EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.1.2017
COM(2017) 46 final
FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSUDGET Nr 1
TILL GEMENSKAPENS ALLMÄNNA BUDGET 2017
Följedokument till förslaget om att ta Europeiska unionens solidaritetsfond i anspråk för att ge stöd till Förenade kungariket, Cypern och Portugal
med beaktande av
–fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 314, jämfört med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,
–Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget 1 , särskilt artikel 41, och
–Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, som antogs den 1 december 2016 2 ,
lägger Europeiska kommissionen härmed till Europaparlamentet och rådet fram förslag till ändringsbudget nr 1 till 2017 års budget.
ÄNDRINGAR I INKOMST- OCH UTGIFTSBERÄKNINGEN PER AVSNITT
Ändringarna i inkomst- och utgiftsberäkningen per avsnitt återges på EUR-Lex ( http://eur-lex.europa.eu/budget/www/index-en.htm ). I informationssyfte bifogas en engelsk version av ändringarna som bilaga.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
1. Inledning
2. Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond
2.1Förenade kungariket – översvämningar under 2016
2.2Cypern – torka och bränder under 2016
2.3Portugal – Bränder på Madeira 2016
3. Finansiering
4. Slutsats
1.Inledning
Förslaget till ändringsbudget (FÄB) nr 1för år 2017 gäller utnyttjande av EU:s solidaritetsfond (EUSF) till ett totalt belopp på 71 524 810 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden. Utnyttjandet av fonden gäller översvämningar i Förenade kungariket, torka och bränder i Cypern och bränder i Portugal.
2.Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond
Kommissionen mottog i september 2016 den slutliga ansökan om ekonomiskt bistånd från EUSF som avser översvämningar i Förenade kungariket, efter det att en ursprunglig ofullständig ansökan hade mottagits i februari 2016. Under september 2016 har kommissionen också tagit emot två ansökningar om ekonomiskt bistånd från EUSF som avser torka och bränder i Cypern samt bränder i Portugal.
Kommissionen har noggrant granskat ansökan på grundval av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 3 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad förordningen), särskilt artiklarna 2, 3 och 4.
De huvudsakliga slutsatserna av denna bedömning redovisas i följande avsnitt.
2.1Förenade kungariket – översvämningar under 2016
(1)Under perioden december 2015 till januari 2016 ledde kraftigt regn och kraftig blåst till översvämningar och skador på infrastruktur som orsakade förstörelse på offentlig och privat infrastruktur, privata bostäder samt skador inom jordbruket. I Förenade kungariket drabbades 4 totalt 11 regioner. Under perioden inträffade också en rad betydande stormar som exempelvis stormen Desmond den 5 och 6 december och stormen Eva den 24 december.
(2)Översvämningarna utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens huvudsakliga tillämpningsområde.
(3)Förenade kungarikets ansökan mottogs av kommissionen den 26 februari 2016, dvs. inom tidsfristen på 12 veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 5 december 2016. De brittiska myndigheterna betonade i sin ansökan att skadebedömningen var ofullständig och att de relevanta siffrorna endast var preliminära. Den slutliga ansökan slutfördes först den 22 september 2016 efter det att kommissionen formellt hade skrivit till de brittiska myndigheterna och fastställt en tidsfrist till senast i slutet av september 2016.
(4)Förenade kungariket begärde ingen förskottsbetalning.
(5)De brittiska myndigheterna uppskattade inledningsvis värdet av de totala direkta skador som katastrofen orsakat till 2 300 miljoner euro. I den slutliga ansökan av den 22 september hade denna siffra uppdaterats till 2 412 miljoner euro. Detta belopp motsvarar 73 % av det gällande tröskelvärdet för ”större katastrofer” vid prövning av möjligheten till bistånd ur solidaritetsfonden för Förenade kungariket 2016 och som var 3 312,242 miljoner euro (dvs. 3 miljarder euro i 2011 års priser).
(6)Eftersom kostnaderna för de totala direkta skadorna understiger tröskelvärdet för en större katastrof för aktivering av solidaritetsfonden, lades ansökan fram och behandlades på grundval av kriterierna för ”regionala katastrofer” enligt artikel 2.3 i förordningen, som definierar en regional katastrof som en naturkatastrof som i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens BNP. Den brittiska ansökan avser flera enskilda regioner på Nuts 2-nivå (se fotnoten ovan). De rapporterade direkta skadorna på 2 412,042 miljoner euro utgör 5,77 % av de katastrofdrabbade regionernas vägda genomsnittliga BNP (41 522 miljoner euro baserat på 2014 års uppgifter) och överstiger tröskelvärdet på 1,5 % i artikel 2.3 i förordningen. Förenade kungarikets ansökan berättigar således till bistånd från solidaritetsfonden.
(7)När det gäller effekten och följdverkningarna av katastrofen drabbades 16 143 hushåll av översvämning och ca 3 600 hushåll måste placeras i alternativ inkvartering. Förenade kungariket rapporterade också att 4 985 företag var översvämmade. Under perioden kallades mer än 1 700 militärer in för att stödja räddnings- och återuppbyggnadsinsatser, med omkring 700 på plats vid ett och samma tillfälle. För att förebygga översvämningar utfärdades översvämningsvarningar och personer evakuerades från sina hem där så krävdes. Där så var möjligt bibehölls befintliga skydd mot översvämningar och mer än 5 km av tillfälliga skydd mot översvämningar upprättades. För att minimera skadan hade 43 ytterligare pumpar tagits i bruk i förväg i de drabbade områdena och blockeringar i vattendrag avlägsnats. Katastrofen har haft en tydlig inverkan på turistnäringen (t.ex. hotellavbokningar, färre turister) där 35 % av företagen i turismsektorn är belägna i områden som drabbats av översvämningar enbart i norra England. Jordbruksföretag har också lidit produktionsförluster. Effekterna inbegriper skada på eller förlust av anlagda eller lagrade grödor, avskuret tillträde till land, kostnader för förflyttning av boskap och saneringskostnader. De mest betydande skadorna åsamkades emellertid transportinfrastrukturen. Viktiga broar skadades eller förstördes. Skador på Lamington Viaduct nära Lockerbie stoppade exempelvis trafiken på West Coast Mainline – en viktig järnvägsförbindelse mellan England och Skottland.
(8)De brittiska myndigheterna har beräknat kostnaderna för de nödvändiga nöd- och återuppbyggnadsinsatser (fördelade efter typ av insats) som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 2012/2002 till 408,232 miljoner euro. Den största andelen av kostnaderna för dessa krisinsatser (mer än 338 miljoner euro) avsåg återställande av transportnät. Den näst största andelen av kostnaderna går till att säkra förebyggande infrastruktur, och uppgår till 32 miljoner euro.
(9)De drabbade regionerna tillhör kategorin ”mindre utvecklade regioner” inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014–2020. De brittiska myndigheterna uppgav att deras anslag från den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling tas i anspråk för att stödja jordbrukare att återställa sin verksamhet baserat på en ansökan, och att de överförde 12,5 miljoner euro till återställande av jordbruksproduktionspotential som skadats av naturkatastrofer och katastrofala händelser samt till att införa lämpliga förebyggande åtgärder.
(10)När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande. Förordningarna om översvämningsrisker genomförde EU:s översvämningsdirektiv om bedömning och hantering av översvämningsrisker. I direktivet föreskrivs en högnivåram för att minska riskerna för översvämningsskador på gemenskapsnivå, vilket gör det möjligt för medlemsstaterna att använda sina befintliga bedömningar av översvämningsrisker och planer för att uppfylla kraven i direktivet. Miljöbyrån och andra myndigheter med ansvar för riskhantering har använt befintliga övergripande kartor och planer beträffande översvämningsrisker när så är möjligt. Dessa kommer att kompletteras med planer för hantering av översvämningsrisker som för första gången sammanför åtgärder som syftar till att ta itu med alla källor till lokala översvämningar i England.
(11)När ansökan lämnades in var Förenade kungariket inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(12)Enligt de brittiska myndigheterna finns det inte någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna.
2.2Cypern – torka och bränder under 2016
(1)Under perioden från oktober 2015 till juni 2016 led ön Cypern av mycket liten nederbörd i kombination med extremt höga temperaturer, vilket ledde till uppbyggnaden av svår torka med omfattande felslagen skörd, skogs- och gräsbränder, vattenbrist inom jordbruket och för befolkningen, och därigenom även problem med vattenförsörjningen. Situationen kulminerade i juni 2016 och två stora okontrollerade bränder bröt ut den 18 och 19 juni, som ledde till att ett område på mer än 2600 hektar statligt ägd skog brann upp.
(2)Torkan och bränderna utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens huvudsakliga tillämpningsområde.
(3)Cyperns ansökan mottogs av kommissionen den 5 september 2016, inom tidsfristen på 12 veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 14 juni 2016, när de första officiella åtgärderna mot torkan vidtogs. Efter en begäran från kommissionen lämnades ytterligare information den 21 oktober 2016 som styrkte att detta datum var korrekt. Ansökan mottogs därför inom den tidsfrist som fastställs i förordningen.
(4)I sin ansökan begärde Cypern utbetalning av ett förskott på det sätt som anges i artikel 4a i förordningen, Den 17 november 2016 antog kommissionen genomförandebeslut C(2016) 7572 om beviljande av förskott på 10 % till ett belopp av 729 876 euro för det förväntade ekonomiska bidraget från fonden och betalade senare ut det fulla beloppet till Cypern.
(5)De cypriotiska myndigheterna uppskattar det totala värdet på de direkta skador som orsakats av katastrofen till 180,803 miljoner euro. Beloppet motsvarar 1,78 % av Cyperns BNI och överstiger med god marginal gränsvärdet för en ”större katastrof” för att ta solidaritetsfonden i anspråk som är på 100,412 miljoner euro för 2016 (dvs. 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2014). Eftersom de uppskattade direkta skadorna totalt överstiger gränsvärdet anses katastrofen uppfylla villkoren för ”en större naturkatastrof”.
(6)Vad gäller verkan och följderna av katastrofen orsakade vattenbrist allvarliga skador på jordbruket, för hushållen och på miljön. Katastrofen berörde totalt 374 byar. Stora delar av distrikten Nicosia, Larnaca och Famagusta drabbades av 100 % skador på regnberoende grödor (exempelvis korn, vete och andra icke bevattnade fodergrödor). Vattentillflödet till vattenreservoarer minskade kraftigt, särskilt dammen ”Kouris”, som utgör den främsta källan till avloppsreningsverk och vatten för bevattning, sinade. Baserat på historiska data sedan år 1901 utgjorde regnmängden mellan oktober 2015 och juni 2016 den 6:e lägsta nederbörden under de senaste 104 åren och den 4:e lägsta under de senaste 50 åren. Förutom de ovan beskrivna effekterna av torkan, bröt en värmebölja ut över Cypern i mitten av juni 2016 som orsakade två stora okontrollerade skogsbränder. I den första branden vid ”Argaka” brann ett område på 763 hektar av den statliga skogen Pafos upp. I den andra branden vid ”Solea” brann ett område på 1 897 hektar av den statliga skogen ”Adelfoi” upp.
(7)De cypriotiska myndigheterna har beräknat kostnaderna för de nödvändiga nödinsatser och insatser för återställande (fördelade efter typ av insats) som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 2012/2002 till 49 miljoner euro. Den största andelen av dessa insatser (drygt 46,082 miljoner euro) gäller kostnader för räddningstjänstens insatser mot okontrollerade bränder. Den näst största andelen gäller det omedelbara återställandet av drabbade naturområden för att undvika omedelbara effekter av jorderosion och den andelen uppgår till 2,484 miljoner euro.
(8)Den drabbade regionen tillhör kategorin ”mer utvecklade regioner” inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014–2020. De cypriotiska myndigheterna har inte meddelat kommissionen någon avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återuppbyggnadsåtgärder.
(9)När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande. Den relevanta unionslagstiftningen avseende skogsbränder är Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism, där särskilt bestämmelserna i artikel 6 (riskhantering) är relevanta. För att efterleva unionslagstiftningen utarbetades en brandriskkarta för Cypern inom ramen för samarbetsavtal nr 21283-2003-10 SOSC ISP CY mellan Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter och republiken Cyperns skogsförvaltning. För hantering av naturkatastrofer i form av torka inom jordbruket enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 medges upprättande och utnyttjande av ett inkomststabiliseringsverktyg inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Cypern meddelade att landet inte har för avsikt att använda stabiliseringsverktyget.
(10)När ansökan lämnades in var Cypern inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(11)Enligt de cypriotiska myndigheterna finns det inte någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna.
2.3Portugal – Bränder på Madeira 2016
(1)Under perioden mellan den 8 och den 13 augusti 2016 drabbades den portugisiska ön Madeira av stora okontrollerade skogsbränder som ledde till att ett område på 6000 hektar brann upp. Bränderna utlöstes av höga temperaturer, mycket kraftiga vindar och extremt låg fuktighet. Bränderna orsakade förstörelse på grundläggande infrastruktur, offentliga byggnader, privata bostäder, företag och inom jordbruket.
(2)Torkan och bränderna utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens huvudsakliga tillämpningsområde.
(3)Portugals ansökan mottogs av kommissionen den 21 september 2016, dvs. inom tidsfristen på 12 veckor efter det att de första skadorna konstaterades den 8 augusti 2016. Ansökan mottogs därför inom den tidsfrist som fastställs i förordningen.
(4)I sin ansökan begärde Portugal utbetalning av ett förskott på det sätt som anges i artikel 4a i förordningen. Den 9 november 2016 antog kommissionen genomförandebeslut C(2016) 7250 om beviljande av ett förskott på 10 % till ett belopp av 392 500 euro för det förväntade ekonomiska bidraget från fonden och betalade senare ut det fulla beloppet till Portugal.
(5)De portugisiska myndigheterna uppskattar det totala värdet på de direkta skador som orsakats av katastrofen till 157 miljoner euro. Detta belopp motsvarar endast 15 % av det tröskelvärde för större katastrofer vid prövning av möjligheten till bistånd ur solidaritetsfonden som gällde för Portugal 2016 och som var 1026,714 miljoner euro (0,6 % av de 171,119 miljoner euro i 2014 års priser).
(6)Eftersom kostnaderna för de totala direkta skadorna understiger tröskelvärdet för en större katastrof för aktivering av solidaritetsfonden, lades ansökan fram och behandlades på grundval av kriterierna för ”regionala katastrofer” enligt artikel 2.3 i förordningen, som definierar en regional katastrof som en naturkatastrof som i en region på Nuts 2-nivå i en bidragsberättigad stat leder till direkta skador som överstiger 1,5 % av regionens BNP. Eftersom den portugisiska ansökan avser ön Madeira (PT30 - Região Autónoma da Madeira) är det tillämpliga tröskelvärdet 1 % av BNP, eftersom detta är ett yttersta randområde i den mening som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De rapporterade direkta skadorna på 157 miljoner euro utgör 3,84 % av regionens BNP (4 085 miljoner euro baserat på 2014 års uppgifter) och överstiger tröskelvärdet på 1 % enligt artikel 2.3 i förordningen. Portugals ansökan berättigar således till bistånd från solidaritetsfonden.
(7)Vad gäller verkan och följderna av katastrofen drabbades huvudstaden Funchal och kommunen Calheta allvarligt, med en stark inverkan på befolkningens dagliga liv och egendom, inberäknat tre dödsfall. Den nedbrunna arealen omfattar 6 000 hektar, varav 560 hektar avser skyddade områden som ingår i nätverket ”Natura 2000”. ”Quinta do Monte”, en berömd historisk egendom som ägs av regeringen skadades också. Portugal rapporterade vidare skador på 233 bostäder, varav 154 förstördes helt och hållet. Flera jordbruksföretag drabbades, 24 företag och 5 hotell skadades, liksom en lokal skola och ett sjukhus. Dessutom påverkades grundläggande infrastruktur som exempelvis elledningar som försörjer 400 konsumenter med elektricitet.
(8)De portugisiska myndigheterna har beräknat kostnaderna för de nödvändiga nödinsatser och insatser för återställande (fördelade efter typ av insats) som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 7 347 miljoner euro. Den största andelen av kostnaderna för dessa krisinsatser (mer än 1 816 miljoner euro) avsåg kostnader för tillfälliga bostäder. Den näst största andelen gäller uppstädningsåtgärder till ett belopp av 1 756 miljoner euro.
(9)Den drabbade regionen tillhör kategorin ”mindre utvecklade regioner” inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014–2020. De portugisiska myndigheterna meddelade kommissionen att de avsåg att omfördela medel från struktur- och investeringsfondprogrammen till återuppbyggnadsåtgärder.
(10)När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande. Den portugisiska ansökan ger en översikt över förebyggande åtgärder som införts. I det portugisiska ministerrådets resolution nr 56/2015, offentliggjord i portugisiska republikens officiella tidning nr 147 av den 30 juli 2015, godkändes exempelvis den strategiska ramen för klimatpolitik, det nationella programmet för klimatförändring och den nationella strategin för anpassning till klimatförändring, vilka utgör strategiska dokument i enlighet med EU:s lagstiftning för förebyggande och hantering av risker som sammanhänger med skogbränders naturkatastrofkaraktär.
(11)När ansökan lämnades in var Portugal inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer.
(12)De portugiska myndigheterna har bekräftat att det inte finns någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna, förutom ett belopp på 360 000 euro som redan har fastställts.
3.Finansiering
Metoden för beräkning av stöd från solidaritetsfonden fastställdes i årsrapporten om solidaritetsfonden 2002–2003 och har godkänts av rådet och Europaparlamentet.
Då fonden främst inrättades på grundval av solidaritetstanken, anser kommissionen att stödet från fonden bör vara progressivt. Detta innebär, enligt tidigare praxis, att den del av skadorna som överstiger tröskelvärdet för ”större katastrofer” (dvs. 0,6 % av landets BNI eller 3 miljarder euro i 2011 års priser, beroende på vilket som är det lägre värdet) bör omfattas av en högre stödnivå än skador upp till tröskelvärdet. I allmänhet har ersättning för större katastrofer tidigare utbetalats för 2,5 % av de totala direkta skadorna upp till det större gränsvärdet, och för 6 % av skadorna därutöver. För regionala katastrofer och katastrofer som godtagits enligt den så kallade grannlandsbestämmelsen är stödnivån 2,5 %.
Solidaritetsfondens stödbelopp får inte överstiga de uppskattade totala kostnaderna för stödberättigande insatser som avses i de respektive punkterna 5 ovan för Förenade kungariket, Cypern och Portugal.
Vid beräkningen av det totala stödbeloppet enligt Europeiska unionens solidaritetsfond tillämpades 2,5 % för Förenade kungariket och Portugal eftersom de totala direkta skadorna understiger respektive tröskelvärde för större katastrofer. Vad gäller Cypern tillämpades 2,5 % upp till nivån för dess tröskelvärde för större katastrofer, medan 6 % tillämpades på den del av de totala direkta skadorna som översteg detta tröskelvärde.
Kommissionen föreslår därför att tillämpa samma procentandelar, och således följande stödbelopp:
|
Katastrof |
Direkta skador - totalt
(i miljoner euro) |
Tillämpat tröskelvärde för regional katastrof (i miljoner euro) |
Tillämpat tröskelvärde för större katastrof (i miljoner euro) |
2,5 % av de totala direkta skadorna upp till tröskelvärdet för större katastrof
|
6 % av de totala direkta skadorna över tröskelvärdet för större katastrof
|
Totalt föreslaget stödbelopp
(i euro) |
|
Förenade kungariket – översvämningar under 2016 (regional katastrof) |
2 412, 042 |
626, 764 |
Ej tillämpligt. |
60 301 050 |
- |
60 301 050 |
|
Cypern – torka och bränder under 2016 (större katastrof) |
180, 803 |
Ej tillämpligt. |
101 412 |
2 535 300 |
4 763 460 |
7 298 760 |
|
Portugal – Bränder på Madeira 2016 (regional katastrof) |
157, 000 |
40,850 |
Ej tillämpligt. |
3 925 000 |
- |
3 925 000 |
|
SUMMA |
71 524 810 |
|||||
Detta är det första förslaget till beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond 2017. Det totala belopp som finns tillgängligt för utnyttjande av solidaritetsfonden i början av 2017 är 1 115 121 612 euro och det är summan av anslaget för 2017 på 563 081 210 euro (dvs. 500 000 000 euro i 2011 års priser) i enlighet med artikel 10.1 i förordningen om den fleråriga budgetramen 5 , plus hela anslaget för 2016 på 552 040 402 euro (dvs. 500 000 000 euro i 2011 års priser) som förblev outnyttjade och överfördes för ett år i enlighet med artikel 10.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen.
Eftersom det totala stödbelopp som föreslås är lägre än det totala belopp som finns tillgängligt för utnyttjande av solidaritetsfonden under 2017 har reglerna för taket enligt förordningen om den fleråriga budgetramen följts.
4.Slutsats
Kommissionen föreslår att man utnyttjar Europeiska unionens solidaritetsfond i de tre fall som gäller Förenade kungariket, Cypern och Portugal enligt beskrivningen ovan och att man ändrar 2017 års budget genom ökade anslag till budgetartikel 13 06 01 ”Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin” med 71 524 810 euro i både åtagande- och betalningsbemyndiganden.
Eftersom Europeiska Unionens solidaritetsfond enligt förordningen om den fleråriga budgetramen utgör ett särskilt instrument bör motsvarande anslag budgeteras utanför den fleråriga budgetramens tak.
Kommissionen är övertygad om att beloppet på 71 524 810 EUR i betalningsbemyndiganden kan återutnyttjas inom ramen för 2017 års budget. På detta tidiga skede av genomförandet kan kommissionen ännu inte ange någon exakt källa. Kommissionen föreslår därför i detta förslag till ändringsbudget att boka en negativ reserv av betalningsbemyndigandena under budgetartikel 40 03 01 med ett belopp på 71 524 810 euro.
I enlighet med artikel 47 i budgetförordningen 6 kommer kommissionen att minska den negativa reserven snarast möjligt genom överföring av anslag från andra budgetposter i enlighet med det förfarande som fastställs i artiklarna 26 och 27 i samma förordning.