EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 16.5.2017
COM(2017) 260 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
Tolfte rapporten om omplacering och vidarebosättning
x0009
1Inledning
Den tolfte rapporten om omplacering och vidarebosättning innehåller en lägesrapport om genomförandet av omplacerings- och vidarebosättningssystemen sedan den senaste rapporten den 12 april 1 och en beskrivning av de luckor som måste överbryggas och de åtgärder som ännu återstår att vidtas för att åtagandena enligt båda systemen ska kunna fullgöras.
Ända sedan systemet började genomföras har en aspekt hela tiden varit av avgörande betydelse för att det ska nå framgång: ömsesidigt samarbete och förtroende mellan de medlemsstater som är involverade i omplaceringen när det gäller att följa och genomföra rådets beslut om omplacering. Efter det att omplaceringsförfarandet började tillämpas och de allra flesta medlemsstaterna regelbundet började göra utfästelser ökade de månatliga överföringarna betydligt. De två medlemsstater som gynnas av omplaceringen har också gjort ytterligare ansträngningar för att förbättra det ömsesidiga samarbetet och förtroendet i syfte att påskynda omplaceringarna. Till följd av detta har medlemsstaterna under de första fyra månaderna av 2017 omplacerat nästan lika många personer som under hela 2016. Hittills har totalt fler än 18 000 personer omplacerats, vilket bevisar att omplacering fungerar så länge det finns en vilja att följa vad som överenskommits i sann samarbetsanda.
Omplacering är fortfarande en central åtgärd för att minska trycket på Grekland och Italien genom att dela på ansvaret för hanteringen av sökande som har ett klart behov av internationellt skydd. Även om antalet anländande migranter är fortsatt lågt befinner sig Grekland fortfarande under tryck, med över 62 000 migranter kvar på territoriet, varav omkring 13 500 personer befinner sig på öarna och omkring 48 500 på fastlandet. Till Italien har 45 130 migranter anlänt sedan början av 2017, en ökning med 40 % jämfört med motsvarande period 2016. Majoriteten av de personer som har anlänt hör dock inte till nationaliteter i klart behov av internationellt skydd, vilket enligt rådets beslut är ett krav för att vara berättigad till omplacering. Antalet anlända eritreaner, som är den huvudsakliga nationalitet som är berättigad till omplacering i Italien, har minskat kraftigt under 2017: från näst största ursprungsland under 2016, med 11,5 % av de anländande, till att inte ens finnas bland de tio mest representerade nationaliteterna, med endast omkring 2,3 % av de anländande. Trots denna kraftiga nedgång är antalet eritreaner som anlände till Italien under 2016 och som ännu bör registreras och omplaceras till andra medlemsstater fortfarande omkring 11 000.
Som tidigare rapporterats finns det färre personer som är berättigade till omplacering i Italien och Grekland än det antal som anges i rådsbesluten. I Grekland, där antalet sökande som är registrerade för omplacering förväntas förbli stabilt (27 146 personer har registrerats för omplacering, varav 12 707 personer redan har omplacerats), behöver 12 400 personer ännu omplaceras. I Italien har fler än 8 300 personer hittills registrerats för omplacering, varav 5 711 personer redan har omplacerats och ytterligare 700 torde registreras inom kort. Utöver detta har fler än 1 100 eritreaner anlänt hittills under 2017, och behöver fortfarande registreras för omplacering. Det är därför möjligt och genomförbart att omplacera alla berättigade sökande senast i september 2017, och detta bör vara en prioritet för samtliga medlemsstater. Dessa lägre siffror bör inte föranleda medlemsstaterna att minska sina ansträngningar eftersom den nuvarande omplaceringstakten fortfarande är otillräcklig för att omplacera alla berättigade sökande senast i september 2017. En fortsatt betydande ökning krävs därför, i synnerhet i Grekland, i enlighet med de månatliga mål som kommissionen angav i sin tionde rapport 2 .
Omplacering är enligt rådets beslut en rättslig skyldighet. Det är också en gemensam insats som kräver att alla medlemsstater omplacerar både från Italien och från Grekland. Även om många medlemsstater har utökat sina ansträngningar finns det tyvärr fortfarande flera medlemsstater som inte har omplacerat en enda person, i strid med staternas rättsliga skyldigheter och utan hänsyn till deras åtaganden mot Italien, Grekland och de andra medlemsstaterna, som respekterar sina åtaganden genom att omplacera.
Många av rekommendationerna från den elfte rapporten är fortfarande aktuella (på grund av att omplaceringarna följer en två månaders cykel), men denna tolfte rapport fokuserar främst på de medlemsstater som systematiskt har vägrat att genomföra rådets beslut och underlåtit att uppfylla sina åtaganden.
När det gäller vidarebosättning är man i full gång med att genomföra slutsatserna från juli 2015 om att vidarebosätta 22 504 personer, och två tredjedelar av det överenskomna antalet har redan vidarebosatts. Detta innebär betydande framsteg jämfört med det begränsade antal personer medlemsstaterna vidarebosatte under 2014 och 2015 inom ramen för nationella eller multilaterala system och visar vilket mervärde ett stärkt EU-samarbete har på detta område.
2Omplacering
Omplaceringstakten uppvisar fortsättningsvis en positiv trend trots vissa logistiska svårigheter. Ytterligare ansträngningar från alla omplaceringsmedlemsstater skulle göra det möjligt att nå de fastställda målen. De mål som kommissionen har fastställt syftar till att se till att alla berättigade personer som för närvarande befinner sig i Italien och Grekland omplaceras inom rimlig tid och på ett effektivt sätt, så att det går att undvika alla operativa och logistiska flaskhalsar som skulle uppkomma om majoriteten av de återstående överföringarna genomfördes under de sista veckorna i september. För att nå dessa mål krävs ytterligare ansträngningar och flexibilitet i varje steg i omplaceringsförfarandet, från utfästelserna till överföringen, inbegripet tillräcklig mottagningskapacitet i omplaceringsmedlemsstaterna efter det att omplaceringen ägt rum.
Nästan alla medlemsstater omplacerar nu från Italien och Grekland. Ungern, Polen och Österrike är de enda medlemsstater som inte har omplacerat en enda person, i strid med staternas rättsliga skyldigheter 3 . Österrike har dock meddelat sin avsikt att snart inleda omplaceringar. Tjeckien har å sin sida inte gjort någon utfästelse sedan maj 2016, har inte omplacerat någon sedan augusti 2016 och har omplacerat mindre än 1 % av landets tilldelade kvot.
2.1 Några medlemsstater gör fortfarande inga utfästelser och/eller omplaceringar
För närvarande är nästan alla medlemsstater aktiva i både Italien och Grekland och har gjort utfästelser mer regelbundet. En del medlemsstater som under en period var mindre aktiva (Bulgarien, Cypern, Kroatien, Slovenien, Spanien och Rumänien) gör nu regelbundet utfästelser. Lettland har tillkännagett planer på att göra månatliga utfästelser om omplacering från Italien, och Sverige har uppvisat en beslutsamhet att uppfylla sina skyldigheter och gjorde enbart i april utfästelser om 1 650 platser (500 från Italien och 1 150 från Grekland). Belgien, Litauen och Malta har meddelat att de kommer att utöka sina månatliga utfästelser ytterligare inom den närmaste framtiden. Portugal har nu börjat göra nya utfästelser samtidigt som man arbetar sig igenom den eftersläpande mängden ärenden. Österrike tillkännagav tidigare att landet mycket snart kommer att börja omplacera från Italien, med fokus på utsatta sökande – särskilt ensamkommande barn – och uttalandet har följts upp genom en konkret utfästelse om 50 platser 4 . Österrike bör nu även göra utfästelser för Grekland så fort som möjligt.
Vissa medlemsstater gör varken utfästelser eller omplaceringar från Grekland och Italien:
·Ungern har aldrig gjort några utfästelser eller omplaceringar sedan rådets beslut om omplacering antogs.
·Polen gjorde utfästelser i december 2015 men upphörde sedan att delta i systemet. I april 2016 upphörde Polen att behandla 73 begäranden om omplacering från den grekiska asylmyndigheten, vilket i praktiken innebär att de fryste omplaceringsförfarandet tre och en halv månad efter det att de gjorde utfästelsen, och landet gjorde alltså aldrig några omplaceringar. Detsamma gäller ansökningar från Italien.
·Tjeckien har inte gjort några utfästelser sedan maj 2016. Tjeckien deltog mycket begränsat och med väldigt strikta preferenser om att endast godta sökande med id- eller resehandlingar och förkasta alla andra ansökningar. Tjeckien har inte omplacerat någon sedan augusti 2016 och endast omplacerat totalt 12 sökande från Grekland och ingen från Italien (mindre än 1 % av landets rättsliga skyldighet).
Ungern och Polen bör börja göra utfästelser och omplaceringar omedelbart, medan Tjeckien bör återgå till att göra utfästelser och omplaceringar utan dröjsmål.
Dessutom har vissa andra medlemsstater omplacerat personer från Grekland, men inte från Italien 5 :
·Bulgarien och Slovakien har strikta preferenser (Bulgarien vill inte ta emot eritreaner och Slovakien tar bara emot ensamkommande kvinnor med barn och personer med resehandlingar), vilket gör det nästan omöjligt för Italien att hitta sökande som uppfyller dessa krav. Bulgarien bör börja ta emot eritreaner och Slovakien bör vara flexibelt med sina preferenser och börja göra utfästelser och omplacera från Italien så snart som möjligt.
·Estland och Irland har inte omplacerat någon från Italien ännu, på grund av Italiens strikta principer om omplaceringsmedlemsstaternas extra säkerhetsintervjuer 6 .
·Cypern, som inte har gjort utfästelser på över tre månader, bör börja göra utfästelser om omplacering från Italien och förverkliga dem så fort som möjligt.
Alla andra medlemsstater bör åtminstone fortsätta med sina nuvarande månatliga omplaceringar från både Grekland och Italien.
2.2 Åtgärder som krävs för att påskynda omplaceringarna
Identifiering och registrering av migranter för omplacering: Italien måste göra mer för att påskynda omplaceringarna
Som tidigare rapporterats har Grekland slutfört registreringen (”inlämnande av ansökan om internationellt skydd”) av alla personer som omfattades av förhandsregistreringsprojektet, inklusive dem som är berättigade till omplacering. Den 12 maj hade totalt 27 146 personer lämnat in ansökningar inom ramen för omplaceringssystemet. 12 707 personer har redan omplacerats, medan 12 385 fortfarande behöver omplaceras 7 . Även om flera omplaceringssökande fortfarande kan komma att registreras före den 26 september 2017 och vissa kan undantas från omplaceringssystemet förväntas det totala antalet personer som är registrerade för omplacering förbli stabilt.
Italien har hittills registrerat omkring 8 300 personer för omplacering, varav 5 711 redan har omplacerats. Enligt de italienska myndigheterna väntar ytterligare 700 sökande på att registreras. Dessutom har fler än 1 100 eritreaner kommit till Italien under 2017 och även de bör registreras för omplacering. Cirka 20 700 eritreaner anlände emellertid till Italien enbart under 2016. Det är av avgörande betydelse att alla migranter som är berättigade till omplacering och som har anlänt eller anländer till Italien via mottagningscentrumen och andra landstigningshamnar registreras för omplacering.
Italien bör därför snabbt och kontinuerligt påskynda förfarandena för att identifiera och registrera alla som är berättigade till omplacering. I detta syfte bör Italien öka sin registreringskapacitet i Questure och kapaciteten och antalet anställda som behandlar ansökningar och framställningar om övertagande för omplacering i Dublinenheten, vid behov med hjälp av Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo). Landet bör också till fullo utnyttja sin territoriella förvaltning och Easos befintliga team för att nå ut till, informera och registrera det stora antal migranter som är berättigade till omplacering men som befinner sig utanför de ursprungliga omplaceringscentrumen. För att åstadkomma detta bör ansträngningar göras i Questure och i mottagningscentrumen för att öka medvetenheten om omplaceringssystemet.
Det är också viktigt att alla som är berättigade till omplacering och som anländer till Italien via mottagningscentrum eller andra landstigningshamnar på ett ordnat sätt slussas till särskilda omplaceringscentrum enligt Italiens färdplan. Just nu är migranter som är berättigade till omplacering spridda runtom i Italien, medan de utsedda omplaceringscentrumen ofta inte utnyttjas tillräckligt eftersom de flesta migranter där tillhör nationaliteter som inte är berättigade till omplacering. Det här försvårar registreringen för omplacering och skapar logistiska problem i de sista faserna av omplaceringsförfarandet, i synnerhet när det gäller att sörja för ordentliga hälsokontroller innan överföringen äger rum. Italien har nyligen gjort ansträngningar för att centralisera de sista skedena av omplaceringsförfarandet till några få centrum och att överföra omplaceringssökande till mottagningscentrum i eller nära Rom tio dagar före avresan. Detta är ett välkommet steg men det behöver systematiseras ytterligare och kompletteras med en i allmänhet mer centraliserad mottagning av omplaceringssökande.
För att stödja Italien i detta arbete har kommissionen nyligen anslagit 15,33 miljoner euro i katastrofbistånd inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden för tillhandahållande av inkvartering, mat, hälso- och sjukvård samt språklig och kulturell tolkning. Biståndet kommer också att bidra till att förbättra förmedlingen av information om omplacering till dem som är berättigade till det 8 . Det är därför viktigt att nu se till att alla berättigade personer registreras för omplacering och sedan effektivt och snabbt omplaceras.
Matchningsförfarandet: Medlemsstaterna gör framsteg men måste göra mer framför allt för utsatta sökande
Easos matchningsverktyg tas i bruk den 23 maj i Grekland och kommer att effektivisera matchningsprocessen genom att behandla ett stort antal ärenden och snabbt identifiera sökande som kan omplaceras till en viss medlemsstat. Som nämndes i den förra rapporten bör medlemsstaterna dock meddela tillräckligt flexibla preferenser för att verktyget ska vara effektivt 9 .
Dessutom uppmanas vissa medlemsstater att göra fler månatliga utfästelser för att säkerställa ett tillräckligt antal utfästelser för matchningsförfarandet (som Italien och Grekland använder för att matcha en enskild sökande med en viss medlemsstat). Belgien (enligt landets tillkännagivande), Spanien och Kroatien bör därför göra betydligt fler utfästelser för Italien och Grekland, medan Tyskland, Rumänien och Slovakien bör göra betydligt fler utfästelser för Grekland. Frankrike bör göra betydligt fler utfästelser för Italien och göra månatliga utfästelser och samtidigt fortsätta sina nuvarande månatliga insatser för Grekland.
Ingen medlemsstat bör utesluta utsatta personer från sina preferenser, eftersom deras omplacering är en prioritet. Därför välkomnas vissa medlemsstaters – såsom Spaniens – fokus på särskilt utsatta sökande. Det är också viktigt att medlemsstaterna skapar kapaciteten att ta emot särskilt utsatta sökande. Samtliga medlemsstater bör vara redo att välkomna alla typer av migranter (stora familjer, ensamstående manliga sökande) och sin beskärda del av utsatta sökande, även ensamkommande barn och personer med allvarliga hälsoproblem.
Att minska omplaceringsmedlemsstaternas svarstid:
Medlemsstaterna har fortsatt att arbeta för att överlag minska sin svarstid för omplaceringsansökningar. Vissa förseningar återstår dock särskilt i vissa medlemsstater och associerade länder (Belgien, Litauen, Rumänien, Spanien, Schweiz och Tyskland) med väntande svar från tidigare utfästelser (vilket innebär att det tar över en månad att få svar istället för de tio arbetsdagar som anges i omplaceringsprotokollen). Överlag uppmanas medlemsstaterna att ytterligare förbättra sin kapacitet att behandla ansökningar och svara inom tidsfristen på 10 arbetsdagar som man enats om i omplaceringsprotokollen.
Att överbrygga praktiska hinder
Med 4 000 personer som väntar på överföring i Grekland och 1 388 i Italien har förseningarna i överföringar minskat jämfört med föregående rapporteringsperiod, men är fortfarande en allvarlig flaskhals i omplaceringsförfarandet.
Medlemsstater som har begränsad mottagningskapacitet (Irland, Finland och Portugal) har arbetat med att lösa svårigheterna. Framsteg har också gjorts i fråga om kvantiteten och kvaliteten på informationsförmedlingen och den kulturella orienteringen. Utöver den goda praxis som lyftes fram i den förra rapporten har Internationella organisationen för migration (IOM) ordnat en särskild utbildning för sambandsmän i Grekland för att förbättra tillhandahållandet av kulturell orientering. Utbildningen har gett goda resultat och IOM kommer därför att hålla den även i Italien. De flesta medlemsstaterna har nu lämnat sitt informationsmaterial till Easo, som ser över det för att vid behov föreslå förbättringar. Easo har också färdigställt en ny broschyr om omplacering som särskilt handlar om de sökandes rättigheter och skyldigheter. Easo kommer att behöva medlemsstaternas stöd för att dela ut den nya broschyren i större skala, inte endast i mottagningscentrumen i Grekland och Italien, utan även på omplaceringsmedlemsstatens hela territorium. Easo har också färdigställt en särskild film om omplacering till Portugal speciellt för eritreaner 10 .
Extra säkerhetskontroller, bland annat intervjuer, som vissa omplaceringsmedlemsstater och associerade länder yrkar på (särskilt Estland, Irland och Schweiz) fortsätter att vara en utmaning. Grekland och Italien är skyldiga att med stöd av EU:s byråer genomföra de nödvändiga säkerhetskontrollerna av sökande innan de sänder en begäran om omplacering. Medlemsstater som systematiskt vill utföra extra säkerhetskontroller bör vara flexibla och hitta ömsesidigt godtagbara lösningar med Grekland och Italien om hur dessa ska genomföras för att inte fördröja omplaceringsprocessen. Sådana lösningar kommer också att ytterligare förbättra det ömsesidiga samarbetet och öka takten av omplaceringar från Italien och Grekland till de övriga medlemsstaterna. Alla eventuella extra säkerhetskontroller, bland annat säkerhetsintervjuer, bör utföras inom tio arbetsdagar, enligt målet i omplaceringsprotokollen. Medlemsstaterna uppmuntras i detta hänseende att följa exemplet på gott samarbete mellan Nederländerna, Frankrike och Grekland för att se till att omplaceringar kan ske inom den här tidsramen. En viktig aspekt i det här sammanhanget är att sörja för att det finns tillräcklig kapacitet att utföra intervjuer så fort som möjligt.
I april skedde 70 % av flygningarna den sista veckan i månaden. Som nämndes i förra rapporten är det önskvärt med mer flexibilitet från de mottagande medlemsstaternas sida och ökad samordning dem emellan, från översändandet av godkännanden till organiseringen av flygningar. Kommissionen kommer att ordna ett möte den 19 maj i Aten för att hjälpa IOM och de grekiska myndigheterna att komma till rätta med dessa logistiska samordningsutmaningar.
2.3
Omplacering av ensamkommande barn: framsteg i Grekland, första stegen i Italien
Kommissionen påpekade i sitt meddelande om att skydda migrerande barn av den 12 april 2017 11 , där det anges åtgärder som snarast bör genomföras för att stärka skyddet av migrerande barn, att det är mycket viktigt att medlemsstaterna gör fler utfästelser om omplacering, specifikt för ensamkommande barn och barn som skilts från sina föräldrar.
I Grekland hade den 15 maj 359 ensamkommande barn omplacerats av de 576 ensamkommande barn som är berättigade till omplacering. Sedan den förra rapporten har fler medlemsstater erbjudit platser för denna kategori av utsatta sökande. Medlemsstaterna uppmuntras att fortsätta erbjuda platser vid behov 12 för att omplacera registrerade barn som skilts från sina föräldrar, och att följa Finlands exempel genom att visa så mycket flexibilitet som möjligt när det gäller omplacering av gifta underåriga. I detta sammanhang bör medlemsstaterna undersöka olika sätt att underlätta omplacering av gifta underåriga med ständig hänsyn till barnets bästa. Efter rekommendationerna i den förra rapporten visar Tyskland nu större flexibilitet när det gäller bevis på familjeband, i synnerhet när det gäller barn som skilts från sina föräldrar.
Under 2016 anlände 25 772 ensamkommande barn vilket är ett rekordhögt antal (91,6 % av totalt 28 129 barn) till Italien, varav 3 806 är eritreaner, 218 syrier, 394 irakier och 13 jemeniter (nationaliteter som är berättigade till omplacering). Under 2017 har det fram till den 11 maj kommit ytterligare 5 602 ensamkommande barn till Italien. Av dessa hör omkring 250 till en nationalitet som är berättigad till omplacering.
Den första omplaceringen av ensamkommande barn från Italien skedde under rapporteringsperioden. 13 Två ensamkommande barn omplacerades till Nederländerna i april och maj och flera andra ansökningar är under behandling. För att detta ska gå att genomföra bör det aktiva interinstitutionella samarbetet mellan italienska myndigheter både på nationell och lokal nivå och stödet från kommissionens team i Italien, Easo och IOM fortsätta.
Italien bör nu bygga vidare på erfarenheterna från dessa första omplaceringar och standardisera förfarandena för att möjliggöra en omplacering av alla ensamkommande barn, bland annat genom att göra det lättare att snabbt utse förmyndare för ensamkommande barn som anländer, så att de kan få hjälp att eventuellt ansöka om internationellt skydd och, i tillämpliga fall, hänföras till omplaceringssystemet. Att snabbt utse förmyndare och prioritera omplacering anges som brådskande åtgärder i meddelandet om att skydda migrerande barn. Lämplig information om omplacering är av avgörande betydelse och bör alltid säkerställas både på landstigningsplatser och i mottagningscentrumen för alla ensamkommande barn. När man bedömer varje barns bästa bör förmyndare alltid beakta möjligheten till omplacering, om barnet är berättigat till det. För att underlätta förfarandena bör Italien, som nämndes redan i tidigare rapporter, överväga att avdela en eller flera särskilda omplaceringsanläggningar för ensamkommande barn. Easo kan hjälpa till med att ge information, registrera begäranden och bedöma barnets bästa. Medlemsstaterna bör å sin sida fortsätta att ange platser för ensamkommande barn i sina utfästelser och ge de italienska myndigheterna specifik information om det mottagande som planeras.
3Vidarebosättning
Enligt nya uppgifter från Eurostat 14 tog EU-medlemsstaterna 2016 emot över 14 205 vidarebosatta flyktingar inom ramen för nationella och multilaterala system. Det är betydligt fler än 2015, då 8 155 personer vidarebosattes och 2014, då 6 550 personer vidarebosattes. Detta ökade antal sammanfaller med det första hela året då vidarebosättningsprogram har genomförts på EU-nivå och visar på värdet av och potentialen hos ett stärkt samarbete och bättre samordning på EU-nivå i fråga om vidarebosättning.
Framsteg noteras också fortsättningsvis i genomförandet av slutsatserna av den 20 juli 2015, då över två tredjedelar av de 22 504 vidarebosättningar som man enades om redan har genomförts. Sedan den 10 april 2016 har 671 personer vidarebosatts inom ramen för systemet, huvudsakligen från Turkiet men även från Jordanien och Libanon.
Den 12 maj 2017 hade 16 163 personer vidarebosatts i 21 länder (Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike). Sju medlemsstater (Estland, Finland, Förenade kungariket, Irland, Nederländerna, Sverige och Tyskland) och tre associerade länder (Island, Liechtenstein och Schweiz) har redan fullföljt sina utfästelser. Fler medlemsstater vidarebosätter visserligen än tidigare år, men tio medlemsstater har ännu inte vidarebosatt någon inom ramen för detta system 15 . Det är allt mer ifrågasatt om de medlemsstater som har stora luckor mellan sina åtaganden och det faktiska genomförandet kommer att kunna uppfylla sina åtaganden.
En majoritet av de länder som deltar i programmet med att genomföra slutsatserna av den 20 juli 2015 har uppgett att de i första hand, men inte uteslutande, inriktar sig på vidarebosättning av syrier som uppehåller sig i Jordanien, Libanon och Turkiet. Detta omfattar också medlemsstaternas insatser för att vidarebosätta syrier från Turkiet i enlighet med uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 2016. Sedan den 4 april 2016 har 5 695 syrier vidarebosatts från Turkiet enligt vidarebosättningsdelen av uttalandet från EU och Turkiet. Sedan den senaste rapporteringsperioden har 1 077 syrier vidarebosatts enligt denna mekanism och det återstående antalet utfästelser är nu 25 040. Vidarebosättning enligt uttalandet från EU och Turkiet har hittills genomförts till Belgien, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike. Dessutom har Norge hittills vidarebosatt 521 syrier från Turkiet sedan den 4 april 2016.
Arbetet framskrider väl med förberedelser för ytterligare vidarebosättningar i vidarebosättningsstaterna enligt uttalandet från EU och Turkiet, bland annat resor till Turkiet för att intervjua kandidater för vidarebosättning. Österrike har nu börjat göra vidarebosättningar enligt systemet och Rumänien förbereder som bäst sina första vidarebosättningar. Kroatiska experter deltog nyligen i ett belgiskt kontrollbesök i Ankara som observatörer. Kommissionen har uppmuntrat den här typen av samarbete mellan erfarna och nya vidarebosättningsstater, och det bör utvecklas ytterligare.
Vissa medlemsstater tog dock emot handlingar från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) redan under sommaren 2016, men har därefter inte vidtagit några åtgärder (Bulgarien och Tjeckien). Dessutom finns det medlemsstater som varken har vidarebosatt eller vidtagit tillräckliga åtgärder för vidarebosättning från Turkiet (Cypern, Danmark, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien och Ungern). Dessa medlemsstater uppmanas bidra till genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet.
För att stödja vidarebosättning enligt uttalandet från EU och Turkiet och diskutera de pågående insatserna har EU-delegationen i Ankara fortsatt med veckomöten med det turkiska generaldirektoratet för migrationshantering. EU-delegationen håller också varje vecka möten med medlemsstaterna, UNHCR och IOM för att diskutera operativa uppdateringar, kontrollera framsteg och identifiera flaskhalsar.
För att komma till rätta med brister och följa upp en rekommendation som gavs i den förra rapporten lade EU-delegationen fram ett förslag till medlemsstaterna om en reviderad version av det dokument med frågor och svar som UNHCR använder för att sörja för att den information syriska kandidater får om mottagningsvillkor och kulturella, sociala och rättsliga normer i EU-länderna är heltäckande. Den reviderade versionen av detta dokument har redan godtagits av UNHCR och en majoritet av medlemsstaterna.
Omedelbar uppföljning behövs på följande områden:
·De medlemsstater som ännu inte har vidarebosatt någon enligt EU:s pågående program (Bulgarien, Cypern, Grekland, Kroatien, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien) och de som inte har rapporterat några framsteg och fortfarande är långt ifrån att uppnå sina mål (Danmark, Portugal och Tjeckien) bör omedelbart öka sina ansträngningar att uppfylla sina åtaganden enligt slutsatserna av den 20 juli 2015.
·Bulgarien och Tjeckien, som tog emot handlingar från UNHCR enligt uttalandet från EU och Turkiet redan under sommaren 2016, bör öka sina ansträngningar för att slutföra vidarebosättningarna från Turkiet så snart som möjligt.
·Medlemsstaterna bör förbättra förmedlingen av information till syrier som enligt uttalandet från EU och Turkiet kan vara kandidater för vidarebosättning genom att uppdatera det reviderade dokumentet med frågor och svar som används av UNHCR i syfte att ge kandidaterna möjligheten att fatta ett välgrundat beslut och därigenom minska avhoppen i senare skeden av vidarebosättningsförfarandet.
4Det fortsatta arbetet
EU:s stats- och regeringschefer har flera gånger framhållit det akuta behovet av att komma till rätta med EU:s migrationssituation. De har efterlyst ytterligare åtgärder för att påskynda genomförandet av omplaceringssystemet som ett viktigt uttryck för solidaritet gentemot Grekland och Italien och en rättvis fördelning av ansvaret.
De fastställda månatliga målen på minst 3 000 omplaceringar från Grekland och minst 1 500 omplaceringar från Italien är nu i hög grad möjliga att uppnå mot bakgrund av de framsteg som görs. Sett till hur många som nu befinner sig i Grekland och Italien är det möjligt och genomförbart att omplacera alla de som förväntas vara berättigade före september 2017. Detta bör vara vårt gemensamma mål, som alla medlemsstaterna bör bidra rättvist och proportionerligt till. Medlemsstaterna bör därför göra de ytterligare ansträngningar och visa den flexibilitet som anges i denna och föregående rapport för att uppnå detta mål och sörja för att omplaceringstakten ökar före nästa rapport i juni 2017. Kommissionen är redo att fortsätta att stödja medlemsstaterna vid samordningen av dessa intensifierade insatser.
Majoriteten av medlemsstaterna har reagerat positivt på uppmaningarna från kommissionen och det maltesiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd att öka ansträngningarna. Ett antal medlemsstater har emellertid inte omplacerat en enda person, i strid mot sina rättsliga skyldigheter, eller endast omplacerat några få personer. September 2017 närmar sig och dessa medlemsstater har väldigt lite tid kvar att fullfölja sina skyldigheter och bidra rättvist och proportionerligt 16 . Andra medlemsstater har visat att det är möjligt och genomförbart att omplacera ett stort antal personer inom en kort tidsperiod om det finns en vilja och beslutsamhet att göra det.
Kommissionen uppmanar därför de medlemsstater som inte har omplacerat någon, eller som inte har gjort några utfästelser för Italien och Grekland på nästan ett år, att börja göra detta omedelbart och senast inom en månad. Om inga åtgärder vidtas kommer kommissionen att i sin nästa rapport i juni 2017 förtydliga sin position i fråga om att utnyttja sina befogenheter enligt fördragen och i synnerhet om att inleda överträdelseförfaranden.
Samtidigt bör medlemsstaterna fortsätta att genomföra sina åtaganden om vidarebosättning, och i synnerhet bör de som ännu inte vidarebosatt någon samt de som fortfarande ligger under sina fastställda mål intensifiera sina ansträngningar.
-
(1)
COM(2017) 212 final.
-
(2)
COM(2017) 202 final.
-
(3)
Ungern och Slovakien har med stöd av Polen ifrågasatt om rådets andra omplaceringsbeslut är lagligt. En talan om ogiltigförklaring har emellertid ingen suspensiv verkan. Målen prövades i Europeiska unionens domstol den 10 maj.
-
(4)
Österrike gjorde sina officiella utfästelser den 12 maj.
-
(5)
Slovakien har aldrig gjort några utfästelser om omplacering från Italien, medan Estland inte har gjort några utfästelser sedan december 2015, Irland sedan november 2015 och Bulgarien sedan juni 2016.
-
(6)
Kommissionen hoppas att den pågående kontakten mellan Italien och Estland kommer att leda till en lösning som båda parter kan godta i den här frågan.
-
(7)
2 054 omplaceringskandidater har avvisats av de mottagande medlemsstaterna, har slussats direkt in i Dublinförfarandet eller det nationella grekiska förfarandet (på grund av att deras ansökan upphävdes av Grekland av administrativa skäl, underkändes vid säkerhetskontroll av den grekiska polisen före inlämnandet osv.) eller har avlidit (ett mycket begränsat antal).
-
(8)
Detta medräknat har kommissionen nu inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet sedan 2015 beviljat katastrofbistånd på totalt 74,09 miljoner euro för att stödja de italienska myndigheterna och internationella organisationer som är verksamma i Italien. Denna finansiering är utöver de 592,6 miljoner euro som Italien redan anslagits genom de nationella programmen för 2014–2020 (347,7 miljoner euro från asyl-, migrations- och integrationsfonden och 244,9 miljoner euro från fonden för inre säkerhet).
-
(9)
Verktyget tar med de olika matchningskriterierna i beräkningen samtidigt (kvalifikationer och egenskaper hos de sökande, företräde för utsatta sökande, kapaciteten hos medlemsstaten att ta emot utsatta personer, preferenser och tidsfrister). Utöver att verktyget effektiviserar matchningsprocessen kommer det också att garantera insyn i processen genom att hålla reda på profilerna för de personer som omplaceras, förekomsten av en rättvis fördelning av särskilt utsatta sökande och i vilken utsträckning matchningskriterier (egenskaper och kvalifikationer som kan underlätta deras integrering) användes. Easo har tagit fram särskilda riktlinjer och ett särskilt formulär för ”preferenser”.
-
(10)
https://www.youtube.com/watch?v=sTAmg2CeV3Q
-
(11)
COM(2017) 211 final.
-
(12)
Även om det i princip endast behövs 19 utfästelser till kan behovet av ytterligare utfästelser öka om några av de Dublinansökningar som sänts till andra medlemsstater om ensamkommande barn avslås.
-
(13)
Tidigare hade ett barn som skilts från sina föräldrar omplacerats till Nederländerna, men aldrig ett ensamkommande barn som rest helt på egen hand.
-
(14)
http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/8001715/3-26042017-AP-EN.pdf/05e315db-1fe3-49d1-94ff-06f7e995580e
-
(15)
Till den här gruppen av medlemsstater hör även Luxemburg, även om landet redan har vidarebosatt syrier från Turkiet inom ramen för uttalandet från EU och Turkiet och förväntas vidarebosätta också enligt slutsatserna av den 20 juli under de kommande månaderna.
-
(16)
Som förklarades i de tionde och elfte rapporterna om omplacering och vidarebosättning upphör medlemsstaternas rättsliga skyldigheter enligt rådets beslut inte efter september 2017. Medlemsstaterna måste alltså inom rimlig tid därefter ändå omplacera de berättigade sökande enligt det förfarande som fastställs i besluten.