare och etablerade företag förvärva kvoter från reserven på lika villkor.
Kvoter som tilldelats etablerade företag kan överlåtas till andra företag. Kvoter ur reserven kan däremot inte överlåtas. Syftet med detta är att förhindra att företag som inte är delaktiga i handeln med fluorkolväten begär gratis kvoter enbart i syfte att sälja dessa rättigheter.
Fluorkolväten förs inte enbart in i EU via import av gaser i bulk, utan finns även i importerad utrustning. Om utrustning som innehåller fluorkolväten skulle kunna importeras utan några begränsningar skulle detta äventyra utfasningens miljöintegritet och vara orättvist mot tillverkare av utrustning i EU som använder fluorkolväten som köpts på EU:s marknad som omfattas av utfasningen. I förordningen om fluorerade växthusgaser föreskrivs därför att fluorkolväten i kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som släpps ut på marknaden måste beaktas inom kvotsystemet från och med den 1 januari 2017. För importörer av utrustning som innehåller fluorkolväten innebär detta att de behöver tillstånd från kvotinnehavarna att använda deras kvoter för sin import. 7
När förordningen om fluorerade växthusgaser antogs förkastades alternativet att tilldela kvoter direkt till importörer av utrustning på grundval av fortsatt tillämpning av äldre regler eftersom det saknades uppgifter. Både etablerade företag och nya deltagare som innehar kvoter kan godkänna att deras kvoter används av importörer av utrustning, men nya deltagare måste även bevisa att motsvarande mängder gas har tillhandahållits fysiskt för att säkerställa att de är verksamma på marknaden för gas. Ett tillstånd räknas av mot kvotinnehavarnas kvot under det år som det beviljas. För importören av utrustning finns det däremot ingen tidsfrist för att använda tillståndet. Ett tillstånd som beviljats 2015 kan således användas 2017 eller senare.
3.Bedömning av metoden för tilldelning
a.Kvotinnehavare och kvotanvändning
Omkring 1 100 företag berörs för närvarande av metoden för tilldelning av kvoter. Av dessa är cirka två tredjedelar innehavare av kvoter för fluorkolväten (bulkproducenter och/eller -importörer), medan resterande företag är importörer av utrustning. 8 78 etablerade företag har tilldelats en kvot varje år baserat på deras verksamhet med anknytning till fluorkolväten under perioden 2009–2012 9 . Antalet nya deltagare är betydligt högre och har ökat varje år. Under 2017 var 579 företag nya deltagare, vilket innebär en ökning med 73 % sedan 2015. En del av dessa nya deltagare tycks vara kopplade till varandra och/eller etablerade marknadsaktörer.
Metoden för tilldelning till etablerade företag, som baseras på historisk förbrukning, ger befintliga företag en stabil initial ställning på marknaden. Med tiden kommer den andel av de kvoter som är tillgängliga för dessa etablerade företag att minska snabbare än den totala marknaden (eftersom den minskar i takt med utfasningsstegen), vilket innebär att marknadsandelen kvoter som tilldelas nuvarande etablerade företag kommer att minska med tiden. De reserverade mängderna för nya deltagare uppgick till 11 % av den totala kvoten i början av utfasningen 2015. På grund av förfarandet för att fastställa kvoter 10 kommer de absoluta mängder som är tillgängliga från denna reserv att förbli mer eller mindre desamma över tiden. Eftersom den totala marknaden krymper till följd av utfasningen av fluorkolväten kommer den relativa andel av kvoten som tilldelas från reserven för nya deltagare å andra sidan att öka under årens lopp. Som exempel kan det nämnas att mer än 50 % av den totala kvoten kommer att tilldelas från reserven under det sista utfasningsåret 2030 11 .
Det är tydligt att de deklarationer om framtida behov som lämnats av företag för att erhålla en kvot från reserven i regel inte är baserade på en realistisk bedömning av den förväntade försäljningen. Bara de företag som var nya deltagare (som inledningsvis ansökte om 11 % av marknaden) begärde kvoter som flera gånger om översteg den totala mängd som finns tillgänglig för hela EU-marknaden. Dessa orimliga ansökningar om kvoter från företag innebär att endast ett fåtal företag erhåller den mängd som begärts. Alla andra företag som ansöker om en kvot från reserven erhåller alla samma proportionella andel 12 . Eftersom antalet ansökningar har ökat varje år medan reservmängden i stort sett är oförändrad har den högsta kvot som tilldelas per företag från reserven minskat från år till år.
I enlighet med en cykel för omräkning av kvottilldelningen som baseras på förbrukning under tidigare år kommer nya deltagare att omvandlas till etablerade företag vart tredje år. Som exempel kan det nämnas att företag som är nya deltagare och som startar 2015 kommer att bli etablerade företag från och med 2018 och erhålla en kvot på grundval av de mängder fluorkolväten som de lagligen har släppt ut på marknaden. Samtidigt kommer de att ha möjlighet att erhålla en tilläggskvot från reserven.
Det enda år för vilket uppgifter från efterhandsrapportering från företag för närvarande finns tillgängliga är 2015 13 . Dessa uppgifter visar att utfasningen överträffades under 2015. Den totala mängd som rapporterades understeg den tillåtna maxgränsen med 8 % 14 . Flera företag använde inte upp sina tilldelade kvoter och nya deltagare var i allmänhet mindre effektiva än etablerade företag. Berörda parter påpekade att detta möjligen berodde på i) bristande förståelse av de nya reglerna inbegripet skillnaden mellan kvoter och tillstånd, ii) kravet på att även säkerställa överensstämmelse med skyldigheterna enligt Reach, vilket vissa nya deltagare kanske inte förstod när de ansökte om kvoter, samt iii) det faktum att många företag hade förberett sig inför utfasningen genom att öka sin import 2014, precis innan utfasningen inleddes (så att de kanske inte längre behövde hela sin kvot 2015). Vissa berörda parter betonade även att ansträngningar från alla parter fortfarande behövs för att alla marknadsaktörer – i synnerhet tillverkare av redan påfylld utrustning och importörer av sådan, samt nya deltagare – bättre ska förstå sin roll i utfasningen. 15
Under 2015 överskred endast ett fåtal företag sin kvotgräns. Kommissionen har följt upp fall av bristande efterlevnad, med stöd från medlemsstaternas myndigheter, i syfte att införa påföljder i enlighet med förordningen om fluorerade växthusgaser (genom att minska företagets framtida kvot med en mängd som är dubbelt så stor som den mängd med vilken kvoten har överskridits) och säkerställa att sanktioner även införs på nationell nivå. Bristande efterlevnad upptäcks genom att jämföra den kvot som tilldelats och de rapporterade värden som har kontrollerats av en oberoende revisor. Dessutom kan tullen kontrollera om importörer av bulkgaser och utrustning som innehåller fluorkolväten är registrerade i registret över fluorkolväten och har en kvot eller ett tillstånd.
b.Överföringar av kvoter och tillstånd
Möjligheten för etablerade företag att överlåta kvoter resulterade inte i några större förändringar när det gäller hur kvoterna fördelades mellan företag. Överföringarna var i mycket hög grad begränsade till ett fåtal transaktioner mellan större etablerade företag, vilket delvis berodde på omstruktureringar samt på att företag lämnade marknaden. Viljan att handla med kvoter med andra marknadsaktörer utöver dessa särskilda transaktioner tycktes mycket liten.
Möjligheten att utfärda kvottillstånd utnyttjades däremot i stor utsträckning under 2015 och 2016 då flera importörer förberedde sig inför skyldigheten att ha tillstånd för att importera kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning från och med den 1 januari 2017. Av den totala kvoten beviljades 9 % respektive 12 % till importörer av utrustning under 2015 och 2016. Som en jämförelse kan det nämnas att andelen fluorkolväten i importerad kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning av det totala tillhandahållandet av fluorkolväten till EU under 2015 uppgick till 7 %, enligt företagens rapportering. Trots dessa förberedande åtgärder uttryckte en del importörer av utrustning i enkäten ett antal reservationer som hade att göra med svårigheter att korrekt förstå reglerna, svårigheter att planera sin efterfrågan eller hitta kvotinnehavare som var beredda att sälja tillstånd samt de höga tillståndspriserna. För att ta itu med dessa problem ändrades registret över fluorkolväten 16 för att tillåta delegering av tillstånd så att ett företag kan samordna förvärvet av tillstånd för en grupp importörer. Utländska tillverkare av utrustning kan till exempel erhålla relevanta tillstånd och delegera dem till de företag som importerar utrustningen. Denna nya funktion förväntas underlätta efterlevnaden, i synnerhet för importörer av små mängder, främst små och medelstora företag och mikroföretag. Denna åtgärd välkomnades generellt av branschorganisationer. 14
c.Prisutveckling
Den sektor som använder fluorerade växthusgaser är relativt komplex och omfattar följande olika typer av företag: producenter av fluorkolväten (globala aktörer), tillverkare av olika typer av utrustning eller produkter (globala), importörer av utrustning eller produkter (EU), distributörer av gas i bulk (EU), företag för installation eller service av utrustning (EU) och slutanvändare av de olika typerna av utrustning (EU). I syfte att följa effekterna av kvotsystemet övervakas prisutvecklingen, för olika typer av fluorkolväten och på olika nivåer i värdekedjan, på grundval av uppgifter som inhämtats från producenter av kylmedel, gasdistributörer och tillverkare av utrustning. Även om det inte är möjligt att dra definitiva slutsatser i detta tidiga stadium av utfasningen går det dock att observera en allmän trend med stigande priser sedan 2014. Denna ökning är mest märkbar i gasdistributörernas inköpspriser och i mindre utsträckning i tjänsteföretagens inköpspriser, men är (ännu) inte lika tydlig för gas som köps av EU-baserade tillverkare av utrustning, vilket möjligen beror på deras långfristiga avtal med gasproducenter. De observerade prishöjningarna varierar för olika typer av fluorkolväten och visar i allmänhet på en större ökning för fluorkolväten med hög global uppvärmningspotential. Det är även värt att notera att kostnaderna för att erhålla tillstånd för att importera utrustning som innehåller fluorkolväten tycks ligga på samma nivå som prishöjningarna för fluorkolväten i bulk på distributörsnivå, om de omvandlas till euro per ton koldioxidekvivalenter.
Dessa prishöjningar är en förväntad och önskvärd konsekvens av utfasningsåtgärden, eftersom syftet med denna marknadsintervention är att begränsa tillhandahållandet av gaser med hög global uppvärmningspotential för att stimulera innovation och användning av ämnen med lägre global uppvärmningspotential och alternativ som inte innehåller fluorkolväten. Samtidigt kan vissa aktörer gynnas av dessa prishöjningar eftersom kvoterna tilldelas gratis. Vissa berörda aktörer påpekade att kvotinnehavarna var de som gynnades och att det vore förnuftigare att i stället inrätta ett system som skulle generera intäkter som kunde användas för att stödja det inhemska och internationella genomförandet av minskningar av fluorkolväten och där importörer av utrustning också kunde få en egen kvot.14
4.Kostnader för att tillämpa förordningen i medlemsstaterna
Förordningen om fluorerade växthusgaser baseras till stor del på skyldigheter som redan föreskrivits i den tidigare förordningen (EG) nr 842/2006 17 , i synnerhet när det gäller förebyggande av utsläpp från utrustning, såsom läckagekontroller och reparationer, certifierings- och utbildningssystem i medlemsstaterna, märkning av utrustning, rapportering och återvinning i slutet av livscykeln. I en utvärdering av den tidigare förordningen (EG) nr 842/2006 beräknades kostnaderna för de offentliga förvaltningarna i medlemsstaterna för att genomföra och tillämpa dessa åtgärder uppgå till 11,4 miljoner euro per år 18 . Detta belopp innefattar kostnader för personal vid myndigheter, informationsåtgärder och efterlevnadsåtgärder såsom inspektioner.
Den främsta nyheten i förordningen om fluorerade växthusgaser, utfasningen av fluorkolväten, har inte bidragit till någon avsevärd ökning av kostnaderna för de offentliga förvaltningarna i medlemsstaterna. Då den centrala hanteringen av utfasningen leds av Europeiska kommissionen 19 täcks dessa kostnader av dess befintliga, fleråriga administrativa budget. Europeiska kommissionen ansvarar bland annat för följande:
·Förvaltning av portalen för fluorerade växthusgaser och registret över fluorkolväten för registrering av företag, kvoter, kvotöverföringar och kvottillstånd.
·Förvaltning av förhandsdeklarationer för kvoter, omräkning för nya referensvärden för kvoter vart tredje år och uppladdning av nya kvoter varje år.
·Övervakning av företagens årliga efterhandsrapportering i ett system som förvaltas av Europeiska miljöbyrån.
·Kontroll på grundval av efterhandsrapportering för att se om företag har iakttagit sina kvotgränser och tillämpning av sanktioner i form av avdrag från framtida tilldelningar av kvoter.
·Kontroll på grundval av efterhandsrapportering för att se om importörer av utrustning som innehåller fluorkolväten har de kvottillstånd som krävs.
·Vägledning till företag om användning av portalen för fluorerade växthusgaser och registret över fluorkolväten, och skyldigheter i samband med kvotsystemet.
Medlemsstaternas kostnader i samband med utfasningen är därför begränsade till att ge ytterligare vägledning till berörda parter, säkerställa effektiva gränskontroller, inbegripet utbildning av tulltjänstemän, samt att följa upp fall av bristande efterlevnad, även olaglig handel.
Kostnaderna för industrin för att genomföra de åtgärder som redan föreskrevs i den tidigare förordningen (EG) nr 842/2006 beräknades tidigare till omkring 1 miljard euro under 2015, som ökade till 1,5 miljarder euro 2030 20 . Kostnaderna i samband med utfasningen av fluorkolväten beräknades dessutom uppgå till omkring 1,5 miljarder euro/år 21 . De förväntas dock vara lägre i verkligheten. Den första siffran grundar sig på antagandet att användningen av fluorkolväten inte skulle minska förrän 2030, men i och med införandet av utfasningen enligt den nya förordningen kommer användningen att minska drastiskt. Den andra siffran var försiktigt baserad enbart på uppgifter som fanns tillgängliga 2010. Denna siffra inbegriper således inte ny teknik som har utvecklats sedan dess och de sjunkande kostnaderna för klimatvänlig teknik. Om man jämför dessa siffror med den avsevärda minskning av utsläpp som uppnåtts är åtgärderna för fluorerade växthusgaser likväl mycket kostnadseffektiva jämfört med potentiella åtgärder i andra sektorer. De genomsnittliga utsläppsminskningskostnaderna beräknades, baserat på den teknik som fanns tillgänglig 2010, till 16 euro/ton koldioxidekvivalenter.3 Energieffektivitetsvinsterna kommer troligen att väga upp för ytterligare initiala investeringskostnader.
5.Kostnader för Kigaliändringen av Montrealprotokollet
Genomförandet av Kigaliändringen beräknas leda till att en temperaturhöjning på nästan 0,5 °C i slutet av århundradet undviks och därmed bidra avsevärt till målen i klimatavtalet från Paris. Tack vare förordningen om fluorerade växthusgaser kommer EU att kunna fullgöra sina åtaganden inom ramen för Kigaliändringen fram till 2030, vilket är det sista året för vilket ett mål finns med i förordningen om fluorerade växthusgaser. Genom Kigaliändringen kommer det även att säkerställas att alla övriga länder som har ratificerat kommer att vidta åtgärder för att minska användningen av fluorerade växthusgaser. Detta kommer att göra europeiska företag mer jämbördiga med deras utländska konkurrenter. Den globala övergången till klimatvänlig teknik förväntas dessutom resultera i ökade investeringar i innovation och lägre priser på alternativ teknik tack vare stordriftsfördelar. Detta skapar affärsmöjligheter för föregångare, t.ex. EU:s industri.
Kigaliändringen innebär att medlemsstaterna kommer att behöva bidra mer till den multilaterala fonden i framtiden. Några exakta belopp kan inte beräknas i detta skede. Beloppen kommer att bero på framtida förhandlingar som förs vart tredje år mellan industriländer och utvecklingsländer som är parter i Montrealprotokollet samt detaljerade parametrar såsom kriterier för stödberättigande kostnader för utfasningen av fluorkolväten, som man ännu inte har enats om.
Montrealprotokollets tekniska organ, panelen för teknisk och ekonomisk bedömning (TEAP, Technology & Economic Assessment Panel) beräknade dock kostnadsintervall fram till 2050 för de fyra ändringsförslagen avseende fluorkolväten före mötet i Kigali för att underlätta förhandlingarna 22 . Dessa grova uppskattningar kan ge en fingervisning om hur mycket medel som behövs. Analysen från TEAP 23 visade på kostnadsintervall på mellan 3 200–5 000 miljoner euro för de billigaste förslagen och 8 800–13 400 miljoner euro för de dyraste förslagen. Med tanke på de skyldigheter som avtalas i Kigaliändringen kommer kostnaderna troligen att vara högre än den lägsta skattningen och avsevärt lägre än den högsta skattningen. Samtidigt som det ska betonas att dessa approximativa värden är mycket osäkra kan man räkna med att det årliga finansieringsbehovet sannolikt kommer att uppgå till minst 100 miljoner euro per år, där medlemsstaterna kommer att behöva bidra med omkring 50 % i enlighet med den fördelningsnyckel som fastställts av FN 24 .
Detta belopp framstår som relativt blygsamt i jämförelse med industriländernas åtagande inom ramen för Parisavtalet att ställa 100 miljarder US-dollar till förfogande för klimatfinansiering per år fram till 2025.
6.Slutsatser
I detta skede har endast en fullständig ”årlig” cykel av utfasningen slutförts 25 och inkluderingen av kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning i utfasningen skedde helt nyligen, den 1 januari 2017. Det finns också indikationer på att de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga fortfarande påverkas av att berörda parter ännu inte förstår reglerna. Det är därför alltför tidigt att göra en djupgående bedömning av hur utfasningsmekanismen fungerar och noggrant uppskatta alla möjliga effekter av den valda metoden för tilldelning av kvoter.
Den analys som genomförts och samrådet med berörda parter tyder dock på att utfasningen fungerar som den bör. Prisutvecklingen ligger helt i linje med förväntningarna och EU:s totala gräns för fluorkolväten efterlevs som den ska. Den valda metoden för tilldelning möjliggör å ena sidan stabilitet på marknaden och å andra sidan flexibilitet för nya marknadsaktörer att komma in på marknaden.
Företagen kommer att behöva minska sin försäljning av fluorkolväten inom ramen för utfasningen men samtidigt kan vissa aktörer på marknaden gynnas mer än andra av att kvoterna tilldelas gratis. Det faktum att gratis kvoter finns tillgängliga på begäran från reserven har dessutom lett till en betydande ökning av antalet aktörer med endast små kvotmängder. Det kommer att krävas ytterligare övervakning för att se hur denna situation för små och nya gasimportörer utvecklas under de kommande åren. Marknadssituationen för importörer av utrustning som i det nuvarande fördelningssystemet är beroende av kvotinnehavare för att få tillstånd för sin import kräver dessutom fortsatt övervakning.
Genom nätportalen för fluorerade växthusgaser 26 gör den nuvarande metoden det möjligt att tillämpa Europeiska kommissionens kvotsystem utan att det medför någon större ytterligare belastning eller kostnad för medlemsstaterna. Den möjliggör på så sätt ett framgångsrikt genomförande av utfasningen och säkrar miljöambitionen. Majoriteten av de löpande kostnaderna i medlemsstaterna har uppstått till följd av de skyldigheter som redan fastställdes i den tidigare förordningen (EG) nr 842/2006. Medlemsstaterna kommer dock att uppmanas att bidra allt mer till den multilaterala fonden i framtiden för att finansiera Kigaliändringen, i enlighet med deras skyldigheter inom ramen för Montrealprotokollet.
Mot bakgrund av ovanstående resultat har kommissionen inte för avsikt att ändra metoden för tilldelning av kvoter i nuläget. Kommissionen kommer i stället att fokusera på att möjliggöra ett smidigt genomförande av den befintliga metoden och hjälpa alla berörda parter att förstå och fullgöra sina skyldigheter på ett bättre sätt, i syfte att göra EU:s utfasning av fluorkolväten framgångsrik. Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta att noggrant övervaka hur metoden för tilldelning fungerar och vad den har för effekter även om en omfattande översyn av förordningen om fluorerade växthusgaser ska göras senast den 31 december 2022.
EUT L 150, 20.5.2014, s. 195.
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030, COM/2014/015 final: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52014DC0015
Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Konsekvensbedömning – Översyn av förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser, SWD(2012) 364 final: https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/f-gas/legislation/docs/swd_2012_364_en.pdf
http://ozone.unep.org/sites/ozone/files/pdfs/FAQs_Kigali_Amendment_v3.pdf
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Vägen efter Paris: en bedömning av Parisavtalets konsekvenser som åtföljer förslaget till rådsbeslut om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, COM(2016) 110 final: https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2016/SV/1-2016-110-SV-F1-1.PDF
Såvida inte fluorkolväten som importeras på detta sätt tidigare släppts ut på marknaden i EU, exporterats och fyllts på i utrustningen innan den importerades.
Uppskattning som baseras på de årliga deklarationerna för kvoter och årlig efterhandsrapportering från importörer av utrustning i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014.
Det var ursprungligen 79 företag i kommissionens genomförandebeslut 2014/774/EU men ett företag slogs samman med ett annat etablerat företag under 2015. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=OJ:JOL_2014_318_R_0008
I enlighet med bilaga VI till förordning (EU) nr 517/2014.
Detta följer av beräkningsmetoden i bilaga VI till förordning (EU) nr 517/2014.
Denna andel överstiger den proportionella andelen något eftersom fördelningsmekanismen omfattar flera tilldelningsomgångar där kvoter som blivit över från den första omgången omfördelas under efterföljande omgångar (se bilaga VI till förordningen om fluorerade växthusgaser).
I enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014.
GD Klimatpolitik, oktober 2016: https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/f-gas/docs/phase-down_progress_en.pdf
Samrådsforum, den 1 december 2016. https://ec.europa.eu/clima/events/articles/0106_sv
I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) nr 517/2014.
EUT L 161, 14.6.2006, s. 1.
Öko-Recherche m.fl. (2011). https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/f-gas/docs/2011_study_en.pdf
Samt Europeiska miljöbyrån.
Öko-Recherche m.fl. (2011). https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/f-gas/docs/2011_study_en.pdf
Europeiska kommissionen, COM(2012) 643 final, konsekvensbedömning (2012). https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/f-gas/legislation/docs/swd_2012_364_en.pdf
Beslut EX.III/1, Working Group Report UNEP TEAP, 2016: On the climate benefits and costs of reducing hydrofluorocarbons under the Dubai Pathway. http://conf.montreal-protocol.org/meeting/mop/mop-28/presession/Background%20Documents%20are%20available%20in%20English%20only/TEAP_ExIII-1_Report_Sept-2016.pdf
Observera att beräkningarna inte är baserade på de exakta skyldigheterna i förslagen till Kigaliändringen. Utöver osäkerheten när det gäller att utarbeta så pass långsiktiga beräkningar innebär det en ytterligare begränsning att ett antal kostnader såsom kostnader för projektberedning, kapacitetsuppbyggnad, institutionell förstärkning m.m. inte ingick i analysen och att aktuella kostnadsriktlinjer för den multilaterala fonden för omvandlingar från klorfluorkolväten (HCFC) användes, som eventuellt fastställs på ett annat sätt för fluorkolväten.
Förenta Nationernas resolution, som antogs av generalförsamlingen den 23 december 2015: 70/245. Beräkningsskala för fördelningen av utgifterna inom Förenta nationerna http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/245
En ”årlig” cykel av utfasningen omfattar tilldelning av kvoter, användning av kvoter, efterhandsrapportering från företagen och efterföljande kontroll av efterlevnad som utförs av kommissionen. Det tar ungefär två år att slutföra cykeln.
Portalen för fluorerade växthusgaser innefattar registret över fluorkolväten enligt artikel 17 i förordning (EU) nr 517/2014 och innehåller en länk till rapporteringsverktyget enligt artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1191/2014. https://webgate.ec.europa.eu/cas/login?loginRequestId=ECAS_LR-13971999-L3HYZzaV5NcNDvWXULzI4ZUWLP9cyKQHslEatY6A1JnkEznB8LzlOGGOMNTTmeMazfmbCtzjspaVROkZQlkiIisG-Jj71zxYb8yrHc322MS84hm-q4tO7oWYSvq00U7zxZCQnlvjgrE6OCKWqCrWuyqlpGA