Bryssel den 17.2.2017

COM(2017) 78 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om framsteg och kvarvarande brister i den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning    

1.    Inledning    

2.    Tillgängliga resurser för EU-insatser    

3.    Potentiellt allvarliga brister i EU:s insatskapacitet vid katastrofer    

3.1    Flygplan för bekämpning av skogsbränder    

3.2    Skydd och relaterat stöd    

4.    Typer av resurser som kräver ytterligare bedömning    

4.1    Resurser som krävs vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära katastrofer    

4.2    Europeiska sjukvårdsstyrkan    

4.3    Fjärrstyrda luftfartygssystem    

4.4    Grupper för kommunikation    

5.    Slutsats    

Bilaga – Översikt av resurser och brister i EERC    

Sammanfattning

Den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer (EERC) inrättades för att förbereda EU på flera olika potentiella katastrofer. Den består av flera resurser för civilskydd, som de deltagande staterna i unionens civilskyddsmekanism tillhandahåller för EU:s katastrofinsatser.

Sedan EERC inrättades har 16 deltagande stater tillhandahållit 77 resurser (t.ex. räddningsgrupper, sjukvårdsgrupper, vattenreningssystem etc.) som nu finns tillgängliga för EU-insatser över hela världen. Många av målen för EERC, ”kapacitetsmålen”, som är rättsligt förankrade i EU-lagstiftningen, har därför uppfyllts.

Det råder fortfarande brist på tillgängliga resurser när det gäller 1) flygplan för bekämpning av skogsbränder och 2) skydd. Även om andra typer av resurser finns tillgängliga med tillräcklig kapacitet krävs ytterligare bedömningar av dessa. Detta gäller a) resurser som krävs vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära katastrofer, b) stora fältsjukhus och insatser för medicinsk evakuering som en del av den europeiska sjukvårdsstyrkan, c) fjärrstyrda luftfartygssystem och d) grupper för kommunikation. Vissa av de aktuella kapacitetsmålen kan också behöva revideras för att ta hänsyn till förändrade riskbedömningar och operativa erfarenheter.

Kommissionen uppmuntrar de deltagande staterna att åtgärda kvarvarande brister i EERC och att aktivt stödja arbetet med översyn och eventuell anpassning och/eller komplettering av EERC:s aktuella kapacitetsmål under 2017.



1.Inledning

I en värld där riskerna hela tiden ökar måste EU vara redo att genomföra insatser vid många olika typer av potentiella katastrofer. Den europeiska insatskapaciteten vid nödsituationer (EERC) inrättades enligt ramverket för en civilskyddsmekanism för unionen 2013 för att förbättra beredskapsnivån i unionens civilskyddssystem. 1 För första gången kan deltagande stater i unionens civilskyddsmekanism ställa flera tillgångar för katastrofinsatser till förfogande för direkt utplacering som en del av EU:s insatser. Genom att registrera nationella tillgångar i EERC garanterar de deltagande staterna att de kommer att vara tillgängliga för EU:s insatser efter det att en begäran gjorts om bistånd genom kommissionens centrum för samordning av katastrofberedskap.

EERC är en av de viktigaste innovationerna i den senaste översynen av EU:s civilskyddslagstiftning. Det har resulterat i en övergång från ett ganska reaktivt och tillfälligt samordningssystem till en förutsägbar, planerad och sammanhängande organisation av EU:s katastrofinsatser. I detta sammanhang är det värt att notera att den övergripande effektiviteten hos unionens civilskyddsmekanism, särskilt vid samordning av katastrofinsatser, nyligen lovordades av Europeiska revisionsrätten. 2

EERC har sedan den togs i drift i oktober 2014 tagits emot väl och växt snabbt. Sedan oktober 2016 har Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Finland och Sverige (d.v.s. de 16 deltagande staterna i unionens civilskyddsmekanism) bidragit med civilskyddsresurser till EERC. 3 För att se till att resurserna håller hög kvalitet tillämpar kommissionen en särskild certifieringsprocess. 4 Typ och antal för den centrala insatskapacitet som är ett minimum och som ska utgöra grunden för en effektivt fungerande EERC beskrivs som EERC:s ”kapacitetsmål”. Målen har fastställts mot bakgrund av identifierade katastrofrisker och deras lämplighet utvärderas regelbundet av kommissionen och de deltagande staterna. 5 Eftersom kapacitetsmålen anses vara miniminivån kan nu ett större antal resurser registreras i EERC.

För att EU ska kunna vara redo att hantera katastrofer måste insatskapaciteten utvärderas noggrant. I den här rapporten redogörs för de framsteg som gjorts för att uppnå EERC:s kapacitetsmål och en bedömning görs av insatskapacitetens kvarvarande brister. Utöver en numerisk jämförelse mellan mål och resultat bygger rapporten även på erfarenheter från unionens civilskyddsmekanism under de senaste två åren. Erfarenheterna tyder på att kapacitetsmålen behöver revideras eller anpassas på medellång sikt.



2.Tillgängliga resurser för EU-insatser

Mellan lanseringen av EERC i oktober 2014 och det fastställda slutdatumet för den här rapporten (1 oktober 2016) ställde de 16 deltagande staterna totalt 77 enheter för insatskapacitet till EERC:s förfogande. 6 Kapaciteterna omfattar civilskyddsmoduler, grupper för tekniskt stöd och annan insatskapacitet. Genom dessa resurser har många av EERC:s kapacitetsmål uppfyllts. En detaljerad översikt finns i bilagan (kolumnerna 2–3).

För att fastställa eventuella brister i EU:s katastrofinsatser på de områden där EERC:s kapacitetsmål (ännu) inte har uppfyllts har kommissionen bett de deltagande staterna att identifiera eventuella ytterligare resurser utanför EERC som kan vara tillgängliga för EU-insatser. 27 länder tillhandahöll information 7 och en detaljerad översikt finns i bilagan (kolumn 4).

Så länge som det finns tillgängliga resurser utanför EERC som täcker bristerna inom EERC anser man i den här rapporten att det inte finns några brister i EU:s totala insatskapacitet. Det bör dock noteras att resurser utanför EERC innebär färre garantier beträffande tillgänglighet och kvalitet jämfört med de resurser som registrerats i EERC. De moduler som registreras i EERC måste vara tillgängliga för insatser i det berörda landet inom ett fastställt antal timmar, och ska genomgå en certifieringsprocess som innefattar översyn av dokument, utbildning och övningar. Detta kan inte garanteras för resurser utanför EERC.

3.Potentiellt allvarliga brister i EU:s insatskapacitet vid katastrofer

Under EERC:s första två år har insatskapaciteten använts med framgång under ebolakrisen i Västafrika (2014), skogsbränderna i Grekland (2015), skogsbränderna i Cypern, Frankrike och Portugal (2016), jordbävningen i Ecuador (2016), utbrottet av gula febern i den demokratiska republiken Kongo (2016) och vid orkanen Matthew på Haiti (2016). Trots detta har vissa brister identifierats. Kommissionen har identifierat två potentiellt allvarliga brister: flygplan för bekämpning av skogsbränder samt skydd och relaterat stöd.

3.1    Flygplan för bekämpning av skogsbränder

Risken för skogsbränder beror på många faktorer, som klimatförhållanden, växtlighet, praxis för skogsförvaltning etc. I EU är det främst södra och sydöstra Europa som ligger i riskzonen även om andra områden också har drabbats de senaste åren (t.ex. Västmanland 2014). Antalet skogsbränder och dess omfattning kan variera mycket mellan olika år, beroende på väderförhållanden under årstiderna.

Det första kapacitetsmålet i EERC för moduler för bekämpning av skogsbrand med flygplan angavs till två stycken. Frankrike har registrerat en modul. Dessutom har kommissionen medfinansierat ett brandbekämpningsflygplan som drivs av Italien och som fungerade som en ”buffertkapacitet” under skogsbrandsperioden 2016. Detta innebar att flygplanet var en del av EERC under sommaren 2016 och att kommissionen finansierade beredskapskostnaderna för att se till att det var tillgängligt vid eventuella större katastrofer. Båda dessa resurser visade sig vara mycket användbara.

Händelserna under sommaren 2016, och särskilt skogsbränderna i Portugal, visade dock att det finns ett operativt behov och att det är av politisk betydelse av att ha fler brandbekämpningsflygplan inom EERC. Portugal begärde bistånd genom unionens civilskyddsmekanism när hela den franska flottan med brandbekämpningsflygplan (inklusive den enda modulen som är registrerad i EERC) var ur drift på grund av tekniska orsaker och EERC:s buffertplan var utsänt till Korsika. Även om EERC:s buffertplan omdirigerades från Korsika till Portugal innebar bristen på brandbekämpningsflygplan från unionens civilskyddsmekanism att Portugal fick ta emot bistånd från Marocko (två Canadairs) och Ryssland (två Berievs).

Därför anses brandbekämpningsmoduler med flygplan som en potentiellt allvarlig brist och kommissionen uppmanar därför de deltagande staterna att åtgärda detta.

3.2    Skydd och relaterat stöd

EERC:s kapacitetsmål för skydd är två akuta tillfälliga läger och 100 enheter med ytterligare skyddskapacitet, samt ytterligare sex stycken skyddsenheter. Det finns ännu inget akut tillfälligt läger och endast en enhet med ytterligare skyddskapacitet registrerad i EERC. Även utanför EERC verkar det vara brist på skyddsrelaterat stöd (se bilagan).

Under flykting-/migrationskrisen i Europa blev det snabbt tydligt att det är svårt att tillhandahålla skydd när alla de deltagande staterna samtidigt upplever ett högt tryck. De statliga lagren tömdes snabbt och vid krisens kulmen pressades den europeiska marknaden hårt vilket ledde till betydande fördröjningar i leveranserna av containers samt prisökningar. Samarbete med militären gav endast en viss minskning av belastningen.

Förmågan att snabbt kunna mobilisera skydd och bistånd är mycket viktigt i flera olika scenarion som ingår i de deltagande staternas riskprofiler. Frivilligt ömsesidigt bistånd under en begränsad tid är kanske inte det mest effektiva eller kostnadseffektiva sättet att använda dessa insatser, särskilt när de behövs i flera deltagande stater samtidigt.

Kommissionen har därför identifierat skydd och relaterat stöd som en potentiellt allvarlig risk och de deltagande staterna bjuds därför in för att inleda diskussioner om hur detta kan åtgärdas.

4.Typer av resurser som kräver ytterligare bedömning

I vissa fall kan ytterligare bedömning krävas för att undersöka om vissa typer av resurser är tillgängliga i tillräcklig omfattning. Detta gäller resurser som krävs vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära katastrofer, stora fältsjukhus och insatser för medicinsk evakuering som en del av den europeiska sjukvårdsstyrkan, fjärrstyrda luftfartygssystem och grupper för kommunikation.

4.1    Resurser som krävs vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära katastrofer

EU måste ha tillräckligt med resurser för att hantera kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära katastrofer. Ökningen av terroristverksamhet i och runt Europa kan rättfärdiga en framtida översyn av kapacitetsmålen inom kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära katastrofer.

Idag finns det inte tillräckligt med kapacitet inom EERC för att genomföra en räddningsinsats i en förorenad miljö eller att hantera olyckor som kräver dekontaminering av patienter som utsatts för kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära agens. De deltagande staterna har dock informerat kommissionen om att det finns tillräckliga resurser för detta utanför EERC.

Kommissionen uppmanar de deltagande staterna att fortsätta registreringen av dessa typer av resurser i EERC och att engagera sig i diskussioner om de aktuella kapacitetsmålens lämplighet.

4.2    Europeiska sjukvårdsstyrkan

Ebolakrisen har varit en påminnelse om att de europeiska insatserna för att hantera sjukdomsutbrott och hälsokonsekvenserna av katastrofer behöver utvecklas ytterligare. Detta pågår inom den europeiska sjukvårdsstyrkan där man samlar alla grupper inom sjukvård och folkhälsa samt moduler inom EERC.

Kapacitetsmålen för den europeiska sjukvårdsstyrkan har ännu inte definierats tillräckligt tydligt. Det finns exempelvis inga tydliga mål för akutsjukvårdsgrupperna eftersom EU befinner sig i övergångsprocessen för Världshälsoorganisationens klassificering av akutsjukvårdsgrupper typ 1, 2 och 3. Vissa deltagande stater riskerar dock att stå inför bristande kapacitet när det gäller stora fältsjukhus (d.v.s. akutsjukvårdsgrupper typ 3).

Utöver detta är det värt att notera att omfattande operativa kostnader kan uppstå under långvariga och omfattande insatser som akutsjukvårdsteam (typ 2 och 3), mobila laboratorieanläggningar och de tekniska insatserna som krävs för att stödja fältsjukhus. Dessa kostnader kan för närvarande inte stödfinansieras av EU enligt unionens civilskyddsmekanism, och vissa deltagande stater har därför varit tveksamma till att registrera sina tillgångar i EERC.

När det gäller resurser för medicinsk evakuering finns ett antal plan och helikoptrar tillgängliga inom och utanför EERC. Dock innebär risken för stora olyckor att antalet tillgängliga tillgångar bör ökas. Det finns många olika situationer där tillgångar för medicinsk evakuering kan behövas vilket kräver en översyn av insatserna för medicinsk evakuering enligt unionens civilskyddsmekanism. Till exempel togs det medicinska evakueringssystemet för Ebolapatienter endast i drift då situationen var som mest akut.

Kommissionen uppmanar därför de deltagande staterna att stödja översynen av kraven och kapacitetsmålen för MEVAC-modulerna 8 och tillgångarna för medicinsk evakuering.

4.3    Fjärrstyrda luftfartygssystem

Tekniska innovationer kan öka civilskyddsverksamhetens effektivitet, även i unionens civilskyddsmekanism. En sådan innovation är drönare, även kallade fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS). Vissa av de deltagande staterna använder redan RPAS i inrikes och internationell civilskyddsverksamhet, även om det endast har förekommit få insatser då RPAS har använts enligt unionens civilskyddsmekanism. Inga RPAS-enheter har registrerats i EERC. RPAS-enheter kan bland annat fungera som stöd för utvärderingsuppdrag, vid räddningsinsatser samt vid bekämpning av skogsbränder. 9 För var och en av dessa insatser krävs att RPAS-enheterna har särskilda funktioner och att de uppfyller olika kvalitetskriterier.

Kommissionen uppmanar därför de deltagande staterna att stödja översynen av posten ”grupper med obemannade luftfartyg” och att beakta möjligheten att utveckla den till flera olika RPAS-moduler med olika kapacitetsmål.

4.4    Grupper för kommunikation

EERC har brist (-2) på grupper eller plattformar för kommunikation för att snabbt återställa kommunikation i avlägsna områden. Kommissionen har dock uppgifter om att några deltagande stater har tillgång till sådana resurser utan att de uttryckligen har angetts för den här rapporten. Därför krävs ytterligare information om tillgängligheten för sådana typer av resurser.

Kommissionen uppmanar de deltagande staterna att registrera flera tillgångar i EERC eller att beakta lämpligheten i detta kapacitetsmål.

5.Slutsats

Stora framsteg har gjorts för att uppfylla de inledande kapacitetsmålen för EERC, men i den här rapporten betonas att EU:s insatskapacitet fortfarande kan vara otillräcklig sett till 1) flygplan för bekämpning av skogsbränder och 2) skydd och relaterat stöd.

Dessutom krävs mer djupgående analyser inom vissa områden för att avgöra om det finns potentiellt allvarliga brister i EU:s insatskapacitet eller om vissa kapacitetsmål som anges i den befintliga lagstiftningen behöver ses över. Detta bör vara fallet för följande typer av resurser: a) grupper för räddningsinsatser i tätort vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära katastrofer samt dekontamineringsgrupper, b) fältsjukhus och kapacitet för medicinsk evakuering c) fjärrstyrda luftfartygssystem och d) grupper för kommunikation.

För att se till att de viktigaste resurserna är tillgängliga i tillräckligt stor utsträckning har kommissionen publicerat ytterligare en inbjudan att lämna förslag på buffertkapacitet under 2017. Inbjudan omfattar insatskapacitet för flygplan för bekämpning av skogsbränder, skyddskapacitet, obemannade markfordon för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära katastrofer, akutsjukvård, fjärrstyrda luftfartygssystem samt uppdämning 10 .

Kommissionen föreslår att de deltagande staterna åtgärdar bristerna där ingen kapacitet finns tillgänglig på nationell nivå på flera sätt, till exempel genom följande:

Bilda konsortier och utveckla gemensamma moduler.

Utarbeta avtal som ger tillgång till sådana resurser.

Stimulera ytterligare forskning inom området.

Åtgärda bristerna genom befintliga program för kapacitetsuppbyggnad nationellt och i unionen 11 , t.ex. inom ramen för EU:s strukturfonder.

Sammanfattningsvis är bedömningen av framsteg och brister i EERC en dynamisk och kontinuerlig process. EERC:s kapacitetsmål behöver ses över minst vart annat år 12 och den första översynen kommer att påbörjas redan under 2017. Detta kan leda till att nya kapacitetsmål definieras, mot bakgrund av nationella riskbedömningar, erfarenheter från katastrofer, allmänna tendenser och andra lämpliga informationskällor.

Bilaga – Översikt av resurser och brister i EERC

I de första två kolumnerna i tabellen anges ”modulerna”, ”grupper för tekniskt stöd” och ”annan insatskapacitet”. Här visas också kapacitetsmålen för den inledande sammansättningen av EERC enligt bilaga III i kommissionens genomförandebeslut. I tabellen anges även komponenterna för den europeiska sjukvårdsstyrkan, som officiellt inte ingår i EERC och som ännu inte har några fastställda kapacitetsmål. I den tredje och fjärde kolumnen anges de resurser som för närvarande finns registrerade i EERC och de som inte är registrerade i EERC men som de deltagande staterna snabbt kan få tillgång till i erforderlig mängd, på önskad plats, inom angiven tid och under erforderlig tid. I den sista kolumnen anges skillnaden mellan målen och den totala kapaciteten sett till de deltagande staternas nivå. Här sammanfattas även de identifierade bristernas relevans. Detta ligger till grund för färgkodningen med grönt (målet uppnått), orange (se särskilda kommentarer) och rött (potentiellt allvarlig kapacitetsbrist).

= Mål uppnått

= Se särskilda kommentarer

= Potentiellt allvarlig kapacitetsbrist

1

2

3

4

5

Typ av resurs

Inledande mål EERC 13

Registrerade resurser (eller under behandling för registrering) i EERC

Resurser som kan göras tillgängliga utanför EERC 14

Bedömning av potentiellt allvarliga brister i insatskapaciteten

Moduler

1

Modul för pumpning med hög kapacitet

6

BE x1; DE x3; DK x1; FR x2; IT x1; PL x2; SE x1; SK x1; RO x2

AT x2; Baltikum x1; BE x1; BG x1; CZ x1; DE x5; FR x2; HU x1; IT x1; SI x1

Ingen brist (+24)

2

Modul för sökning och räddning i tätort (MUSAR) –
1 för kalla klimatförhållanden

6

FI x1; GR x2; IT x1; RO x1

AT x2; BE x1; BG x1; EE x1; ES x2; FR x5; HR x1; HU x2; IS x1; LI x1; SI x1.

Ingen brist (+17) 

3

Modul för utökad sökning och räddning i tätort (HUSAR)

2

CZ x 1; DE x1; DK x1; FR x2; NL x1; PL x1

AT x1; ES x1; FR x2; HU x1; IT x1; NL x1

Ingen brist (+8)

4

Modul för vattenrening

2

DE x1; DK x1; FR x2

AT x1; BE x1; DE x2

Ingen brist (+6)

5

Modul för bekämpning av skogsbränder från luften med hjälp av flygplan

2

FR x1

FR x1; IT x1

Ingen brist sett till antal (+1) även om det förekom allvarliga brister under skogsbrandsperioden 2016 – se kommentarerna i avsnitt 3.1.

6

Avancerad sjukvårdsenhet

2

CZ x1; RO x1

AT x1; BE x1; ES x1; FR x8

Ingen brist (+11)

7

Akut tillfälligt läger

2

ES x1

Brist på 1 enhet, viktigt i ett flertal scenarion – se avsnitt 3.2.

8

Upptäckt och provtagning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker

2

DK x1; FR x2; IT x1

BE x1; CZ x1; ES x1; FR x8; LU x1; PL x2

Ingen brist (+16)

9

Bekämpning av skogsbränder från marken

2

FR x3; GR x1

BG x1; DK x1; ES x1; FR x3

Ingen brist (+8)

10

Bekämpning av skogsbränder från marken med hjälp av fordon

2

FR x3

AT x3; DK x1; ES x1; FR x13; PL x3

Ingen brist (+22)

11

Sök och räddning i tätort under CBRN-förhållanden (CBRNUSAR)

1

AT x2; BG x1; DK x1; ES x1; FR x2 15

Ingen brist (+6)

12

Avancerad sjukvårdsenhet med kirurgi

1

IT x1; RO x1

EE x1; IT x 3

Ingen brist (+5)

13

Modul för bekämpning av översvämning

2

DK x1; FR x2; SE x1

AT x2; ES x1; FR x2

Ingen brist (+7)

14

Räddning med båt vid översvämning

2

CZ x1; FR x2

AT x3; ES x1; FR x2; LU x1; SI x1

Ingen brist (+8)

15

Lufttransport under samtidig vård av katastrofoffer (MEVAC)

1

DE x1; ES x1; FR x1; GR x1

Ingen brist sett till antal (+4). Dock behöver punkt 10 i bilaga II i genomförandebeslut 2014/762/EU ses över – se avsnitt 4.2.

16

Fältsjukhus

2

DK x1 16

Brist på 1 enhet. Utvecklingen av den europeiska sjukvårdsstyrkan ska beaktas – se avsnitt 4.2 samt rad 43.

17

Bekämpning av skogsbränder från luften med hjälp av helikopter (FFFH)

2

Brist på 2 enheter, vilket dock har ringa strategisk betydelse. FFFH mobiliseras främst för gränsöverskridande insatser med korta avstånd, på bilateral begäran. De används i allmänhet inte för internationellt bistånd vid avlägsna katastrofer.

Grupp för tekniskt stöd

18

Grupp för tekniskt stöd (TAST)

2

DK x1; DE x1; FI x1; NL x1; SE x1

AT x1; DE x1; EE x1; IS x1; IT x1; LT/LV x1; LU x1; NO x1

Ingen brist (+11)

Annan insatskapacitet (enligt bilaga III i kommissionens genomförandebeslut)

19

Grupper för sökning och räddning i bergen

2

AT x1; ES x1; ME x1; SI x1

Ingen brist (+2)

20

Grupper för sökning och räddning i vatten

2

AT x1; DK x1; ME x1; SI x1

Ingen brist (+2)

21

Grupper för sökning och räddning i grottor

2

SI x1

AT x1; ME x1; SI x1

Ingen brist (+2)

22

Grupper med specialiserad sök- och räddningsutrustning, t.ex. sökrobotar

2

DK x1 17

Brist på 1 enhet, se dock fotnot 12. Potentiellt av betydelse för omfattande räddningsinsatser, inklusive vid CBRN-förhållanden – se avsnitt 4.1 samt rad 11.

23

Grupper med obemannade luftfartyg/ fjärrstyrda luftfartygssystem

2

DK x1 18

Brist på 1 enhet, kräver vidare bedömning – se avsnitt 4.3.

24

Grupper för maritima insatser

2

NL x1

BE x1; FR x2

Ingen brist (+2)

25

Byggtekniska grupper som bedömer skador och säkerhetsbedömningar, utvärderar byggnader som ska rivas eller repareras, bedömer infrastruktur, utför stämpning med kort varaktighet

2

IT x1

AT x1; ES x1; SI x1

Ingen brist (+2)

26

Stöd för evakuering, däribland grupper för informationsförvaltning och logistik

2

DE x1; DK x1, GR x1

Ingen brist (+1)

27

Brandbekämpning: rådgivande grupper/utvärderingsgrupper

2

AT x1; DK x1; GR x1

Ingen brist (+1)

28

CBRN-dekontamineringsgrupper

2

DK x 1

AT x1; FR x1

Ingen brist (+1)

29

Mobila laboratorier för miljöolyckor

2

NL x1

BE x1; DE x1; FR x2

Ingen brist (+3)

30

Grupper eller plattformar för kommunikation för att snabbt återställa kommunikation i avlägsna områden

2

Brist på 2 enhet. Bristens betydelse ska bedömas – se avsnitt 4.4.

31

Särskilda tjänster för medicinsk evakuering med ambulansflyg och helikopter inom Europa eller i resten av världen

2

LU x1; NL x1; SE x1

Helikoptrar i Europa: AT x1; ME x1

Helikoptrar och flyg inom och utanför Europa: LU x1

Ingen brist sett till antal (+4), även om det kan innebära potentiella brister vid allvarliga olyckor i särskilda situationer. De allmänna kraven bör ses över mot bakgrund av kraven för MEVAC-modulerna – se avsnitt 4.2 samt rad 15.

32

Ytterligare skyddskapacitet: enheter för 250 personer (50 tält), inklusive en självförsörjningsenhet för personalen

100

SE x1

AT x5; BE x1

Potentiell betydande brist eftersom det inte finns tillräcklig kapacitet på deltagande statsnivå – se avsnitt 3.2 samt rad 7.

33

Ytterligare skyddskapacitet: enheter för 2 500 personer (500 presenningar), verktygslådan kan eventuellt skaffas lokalt

6

AT x1

34

Vattenpumpar med kapacitet att pumpa minst 800 liter/minut

100

DK x20; ME x5; NL 19

Brist på 75 enheter, även om det stora antalet pumpmoduler med hög kapacitet och två pumpgrupper med extremt hög kapacitet i EERC anses kompensera för bristen på registrerade tillgångar i den här kategorin.

35

Kraftgeneratorer på 5–150 kW

100

AT x20; DK x10; ME x5; SE x15; NL 20

Bristande antal, även om det finns information om att de deltagande staterna har mer resurser än vad som anges i den här rapporten.

36

Kraftgeneratorer (> 150 kW)

10

AT x5; DK x1

37

Kapacitet för havsföroreningar

Enligt behov

SE x1 21

DK x1

Annan insatskapacitet som krävs för att hantera identifierade risker

38

Extremt hög kapacitet (> 50 000 liter/minut)

N/A

BE x1; NL x1

39

IKT helpdesk

N/A

SE x 1

DK x1

40

Permanent teknisk kapacitet

N/A

DE x 1

41

Akutsjukvårdsgrupp typ 1

N/A

42

Akutsjukvårdsgrupp typ 2

N/A

ES x1; FR x1; BE x1

43

Akutsjukvårdsgrupp typ 3

N/A

Mål ej fastställt – se avsnitt 4.2.

44

Sjukhus med möjlighet till isolering vid infektionssjukdomar

N/A

DE x1

45

Mobila laboratorier för biosäkerhet

N/A

BE x1; DE x1

(1)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen, artikel 11.

(2)

Se den särskilda rapporten 33/2016 om unionens civilskyddsmekanism som publicerades den 18 januari 2017.

(3)

Se bilagan för mer information.

(4)

Kommissionens genomförandebeslut 2014/762/EU, artikel 16.

(5)

Kommissionens genomförandebeslut 2014/762/EU, artikel 14.

(6)

För att beakta fördröjningar i slutförandet av registreringen av resurser betraktas resurser som ”registrerade” i den här rapporten när kommissionen har mottagit en ansökan om registrering inom tidsfristen, men där registreringsprocessen ännu inte har slutförts. Utgångspunkten är att alla resurser kommer att registreras, även om vissa kräver anpassning för att överensstämma med kvalitetskriteriet i bilaga II i kommissionens genomförandebeslut 2014/762/EU. Formellt registrerade resurser utgör för närvarande endast 20 % av de 77 resurserna som anges i bilagan. Resterande 80 % är resurser där registreringsprocessen har påbörjats. De resurser som de deltagande staterna genom politiskt åtagande ställt till förfogande men där inget ansökningsformulär lämnats in senast den 1 oktober 2016 räknas inte in i den aktuella processen för identifiering av brister, eftersom det inte finns någon information om de tekniska aspekterna, förhållanden, tidpunkter och korrekthet.

(7)

Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Italien, Irland, Island, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

(8)

Mevac: Lufttransport under samtidig vård av katastrofoffer.

(9)

Kommissionen anordnade ett expertseminarium om användningen av RPAS i civilskyddsverksamhet i januari 2016. Under seminariet fastställdes att RPAS-tekniken kan vara användbar som stöd vid olika katastrofhanteringsinsatser. I juni 2016 fastställde expertgruppen för civilskyddsmoduler (som inrättats av räddningstjänstkommittén) att tre uppdragstyper skulle vara en prioritering för unionens civilskyddsmekanism: RPAS som stöd för utvärderingsuppdrag, RPAS som stöd för räddningsinsatser och RPAS som stöd vid bekämpning av skogsbränder. Gruppen enades även om en förteckning med kvalitetskrav för RPAS-enheter som ska registreras i EERC.

(10)

Den tillgängliga insatskapaciteten för att hantera översvämningsriskerna i Europa är i allmänhet god. Översvämningsriskerna måste dock också bedömas sett till geografisk placering och riskkategori. Trots den allmänna tillgängligheten kan insatskapaciteten vid översvämningar vara otillgänglig i vissa områden. Det finns inte heller någon information om tillgängligheten för mer sofistikerad eller innovativ uppdämningsutrustning, som ledningsbaserade system och komponentbaserade system, som skulle kunna förbättra EERC:s insatskapacitet. När det gäller riskkategorier bör det noteras att störtfloder normalt har kortare svarstid än flodöversvämningar. Detta innebär att det är svårare att förutse dem och att ge boende och de som kommer först till platsen avancerade varningar.

(11)

Det bör noteras att finansiering genom unionens civilskyddsmekanism för att åtgärda brister kommer att begränsas till högst 20 % av de stödberättigande kostnaderna och att detta endast är möjligt i ett begränsat antal fall, se beslut 1313/2013/EU artikel 21.1 j och kommissionens genomförandebeslut 2014/762/EU artikel 22.

(12)

Kommissionens genomförandebeslut 2014/762/EU, artikel 14.2.

(13)

Enligt bilaga III i kommissionens genomförandebeslut 2014/762/EU.

(14)

Observera att Förenade kungariket kan göra flera resurser tillgängliga varför den nationella kapaciteten inte har kunnat beräknas. Därför beaktas inte dessa resurser i den här analysen. Detta omfattar brandbekämpningsexperter, omfattande räddningskapacitet för stadsmiljö samt särskild räddningsutrustning som tillhandahålls genom Förenade kungarikets räddningstjänst och tillhörande operativa partners, MEVAC-kapacitet som tillhandahålls genom Förenade kungarikets försvarsmakt, flera olika typer av marin insatskapacitet som tillhandahålls genom Förenade kungarikets Maritime and Coastguard Agency och tillhörande operativa partners, många typer av teknisk expertis både från offentlig (som hälso- och säkerhetsmyndigheten och miljöbyrån) och privat sektor. Förenade kungariket har även ett stort beredskapslager hos avdelningen för internationell utveckling.

(15)

De två franska HUSAR-modulerna kan även användas som CBRNUSAR. HUSAR-modulerna har dock inte registrerats som CBRNUSAR-moduler och deras överensstämmelse med respektive kvalitetskriterier kan därför inte garanteras i detta läge.

(16)

Den danska kapaciteten består av ett modulärt/skalbart mobilt sjukhus som kan fungera som en avancerad sjukvårdsenhet, en avancerad sjukvårdsenhet med kirurgi och som fältsjukhus. I den här analysen har den endast räknats en gång, som fältsjukhus.

(17)

Grupper med sökkamera, värmekamera, akustisk sökutrustning och räddningshundar.

(18)

Den danska gruppen har ett obemannat luftfartyg som kan ta rörliga bilder dagtid och vid svaga vindar.

(19)

Nederländerna kan tillhandahålla vattenpumpar med kapacitet att pumpa minst 800 liter/minut vid varje enskilt fall. Det är dock inte möjligt att beräkna den nationella kapaciteten, vilket innebär att den inte har räknats med i den här analysen.

(20)

Nederländerna kan tillhandahålla kraftgeneratorer på 5–150 kW vid varje enskilt fall. Det är dock inte möjligt att beräkna den nationella kapaciteten, vilket innebär att den inte har räknats med i den här analysen.

(21)

Kustinsatser.