Bryssel den 26.6.2017

COM(2017) 364 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDENS ÅRSREDOVISNING 2016


Europeiska utvecklingsfondens
årsredovisning 2016

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

CERTIFIERING AV RÄKENSKAPERNA    

NYTTJANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL    

FONDER SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN    

ÅRSREDOVISNING FÖR EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN    

NOTER TILL EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDENS ÅRSREDOVISNING    

INTÄKTER    

KOSTNADER    

ÅRSREDOVISNING FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF    

Slutlig årsredovisning för EU:s förvaltningsfond Bêkou    

BAKGRUNDSINFORMATION OM EU:s FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU    

Slutlig årsredovisning för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika    

BAKGRUNDSINFORMATION OM EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA    

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER    

RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET AV EUF    

ÅRSRAPPORT OM GENOMFÖRANDET – FONDER SOM FÖRVALTAS AV EIB    

 

CERTIFIERING AV RÄKENSKAPERNA

Europeiska utvecklingsfondens årsredovisning för 2016 har utarbetats i enlighet med avdelning IX i budgetförordningen för elfte Europeiska utvecklingsfonden och med de redovisningsprinciper, regler och metoder som anges i bilagan till årsredovisningen.

Jag bekräftar mitt ansvar för utarbetandet och redovisningen av årsräkenskaperna för Europeiska utvecklingsfonden i enlighet med artikel 20 i budgetförordningen för elfte Europeiska utvecklingsfonden.

Jag har fått alla nödvändiga uppgifter från utanordnarna och från Europeiska investeringsbanken (EIB), vilka har intygat uppgifternas tillförlitlighet, för utarbetandet av de räkenskaper som visar Europeiska utvecklingsfondens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.

Jag intygar härmed att jag på grundval av dessa uppgifter, och utifrån de kontroller som jag har ansett nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna, kan ge en rimlig försäkran att räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av alla de delar som rör Europeiska utvecklingsfondens ekonomiska ställning.

(Namnteckning)

Rosa Aldea BUSQUETS

Räkenskapsförare

Den 23 juni 2017

NYTTJANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL

1.BAKGRUND

Europeiska unionen (nedan kallad EU) har samarbetsförbindelser med ett stort antal utvecklingsländer. Det huvudsakliga syftet är att främja ekonomisk och social utveckling samt miljöutveckling med särskild inriktning på att långsiktigt minska och utrota fattigdom genom att förse de stödmottagande länderna med utvecklingsstöd och tekniskt bistånd. För att uppnå detta utarbetar EU, tillsammans med partnerländerna, samarbetsstrategier och anslår ekonomiska medel för att genomföra dem. De EU-medel som anslås för utvecklingssamarbete kommer från tre källor:

-EU-budgeten.

-Europeiska utvecklingsfonden.

-Europeiska investeringsbanken.

Europeiska utvecklingsfonden (nedan kallad EUF) är det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla EU-stöd för utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (nedan kallade AVS-staterna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (nedan kallade ULT).

EUF finansieras inte genom Europeiska unionens budget. Den inrättades genom en intern överenskommelse mellan företrädarna för medlemsstaterna, församlade inom rådet, och styrs av en särskild kommitté. Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) är ansvarig för det ekonomiska genomförandet av de transaktioner som genomförs med medel från EUF. Europeiska investeringsbanken (nedan kallad EIB) förvaltar investeringsanslaget.

Under perioden 2014–2020 kommer det geografiskt fördelade stöd som beviljas AVS-staterna och ULT att fortsätta att i huvudsak finansieras genom EUF. Avtalen om varje ny EUF ingås för en period av cirka fem år och styrs av en egen budgetförordning i vilken det krävs att en årsredovisning ska upprättas för varje enskild EUF. Årsredovisningarna utarbetas således separat för varje EUF för den del av fondens medel som förvaltas av kommissionen. Årsredovisningarna läggs även fram i en sammanställd form för att ge en samlad bild av den ekonomiska ställningen för de medel som kommissionen är ansvarig för.

Det interna avtal som inrättade elfte EUF undertecknades av de deltagande medlemsstaterna under deras rådsmöte i juni 2013 1 . Det trädde i kraft den 1 mars 2015. För att säkerställa kontinuitet mellan avslutandet av tionde utvecklingsfonden och elfte utvecklingsfondens ikraftträdande föreslog kommissionen övergångsåtgärder, den så kallade övergångsfaciliteten 2 . Övergångsfaciliteten läggs fram inom ramen för elfte Europeiska utvecklingsfonden.

Samtidigt ändrades budgetförordningen för tionde Europeiska utvecklingsfonden 3 och den nya budgetförordningen för övergångsperioden antogs 4 . De trädde i kraft den 30 maj 2014. Den 2 mars 2015 antog rådet förordningen om elfte Europeiska utvecklingsfonden 5 och genomförandereglerna 6 . De trädde i kraft den 6 mars 2015.

Investeringsanslaget inrättades inom ramen för AVS-EU-partnerskapsavtalet (Cotonou-avtalet). Det förvaltas av EIB och används för att stödja utvecklingen inom den privata sektorn i AVS-staterna genom att främst, men inte enbart, finansiera privata investeringar. Investeringsanslaget är utformat som en förnybar fond så att låneåterbetalningarna kan återinvesteras i annan verksamhet, som resulterar i ett självförnyande och ekonomiskt oberoende stödinstrument. Eftersom investeringsanslaget inte förvaltas av kommissionen ingår det inte i konsolideringen av den första delen av årsräkenskaperna, dvs. EUF:s årsredovisning och rapporten om det ekonomiska genomförandet. Årsredovisningen av investeringsanslaget ingår som en separat del av årsräkenskaperna (del II) för att ge en fullständig överblick över EUF:s utvecklingsstöd 7 .

2.HUR FINANSIERAS EUF?

Den fleråriga budgetramen för 2014–2020 antogs under Europeiska rådets möte den 2 december 2013. Under detta möte beslutades att det geografiska samarbetet med AVS-staterna inte skulle integreras i EU-budgeten (budgeteras), utan fortsätta finansieras genom den befintliga mellanstatliga EUF.

EU-budgeten är ettårig och enligt denna budgetprincip planeras och godkänns inkomsterna och utgifterna för ett år. I motsats till EU är EUF en fond som förvaltas på flerårsbasis. I varje EUF fastställs en övergripande fond för att genomföra utvecklingssamarbetet, vanligtvis under en femårsperiod. Eftersom medlen anslås för en period på flera år måste de anslagna medlen nyttjas under den period EUF varar. Det faktum att EUF inte styrs av ettårighetsprincipen belyses i budgetredovisningen, där EUF:s budgetnyttjande mäts i förhållande till de samlade medlen.

Medlen till EUF utgörs av särskilda bidrag från EU-medlemsstaterna. Ungefär vart femte år träffas företrädare från medlemsstaterna på mellanstatlig nivå för att fatta beslut om det samlade belopp som ska anslås till fonden och för att se över nyttjandet av medlen. Därefter förvaltar kommissionen fonden i enlighet med unionens politik för utvecklingssamarbete. Eftersom medlemsstaterna driver sin egen utvecklings- och biståndspolitik vid sidan av EU-politiken måste medlemsstaterna samordna sin politik med EU:s för att försäkra sig om att de kompletterar varandra.

Utöver de bidrag som nämns ovan kan medlemsstaterna också ingå samfinansieringsarrangemang eller lämna frivilliga ekonomiska bidrag till EUF.

3.RAPPORTERING VID ÅRSSKIFTET

3.1.ÅRSREDOVISNING

I enlighet med artikel 46 i budgetförordningen för EUF utarbetas EUF:s årsredovisning med hjälp av regler om periodiserad redovisning som följer av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas). De redovisningsmetoder som kommissionens räkenskapsförare godkänt tillämpas på alla EU-institutioner och EU-organ för att se till att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaperna används på ett enhetligt sätt och för att samordna metoderna för utarbetande av årsredovisningar och konsolidering i enlighet med artikel 152 i EU:s budgetförordning. Dessa redovisningsregler tillämpas även för EUF, samtidigt som hänsyn tas till verksamhetens specifika karaktär.

Utarbetandet av årsräkenskaperna anförtros kommissionens räkenskapsförare, som är EUF:s räkenskapsförare. Det är räkenskapsföraren som säkerställer att EUF:s årsredovisningar i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EUF:s ekonomiska ställning.

Årsredovisningarna består av följande:

Del I: Medel som förvaltas av kommissionen

(I)EUF:s årsredovisningar och förklarande noter

(II)Årsredovisning för EU:s förvaltningsfonder som konsoliderats i EUF

(III)Konsoliderad årsredovisning för EUF och EU:s förvaltningsfonder

(IV)Rapport om EUF:s ekonomiska genomförande

Del II: Årsrapport om genomförandet – Fonder som förvaltas av EIB

(I)Årsredovisning av investeringsanslaget

Delen ”Årsredovisning för EU:s förvaltningsfonder som konsoliderats i EUF” innehåller årsredovisningar av de två förvaltningsfonder som inrättats i EUF: EU-förvaltningsfonden Bêkou (se avsnitt ”Årsredovisning för förvaltningsfonden Bêkou”) och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika 8 (se avsnitt ”Årsredovisning för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika”). Förvaltningsfondernas enskilda årsredovisningar utarbetas under ansvar av EU:s räkenskapsförare och en privat revisor gör en extern och oberoende revision av dem. Förvaltningsfondernas årsredovisningar som ingår i denna årsredovisning är den slutliga årsredovisningen, dvs. årsredovisningen efter nödvändiga revisionsrättelser.

Det bör noteras att uppställningen för årsredovisningen och de förklarande noterna ändrades under 2016. Ändringarna har bara gjorts i presentationen av de finansiella uppgifterna och avser att ge närmare samstämmighet med andra EU-enheter. Jämförbara belopp från 2015 presenteras i enlighet med det nya formatet.

Årsredovisningen antas av kommissionen senast den 31 juli påföljande år och läggs fram för rådet och Europaparlamentet, vilka beviljar ansvarsfrihet.

4.REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

4.1.REVISION

EUF:s årsredovisning och resurshantering granskas av ett externt revisionsorgan, Europeiska revisionsrätten (nedan kallad revisionsrätten), som utarbetar en årsrapport om årsredovisningen till Europaparlamentet och rådet.

4.2.BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för det ekonomiska genomförandet av EUF:s medel för ett givet budgetår. Europaparlamentet är den myndighet som beviljar EUF ansvarsfrihet. Detta innebär att rådet efter revision och slutversion av årsräkenskaperna lämnar en rekommendation medan Europaparlamentet beslutar om att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för hur EUF:s medel genomförts för ett givet räkenskapsår. Beslutet grundas på en översyn av räkenskaperna och revisionsrättens årliga rapport (som också innehåller en revisionsförklaring), kommissionens svar, samt också efter frågor till och ytterligare begäran om upplysningar från kommissionen.

 

EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN

RÄKENSKAPSÅRET 2016

FONDER SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

NYTTJANDE OCH REDOVISNING AV EUF:s MEDEL    

FONDER SOM FÖRVALTAS AV EUROPEISKA KOMMISSIONEN    

ÅRSREDOVISNING FÖR EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN    

BALANSRÄKNING FÖR EUF    

RESULTATRÄKNING FÖR EUF    

KASSAFLÖDESANALYS FÖR EUF    

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR EUF    

BALANSRÄKNING PER EUF    

RESULTATRÄKNING PER EUF    

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR PER EUF    

NOTER TILL EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDENS ÅRSREDOVISNING    

INTÄKTER    

KOSTNADER    

ÅRSREDOVISNING FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF    

Slutlig årsredovisning för EU:s förvaltningsfond Bêkou    

BAKGRUNDSINFORMATION OM EU:s FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU    

FÖRVALTNINGSFONDEN BÊKOUS BALANSRÄKNING    

FÖRVALTNINGSFONDEN BÊKOUS RESULTATRÄKNING    

FÖRVALTNINGSFONDEN BÊKOUS KASSAFLÖDESANALYS    

FÖRVALTNINGSFONDEN BÊKOUS SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR    

Slutlig årsredovisning för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika    

BAKGRUNDSINFORMATION OM EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA    

BALANSRÄKNING FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA    

RESULTATRÄKNING FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA    

KASSAFLÖDESANALYS FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA    

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA    

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER    

KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING    

KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING    

SAMMANSTÄLLD KASSAFLÖDESANALYS    

SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR    

RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET AV EUF    

ÅRSRAPPORT OM GENOMFÖRANDET – FONDER SOM FÖRVALTAS AV EIB    

 

ÅRSREDOVISNING FÖR EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN

Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

 

BALANSRÄKNING FÖR EUF

Miljoner euro

Not

31.12.2016

31.12.2015

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Förfinansiering

2.1

409

516

Bidrag till förvaltningsfonderna

2.2

98

34

507

550

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förfinansiering

2.1

1 372

1 145

Fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

2.3

132

171

Likvida medel

2.4

680

504

2 184

1 820

TOTALA TILLGÅNGAR

2 691

2 370

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Avsättningar

2.5

(4)

(4)

Finansiella skulder

2.6

(6)

(10)

(10)

(14)

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till leverantörer och stödmottagare

2.7

(549)

(520)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2.8

(776)

(855)

(1 324)

(1 376)

TOTALA SKULDER

(1 334)

(1 389)

NETTOTILLGÅNGAR

1 357

980

MEDEL OCH RESERVER

Infordrat fondkapital – aktiva EUF

2.9

42 323

38 873

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

2.9

2 252

2 252

Infordrat fondkapital – överföringar mellan aktiva EUF

2.9

–

–

Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år

(40 146)

(36 994)

Ekonomiskt resultat för året

(3 073)

(3 152)

NETTOTILLGÅNGAR

1 357

980

 

RESULTATRÄKNING FÖR EUF

Miljoner euro

Not

2016

2015

INTÄKTER

Intäkter från transaktioner utan motprestation

3.1

Återkrav av kostnader

8

90

8

90

Intäkter från transaktioner med motprestation

3.2

Finansiella intäkter

3

8

Övriga intäkter

62

42

66

50

Totala intäkter

73

140

KOSTNADER

Stödinstrument

3.3

(2 970)

(3 059)

Samfinansieringskostnader

3.4

15

(69)

Kostnader för finansiella transaktioner

3.6

4

(1)

Övriga kostnader

3.7

(196)

(162)

Totala kostnader

(3 146)

(3 291)

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

(3 073)

(3 152)

 

KASSAFLÖDESANALYS FÖR EUF

Miljoner euro

Not

2016

2015

Ekonomiskt resultat för året

(3 073)

(3 152)

Verksamhet

Kapitaltillskott – bidrag

3 450

3 200

(Ökning)/minskning av bidragen till förvaltningsfonden

(64)

5

(Ökning)/minskning av förfinansiering

(120)

214

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

39

(87)

(Ökning)/minskning av avsättningar

–

4

(Ökning)/minskning av finansiella skulder

(4)

(24)

(Ökning)/minskning av skulder

28

(179)

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(80)

131

KASSAFLÖDE NETTO

177

113

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

177

113

Likvida medel vid årets början

2.4

504

391

Likvida medel vid årets utgång

2.4

680

504

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR EUF

Miljoner euro

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrade fonder – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år (E)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2014

45 691

10 018

35 673

(36 994)

2 252

932

Kapitaltillskott – bidrag

(4 795)

4 795

–

–

4 795

Kapitalminskning – medel som avsätts för övergångsfaciliteten

(1 595)

(1 595)

(1 595)

Redovisning av kapital i elfte EUF

29 367

29 367

–

–

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(3 152)

–

(3 152)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2015

73 464

34 590

38 873

(40 146)

2 252

980

Kapitaltillskott – bidrag

(3 450)

3 450

3 450

Ekonomiskt resultat för året

–

(3 073)

(3 073)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2016

73 464

31 140

42 323

(43 219)

2 252

1 357

 

 

BALANSRÄKNING PER EUF

Miljoner euro

31.12.2016

31.12.2015

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Förfinansiering

2.1

–

32

242

135

–

63

368

84

Bidrag till förvaltningsfonderna

2.2

–

–

–

98

–

–

–

34

–

32

242

232

–

63

368

118

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förfinansiering

2.1

1

50

909

412

3

67

879

195

Fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

2.3

1

71

59

2

1

65

103

2

Förbindelsekonton

2.3

196

424

3 424

–

214

657

1 190

–

Likvida medel

2.4

–

–

–

680

–

–

–

504

198

544

4 391

1 094

218

790

2 172

701

TOTALA TILLGÅNGAR

198

577

4 633

1 327

218

853

2 541

819

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Avsättningar

2.5

–

–

–

(4)

–

–

–

(4)

Finansiella skulder

2.6

–

–

(6)

–

–

–

(10)

–

–

–

(6)

(4)

–

–

(10)

(4)

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till leverantörer och stödmottagare

2.7

(0)

(12)

(438)

(99)

(0)

(14)

(492)

(14)

Förbindelsekonton

2.3

–

–

–

(4 043)

–

–

–

(2 062)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2.8

(1)

(93)

(567)

(115)

(3)

(114)

(682)

(57)

(1)

(104)

(1 005)

(4 257)

(3)

(128)

(1 174)

(2 132)

TOTALA SKULDER

(1)

(104)

(1 011)

(4 261)

(3)

(128)

(1 184)

(2 136)

NETTOTILLGÅNGAR

197

472

3 622

(2 934)

214

726

1 357

(1 317)

MEDEL OCH RESERVER

Infordrat fondkapital – aktiva EUF

2.9

12 164

10 973

19 187

–

12 164

10 973

15 737

–

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

2.9

627

1 625

–

–

627

1 625

–

–

Infordrat fondkapital – överföringar mellan aktiva EUF

2.9

(2 496)

2 214

247

35

(2 476)

2 376

35

65

Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år

(10 100)

(14 248)

(14 415)

(1 382)

(10 107)

(14 223)

(12 183)

(481)

Ekonomiskt resultat för året

2

(91)

(1 397)

(1 587)

6

(26)

(2 232)

(901)

NETTOTILLGÅNGAR

197

472

3 622

(2 934)

214

726

1 357

(1 317)

 

RESULTATRÄKNING PER EUF

Miljoner euro

2016

2015

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

INTÄKTER

Intäkter från transaktioner utan motprestation

3.1

Återkrav av kostnader

1

5

(2)

4

1

10

77

2

1

5

(2)

4

1

10

77

2

Intäkter från transaktioner med motprestation

3.2

Finansiella intäkter

(0)

2

2

(1)

(0)

6

0

2

Övriga intäkter

2

17

40

3

3

15

22

2

2

19

43

2

3

21

22

4

Totala intäkter

3

23

41

7

4

30

99

6

KOSTNADER

Stödinstrument

3.3

2

(95)

(1 411)

(1 465)

5

(47)

(2 197)

(820)

Samfinansieringskostnader

3.4

–

–

15

–

–

–

(68)

(1)

Kostnader för finansiella transaktioner

3.6

(0)

(0)

4

(0)

0

7

(8)

(0)

Övriga kostnader

3.7

(3)

(19)

(46)

(129)

(3)

(15)

(58)

(86)

Totala kostnader

(1)

(114)

(1 437)

(1 594)

2

(56)

(2 331)

(907)

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

2

(91)

(1 397)

(1 587)

6

(25)

(2 232)

(901)

 

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR PER EUF

Miljoner euro

Åttonde EUF

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrade fonder – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år (E)

Infordrat fondkapital – överföringar mellan aktiva EUF (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2014

12 840

–

12 840

(10 107)

627

(3 147)

214

Kapitalminskning – medel som avsätts för övergångsfaciliteten

(676)

(676)

(676)

Överföringar till och från tionde EUF

–

(6)

(6)

Överföringar till och från elfte EUF

676

676

Ekonomiskt resultat för året

–

6

6

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2015

12 164

–

12 164

(10 100)

627

(2 476)

214

Överföringar till och från tionde EUF

–

(20)

(20)

Överföringar till och från elfte EUF

–

–

–

Ekonomiskt resultat för året

–

2

2

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2016

12 164

–

12 164

(10 098)

627

(2 496)

197

Miljoner euro

Nionde EUF

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrade fonder – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år (E)

Infordrat fondkapital – överföringar mellan aktiva EUF (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2014

11 699

–

11 699

(14 223)

1 625

1 758

860

Kapitalminskning – medel som avsätts för övergångsfaciliteten

(727)

–

(727)

(727)

Överföringar till och från tionde EUF

–

(109)

(109)

Överföringar till och från elfte EUF

727

727

Ekonomiskt resultat för året

–

(26)

(26)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2015

10 973

–

10 973

(14 249)

1 625

2 376

726

Överföringar till och från tionde EUF

–

(163)

(163)

Överföringar till och från elfte EUF

–

–

–

Ekonomiskt resultat för året

–

(91)

(91)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2016

10 973

–

10 973

(14 339)

1 625

2 214

472

Miljoner euro

Tionde EUF

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrade fonder – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år (E)

Infordrat fondkapital – överföringar mellan aktiva EUF (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2014

21 152

10 018

11 134

(12 183)

–

(209)

(1 258)

Kapitaltillskott – bidrag

(4 795)

4 795

4 795

Kapitalminskning – medel som avsätts för övergångsfaciliteten

(192)

(192)

(192)

Överföringar till och från åttonde och nionde EUF

–

84

84

Överföringar till och från elfte EUF

–

160

160

Ekonomiskt resultat för året

–

(2 232)

(2 232)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2015

20 960

5 223

15 737

(14 415)

–

35

1 357

Kapitaltillskott – bidrag

(3 450)

3 450

3 450

Överföringar till och från åttonde och nionde EUF

–

182

182

Överföringar till och från elfte EUF

–

30

30

Ekonomiskt resultat för året

–

(1 397)

(1 397)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2016

20 960

1 773

19 187

(15 812)

–

247

3 622

Miljoner euro

Elfte EUF

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrade fonder – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år (E)

Infordrat fondkapital – överföringar mellan aktiva EUF (F)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)+(F)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2014

–

–

–

(481)

–

1 597

1 116

Redovisning av kapital i elfte EUF i enlighet med det interna avtalet

29 367

(29 367)

–

–

Överföringar till och från åttonde, nionde och tionde EUF

–

–

(1 532)

(1 532)

Ekonomiskt resultat för året

–

(901)

(901)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2015

29 367

(29 367)

–

(1 382)

65

(1 317)

Överföringar till och från åttonde, nionde och tionde EUF

–

(30)

(30)

Ekonomiskt resultat för året

–

(1 587)

(1 587)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2016

29 367

(29 367)

–

(2 969)

–

35

(2 934)

 

NOTER TILL EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDENS ÅRSREDOVISNING

 

Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

1.VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1.REDOVISNINGSPRINCIPER

Syftet med en årsredovisning är att tillhandahålla uppgifter om en enhets ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde som kan vara till nytta för en mängd olika användare.

De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 1 och är desamma som beskrivs i IPSAS 1, dvs. följande: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, väsentlighet, aggregering, kvittning och jämförande information. Den finansiella rapporteringen ska kännetecknas av att innehålla relevanta, tillförlitliga och jämförbara uppgifter.

1.2.GRUND FÖR UTARBETANDET

2.Rapporteringsperiod

Årsredovisningarna läggs fram varje år. Räkenskapsåret inleds den 1 januari och avslutas den 31 december.

3.Valuta och omräkningsunderlag

Årsredovisningarna är uppställda i tusental euro, eftersom euron är EUF:s funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller vid dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller växelkursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande växelkursen. Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar: värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas i euro enligt Europeiska centralbankens (ECB) växelkurser som gäller den 31 december.

Omräkningskurs för euro

Valuta

31.12.2016

31.12.2015

Valuta

31.12.2016

31.12.2015

BGN

1.9558

1.9558

PLN

4.4103

4.2639

CZK

27.0210

27.0230

RON

4.5390

4.5240

DKK

7.4344

7.4626

SEK

9.5525

9.1895

GBP

0.8562

0.7340

CHF

1.0739

1.0835

HRK

7.5597

7.6380

JPY

123.4000

131.0700

HUF

309.8300

315.9800

USD

1.0541

1.0887

4.Användning av uppskattningar

Enligt internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn (Ipsas) och allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader, avsättningar, finansiella risker avseende fordringar, eventualtillgångar och eventualförpliktelser samt nedskrivning av tillgångar. Faktiska resultat kan avvika från dessa uppskattningar.

Rimliga uppskattningar och bedömningar är ett viktigt inslag i arbetet med att upprätta årsredovisningen och undergräver inte dess tillförlitlighet. En uppskattning kan behöva revideras om ändringar sker i fråga om de omständigheter som uppskattningen baserades på, eller som en följd av ny information eller ökad erfarenhet. Till sin karaktär berör en revidering av en uppskattning inte tidigare perioder och är inte rättelse av ett fel. Konsekvenserna av en ändrad uppskattning ska redovisas som överskott eller underskott under den period den blir känd.

4.1.BALANSRÄKNING

5.Immateriella tillgångar

Förvärvade licenser för programvara tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt under den beräknade nyttjandetiden. Immateriella tillgångars uppskattade nyttjandeperioder beror på deras specifika ekonomiska livslängd eller rättsliga livslängd som fastställts i ett avtal. Internt utvecklade immateriella tillgångar redovisas som immateriella anläggningstillgångar när de relevanta kriterierna för EU:s redovisningsregler är uppfyllda. De redovisade kostnaderna inbegriper alla direkt hänförbara kostnader som krävs för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt företagsledningen avsett. Kostnader som hänför sig till forskningsverksamhet, utvecklingskostnader som inte får tas upp som immateriell anläggningstillgång och underhållskostnader redovisas som kostnader när de uppstår.    

6.Materiella anläggningstillgångar

Alla materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet eller uppförandet av tillgången. Efterföljande kostnader tas upp i tillgångens bokförda värde eller som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, om det är troligt att posten kommer att ge EU ett inflöde av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet och att man kan beräkna kostnaderna för posten på ett tillförlitligt sätt. Övriga kostnader för reparationer och underhåll tas upp i resultaträkningen under den redovisningsperiod då de uppstod. Inga avskrivningar görs för mark eller konstverk, eftersom dessa tillgångar anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Inga avskrivningar görs för anläggningar under uppförande, eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Avskrivningar av övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden följer restvärdet under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Typ av tillgångar

Linjär avskrivning

Byggnader

4 % till 10 %

Materiel och utrustning

10 % till 25 %

Inventarier och fordon

10 % till 25 %

Datorhårdvara

25 % till 33 %

Övrigt

10 % till 33 %

Försäljningsvinster eller -förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med det bokförda värdet och tas upp i resultaträkningen.

Leasingavtal

Leasing av sådana materiella tillgångar där praktiskt taget alla ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet tas upp som finansiell leasing. Finansiell leasing bokförs då avtalet ingås till det lägsta verkliga värdet på leasingobjektet och nuvärdet av minimileaseavgiften. Räntedelen av leasingavgiften belastar resultaträkningen över leasingperioden till en fast räntesats i förhållande till det utestående saldot. Hyresavgifterna netto, efter avdrag av finansieringsavgifter, tas upp under övriga (lång- och kortfristiga) finansiella skulder. Räntedelen av finansieringskostnaderna tas upp i resultaträkningen under leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den redovisade skulden under respektive period. Tillgångar som innehas som finansiell leasing skrivs av över den av tillgångens nyttjandeperiod eller leasingperiod som är kortast.

Leasingförhållanden där leasegivaren behåller en väsentlig andel av de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet behandlas som leasingavtal. Betalningar för leasingavtal tas upp i resultaträkningen enligt den linjära metoden över leasingavtalets löptid.

7.Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod görs inga av- eller nedskrivningar och man prövar årligen om nedskrivning behövs. Tillgångar för vilka värdet behöver skrivas av eller ned prövas så snart händelser eller förändringar i de yttre omständigheterna ger anledning att tro att det bokförda värdet överstiger återkravsvärdet. Ett nedskrivningsbehov är det belopp med vilket en tillgångs bokförda värde överstiger dess återkravsvärde. Återkravsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader eller nyttjandevärdet.

Immateriella och materiella anläggningstillgångars restvärden och nyttjandeperioder ses över och justeras vid behov minst en gång om året. Bokföringsvärdet av en tillgång skrivs omedelbart ned till återkravsvärdet om det bokförda värdet av tillgången överstiger det beräknade återkravsvärdet. Om de skäl som under tidigare år motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusterna på motsvarande sätt.    

8.Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar tas upp i följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning, lån och fordringar, investeringar som innehas till förfall och slutligen finansiella tillgångar som kan säljas. Hur finansieringsinstrument redovisas bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas på balansdagen.

(I)Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning

En finansiell tillgång tas upp i den sistnämnda kategorin om den huvudsakligen förvärvats för att säljas på kort sikt eller om den identifieras som tillhörande denna kategori av enheten. Derivat ingår också i denna kategori. Tillgångar i denna kategori tas upp som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen. Under räkenskapsåret innehade enheten inga investeringar i denna kategori.

(II)Lån och fordringar

Lån och fordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. De uppstår när enheten tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär utan avsikt att handla med fordringen. De tas upp som anläggningstillgångar, med undantag för dem som förfaller inom ett år från balansdagen. Lån och fordringar inbegriper tidsbunden inlåning med ursprungliga löptider på mer än tre månader.

(III)Investeringar som innehas till förfall

Investeringar som innehas till förfall är finansiella tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som enheten har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Under räkenskapsåret innehade enheten inga investeringar i denna kategori.

(IV)Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar förutom derivat som antingen hänförs till denna kategori eller som inte kan hänföras till någon av de andra kategorierna. De tas antingen upp som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar, beroende på hur lång tidsperiod enheten har för avsikt att inneha dem, vilket vanligen motsvarar återstående löptid.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp och försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultaträkning, tillgångar som innehas till förfall eller tillgångar som kan säljas bokförs på affärsdagen – dvs. den dag då enheten åtar sig att köpa eller sälja tillgången. Likvida medel, lån och tidsbunden inlåning bokförs på avräkningsdagen. Finansiella instrument tas inledningsvis upp till verkligt värde. För alla sådana finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde genom resultaträkningen läggs transaktionskostnader på det verkliga värdet vid första redovisningstillfället.

Finansiella instrument tas bort ur balansräkningen när rätten till ingående kassaflöden från investeringen har upphört eller enheten överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet till en annan part.

Efterföljande värdering

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkningen bokförs därefter till verkligt värde där vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet tas upp i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Utlåning och fordringar samt investeringar som innehas till förfall tas upp till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden.

Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet redovisas i reserven för verkligt värde. Räntan på finansiella tillgångar som kan säljas har räknats fram enligt effektivräntemetoden och tas upp i resultaträkningen.

Enheten bedömer varje balansdag huruvida det finns objektiva omständigheter som tyder på att en finansiell tillgång behöver skrivas ned och om nedskrivningsförlusten bör tas upp i resultaträkningen.

9.Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt kontrakt, beslut, avtal eller grundläggande rättsakt. Fixkassan eller förskottet ska användas för det ändamål som det var avsett för under den period som anges i avtalet eller betalas tillbaka. Om stödmottagaren inte har några stödberättigande kostnader ska förfinansieringen återbetalas till enheten. Beloppet för förfinansieringen kan (helt eller delvis) sättas ned beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande (som tas upp som kostnader).

Förfinansiering värderas, på efterföljande balansdag, till det ursprungliga belopp som tagits upp i balansräkningen efter avdrag av stödberättigande kostnader (inklusive uppskattade belopp om så krävs) som uppkommit under perioden.

10.Fordringar och återkrav

Eftersom EU:s redovisningsregler kräver att transaktioner med och utan motprestation redovisas separat i räkenskaperna anses fordringar härstamma från transaktioner utan motprestation och återkrav definieras som att de härrör från transaktioner med motprestation (när enheten erhåller värde från en annan enhet utan att ge ett ungefärligt direkt lika värde i utbyte).

Fordringar från transaktioner med motprestation uppfyller definitionen för finansiella instrument och tas därmed upp som lån och fordringar och värderas i enlighet med detta (se punkt 1.3.4 ).

Fordringar från transaktioner utan motprestation värderas till ursprungsbeloppet (justerat för ränta och böter) minus nedskrivningar för värdeminskning. Nedskrivning på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att enheten inte kommer att kunna återfå hela fordran enligt de ursprungliga lånevillkoren. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokförda belopp och det belopp som återkrävs. Nedskrivningen förs upp i resultaträkningen.

11.Likvida medel

Likvida medel är finansiella instrument och redovisas som och innefattar kontanter, inlåning i bank som med kort varsel kan tas ut på begäran och andra kortfristiga likvida placeringar med en löptid på högst tre månader.

12.Avsättningar

Avsättningar tas upp när enheten har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje man på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida verksamhetsförluster. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen på referensdatum av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. När avsättningen avser en stor mängd transaktioner uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med deras sannolikheter (”väntevärdesprincipen”).

13.Skulder till leverantörer och stödmottagare

I kortfristiga skulder ingår både beloppen för transaktioner med motprestation, som köp av varor och tjänster, och transaktioner utan motprestation exempelvis relaterade till ersättningskrav från stödmottagare, bidrag eller annan EU-finansiering.

När bidrag eller annan finansiering tillhandahålls stödmottagarna tas ersättningskraven upp som skulder till leverantörer och stödmottagare med det begärda beloppet när ersättningskravet mottas. Efter verifiering och godtagande av att kostnaderna är stödberättigande, värderas skulderna till det belopp som godkänts som stödberättigande.

Skulder som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av enheten.

14.Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Transaktioner och andra händelser ska tas upp i årsredovisningen för den period som de hänför sig till. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årets utgång avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats och varor som levererats av enheten, samt för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett avtal). Intäkter tas vid årets utgång upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

Kostnader tas också upp under den period de avser. Vid räkenskapsårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som räkenskapsföraren utfärdat för att säkerställa att det finns rimliga garantier för att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska och övriga situation. På motsvarande sätt gäller att om en betalning gjort i förväg för tjänster eller varor som ännu inte mottagits, tas kostnaden upp som förutbetald och bokförs under efterföljande redovisningsperiod.



14.1.RESULTATRÄKNING

15.Intäkter

Intäkterna omfattar ett bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet som erhållits eller kommer att erhållas av enheten, vilket representerar en annan ökning av nettotillgångar än ökningar relaterade till bidrag från ägare.

Beroende på de underliggande transaktionernas karaktär görs i resultaträkningen åtskillnad mellan följande:

(I)Intäkter från transaktioner utan motprestation

Intäkter från transaktioner utan motprestation är skatter och överföringar, eftersom överlåtaren tillhandahåller medel till den mottagande enheten utan att denna direkt lämnar ett ungefärligt motsvarande värde i utbyte.

Överföringar är inflöden av potentiella framtida ekonomiska fördelar eller tjänster från andra transaktioner utan motprestation än skatter. Enheten ska bokföra en tillgång vid överföringar när enheten kontrollerar medlen till följd av tidigare händelser (överföringen) och förväntas erhålla potentiella framtida ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet från dessa medel och när det verkliga värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ett inflöde av medel från en transaktion utan motprestation som bokförs som en tillgång (dvs. likvida medel) bokförs också som en intäkt, utom i den omfattning enheten har en befintlig förpliktelse med avseende på den överföringen (villkor), som kan behöva uppfyllas innan intäkten kan bokföras. Fram till dess att villkoret är uppfyllt tas intäkterna upp som förutbetalda intäkter och bokförs som en skuld (mottagen förfinansiering).

(II)Intäkter från transaktioner med motprestation

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster bokförs i förhållande till hur långt transaktionen färdigställts på referensdatum.

16.Kostnader

Kostnader är minskningar i potentiella framtida ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet under rapporteringsperioden i form av utflöden eller förbrukning av tillgångar eller uppkomst av skulder som leder till minskade nettotillgångar eller eget kapital. De inbegriper både kostnader från transaktioner med motprestation och kostnader från transaktioner utan motprestation.

Kostnader från transaktioner med motprestation som uppkommer vid inköp av varor och tjänster bokförs när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av enheten. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. Vidare bokförs de kostnader på balansdagen för tjänster som tillhandahållits under den period för vilken en faktura ännu inte har mottagits eller godkänts i resultaträkningen.

Kostnader från transaktioner med motprestation står för merparten av enhetens verksamhetskostnader. De avser överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag: fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer. En transaktion tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till den inträffat, förutsatt att transaktionen är tillåten enligt bestämmelserna eller godkänts i avtal. att eventuella kriterier för godkännande har uppfyllts av mottagaren, samt att en rimlig beräkning kan göras av det utestående beloppet.

Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningsanspråk som uppfyller kraven godkänns som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årets utgång beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig, men ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

16.1.EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

17.Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom enhetens kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång lämnas i det fall ett inflöde av resurser eller tjänster är sannolikt.

18.Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom enhetens kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från händelser som redan inträffat, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är troligt att ett utflöde av medel eller tjänster kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, eller under de mycket sällsynta omständigheter då en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.

18.1.SAMFINANSIERING

De samfinansieringsbidrag som tas emot redovisas som skulder till medlemsstater, icke-medlemsstater och andra när de uppfyller kriterierna för intäkter från transaktioner utan motprestation. Det krävs att EUF nyttjar bidragen för att leverera tjänster till tredje parter, annars åligger det fonden att återbetala medlen (bidrag som tagits emot). Utestående skulder till leverantörer och stödmottagare för samfinansieringsavtal består av det samfinansieringsbidrag som har tagits emot minus de kostnader som har uppstått i samband med projektet. Därför påverkas inte nettotillgångarna.

Kostnader för samfinansierade projekt bokförs allteftersom de uppkommer. Motsvarande bidragsbelopp bokförs som verksamhetens intäkter och det ekonomiska resultatet påverkas inte.

19.NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

TILLGÅNGAR

19.1.FÖRFINANSIERING

Många kontrakt innehåller bestämmelser om förskottsbetalning innan arbetet påbörjats eller innan några varor har levererats eller tjänster tillhandahållits. Ibland anges i kontraktens betalningsplan att betalningar ska göras när en lägesrapport har lämnats in. Förfinansiering betalas vanligtvis i det lands eller det territoriums valuta där projektet genomförs.

Tidpunkten för återkravet eller nyttjandet av förfinansieringen avgör om den redovisas som kortfristig eller långfristig förfinansieringstillgång. Nyttjandet bestäms av det underliggande avtalet för projektet. Återkrav eller nyttjande som måste ske inom tolv månader från referensdatum redovisas som kortfristig förfinansiering. Eftersom många EUF-projekt är långsiktiga måste förskotten finnas tillgängliga i mer än ett år. Därför tas vissa förfinansieringsbelopp upp som anläggningstillgångar.

Miljoner euro

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Långfristig förfinansiering

2.1.1

–

32

242

135

409

516

Kortfristig förfinansiering

2.1.2

1

50

909

412

1 372

1 145

Totalt

1

82

1 151

546

1 781

1 661

20.Långfristig förfinansiering

Miljoner euro

31.12.2016

31.12.2015

Direkt förvaltning

71

65

Genomförd av:

Kommissionen

39

43

EU:s genomförandeorgan

4

1

EU-delegationer

29

21

Indirekt förvaltning

338

451

Genomförd av:

EIB och EIF

180

323

Internationella organisationer

87

90

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

25

3

Offentligrättsliga organ

13

10

Tredjeländer

34

25

Totalt

409

516

21.Kortfristig förfinansiering

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Förfinansiering (brutto)

9

231

2 945

1 560

4 745

4 250

Clearade via avgränsning

(8)

(181)

(2 037)

(1 148)

(3 373)

(3 105)

Totalt

1

50

909

412

1 372

1 145

 

Miljoner euro

31.12.2016

31.12.2015

Direkt förvaltning

246

283

Genomförd av:

Kommissionen

115

123

EU:s genomförandeorgan

10

1

EU-delegationer

122

159

Indirekt förvaltning

1 125

861

Genomförd av:

EIB och EIF

372

235

Internationella organisationer

432

336

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

121

5

Offentligrättsliga organ

53

56

Tredjeländer

148

229

Totalt

1 372

1 145

Den samlade förfinansieringen per den 31 december 2016 (1 781 miljoner euro) är jämförbar med den totala förfinansieringen per den 31 december 2015 (1 661 miljoner euro).

Minskningen av den kortfristiga förfinansieringen med 227 miljoner euro jämfört med den 31 december 2015 förklaras av ett stort antal nya kontrakt för vilka inga kostnader ännu hade uppkommit under 2016. Minskningen uppvägs av en ökning av den långfristiga förfinansieringen (se not 2.1.1).

22.Säkerheter som erhållits i samband med förfinansiering

Vid förfinansiering ställs säkerheter som frigörs när betalning har skett för den slutliga projektredovisningen. Den 31 december 2016 uppgick de säkerheter som ställts till EUF med avseende på förfinansiering till 53 miljoner euro (2015: 83 miljoner euro).

Den största delen av förfinansieringen betalas inom ramen för indirekt förvaltning. I sådana fall är mottagaren av den ställda säkerheten inte EUF utan den upphandlande myndigheten.

22.1.BIDRAG TILL FÖRVALTNINGSFONDERNA

I denna rubrik redovisas de belopp som har betalats som bidrag till EU:s förvaltningsfond Bêkou och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Bidragen lämnas netto efter avdrag av förvaltningsfondernas kostnader och kan hänföras till EUF.

Förvaltningsfondens bidrag nyttjas av EUF genom direkt förvaltning.

Miljoner euro

Förvaltningsfonder

Nettobidrag per den 31.12.2015

Bidrag som inbetalats 2016

Fördelning av förvaltningsfondernas nettokostnader 2016

Nettobidrag per den 31.12.2016

Afrika

–

99

(27)

72

Bêkou

34

–

(8)

26

Totalt

34

99

(35)

98

22.2.FORDRINGAR MED MOTPRESTATION OCH ÅTERKRAV UTAN MOTPRESTATION

Miljoner euro

Not

31.12.2016

31.12.2015

Återkrav från transaktioner utan motprestation

2.3.1

62

104

Fordringar från transaktioner med motprestation

2.3.2

70

67

Totalt

132

171

23.Återkrav från transaktioner utan motprestation

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Medlemsstater

–

0

40

–

40

90

Kunder

4

9

6

0

18

23

Offentliga organ

–

13

10

0

23

16

Tredjeländer

0

3

1

–

4

2

Nedskrivet belopp

(3)

(17)

(5)

–

(25)

(29)

Förbindelsekonton med EU-institutioner

–

–

–

2

2

1

Totalt

1

8

51

2

62

104

Återkrav från medlemsstaterna inbegriper ordinarie bidrag samt belopp som ska erhållas som är en följd av justeringar av övergångsfaciliteten. Övergångsfacilitetens verksamhet finansierades genom återtagna belopp från tidigare EUF och de relaterade kapitalrörelserna bokfördes under 2015.

Beloppen återges i tabellen nedan.

Miljoner euro

Medlemsstater

Belopp som ska erhållas från medlemsstaterna

Belopp som ska dras av från medlemsstaternas bidrag

Nettobelopp per den 31.12.2016

Belgien

25

–

25

Cypern

0

–

0

Tjeckien

2

–

2

Grekland

0

–

0

Lettland

0

–

0

Portugal

0

–

0

Rumänien

2

–

2

Slovenien

1

–

1

Förenade kungariket

10

–

10

Totalt

40

–

40

24.Fordringar från transaktioner med motprestation

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Upplupna intäkter

0

63

7

0

70

67

Förbindelsekonton mellan olika EUF

196

424

3 424

(4 043)

(0)

0

Totalt

196

487

3 431

(4 043)

70

67

I upplupna intäkter ingår främst upplupna räntor på förfinansierade belopp relaterade till projekt (63 miljoner euro) och EU:s förvaltningsfond för Afrika (7 miljoner euro).

Av effektivitetsskäl tilldelas den gemensamma kassan för alla EUF till elfte EUF 9 . Det medför transaktioner mellan de olika EUF, vilka utjämnas genom förbindelsekonton mellan EUF:s olika balansräkningar. Förbindelsekonton redovisas bara i enskilda EUF.

24.1.LIKVIDA MEDEL 10

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Särskilda konton:

Finansinstitut i medlemsstaterna

–

–

–

291

291

126

Avistakonton:

Affärsbanker

–

–

–

389

389

377

Den särskilda fonden för Demokratiska republiken Kongo*

–

–

–

–

–

1

Totalt

–

–

–

680

680

504

*Detta saldo motsvarar de belopp som ställts till Demokratiska republiken Kongos förfogande i enlighet med bestämmelserna i rådets beslut 2003/583/EG.

Ökningen i likvida tillgångar beror främst på att några av medlemsstaterna i december 2016 gjorde en förskottsbetalning av de första bidragen för 2017.

Det bör noteras att det finns Stabexmedel som innehas av mottagande AVS-stater, som inte tas upp på EUF:s balansräkning. Stabex är akronymen för Europeiska unionens finansieringssystem för stabilisering av AVS-staternas exportinkomster. Så snart kommissionen och den stödmottagande AVS-staten kommit överens om hur medlen från Stabex ska användas undertecknar de båda parterna en konvention om överförande. I enlighet med bestämmelserna i artikel 211 i det fjärde Loméavtalet 11 (i dess ändrade lydelse) överförs medlen till ett räntebärande konto som måste undertecknas av två parter (en tjänsteman i kommissionen och den stödmottagande staten), men som öppnas i AVS-statens namn. Medlen finns kvar på dessa konton som undertecknats av bägge parter till dess att en ram av ömsesidiga åtaganden berättigar en överföring till ett projekt. Kommissionens utanordnare behåller befogenheterna över kontot för att säkerställa att medlen utbetalas enligt planerna. Medlen på det räntebärande kontot som måste undertecknas av två parter tillhör AVS-staten och bokförs inte som tillgångar i EUF:s årsredovisning. Överföringarna till dessa konton bokförs som Stabex-betalningar. Se också not 3.1.1 för närmare upplysningar.

I syfte att förbättra presentationen av årsredovisningen för 2016 har klassificeringen av finansinstitut och banker granskats. De jämförande siffrorna för 2015 har lämnats ut i enlighet med detta.

SKULDER

24.2.AVSÄTTNINGAR

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Avsättningar

–

–

–

4

4

4

Totalt

–

–

–

4

4

4

Avsättningen är den bästa möjliga uppskattningen av det sannolika belopp som ska betalas av EUF för att finansiera nedläggningen av Centre de Development under ordnade former som AVS-EU-ambassadörskommittén beslutat (beslut nr 4/2014 av den 23 oktober 2014).

Beloppet omfattar rättegångar (1,2 miljoner euro) mot Centre de Development och de återstående förväntade kostnaderna för den passiva fasen (t.ex. resterande administrativa uppgifter, andra rättstvister, arkiv, osv.) som inleddes den 31 december 2016 (se not 4.3.2).

24.3.FINANSIELLA SKULDER

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Samfinansiering – skulder

–

–

6

–

6

10

Totalt

–

–

6

–

6

10

Förändringarna av de totala skulderna till leverantörer och stödmottagare för samfinansiering förklaras i not 2.7.2.1.

24.4.SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

Miljoner euro

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Kortfristiga skulder

2.7.1

0

12

112

97

222

180

Diverse skulder

2.7.2

–

(0)

325

2

327

340

Totalt

0

12

438

99

549

520

25. Kortfristiga skulder

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Leverantörer

0

11

69

19

98

79

Medlemsstater

–

–

0

–

0

0

Tredjeländer

0

0

29

61

91

83

Offentliga organ

0

1

18

14

32

21

Övriga kortfristiga skulder

0

1

(4)

4

1

(3)

Totalt

0

12

112

97

222

180

Skulder till leverantörer och stödmottagare innefattar kostnadsredovisningar som EUF tagit emot inom ramen för sin bidragsverksamhet. De tas upp till det ansökta beloppet så snart begäran har tagits emot. Samma förfarande tillämpas på fakturor och kreditnotor som tagits emot vid upphandling. De berörda ersättningskraven har beaktats när det gäller förfarandena för periodavgränsning vid årets slut. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen bokförts i resultaträkningen.

26.Diverse skulder

Miljoner euro

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Samfinansiering - skulder

2.7.2.1

–

–

63

1

64

31

Förutbetalda fondkapitaltillskott

2.7.2.2

–

–

261

–

261

307

Övriga diverse skulder

2.7.2.3

–

–

–

2

2

2

Totalt

–

–

324

3

327

340

27.Samfinansiering - skulder

Fördelningen av lång- och kortfristiga skulder för samfinansiering per medlemsstat sammanfattas i tabellen nedan:

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Långfristig samfinansiering

Belgien

–

–

2

–

2

1

Tyskland

–

–

0

–

0

1

Förenade kungariket

–

–

1

–

1

3

Sverige

–

–

2

–

2

4

Kanada

–

–

0

–

0

1

–

–

6

–

6

10

Kortfristig samfinansiering

Belgien

–

–

3

1

4

3

Danmark

–

–

1

0

1

1

Frankrike

–

–

37

–

37

10

Tyskland

–

–

1

–

1

1

Nederländerna

–

–

1

–

1

1

Spanien

–

–

3

–

3

3

Förenade kungariket

–

–

11

–

11

1

Sverige

–

–

7

–

7

12

Kanada

–

–

0

–

0

(1)

–

–

63

1

64

31

Totalt

–

–

69

1

70

41

De totala långfristiga och kortfristiga skulderna för samfinansiering minskade med 29 miljoner euro jämfört med den föregående rapporteringsperioden.

Under 2016 togs nya samfinansieringsbidrag emot från Förenade kungariket (9,4 miljoner euro), Belgien (3,3 miljoner euro) och Sverige (0,9 miljoner euro).

De totala långfristiga och kortfristiga skulderna för samfinansiering minskades med 15 miljoner euro för att tas upp som intäkter och kostnader i samband med samfinansieringsprojekten (se not 3.1.2 och 3.4).

28.Förutbetalda fondkapitaltillskott

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Förenade kungariket

–

–

252

–

252

259

Sverige

–

–

–

–

–

48

Ungern

–

–

9

–

9

–

Totalt

–

–

261

–

261

307

Rubriken förutbetalda fondkapitaltillskott avser medlemsstaternas bidrag som betalats i förskott.

29.Övriga diverse skulder

I denna rubrik ingår främst icke tilldelade kontantbetalningar och återbetalda belopp.



29.1.UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Upplupna kostnader

1

93

567

110

770

853

Övriga upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

–

(0)

(0)

6

6

2

Totalt

1

93

567

115

776

855

Upplupna kostnader omfattar beräknade verksamhetskostnader för pågående eller avslutade kontrakt utan godkända ersättningsanspråk där de stödberättigande kostnaderna för 2016, som uppkommit för mottagarna av medlen från EUF, beräknades genom att använda bästa tillgängliga uppgifter om de befintliga kontrakten. Andelen beräknade upplupna kostnader som avser betald förfinansiering har bokförts som en minskning av förfinansieringsbeloppen (se not 2.1).

NETTOTILLGÅNGAR

 

29.2.FONDKAPITAL

30.Infordrat fondkapital – aktiva EUF

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

Fondkapital

12 164

10 973

20 960

29 367

73 464

Icke infordrat fondkapital

(0)

(0)

(5 223)

(29 367)

(34 590)

Infordrat fondkapital per den 31.12.2015

12 164

10 973

15 737

–

38 873

Fondkapital

12 164

10 973

20 960

29 367

73 464

Icke infordrat fondkapital

–

(0)

(1 773)

(29 367)

(31 140)

Infordrat fondkapital per den 31.12.2016

12 164

10 973

19 187

–

42 323

Fondkapitalet motsvarar de totala bidragen från medlemsstaterna för den relevanta EUF-fonden i enlighet med varje internt avtal. Icke infordrat fondkapital motsvarar ursprungliga anslag som ännu inte har betalats in av medlemsstaterna.

Infordrat fondkapital utgörs av det ursprungliga anslagsbelopp som har infordrats för överföring till konton i medlemsstaternas statskassor (se not 2.9.2 nedan).



31.Infordrat och icke infordrat fondkapital per medlemsstat

Miljoner euro

Bidrag

%

Icke infordrat fondkapital per den 31.12.2015

Infordrat fondkapital 2016

Icke infordrat fondkapital per den 31.12.2016

Österrike

2.41

126

(83)

43

Belgien

3.53

184

(122)

63

Bulgarien

0.14

7

(5)

2

Cypern

0.09

5

(3)

2

Tjeckien

0.51

27

(18)

9

Danmark

2.00

104

(69)

35

Estland

0.05

3

(2)

1

Finland

1.47

77

(51)

26

Frankrike

19.55

1 021

(674)

347

Tyskland

20.50

1 071

(707)

364

Grekland

1.47

77

(51)

26

Ungern

0.55

29

(19)

10

Irland

0.91

48

(31)

16

Italien

12.86

672

(444)

228

Lettland

0.07

4

(2)

1

Litauen

0.12

6

(4)

2

Luxemburg

0.27

14

(9)

5

Malta

0.03

2

(1)

1

Nederländerna

4.85

253

(167)

86

Polen

1.30

68

(45)

23

Portugal

1.15

60

(40)

20

Rumänien

0.37

19

(13)

7

Slovakien

0.21

11

(7)

4

Slovenien

0.18

9

(6)

3

Spanien

7.85

410

(271)

139

Sverige

2.74

143

(95)

49

Förenade kungariket

14.82

774

(511)

263

Totalt

100.00

5 223

(3 450)

1 773

Det kapital som infordrades under 2016 omfattar allt kapital som infordrats från tionde EUF. Det totala beloppet består av ordinarie infordran (3 450 miljoner euro). Kapitalet för åttonde och nionde EUF har infordrats och tagits emot i sin helhet. Inget kapital har ännu infordrats från elfte EUF.

32.Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Medel överförda från avslutade EUF

627

1 625

–

–

2 252

2 252

Under denna rubrik ingår medel som överförts från avslutade EUF till åttonde och nionde EUF.

33.Infordrat fondkapital – överföringar mellan aktiva EUF

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

Totalt

Utgående balans den 31.12.2014

(3 147)

1 758

(209)

1 597

–

Överföring av återtagna belopp till resultatreserven i tionde EUF från tidigare EUF

(6)

(109)

114

–

–

Överföring av återtagna belopp från tidigare EUF till resultatreserven för elfte EUF

–

–

(32)

32

–

Överföring från tionde och elfte resultatreserverna till övergångsfaciliteten

–

–

(41)

41

–

Återkrav från övergångsfaciliteten till tionde och elfte resultatreserverna

–

–

11

(11)

–

Återlämnande av medel som avsatts för övergångsfaciliteten

676

727

192

(1 595)

–

Utgående balans per den 31.12.2015

(2 476)

2 376

35

65

–

Överföring av återtagna belopp till resultatreserven i tionde EUF från tidigare EUF

(20)

(163)

182

–

Överföring av återtagna belopp från tidigare EUF till resultatreserven för elfte EUF

–

–

(356)

356

–

Överföring från elfte resultatreserven till den fredsbevarande resursen för Afrika (tionde EUF)

–

–

386

(386)

–

Utgående balans den 31.12.2016

(2 496)

2 214

247

35

–

Under denna rubrik ingår medel som överförts mellan aktiva EUF.

Alltsedan ikraftträdandet av Cotonouavtalet överförs alla outnyttjade medel från tidigare aktiva EUF till den senast inrättade EUF efter det att de tidigare åtagandena dragits tillbaka. Medel som överförts från andra EUF resulterar i en ökning av anslagen för den mottagande fonden och i en minskning av anslagen för ursprungsfonden. Medel som överförts till resultatreserven för tionde och elfte EUF kan bara tas i anspråk enligt särskilda villkor i de interna avtalen.

Under 2016 togs 386 miljoner euro från elfte resultatreserven för att finansiera den fredsbevarande resursen för Afrika i tionde EUF.

34.NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

 

INTÄKTER

Miljoner euro

Not

2016

2015

Intäkter från transaktioner utan motprestation

3.1

8

90

Intäkter från transaktioner med motprestation

3.2

66

50

Totalt

73

140

34.1.INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN MOTPRESTATION

Miljoner euro

Not

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2016

2015

Återkrav av kostnader

0

5

13

4

23

20

Återkrav av Stabexmedel

3.1.1

1

–

–

–

1

1

Intäkter från samfinansiering

3.1.2

–

–

(15)

–

(15)

69

Totalt

1

5

(2)

4

8

90

 

Intäkter från transaktioner utan motprestation kan delas upp enligt följande förvaltningsmetod:

Miljoner euro

2016

2015

Direkt förvaltning

6

61

Genomförd av:

Kommissionen

1

3

EU-delegationer

5

58

Indirekt förvaltning

2

29

Genomförd av:

Tredjeländer

(0)

14

Internationella organisationer

2

14

Offentligrättsliga organ

0

0

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

0

1

Totalt

8

90

35.Återkrav av Stabexmedel

Under 2016 återbetalades 1 miljon euro till EUF från de konton i AVS-staterna som undertecknats av två parter. Dessa intäkter inkluderas i verksamhetens intäkter från transaktioner utan motprestation (återkrav av Stabexmedel) i resultaträkningen för åttonde EUF.

36.Intäkter från samfinansiering

Samfinansieringsbidragen uppfyller kriterierna för intäkter från transaktioner utan motprestation och bör därmed inte påverka resultaträkningen. De bidrag som tagits emot kvarstår som skulder (se not 2.7.2.1) till dess att de villkor som åtföljer bidragen är uppfyllda, dvs. stödberättigande kostnader har uppkommit (se not 3.4). Motsvarande belopp bokförs därefter som intäkter utan motprestation från samfinansiering. Följaktligen är årets ekonomiska resultat noll.

36.1.INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER MED MOTPRESTATION

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2016

2015

Finansiella intäkter

(0)

2

2

(1)

3

8

Övriga intäkter

2

17

40

3

62

42

Totalt

2

19

43

2

66

50

De finansiella intäkterna består till stor del av ränta på förfinansiering som under 2016 uppgick till 3 miljoner euro 12 (2015: 7 miljoner euro).

Övriga intäkter avser realiserade och orealiserade växelkursvinster.

KOSTNADER

36.2.STÖDINSTRUMENT

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2016

2015

Programplanerat bistånd

1

(3)

1 007

746

1 751

1 971

Makroekonomiskt bistånd

–

39

–

–

39

51

Sektorspolitik

(0)

18

–

–

18

(24)

Intra-AVS-projekt

–

41

301

351

693

746

Räntesubventioner

(3)

–

–

–

(3)

(6)

Katastrofbistånd

–

(0)

98

300

398

285

Andra stödprogram kopplade till tidigare EUF

–

1

–

–

1

0

Institutionellt stöd

–

–

5

33

38

34

Kompensation exportintäkter

(0)

0

–

–

0

(3)

Bidrag till förvaltningsfonderna

–

–

–

35

35

5

Totalt

(2)

95

1 411

1 465

2 970

3 059

 

EUF:s verksamhetskostnader omfattar de olika stödinstrumenten och kan ha olika utformning beroende på hur medlen förvaltas och betalas ut.

36.3.SAMFINANSIERINGSKOSTNADER

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2016

2015

Samfinansiering

–

–

(15)

–

(15)

69

I denna rubrik ingår kostnader som uppstått för samfinansieringsprojekt under 2016. Det bör noteras att de kostnader som uppkommit inbegriper beräknade belopp som avser periodavgränsningen (och följaktligen återföring av de beräknade belopp som avser förra året). Eftersom återföringen av de beräknade kostnaderna för 2015 (50 miljoner euro) översteg de kostnader som uppkom under 2016 (35 miljoner euro) är samfinansieringskostnaderna negativa för 2016. Motsvarande negativa intäkter har bokförts i resultaträkningen (se not 3.1.2).

36.4.STÖDINSTRUMENT OCH SAMFINANSIERINGSKOSTNADER PER FÖRVALTNINGSMETOD

Miljoner euro

2016

2015

Direkt förvaltning

1 173

1 106

Genomförd av:

Kommissionen

140

99

EU:s genomförandeorgan

10

2

Förvaltningsfonder

36

5

EU-delegationer

987

1 000

Indirekt förvaltning

1 781

2 023

Genomförd av:

EIB och EIF

5

31

Internationella organisationer

821

990

Privaträttsliga organ med offentliga förvaltningsuppgifter

143

31

Offentligrättsliga organ

57

70

Tredjeländer

756

900

Privaträttsliga organ som genomför offentlig-privata partnerskap

(1)

1

Totalt

2 954

3 128

36.5.KOSTNADER FÖR FINANSIELLA TRANSAKTIONER

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2016

2015

Nedskrivning av fordringar

0

0

(4)

–

(4)

1

Övriga finansiella kostnader

–

–

–

0

0

0

Totalt

0

0

(4)

0

(4)

1

Rubriken för nedskrivning av fordringar omfattar en beräkning av kostnaderna för osäkra fordringar som också inbegriper återföringar av beräknade belopp från förra året. Eftersom återföringen av de beräknade beloppen för 2015 (29 miljoner euro) överstiger de belopp som beräknades under 2016 (25 miljoner euro) är de sammanlagda kostnaderna för nedskrivning av fordringar negativa för 2016.

36.6.ÖVRIGA KOSTNADER

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

2016

2015

Administrations- och it-kostnader

–

(0)

4

126

129

113

Avsättningar för risker och kostnader

–

–

–

–

–

4

Realiserade förluster på kundfordringar

0

0

0

–

0

2

Växelkursförluster

3

19

42

3

66

44

Totalt

3

19

46

129

196

162

I denna rubrik ingår stödutgifter, dvs. de administrativa kostnader som avser EUF:s programplanering och genomförande. Detta inbegriper kostnader för utarbetande, uppföljning, övervakning och utvärdering av projekt samt kostnader för datanätverk, tekniskt bistånd etc.

37.EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER SAMT ÖVRIGA VÄSENTLIGA TRANSAKTIONER

37.1. EVENTUALTILLGÅNGAR

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Fullgörandegarantier

(0)

4

5

0

9

13

Tillbakahållandegarantier

–

4

3

–

7

6

Totalt

(0)

7

8

0

16

20

Det krävs ibland att en säkerhet ställs i form av fullgörandegarantier för att säkra att mottagarna av medlen från EUF fullgör förpliktelserna och rättar sig efter villkoren i de kontrakt de slutit med EUF.

Tillbakahållandegarantier avser bara kontrakt om byggnadsarbeten. Vanligtvis hålls 10 % av de mellanliggande betalningarna till mottagarna inne för att säkerställa att uppdragstagaren uppfyller sina skyldigheter. Dessa kvarhållna belopp bokförs som skulder. Uppdragstagaren kan istället för att avvakta ett godkännande från den upphandlande myndigheten lämna en tillbakahållandegaranti som ersätter de belopp som kvarhållits från de mellanliggande betalningarna. Dessa mottagna garantier redovisas som eventualtillgångar.

I fråga om de kontrakt som förvaltas inom ramen för indirekt förvaltning tillhör de säkerheter som ställts en annan upphandlande myndighet än EUF och de bokförs inte genom EUF.

37.2.ÖVRIGA VÄSENTLIGA UPPLYSNINGAR

38.Utestående åtaganden som ännu inte bokförts

Det nedanstående beloppet avser de budgeterade utestående åtagandena minus belopp som tagits upp som kostnader i resultaträkningen. Med budgeterade utestående åtaganden avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av förekomsten av fleråriga program.

Miljoner euro

Åttonde EUF

Nionde EUF

Tionde EUF

Elfte EUF

31.12.2016

31.12.2015

Utestående åtaganden som ännu inte bokförts

2

202

2 406

4 136

6 746

5 821

Totalt

2

202

2 406

4 136

6 746

5 821

Den 31 december 2016 uppgick de budgeterade utestående åtagandena till 7 665 miljoner euro (2015: 6 809 miljoner euro).

39.Centrum för företagsutveckling

AVS-EU-ministerrådet enades i juni 2014 om att gå vidare med att under ordnade former stänga Centrum för företagsutveckling (nedan också kallat centrumet), och samtidigt säkerställa att de stödprojekt inom den privata sektorn som genomförs av centrumet i AVS-länder och AVS-regioner fullföljs i sin helhet. Därför delegerade AVS-EU-ministerrådet befogenheter till AVS-EU-ambassadörskommittén för att föra ärendet vidare, så att nödvändiga beslut kan fattas.

Genom beslut nr 4/2014 av den 23 oktober 2014 bemyndigade AVS–EU-ministerrådet centrumets styrelse att med omedelbar verkan vidta alla lämpliga åtgärder för att stänga centrumet. I enlighet med artikel 2 i det beslutet beordrades styrelsen att kontraktera en god man för att utarbeta och genomföra en stängningsplan.

I slutet av juni 2015 lade den gode mannen fram en slutlig strategisk plan med budget och arbetsplan för styrelsen, som speglade resultatet av den sociala dialogen. Budgeten för den slutliga strategiska planen, som godkänts av centrumets styrelse, låg till grund för kommissionens förslag till finansieringsbeslut, som antogs av kommissionen under 2015 med ett totalt belopp på 18,2 miljoner euro. Efter det att ovan nämnda finansieringsbeslut hade antagits ingicks ett bidragsavtal i december 2015 mellan centrumet och Europeiska kommissionen, som ger den finansiering som behövs för en realisering av centrumets tillgångar och reglering av dess skulder. Detta bidragsavtal inleddes den 1 januari 2016 och kommer att pågå till och med den 31 december 2017. Värdet på avtalet täcks av de utestående åtaganden som ännu inte bokförts.

40.HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Följande uppgifter vad gäller EUF:s hantering av finansiella risker avser den likviditetsförvaltning som kommissionen utför för EUF:s räkning för att nyttja fondens medel.

40.1.RIKTLINJER FÖR FINANSIELL RISKHANTERING OCH RISKSÄKRING

Reglerna och principerna för hanteringen av likviditetsförvaltningen anges i budgetförordningen för elfte EUF och i det interna avtalet.

Som ett resultat av ovan nämnda förordning tillämpas följande huvudprinciper:

-Medlemsstaterna betalar bidragen till EUF genom särskilda konton som öppnats hos var och en av medlemsstaternas sedelutgivande banker eller hos ett finansinstitut som medlemsstaten har utsett. Bidragsbeloppen ska stå kvar på de särskilda kontona till dess betalningen till EUF ska verkställas.

-Medlemsstaterna ska betala sina bidrag till EUF i euro, medan EUF:s betalningar görs både i euro och i andra valutor, också i mindre kända valutor.

-Bankkonton som öppnats av kommissionen för EUF:s räkning får inte övertrasseras.

Utöver de särskilda kontona har kommissionen öppnat andra bankkonton i EUF:s namn hos finansinstitut (centralbanker och affärsbanker) för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna informationssystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En uppsättning skriftliga riktlinjer och förfaranden reglerar hanteringen av kassa- och betalningstransaktionerna i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker de olika transaktionsområdena och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet.

 

40.2.VALUTARISK

EUF:s exponering för valutarisker vid årsslutet – nettoposition

Miljoner euro

31.12.2016

31.12.2015

USD

GBP

DKK

SEK

EUR

Övrigt

Totalt

USD

GBP

DKK

SEK

EUR

Övrigt

Totalt

Finansiella tillgångar

Fordringar och återkrav

0

–

–

–

129

3

132

–

–

–

–

171

1

171

Likvida medel

2

0

–

–

678

–

680

4

0

–

–

500

–

504

Totalt

2

0

–

–

807

3

812

4

0

–

–

671

1

675

Finansiella skulder

Långfristiga finansiella skulder

–

–

–

–

(6)

–

(6)

0

–

–

–

(10)

–

(10)

Skulder till leverantörer och stödmottagare

0

–

–

–

(495)

(54)

(549)

0

–

–

–

(473)

(47)

(520)

Totalt

0

–

–

–

(501)

(54)

(555)

0

–

–

–

(483)

(47)

(530)

Totalt

2

0

–

–

306

(51)

257

4

0

–

–

188

(46)

145

Alla bidrag hålls i euro och andra valutor köps först när de behövs för att verkställa betalningarna. Därmed utsätts inte EUF:s likviditetsförvaltning för valutarisker.

 

40.3.RÄNTERISKER

EUF lånar inte upp pengar och är därmed inte utsatt för ränterisker.

Räntan är upplupen på saldona på fondens olika bankkonton. Därför har kommissionen för EUF:s räkning infört åtgärder för att säkerställa att regelbundet återkommande intäktsräntor speglar nivån på marknadsräntorna samt eventuella fluktuationer.

Bidragen till EUF-budgeten krediteras av varje medlemsstat till ett särskilt konto som öppnats av det finansinstitut som den utsett. Eftersom avkastningen på vissa av dessa konton kan vara negativ finns likviditetsförvaltningsförfaranden för att minimera innehavet på de berörda kontona. Dessutom bärs en negativ avkastning på dessa konton, i enlighet med rådets förordning (EU) 2016/888, av den berörda medlemsstaten.

Avkastningen på insatta medel över natten på konton i affärsbankerna beräknas per dag. Avkastningen på dessa konton baseras på rörliga marknadsräntor på vilken en avtalsmässig marginal (positiv eller negativ) tillämpas. På de flesta kontona är räntan kopplad till en marknadsreferensränta och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. Därmed riskerar inte EUF att dess innehav ersätts till lägre räntenivåer än marknadsräntorna.

 

40.4.KREDITRISKER (MOTPARTSRISK)

Finansiella tillgångar som antingen är förfallna till betalning eller nedskrivna

Miljoner euro

Totalt

Varken förfallna eller nedskrivna

Förfallna men inte nedskrivna

< 1 år

1–5 år

>5 år

Fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

132

93

36

4

–

Totalt per den 31.12.2016

132

93

36

4

–

Fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

171

50

120

1

–

Totalt per den 31.12.2015

171

50

120

1

–

Finansiella tillgångar per riskkategori:

Miljoner euro

31.12.2016

31.12.2015

Fordringar

Kontanter

Totalt

Fordringar

Kontanter

Totalt

Motparter med extern kreditvärdering

Högsta och hög kreditvärdighet

34

284

318

6

167

173

Medelhög kreditvärdighet

3

371

374

34

16

50

Medellåg kreditvärdighet

2

16

18

36

312

348

Icke investeringsvärdig eller låg kreditvärdighet

1

9

10

14

9

23

Totalt

40

680

720

90

503

593

Motparter utan extern kreditvärdering

–

Grupp 1 (gäldenärer utan tidigare skulder)

92

0

92

81

1

82

Grupp 2 (gäldenärer med tidigare skulder)

–

–

–

–

–

–

Totalt

92

0

92

81

1

82

Totalt

132

680

812

171

504

675

Medel i kategorierna icke investeringsvärdig och medellåg kreditvärdighet avser främst medlemsstaternas bidrag till EUF som betalas till de särskilda konton som medlemsstaterna öppnat i enlighet med artikel 22.3 i budgetförordningen för EUF. Enligt förordningen ska bidraget stå kvar på detta särskilda konto till dess att betalningarna verkställs.

Merparten av EUF:s likvida medel innehas, i enlighet med budgetförordningen för EUF, på de särskilda konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag. De flesta av dessa konton innehas av medlemsstaternas finansministerier eller nationella centralbanker. Dessa institutioner har den lägsta motpartsrisken för EUF (exponeringen ligger hos medlemsstaterna).

För den del av EUF:s likvida medel som innehas i affärsbanker för att täcka betalningar fylls dessa konton på just innan utbetalningarna görs och förvaltas automatiskt av kommissionens system för likviditetsförvaltning. En lägsta nivå kassatillgodohavanden, som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna, finns på varje konto. Därmed hålls belopp på dessa konton över natten konstant på en låg nivå, vilket säkerställer att EUF:s riskexponering är begränsad.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska den motpartsrisk som EUF exponeras för.

Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moodys P-1 eller motsvarande (S&P A-1 eller Fitch F1). En lägre nivå kan krävas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

40.5.LIKVIDITETSRISK

Löptidsanalys av finansiella skulder efter resterande avtalsmässiga löptider

Miljoner euro

< 1 år

1–5 år

>5 år

Totalt

Finansiella skulder

549

6

–

555

Totalt per den 31.12.2016

549

6

–

555

Finansiella skulder

520

10

–

530

Totalt per den 31.12.2015

520

10

–

530

De budgetprinciper som tillämpas på EUF säkerställer att de samlade kassatillgodohavandena för budgetperioden alltid är tillräckliga för verkställandet av samtliga betalningar. Medlemsstaternas samlade bidrag motsvarar de samlade betalningsbemyndigandena för budgetperioden i fråga.

Medlemsstaternas bidrag till EUF betalas dock genom tre delbetalningar per år, medan utbetalningarna till viss del är säsongsbundna.

För att säkerställa att kassatillgodohavandena alltid är tillräckliga för att täcka de betalningar som ska verkställas under en given månad utbyts regelbundet information om situationen vad gäller de kontanta medlen mellan kommissionens likviditetsförvaltning och de berörda utbetalande avdelningarna för att säkerställa att de verkställda betalningarna under en given period inte överskrider de tillgängliga kassatillgodohavandena.

Utöver vad som anges ovan och mot bakgrund av EUF:s dagliga likviditetsförvaltning säkerställer automatiserade likviditetsförvaltningsredskap att det varje dag finns tillräckliga medel på vart och ett av EUF:s bankkonton.

 

41.REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

EUF:s närstående parter består av EU:s förvaltningsfond Bêkou och EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Transaktioner mellan dessa äger rum som ett led i EUF:s normala verksamhet och inga särskilda redovisningskrav ställs i dessa fall för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

EUF har ingen separat förvaltning, eftersom den förvaltas av kommissionen. Ersättningar till nyckelpersoner inom EU, däribland kommissionen, har offentliggjorts i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning under rubrik 7.2 ”Ersättningar till nyckelpersoner”.

42.HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då beloppen på dessa konton överfördes hade fortfarande inga materiella händelser som borde redovisas separat under detta avsnitt uppmärksammats av eller rapporterats till EUF:s räkenskapsförare. Årsredovisningen och därtill hörande noter har sammanställts med stöd av senaste tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som det redogörs för ovan.

43.AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

Årets ekonomiska resultat beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid genom kassabaserad redovisning. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet bygger på samma underliggande transaktioner är det användbar kontroll att försöka stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivelse av de viktigaste beloppen, som delas upp mellan intäkter och kostnader.    

Miljoner euro

2016

2015

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

(3 073)

(3 152)

Intäkter

Fordringar som inte påverkar budgetutfallet

(2)

(1)

Fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte uppburits

(7)

(11)

Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under budgetåret

16

19

Nettoeffekt av förfinansiering

43

28

Upplupna intäkter (netto)

8

29

Kostnader

Kostnader under året som ännu inte betalats

63

61

Kostnader från tidigare år som betalats under innevarande år

(129)

(221)

Betalningsinställelser

22

12

Nettoeffekt av förfinansiering

(459)

(53)

Upplupna kostnader (netto)

168

200

BUDGETUTFALL FÖR ÅRET

(3 350)

(3 088)

43.1.AVSTÄMNING – INTÄKTER

Budgetintäkterna under ett budgetår motsvarar intäkterna från fordringar som fastställts under årets lopp och uppbörd av fordringar från tidigare budgetår.

Fordringar som inte påverkar budgetutfallet redovisas i resultaträkningen, men kan ur budgetsynvinkel inte anses utgöra intäkter, eftersom det likvida beloppet överförs till reserven och inga åtaganden kan ingås på nytt utan ett rådsbeslut.

De fordringar som fastställs under budgetåret men som ännu inte uppburits ska dras ifrån det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

Nettoeffekten av förfinansieringen är clearingen av återkrävda förfinansieringsbelopp. Dessa belopp påverkar inte årets resultat.

De upplupna intäkterna netto består främst av upplupna belopp som sammanställts i samband med periodavgränsningen vid årets slut. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföringen av de upplupna intäkterna från föregående år, ska beaktas.

43.2.AVSTÄMNING – KOSTNADER

Kostnader under året som ännu inte har betalats ska läggas till för att avstämningen ska bli rättvisande, eftersom de ingår i årets resultat men inte i budgetutgifterna. Däremot måste kostnader från föregående år som betalats under innevarande år dras av från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de utgör en del av innevarande års budgetutgifter, men utan att vare sig påverka det ekonomiska resultatet eller minska utgifterna i det fall korrigeringar görs.

Kontantbehållningen från betalningar som ställts in påverkar inte resultatet men påverkar budgetutfallet.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av en kombination av ny förfinansiering som utbetalats under det aktuella budgetåret (årets budgetutgifter) och clearingen av förfinansiering som betalats ut under innevarande eller tidigare år genom att de stödberättigande kostnaderna godkänns. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte kostnader i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetkostnad i det skede då den betalades ut.

De upplupna kostnaderna netto består av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av stöd från EUF men som ännu inte har rapporterats till EUF. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna kostnaderna för innevarande år minus återföring av upplupna kostnader från det föregående året, ska beaktas.

ÅRSREDOVISNING FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFONDER SOM KONSOLIDERATS I EUF

Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

 

Slutlig årsredovisning för EU:s förvaltningsfond Bêkou

Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

 

BAKGRUNDSINFORMATION OM EU:s FÖRVALTNINGSFOND BÊKOU

Allmän bakgrund om unionens förvaltningsfonder

En förvaltningsfond är en juridisk konstruktion med en tydlig finansiell struktur som samlar medel från flera givare för att gemensamt finansiera en åtgärd på grundval av gemensamt överenskomna mål och rapporteringsformat.

I enlighet med artikel 187.1 i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget (EU:s budgetförordning) och artikel 42 i den budgetförordning som är tillämplig på elfte EUF, får kommissionen inrätta förvaltningsfonder för externa åtgärder. EU:s förvaltningsfonder för externa åtgärder är avtal som ingås med andra givare för katastrofinsatser och för insatser efter de inledande katastrofinsatserna eller tematiska åtgärder. Inrättandet av unionens förvaltningsfonder för externa åtgärder ska motiveras genom dess europeiska mervärde (dess mål kan bättre uppnås på unionsnivå än på nationell nivå) och komplementaritet (förvaltningsfonden bör inte duplicera redan befintliga och liknande instrument).

EU:s förvaltningsfonder för externa åtgärder inrättas en begränsad period och definieras, tillsammans med dess mål, i den konstituerande akt genom vilken fonden inrättas. I enlighet med artikel 187 i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget har EU:s förvaltningsfonder för externa åtgärder särskilda styrmekanismer och bidragen förs inte upp i EU-budgeten. Varje förvaltningsfond för externa åtgärder har en styrelse (förvaltningsfondsstyrelse) där kommissionen är ordförande med företrädare från givarna och övriga icke bidragande medlemsstater som observatörer.

Den operativa styrelsen som består av unionens företrädare (ordföranden), grundande medlemmar (vice ordförandena) och företrädare från övriga givare, som bidragit med minst tre miljoner euro (medlemmar), fattar beslut om hur medlen i EU:s förvaltningsfonder för externa åtgärder ska användas och bedömer ändamålsenligheten vad gäller den verksamhet som finansieras av unionsförvaltningsfonden. På administrativ nivå är den operativa styrelsen bland annat ansvarig för att godkänna årsrapporten, granskade årsräkenskaper, bedöma det interna kontrollsystemets ändamålsenlighet, uppföljning av iakttagelser från internrevisorer och externa revisorer, etc.

EU:s förvaltningsfonder för externa åtgärder förvaltas av kommissionen, vars delegerade utanordnare tar ansvar för och intygar att medlen använts på ett korrekt sätt till kommissionen och till givare från tredje part. Chefen för EU:s förvaltningsfonder för externa åtgärder är vidaredelegerad utanordnare. På samma sätt som för Europeiska utvecklingsfonden är förvaltningsfondens räkenskapsförare även kommissionens räkenskapsförare, med ansvar för att fastställa regler och förfaranden för förande av räkenskaper och för att utforma kontoplanen som är gemensam för alla unionsförvaltningsfonder.

Förvaltningsfonden Bêkou

Den första förvaltningsfonden med flera givare kallad Bêkou, vilket betyder ”hopp” på språket sango, inrättades den 15 juli 2014 av Europeiska kommissionen (företrädd av GD DEVCO och ECHO , samt EEAS ) och tre av medlemsstaterna (Tyskland, Frankrike och Nederländerna ), med målet att främja stabilisering och återuppbyggnad av Centralafrikanska republiken. Fonden har inrättats med en längsta varaktighet på 60 månader. Förvaltningsfonden förvaltas från Bryssel.

Årsredovisning för förvaltningsfonden Bêkou

Enligt artikel 8 i avtalet om upprättande av EU:s förvaltningsfond för Centralafrikanska republiken, ”förvaltningsfonden Bêkou” och artikel 11.2.1 i inrättandeavtalet består årsredovisningarna av två delar: 1) en årlig finansiell rapport som utarbetats av chefen för förvaltningsfonden för externa åtgärder och 2) en årsredovisning som utarbetats av kommissionens räkenskapsförare som, på grundval av samma artikel, också är förvaltningsfondens räkenskapsförare.

I enlighet med artikel 8 i inrättandeavtalet ska årsredovisningarna utarbetas i enlighet med de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (EU:s redovisningsregler) som grundas på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

En extern och oberoende revision görs av årsredovisningen och chefen för EU:s förvaltningsfond och räkenskapsföraren lämnar den slutliga årsredovisningen till den operativa styrelsen för godkännande (artikel 8.3.4 c).

Höjdpunkter under året

I slutet av 2016 hade sju givare bidragit till förvaltningsfonden Bêkou: EUF, Europeiska kommissionen via EU-budgeten, fyra medlemsstater och ett tredjeland.

Förvaltningsfonden kommer att användas för att finansiera verksamhet som bidrar till att hjälpa Centralafrikanska republiken i dess återhämtning från krisen och i alla aspekter av återuppbyggnad, med tonvikten på åtgärder som syftar till följande:

·Återupprätta grundläggande offentliga tjänster (t.ex. elektricitet, transporter, tillgång till rättslig prövning och tillgång till vatten), grundläggande sociala tjänster (hälso- och sjukvård och utbildning) samt stabilisera livsmedels- och näringssituationen.

·Blåsa nytt liv i ekonomisk verksamhet.

·Stabilisera landet och återställa den sociala strukturen, särskilt genom försoning, fredlig samexistens mellan samhällen i Centralafrikanska republiken och respekt för de mänskliga rättigheterna.

·Återupprätta legitimiteten, bygga upp kapaciteten och återställa nationella och lokala förvaltningsstrukturers drift.

Den ska också finansiera verksamheter som bidrar till att mildra krisens effekter för de länder som har en gemensam gräns med Centralafrikanska republiken och/eller skydda flyktingar och människor som flyr undan våldet i Centralafrikanska republiken.

I slutet av 2016 uppgick de totala utlovade medlen till EU:s förvaltningsfonder till cirka 173 miljoner euro: EUF med 68 miljoner euro, EU-budgeten med 50 miljoner euro samtidigt som medlemsstaterna och andra givare har gjort utfästelser om 55 miljoner euro.

Sammanlagt hade 11 program antagits för landets återhämtning. Fram till och med slutet av 2016 hade man ingått åtaganden med ett belopp på 91,3 miljoner euro på områdena hälsa, tryggad livsmedels- och näringsförsörjning, infrastruktur, kvinnors integration i samhället samt stöd till centralafrikanska flyktingar i omgivande länder.

FÖRVALTNINGSFONDEN BÊKOUS BALANSRÄKNING

 

Tusen euro

31.12.2016

31.12.2015

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Förfinansiering

3 604

3 446

3 604

3 446

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förfinansiering

12 458

6 047

Fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

1 455

1 364

Likvida medel

43 036

52 461

56 949

59 873

TOTALA TILLGÅNGAR

60 554

63 319

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Finansiella skulder

(59 339)

(63 125)

(59 339)

(63 125)

KORTFRISTIGA SKULDER

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(1 215)

(193)

(1 215)

(193)

TOTALA SKULDER

(60 554)

(63 319)

NETTOTILLGÅNGAR

-

–

MEDEL OCH RESERVER

Ackumulerat överskott

–

–

Ekonomiskt resultat för året

–

–

NETTOTILLGÅNGAR

–

–

 

FÖRVALTNINGSFONDEN BÊKOUS RESULTATRÄKNING

Tusen euro

2016

2015

INTÄKTER

Intäkter från transaktioner utan motprestation

Intäkter från donationer

17 232

9 354

17 232

9 354

Intäkter från transaktioner med motprestation

Finansiella intäkter

48

101

48

101

Totala intäkter

17 280

9 455

KOSTNADER

Verksamhetens kostnader

(16 432)

(8 824)

Övriga kostnader

(848)

(631)

Totala kostnader

(17 280)

(9 455)

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

–

–

 

FÖRVALTNINGSFONDEN BÊKOUS KASSAFLÖDESANALYS

Tusen euro

2016

2015

Ekonomiskt resultat för året

–

–

Verksamhet

(Ökning)/minskning av förfinansiering

(6 569)

(9 493)

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

(91)

(1 364)

(Ökning)/minskning av finansiella skulder

(3 786)

18 125

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

1 021

193

KASSAFLÖDE NETTO

(9 425)

7 461

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

(9 425)

7 461

Likvida medel vid årets början

52 461

45 000

Likvida medel vid årets utgång

43 036

52 461

 

FÖRVALTNINGSFONDEN BÊKOUS SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

Tusen euro

Ackumulerat överskott/

(underskott)

Ekonomiskt resultat för året

Nettotillgångar

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2015

–

–

–

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2016

–

–

–

 

Slutlig årsredovisning för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika

Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

 

BAKGRUNDSINFORMATION OM EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA

Allmän bakgrund om unionens förvaltningsfonder

En förvaltningsfond är en juridisk konstruktion med en tydlig finansiell struktur som samlar medel från flera givare för att gemensamt finansiera en åtgärd på grundval av gemensamt överenskomna mål och rapporteringsformat.

I enlighet med artikel 187.1 i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget (EU:s budgetförordning) och artikel 42 i den budgetförordning som är tillämplig på elfte EUF (budgetförordningen för EUF) får kommissionen inrätta förvaltningsfonder för externa åtgärder. Unionens förvaltningsfonder för externa åtgärder är avtal som ingås med andra givare för katastrofinsatser och för insatser efter de inledande katastrofinsatserna eller tematiska åtgärder. Inrättandet av unionens förvaltningsfonder för externa åtgärder ska motiveras genom dess europeiska mervärde (dess mål kan bättre uppnås på unionsnivå än på nationell nivå) och komplementaritet (förvaltningsfonden bör inte duplicera redan befintliga och liknande instrument).

EU:s förvaltningsfonder för externa åtgärder erbjuder ett flertal fördelar: De är instrument som förvaltas av unionen, vilket ger en ökad samordning med medlemsstaterna. ger unionen och andra givare bättre kontroll av verksamheten och ökar unionens synlighet. EU:s förvaltningsfonder för externa åtgärder gynnas av snabba beslutsfattandeförfaranden och deras förmåga att samla större summor från olika källor och omvandla dem till ett flexibelt, proaktivt och anpassningsbart verktyg.

Förvaltningsfondens arbetsplan godkänns av den operativa styrelsen som består av unionens företrädare (ordföranden), grundande medlemmar (vice ordförandena) och företrädare från övriga givare, som bidragit med minst tre miljoner euro (medlemmar), vilka också bedömer ändamålsenligheten vad gäller den verksamhet som finansieras av unionsförvaltningsfonden. På administrativ nivå är den operativa styrelsen bland annat ansvarig för att godkänna årsrapporten, granskade årsräkenskaper, bedöma det interna kontrollsystemets ändamålsenlighet, uppföljning av iakttagelser från internrevisorer och externa revisorer, etc.

EU:s förvaltningsfonder för externa åtgärder förvaltas av kommissionen, vars delegerade utanordnare tar ansvar och intygar att medlen använts på ett korrekt sätt till kommissionen och till givare från tredje part. Chefen för EU:s förvaltningsfonder för externa åtgärder är vidaredelegerad utanordnare. På samma sätt som för Europeiska utvecklingsfonden är förvaltningsfondens räkenskapsförare även kommissionens räkenskapsförare, med ansvar för att fastställa regler och förfaranden för förande av räkenskaper och för att utforma kontoplanen som är gemensam för alla unionsförvaltningsfonder.

EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika

EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer (förvaltningsfond för Afrika) lanserades den 12 november 2015 under toppmötet i Valletta om migration . Det främsta målet med denna förvaltningsfond är att stödja alla aspekter av stabilitet och bidra till bättre migrationshantering samt åtgärda de bakomliggande orsakerna till destabilisering, tvångsförflyttning och irreguljär migration, särskilt genom att främja resiliens, ekonomiska och lika möjligheter, säkerhet och utveckling samt förhindrande av kränkningar av mänskliga rättigheter.

Förvaltningsfonderna är verksamma i tre större geografiska områden, nämligen Sahelregionen och området kring Tchadsjön , Afrikas horn och Nordafrika men också grannländerna till de berättigade länderna kan från fall till fall gynnas av förvaltningsfondens projekt. Förvaltningsfonden har inrättats för en begränsad period, till och med den 31 december 2020, för att på kort och medellång sikt möta utmaningarna i regionerna. Förvaltningsfonden förvaltas från Bryssel.

Årsredovisning för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika

I enlighet med artikel 7 i det avtal om inrättandet av EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer och dess interna regler (avtal om inrättande) består årsredovisningen av två delar: 1) en årlig finansiell rapport som utarbetats av chefen för förvaltningsfonden för externa åtgärder och 2) en årsredovisning som utarbetats av kommissionens räkenskapsförare som, på grundval av samma artikel, också är förvaltningsfondens räkenskapsförare.

I enlighet med artikel 8 i inrättandeavtalet ska årsredovisningarna utarbetas i enlighet med de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (EU:s redovisningsregler) som grundas på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

En extern och oberoende revision görs av årsredovisningen och chefen för EU:s förvaltningsfond och räkenskapsföraren lämnar den slutliga årsredovisningen till den operativa styrelsen för godkännande (artikel 8.3.4 c).

2016 är det första år som en årsredovisning för förvaltningsfonden för Afrika utfärdas. Detta görs i enlighet med artikel 8.3.2 som föreskriver att räkenskapsföraren bara är skyldig att utarbeta en årsredovisning för det första räkenskapsåret om förvaltningsfonden funnits i över sex månader. Transaktionerna under 2015 återspeglas i de jämförbara siffrorna.

Höjdpunkter under året

I slutet av 2016 uppgick de totala utlovade medlen till 2 555 miljoner euro. De totala externa bidragen uppgick till 152 miljoner euro och bidragen från EU-budgeten och EUF:s budget uppgick till 2 403 miljoner euro.

Under bara ett år har totalt 106 projekt värda 1,589 miljoner euro godkänts för regionerna Sahel och Tchadsjön, Afrikas horn och Nordafrika. Projekten kan delas upp geografiskt enligt följande: 65 program i regionen Sahel och Tchadsjön till ett totalt belopp på 918,5 miljoner euro. 35 program i regionen Afrikas horn till ett totalt belopp på 606 miljoner euro och 6 program i regionen Nordafrika till ett totalt belopp på 64,5 miljoner euro. Projekten omfattar följande prioriterade områden: Migrationens utvecklingsfördelar (942 miljoner euro). Laglig migration och mobilitet (68 miljoner euro). Skydd och asyl (233 miljoner euro). Förebygga och bekämpa irreguljär migration. Smuggling av migranter och människohandel (170 miljoner euro). Återvändande, återtagande och återanpassning (163 miljoner euro) och övrigt (13 miljoner euro). Av det godkända beloppet har åtaganden ingåtts för 1 488 miljoner euro och 600 miljoner euro har kontrakterats ut till genomförandeparterna.

BALANSRÄKNING FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA

Tusen euro

31.12.2016

31.12.2015

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Förfinansiering

44 854

–

44 854

–

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förfinansiering

70 731

–

Fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

9 476

–

Likvida medel

14 879

32 642

95 086

32 642

TOTALA TILLGÅNGAR

139 941

32 642

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Finansiella skulder

(138 502)

(32 642)

(138 502)

(32 642)

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till leverantörer och stödmottagare

(702)

–

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(736)

–

(1 439)

–

TOTALA SKULDER

(139 941)

(32 642)

NETTOTILLGÅNGAR

–

–

MEDEL OCH RESERVER

Ackumulerat överskott

–

–

Ekonomiskt resultat för året

–

–

NETTOTILLGÅNGAR

–

–

 

RESULTATRÄKNING FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA

Tusen euro

2016

2015

INTÄKTER

Intäkter från transaktioner utan motprestation

Intäkter från donationer

52 246

–

52 246

–

Intäkter från transaktioner med motprestation

Finansiella intäkter

54

–

Övriga intäkter från valutatransaktioner

43

–

97

–

Totala intäkter

52 343

–

KOSTNADER

Verksamhetens kostnader

(49 042)

–

Övriga kostnader

(3 301)

–

Totala kostnader

(52 343)

–

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

–

–

 

KASSAFLÖDESANALYS FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA

Tusen euro

2016

2015

Ekonomiskt resultat för året

–

–

Verksamhet

(Ökning)/minskning av förfinansiering

(115 585)

–

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

(9 476)

–

(Ökning)/minskning av finansiella skulder

105 860

32 642

(Ökning)/minskning av skulder

702

–

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

736

–

KASSAFLÖDE NETTO

(17 763)

32 642

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

(17 763)

32 642

Likvida medel vid årets början

32 642

–

Likvida medel vid årets utgång

14 879

32 642

 

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR FÖR EU:s FÖRVALTNINGSFOND FÖR NÖDÅTGÄRDER I AFRIKA

Tusen euro

Ackumulerat överskott/

(underskott)

Ekonomiskt resultat för året

Nettotillgångar

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2015

–

–

–

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2016

–

–

–

 

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING FÖR EUF OCH EU:S FÖRVALTNINGSFONDER

Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

 

KONSOLIDERAD BALANSRÄKNING

Miljoner euro

31.12.2016

31.12.2015

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Förfinansiering

457

520

Bidrag till förvaltningsfonderna

–

–

Fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

–

–

457

520

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förfinansiering

1 455

1 151

Fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

143

172

Likvida medel

738

589

2 336

1 912

TOTALA TILLGÅNGAR

2 794

2 432

LÅNGFRISTIGA SKULDER

Avsättningar

(4)

(4)

Finansiella skulder

(106)

(72)

(110)

(76)

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till leverantörer och stödmottagare

(549)

(520)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(778)

(855)

(1 327)

(1 376)

TOTALA SKULDER

(1 437)

(1 451)

NETTOTILLGÅNGAR

1 357

980

MEDEL OCH RESERVER

Infordrat fondkapital – aktiva EUF

42 323

38 873

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år

2 252

2 252

Infordrat fondkapital – överföringar mellan aktiva EUF

–

–

Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år

(40 146)

(36 994)

Ekonomiskt resultat för året

(3 073)

(3 152)

NETTOTILLGÅNGAR

1 357

980

 

KONSOLIDERAD RESULTATRÄKNING

Miljoner euro

2016

2015

INTÄKTER

Intäkter från transaktioner utan motprestation

Återkrav av kostnader

8

90

Intäkter från förvaltningsfondsdonationer

35

4

43

94

Intäkter från transaktioner med motprestation

Finansiella intäkter

4

8

Övriga intäkter

62

42

66

50

Totala intäkter

108

144

KOSTNADER

Stödinstrument

(2 935)

(3 059)

Samfinansieringskostnader

15

(69)

Kostnader för finansiella transaktioner

4

(1)

Kostnader genomförda av förvaltningsfonder

(65)

(4)

Övriga kostnader

(200)

(163)

Totala kostnader

(3 181)

(3 296)

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET

(3 073)

(3 152)

 

SAMMANSTÄLLD KASSAFLÖDESANALYS

Miljoner euro

2016

2015

Ekonomiskt resultat för året

(3 073)

(3 152)

Verksamhet

Kapitaltillskott – bidrag

3 450

3 200

(Ökning)/minskning av bidragen till förvaltningsfonden

(0)

39

(Ökning)/minskning av förfinansiering

(242)

204

(Ökning)/minskning av fordringar med motprestation och återkrav utan motprestation

29

(43)

(Ökning)/minskning av avsättningar

–

4

(Ökning)/minskning av finansiella skulder

34

(7)

(Ökning)/minskning av skulder

29

(179)

Ökning/(minskning) av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

(78)

132

KASSAFLÖDE NETTO

149

198

Nettoökning/(nettominskning) av likvida medel

149

198

Likvida medel vid årets början

589

391

Likvida medel vid årets utgång

738

589

 

SAMMANSTÄLLNING ÖVER FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGAR

 

Miljoner euro

Fondkapital – aktiva EUF (A)

Icke-infordrade fonder – aktiva EUF (B)

Infordrat fondkapital – aktiva EUF (C) = (A)–(B)

Ackumulerade reserver (D)

Infordrat fondkapital från avslutade EUF som överförts från tidigare år (E)

Totala nettotillgångar (C)+(D)+(E)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2014

45 691

10 018

35 673

(36 994)

2 252

932

Kapitaltillskott – bidrag

(4 795)

4 795

–

–

4 795

Kapitalminskning – medel som avsätts för övergångsfaciliteten

(1 595)

(1 595)

(1 595)

Redovisning av kapital i elfte EUF

29 367

29 367

–

–

Ekonomiskt resultat för året

–

–

–

(3 152)

–

(3 152)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2015

73 464

34 590

38 874

(40 146)

2 252

980

Kapitaltillskott – bidrag

(3 450)

3 450

3 450

Ekonomiskt resultat för året

–

(3 073)

(3 073)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2016

73 464

31 140

42 323

(43 219)

2 252

1 357

 

RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET AV EUF

 

RAPPORT OM DET FINANSIELLA GENOMFÖRANDET - 2016

INLEDANDE NOT

Tidigare EUF

·Eftersom sjätte EUF avslutades under 2006 och sjunde EUF avslutades under 2008 innehåller årsredovisningarna inte längre några tabeller över genomförandet för dessa EUF. Däremot finns överförda saldon i nionde EUF.

·Liksom under tidigare år redovisas tabellerna separat för åttonde EUF för att garantera insyn i redovisningen för 2016 för anslag till programplanering enligt Lomékonventionen och den del som används för programplanering under Cotonouavtalet.

·I enlighet med artikel 1.2 b i det interna avtalet för nionde EUF har saldon och anslag för tidigare EUF som dragits tillbaka överförts till nionde EUF, och åtaganden har ingåtts för nionde EUF under nionde EUF:s löptid.

Tionde EUF

Det AVS-EG-partnerskapsavtal som undertecknades den 23 juni 2000 i Cotonou av Europeiska gemenskapens medlemsstater och gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) trädde i kraft den 1 april 2003. Cotonouavtalet ändrades två gånger, först genom det avtal som undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 och sedan genom det avtal som undertecknades i Ouagadougou den 22 juni 2010.

Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) trädde i kraft den 2 december 2001. Detta beslut ändrades den 19 mars 2007 (beslut 2007/249/EG).

Det interna avtalet om finansiering av gemenskapsstöd under den fleråriga budgetramen för perioden 2008–2013 i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet, som antogs av företrädarna för medlemsstaternas regeringar och Europeiska gemenskapen den 17 juli 2006, trädde i kraft den 1 juli 2008.

Enligt Cotonouavtalet finansieras den andra perioden (2008–2013) med gemenskapsstöd till AVS-staterna och ULT genom tionde EUF med ett belopp på 22 682 miljoner euro, varav:

·21 966 miljoner euro har anslagits till AVS-staterna i enlighet med den fleråriga budgetramen i bilaga Ib till det reviderade Cotonou-avtalet, varav 20 466 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen,

·286 miljoner euro har anslagits till ULT i enlighet med bilaga IIAa i det reviderade rådsbeslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen, av vilka 256 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen,

·430 miljoner euro har anslagits för kommissionens finansiering av kostnaderna för programplanering och genomförande av medlen i tionde EUF, i enlighet med artikel 6 i det interna avtalet.

Enligt tidsfristklausulen i tionde EUF (artikel 1.4 och 1.5 i det interna avtalet för tionde EUF) kunde inga medel avsättas efter den 31 december 2013. Outnyttjade medel överfördes till resultatreserven i elfte EUF.



Elfte EUF

Det AVS-EG-partnerskapsavtal som undertecknades den 23 juni 2000 i Cotonou av Europeiska gemenskapens medlemsstater och gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) trädde i kraft den 1 april 2003. Cotonouavtalet ändrades två gånger, först genom det avtal som undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 och sedan genom det avtal som undertecknades i Ouagadougou den 22 juni 2010.

Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) trädde i kraft den 2 december 2001. Detta beslut ändrades den 19 mars 2007 (beslut 2007/249/EG).

Det interna avtalet om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2014–2020 i enlighet med det reviderade Cotonouavtalet, som antogs av företrädarna för Europeiska gemenskapens medlemsstaters regeringar i augusti 2013, trädde i kraft i mars 2015.

Enligt Cotonouavtalet finansieras den andra perioden (2014–2020) med gemenskapsstöd till AVS-staterna och ULT genom elfte EUF med ett belopp på 30 506 miljoner euro, varav:

·29 089 miljoner euro har anslagits till AVS-staterna i enlighet med artiklarna 1.2 a och 2 d i det interna avtalet, varav 27 955 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen,

·364,5 miljoner euro har anslagits till ULT i enlighet med artiklarna 1.2 a och 3.1 i det interna avtalet, varav 359,5 miljoner euro förvaltas av Europeiska kommissionen,

·1 052,5 miljoner euro har anslagits för kommissionens finansiering av kostnaderna för programplanering och nyttjande av medel från elfte EUF i enlighet med artikel 1.2 a i det interna avtalet.

- Kvarstående medel i resultatreserver som inte kan tas i anspråk den 31-12-2016

De belopp som frigjorts från projekt i nionde och tidigare EUF överförs till resultatreserven för tionde EUF, med undantag för Stabexmedel.

De belopp som frigjorts från projekt i tionde EUF överförs till resultatreserven för elfte EUF.

Under 2016 överfördes alla medel som frigjorts från tidigare EUF till respektive reserver.

I enlighet med artikel 1.4 i det interna avtalet för elfte EUF och rådets beslut av den 2 augusti 2016 (2016/1337) överfördes ett belopp med frigjorda medel från tionde EUF för att fylla på den fredsbevarande resursen för Afrika för perioden 2016–2018 med högst 491 miljoner euro och med högst 16 miljoner euro för stödutgifter.

Miljoner euro

Totala tillgängliga medel i resultatreserver som inte kan tas i anspråk per den 31 december 2015

151

Totala medel som gjorts tillgängliga i resultatreserver som inte kan tas i anspråk 2016

534

Minus det belopp som överförts för att fylla på den fredsbevarande resursen för Afrika per den 31 december 2016

(386)

Saldo i den resultatreserv som inte kan tas i anspråk (från medel som frigjorts i åttonde, nionde och tionde EUF) per den 31 december 2016

299

- Stabexreserv för elfte EUF

Efter avslutet av räkenskaperna i Stabex överförs outnyttjade anslag eller frigjorda anslag till Stabexreserven med A-anslag för elfte EUF (artikel 1.4 i det interna avtalet för tionde EUF) och sedan till de berörda ländernas nationella vägledande program.



- Samfinansiering i EUF

Inom ramen för tionde och elfte EUF undertecknades överföringsavtal för samfinansiering från medlemsstaterna och åtagandebemyndiganden på totalt 209 miljoner euro gjordes tillgängliga, medan betalningsbemyndiganden bara gjordes tillgängliga för inbetalda belopp på sammanlagt 190 miljoner euro.

Situationen vad gäller anslag för samfinansiering per den 31 december 2016 framgår av tabellen nedan:

Miljoner euro

Åtagandebemyndiganden

Betalningsbemyndiganden

Samfinansiering – A-anslag

190.0

171.3

Samfinansiering mellan AVS-staterna

13.4

13.4

Samfinansiering – administrativa kostnader

5.5

5.4

209.4

190.1

Följande tabeller innehåller nettobeloppen för de beviljade anslagen, anslag för vilka åtaganden ingåtts samt anslag som betalats ut. 
De tabeller som visar situationen per instrument finns i bilagan.













ÅRSRAPPORT OM GENOMFÖRANDET – FONDER SOM FÖRVALTAS AV EIB

 

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

CA/501/17

Den 9 mars 2017

Dokument 17/098

STYRELSEN

Investeringsanslaget

Årsredovisning

per den 31 december 2016

-Rapport över finansiell ställning

-Rapporten över resultat och övrigt totalresultat

-Förändringar i medlen från bidragsgivarna

-Rapport över kassaflöden

-Bokslutskommentarer och noter

-Revisionsberättelse

ORG: E

HEMLIG

RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING

per den 31 december 2016

(i tusen euro)

Noter

31.12.2016

31.12.2015

TILLGÅNGAR

Likvida medel

5

360,817

448,995

Fordringar på bidragsgivare

9/16

86,395

-

Finansiella tillgångar som innehas till förfall

10

169,398

228,521

Finansiella derivat

6

6,920

311

Lån och fordringar

7

1,729,380

1,460,057

Finansiella tillgångar som kan säljas

8

516,884

419,353

Övriga tillgångar

11

345

27

Totala tillgångar

 

2,870,139

2,557,264

SKULDER OCH MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA

SKULDER

Finansiella derivat

6

25,189

8,219

Förutbetalda intäkter

12

26,283

29,325

Avsättningar för utfärdade garantier

13

625

-

Skulder till tredje parter

14

116,114

101,202

Övriga skulder

15

2,546

2,364

Totala skulder

170,757

141,110

MEDEL FRÅN BIDRAGSGIVARNA

Infordrade bidrag från medlemsstaterna

16

2,377,000

2,157,000

Reserv för verkligt värde

142,884

163,993

Balanserade vinstmedel

179,498

95,161

Totala medel från bidragsgivarna

2,699,382

2,416,154

Summa skulder och medel från bidragsgivarna

2,870,139

2,557,264

Rapporten över resultat och övrigt totalresultat

Noter

Från och med den 1 januari 2016

Från och med den 1 januari 2015

till och med den 31 december 2016

till och med den 31 december 2015

Ränta och liknande intäkter

18

106,698

90,385

Räntor och liknande kostnader

18

-2,307

-1,556

Räntor och liknande intäkter netto

104,391

88,829

Intäkter från arvoden och provisioner

19

699

932

Kostnader för arvoden och provisioner

19

-48

-63

Nettointäkter från avgifter och provisioner

651

869

Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat

-10,361

6,276

Realiserade vinster netto för finansiella tillgångar som kan säljas

20

6,504

33,878

Växelkursförluster netto

-14,995

-52,483

Nettoresultat av finansiella transaktioner

-18,852

-12,329

Förändring i nedskrivning av lån och fordringar netto efter återföring

7

44,365

-33,988

Ändring i avsättningar för garantier

13

-242

-

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas

8

-2,493

-3,646

Allmänna administrativa kostnader

21

-43,483

-43,045

Vinst eller förlust under året

84,337

-3,310

Övrigt totalresultat:

Poster som har omklassificerats eller kan komma att omklassificeras genom resultatavräkning:

Finansiella tillgångar som kan säljas – reserv i verkligt värde

8

1. Nettoförändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas

-14,624

43,394

2. Nettobelopp som överförts till resultatavräkning

-6,485

-35,523

Totala finansiella tillgångar som kan säljas

-21,109

7,871

Totalt övrigt totalresultat

-21,109

7,871

Summa totalresultat för året

63,228

4,561

FÖRÄNDRINGAR I MEDLEN FRÅN BIDRAGSGIVARNA

Infordrade medel

Reserv för verkligt värde

Balanserade vinstmedel

Totalt

Per den 1 januari 2016

Noter

2,157,000

163,993

95,161

2,416,154

Bidrag från medlemsstaterna som infordrats under året

16

220,000

-

-

220,000

Vinst år 2016

-

-

84,337

84,337

Summa övrigt totalresultat för året

-

-21,109

-

-21,109

Förändringar av medlen från bidragsgivarna

220,000

-21,109

84,337

283,228

Den 31 december 2016

2,377,000

142,884

179,498

2,699,382

Infordrade medel

Reserv för verkligt värde

Balanserade vinstmedel

Totalt

Den 1 januari 2015

2,057,000

156,122

98,471

2,311,593

Bidrag från medlemsstaterna som infordrats under året

16

100,000

-

-

100,000

Förlust år 2015

-

-

-3,310

-3,310

Summa övrigt totalresultat för året

-

7,871

-

7,871

Förändringar av medlen från bidragsgivarna

100,000

7,871

-3,310

104,561

Den 31 december 2015

2,157,000

163,993

95,161

2,416,154

Kassaflödesanalys

Noter

Från och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2016

Från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2015

VERKSAMHET

Vinst eller förlust under budgetåret

84,337

-3,310

Justeringar för:

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas

8

2,493

3,646

Förändring netto i nedskrivning av lån och fordringar

7

-44,365

33,988

Balanserad ränta på lån och fordringar

7

-7,183

-13,262

Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på lån och fordringar

-5,843

1,594

Nettoändring i avsättningar för utfärdade garantier

13

625

-

Ändringar i upplupen ränta och upplupet anskaffningsvärde på finansiella tillgångar som innehas till förfall

10

-1,126

12

Förändring av förutbetalda intäkter

-3,042

-1,985

Växelkursändringars effekter på lån

7

-35,025

-73,447

Växelkursändringars effekt på finansiella tillgångar som kan säljas

-5,125

-9,385

Växelkursändringars effekter på likvida medel

-1,106

-12,216

Förluster från verksamhet före ändringar av verksamhetens tillgångar och skulder

-15,360

-74,365

Låneutbetalningar

7

-528,376

-282,784

Återbetalning av lån

7

351,468

205,772

Förändring av upplupna räntor på likvida tillgångar

5

2

4

Ändringar i verkligt värde på derivat

10,361

-6,276

Ökning av finansiella tillgångar som innehas till förfall

10

-1,159,704

-1,545,550

Löptid för finansiella tillgångar som innehas till förfall

10

1,219,953

1,417,005

Ökning av finansiella tillgångar som kan säljas

8

-153,986

-67,449

Återbetalning/försäljning av finansiella tillgångar som kan säljas

8

37,978

64,791

Ökning eller minskning av övriga tillgångar

-318

5,495

Ökning/(minskning) av övriga skulder

182

-227

Ökning av belopp som ska utbetalas till Europeiska investeringsbanken

423

4,668

Nyttjat nettokassaflöde från verksamhet

-237,377

-278,916

FINANSIERINGSVERKSAMHET

Bidrag från medlemsstaterna

16

133,605

100,000

Belopp som tagits emot från medlemsstaterna för räntebidrag och tekniskt bistånd

30,000

92,590

Belopp som betalats för medlemsstaternas räkning för räntebidrag och tekniskt bistånd

-15,510

-22,290

Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet

148,095

170,300

Nettoökning av likvida medel

-89,282

-108,616

Sammanfattande redovisning av kassaflöden:

Likvida medel vid räkenskapsårets början

448,998

545,398

Likvida nettotillgångar från:

Verksamhet

-237,377

-278,916

Finansieringsverksamhet

148,095

170,300

Effekter till följd av växelkursförändringar på likvida tillgångar

1,106

12,216

Likvida medel vid räkenskapsårets slut

360,822

448,998

Likvida medel består av:

Kontanter

5

51,462

71,405

Tidsbundna depositioner (exklusive upplupen ränta)

259,342

290,576

Företagscertifikat

5

50,018

87,017

360,822

448,998

Noter till årsredovisningen per den 31 december 2016

1    Allmän information

Investeringsanslaget har upprättats inom ramen för Cotonouavtalet om samarbete och utvecklingsstöd som förhandlats fram med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna) respektive EU och dess medlemsstater den 23 juni 2000 och som reviderades den 25 juni 2005 och den 22 juni 2010.

Investeringsanslaget är inte en separat juridisk person och Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar bidragen på medlemsstaternas vägnar (nedan kallade givare) i enlighet med villkoren i avtalet och fungerar som en förvaltare av Investeringsanslaget.

Finansieringen enligt avtalet kommer från EU-medlemsstaternas budgetar. EU-medlemsstaterna bidrar med de belopp som fördelas för att finansiera Investeringsanslaget och bidragen till finansieringen av räntebidrag enligt den fleråriga budgetramen (det första finansiella protokollet omfattar perioden 2000–2007 och kallas nionde Europeiska utvecklingsfonden, andra finansiella protokollet omfattar perioden 2008–2013 och kallas för tionde EUF och det tredje finansprotokollet som omfattar perioden 2014–2020 kallas elfte EUF). EIB har anförtrotts förvaltningen av

-investeringsanslaget som är en revolverande fond på 3 685,5 miljoner euro som består av riskexponerat eget kapital avsett att främja investeringar från den privata sektorn i AVS-staterna, av vilka 48,5 miljoner euro tilldelas de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) och

-bidrag för finansiering av räntesubventioner värda högst 1 220,85 miljoner euro för AVS-stater och högst 8,5 miljoner euro för ULT. Högst 15 % av dessa subventioner kan användas för att finansiera projektrelaterat tekniskt bistånd.

Nuvarande årsredovisning omfattar perioden från den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2016.

 

På förslag från EIB:s förvaltningskommitté antog EIB:s styrelse årsredovisningen den 9 mars 2017 och godkände att den överlämnandes till EIB:s råd för godkännande senast den 25 april 2017.

2    Viktiga redovisningsprinciper

Grund för upprättandet – uttalande om att IFRS följs

Redovisningen av investeringsanslaget har utarbetats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) som antagits av Europeiska unionen.

2.2Centrala bedömningar och uppskattningar vid redovisningen

Vid utarbetandet av redovisningar krävs det att man använder sig av uppskattningar och bedömningar. Det krävs också att EIB:s ledning gör sina egna avvägningar vid tillämpningen av redovisningsprinciperna för investeringsanslaget. De områden som är särskilt komplicerade, som kräver en hög grad av avvägning eller där uppskattningar och bedömningar är av betydelse för räkenskaperna lyfts fram nedan.

Bedömningar och uppskattningar används särskilt i de nedan beskrivna fallen.

§Mätning av finansiella instruments verkliga värden

De verkliga värdena på finansiella tillgångar och skulder som handlas på aktiva marknader bygger på noterade marknadspriser eller mäklarpriser. När det verkliga marknadsvärdet inte kan härledas från aktiva marknader fastställs de genom användning av en värderingsmetod som inkluderar matematiska modeller. Uppgifterna till dessa modeller tas, när det är möjligt, från observerbara marknader, men när det inte är möjligt, krävs en viss grad av uppskattning för att fastställa det verkliga värdet. De värderingar som delas in i olika nivåer i klassificeringen av verkligt värde baseras på de insatsvaror som använts i de värderingsmetoder som beskrivs i noterna 2.4.3 och 4.

Dessa värderingsmetoder kan omfatta nettonuvärde och modeller för nuvärdesberäknade kassaflöden, jämförelse med liknande instrument för vilka det finns observerbara priser, Black-Scholes och polynomiska optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmodeller. De antaganden och uppgifter som används vid värderingsmetoder innefattar riskfria räntor och referensräntor, kreditspreadar som används för att uppskatta diskonteringsräntor, obligations- och aktiekurser, växelkurser på utländsk valuta, aktiekurser och aktieindexkurser samt förväntad kursvolatilitet och korrelationer.

Syftet med värderingsmetoder är att få ett verkligt värde som speglar det pris som skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer vid värderingstidpunkten.

Instrumentet använder allmänt erkända värderingsmodeller för att fastställa det verkliga värdet på gemensamma och enklare finansieringsinstrument, som ränte- och valutaswappar, i vilka endast observerbara marknadsuppgifter används och där det krävs att ledningen gör en begränsad bedömning och beräkning. Observerbara priser och uppgifter som ska ingå i modellen finns i regel tillgängliga på reglerade marknader för skuldebrev, aktier och räntebärande värdepapper, börshandlade derivat och enkla OTC-derivat såsom ränteswappar. Tillgången på verifierbara marknadspriser och uppgifter som ska ingå i modellen minskar behovet av bedömning och uppskattning från ledningens sida och minskar också osäkerheten i samband med fastställandet av verkliga värden. Tillgången på observerbara marknadspriser och uppgifter varierar beroende på produkter och marknader och tenderar att förändras på grundval av specifika evenemang och allmänna villkor på finansmarknaderna.

För mer komplexa instrument används instrumentets egna värderingsmodeller, vilka utvecklas från erkända värderingsmodeller. Vissa eller alla betydande uppgifter till dessa modeller är inte observerbara på marknaden, och härrör från marknadspriser eller procentsatser eller beräknas på grundval av antaganden. Exempel på instrument som involverar betydande uppgifter som inte är observerbara inbegriper vissa lån och garantier för vilka det inte finns någon aktiv marknad. Värderingsmodeller som använder betydande uppgifter som inte är observerbara kräver en högre grad av bedömning och uppskattning från ledningens sida vid fastställandet av verkligt värde. Bedömning och uppskattning från ledningens sida krävs vanligtvis vid val av lämplig värderingsmodell, fastställande av förväntade framtida kassaflöden från det finansieringsinstrument som ska värderas, fastställande av sannolikhet eller motpartens fallissemang och förskottsbetalningar och val av lämplig diskonteringsränta.

Investeringsanslaget har en etablerad kontrollram för att värdera verkliga värden. Denna ram omfattar EIB:s förvaltningsfunktioner för riskhantering och marknadsuppgifter. Dessa funktioner är oberoende av sekretariatets ledning och ansvarar för att kontrollera betydande värderingar av verkligt värde. Särskilda kontroller omfattar följande:

-Kontroll av observerbara priser.

-En översyns- och godkännandeprocess för nya värderingsmodeller och ändringar av befintliga modeller.

-Kalibrering och kontrolltest av modeller mot observerade marknadstransaktioner.

-Analys och undersökning av betydande värderingsrörelser.

-Översyn av betydande uppgifter som inte är observerbara och värderingsjusteringar.

Om uppgifter från tredje man som mäklarnoteringar eller pristjänster används för att värdera verkligt värde ska man genom instrumentet kontrollera att sådana värderingar uppfyller kraven i IFRS. Dessa inbegriper följande:

-Fastställa om prissättningen på mäklarnoteringar eller pristjänster är lämplig.

-Bedöma om en viss mäklarnotering eller pristjänst är tillförlitlig.

-Förstå hur det verkliga värdet har fastställts och i vilken omfattning det representerar faktiska marknadstransaktioner.

-När priser för liknande instrument används för värdering till verkligt värde och hur priserna har anpassats för att spegla de av instrumentets egenskaper som ska mätas.

§Nedskrivningsförlust från lån och fordringar

Genom investeringsanslaget görs varje referensdatum en översyn av dess lån och fordringar för att bedöma om en avsättning för värdeminskning bör redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat. Det krävs särskilt att EIB:s ledning gör en bedömning av storleken och tidpunkten för de framtida kassaflödena när det ska beräknas vilka avsättningar som krävs. Dessa beräkningar baseras på antaganden om ett antal faktorer och de faktiska resultaten kan skilja sig åt, vilket kan leda till framtida ändringar av avsättningen. Utöver särskilda avsättningar för enskilda betydande lån och fordringar kan man genom investeringsanslaget också göra kollektiva avsättningar mot exponeringar, vilka inte enskilt har identifierats som nedskrivningar och som kan leda till en större risk för fallissemang än när de ursprungligen beviljades.

I princip betraktas ett lån som nedskrivet när betalningen av ränta och amortering inte reglerats på 90 dagar eller mera och då EIB:s ledning samtidigt anser att det föreligger ett objektivt belägg på nedskrivning.

§Avsättningar för finansiella garantier

Genom investeringsanslaget görs varje referensdatum en översyn av dess garantiavtal för att bedöma om en avsättning bör redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat. För att fastställa avsättningen krävs särskilda uppskattningar för att göra beräkningar och antaganden om ett antal faktorer såsom

-belopp och tidpunkt för de framtida kassaflödena,

-nyttjandenivå för de säkerheter som ställts,

-diskonteringsfaktorer som tillämpats på de beräknade kassaflödena.

§Värdering av icke-noterade investeringar i eget kapital som kan säljas

Värderingen av icke-börsnoterade investeringar i eget kapital görs normalt på

-nyligen gjorda transaktioner på marknadsmässiga villkor (armslängds avstånd).,

-aktuellt verkligt värde på andra instrument som i stort sett är desamma,

-förväntat kassaflöde diskonterat till nuvärdet för tillgångar med liknande villkor och riskegenskaper,

-justerat substansvärde netto, eller

-andra värderingsmodeller.

Beräkningen av kassaflödet och diskonteringsfaktorer för icke-börsnoterade investeringar i eget kapital omfattar en hög grad av uppskattning. Investeringsanslaget anpassar värderingstekniken med jämna mellanrum och testar giltigheten genom att endera använda priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner med samma instrument eller andra tillgängliga observerbara marknadsuppgifter.

§Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas

Enligt principerna för investeringsanslaget anses investeringar i eget kapital som kan säljas vara nedskrivna om deras verkliga värde i betydande omfattning eller under en längre tid har minskat under anskaffningsvärdet eller när det finns andra objektiva belägg för nedskrivning. En bedömning krävs för att avgöra vad som kan anses utgöra ”betydande omfattning” eller ”en längre tid”. I instrumentet anses ”betydande omfattning” vanligtvis vara 30 % eller mer och ”en längre tid” mer än 12 månader. Vidare utvärderas i instrumentet andra faktorer, inklusive normal volatilitet i aktiepriser för noterade aktier och framtida kassaflöden och diskonteringsfaktorer för icke noterade aktier.

§Konsolidering av enheter där investeringsanslaget har intressen

Genom investeringsanslaget gjordes den betydande bedömningen att ingen av de enheter där den har intressen kontrolleras av investeringsanslaget. Detta beror på att antingen komplementären eller fondförvaltaren eller fondstyrelsen i alla sådana enheter ensam har ansvaret för förvaltningen och kontrollen av partnerskapets verksamheter eller har befogenheten och ansvaret att göra allt för att fullgöra partnerskapets syfte och mål enligt investerings- och policyriktlinjerna.

2.3Byte av redovisningsprinciper

Med undantag av nedanstående ändringar har man i investeringsanslaget konsekvent tillämpat de redovisningsprinciper som anges i not 2.4 på alla perioder som redovisas i årsredovisningen. I investeringsanslaget har man antagit följande nya standarder och ändringar av standarder.

Godkända standarder

Följande standarder, ändringar av standarder och tolkningar godkändes vid utarbetandet av årsredovisningen:

-Ändringar av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter – upplysningsinitiativ.

-Genom den årliga förbättringscykeln 2012-2014 för IFRS-standarder – olika standarder.

Dessa ändringar hade ingen väsentlig inverkan på investeringsanslagets årsredovisning.

Standarder som utfärdats men som ännu inte trätt i kraft

Följande standarder, ändringar av standarder och tolkningar börjar tillämpas under det räkenskapsår som inleds efter den 1 januari 2016, och har inte tillämpats vid utarbetandet av årsredovisningen. De standarder som kan vara relevanta för instrumentet anges nedan.

IFRS 9 Finansiella instrument

Den sista delen av standarden utfärdades den 24 juli 2014 och ersätter den befintliga vägledningen i IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 tar upp klassificering, värdering och borttagande av finansiella tillgångar och finansiella skulder, inför en ny modell för förväntade kreditförluster för beräkning av nedskrivningar av finansiella tillgångar och inför nya regler för säkringsredovisning.

IFRS 9 innehåller en ny klassificering och värderingsmetod för finansiella tillgångar som speglar den affärsmodell enligt vilken tillgångarna förvaltas och deras kassaflödesegenskaper. IFRS 9 innehåller tre huvidsakliga kategorier av klassificeringar för finansiella tillgångar: Värderad till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde genom övrigt totalresultat och verkligt värde genom resultatavräkning. Standarden undanröjer befintliga kategorier enligt IAS 39 vad avser innehav som innehas till förfall, lån och fordringar och som kan säljas. Enligt IFRS 9 är derivat som är inbäddade i kontrakt där värdkontraktet är en finansiell tillgång inom tillämpningsområdet för standarden aldrig tudelade. Istället bedöms det finansiella hybridinstrumentet i sin helhet för klassificering.

I IFRS 9 behålls till stora delar de befintliga kraven i IAS 39 för klassificeringen av finansiella skulder. Enligt IAS 39 redovisas alla ändringar av skuldernas verkliga värde som verkligt värde genom resultatavräkningen, medan dessa ändringar av verkliga värden i IFRS 9 generellt redovisas med

-det ändrade beloppet i det verkliga värdet som kan tillskrivas skuldens ändrade kreditrisk i övrigt totalresultat, och

-det resterande belopp som ändrats i det verkliga värdet bokförs i resultatavräkningen.

IFRS 9 ersätter modellen med uppkomna förluster i IAS 39 med en framåtblickande modell med förväntade kreditförluster. Det kommer att krävas omfattande uppskattningar av hur förändringar av ekonomiska faktorer påverkar modeller med förväntade kreditförluster, vilka kommer att fastställas utifrån en sannolikhetsvägd grund. Den nya modellen för nedskrivningar kommer att tillämpas på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde genom övrigt totalresultat, utom för investeringar i egetkapitalinstrument och avtalstillgångar.

I IFRS 9 kommer förlustavsättningar att värderas utifrån endera av följande grunder:

•    12-månaders modeller med förväntade kreditförluster. Dessa är modeller med förväntade kreditförluster som uppkommer genom eventuella händelser av obestånd inom 12 månader efter referensdatum eller

•    löptiden för modeller med förväntade kreditförluster. Dessa är modeller med förväntade kreditförluster till följd av alla eventuella händelser av obestånd under ett finansiellt instruments förväntade löptid.

Värdering av löptiden för modeller med förväntade kreditförluster tillämpas om kreditrisken för en finansiell tillgång på referensdatum har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfället och i annat fall tillämpas värdering för modeller med förväntade kreditförluster inom 12-månader. En enhet kan bedöma att en finansiell tillgångs kreditrisk inte har ökat i betydande utsträckning om tillgången har en låg kreditrisk på referensdatum.

Även om man i investeringsanslaget ännu inte har gjort en detaljerad bedömning av de metoder för nedskrivning som kommer att tillämpas enligt IFRS 9 kan de leda till att kreditförluster med högre volatilitet bokförs tidigare.

IFRS 9 kommer att kräva omfattande nya upplysningar, särskilt vad gäller kreditrisk och förväntade kreditförluster. Den preliminära bedömningen av investeringsanslaget innehöll en analys för att identifiera uppgifter som saknas jämfört med nuvarande förfaranden och man planerar att genom investeringsanslaget genomföra de ändringar av systemet och kontroller som anses vara nödvändiga för att fånga upp de uppgifter som behövs.

IFRS 9 godkändes av EU den 22 november 2016 och ska börja tillämpas under den årliga rapporteringsperiod som börjar den 1 januari 2018 eller senare, där ett tidigt antagande medges. Man har inte för avsikt att anta standarden i investeringsanslaget tidigare än det aktuella tillämpningsdatumet.

För närvarande görs en detaljerad bedömning av effekterna av tillämpningen av IFRS 9.

IFRS 15 Intäkter från kontrakt med kunder

Genom IFRS 15 fastställs en omfattande ram för att bedöma om, hur mycket och när intäkter bokförs. Standarden ersätter befintlig vägledning om redovisning av intäkter, inklusive IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal, och IFRIC 13 Bonusprogram. IFRS 15 godkändes av EU den 22 september 2016 och ska börja tillämpas under den årliga rapporteringsperiod som börjar den 1 januari 2018 eller senare, där ett tidigt antagande medges. Man har ännu inte bedömt omfattningen av denna standards inverkan på investeringsanslaget.

Ändringar av IAS 7 Kassaflödesanalys – upplysningsinitiativ.

Ändringarna kräver upplysningar som gör det möjligt för användare av redovisningen att bedöma förändringar i skulder som är hänförliga till finansieringsverksamheten, vilket inkluderar både förändringar hänförliga till kassaflöden och förändringar som inte påverkar kassaflödena. Ändringarna ska börja tillämpas under den årliga rapporteringsperiod som börjar den 1 januari 2017 eller senare, där ett tidigt antagande medges. Ändringarna förväntas godkännas av EU innan utgången av året. Det är inte planerat att standarden ska antas i investeringsanslaget i ett tidigt skede och det förväntas inte att den ska förorsaka någon väsentlig inverkan på investeringsanslagets redovisning.

2.4Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

I den finansiella ställningen redovisas tillgångar och skulder i fallande ordning med avseende på likviditet. Ingen uppdelning görs mellan kortfristiga och långfristiga poster.

2.4.1     Omräkning av utländsk valuta

Investeringsanslagets årsredovisning upprättas i euro, som också är dess funktionella valuta. Om inte annat anges har finansiella uppgifter som lämnats i euro avrundats till närmaste tusental.

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den valutakurs som råder vid tidpunkten för transaktionen.

Monetära tillgångar och skulder i andra valutor än euro redovisas i euro till den växelkurs som gäller den dag då rapportering över den finansiella ställningen avges. Vinster eller förluster som uppstår till följd av sådana omräkningar redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat.

Icke-monetära poster som förs upp till anskaffningsvärdet i en utländsk valuta omräknas till de valutakurser som gäller vid tidpunkten för de ursprungliga transaktionerna. Icke-monetära poster som förs upp till ett verkligt värde i en utländsk valuta omräknas med hjälp av de växelkurser som gäller vid den tidpunkt när värdet fastställs.

Skillnader i växelkursen som uppstår vid avräkningen av transaktioner till andra kurser än de som gäller på transaktionsdagen och orealiserade skillnader i växelkursen på tillgångar och skulder i utländsk valuta som inte avräknats förs upp i rapporten om resultat och övrigt totalresultat.

Posterna i rapporten om resultat och övrigt totalresultat räknas om till euro enligt gällande växelkurs per transaktionsdagen.

2.4.2     Likvida medel

För investeringsanslaget definieras likvida medel som avistakonton, kortfristig inlåning eller värdepapper med ursprungliga löptider på tre månader eller mindre.

2.4.3      Andra finansiella tillgångar än derivat

Finansiella tillgångar redovisas på avräkningsdagen.

§Finansiella instruments verkliga värde

Verkligt värde är det pris som skulle erhållas vid försäljning av en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en transaktion mellan marknadsaktörer under normala förhållanden vid värderingstidpunkten på huvudmarknaden, eller i avsaknad av en sådan, den mest fördelaktiga marknaden för instrumentet vid denna tidpunkt.

I tillämpliga fall mäter EIB för investeringsanslagets räkning det verkliga värdet av ett instrument genom att använda det noterade priset på en aktiv marknad för instrumentet i fråga. En marknad anses vara aktiv om transaktioner med tillgången eller skulden äger rum med tillräcklig frekvens och volym för att ge fortlöpande prisinformation.

När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder som bokförts i rapporten över finansiell ställning inte kan härledas från aktiva marknader fastställs de genom användning av en rad olika värderingstekniker som inkluderar matematiska modeller. Uppgifterna till dessa modeller tas, när det är möjligt, från observerbara marknader, men när det inte är möjligt, krävs en viss grad av uppskattning för att fastställa det verkliga värdet. Den valda värderingsmetoden införlivar alla faktorer som marknadsaktörer skulle beakta vid prissättning av en transaktion.

EIB värderar verkliga värden genom att använda följande rangordning för verkligt värde som återspeglar betydelsen av de indata som använts i värderingarna:

-Nivå 1: Indata som utgörs av ett noterat pris som inte är diskonterat på en aktiv marknad för identiska instrument som investeringsanslaget har tillgång till.

-Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i nivå 1, som endera kan observeras direkt (dvs. som priser) eller indirekt (dvs. härrörande från priser). I denna kategori ingår instrument som värderats med hjälp av noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument på marknader som anses vara mindre aktiva eller andra värderingsmetoder där alla betydande indata är direkt eller indirekt observerbara från marknadsdata.

-Nivå 3: Indata som inte är observerbara. Denna kategori omfattar alla instrument där värderingsmetoden inbegriper indata som inte bygger på observerbara data och där indata som inte är observerbara har en betydande inverkan på instrumentets värdering. I denna kategori ingår instrument som värderas på grundval av noterade priser för liknande instrument där betydande anpassningar eller antaganden som inte är observerbara krävs för att återspegla skillnader mellan instrumenten.

I investeringsanslaget redovisas överföringar mellan nivåerna i rangordningen för verkligt värde efter utgången av den rapporteringsperiod under vilken förändringen har inträffat.

§Finansiella tillgångar som innehas till förfall

Finansiella tillgångar som innehas till förfall inbegriper börsnoterade obligationer som är avsedda att innehas till förfall och värdepapper med ursprungliga löptider på över tre månader.

Dessa obligationer och värdepapper är ursprungligen redovisade till verkligt värde plus eventuella direkta hänförbara transaktionskostnader. Skillnaden mellan ingångspriset och inlösenvärdet ska amorteras enligt effektivräntemetoden under instrumentets återstående löptid.

Genom instrumentet bedöms varje dag då rapportering över den finansiella ställningen avges huruvida det finns objektiva omständigheter som tyder på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar behöver skrivas ned. En finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar skrivs bara ned om det finns belägg för nedskrivning till följd av en eller flera händelser som har inträffat efter det att tillgången bokförts (en ”förlust”) och att förlusten påverkar det beräknade framtida kassaflödet från den finansiella tillgången eller den grupp av finansiella tillgångar som kan värderas med tillförlitlighet. Nedskrivningsförlust redovisas i resultaträkningen och förlustbeloppet mäts som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet på det beräknade framtida kassaflödet diskonterat till instrumentets ursprungliga effektiva ränta.

§Lån

Lån som har finansierats med hjälp av investeringsanslaget bokförs under tillgångar när ett kontant belopp utbetalas till låntagarna. Dessa lån redovisas till anskaffningsvärde (utbetalade nettobelopp), som är det verkliga värdet på de likvida medel som har använts för att finansiera lånet, inbegripet eventuella transaktionskostnader, och värderas sedan till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av metoden för faktisk avkastning, med avdrag för eventuella avsättningar för nedskrivning eller fordringar som inte kan drivas in.

§Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är de tillgångar som särskilt hänförts till denna kategori eller som inte identifierats som värderade till verkligt värde genom resultatavräkning, investeringar som innehas till förfall eller lånefordringar och kundfordringar. De inkluderar egetkapitalinstrument och investeringar i riskkapitalfonder och förs upp till verkligt värde plus transaktionskostnader.

Efter den första värderingen bokförs dessa finansiella tillgångar som kan säljas till verkligt värde. Notera följande uppgifter för värderingen till verkligt värde för investeringar i eget kapital som inte kan härledas från aktiva marknader:

a.Riskkapitalfonder

Det verkliga värdet på varje riskkapitalfond baseras på det nettovärde som tillgångarna har bokförts till i fonden, om beräkningen har gjorts på grundval av en internationell värderingsstandard som överensstämmer med IFRS (t.ex: International Private Equity and Venture Capital Valuation guidelines eller IPEV Guidelines som offentliggörs av Europeiska riskkapitalföreningen). Förvaltarna av stödet kan emellertid besluta att korrigera tillgångarnas nettovärde i fonden, om det finns omständigheter som kan påverka värderingen.

b.Direktinvesteringar i eget kapital

Investeringens verkliga värde baseras på den senast tillgängliga årsredovisningen, varvid man i tillämpliga fall återanvänder samma modell som användes vid förvärvet av innehavet.

Orealiserade vinster eller förluster i riskkapitalfonder och direktinvesteringar i eget kapital redovisas under medel från bidragsgivarna till dess att investeringen har sålts, återkallats eller avvecklats, eller till dess att det bedöms att den bör avskrivas helt. Om en investering som är tillgänglig för försäljning är planenligt avskriven förs de ackumulerade orealiserade vinster eller förluster som tidigare redovisats under eget kapital upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat.

För investeringar som inte är noterade beräknas det verkliga värdet med hjälp av erkända värderingsmetoder (t.ex. justerat substansvärde netto, diskonterade kassaflöden eller multipelvärdering). Om värdering till verkligt värde inte kan göras på ett tillförlitligt sätt redovisas sådana investeringar enligt kostnadsmetoden. Notera att investeringarna under de första två åren redovisas till anskaffningsvärde.

Investeringsanslagets innehav motsvarar vanligtvis investeringar i privatkapitalfonder eller riskkapitalfonder. Enligt branschens praxis har sådana investeringar i allmänhet tecknats gemensamt av ett flertal investerare. Ingen av dessa är i stånd att individuellt påverka fondens dagliga verksamhet och investeringar. Följaktligen berättigar en investerares deltagande i ledningsgruppen för en sådan fond i princip inte investeraren att påverka fondens dagliga verksamhet. Dessutom kan enskilda investerare i en privatkapitalfond eller riskkapitalfond inte fastställa strategier för en fond, som t.ex. aktieutdelning eller annan värdeöverföring. Sådana beslut fattas vanligtvis av ledningsgruppen för en fond på grundval av det aktieägaravtal som styr ledningsgruppens och alla aktieägares rättigheter och skyldigheter. Aktieägaravtalet hindrar också i allmänhet enskilda investerare från att bilateralt verkställa stora transaktioner genom fonden, utbyta personal i ledande ställning eller att få privilegierad tillgång till nödvändig teknisk information. Investeringsanslagets investeringar genomförs i linje med ovan nämnda branschpraxis, som säkerställer att investeringsanslaget varken kontrollerar eller utövar någon form av betydande inflytande enligt innebörden i IAS 28 och IFRS 10 över någon av dessa investeringar, också sådana investeringar där investeringsanslaget innehar mer än 20 % av rösträtterna.

§Säkerheter i form av garantier

Finansiella garantiavtal är avtal som kräver att angivna betalningar görs genom investeringsanslaget för att ersätta innehavaren för en förlust denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalningar vid förfall enligt villkoren i ett skuldinstrument.

Enligt befintliga regler uppfyller dessa garantier inte definitionen på ett försäkringsavtal (IFRS 4, Försäkringsavtal) och förs upp under IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering, antingen som derivat eller finansiella garantier, beroende på deras egenskaper och särdrag enligt definitionen i IAS 39.

Upplysningar om redovisningsprinciperna för derivat ges i not 2.4.5.

Vid den första redovisningen bokförs de finansiella säkerheterna till verkligt värde motsvarande nettonuvärdet på förväntade premieintäkter och den första förväntade förlusten. Denna beräkning utförs på startdagen för varje transaktion och bokförs i rapporteringen över den finansiella ställningen som finansiella garantier under övriga tillgångar och övriga skulder.

Efter den första redovisningen mäts investeringsanslagets skulder under dessa säkerheter som det högre av följande:

-Det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade avskrivningar som redovisats enligt IAS 18 Intäkter och

-den bästa uppskattningen av kostnader som krävs för att reglera eventuella finansiella skyldigheter som uppkommer till följd av garantin i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualtillgångar och eventualförpliktelser.

Den bästa uppskattningen av kostnaderna görs enligt IAS 37. Finansiella garantiregler motsvarar kostnaden för att reglera skyldigheten, vilket är den förväntade förlusten, beräknad på grundval av alla relevanta faktorer och information som finns den dag då rapportering över den finansiella ställningen avges.

När en finansiell garantitransaktion som värderas enligt IAS 39 tas bort och hanteras enligt IAS 37 överförs dess värde som tidigare förts upp under Övriga skulder till Avsättningar för utfärdade garantier i rapporteringen över den finansiella ställningen.

Avsättningar för utfärdade garantier (värderas enligt IAS 37) förs upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under Ändring i avsättningar för garantier efter återföring.

Den premie som tagits emot förs upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat i Intäkter från avgifter och provisioner på grundval av en avskrivningsplan enligt IAS 18 under den finansiella garantins löptid.

Vidare bokförs ett garantiavtal när det undertecknas som en eventualförpliktelse för investeringsanslaget och när garantin tas i anspråk som ett åtagande.

2.4.4     Nedskrivning av finansiella tillgångar

Vid slutet av varje dag då rapportering över den finansiella ställningen avges för investeringsanslaget bedöms huruvida det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång har skrivits ned. En finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar skrivs bara ned om det finns belägg för nedskrivning till följd av en eller flera händelser som har inträffat efter det att tillgången bokförts (en ”förlust”) och att förlusten påverkar det beräknade framtida kassaflödet från den finansiella tillgången eller den grupp av finansiella tillgångar som kan värderas med tillförlitlighet. Belägg för nedskrivning kan omfatta tecken på att låntagaren eller en grupp av låntagare har stora ekonomiska svårigheter, det råder missförhållanden eller förekommer betalningsförsummelser av räntor eller amorteringar, det finns en sannolikhet för att låntagaren försätts i konkurs eller annan ekonomisk omstrukturering, eller det finns observerbara data som tyder på mätbara minskningar i det beräknade framtida kassaflödet, såsom förändringar i försenade betalningar eller ekonomiska missförhållanden.

För lån som är utestående vid slutet av budgetåret, och som bokförs till ett värde baserat på anskaffningsvärdet, görs nedskrivningar om objektiva belägg läggs fram för att det finns en risk att lånen inte kommer att återbetalas, antingen i fråga om hela eller delar av lånebeloppen enligt de ursprungliga avtalsvillkoren eller motsvarande värde. Om det finns objektiva indikationer på att det uppstått en värdeminskning mäts förlustbeloppet som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet på det beräknade framtida kassaflödet. Tillgångens redovisade värde skrivs ned genom ett avsättningskonto och förlusten förs upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat. Ränteintäkter fortsätter att påföras det minskade redovisade värdet på grundval av tillgångens effektiva räntesats. Lånen och avsättningen avskrivs när det inte finns någon realistisk utsikt till framtida återkrav. Om den beräknade förlusten ökar eller minskar under påföljande år på grund av en händelse som uppstår efter det att förlusten bokfördes, ökas eller minskas den tidigare bokförda förlusten vid justeringen av avsättningskontot.

Inom investeringsanslaget utförs kreditriskbedömningar för varje enskild transaktion och därför övervägs inga kollektiva nedskrivningar.

För finansiella tillgångar som kan säljas, bedöms varje dag då rapportering över den finansiella ställningen avges om det finns objektiva belägg på att en investerings värde minskat. Objektiva belägg omfattar en betydande minskning eller minskning under en längre period av investeringens verkliga värde till under anskaffningsvärdet. Om det finns belägg för värdeminskning tas den samlade förlusten (mätt som skillnaden mellan förvärvskostnaden och aktuellt verkligt marknadsvärde med avdrag för en eventuell minskning av det värde på investeringen som tidigare bokförts i rapporten över resultat och övrigt totalresultat) bort från medlen från bidragsgivarna och bokförs i rapporten över resultat och övrigt totalresultat. Värdeminskning på finansiella tillgångar som kan säljas återförs inte genom rapporten över resultat och övrigt totalresultat, utan ökningar i de verkliga värdena efter värdeminskning förs upp direkt under medlen från bidragsgivarna.

Genom Europeiska investeringsbankens riskhantering görs översyner minst en gång om året av finansiella tillgångar med avseende på eventuella värdeminskningar. De korrigeringar som sker till följd av detta inbegriper förändringar av nuvärdet i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under tillgångarnas livscykel och eventuella korrigeringar till följd av omvärderingar av de ursprungliga nedskrivningarna.

2.4.5     Finansiella derivat

Derivat inkluderar valutaswappar, valutaränteswappar, kortfristiga valutaswappar (FX-swappar) och ränteswappar.

Inom ramen för den sedvanliga verksamheten kan man genom investeringsanslaget ingå valutaswappkontrakt för att täcka risken för vissa lånetransaktioner eller valutaforwardskontrakt för att säkra dess valutapositioner, som är utställda i andra valutor som det handlas aktivt med än euro, för att täcka alla vinster och förluster som beror på växelkursfluktuationer.

 

Inom investeringsanslaget används inga möjligheter till säkring enligt IAS 39. Alla derivat redovisas därför till verkligt värde i resultatavräkningen och bokförs som finansiella derivat. Verkligt värde beräknas huvudsakligen enligt modeller för diskonterade kassaflöden, optionsprismodeller eller prisuppgifter från tredje part.

Derivat redovisas till verkligt värde och som tillgångar när deras verkliga värde är positivt och som skulder när det verkliga värdet är negativt. Förändringar i det verkliga värdet på finansiella derivat redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under ”Ändringar i verkligt värde på finansiella derivat”.

Derivat bokförs första gången på grundval av handelsdatum.

2.4.6     Bidrag

Bidrag från medlemsstaterna bokförs som fordringar i rapporten över finansiell ställning den dag då rådet fattar beslut om det finansiella bidrag som medlemsstaterna ska betala till medlen för investeringsanslaget.

Medlemsstaternas bidrag uppfyller följande villkor och betecknas följaktligen som eget kapital:

-Enligt vad som fastställs i bidragsavtalet ger de medlemsstaterna rätt att besluta om hur investeringsanslagets nettotillgångar ska användas om investeringsanslaget avvecklas.

-Bidragen tillhör den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser.

-Alla finansieringsinstrument i den instrumentklass som är underordnad alla andra instrumentklasser har identiska egenskaper.

-Instrumentet innehåller inga egenskaper som kräver att det tas upp som en skuld.

-De totala förväntade kassaflöden som kan hänföras till investeringsanslaget under dess livslängd baserar sig huvudsakligen på resultatet, förändringen av redovisade nettotillgångar eller förändringen av det verkliga värdet av investeringsanslagets redovisade och icke redovisade nettotillgångar under dess livslängd.

2.4.7     Ränteintäkter på lån

Lån som har finansierats med hjälp av investeringsanslaget bokförs i rapporten över resultat och övrigt totalresultat (Ränteintäkter och liknande intäkter) och i rapporten över finansiell ställning (Lån och fordringar) enligt periodiseringsprincipen med användning av den effektiva räntesatsen, som är den räntesats som exakt diskonterar framtida beräknade kontanta ut- eller inbetalningar under lånets förväntade löptid till lånets redovisade nettovärde. När lånets redovisade värde har minskats på grund av en värdeminskning bokförs ränteintäkterna fortsatt genom att man använder den ursprungliga effektiva räntesats som tillämpas på det nya bokförda värdet.

Avgifter på garantiåtaganden redovisas som förutbetalda intäkter med tillämpning av effektiv ränta för perioden från det att det berörda lånet betalas ut till dess att det återbetalats, och redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under ränteintäkter och ränteliknande intäkter.

2.4.8     Räntesubventioner och tekniskt bistånd

Som en del av förvaltningen av investeringsanslaget hanteras också räntesubventioner och tekniskt bistånd för medlemsstaternas räkning.

Den del av medlemsstaternas bidrag som har anslagits för betalning av räntesubventioner och tekniskt bistånd redovisas inte som medel från bidragsgivare för investeringsanslaget utan tas upp som en skuld till tredje part. Genom instrumentet verkställs utbetalningarna till slutmottagarna och skuldbeloppet till tredje parter minskas.

När bidragsbelopp för räntesubventioner och tekniskt bistånd inte till fullo beviljas omklassificeras de som bidrag till investeringsanslaget.

2.4.9     Ränteintäkter på likvida medel

Ränteintäkterna för likvida medel redovisas enligt periodiseringsprincipen i rapporten över resultat och övrigt totalresultat för investeringsanslaget.

2.4.10Avgifter, provision och utdelning

Avgifter som betalas för tjänster som utförs under en viss tidsperiod redovisas som intäkter vid den tidpunkt då tjänsten tillhandahålls, medan avgifter som tjänas in vid verkställandet av en viktig akt redovisas som intäkter när den viktiga akten har slutförts. Dessa avgifter redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat i intäkter från avgifter och provisioner.

Utdelning avseende finansiella tillgångar som kan säljas redovisas när de mottas och tas upp i rapporten över resultat och övrigt totalresultat i realiserade vinster netto för finansiella tillgångar som kan säljas.

2.5Beskattning

I protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, fastställs att EU-institutionernas tillgångar, intäkter och övriga egendom ska befrias från all direkt beskattning.

3    Riskhantering

I denna not lämnas information om investeringsanslagets exponering för finansiella risker, samt förvaltning och kontroll av kreditinstitut och finansiella risker, särskilt de primära risker som är förenade med dess användning av finansieringsinstrument. Dessa är följande:

-Kreditrisk – risken för förluster till följd av fallissemang från kundens eller kundens motparts sida och som uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

-Likviditetsrisk hänvisar till risken för att en enhet inte kan finansiera ökade tillgångar och uppfylla betalningskrav allteftersom de uppkommer, utan att det leder till oacceptabla förluster.

-Marknadsrisk – risken för att förändringar i marknadspriser och marknadsräntor, såsom räntor, aktiekurser och valutakurser, påverkar en entitets intäkt eller värdet av dess innehav i finansiella instrument.

Organisering av riskhanteringen

Europeiska investeringsbanken anpassar fortlöpande sin riskhantering.

EIB:s riskhantering innebär att man självständigt konstaterar, bedömer, övervakar och rapporterar de risker som investeringsanslaget är exponerat för. Inom en ram där uppdelningen av uppgifter bibehålls, är riskhanteringen fristående från front offices. På EIB-nivå rapporterar generaldirektören för riskhantering om riskfrågor till den som utsetts som vice ordförande för riskhantering. Den utsedde vice ordföranden är ansvarig för tillsynen över riskrapporteringen till Europeiska investeringsbankens förvaltningskommitté och styrelse.

Kreditrisk

Kreditrisk är den potentiella risken för förluster till följd av fallissemang från kundens eller kundens motparts sida och uppkommer vid kreditexponering i alla former, inbegripet avvecklingsrisker.

3.2.1Riktlinjer för kreditrisker

Vid kreditbedömningen av de låntagande motparterna bedömer EIB kreditrisken och den förväntade förlusten genom att kvantifiera och värdera risken. EIB har utvecklat en intern riskklassificeringsmetod (IRM) för att fastställa den interna kreditvärdigheten för dess kreditrelevanta låntagare/garantigivande motparter. Metoden bygger på ett system med poängsättning som särskilt utformats för varje större typ av kreditmotpart (t.ex. företag, banker, offentliga organ, osv). Med beaktande av både bästa bankpraxis och de principer som fastställdes i överenskommelsen om de internationella reglerna för kapitaltäckning (Basel II), indelas alla motparter som är väsentliga för kreditprofilen för en specifik transaktion i kategorier genom den interna riskklassificeringsmetoden för den särskilda motpartstypen. Varje motpart tilldelas en intern riskklassificering som speglar dess sannolikhet för att inte kunna uppfylla sina betalningsförpliktelser i utländsk valuta efter en fördjupad analys av motpartens affärsmässiga och finansiella riskprofil och den risk som landet bedöms ha när det gäller rörelsedriften.

Kreditvärderingen av projektfinansiering och annan strukturerad begränsad tillgång till transaktioner använder kreditriskinstrument som är relevanta för sektorn, som främst är inriktade på tillgången till kassaflöden och förmågan att fullgöra skuldtjänstbetalningar. Dessa redskap inbegriper bedömningen av projektens avtalsmässiga ram, motpartsanalys och kassaflödesimuleringar. På samma sätt som företag och finansinstitut tilldelas varje projekt en intern riskklassificering.

Alla interna kreditbetyg övervakas under lånets livslängd och uppdateras regelbundet.

Alla icke-statliga (eller garanterade eller likställda icke statliga) transaktioner omfattas av särskilda storleksbegränsningar vad gäller nivån på transaktioner och motparter. Motpartsgränser fastställs på konsoliderad grupprisknivå, där så är tillämpligt. Dessa begränsningar speglar t.ex. storleken på motparternas egna medel.

För att reducera kreditrisken använder EIB, när så är lämpligt och från fall till fall, olika former av kreditförstärkning såsom

-motparts- eller projektrelaterade värdepapper (t.ex. pantsättning av aktier, pantsättning av tillgångar, överlåtelse av rättigheter, pantsättning av konton) eller/och

-garantier, som i allmänhet lämnats av sponsorn för det finansierade projektet (t.ex. slutförandegarantier, självständiga garantier) eller bankgarantier.

Inom investeringsanslaget används inte några kreditderivat för att minska kreditrisken.

3.2.2Maximal exponering för kreditrisk utan beaktande av eventuella säkerheter och andra former av minskning av kreditrisk.

Följande tabell visar den maximala kreditriskexponeringen för de delar som ingår i rapporten över finansiell ställning, inklusive derivat. Den maximala exponeringen anges brutto, innan hänsyn tas till effekten av kreditrisklindring genom användningen av säkerheter.

Maximal exponering (i tusen euro)

31.12.2016

31.12.2015

TILLGÅNGAR

Likvida medel

360,817

448,995

Finansiella derivat

6,920

311

Lån och fordringar

1,729,380

1,460,057

Fordringar på bidragsgivare

86,395

-

Finansiella tillgångar som innehas till förfall

169,398

228,521

Övriga tillgångar

345

27

Totala tillgångar

2,353,255

2,137,911

UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

Eventualförpliktelser

- Ingångna, ej utfärdade garantier

35,337

10,000

Åtaganden

- Ej utbetalda lån

901,899

1,189,564

- Utfärdade garantier

8,627

798

Summa utanför balansräkningen

945,863

1,200,362

Summa kreditexponering

3,299,118

3,338,273

3.2.3Kreditrisker för lån och fordringar

3.2.3.1Värdering av kreditrisker för lån och fordringar

Varje lån eller garanti som genomförs genom investeringsanslaget genomgår en omfattande riskbedömning och kvantifiering av förväntade förluster som återspeglas i ett system för gradering av lån. Verksamheten i programmet för etisk finansiering (IFE) (som beskrivs i not 23), med undantag för lån via intermediärer, omfattas inte av riktlinjerna för kreditrisker utan av ett annat förfarande. Graderingen av lånen fastställs enligt allmänt erkända kriterier, baserade på kvaliteten på låntagaren, lånets löptid, garantin samt, i tillämpliga fall, garantigivaren.

Systemet för lånegradering omfattar metoder, processer, databaser och it-system som stöder bedömningen av kreditrisk vid lånetransaktioner och kvantifieringen av den förväntade förlusten. Det sammanfattar en stor mängd information i syfte att erbjuda en inbördes rangordning av kreditriskerna i samband med lån. Lånegraderingen speglar nuvärdet av den beräknade nivån på den ”förväntade förlusten”, vilket är produkten av sannolikheten för betalningsförsummelse från de viktigaste gäldenärerna, riskexponeringen och förlusternas omfattning i fall av fallissemang. Lånegradering används för följande ändamål:

-Hjälp till en mer förfinad och kvantitativ bedömning av låneriskerna.

-Hjälp att fördela övervakningsinsatserna.

-En beskrivning av låneportföljens kvalitet vid varje given tidpunkt.

-Ett av flera inlägg vid beslut om riskprissättning som bygger på förväntade förluster.

Följande faktorer ingår vid fastställandet av en lånegradering:

I)Låntagarens kreditvärdighet: Vid riskhanteringen görs självständiga översyner av låntagare och deras kreditvärdighet bedöms enligt interna metoder och externa uppgifter. I enlighet med det av banken valda avancerade tillvägagångssättet enligt Basel II har den utvecklat en intern riskklassificeringsmetod för att fastställa den interna kreditvärdigheten för låntagare och garantigivare. Detta baseras på en poängsättning som är specifik för definierade motpartstyper.

II)Sambandet med fallissemang: Det kvantifierar sannolikheten för att samtidiga ekonomiska svårigheter uppstår för både låntagaren och garantigivaren. Ju större samband mellan långivarens och garantigivarens sannolikhet för fallissemang, desto lägre värde på garantin och därmed en lägre lånegradering.

III)Värdet på garantiinstrument och värdepapper: Detta värde ska beräknas på grundval av kombinationen av emittentens kreditvärdighet och den typ av instrument som används.

IV)Avtalsramen: En sund avtalsmässig ram bidrar till lånets kvalitet och förbättrar dess interna kreditvärdighet.

V)Lånets varaktighet: När alla faktorer är lika gäller att ju längre lånets varaktighet, desto större är risken för att drabbas av svårigheter vid betalningen av lånet.

Ett låns förväntade förlust beräknas genom att kombinera de fem faktorer som diskuteras ovan. Beroende på nivån på denna förlust, hänförs ett lån till en av följande lånevärderingsklasser:

A    Lån av högsta kvalitet: Det finns tre underkategorier. Kategori A omfattar alla risker i EU-medlemsstaterna, dvs. lån som beviljats till eller är fullt, uttryckligen, och ovillkorligt garanterade av medlemsstaterna, där inga återbetalningssvårigheter förväntas och där den förväntade förlusten är 0 %. A+ betecknar lån som beviljats (eller garanteras av) andra enheter än medlemsstaterna, utan att någon försämring förväntas under deras varaktighet. A- inbegriper de utlåningstransaktioner där det fortfarande finns en viss tveksamhet om bibehållandet av deras nuvarande status (till exempel på grund av en lång löptid, eller för den höga volatiliteten hos det framtida priset i en för övrigt utmärkt säkerhet), men där en eventuell risk för nedgång förväntas bli tämligen begränsad.

B    Högkvalitativa lån: Dessa utgör en tillgångsklass som banken anser tillfredsställande, även om en mindre försämring inte är utesluten i framtiden. B+ och B- används för att ange den relativa sannolikheten för möjligheten att sådana försämringar inträffar.

C    Lån av god kvalitet: Ett exempel skulle kunna vara lån utan säkerhet till solida banker och företag med en 7-årig löptid, eller motsvarande amorteringstid, eller som löper ut vid avbetalning.

D    Denna kreditvärdighetskategori utgör gränsen mellan lån med ”godtagbar kvalitet” och de lån där man har erfarit vissa svårigheter. Denna vattendelare vad gäller lånevärdering definieras mer exakt genom underklassificeringarna D+ och D-. Lån med en kreditvärdighet på D- kräver ökad övervakning.

E    Denna lånevärdering omfattar lån med en högre riskprofil än vad som i allmänhet godtas. Den omfattar också lån som någon gång under sin löptid har erfarit allvarliga problem och det kan inte uteslutas att de hamnar i en situation som leder till förlust. Av denna anledning omfattas dessa lån av en noggrann och hög övervakning. I underklasserna E+ och E- differentieras nivån på denna särskilda övervakning, där de transaktioner som graderas till E- befinner sig i en position där det finns en stor möjlighet att skuldbetalning inte kan erhållas i tid och därför kräver någon form av skuldsanering, och som eventuellt kan leda till en nedskrivningsförlust.

F    F (inte godkända) betecknar lån som medför oacceptabla risker. Lån graderade till F- kan endast uppstå ur utestående transaktioner som, efter undertecknandet, erfarit oförutsedda, exceptionella och dramatiskt ofördelaktiga omständigheter. Alla transaktioner med en förlust av instrumentets kapital graderas till F och en särskild bestämmelse tillämpas.

Generellt placeras lån som internt värderas till D- eller lägre på bevakningslistan. Om ett lån ursprungligen beviljades med en riskprofil på D- eller lägre kommer det bara att placeras på bevakningslistan efter en väsentlig kredithändelse som orsakar ytterligare en försämring av dess lånevärderingsklassificering.

Tabellen i avsnitt 3.2.3.3 visar kreditvärdighetsbedömningen av investeringsanslagets låneportfölj som bygger på de olika lånevärderingsklasser som beskrivs ovan.

3.2.3.2Bedömning av kreditrisken vid utlåning

Följande tabell visar den maximala exponeringen för kreditrisker för de lån som undertecknats per låntagare med hänsyn tagen till de garantier som lämnats av garantigivarna:

Per den 31.12.2016

Garanterade

Andra former av kreditförstärkning

Inte garanterade

Totalt

% av totalsumman

I tusen euro

Banker

22,691

34,597

933,609

990,897

57%

Företag

110,849

97,213

320,406

528,468

31%

Offentliga institutioner

38,330

-

-

38,330

2%

Stater

-

3,764

167,921

171,685

10%

Totala utbetalade

171,870

135,574

1,421,936

1,729,380

100%

Undertecknade men inte utbetalade

94,976

-

806,923

901,899

Per den 31.12.2015

Garanterade

Andra former av kreditförstärkning

Inte garanterade

Totalt

% av totalsumman

I tusen euro

Banker

18,964

73,670

758,412

851,046

58%

Företag

37,431

89,170

272,186

398,787

27%

Offentliga institutioner

37,112

-

14

37,126

3%

Stater

-

4,295

168,803

173,098

12%

Totala utbetalade

93,507

167,135

1,199,415

1,460,057

100%

Undertecknade men inte utbetalade

135,821

-

1,053,743

1,189,564

Enheten för transaktionshantering och omstrukturering har ansvaret för att övervaka låntagare och borgensmän samt för projektrelaterad finansiell och avtalsmässig övervakning. Kreditvärdigheten för investeringsanslagets lån, låntagare och garantigivare övervakas således kontinuerligt, minst årligen, men även oftare vid behov och efter kredithändelser. Enheten för transaktionshantering och omstrukturering undersöker särskilt om avtalsrättigheterna efterlevs och vidtar korrigerande åtgärder vid försämrad kreditvärdering och/eller kontraktsbrott. Begränsande åtgärder eftersträvas, när så krävs enligt riktlinjerna för kreditrisker. Också när bankgarantier för lån förnyas, säkerställs det att dessa ersätts eller att åtgärder vidtas i god tid.

3.2.3.3Bedömning av kreditkvaliteten per typ av låntagare

Tabellerna nedan visar bedömningen av kreditkvaliteten på investeringsanslagets låneportfölj per den 31 december 2016 och den 31 december 2015 genom tillämpning av lånevärdering, baserade på de exponeringar som undertecknats (utbetalade och inte utbetalade).

Per den 31.12.2016

Hög gradering

Standardgradering

Minsta godtagbara gradering Risker

Hög risk

Ingen gradering

Totalt

% av totalsumman

I tusen euro

A till B-

C

D+

D- och lägre

Låntagare

Banker

94,081

53,970

315,524

1,038,705

126,951

1,629,231

62%

Företag

125,810

-

19,389

393,877

152,355

691,431

26%

Offentliga institutioner

-

-

38,330

-

-

38,330

1%

Stater

-

-

18,131

254,156

-

272,287

11%

Totalt

219,891

53,970

391,374

1,686,738

279,306

2,631,279

100%

Per den 31.12.2015

Hög gradering

Standardgradering

Minsta godtagbara gradering Risker

Hög risk

Ingen gradering

Totalt

% av totalsumman

I tusen euro

A till B-

C

D+

D- och lägre

Låntagare

Banker

92,260

31,558

326,635

990,971

245,160

1,686,584

64%

Företag

125,963

-

12,493

450,045

-

588,501

22%

Offentliga institutioner

-

-

37,112

40,014

-

77,126

3%

Stater

-

-

9,277

288,133

-

297,410

11%

Totalt

218,223

31,558

385,517

1,769,163

245,160

2,649,621

100%

3.2.3.4Riskkoncentrationer för lån och fordringar

3.2.3.4.1Geografisk analys

På grundval av låntagarens land kan investeringsanslagets låneportfölj bedömas enligt följande geografiska regioner (i tusen euro):

Låntagarens land

31.12.2016

31.12.2015

Kenya

341,805

192,945

Nigeria

241,547

195,290

Uganda

175,424

178,515

Tanzania

115,239

56,367

Jamaica

90,237

85,278

Burundi

87,373

40

Mauretanien

85,008

94,123

Dominikanska republiken

81,230

72,474

Togo

64,605

75,387

Etiopien

59,837

67,589

Demokratiska republiken Kongo

47,122

39,766

Ghana

45,715

40,439

Kamerun

41,255

51,930

Mauritius

31,518

18,882

Rwanda

29,918

20,466

Kap Verde

23,029

24,623

Moçambique

22,389

25,124

Franska Polynesien

21,387

22,095

Senegal

18,544

10,991

Regionala AVS

15,640

111,103

Malawi

11,493

13,030

Caymanöarna

11,221

-

Zambia

11,079

8,733

Botswana

7,889

6,605

Haiti

6,879

7,071

Barbados

6,809

-

Samoa

6,356

6,267

Mali

6,159

6,688

Burkina Faso

4,480

5,967

Kongo

3,460

5,189

Vanuatu

2,470

2,772

Nya Kaledonien

2,191

2,705

Seychellerna

2,058

468

Palau

1,929

2,197

Liberia

1,759

921

Sydafrika

1,336

-

Mikronesien

1,088

1,169

Trinidad och Tobago

528

1,010

Niger

523

1,372

Saint Lucia

392

2,671

Bahamas

392

-

Tonga

46

54

Angola

19

-

Sint-Maarten

2

6

Grenada

-

1,735

Totalt

1,729,380

1,460,057

3.2.3.4.2Branschsektorsanalys

I tabellen nedan analyseras investeringsanslagets låneportfölj efter låntagarens branschsektor. Transaktioner som först betalas till en finansiell mellanhand innan de betalas till slutmottagaren redovisas under globala lån (i tusen euro):

Låntagarens branschsektor

31.12.2016

31.12.2015

Globala lån och agentavtal

987,242

658,098

Elektricitet, kol och andra bränslen

277,524

197,547

Utveckling, renovering och transporter i städer

203,094

207,773

Grundmaterial och gruvdrift

78,849

88,615

Tjänstesektorn och övriga tjänster

67,590

201,361

Vägar och motorvägar

48,600

48,165

Flygplatser och flygtrafikledningssystem

38,330

37,126

Livsmedelskedjan

13,178

7,643

Återvinning av avfall

7,988

4

Materialbearbetning, byggnation

6,964

13,719

Telekommunikationer

21

6

Totalt

1,729,380

1,460,057

3.2.3.5Försenade återbetalningar på lån och nedskrivningar

Belopp i utestående skulder fastställs, övervakas och redovisas enligt de förfaranden som anges i ”Finance Monitoring Guidelines and Procedures”. Dessa förfaranden ligger i linje med bästa bankpraxis och antas för alla lån som förvaltas av EIB.

Övervakningen är strukturerad för att säkerställa att i) potentiella utestående skulder upptäcks och rapporteras till ansvariga avdelningar med minsta möjliga dröjsmål, ii) kritiska ärenden omgående dirigeras till rätt operativ nivå och beslutsnivå, iii) regelbunden rapportering till EIB:s förvaltning och medlemsstaterna lämnas vad gäller ställningen på utestående skulder och de återkravsåtgärder som har vidtagits eller ska vidtas.

Utestående lånebetalningar och nedskrivningar kan analyseras enligt följande (i tusen euro):

Lån och fordringar

Lån och fordringar

Noter

31.12.2016

31.12.2015

Redovisat värde

1,729,380

1,460,057

Individuell nedskrivning

Bruttobelopp

119,381

214,232

Avsättning för värdeminskning

7

-117,640

-191,046

Redovisat värde på individuell nedskrivning

1,741

23,186

Kollektiv nedskrivning

Bruttobelopp

-

-

Avsättning för värdeminskning

-

-

Redovisat värde på kollektiv nedskrivning

-

-

Förfallna men inte nedskrivna

Förfallna omfattar

0–30 dagar

1,620

1,521

30-60 dagar

30

15

60-90 dagar

-

-

90-180 dagar

-

-

över 180 dagar

1

13

Redovisat förfallet värde, men inte nedskrivet

1,651

1,549

Det redovisade värdet har varken förfallit eller skrivits ned

1,725,988

1,435,322

Totalt redovisat värde för lån och fordringar

1,729,380

1,460,057

3.2.3.6Lån som omförhandlas och amorteringsfria perioder

I investeringsanslaget anses lån ha beviljats eftergifter om man genom det omförhandlar de ursprungliga villkoren i låneavtalet med denna låntagare på grund av ogynnsamma förändringar i låntagarens finansiella ställning som direkt påverkar det finansiella instrumentets framtida kassaflöden som kan leda till en förlust för investeringsanslaget. De finansiella konsekvenserna av omstruktureringar är i allmänhet begränsade till värdeminskningar, om några alls, eftersom investeringsanslaget generellt tillämpar finansiell neutralitet som återspeglas i de omförhandlade prisvillkoren för den omstrukturerade verksamheten.

Under normala förhållanden skulle lånegraderingen för lånet i fråga ha försämrats och lånet skulle ha förts upp på bevakningslistan innan omförhandling. Efter det att lånet omförhandlats fortsätter investeringsanslaget att noggrant övervaka dessa lån. Om man i de omförhandlade betalningsvillkoren inte återfår det belopp som från början redovisades, anses det ha skrivits ned. Motsvarande värdeminskningsförlust kommer att beräknas på grundval av prognosticerade kassaflöden som diskonterats till den ursprungliga effektiva räntan. Behovet av nedskrivning för alla lån vars lånegradering försämrats till E- bedöms regelbundet. Alla lån med lånegradering F kräver nedskrivning. När ett låns lånegradering har förbättrats tillräckligt tas det bort från bevakningslistan enligt förfarandena i investeringsanslaget.

Eftergiftsåtgärder och praxis som vidtas av investeringsanslagets omstruktureringsgrupp under rapporteringsperioden inbegriper förlängning av löptiden, uppskov med enbart kapital, uppskov med kapital och ränta och kapitalisering av den utestående skulden. Dessa eftergiftsåtgärder leder inte till att underliggande transaktioner tas bort.

Exponeringar som omfattas av ändringar i avtalsvillkoren, som inte påverkar framtida kassaflöden, som säkerheter eller andra säkerhetsöverenskommelser eller att man avstår från avtalsrättigheterna enligt villkoren, anses inte vara eftergifter och därmed anses dessa händelser inte tillräckliga för att i sig själva innebära en nedskrivning.

Verksamheter som omfattas av eftergiftsåtgärder redovisas som sådana i tabellen nedan:

I tusen euro

31.12.2016

31.12.2015

Antal transaktioner som omfattas av eftergifter

22

16

Redovisat värde

171,135

225,631

varav nedskrivna

124,250

204,711

Redovisad nedskrivning

113,052

188,197

Ränteintäkter som avser verksamhet som omfattas av eftergifter

19,877

14,262

Exponeringar som skrivits av (efter att verksamheten upphört eller sålts)

31,298

-

Eftergiftsåtgärder

I tusen euro

31.12.2015

Förlängning av löptider

Uppskov av enbart kapital

Uppskov med räntor och kapital

Övrigt

Avtalsmässig återbetalning och avtalsmässigt avslut(1)

31.12.2016

Banker

17,891

-

-

12,150

8,062

-827

37,276

Företag

207,740

-

-

-

26,203

-100,084

133,859

Totalt

225,631

-

-

12,150

34,265

-100,911

171,135

(1) Minskningar förklaras genom återbetalningar av kapital som uppkommit under det verksamhetsår som redan betraktas som en eftergift från och med den 31 december 2015 och som avslutas under året.

3.2.4Kreditrisker för likvida medel

Tillgängliga medel investeras i enlighet med investeringsanslagets tidsplan för de avtalsenliga betalningsskyldigheterna. Den 31 december 2016 och den 31 december 2015 utgjordes investeringarna av bankinlåning, inlåningsbevis och företagscertifikat.

De godkända enheterna har en kreditvärdering som liknar de kort- och långsiktiga kreditbetyg som krävs för EIB:s egna placeringar. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för godkända enheter är P-1/A-1/F1 (Moody’s, S&P, Fitch). När olika kreditvärdering lämnas av mer än ett kreditvärderingsinstitut gäller det lägsta värdet. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd bank är för närvarande
50 000 000 (femtio miljoner euro). Ett undantag från denna regel har beviljats banken Societe Generale i vilken investeringsanslaget har sitt kontantkonto. Den kortfristiga kreditgränsen för Societe Generale den 31 december 2016 och den 31 december 2015 uppgår till
110 000 000 (ett hundratio miljoner euro). Den höjda gränsen tillämpas på summan av de likvida medel som innehas i det operativa kontantkontot och de instrument som denna motpart har utfärdat och som finns i likviditetsportföljen.

Samtliga investeringar görs med godkända enheter med en maximal löptid på tre månader från handelsdagen och upp till gränsvärdet för kreditexponering. Den 31 december 2016 och den 31 december 2015 hade all tidsbunden inlåning, företagscertifikat och kontanter som innehades av investeringsanslagsportföljen en lägsta kreditvärdering på P-1 (Moody’s kreditvärdering) på avstämningsdatum.

Följande tabell visar situationen för likvida medel inklusive upplupen ränta (i tusen euro):

Lägsta kortfristiga kreditvärdering

Lägsta långfristiga kreditvärdering

31.12.2016

31.12.2015

(Moody’s frist)

(Moody’s frist)

P-1

Aaa

37,949

10%

49,999

11%

P-1

Aa2

46,963

13%

26

0%

P-1

Aa3

40,436

11%

-

0%

P-1

A1

100,012

28%

115,705

26%

P-1

A2

135,457

38%

283,265

63%

Totalt

360,817

100%

448,995

100%

3.2.5Kreditrisker för derivat

3.2.5.1Kreditriskstrategi för derivat

Kreditrisken avseende derivat representeras av den förlust som en viss part ådrar sig om motparten i en transaktion inte kan uppfylla sina avtalsförpliktelser. Kreditrisken i samband med derivat varierar beroende på ett antal faktorer (såsom räntor och växelkurser) och motsvarar i allmänhet endast en liten andel av deras nominella värde.

Inom ramen för investeringsanslagets sedvanliga verksamhet kan swappavtal ingås för att täcka risken vid vissa särskilda lånetransaktioner eller valutaforwardsavtal i syfte att säkra dess valutapositioner, som är utställda i annan valuta än euro och som det handlas aktivt med på valutamarknaderna. Alla swappar genomförs av EIB med en extern motpart. Swapparna regleras genom samma ramswappavtal och kreditstödsavtal som undertecknats mellan EIB och dess externa motparter.

3.2.5.2Bedömning av kreditrisken avseende derivat

EIB genomför alla swappar som hänför sig till investeringsanslaget, vilka hanteras inom samma avtalsram och metoder som tillämpas för de derivat som EIB förhandlat fram för eget bruk. EIB avgör om parterna i swappavtalen kan godkännas på grundval av samma urvalskriterier som den tillämpar på sina andra swappavtal.

EIB uppskattar kreditriskexponeringen vid swapp- och derivattransaktioner genom att använda metoderna marknadsexponering netto (Net Market Exposure, NME) och potentiell framtida exponering (Potential Future Exposure, PFE) för rapportering och begränsad övervakning. Båda metoderna inkluderar helt och hållet derivat som rör investeringsanslaget.

·Följande tabell visar swappavtalens löptider för valutaswappar och valutaränteswappar, underindelade enligt deras nominella och verkliga värde:

Swappavtal per den 31.12.2016

mindre än

1 år

5 år

mer än

Totalt 2016

I tusen euro

1 år

till 5 år

till 10 år

till 10 år

Nominellt belopp

-

7,430

-

-

7,430

Verkligt värde (dvs. diskonterat nettovärde)

-

-3,051

-

-

-3,051

Swappavtal per den 31.12.2015

mindre än

1 år

5 år

mer än

Totalt 2015

I tusen euro

1 år

till 5 år

till 10 år

till 10 år

Nominellt belopp

-

9,589

-

-

9,589

Verkligt värde (dvs. diskonterat nettovärde)

-

-3,835

-

-

-3,835

·Genom investeringsanslaget ingås kortfristiga valutaswappsavtal för att säkra valutarisken vid lånebetalningar i andra valutor än euro. Kortfristiga valutaswappar har en löptid på högst tre månader och förlängs regelbundet. Det nominella beloppet för valutaswappar uppgick till 1 611,0 miljoner euro den 31 december 2016 jämfört med 1 400,0 miljoner euro den 31 december 2015. Det verkliga värdet för valutaswappar uppgick till -15,3 miljoner euro den 31 december 2016 jämfört med -3,7 miljoner euro den 31 december 2015.

·Genom investeringsanslaget ingås ränteswappar för att säkra ränteriskerna på utbetalade lån. Den 31 december 2016 fanns det två utestående ränteswappar till ett nominellt belopp på 41,2 miljoner euro (2015: 44,9 miljoner euro) och ett verkligt värde på 0,1 miljoner (2015: -0,3 miljoner euro).

3.2.6Kreditrisk på finansiella tillgångar som innehas till förfall

Följande tabell visar situationen för den investeringsportfölj som innehas till förfall och som helt består av statsskuldväxlar utfärdade av Italien, Portugal och Spanien med återstående löptider på mindre än tre månader. EU-medlemsstaterna är godtagbara emittenter. Den högsta tillåtna gränsen för varje godkänd emittent är 50 000 000 euro (femtio miljoner euro). Investeringar i obligationer på medellång och lång sikt kan också bli möjliga enligt riktlinjerna för investeringar, beroende på likviditetskraven.

Lägsta kortfristiga kreditvärdering

Lägsta långfristiga kreditvärdering

31.12.2016

31.12.2015

(Moody’s frist)

(Moody’s frist)

P-1

Aa2

18,012

10%

-

0%

P-1

A1

30,002

18%

10,000

4%

P-1

A2

-

0%

69,502

31%

P-2

Baa2

-

0%

50,007

22%

P-2

Kreditvärdering saknas

20,025

12%

-

0%

P-3

Baa3

-

0%

50,012

22%

NP

Ba1

50,005

30%

49,000

21%

Kreditvärdering saknas

Baa2

51,354

30%

-

0%

Totalt

 

169,398

100%

228,521

100%



Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hänvisar till en enhets förmåga att finansiera ökade tillgångar och uppfylla betalningskrav allteftersom de uppkommer, utan att det leder till oacceptabla förluster. Den kan delas upp i likviditetsrisk för finansiella medel och likviditetsrisk på marknaden. Risk för finansieringslikviditeten är risken för att en enhet inte kommer att kunna effektivt fullgöra både förväntade och oväntade nuvarande och framtida kassaflödesbehov, utan att detta påverkar dess dagliga verksamhet eller dess finansiella ställning. Likviditetsrisken på marknaden är risken för att en enhet inte enkelt kan motverka eller undanröja marknadspriset på grund av en marknad som inte är tillräckligt djup eller en där störningar förekommer.

3.2.2Hantering av likviditetsrisker

Investeringsanlaget finansieras i första hand genom årliga bidrag från medlemsstaterna och i andra hand genom återflöden som härrör från dess verksamhet. Investeringsanslaget hanterar sin likviditetsrisk för finansiella medel i första hand genom planering av investeringsanslagets likviditetsbehov och de bidrag som varje år begärs av medlemsstaterna.

För att beräkna medlemsstaternas årliga bidrag analyseras utbetalningarna från befintliga portföljer och planerade portföljer och dessa följs upp under hela året. Särskilda händelser, t.ex. återbetalningar i förtid, försäljning av aktier eller fall av fallissemang beaktas för att korrigera de årliga likviditetskraven.

För att ytterligare minimera likviditetsriskerna upprätthålls en likviditetsreserv i instrumentet som är tillräcklig för att vid varje tidpunkt täcka beräknade utbetalningar, vilket regelbundet meddelas av EIB:s avdelning med ansvar för låneverksamhet. Medel investeras på penning- och obligationsmarknaderna i form av inlåning mellan banker och andra kortfristiga finansieringsinstrument genom att ta hänsyn till investeringsanslagets likvida betalningsförpliktelser. Instrumentets likvida tillgångar förvaltas av bankens finansavdelning i syfte att upprätthålla en tillräcklig likviditet för att göra det möjligt för dem att uppfylla sina förpliktelser.

I enlighet med principen om åtskillnad mellan funktionerna mellan avdelningen med ansvar för verksamheten (front office) och kontoren i finansavdelningen (back office), ligger ansvaret för avvecklingstransaktioner relaterade till investeringen av dessa tillgångar under planerings- och avvecklingsenheten i EIB:s operativa avdelning. Enligt principen om åtskillnad mellan funktioner åligger det bankens direktorat för riskhantering att ansvara för motparternas godkännande och gränserna för investeringarna av de likvida tillgångarna samt övervakningen av dessa gränser.

3.2.3Bedömning av likviditetsrisker

I tabellerna i detta avsnitt analyseras investeringsanslagets finansiella skulder efter löptid på grundval av den återstående perioden från balansdagen och dagen för den avtalade förfallotidpunkten (baserat på kassaflöden som inte diskonterats).

Vad gäller finansiella skulder som inte är derivat innehar instrumentet åtaganden i form av ej utbetalda delar av krediten enligt undertecknade låneavtal, ej utbetalda delar av tecknat kapital/investeringsavtal, beviljade lånegarantier eller åtaganden om räntesubventioner och tekniskt bistånd.

Lån inom ramen för investeringsanslaget har en tidsfrist för utbetalning. Utbetalningar görs dock ibland vid tidpunkter och i belopp som speglar framstegen i underliggande investeringsprojekt. Om dessutom lånen är transaktioner som genomförs i en relativt ombytlig verksamhetsmiljö, är deras utbetalningsplan föremål för en avsevärd grad av osäkerhet.

Kapitalinvesteringar ska betalas när och så snart som fondförvaltare av eget kapital utfärdar giltig infordran av kapital, som speglar utvecklingen i deras investeringsverksamhet. Den period under vilken krediten kan utnyttjas uppgår vanligtvis till 3 år med regelbunden förlängning på ett eller två år. Vissa åtaganden om betalningsförpliktelser överlever vanligtvis slutet av den period då krediten kan utnyttjas, fram till dess att man helt förfogar över fondens underliggande investeringar, eftersom fondens likviditet tidvis kan vara otillräcklig för att uppfylla de betalningsförpliktelser som uppstår avseende avgifter eller andra kostnader.

Säkerheter som ställts i form av garantier omfattas inte av några särskilda betalningsåtaganden om de inte inlöses. Det utestående beloppet för ställda säkerheter minskas vid sidan av återbetalningsplanen för garanterade lån.

Åtaganden som ingåtts för utbetalningar av räntesubventioner sker i fråga om subventionerade lån som finansieras genom bankens egna medel. Därför utgör rapporterade utflöden bara åtaganden relaterade till dessa lån snarare än det totala beloppet av åtaganden som ingåtts för ej utbetalade räntesubventioner. I likhet med lån är deras utbetalningsplan osäker.

Åtaganden (bruttoutflöde till nominellt värde) som ingåtts för tekniskt bistånd i tabellen ”Löptider för finansiella skulder som inte är derivat” avser den totala ej betalda delen av undertecknade kontrakt om tekniskt bistånd. Tidsplaneringen för utbetalning är föremål för en betydande grad av osäkerhet. Utbetalningar som redovisats i intervallet ”3 månader eller mindre” utgörs av det belopp utestående fakturor som mottas på referensdatum.

Åtaganden för finansiella skulder som inte är derivat för vilka det inte har fastställts någon avtalsenlig förfallodag tas upp under rubriken ”Obestämd löptid”. Åtaganden, för vilka det finns dokumenterad begäran om kontant utbetalning på referensdatum, tas upp under det relevanta tidsintervallet.

För finansiella skulder som härrör från derivat utgörs löptidsprofilen av kontraktsenliga ej diskonterade kassaflöden brutto av swappavtal, inbegripet valutaswappar, valutaränteswappar, kortfristiga valutaswappar och ränteswappar.

Löptidsprofil för finansiella skulder som inte härrör från derivat

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Löptid obestämd

Bruttoutflöde till nominellt värde

I tusen euro per den 31.12.2016

Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån

82,405

-

-

-

819,494

901,899

Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning

4,592

-

-

-

239,458

244,050

Övriga (undertecknade ej utfärdade garantier, utfärdade garantier)

-

-

-

-

43,964

43,964

Utflöden för åtaganden som ingåtts för räntesubventioner

-

-

-

-

275,917

275,917

Utflöden för åtaganden som ingåtts för tekniskt bistånd

2,671

-

-

-

24,807

27,478

Totalt

89,668

-

-

-

1,403,640

1,493,308

Löptidsprofil för finansiella skulder som inte härrör från derivat

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Löptid obestämd

Bruttoutflöde till nominellt värde

I tusen euro per den 31.12.2015

Utflöden för tecknade men ej utbetalda lån

41,028

-

-

-

1,148,536

1,189,564

Utflöden för tecknade investeringsfonder och aktieteckning

23,371

-

-

-

274,984

298,355

Övriga (undertecknade ej utfärdade garantier, utfärdade garantier)

-

-

-

-

10,798

10,798

Utflöden för åtaganden som ingåtts för räntesubventioner

-

-

-

-

281,682

281,682

Utflöden för åtaganden som ingåtts för tekniskt bistånd

811

-

-

-

28,072

28,883

Totalt

65,210

-

-

-

1,744,072

1,809,282

Löptidsprofil för finansiella skulder som härrör från derivat

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

I tusen euro per den 31.12.2016

Valutaswappar och valutaränteswappar – inflöden

3

2,409

5,222

-

7,634

Valutaswappar och valutaränteswappar – utflöden

-

-3,688

-7,377

-

-11,065

Kortfristiga valutaswappar – inflöden

1,611,000

-

-

-

1,611,000

Kortfristiga valutaswappar – utflöden

-1,636,001

-

-

-

-1,636,001

Ränteswappar – inflöden

411

1,234

5,529

1,550

8,724

Ränteswappar – utflöden

-

-1,962

-5,316

-1,329

-8,607

Totalt

-24,587

-2,007

-1,942

221

-28,315

Löptidsprofil för finansiella skulder som härrör från derivat

3 månader eller mindre

Mer än 3 månader till 1 år

Mer än 1 år till 5 år

Mer än 5 år

Bruttoinflöde/-utflöde till nominellt värde

I tusen euro per den 31.12.2015

Valutaswappar och valutaränteswappar – inflöden

5

2,307

7,671

-

9,983

Valutaswappar och valutaränteswappar – utflöden

-

-3,571

-10,714

-

-14,285

Kortfristiga valutaswappar – inflöden

1,400,000

-

-

-

1,400,000

Kortfristiga valutaswappar – utflöden

-1,407,763

-

-

-

-1,407,763

Ränteswappar – inflöden

383

1,269

6,059

2,524

10,235

Ränteswappar – utflöden

-

-2,145

-6,127

-2,206

-10,478

Totalt

-7,375

-2,140

-3,111

318

-12,308



3.2.4Långfristiga finansiella tillgångar och skulder

I följande tabell återges de redovisade värdena för finansiella tillgångar och finansiella skulder som inte är derivat som väntas bli återvunnet eller reglerat efter mer än 12 månader på referensdatum.

I tusen euro

31.12.2016

31.12.2015

Finansiella tillgångar:

Lån och fordringar

1,692,867

1,423,368

Finansiella tillgångar som kan säljas

516,884

419,353

Övriga tillgångar

141

-

Totalt

2,209,892

1,842,721

Finansiella skulder:

Avsättningar för utfärdade garantier

497

-

Skulder till tredje parter

69,960

57,346

Totalt

70,457

57,346

Marknadsrisk

Marknadsrisk motsvarar risken för att förändringar i marknadspriser och marknadsräntor, såsom räntor, aktiekurser och valutakurser påverkar en enhets inkomst eller värdet av dess innehav i finansieringsinstrument.

3.2.5Ränterisk

Ränterisk är prisvariationerna i det ekonomiska värdet av, eller i intäkten från, ränteställning till följd av en ogynnsam utveckling av växelkurserna.

Investeringsanslaget påverkas inte direkt av förändringar av dess ekonomiska värde eller bristande överensstämmelse i prissättning mellan olika tillgångar, skulder och kurs- och valutasäkringsinstrument eftersom i) det inte har några direkta lånekostnader eller räntebärande skulder och ii) det godkänner effekterna av räntefluktuationer på intäkter från sina investeringar.

Instrumentet mäter känsligheten i sin låneportfölj och tillhörande micro hedging-swappar för ränteriskfluktuationer vid beräkningen av värdet för en punkt.

Beräkningen av värdet för en punkt mäter ökningen eller minskningen i nettonuvärdet i den relevanta portföljen, till följd av en ränteökning på en 1 räntepunkt (0,01 %) med en löptid inom en angiven tidsperiod ”penningmarknad – upp till ett år”, ”mycket kort – 2 till 3 år”, ”kort – 4 till 6 år”, ”medellång – 7 till 11 år”, ”lång – 12 till 20 år” eller ”extra lång – mer än 21 år”.

För att fastställa nettonuvärdet på lånens kassaflöden i euro används i investeringsanslaget EIB:s grundfinansieringskurva (euroswappkurva justerad med EIB:s globala finansieringsspridning). EIB:s finansieringskurva för US-dollar används för beräkningen av nettonuvärdet av kassaflödena för lån i US-dollar. Nettonuvärdet av lånens kassaflöden i valutor för vilka en tillförlitlig och tillräckligt komplett diskonteringskurva inte finns tillgänglig, bestäms med hjälp av EIB:s grundfinansieringskurva som underlag.

För att få fram nettonuvärdet på micro hedging-swappar används i instrumentet swappkurvan för kassaflöden i euro och swappkurvan för US-dollar för kassaflöden i US-dollar.

I följande tabell visas att låneportföljens nuvärde netto, inbegripet därtill hörande micro hedging-swappar per den 31 december 2016 minskade med 516 000 euro (den 31 december 2015: en minskning med 532 000 euro) om alla relevanta räntor samtidigt ökade med en räntepunkt.

Värde för en punkt

Pengar

Mycket kort

Kort

Medel

Lång

Extra lång

Totalt

I tusen euro

Marknad

per den 31.12.2016

1 år

2–3 år

4–6 år

7–11 år

12–20 år

21 år

Lånens och micro hedging-swapparnas totala känslighet

-46

-101

-164

-175

-30

-

-516

Värde för en punkt

Pengar

Mycket kort

Kort

Medel

Lång

Extra lång

Totalt

I tusen euro

Marknad

per den 31.12.2015

1 år

2–3 år

4–6 år

7–11 år

12–20 år

21 år

Lånens och micro hedging-swapparnas totala känslighet

-37

-72

-252

-139

-32

-

-532

3.4.2Växelkursrisker

Växelkursrisk för investeringsanslaget är risken för inkomstbortfall eller ekonomiskt värde till följd av en ogynnsam utveckling av valutakursförändringar.

En växelkursrisk (exponering mot referensredovisningsvalutan euro för investeringsfonden) föreligger närhelst det uppstår valutaobalans mellan dess tillgångar och skulder i en valuta som inte är en referensredovisningsvaluta. Växelkursrisken omfattar också effekten av förändringar i värdet av framtida kassaflöden i andra valutor än referensvalutan, t.ex. räntor och utdelningar, på grund av variationer i växelkurserna.

3.4.2.1Växelkursrisker och likvida tillgångar

Investeringsanslagets likvida tillgångar redovisas i euro eller US-dollar.

Växelkursrisken säkras genom avista- eller terminstransaktioner med valutaränteswappar, valutaswappar eller valutaränteswappar. EIB:s finansavdelning kan, om så anses nödvändigt och lämpligt, använda andra instrument, i enlighet med bankens strategi för säkerhet mot marknadsrisker som uppstår i samband med investeringsanslagets finansiella verksamhet.

3.4.2.2Växelkursrisker och transaktioner som finansieras eller garanteras genom investeringsanslaget.

Medlemsstaternas bidrag till investeringsanslaget tas emot i euro. De transaktioner som finansierats eller garanterats genom investeringsanslaget samt räntesubventioner kan redovisas i euro, US-dollar eller andra godkända valutor.

En växelkursrisk (exponering mot referensvalutan euro) uppstår så snart transaktioner i andra valutor än euro har lämnats utan växelkurssäkring. Investeringsanslagets riktlinjer för säkring av växelkursrisker anges nedan. 

3.4.2.2.1.Säkring av transaktioner i US-dollar

Den växelkursrisk som genereras av investeringsanslagets transaktioner i US-dollar ska täckas på aggregerad basis med hjälp av valutaswappar i US-dollar och euro och beloppen ska förlängas och justeras regelbundet. Användningen av valutaswappar tjänar två syften. Å ena sidan genereras den likviditet som behövs för nya utbetalningar (lån och eget kapital) och å andra sidan bibehålls en säkring (FX macro hedging).

I början av varje period ska de kassaflöden som ska tas emot eller betalas i US-dollar under nästa period beräknas på grundval av beräknade eller förväntade återflöden eller utbetalningar. Därefter ska de valutaswappar som löper ut förlängas och deras belopp justeras för att täcka åtminstone det beräknade likviditetsbehovet i US-dollar för nästa period.

-På månadsbasis ska positionen i US-dollar säkras, om relevanta gränsvärden överskrids, genom en avista- eller terminstransaktion.

-Inom en förlängningsperiod ska oväntade likviditetsunderskott i US-dollar täckas med hjälp av tillfälliga valutaswappstransaktioner medan likviditetsöverskotten antingen investeras i likvida tillgångar eller konverteras till euro om de uppstår till följd av en ökning av valutapositionen.

3.4.2.2.2.Växelkurssäkring av transaktioner i annan valuta än euro eller US-dollar

-Investeringsanslagets transaktioner i andra valutor än euro och US-dollar ska säkras genom valutaränteswappavtal med samma finansiella profil som det underliggande lånet, förutsatt att en swappmarknad är operativ.

-Investeringsanlaget har transaktioner i valutor för vilka möjligheterna till säkring antingen inte är tillgänglig eller tillgänglig till en hög kostnad. Denna princip inbegriper också transaktioner uttryckta i lokal valuta, men som regleras i euro eller US-dollar. Investeringsanlagets ram för finansiella risker, som godkändes av investeringsanslagets kommitté den 22 januari 2015, gör det möjligt att säkra valutaexponeringar i lokal valuta som uppvisar en betydande positiv syntetisk korrelation med US-dollar genom derivat i US-dollar. De lokala valutor som säkras syntetiskt med derivat i US-dollar redovisas i tabellen i avsnitt 3.4.2.2.3 nedan under punkt ”lokala valutor (med syntetisk säkring)”, medan lokala valutor som inte är säkrade syntetiskt med US-dollar redovisas i samma tabell under punkt ”lokala valutor (utan syntetisk säkring)”.

3.4.2.2.3Valutaposition (i tusen euro)

Tabellerna i denna not visar investeringsanslagets valutaposition.

Valutapositionen redovisas i nedanstående tabeller i enlighet med investeringsanslagets riktlinjer för risker (som beskrivs i investeringsanslagets ram för finansiella risker). Valutapositionen per riktlinje för risker bygger på redovisningssiffror, och definieras som balansen mellan valda tillgångar och skulder. De tillgångar och skulder som anges i valutapositionen per riskriktlinje väljs för att säkerställa att intäkterna konverteras till rapporteringsvalutan (euro) först när de mottas.

Orealiserade intäkter/förluster och nedskrivningar av tillgängliga finansiella tillgångar som kan säljas inbegrips i valutapositionen per riskpolicy, vilket även gäller nedskrivningar av lån och fordringar. Derivat som inbegrips i valutapositionen för riktlinjerna för risker redovisas till nominellt värde i stället för verkligt värde så att de kan anpassas till det balanserade värdet på tillgångarna, som även de redovisas till nominellt värde med justeringar för nedskrivningar och lån.

I tabellerna nedan redovisas den resterande delen av tillgångar och skulder, vilken framför allt inbegriper upplupna räntor på lån, derivat och subventioner, som ”valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker”.

Per den 31 december 2016

Tillgångar och skulder

Åtaganden och eventualförpliktelser

Valutor

Valutaposition för riktlinjerna för risker

Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker

Balansräkning valutaposition

USD

-258,496

7,578

-250,918

282,991

Lokala valutor
(med syntetisk säkring)*

KES

117,881

3,869

121,751

-

TZS

97,116

1,931

99,046

-

DOP

52,553

2,013

54,566

-

UGX

36,776

1,077

37,854

-

RWF

22,258

194

22,452

-

Lokala valutor
(utan syntetisk säkring)*

HTG, MUR, MZN, XOF, ZMW

22,534

252

22,786

246

Totalt andra valutor än euro

90,622

16,914

107,537

283,237

Euro

-

2,591,845

2,591,845

1,241,229

Totalt euro och andra valutor

90,622

2,608,759

2,699,382

1,524,466

* Se avsnitt 3.4.2.2.2 för förklaringar av syntetisk säkring.

Per den 31 december 2015

Tillgångar och skulder

Åtaganden och eventualförpliktelser

Valutor

Valutaposition för riktlinjerna för risker

Valutaposition som undantas från riktlinjerna för risker

Balansräkning valutaposition

USD

-207,050

5,023

-202,027

270,236

Lokala valutor
(med syntetisk säkring)*

KES

129,862

3,101

132,963

-

TZS

46,246

780

47,025

-

DOP

40,799

1,274

42,073

-

UGX

30,182

565

30,747

-

RWF

11,979

164

12,143

-

Lokala valutor
(utan syntetisk säkring)*

HTG, MUR, MZN, XOF, ZMW

15,474

201

15,675

798

Totalt andra valutor än euro

67,492

11,108

78,599

271,034

EUR

-

2,337,555

2,337,555

1,579,719

Totalt euro och andra valutor

67,492

2,348,663

2,416,154

1,850,753

3.4.2.3Känslighetsanalys av utländsk valuta

Den 31 december 2016 skulle en depreciering på 10 % av euron mot alla andra valutor leda till en ökning av bidragsgivarnas medel på 12,0 miljoner euro (den 31 december 2015: 8,7 miljoner euro). En appreciering av euron med 10 % mot alla andra valutor skulle leda till en minskning av bidragsgivarnas medel med 9,9 miljoner euro (den 31 december 2015: 7,1 miljoner euro).

3.4.2.4Omräkningskurser

Följande omräkningskurser användes för att upprätta balansräkningen den 31 december 2016 respektive den 31 december 2015:

Den 31 december 2016

Den 31 december 2015

Andra valutor än euro

Botswansk Pula (BWP)

11.2657

11.9451

Dominikansk peso (DOP)

48.7476

49.0144

Haitiska gourde (HTG)

68.78

61.19

Kenyansk shilling (KES)

108.06

111.3

Mauretansk ouguiya (MRO)

375.79

326.46

Mauritisk rupie (MUR)

37.85

38.85

Moçambikisk metical (MZN)

75.25

50.59

Rwandisk franc (RWF)

856.8

806.36

Tanzanisk shilling (TZS)

2,296.99

2,344.42

Ugandisk shilling (UGX)

3,805.00

3,665.00

US-dollar (USD)

1.0541

1.0887

CFA-franc (BEAC/BCEAO)

655.957

655.957

Sydafrikanska rand (ZAR)

14.457

16.953

Zambiansk kvacha (ZMW)

10.4653

11.9571

3.4.3Aktiekursrisker

Aktiekursrisk är risken för att det verkliga värdet på investeringar i eget kapital minskar till följd av ändringar i nivåerna av aktiekurserna och/eller värdet av enskilda investeringar i eget kapital.

Investeringsanslaget är utsatt för aktiekursrisker via sina riskkapitalinvesteringar, dvs. direkta investeringar i eget kapital och riskkapitalfonder.

Värdet av privatägda aktier är inte enkelt tillgängligt för övervakning och kontroll på kontinuerlig basis. För sådana innehav innefattar de bästa tillgängliga uppgifterna de priser som kan härledas från alla relevanta värderingsmetoder.

Effekterna av investeringsanslagets medel från bidragsgivarna (till följd av en ändring i det verkliga värdet av den aktieportfölj som kan säljas) på grund av en +/-10 % ändring i värdet på enskilda direkta investeringar i eget kapital och riskkapitalinvesteringar, med alla andra variabler konstanta är
51,7 miljoner euro respektive -51,7 miljoner euro den 31 december 2016 (41,9 miljoner euro respektive -41,9 miljoner euro den 31 december 2015).

4    Finansieringsinstruments verkliga värde

Redovisning av klassificeringar och verkliga värden

Följande tabell visar de redovisade beloppen och verkliga värden på finansiella tillgångar och skulder, inklusive deras nivåer i rangordningen för verkligt värde. Dessa omfattar inte information om verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde om det redovisade värdet är en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

Per den 31 december 2016

Redovisat värde

Verkligt värde

I tusen euro

Innehas för handel

Som kan säljas

Kontanter, lånefordringar och kundfordringar

Innehas till förfall

Övriga finansiella skulder

Totalt

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde:

Finansiella derivat

6,920

-

-

-

-

6,920

-

6,920

-

6,920

Riskkapitalfonder

-

437,788

-

-

-

437,788

-

-

437,788

437,788

Direktinvesteringar i eget kapital

-

79,096

-

-

-

79,096

22,880

-

56,216

79,096

Totalt

6,920

516,884

-

-

-

523,804

22,880

6,920

494,004

523,804

Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde:

Likvida medel

-

-

360,817

-

-

360,817

Lån och fordringar

-

-

1,729,380

-

-

1,729,380

-

1,951,786

-

1,951,786

Fordringar på bidragsgivare

-

-

86,395

-

-

86,395

Obligationer

-

-

-

169,398

-

169,398

120,123

48,031

-

168,154

Övriga tillgångar

-

-

345

-

-

345

Totalt

-

-

2,176,937

169,398

-

2,346,335

120,123

1,999,817

-

2,119,940

Totala finansiella tillgångar

6,920

516,884

2,176,937

169,398

-

2,870,139

Finansiella skulder redovisade till verkligt värde:

Finansiella derivat

-25,189

-

-

-

-

-25,189

-

-25,189

-

-25,189

Totalt

-25,189

-

-

-

-

-25,189

-

-25,189

-

-25,189

Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde:

Avsättningar för utfärdade garantier

-

-

-

-

-625

-625

Skulder till tredje parter

-

-

-

-

-116,114

-116,114

Övriga skulder

-

-

-

-

-2,546

-2,546

Totalt

-

-

-

-

-119,285

-119,285

Summa finansiella skulder

-25,189

-

-

-

-119,285

-144,474

4    Finansieringsinstruments verkliga värde (fortsättning)

Redovisning av klassificeringar och verkliga värden (fortsättning)

Per den 31 december 2015

Redovisat värde

Verkligt värde

I tusen euro

Innehas för handel

Som kan säljas

Kontanter, lånefordringar och kundfordringar

Innehas till förfall

Övriga finansiella skulder

Totalt

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Totalt

Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde:

Finansiella derivat

311

-

-

-

-

311

-

311

-

311

Riskkapitalfonder

-

396,203

-

-

-

396,203

-

-

396,203

396,203

Direktinvesteringar i eget kapital

-

23,150

-

-

-

23,150

178

-

22,972

23,150

Totalt

311

419,353

-

-

-

419,664

178

311

419,175

419,664

Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde:

Likvida medel

-

-

448,995

-

-

448,995

Lån och fordringar

-

-

1,460,057

-

-

1,460,057

-

1,649,401

-

1,649,401

Obligationer

-

-

-

228,521

-

228,521

124,009

104,520

-

228,529

Övriga tillgångar

-

-

27

-

-

27

-

-

-

-

Totalt

-

-

1,909,079

228,521

-

2,137,600

124,009

1,753,921

-

1,877,930

Totala finansiella tillgångar

311

419,353

1,909,079

228,521

-

2,557,264

Finansiella skulder redovisade till verkligt värde:

Finansiella derivat

-8,219

-

-

-

-

-8,219

-

-8,219

-

-8,219

Totalt

-8,219

-

-

-

-

-8,219

-

-8,219

-

-8,219

Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde:

Avsättningar för utfärdade garantier

-

-

-

-

-

-

Skulder till tredje parter

-

-

-

-

-101,202

-101,202

Övriga skulder

-

-

-

-

-2,364

-2,364

Totalt

-

-

-

-

-103,566

-103,566

Summa finansiella skulder

-8,219

-

-

-

-103,566

-111,785

Mätning av verkliga värden

4.2.1Värderingsmetoder och betydande uppgifter som inte är observerbara

Tabellen nedan innehåller uppgifter om de värderingsmetoder och betydande uppgifter som inte är observerbara som används vid värdering av finansieringsinstrument, klassificerade i nivå 2 och 3 i rangordningen för verkligt värde:

Värderingsmetod

Betydande uppgifter som inte är observerbara

Förhållandet mellan uppgifter som inte är observerbara för värdering till verkligt värde

Finansieringsinstrument som redovisas till verkligt värde

Finansiella derivat

Diskonterat kassaflöde: Framtida kassaflöden beräknas på grundval av terminsaffärer/räntesatser (från observerbara terminskurser och avkastningskurvor vid rapportperiodens slut) och terminsaffär/räntor, diskonterade med en räntesats som avspeglar kreditrisken för olika motparter.

Ej tillämpligt.

Ej tillämpligt.

Riskkapitalfond

Justerat substansvärde netto: Det verkliga värdet fastställs genom att tillämpa endera investeringsanslagets procentuella ägarandel i det underliggande substansvärdet enligt den senaste rapporten med justerade kassaflöden eller genom aktievärdet samma dag, om detta finns tillgängligt, enligt uppgift från respektive fondförvaltare. För att överbrygga tidsintervallet mellan det senaste tillgängliga substansvärdet netto och rapporteringen vid årsskiftet utförs ett senare prövningsförfarande och, om nödvändigt, justeras det rapporterade substansvärdet.

Justering för den tid som förflutit mellan riskkapitalfondens sista referensdatum och värderingsdatum, med hänsyn tagen till Verksamhetens kostnader och förvaltningsavgifter, senare ändringar i det verkliga värdet på riskkapitalfondens underliggande tillgångar, ytterligare skulder som uppstår, förändringar på marknaden eller andra förändringar av de ekonomiska villkoren.

Ju längre period mellan värderingsdatum för det verkliga värdet och riskkapitalfondens senaste referensdatum desto större blir tidsjusteringen.

Direkta investeringar i eget kapital

Justerat substansvärde netto.

Justering av den tid som förflutit mellan riskkapitalfondens senaste referensdatum och värderingsdatum, med beaktande av följande: Verksamhetens kostnader, senare ändringar i det verkliga värdet på riskkapitalfondens underliggande tillgångar, ytterligare skulder som uppstår, förändringar på marknaden eller andra förändringar av de ekonomiska villkoren, kapitalökning, försäljning/ändrad kontroll.

Ju längre tid som förflyter mellan värderingen till verkligt värde och senaste referensdatum för investeringsobjektet desto större blir tidsjusteringen.

Illikviditetsrabatt (likviditet) som fastställs med hänvisning till tidigare transaktionspriser för liknande aktier i landet/regionen, i storleksordningen 5–30 %.

Ju högre illikviditetsrabatt, desto lägre verkligt värde.

Finansieringsinstrument som inte redovisas till verkligt värde

Lån och fordringar

Diskonterade kassaflöden. I värderingsmodellen används avtalsenliga kassaflöden, på villkor att inga fallissemang uppstår för gäldenären, vilka inte tar hänsyn till säkerheter eller förtida återbetalningar. För att få fram lånens nettonuvärde, håller man i modellen kvar rabatter för de avtalsenliga kassaflödena för varje lån med hjälp av en anpassad marknadsrabattkurva. Nettonuvärdet på individuella lån justeras därefter för att beakta den relevanta därtill hörande förväntade förlusten. Resultaten adderas därefter för att erhålla det verkliga värdet på lån och fordringar.

Ej tillämpligt.

Ej tillämpligt.

Finansiella tillgångar som innehas till förfall

Diskonterade kassaflöden.

Ej tillämpligt.

Ej tillämpligt.



Med tillämpning av IFRS 13 ingår värderingsjusteringar i derivatens verkliga värde den 31 december 2016 och 2015, nämligen

-Justeringar av kreditvärderingen, som speglar motpartskreditrisk för derivattransaktioner, som uppgick till -76 400 euro den 31 december 2016 och till -121 700 euro den 31 december 2015.

-Justeringar av debetvärderingen, som speglar egen kreditrisk för derivattransaktioner, som uppgick till +42 900 euro den
31 december 2016 och +64 400 euro den 31 december 2015.

4.2.2Överföringar mellan nivåerna 1 och 2

Investeringsanslagets policy är att redovisa överföringar mellan nivåer från och med datum för händelsen eller den förändring i omständigheterna som orsakade överföringen.

Under både 2016 och 2015 gjordes inga överföringar från investeringsanslagets nivå 1 till 2 eller från nivå 2 till 1 i nivåerna för verkligt värde.

4.2.3Nivå 3 verkliga värden

Avstämning av verkliga värden i nivå 3

Följande tabeller visar förändringarna i instrumenten i nivå 3 för de år som slutade den 31 december 2016 och den 31 december 2015:

I tusen euro

Finansiella tillgångar som kan säljas

Ingående balans den 1 januari 2016

419,175

Vinster eller förluster som ingår i resultatavräkning:

- Realiserade vinster netto för finansiella tillgångar som kan säljas

-6,504

- Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas

-2,493

Totalt

-8,997

Summa vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat:

- Nettoförändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas

-24,628

Totalt

-24,628

Utbetalningar

153,986

Återbetalningar

-37,978

Avskrivningar

-7,554

Ingående balans den 31 december 2016

494,004

I tusen euro

Finansiella tillgångar som kan säljas

Ingående balans den 1 januari 2015

401,926

Vinster eller förluster som ingår i resultatavräkning:

- Realiserade vinster netto för finansiella tillgångar som kan säljas

-33,878

- Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas

-2,665

Totalt

-36,543

Summa vinst eller förlust som redovisats i övrigt totalresultat:

- Nettoförändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas

52,365

Totalt

52,365

Utbetalningar

67,449

Återbetalningar

-64,791

Avskrivningar

-1,231

Utgående balans den 31 december 2015

419,175

Den 31 december 2016

Ökning

Minskning

(i tusen euro)

Direktinvesteringar i eget kapital

10

-10

Totalt

10

-10

Den 31 december 2015

Ökning

Minskning

(i tusen euro)

Direktinvesteringar i eget kapital

31

-31

Totalt

31

-31

31.12.2016

31.12.2015

Kontanter

51,462

71,405

Tidsbunden inlåning

259,337

290,573

Företagscertifikat

50,018

87,017

Likvida medel i rapporten över finansiell ställning

360,817

448,995

Upplupen ränta

5

3

Likvida medel i kassaflödesanalysen

360,822

448,998

Den 31 december 2016

Verkligt värde

Nominellt belopp

Tillgångar

Skulder

Valutaränteswappar

-

-3,051

7,430

Ränteswappar

388

-335

41,233

Valutaswappar

6,532

-21,803

1,611,000

Summa finansiella derivat

6,920

-25,189

1,659,663

Den 31 december 2015

Verkligt värde

Nominellt belopp

Tillgångar

Skulder

Valutaränteswappar

-

-3,835

9,589

Ränteswappar

311

-639

44,913

Valutaswappar

-

-3,745

1,400,000

Summa finansiella derivat

311

-8,219

1,454,502

7    Lån och fordringar (i tusen euro)

Globala lån(*)

Prioriterade lån

Oprioriterade lån

Totalt

Nominellt per den 1 januari 2016

661,792

818,007

160,555

1,640,354

Utbetalningar

476,685

51,691

-

528,376

Avskrivningar

-

-109

-31,189

-31,298

Återbetalningar

-178,282

-107,259

-65,927

-351,468

Räntebelopp som kapitaliserats

-

-

7,183

7,183

Växelkursskillnader

34,332

2,009

941

37,282

Nominellt per den 31 december 2016

994,527

764,339

71,563

1,830,429

Nedskrivningar per den 1 januari 2016

-9,403

-22,445

-159,198

-191,046

Värdeminskning som ingår i rapporten över resultat och övrigt totalresultat

-8,794

-11,999

-

-20,793

Avskrivningar

-

109

31,189

31,298

Återföring av nedskrivning

360

6,100

58,698

65,158

Växelkursskillnader

-348

-59

-1,850

-2,257

Nedskrivningar per den 31 december 2016

-18,185

-28,294

-71,161

-117,640

Upplupet anskaffningsvärde

-3,906

-3,682

-

-7,588

Ränta

14,807

9,371

1

24,179

Lån och fordringar per den 31 december 2016

987,243

741,734

403

1,729,380

(*) inklusive agentavtal

Globala lån(*)

Prioriterade lån

Oprioriterade lån

Totalt

Nominellt per den 1 januari 2015

542,506

782,563

146,643

1,471,712

Utbetalningar

196,607

86,177

-

282,784

Återbetalningar

-106,921

-96,147

-2,704

-205,772

Räntebelopp som kapitaliserats

-

-

13,262

13,262

Växelkursskillnader

29,600

45,414

3,354

78,368

Nominellt per den 31 december 2015

661,792

818,007

160,555

1,640,354

Nedskrivningar per den 1 januari 2015

-5,751

-13,491

-132,895

-152,137

Värdeminskning som ingår i rapporten över resultat och övrigt totalresultat

-3,692

-7,576

-24,995

-36,263

Återföring av nedskrivning

381

57

1,837

2,275

Växelkursskillnader

-341

-1,435

-3,145

-4,921

Nedskrivningar per den 31 december 2015

-9,403

-22,445

-159,198

-191,046

Upplupet anskaffningsvärde

-3,129

-5,781

284

-8,626

Ränta

8,838

10,533

4

19,375

Lån och fordringar per den 31 december 2015

658,098

800,314

1,645

1,460,057

(*) inklusive agentavtal

8    Finansiella tillgångar som kan säljas (i tusen euro)

De viktigaste delarna i finansiella tillgångar som kan säljas är följande:

Riskkapitalfonder

Direktinvesteringar i eget kapital

Totalt

Kostnader per den 1 januari 2016

267,331

22,979

290,310

Utbetalningar

101,323

52,663

153,986

Återbetalning/försäljning

-37,948

-30

-37,978

Avskrivningar

-4,594

-2,960

-7,554

Växelkursskillnader vid återbetalning/försäljning

5,141

-16

5,125

Kostnader per den 31 december 2016

331,253

72,636

403,889

Orealiserade vinster och förluster per den 1 januari 2016

153,901

10,092

163,993

Förändring netto i orealiserade vinster och förluster

-24,474

3,365

-21,109

Orealiserade vinster och förluster per den 31 december 2016

129,427

13,457

142,884

Nedskrivningar per den 1 januari 2016

-25,029

-9,921

-34,950

Nedskrivningar redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under året

-2,457

-36

-2,493

Avskrivningar

4,594

2,960

7,554

Nedskrivningar per den 31 december 2016

-22,892

-6,997

-29,889

Finansiella tillgångar som kan säljas per den 31 december 2016

437,788

79,096

516,884

Riskkapitalfonder

Direktinvesteringar i eget kapital

Totalt

Kostnader per den 1 januari 2015

259,784

19,714

279,498

Utbetalningar

63,574

3,875

67,449

Återbetalning/försäljning

-64,181

-610

-64,791

Avskrivningar

-1,231

-

-1,231

Växelkursskillnader vid återbetalning/försäljning

9,385

-

9,385

Kostnader per den 31 december 2015

267,331

22,979

290,310

Orealiserade vinster och förluster per den 1 januari 2015

149,995

6,127

156,122

Förändring netto i orealiserade vinster och förluster

3,906

3,965

7,871

Orealiserade vinster och förluster per den 31 december 2015

153,901

10,092

163,993

Nedskrivningar per den 1 januari 2015

-24,534

-8,001

-32,535

Nedskrivningar redovisas i rapporten över resultat och övrigt totalresultat under året

-1,726

-1,920

-3,646

Avskrivningar

1,231

-

1,231

Nedskrivningar per den 31 december 2015

-25,029

-9,921

-34,950

Finansiella tillgångar som kan säljas per den 31 december 2015

396,203

23,150

419,353

9    Fordringar på bidragsgivare (i tusen euro)

Ingående balans den 1 januari 2016

228,521

Förvärv

1,159,704

Löptid

-1,219,953

Förändring av avskrivning av över- eller underkurs

-87

Förändring av upplupen ränta

1,213

Utgående balans den 31 december 2016

169,398

Ingående balans den 1 januari 2015

99,988

Förvärv

1,545,550

Löptid

-1,417,005

Förändring av avskrivning av över- eller underkurs

-12

Utgående balans den 31 december 2015

228,521

31.12.2016

31.12.2015

Fordringar på EIB

1

1

Finansiella garantier

344

26

Summa övriga tillgångar

345

27

31.12.2016

31.12.2015

Förutbetalda räntesubventioner

25,884

28,683

Förutbetalda provisioner på lån och fordringar

399

642

Summa förutbetalda intäkter

26,283

29,325

13    Avsättningar för utfärdade garantier (i tusen euro)

Beloppet för avsättningar för utfärdade garantier redovisas med hjälp av den bästa uppskattningen av de utgifter som krävs för att reglera eventuella finansiella skyldigheter som uppstår till följd av garantierna och motsvarar summan av :

-det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade avskrivningar som redovisats enligt IAS 18 Intäkter, och

-överskridandet av ovannämnda belopp, mätt i enlighet med IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

2016

2015

Utgående balans per den 1 januari

-

-

Tillägg som redovisas i vinst- och förlusträkning och övrigt totalresultat

242

-

Nyttjade

-

-

Överföring av finansiella garantier från Övriga skulder

383

Frigörande av avsättning

-

-

Utgående balans per den 31 december

625

-

31.12.2016

31.12.2015

Allmänna administrationskostnader netto som ska betalas till EIB

43,483

43,045

Övriga belopp som ska betalas till EIB

-

15

Räntesubventioner och tekniskt bistånd som ännu inte betalats till medlemsstaterna

72,631

58,142

Summa skulder till tredje part

116,114

101,202

15    Övriga skulder (i tusen euro)

De viktigaste delarna i övriga skulder är följande:

31.12.2016

31.12.2015

Återbetalning av lån som tagits emot i förskott

2,081

1,826

Förutbetalda intäkter från räntesubventioner

458

512

Finansiella garantier

7

26

Summa övriga skulder

2,546

2,364

16    Bidrag som infordrats från medlemsstaterna (i tusen euro)

Medlemsstater

Bidrag till investeringsanslaget

Bidrag till räntesubventioner och tekniskt bistånd

Totalt
bidrag som betalats

Infordrade men inte betalade bidrag

Österrike

62,223

6,941

69,164

2,410

Belgien

91,930

10,222

102,152

5,295

Bulgarien

448

182

630

140

Cypern

288

117

405

90

Tjeckien

1,632

663

2,295

510

Danmark

50,420

5,675

56,095

2,000

Estland

160

65

225

50

Finland

35,148

4,038

39,186

1,470

Frankrike

562,411

60,332

622,743

19,550

Tyskland

546,115

60,216

606,331

20,500

Grekland

30,417

3,707

34,124

1,470

Ungern

1,760

715

2,475

-

Irland

15,665

2,074

17,739

910

Italien

299,100

34,737

333,837

12,860

Lettland

224

91

315

70

Litauen

384

156

540

120

Luxemburg

6,829

768

7,597

270

Malta

96

39

135

30

Nederländerna

122,895

13,805

136,700

4,850

Polen

4,160

1,690

5,850

1,300

Portugal

23,633

2,889

26,522

1,150

Rumänien

1,184

481

1,665

370

Slovakien

672

273

945

210

Slovenien

576

234

810

180

Spanien

145,249

18,596

163,845

7,850

Sverige

64,924

7,485

72,409

2,740

Förenade kungariket

308,457

37,500

345,957

-

Summa per den 31 december 2016

2,377,000

273,691

2,650,691

86,395

Summa per den 31 december 2015

2,157,000

243,691

2,400,691

-

31.12.2016

31.12.2015

Åtaganden

Ej utbetalade lån

901,899

1,189,564

Ej inbetalda åtaganden för finansiella tillgångar som kan säljas

244,050

298,355

Utfärdade garantier

8,627

798

Räntesubventioner och tekniskt bistånd

334,553

352,036

Eventualförpliktelser

Ingångna, ej utfärdade garantier

35,337

10,000

Summa eventualförpliktelser och åtaganden

1,524,466

1,850,753

Från och med den 1 januari 2016

Från och med den 1 januari 2015

till och med den 31 december 2016

till och med den 31 december 2015

Finansiella tillgångar som innehas till förfall

-

4

Lån och fordringar

102,580

86,305

Räntesubventioner

4,118

4,076

Summa ränteintäkter och ränteliknande intäkter

106,698

90,385

Som ingår i post ”Lån och fordringar” som ränteintäkter för det år som slutade den 31 december 2016 med ett totalt belopp på +15 700 euro avseende nedskrivna finansiella tillgångar (den 31 december 2015: +15 869 euro).

De huvudsakliga delarna för räntekostnader och ränteliknande kostnader är följande:

Från och med den 1 januari 2016

Från och med den 1 januari 2015

till och med den 31 december 2016

till och med den 31 december 2015

Finansiella derivat

-1,142

-1,525

Likvida medel

-752

-31

Finansiella tillgångar som innehas till förfall

-413

-

Summa räntekostnader och ränteliknande kostnader

-2,307

-1,556

19    Intäkter och kostnader från avgifter och provisioner (i tusen euro)

De viktigaste delarna för intäkter från avgifter och provisioner är följande:

Från och med den 1 januari 2016

Från och med den 1 januari 2015

till och med den 31 december 2016

till och med den 31 december 2015

Avgifter och provisioner på lån och fordringar

515

890

Avgifter och provisioner på finansiella garantier

183

42

Övrigt

1

-

Summa intäkter från avgifter och provisioner

699

932

De viktigaste delarna för kostnader för avgifter och provisioner är följande:

Från och med den 1 januari 2016

Från och med den 1 januari 2015

till och med den 31 december 2016

till och med den 31 december 2015

Provisioner som betalats till tredje parter för finansiella tillgångar som kan säljas

-48

-63

Summa kostnader för avgifter och provisioner

-48

-63

Från och med den 1 januari 2016

Från och med den 1 januari 2015

till och med den 31 december 2016

till och med den 31 december 2015

Nettointäkter från utdelning från finansiella tillgångar som kan säljas

2,159

834

Intäkter från utdelningar

4,345

33,044

Realiserade vinster netto för finansiella tillgångar som kan säljas

6,504

33,878

Från och med den 1 januari 2016

Från och med den 1 januari 2015

till och med den 31 december 2016

till och med den 31 december 2015

Faktiska kostnader för EIB

-45,858

-45,506

Intäkter från värderingsavgifter som direkt ålagts mottagare av investeringsanslaget

2,375

2,461

Totalt allmänna administrativa kostnader

-43,483

-43,045

22    Deltagande i icke-konsoliderade strukturerade enheter (i tusen euro)

Definition av en strukturerad enhet

En strukturerad enhet är en enhet som har utformats så att rösträttigheter eller liknande rättigheter inte är den dominerande faktorn i beslutet om vem som kontrollerar enheten. I IFRS 12 konstateras att en strukturerad enhet ofta har några eller alla följande egenskaper:

·Begränsad verksamhet.

·Ett begränsat och väldefinierat syfte, t.ex. att genomföra ett leasingavtal på ett skatteeffektivt sätt, genomföra ett forsknings- eller utvecklingsprojekt, tillhandahålla kapitalanskaffning eller finansiering till ett företag eller ge investerare investeringsmöjligheter genom att överföra risker och belöningar förenade med det strukturerade företagets tillgångar till investerare.

·Otillräckligt eget kapital för att göra det möjligt för det strukturerade företaget att finansiera sina verksamheter utan oprioriterat finansiellt stöd.

·Finansiering i form av flera avtal med investerare som skapar koncentrationer av kreditrisker eller andra risker (tranches).

Icke-konsoliderade strukturerade enheter

Begreppet icke-konsoliderade strukturerade enheter avser alla strukturerade enheter som inte kontrolleras av investeringsanslaget, och inbegriper andelar i icke-konsoliderade strukturerade enheter.

Definition av andelar i strukturerade enheter:

I IFRS 12 (Upplysning om andelar i andra företag) ges andelar en bred definition som omfattar alla avtalsenliga och ej avtalsenliga engagemang som exponerar den rapporterande enheten för variabilitet i avkastningarna från enhetens resultat. Exempel på sådana andelar är egetkapitandelar och andra former av deltagande, t.ex. tillhandahållande av finansiering, likviditetsstöd, kreditförstärkningar, åtaganden och garantier till den andra enheten. I IFRS 12 anges att en rapporterande enhet inte nödvändigtvis behöver ha en andel i en annan enhet enbart på grund av ett typiskt förhållande mellan kund och leverantör.

I tabellen nedan beskrivs de typer av strukturerade enheter som investeringsanslaget inte konsoliderar men har andelar i.

Typ av strukturerad enhet

Karaktär och syfte

Investeringsanslagets andel

Projektfinansiering – utlåning till specialföretag

Projektfinansieringstransaktioner – transaktioner där man genom investeringsanslaget anförtror skuldbetalningen till en låntagare vars enda eller huvudsakliga intäktskälla kommer från en enda eller ett begränsat antal tillgångar som finansieras av sådana skulder eller andra tidigare tillgångar som har en avtalsmässig koppling till projektet. Projektfinansieringstransaktioner finansieras ofta via specialföretag.

Utbetalda nettobelopp

Ränteintäkter.

Riskkapitalfonder.

Genom investeringsanslaget finansieras riskkapitals- och investeringsfonder. Riskkapital- och investeringsfonder samlar och förvaltar medel från investerare som söker privata aktieinnehav i små och medelstora företag med stark tillväxtpotential samt finansiering av infrastrukturprojekt.

Investeringar i andelar/aktier som emitteras av riskkapitalfonden.

Utdelningar som mottas som utdelningsintäkter.

Tabellen nedan visar bokförda belopp för icke-konsoliderade strukturerade enheter som investeringsanslaget hade andelar i på referensdatum samt facilitetens maximala exponering för förluster med avseende på dessa enheter. Maximal exponering för förluster omfattar bokförda belopp och relaterade ej utbetalda åtaganden.

Typ av strukturerad enhet

Bildtext

Bokfört belopp den 31.12.2016

Bokfört belopp den 31.12.2015

Maximal exponering för förlust den 31.12.2016

Maximal exponering för förlust den 31.12.2015

Riskkapitalfonder

Finansiella tillgångar som kan säljas

437,788

396,203

672,222

645,833

Totalt

437,788

396,203

672,222

645,833

23    Anslag för etisk finansiering (i tusen euro)

Typ av etisk investering:

Bildtext

Bokfört belopp den 31.12.2016

Bokfört belopp den 31.12.2015

Belopp som inte utbetalats den 31.12.2016

Belopp som inte utbetalats den 31.12.2015

Riskkapitalfonder med social påverkan

Finansiella tillgångar som kan säljas

5,021

2,257

19,567

16,927

Lån till finansiella intermediärer

Lån och fordringar

23,702

-

46,958

10,000

Instrument för riskdelning

Utfärdade garantier

-288

-

33,719

-

Direktfinansiering – kapitalandelar

Finansiella tillgångar som kan säljas

39,986

-

14

40,000

Totalt

68,421

2,257

100,258

66,927

(1)

 EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.

(2) Inrättandet av övergångsfaciliteten föreslogs först som en artikel i genomförandeförordningen för elfte EUF (COM(2013)445). Kommissionen föreslog, som ett alternativ, att övergångsfaciliteten skulle inrättas genom ett särskilt rådsbeslut (förslag till rådets beslut om övergångsåtgärder för förvaltningen av EUF från den 1 januari 2014 till ikraftträdandet av elfte Europeiska utvecklingsfonden, COM(2013)663).
(3) Rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden. EUT L 78, 19.2.2008, s. 1.
(4) Rådets förordning (EU) nr 567/2014 av den 26 maj 2014 om ändring av förordning (EG) nr 215/2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden vad gäller tillämpningen av övergångsperioden mellan tionde Europeiska utvecklingsfonden och elfte Europeiska utvecklingsfonden fram till ikraftträdandet av det interna avtalet för elfte Europeiska utvecklingsfonden. EUT L 157, 27.5.2014, s. 52.
(5)  Rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden. EUT L 58, 3.3.2015, s. 17.
(6)  Rådets förordning (EU) 2015/322 av den 2 mars 2015 om genomförandet av elfte Europeiska utvecklingsfonden. EUT L 58, 3.3.2015, s. 1.
(7)

Rådets förordning (EU) nr 567/2014 av den 26 maj 2014 om ändring av förordning (EG) nr 215/2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden vad gäller tillämpningen av övergångsperioden mellan tionde Europeiska utvecklingsfonden och elfte Europeiska utvecklingsfonden fram till ikraftträdandet av det interna avtalet för elfte Europeiska utvecklingsfonden. EUT L 157, 27.5.2014, artikel 43.

(8) 2016 är det första år under vilket en årsredovisning för EU:s förvaltningsfond för Afrika utarbetas och därmed också första gången den ingår EUF:s årsredovisning. Transaktionerna under 2015 återspeglas i de jämförbara siffrorna.
(9)

 I enlighet med artikel 59 i den budgetförordning som är tillämplig på elfte EUF redovisas likvida medel i balansräkningen för elfte EUF.

(10)

I enlighet med artikel 59 i den budgetförordning som är tillämplig på elfte EUF redovisas likvida medel i balansräkningen för elfte EUF. De olika typerna av bankkonton anges i kapitel 5 om hantering av finansiella risker.

(11)

EGT L 156, 29.5.1998, s. 3.

(12) Ränta på förfinansiering redovisas i enlighet med bestämmelserna i artikel 9.2 d i den budgetförordning som är tillämplig för elfte EUF.