Bryssel den 2.3.2017

COM(2017) 130 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Första årsrapporten om faciliteten för flyktingar i Turkiet


Innehåll

1. Inledning    

1.1 Turkiet och flyktingkrisen    

1.2 EU:s hantering av krisen och inrättandet av flyktingfaciliteten    

2. Facilitetens funktionssätt    

3. Den finansiella kapaciteten, varaktigheten och typen av finansiering    

4. Genomförande av de finansierade åtgärderna    

4.1 Humanitärt bistånd    

4.2 Icke-humanitärt bistånd    

5. Övervakning, utvärdering och revision    

5.1 Övervakning och utvärdering    

5.2 Revision    

6. Kommunikation och synlighet    

7. Slutsatser och fortsatt arbete    



1. Inledning

Enligt artikel 8.1 i kommissionens beslut av den 24 november 2015 1 om samordning av unionens och medlemsstaternas åtgärder genom en samordningsmekanism, ska kommissionen regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om genomförandet av flyktingfaciliteten för Turkiet (nedan även kallad faciliteten). Enligt artikel 8.2 i beslutet ska kommissionen varje år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av faciliteten.

I denna första årsrapport beskrivs flyktingfacilitetens funktionssätt samt de system som inrättats för genomförande, övervakning och utvärdering av verksamheten. Kommunikationsinsatser och planerade framtida steg tas också upp i rapporten. Den tar sin utgångspunkt i lägesrapporterna om genomförandet av innehållet i uttalandet från EU och Turkiet, samt uppgifter ur de informerande noter som har lagts fram av facilitetens styrkommitté.

Rapporten innehåller också en översyn av den finansiella kapaciteten, varaktigheten och typen av finansiering, i enlighet med artikel 9.2 i beslutet (dessa aspekter behandlas huvudsakligen i avsnitt 3).

1.1 Turkiet och flyktingkrisen

På grund av sitt geografiska läge spelar Turkiet en central roll som mottagar- och transitland för flyktingar och migranter. De senaste åren har migrationsströmmarna antagit tidigare oöverträffade proportioner, främst på grund av konflikten i Syrien, och Turkiet har tagit emot fler flyktingar och migranter – över tre miljoner – än något annat land i världen. 2,8 miljoner är registrerade syriska flyktingar, varav 10 % är inkvarterade i de sammanlagt 26 läger som de turkiska myndigheterna upprättat i landets sydöstra del. De återstående (90 %) bor utanför läger, antingen i stadsområden, stadsnära områden eller på landsbygden. För att kunna ta emot och erbjuda inkvartering åt ett så stort antal flyktingar och migranter har Turkiet bidragit med omfattande humanitärt och ekonomiskt stöd.

Regional fördelning av syriska flyktingar i Turkiet. Källa: UNHCR, december 2016

1.2 EU:s hantering av krisen och inrättandet av flyktingfaciliteten

Europeiska unionen och dess medlemsstater beslutade 2015 att öka sitt politiska och finansiella engagemang för att stödja Turkiet i dess ansträngningar att ordna inkvartering för flyktingar. I uttalandet från EU och Turkiet den 29 november 2015 uttrycktes enighet mellan parterna om ett genomgripande samarbete som ska bygga på delat ansvar, ömsesidiga åtaganden och konkreta resultat 2 . Genom beslut vid toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 aktiverades den gemensamma handlingsplan 3 som ska hjälpa Turkiet att hantera följderna av konflikten i Syrien. Enligt planen bör man följa två huvudsakliga handlingslinjer för att komma till rätta med den pågående migrationskrisen: 1) Stöd till syrierna och till deras turkiska värdsamhällen, 2) samt ett stärkt samarbete för att förebygga irreguljär migration. Handlingsplanen ger Turkiet fortsatt ansvar för att skydda och stödja syrierna, bland annat genom att ge tillgång till utbildning och sjukvård samt tillåta dem att arbeta.

Medlemsstaternas uppmaning till en betydande ökning av det finansiella stödet för att hjälpa flyktingar i Turkiet följdes upp genom kommissionens beslut av den 24 november 2015 om inrättade av en flyktingfacilitet för Turkiet, ändrat den 10 februari 2016 4 . Facilitetens funktion är att samordna och underlätta användningen av de medel som ställs till förfogande, dels som direkta budgetanslag från EU, dels ytterligare bidrag från medlemsstaterna som integreras i EU-budgeten i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, vilka uppgår till sammanlagt 3 miljarder euro för 2016–2017. Medlemsstaterna förband sig genom ett politiskt åtagande att bistå med nationella medel inom ramen för den gemensamma överenskommelsen mellan EU:s medlemsstater och Europeiska kommissionen, vilken antogs av företrädare för medlemsstaternas regeringar den 3 februari 2016. I denna gemensamma överenskommelse fastställs också reglerna för villkorlighet. Det belopp på 3 miljarder euro som ställs till förfogande är alltså utöver de 345 miljoner euro 5 som kommissionen redan hade tilldelat Turkiet i samband med den syriska flyktingkrisen innan faciliteten började tillämpas, och är också åtskilt från enskilda medlemsstaters bilaterala bistånd 6 .

Flyktingfacilitetens verksamhet inleddes den 17 februari 2016, då dess styrkommitté höll sitt första möte. Efter detta inledande möte började kommissionen snabbt arbetet med att ingå kontrakt, för att få igång de första projekten inom ramen för faciliteten.

Den 18 mars 2016 bekräftade stats- och regeringscheferna i Europeiska unionens medlemstater samt Turkiet sitt åtagande att genomföra sin gemensamma handlingsplan, och enades också om ytterligare steg mot att fördjupa förbindelserna mellan Turkiet och EU, samt om åtgärder för att hantera migrationskrisen 7 . Turkiet och Europeiska unionen erkände samtidigt att ytterligare snabba och beslutsamma insatser var nödvändiga. Mer konkret innehöll EU:s och Turkiets uttalande av den 18 mars 2016 bl.a. åtgärder för att sätta stopp för den irreguljära migrationen från Turkiet till EU genom att förstöra smugglarnas affärsmodell, och ge migranterna alternativ till att riskera sina liv, samt att påskynda genomförandet av faciliteten.

EU:s och Turkiets gemensamma ansträngningar har gett konkreta resultat. Antalet olagliga inresor från Turkiet till Grekland har minskat dramatiskt sedan besluten från den 18 mars omsattes i praktiken. Från den 20 mars 2016 till den 25 februari 2017 anlände i genomsnitt 84 människor om dagen till de grekiska öarna 8 . Samtidigt registrerades 70 fall av döda och försvunna personer i Egeiska havet under perioden 1 april 2016 till 23 februari 2017 9 . Även om varje dödsfall naturligtvis är ytterst tragiskt kan det ändå konstateras att antalet omkomna nu har minskat betydligt. Ett av de centrala målen med EU:s och Turkiets uttalande var att skapa lagliga vägar för migranter som söker skydd i EU. Antalet vidarebosättningar från Turkiet till EU har fortsatt att öka – från det att besluten i EU:s och Turkiets uttalande började tillämpas och fram till den 26 februari 2017 har 3 565 syriska flyktingar vidarebosatts från Turkiet till Europa 10 . Båda sidor har förbundit sig att fortsätta och förstärka samarbetet.

2. Facilitetens funktionssätt

Faciliteten för flyktingar i Turkiet är en samordningsmekanism som gör det möjligt att snabbt, verkningsfullt och kostnadseffektivt mobilisera de resurser som EU förfogar över för att stödja flyktingar i Turkiet. Faciliteten är utformad för att garantera att befintliga instrument för EU-finansiering utnyttjas optimalt, både inom humanitärt och icke-humanitärt bistånd, och på så sätt se till att såväl flyktingarnas som värdsamhällenas behov tillgodoses på ett samordnat och övergripande sätt 11 .

Styrkommittén för faciliteten har i uppgift att ge strategisk vägledning i fråga om övergripande prioriteringar, typer av åtgärder som ska stödjas, belopp som ska avdelas för olika ändamål, finansieringsinstrument som ska användas samt, där så är tillämpligt, om Turkiets genomförande av sina åtaganden enligt den gemensamma handlingsplanen 12 . Kommissionen är ordförande för styrkommittén, som består av två företrädare för kommissionen och en företrädare för varje medlemsstat. Turkiet deltar i egenskap av rådgivare 13 .

Under det första året som faciliteten genomfördes höll kommittén sammanlagt fem möten (den 17 februari, 12 maj, 30 juni och 4 oktober 2016, samt den 12 januari 2017). Kommissionen ska kalla till ett sjätte möte i styrkommittén den 31 mars 2017.

Vid styrkommitténs andra möte den 12 maj 2016 beslutade man, i linje med artikel 3.2 i kommissionens beslut om inrättande av faciliteten, att facilitetens resurser skulle inriktas på i huvudsak sex prioriterade områden : 1) Humanitärt bistånd, 2) migrationshantering, 3) utbildning, 4) hälso- och sjukvård, 5) kommunal infrastruktur samt 6) socioekonomiskt stöd. Huvudprinciperna för genomförandet är snabbhet, effektivitet och ändamålsenlighet, samtidigt som man slår vakt om en sund ekonomisk förvaltning. Hållbarhetsaspekter på insatserna måste också vägas in, eftersom de genomförs under delat ansvar med de turkiska myndigheterna. Valet av prioriterade områden för stöd via faciliteten har grundats på en omfattande och oberoende behovsbedömning 14 , som lades fram för styrkommittén i juni 2016.

Faciliteten samordnar finansiering från följande finansieringsinstrument inom ramen för unionens yttre politik: Instrumentet för humanitärt bistånd (kortform i tabeller: HUMA) enligt rådets förordning 1257/96 15 , det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (Eni) 16 , finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) 17 , instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) 18 samt instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (IcSP) 19 . De åtgärder som finansieras med medel ur unionens budget måste förvaltas enligt de finansiella bestämmelser och föreskrifter som gäller för budgeten, oavsett om anslagen utnyttjas genom direkt eller indirekt förvaltning, eller via EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien 20 .

För att stödet ska omsättas i praktiken krävs att Turkiet strikt uppfyller sina åtaganden i EU:s och Turkiets gemensamma handlingsplan samt i EU:s och Turkiets uttalanden av den 29 november 2015 och den 18 mars 2016.

3. Den finansiella kapaciteten, varaktigheten och typen av finansiering

Den totala budget som samordnas genom faciliteten uppgår till 3 miljarder euro under perioden 2016–2017, varav 1 miljard euro ur EU:s budget och 2 miljarder euro i ytterligare finansiering från medlemsstaterna 21 . Även medlemsstaternas bidrag betalas dock i första skedet in direkt till EU:s allmänna budget i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen, varefter de fördelas mellan budgetrubrikerna för IPA II och instrumentet för humanitärt bistånd. Av det belopp på 1 miljard euro som utgör EU-budgetanslag mobiliserades 250 miljoner euro 2016, medan 750 miljoner euro kommer att avdelas för flyktingfaciliteten i 2017 års budget.

Faciliteten finansieras från följande källor:

2016

2017

Totalt (miljoner euro)

ANSLAG UR EU-BUDGETEN:

Humanitärt bistånd

165

145

310

Icke-humanitärt bistånd

IPA

55*

595

650

DCI

10

10

20

IcSP

20

0

20

Delsumma icke-humanitärt bistånd

85

605

690

Totalt

250

750

1000

INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL - BIDRAG FRÅN MEDLEMSSTATER

2 000

* Varav 18 miljoner euro överförs från ENI till IPA II.

Kommissionen har slutit överenskommelser om bidrag med alla medlemsstater om deras nationella bidrag till det sammanlagda beloppet på 2 miljarder euro i enlighet med artikel 7.2 i tillämpningsföreskrifterna för budgetförordningen. Medlemsstaterna ställde de första årliga delbeloppen till förfogande 2016, vilka för alla medlemsstater sammanlagt uppgick till 678 miljoner euro, varav 575 miljoner (ungefär 85 %) har betalats ut: 292 miljoner euro via instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) och 283 miljoner euro inom ramen för Echo (instrumentet för humanitärt bistånd) 22 .

Så här långt råder det en tillfredsställande balans mellan takten i medlemsstaternas betalningar av bidrag till faciliteten och de behov av utbetalningar från faciliteten som finansieras genom dessa medel.

Medlemsstaternas inbetalningar till faciliteten fördelar sig på följande sätt 23 :

Medlemsstaternas inbetalningar till faciliteten (miljoner euro)        

2016 (inbetalade)

2017

2018

2019

2016–2019 totalt

678

846

396

80

2000

I slutet av 2016 förlängdes tidsfristen för de slutliga utbetalningarna inom ramen för faciliteten från slutet av 2019 till slutet av 2021. Detta skedde av tekniska orsaker, för att göra det möjligt att ingå vissa kontrakt med lång löptid som ingår i den särskilda åtgärd som antogs i juli 2016. För infrastrukturarbeten kan t.ex. slutbetalning ske först efter det att resultaten av arbetet levererats och formellt godtagits, vilket kräver en längre tidsfrist. Efter diskussioner vid fjärde mötet inom facilitetens styrkommitté samt i Coreper 24 utfärdades i december 2016 ändrade versioner av de skrivelser som sänts som mottagningsbevis 25 . Den förlängda tidsfristen kommer inte att leda till förseningar när det gäller att ingå kontrakt eller genomföra den verksamhet kontrakten gäller, och inte heller till att medlemsstaterna eller kommissionen kommer att dröja med sina inbetalningar till faciliteten.

4. Genomförande av de finansierade åtgärderna

De medel som samordnas genom faciliteten kommer enligt en preliminär fördelning att utnyttjas för humanititärt bistånd (1,4 miljarder euro) respektive icke humanitärt bistånd (1,6 miljarder euro).

Det humanitära biståndet riktar sig till de mest utsatta flyktingarna och andra personer i utsatt situation. Sådant bistånd syftar till att ge mottagarna skydd och täcka deras grundläggande behov, och måste distribueras på ett förutsägbart och för mottagarna värdigt sätt.

Det som här avses med icke-humanitärt bistånd är åtgärder med syfte att stärka flyktingars möjligheter till utbildning och försörjning och därmed socioekonomiska utsikter i ett längre perspektiv. Det ska underlätta för barn att få tillgång till grundskole- och gymnasieutbildning och förbättra infrastrukturen inom utbildningsområdet, t.ex. genom att finansiera läromaterial och upprustning eller utbyggnad av skollokaler. Även inom det icke-humanitära biståndet riktas resurser in på särskilt utsatta grupper, t.ex. för att skydda kvinnor mot sexuellt och könsrelaterat våld och genom att förbättra tillgången till vårdformer för reproduktiv och sexuell hälsa.

På grundval av den fjärde lägesrapporten om genomförandet av EU:s och Turkiets uttalande 26 konstaterade styrkommittén vid sitt möte i januari 2017 att uttalandet – trots destabiliserande faktorer – fortsatt att leverera konkreta och positiva resultat, och att resurserna inom faciliteten också utnyttjades i en tillfredsställande takt.

I slutet av februari 2017 uppgick det belopp som anslagits inom faciliteten för både humanitärt och icke-humanitärt bistånd till 2,2 miljarder euro 27 . Av det totala belopp som avdelats för faciliteten hade 1,5 miljarder euro (dvs. hälften) tagits i anspråk, fördelat på 39 projekt. Av de medel som bundits upp genom kontrakt hade i sin tur 750 miljoner euro 28 betalats ut, vilket vittnar om att resurserna inom faciliteten utnyttjats snabbt och effektivt. Finansieringen från faciliteten fortsätter också att ha en direkt effekt på fältet, både för flyktingar och värdsamhällen 29 .

Merparten av de åtgärder som finansieras via faciliteten genomförs utanför flyktingläger, huvudsakligen i de tio mest belastade provinserna: Sanliurfa, Hatay, Gaziantep, Adana, Mersin, Kilis, Mardin, Kahramanmaras, Osmaniye och Istanbul.

4.1 Humanitärt bistånd

EU:s humanitära bistånd grundas på det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd från 2007 30 , där det bland annat fastställs att EU som humanitär aktör ska följa de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende. Genom Lissabonfördraget fick EU:s humanitära bistånd en specifik rättslig grund i form av artikel 214 i EUF-fördraget. Den operativa ramen för biståndet regleras i förordning nr 1257/96 31 . Europeiska kommissionens humanitära bistånd bygger på landsspecifika s.k. humanitära genomförandeplaner, vilka upprättas för ett år i taget. Ramarna för samarbetet mellan kommissionen och dess partner på området humanitärt bistånd utgörs av kommissionens ekonomiska och administrativa ramavtal (Fafa) med internationella organisationer respektive ramavtal om partnerskap med icke-statliga organisationer.

Av det belopp på 1,4 miljarder euro som mobiliserats inom den del av faciliteten som gäller humanitärt bistånd har 595 miljoner euro hittills fördelats. Därav har 551 miljoner euro bundits upp genom kontrakt som slutits med 19 olika samarbetspartner och gäller sammanlagt 28 humanitära biståndsprojekt. Till syftena med projekten hör att tillgodose grundläggande behov och bistå med skydd, utbildning och hälso- och sjukvård. Av de 551 miljoner euro som omfattas av kontrakten har 411 miljoner euro betalats ut till dags dato. Nedan ges en sammanfattning av de kontrakt som har ingåtts inom ramen för faciliteten.

Exempel på EU:s stöd inom hälsoområdet

Inom detta område har bistånd gått till särskilda tjänster inom hälso- och sjukvårdssektorn, bland annat primärvård, fysisk rehabilitering, postoperativ vård för krigsskadade, hjälp till personer med funktionshinder samt tjänster kopplade till psykisk hälsa och reproduktiv hälsa.

517 864 vårdbesök har genomförts.

276 syriska läkare och 175 syriska sjuksköterskor har deltagit i utbildning.

Sju hälsocentraler för migranter har öppnats, och praktisk utbildning till syrier med yrkesbakgrund inom vårdsektorn har inletts.

I mars 2016 tilldelade EU Världslivsmedelsprogrammet (WFP) 40 miljoner euro, för att förse 585 000 flyktingar utanför flyktinglägren och 150 000 flyktingar inom lägren med elektroniska kort som kan användas för att rekvirera livsmedel från särskilda butiker. Världslivsmedelsprogrammet bedriver ett nära samarbete med turkiska Röda halvmånen för att se till att distributionen av detta bistånd fungerar effektivt. De flyktingar som för närvarande tar emot stöd via elektroniska kort kommer steg för steg att integreras i det sociala nödskyddsnätet (Emergency Social Safety Net, ESSN, se nedan).

Utbildning i nödsituationer

Att kunna erbjuda utbildning även i nödsituationer har också identifierats som ett av de prioriterade områdena för humanitärt bistånd. Detta sker bland annat genom stöd till icke-formell utbildning samt till skoltransporter.

Skoltransporter anordnas för närvarande för 9 380 barn.

Dessutom arbetar kommissionen med att tillhandahålla utbildning inom ramen för det sociala nödskyddsnätet, där man kommer att sträva efter ökad inskrivning och närvaro bland de mest utsatta barnen.

Räknat per den 15 april 2016 hade kontrakt ingåtts för ytterligare 50 miljoner euro i humanitärt bistånd, för att tillgodose omedelbara behov hos flyktingarna i Turkiet. Bland de 15 humanitära organisationer som finansieras genom detta anslag finns Dansk flygtingehjaelp, Internationella organisationen för migration, International Medical Corps UK och Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen, vilka agerar i nära samarbete med de turkiska partnerorganisationerna. Projekten omfattar alla större områden inom humanitärt bistånd, som att tillhandahålla livsmedelsbistånd i form av kontanter och kuponger, särskilda stödinsatser för vintern, tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, utbildning för flyktingbarn, skydd, förvaltning, information och särskilt stöd till funktionshindrade samt vårdinsatser som gäller psykisk hälsa och psykosocialt stöd.

I juni 2016 offentliggjorde kommissionen den humanitära genomförandeplanen för Turkiet 32 , som omfattar totalt 505,65 miljoner euro.

Under juli 2016 ingicks kontrakt för sammanlagt 74 miljoner euro inom ramen för denna genomförandeplan, för att finansiera projekt inom sektorerna primärvård, icke-formell utbildning, förberedelser för den kommande vintern samt skyddsåtgärder.

Insatserna inom facilitetens humanitära del kommer till allra största delen att ske inom ramen för det sociala nödskyddsnätet (även ESSN) som kommissionen lanserade den 26 september 2016 i samarbete med de ansvariga turkiska myndigheterna och de partnerorganisationer som kommer att delta i genomförandet. Skyddsnätet blir EU:s största humanitära program någonsin med en budget på 348 miljoner euro 33 , och har till syfte att täcka de grundläggande behoven hos de mest utsatta flyktingarna via månatliga kontantöverföringar till elektroniska betalkort. Tanken med att låta månatliga kontantbidrag laddas upp elektroniskt på ett kort är att ge enskilda valmöjlighet att betala för det de behöver mest, vilket också bidrar till ökad värdighet. Att överföra likvida medel kontant är inte bara är ett mycket effektivt sätt att tillhandahålla humanitärt bistånd, utan stimulerar samtidigt den lokala ekonomin.

Det sociala nödskyddsnätet

Arbetet med att registrera stödmottagare inleddes den 28 november, och distributionen av kontanta medel i slutet av december 2016. Redan i slutet av februari 2017 hade fler än 250 000 flyktingar tagit emot stöd inom ramen för nödskyddsnätet. Målet är att en miljon av de mest utsatta flyktingarna ska omfattas redan under loppet av 2017, genom en stegvis utbyggnad av systemet.

I december 2016 undertecknades ett kontrakt på 5 miljoner euro med Mercy Corps avseende skyddsrelaterade tjänster. Syftet med projektet är att förbättra socialskyddsnivån för 50 000 flyktingar genom att stärka deras egen kapacitet och bygga skyddsnät i de berörda samhällena och grupperna för att säkra tillgången till tjänster som hälso- och sjukvård, handlingar och dokumentation, inkomststöd (t.ex. via det sociala nödskyddsnätet), juridisk rådgivning, utbildning, översättning och transport.

Ett kontrakt på 34 miljoner euro har undertecknats med Unicef om tillgång till villkorat kontantstöd för utbildning Conditional Cash Transfer for Education, CCTE. Detta projekt kommer att vara sammanlänkat med det sociala nödskyddsnätet och ska bidra till att öka de mest utsatta barnens närvaro i skolan.

Före den 1 april 2017 kommer 41,65 miljoner euro av de återstående resurserna inom den humanitära genomförandeplanen att ha tagits i anspråk för kontrakt som gäller projekt inom områdena skydd och hälsa.

Kommissionen kommer att offentliggöra 2017 års humanitära genomförandeplan för Turkiet under våren. Under den nya planen räknar man med att kunna börja ingå kontrakt och göra utbetalningar under årets andra kvartal, med särskilt fokus på att fullfölja den humanitära strategin, som omfattar åtgärder för skydd, hälsa och utbildning samt den andra finansieringsdelen för det sociala nödskyddsnätet, som även fortsättningsvis kommer att ta det mesta av medlen i anspråk.

4.2 Icke-humanitärt bistånd

De 1,6 miljarder euro som mobiliserats för facilitetens icke-humanitära biståndsdel har fördelats nästan i sin helhet. 944 miljoner euro har bundits upp genom kontrakt, och 339 miljoner euro har redan betalats ut 34 . Fördelningen av medel per prioriterat område ser ut på följande sätt:

Enligt artikel 2.1 i den gemensamma genomförandeförordning 35 som är tillämplig på IPA II får kommissionen anta särskilda åtgärder i vederbörligen motiverade fall. Sådana åtgärder ska antas genom ett positivt yttrande från IPA II-kommittén, och meddelas Europaparlamentet och medlemsstaterna.

Till dags dato har tre särskilda åtgärder antagits inom ramen för faciliteten:

Särskild åtgärd för ett bidrag till EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien – 55 miljoner euro enligt beslut i mars 2016 36 .

Särskild åtgärd för migranter som återvänt till Turkiet – 60 miljoner euro enligt beslut i april 2016 37 .

Särskild åtgärd för utbildning, hälsa, kommunal infrastruktur och socioekonomiskt stöd – 1,415 miljarder euro enligt beslut i juli 2016 38 .

Enligt artikel 4.1 i den gemensamma genomförandeförordningen får det finansiella stödet tillhandahållas genom följande finansieringstyper: a) bidrag, b) upphandlingskontrakt avseende tjänster, varor eller byggentreprenader, c) allmänt eller sektorsuppdelat budgetstöd 39 , eller d) bidrag till förvaltningsfonder och finansieringsinstrument. När det gäller IPA II-medel som samordnas genom faciliteten ger artikel 4.7 kommissionen också möjlighet att genom indirekt förvaltning anförtro genomförandeuppgifter åt t.ex. internationella organisationer, organ i medlemsstaterna eller internationella finansinstitut.

IPA II-medlen inom faciliteten förvaltas enligt reglerna för externa åtgärder i del II avdelning IV i budgetförordningen samt enligt förordningens tillämpningsföreskrifter. Medlen får användas för att finansiera ersättning för kostnader som man enats om på förhand, som mottagaren faktiskt ådragit sig, som kan verifieras och som har tydligt avgränsade ändamål. Detta gäller även för tredje parter, inklusive internationella finansinstitut. I de fall det har bedömts vara lämpligt att anlita intermediärer har kostnaderna för detta begränsats till ett absolut minimum. Program och initiativ som finansieras via faciliteten och som ger bra resultat kan utökas i volym och räckvidd så länge det sker enligt EU:s finansiella bestämmelser, villkoren i respektive grundläggande akt och – om så är tillämpligt – resultaten av gällande kommittéförfaranden.

Bidrag beviljas för att genomföra specifika åtgärder. Betalningar som avser bidrag ska grundas på de faktiska kostnader som redovisats, enligt de allmänna villkoren för det enskilda kontraktet, och kostnaderna ska bekräftas av externa revisorer innan någon ytterligare förfinansiering eller slutbetalning får verkställas. Om oriktigheter upptäcks eller redovisade kostnader visar sig inte vara stödberättigande får kommissionen kräva tillbaka belopp eller döma ut påföljder.

När kommissionen samarbetar med internationella finansinstitut sker detta enligt budgetförordningens bestämmelser om indirekt förvaltning (artiklarna 60 och 61), vilket innebär att kommissionen överlåter genomförandeuppgifter åt det berörda finansinstitutet. Kommissionen kan delegera ansvar till internationella finansinstitut som har genomgått en s.k. pelarbedömning, som ska bekräfta att de system instituten använder sig av är förenliga med EU:s budgetförordning. I ett specialfall kan samarbetet bedrivas enligt reglerna för direkt förvaltning, och innebära ett direkt bidrag till ett internationellt finansinstitut som själv förvaltar medel från faciliteten 40 .

Den första särskilda åtgärden inom ramen för faciliteten, som antogs i mars 2016, bidrog med 55 miljoner euro till EU:s regionala förvaltningsfond med anledning av krisen i Syrien. De första kontrakten om finansiering av projekt via faciliteten undertecknades den 4 mars 2016 41 . Inom den del som gäller icke-humanitärt bistånd omfattas ett projekt som avser utbildning och som genomförs av Unicef, till ett belopp på 37 miljoner euro. De resultat som uppnåtts hittills redovisas i nedanstående ruta som exempel 42 .

Exempel på resultat som uppnåtts inom samarbetet med Unicef

60 000 barn har fått tillgång till undervisningsmaterial

7 950 syriska lärare och annan undervisningspersonal har ersatts för sina insatser

2 081lärare och annan undervisningspersonal har fått utbildning

10 392 barn har fått delta i program som ger psykosocialt stöd och bidrar till social sammanhållning

44 337 har deltagit i möten där man utbytt erfarenheter och fått stöd från ungdomsledare

6 mötesplatser för ungdomar i olika åldrar har inrättats

9 icke-statliga organisationer har fått hjälp att bygga kompetens för att aktivt kunna bidra till social sammanhållning och fredsbefrämjande aktiviteter

9 888 ungdomar har deltagit i informationsaktiviteter

3 skyddsenheter för barn har inrättats

Faciliteten också gett fortsatt stöd till ett antal fortsatt att stödja en rad nedifrån och upp-initiativ för att hjälpa flyktingar i Turkiet. Kontrakt om fem projekt till ett sammanlagt belopp på 64,4 miljoner euro har slutits genom EU:s förvaltningsfond, främst för socioekonomiskt stöd, skolutbildning och högre utbildning. Ett paket med ytterligare projekt inom ramen för förvaltningsfonden håller på att förberedas.

I april 2016 kunde 60 miljoner euro mobiliseras för en särskild åtgärd som syftar till att täcka kostnader för att ta emot och stå värd för migranter som återsänts från Grekland till Turkiet i enlighet med uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 2016. I praktiken utgörs den särskilda åtgärden av ett direkt bidrag till det turkiska generaldirektoratet för migrationshantering, och grunden för stödberättigande är att de kostnader som täcks ska vara faktiska och ha betalats ut. Åtgärden har verkan från den 4 april 2016.

I augusti 2016 ingicks ett kontrakt på 20 miljoner euro med Internationella organisationen för migration (IOM), vilket ska bidra till att utveckla kapaciteten hos den turkiska kustbevakningens sök- och räddningsinsatser, och som finansieras inom ramen för instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (IcSP).

På grundval av diskussionerna vid det andra mötet inom facilitetens styrkommitté och efter godkännande från förvaltningskommittén för IPA antog kommissionen den 28 juli 2016 en tredje särskild åtgärd för utbildning, hälsa, kommunal infrastruktur och socioekonomiskt stöd, med en budget på 1,4 miljarder euro.

Inom ramen för denna tredje särskilda åtgärd ingicks i september avtal om två direkta bidrag med en löptid på två år. Det första av dem uppgick till 300 miljoner euro och ingicks med det turkiska utbildningsministeriet. Genom dessa resurser kommer 500 000 syriska barn att erbjudas formell utbildning, kursböcker och skolmateriel samt skoluniformer. Av dessa studerande kommer 360 000 också att få språkundervisning i turkiska och 40 000 i arabiska. Stöd kommer också att ges genom särskild undervisning för att komma ikapp (10 000 studerande), andra former av extraundervisning (20 000) samt skoltransporter (40 000).

Yrkesutbildning som finansieras genom det direkta bidraget till utbildningsinsatser

Sedan i oktober 2016 har 5 200 lärare i turkiska språket rekryterats och utbildats. 1 800 skolledare har fått särskild utbildning om integration av syriska studerande i skolsystemet.

Det andra kontraktet, som också uppgår till 300 miljoner euro, har slutits med det turkiska hälso- och sjukvårdministeriet. Här kommer resurserna att användas för att bygga upp och sätta igång verksamhet vid ett antal hälsoinrättningar som sammanlagt ska kunna ge primärvård åt cirka två miljoner flyktingar. Dessutom kommer man att bygga upp en kapacitet för rehabiliterande mentalvård för upp till en miljon flyktingar i Turkiet. Vidare kommer det att erbjudas stöd med familjeplanering, förebyggande av smittsamma sjukdomar, rekrytering och utbildning av vårdpersonal samt utåtriktad verksamhet.

Utöver de bidrag som beskrivits ovan ingicks i december 2016 ytterligare två kontrakt till ett sammanlagt belopp på 200 miljoner euro. I dessa fall var parterna Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW) samt Världsbanken. Målet för finansieringen är att bygga och utrusta 70 nya skolor i provinser med en hög koncentration av syriska flyktingar, där de planerade skolorna förväntas kunna erbjuda undervisning åt 50 000 syriska barn. Resurserna som ställs till förfogande genom dessa kontrakt bör också hjälpa det nationella utbildningsministeriet 43 att öka sin kapacitet att förvalta medlen och bidra till genomförandet av åtgärderna.

För de medel som samordnas inom själva faciliteten förväntas ett antal kontrakt ingås under första halvåret 2017, för att finansiera ytterligare insatser för socioekonomiskt stöd samt kommunal och hälso- och sjukvårdsrelaterad infrastruktur. Där så är relevant kommer kontrakt att genomföras med hjälp av internationella finansinstitut.

I den tredje särskilda åtgärden, som antogs i juli 2016, ingick också en projektberedningsfond. Denna fond, som har en maximal budget på 25 miljoner euro, ska hjälpa till att välja ut och vidareutveckla detaljerna kring framtida investeringsprojekt inom prioriterade områden – hälsa, utbildning och kommunal infrastruktur – i de berörda provinserna i Turkiet. Kommissionen går för närvarande igenom ansökningar om finansiering från fonden, och planerar att i nästa steg närmare diskutera sina bedömningar med de berörda internationella finansinstituten i samråd med de turkiska myndigheterna. Målet är att kunna börja ingå kontrakt under våren 2017. De insatser som väljs ut för finansiering bör sedan samordnas i en ”pipeline” av investeringsprojekt som bedöms vara mogna för kontraktsförfarande och genomförande senast i början av 2018.

5. Övervakning, utvärdering och revision

5.1 Övervakning och utvärdering

Eftersom faciliteten till sin natur är en mekanism för samordning erbjuder den finansiering av ett brett spektrum av åtgärder inom flera prioriterade områden. Åtgärderna genomförs också via skilda EU-instrument och i samarbete med en rad partnerorganisationer. Detta inverkar naturligtvis också på de rutiner och metoder som behövs för att övervaka verksamheten och utvärdera resultaten. Det krävs med andra ord att ramverket för resultatmätning är utformat så att det kan ge en rättvisande bild oavsett vilka instrument som använts för att genomföra facilitetens mål och verksamhet. Ramverket för resultatmätning är därför utformat både som ett förvaltningsredskap och ett redskap för att utkräva ansvarsskyldighet, och ger möjlighet att mäta framsteg både på övergripande nivå för faciliteten som helhet, och per enskilt prioriterat område. Man kommer också att kunna mäta faktiska resultat i förhållande till förväntade, införa justeringar av program under genomförandets gång samt ta fram specifik information för att besvara förfrågningar.

Ett utkast till ramverk för resultatmätning diskuterades vid styrgruppens möte den 12 januari 2017, och arbetet med återstående justeringar beräknas vara slutfört i mars 2017. Ramverket ska fungera som ett dynamiskt verktyg som gör det möjligt att löpande se över och värdera de åtgärder som finansieras genom faciliteten, både i fråga om relevans och verkan.

För att övervakningssystemet ska bli operativt håller en särskild it-plattform på att utvecklas. Målet är att underlätta produktion, lagring och analys av data, och att med jämna mellanrum kunna presentera framstegen med pågående åtgärder på ett grafiskt överskådligt sätt. Man bör kunna ta fram resultattavlor med de viktigaste aktuella sifferuppgifterna samt analyser av de faktiska resultaten i förhållande till målen, från ett antal olika perspektiv. Där så är möjligt och relevant bör uppgifter också särredovisas efter kön, ålder och eventuell funktionsnedsättning. Den planerade it-plattformen bör fungera som en enda gemensam informationsportal för faciliteten, som kan användas av alla berörda aktörer.

För att integrera olika komponenter och därmed skapa ett sådant gemensamt övervaknings- och utvärderingssystem för faciliteten som helhet kommer det att krävas tekniskt och administrativt stöd. Detta kan omfatta en rad olika arbetsuppgifter, bland annat inledande kodning samt drift och underhåll av den internetbaserade plattformen, utarbetande av riktlinjer och verktyg för övervakning, extern övervakning av åtgärder som finansieras via IPA eller IcSP, samt administrativt stöd vid upphandlingen av övervakningstjänster. Systemet planeras bli helt driftsdugligt under andra halvåret 2017. För tiden fram till dess kommer övergångsbestämmelser stegvis att införas.

5.2 Revision

Särskilda medel har avdelats för att täcka kostnader för effektiv revision och kontroll av de kontrakt som ingås inom ramen för faciliteten, inklusive mer detaljerad verifiering av utgiftsposter där så krävs. Kommissionens interna revisionstjänst och Europeiska revisionsrätten kommer också att utföra kontroller och revisioner av facilitetens finanser på normalt sätt. Slutligen utövar Europaparlamentet och rådet finansiell tillsyn över faciliteten såsom en integrerad del av Europeiska unionens allmänna budget.

6. Kommunikation och synlighet

Det har från första början varit av hög prioritet att förmedla och synliggöra EU:s starka stöd till flyktingar i Turkiet och facilitetens centrala funktion roll i detta arbete. Sedan i september 2016 innehåller facilitetens särskilda webbplats 44 en interaktiv karta som illustrerar de resurser som mobiliserats i Turkiet via faciliteten. På kartan kan man både identifiera pågående projekt geografiskt och få detaljerad information om de förväntade resultaten. Den interaktiva kartan sköts av kommissionen, och har fått betydande uppmärksamhet på sociala medier, bland annat Twitter och Facebook.

Som en del av facilitetens kommunikation på sociala medier har man använt s.k. informationskort, som ska ge en visuell beskrivning av facilitetens funktionssätt och exempel på finansierade projekt. Syftet med dessa är att på ett mer personligt sätt illustrera EU:s insatser för flyktingar i Turkiet, och samtidigt facilitetens roll i detta arbete. Informationskorten har spridits via alla EU:s kanaler i sociala medier, inklusive Facebook och Twitter, och har sökts, gillats och delats av många.

Bland de publicitetsinsatser som har gjorts för att belysa de konkreta positiva effekterna av facilitetens arbete kan nämnas det stora medieevenemang som anordnades i Ankara i september 2016 i samband med att det sociala nödskyddsnätet lanserades. Evenemanget fick stor uppmärksamhet i medierna, både inom EU, i Turkiet och internationellt, och omfattade bland annat en nyproducerad video och en grafisk presentation av det sociala nödskyddsnätet.

EU:s delegation i Turkiet har också spridit information via nätverket av EU-informationscentrum och anordnat högnivåbesök vid de projekt som finansieras via faciliteten. Delegationen anordnade också evenemang för flyktingar och värdsamhällen på Världsdagen för flyktingar, samt en fotokampanj på sociala medier. Dessa informationsinsatser beräknas ha nått omkring 12 miljoner människor i Turkiet. I november 2016 producerades två videofilmer i samarbete med det europeiska sociala nätverket, för att särskilt lyfta fram projekt inom hälso- och sjukvård och utbildning, inklusive skydd av barn och primärvård till flyktingar, migranter och deras värdsamhällen i Turkiet.

För att kommissionens och övriga berörda aktörers kommunikation om faciliteten ska hållas så samordnad och konsekvent som möjligt har en kommunikationsstrategi utformats. Strategin är den övergripande ramen för kommunikations- och informationsinsatserna och syftar till att sprida kunskap om faciliteten och tydligt visa att EU lever upp till sina åtaganden att stödja Turkiet som värdland för världens största flyktingbefolkning. Till målgrupperna hör flyktingar och värdsamhällen, Turkiets medborgare och politiska ledning och förvaltning, EU:s medborgare och medlemsstater samt det internationella samfundet. Kommunikationen om facilitetens arbete bör successivt integreras och fokuseras på dess faktiska inverkan på fältet.

7. Slutsatser och fortsatt arbete

Faciliteten har hittills fungerat väl. För den närmaste tiden står följande på agendan:

Kontrakt bör ingås så snart som möjligt för de åtgärder som redan är planerade, inklusive återstående delar av den humanitära genomförandeplanen för 2016, och dessa åtgärder kommer sedan att genomföras så snart som möjligt inom ramen för principerna om sund ekonomisk förvaltning.

Projektberedningsfonden kommer att omsättas i praktiken under våren 2017.

Den humanitära genomförandeplanen för 2017 kommer att offentliggöras under våren, och beräknas börja omsättas i nya kontrakt från och med andra kvartalet 2017.

Övervaknings- och utvärderingssystemet för faciliteten ska bli operativt senast sommaren 2017.

Kommunikationsinsatserna kommer att utvidgas enligt plan.

Styrkommittén kommer att fortsätta hålla regelbundna möten. Nästa möte planeras äga rum den 31 mars 2017.

(1)

Kommissionens beslut C(2015) 9500 av den 24 november 2015 om samordning av unionens och medlemsstaternas åtgärder genom en samordningsmekanism – flyktingfaciliteten för Turkiet, ändrat genom kommissionens beslut C(2016) 855 av den 10 februari 2016.

(2)

  http://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/international-summit/2015/11/29/  

(3)

  http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-15-5860_fr.htm  

(4)

Kommissionens beslut C(2016) 60/03 av den 10 februari 2016 om en facilitet för flyktingar i Turkiet, vilket ändrar kommissionens beslut C(2015) 9500 av den 24 november 2015.

(5)

Resurser som mobiliserades under 2013–2015 med hjälp av de olika finansieringsinstrument som inrättats till stöd för unionens yttre politik: instrumentet för humanitärt bistånd (HUMA), IPA, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (IcSP) samt ett antal åtgärder som genomförs av EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien.

(6)

EU och dess medlemsstater har tillsammans mobiliserat över 9,4 miljarder euro sedan 2011, varav 3,9 miljarder från EU-budgeten.

(7)

  http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/18-eu-turkey-statement/

(8)

Källa: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

(9)

Källa: Internationella organisationen för migration.

(10)

Källa: Stödtjänsten för strukturreformer.

(11)

Kommissionens beslut C(2015) 9500, 24.11.2015, artikel 2 – Syftet med faciliteten.

(12)

Se artikel 5.1 i kommissionens beslut C(2015) 9500, ändrat genom kommissionens beslut C(2016) 855.

(13)

Se artikel 5.1 och 5.2 i kommissionens beslut C(2015) 9500, ändrat genom kommissionens beslut C(2016) 855.

(14)

  http://avrupa.info.tr/fileadmin/Content/2016__April/160804_NA_report__FINAL_VERSION.pdf  

(15)

EGT L 163, 2.7.1996, s. 1.

(16)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument, EUT L 77, 15.3.2014, s. 27.

(17)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020, EUT L 77, 15.3.2014, s. 44.

(18)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II), EUT L 77, 15.3.2014, s. 11.

(19)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred, EUT L 77, 15.3.2014, s. 1.

(20)

  https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/neighbourhood/countries/syria/madad_en

(21)

Fördelningen av medlemsstaternas bidrag återges på följande webbadress: http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/02/03-refugee-facility-for-turkey/  

(22)

Eftersom beloppen i fråga utgör externa inkomster avsatta för särskilda ändamål överförs de bidrag som inte utnyttjats under ett visst år automatiskt till följande år så länge som den åtgärd de avsatts för pågår.

(23)

Inklusive frivilliga förskott från tre medlemsstater

(24)

26 oktober 2016.

(25)

I artikel 2.1 i de ändrade skrivelserna anges nu att kommissionen får ingå rättsliga åtaganden fram till den 31 december 2017, samt att betalningar som krävs för att uppfylla dessa rättsliga åtaganden ska vara verkställda senast den 31 december 2021.

(26)

COM(2016) 792 final: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet – fjärde lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet, 8.12.2016.

(27)

Summan av de belopp för vilka kommissionen har antagit ett finansieringsbeslut, men för vilka inga budgetåtaganden ännu har gjorts. Budgetåtagandena uppgår hittills till 1,58 miljarder euro.

(28)

 I detta belopp ingår även utbetalningar inom projekt som genomförs av EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien, men som ännu inte belastat EU:s budget.

(29)

För närmare uppgifter om de projekt som finansieras via faciliteten, se webbsidan

https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/news_corner/migration_en

(30)

Gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i

rådet, Europaparlamentet och kommissionen (EUT C 25, 30.1.2008).

(31)

Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd.

(32)

Se http://ec.europa.eu/echo/sites/echo-site/files/hip_turkey_2016.pdf  

(33)

Genomförs enligt kontrakt av Världslivsmedelsprogrammet och dess genomförandepartner, den turkiska Röda halvmånen, som arbetar i nära samarbete med ministeriet för social- och familjepolitik och Afad (Disaster and Emergency Management Presidency), som rapporterar direkt till premiärministern och samordnar Turkiets åtgärder i samband med flyktingkrisen.

(34)

I detta belopp ingår även utbetalningar inom projekt som genomförs av EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien, men som ännu inte belastat EU:s budget.

(35)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2014 av den 11 mars 2014.

(36)

 C(2016) 1489 Kommissionens genomförandebeslut av den 7 mars 2016 om antagande av en särskild åtgärd avseende bidrag till EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien, som ska finansieras av Europeiska unionens allmänna budget.

(37)

 C(2016) 2435 Kommissionens genomförandebeslut av den 19 april 2016 om antagande av en särskild åtgärd för migranter som återvänder till Turkiet, som ska finansieras av Europeiska unionens allmänna budget.

(38)

 C(2016) 4999 Kommissionens genomförandebeslut av den 28 juli 2016 om antagande av en särskild åtgärd för för utbildning, hälsa, kommunal infrastruktur och socioekonomiskt stöd, som ska finansieras av Europeiska unionens allmänna budget för 2016 och 2017.

(39)

Budgetstöd som finansieringsform ingår dock inte i faciliteten.

(40)

Den tredje särskilda åtgärden från juli 2016 omfattade ett direkt bidrag på 5 miljoner euro till Internationella finansieringsbolaget (IFC).

(41)

  http://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-584_en.htm  

(42)

Förvaltningsfondens/Unicefs projekt (SC150526) ”Generation Found”. Resultaten i rutan har rapporterats enligt Unicefs projektschema (rapportering på åtgärdsnivå). Resultatrapporteringen för faciliteten som helhet kommer dock att ske enligt den resultatram för faciliteten som man enats om, och således bara omfatta vissa representativa indikatorer för olika insatsområden.

(43)

De nya kontrakten kompletterar ett liknande projekt till ett värde av 70 miljoner euro som redan finansieras av KfW. Detta projekt förvaltas via EU:s förvaltningsfond, men utanför faciliteten.

(44)

  https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/news_corner/migration_en