EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.2.2017

COM(2017) 37 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid

1.INLEDNING

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid 1 (kallas även direktivet om avskiljning och lagring av koldioxid – nedan kallat CCS-direktivet) inrättas en rättslig ram för miljömässigt säker geologisk lagring av koldioxid (CO2). Syftet med CCS-direktivet är att se till att det inte finns någon betydande risk för koldioxidläckage eller skador på hälsan eller miljön, och att förebygga alla eventuella negativa effekter på säkerheten hos transportnät och lagringsplatser.

Den här texten är den andra rapporten om genomförande av CCS-direktivet för perioden maj 2013–april 2016. Den beskriver de framsteg som har gjorts sedan den första rapporten om genomförande. 2 En rapport om översyn av CCS-direktivet antogs 2015 3 . Denna rapport grundas på medlemsstaternas rapporter. Tjugosex medlemsstater 4 ingav rapporter i tillräckligt god tid för att de skulle kunna beaktas i denna rapport.

2.ALLMÄN INFORMATION OM INFÖRLIVANDETS FRAMSTEG

Alla medlemsstater har meddelat kommissionen om införlivandeåtgärder. Hittills anser kommissionen att sexton medlemsstaters lagstiftning stämmer helt överens med direktivet. Med återstående medlemsstater pågår fortfarande informationsutbyte för att deras lagstiftning fullt ut ska uppfylla kraven i direktivet.

3.SPECIFIKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR I MEDLEMSSTATERNA

3.1.Val av lagringsplatser

Sedan den förra rapporteringsperioden har medlemsstaterna i stort inte fastställt några nya områden där lagringsplatser kan eller inte kan förläggas. Det är bara Polen som har fastställt en lagringsplats. Fem tyska delstater håller på att förbereda beslut eller har infört lagar som begränsar eller förbjuder underjordisk lagring av koldioxid, även i forskningssyfte.

De medlemsstater som har för avsikt att tillåta lagring på sitt territorium måste göra en bedömning av den tillgängliga lagringskapaciteten. Nya bedömningar av tillgänglig lagringskapacitet har gjorts, pågår eller planeras i Bulgarien, Grekland, Italien, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Ungern.

Utförligare information ges i bilagan till rapporten.

3.2.Ansökningar om undersökningstillstånd och lagringstillstånd

Ansökningar om undersökningstillstånd har enbart lämnats in i Spanien. I Storbritannien ansöktes om lagringstillstånd för ett projekt: CCS-projektet Peterhead. Kommissionen yttrade sig om utkastet till lagringstillstånd i januari 2016 5 . I nuläget utvärderas en ansökning om lagringstillstånd i Italien, och en ansökning förväntas lämnas in för Q16 Maas-fältet som en del av Road-projektet i Nederländerna.

3.3.Möjligheten för nya, storskaliga förbränningsanläggningar att i efterhand installera CCS-teknik

I CCS-direktivet föreskrivs att aktörer som ansöker om tillstånd måste göra en bedömning av om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart att avskilja, transportera och lagra koldioxid. Om bedömningen är positiv måste tillräckligt med utrymme lämnas vid anläggningen för den utrustning som krävs för att avskilja och komprimera koldioxid.

Bedömningar har gjorts i Belgien (en), Polen (tio), Rumänien (sex), Slovenien (en), Spanien (fem), Tjeckien (en) och Tyskland (fem). Enligt bedömningarna är CCS inte ekonomiskt genomförbart. För några av anläggningarna konstaterades ytterligare svårigheter: inga lämpliga lagringsplatser finns tillgängliga i Belgien och Estland, eller så råder teknisk inkompatibilitet med den flexibla driften av en anläggning.

Men även om resultatet av bedömningarna inte var positivt avsätts mark för utrustning för att kunna avlägsna och komprimera koldioxid vid många av de kraftverk som har beviljats tillstånd. Kraftverken utformas på ett sätt som gör att CCS-teknik kan installeras i efterhand, utan större ändringar, och så är fallet i exempelvis Estland, Polen, Tjeckien och Tyskland.

Lagen i Storbritannien sträcker sig längre än kraven i direktivet, och tillstånd till kraftverk beviljas bara om det kan bevisas att villkoren för teknisk och ekonomisk genomförbarhet kommer att kunna uppfyllas under kraftverkets livstid. Tillstånd har beviljats för 14 kraftverk, baserat på vägledning från myndigheterna. 6 De ekonomiska bedömningarna visar att det är ekonomiskt genomförbart att installera CCS-teknik i efterhand för de föreslagna kraftverken, förutsatt att koldioxidpriset är rimligt.

3.4.Forskningsprojekt som har betydelse för CCS-direktivet

Även om det inte har skett några framsteg i fråga om demonstration och kommersialisering av CCS under rapporteringsperioden fortsätter en rad medlemsstater samt EU att stödja, eller planerar att fortsätta stödja, forskningsverksamhet för att förbättra tekniken för och kunskapen om underjordisk lagring av koldioxid – Belgien, Frankrike, Litauen, Malta, Nederländerna, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Vissa länder (t.ex. Estland, Nederländerna, Slovakien och Polen) rapporterar att man har undersökt alternativ till geologisk lagring genom olika användningsalternativ för koldioxid. För ytterligare information, se bilagan.

3.5.Nätverk för transport och lagring av koldioxid

Det finns två aktiva regionala nätverk för CCS-teknik som arbetar för att utveckla gemensamma, gränsöverskridande lösningar för transport och geologisk lagring av koldioxid – North Sea Basin Task Force (arbetsgruppen för nordsjöbäckenet) med Storbritannien, Nederländerna, Norge, Tyskland och Belgien och Baltic Sea Region CCS network (Östersjöregionens nätverk för CCS-teknik) med Estland, Tyskland, Finland, Norge och Sverige. Dessa nätverk skulle kunna underlätta en öppen och rättvis tillgång till transportnätverk för koldioxid och lagringsplatser för koldioxid för aktörer i medlemsstater där underjordisk lagring inte är möjlig. Belgien, Nederländerna, Storbritannien och Frankrike undersöker också möjligheten att utveckla nav för koldioxidutsläpp från industri och kraftverk i områdena kring hamnarna i Amsterdam och Rotterdam, Grangemouth, Tees Valley och Fos‐sur‐Mer.

4.SLUTSATSER

Bestämmelserna i CCS-direktivet har tillämpats konsekvent i EU-medlemsstaterna under rapporteringsperioden.

Vissa medlemsstater har gjort framsteg i sina bedömningar av lagringskapacitet, men fler och mer detaljerade bedömningar krävs om några CCS-projekt skulle inledas.

Trots avsaknad av positiva bedömningar i fråga om den tekniska och ekonomiska genomförbarheten av installation av CCS-teknik i efterhand, går nybyggda kraftverk i allmänhet längre än de rättsliga kraven och avsätter mark för den händelse att omständigheterna skulle ändras i framtiden.

(1)

   Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).

(2)

     COM(2014) 99, Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid.

(3)

     COM(2015) 576, Rapport om översynen av direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid, bilaga som åtföljer dokumentet Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, Lägesrapport om klimatåtgärder.

(4)

     Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

(5)

     C(2016)152, Commission Opinion on a draft permit for the permanent storage of carbon dioxide in the depleted Goldeneye gas condensate field located in blocks 14/28b, 14/29a, 14/29e, 20/3b, 20/4b and 20/4c on the United Kingdom Continental Shelf.

(6)

https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/43609/Carbon_capture_readiness_-_guidance.pdf och www.gov.scot/resource/doc/917/0095764.doc

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.2.2017

COM(2017) 37 final

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av direktiv 2009/31/EG om geologisk lagring av koldioxid

Beslut om vilka områden som kan komma i fråga för val av lagringsplatser (artikel 4.1)

Medlemsstaterna bibehåller rätten att själva bestämma vilka områden som kan komma i fråga för val av lagringsplatser, inklusive rätten att inte tillåta lagring i någon del av sitt territorium. Även om de flesta medlemsstater tillåter koldioxidlagring tillåter vissa medlemsstater inte lagring av koldioxid på sitt territorium eller i vissa delar av det på grund av att de geologiska förhållandena där är olämpliga för koldioxidlagring (Finland, Luxemburg och huvudstadsregionen Bryssel i Belgien). Några få medlemsstater tillåter inte att koldioxid lagras på deras territorium (Estland, Irland, Kroatien, Lettland, Slovenien, Österrike) eller begränsar det till lagring till havs (Nederländerna, Storbritannien, Sverige), i fråga om tid (Tjeckien 1 ), mängd (Tyskland 2 ) eller till enbart demonstrationer (Polen).

Fem tyska delstater 3 håller på att förbereda beslut eller har infört lagar som begränsar eller förbjuder underjordisk lagring av koldioxid, även i forskningssyfte. Orsakerna sträcker sig från att man prioriterar att använda dessa underjordiska platser till exempelvis geotermisk energi, lagring av energi eller gruvdrift, till att man särskilt betonar allmänna intressen, som hänsyn till miljö och turism.

Polen har beslutat om en lagringsplats – den kambriska reservoaren inom Polens exklusiva ekonomiska zon (EEZ) – med djupa geologiska formationer av förbrukade fyndigheter av kolväten, och området runt omkring.

Bedömning av lagringskapacitet (artikel 4.2)

Förenade kungariket: Som en del av FEED-studierna (front-end engineering and design) inom ramen för Storbritanniens program CCS Commercialisation Competition, har en bedömning gjorts av lagringsplatserna Goldeneye och Endurance, som har publicerats på webben . Storbritannien genomförde också ett projekt för att bedöma ytterligare fem lagringsplatsers lämplighet för koldioxidlagring, som omfattade en beskrivning av utvecklingsplaner och budget för lagring. Projektet bekräftar att det inte föreligger några större tekniska hinder för att lagra koldioxid i industriell skala till havs i Storbritannien, och att det finns platser som kan användas även av den europeiska kontinenten. I projektet identifierades 20 specifika lagringsplatser för koldioxid (av 579 potentiella platser), som tillsammans utgör en bråkdel av ett väldigt stort urval av potentiella nationella resurser för koldioxidlagring, som beräknas klara omkring 78 000 miljoner ton koldioxid. De 15 bäst lämpade procenten av denna potentiella lagringskapacitet skulle uppfylla Storbritanniens behov i cirka 100 år.

Sverige: Under perioden 2011–2015 deltog Sveriges geologiska undersökning i Nordic CCS Competence Centre NORDICCS . Ett av de viktigaste resultaten av detta är en webbaserad nordisk lagringsatlas för koldioxid , där en heltäckande översikt ges över lagringsplatser i de nordiska länderna Danmark, Norge, Sverige och Island. Reservoarsimuleringar tyder på en lagringskapacitet på 250 miljoner ton koldioxid för var och en av de två modellerade lagringsenheterna inom Sveriges ekonomiska zon.

Nederländerna: Planen för transport och lagring av koldioxid kommer att uppdateras 2017. I uppdateringen kommer det att undersökas vilka lagringsplatser som blir tillgängliga i framtiden, om dessa platser skulle kunna vara lämpliga ur teknisk och geologisk synvinkel och vilken lagringskapacitet de har. Hänsyn kommer också att tas till kostnaderna för att hålla platserna tillgängliga för koldioxidlagring under en viss tidsperiod, om till exempel infrastruktur fortfarande saknas för att transportera koldioxid till lagringsplatsen.

Grekland har gjort en preliminär identifiering av lämpliga platser för geologisk koldioxidlagring i sedimentationsbäcken i norra Grekland. Men mer ingående vetenskapliga undersökningar krävs för en mer precis bedömning av vilken lagringskapacitet som finns i dessa områden.

Ungern har gjort en bedömning av geologiska strukturer som skulle kunna vara lämpliga för geologisk koldioxidlagring, och av deras kapacitet 2013.

Tyskland gör just nu ytterligare en bedömning av lagringskapaciteten för koldioxid i djupa saltvattensakviferer med hjälp av metoden för den nordamerikanska atlasen för koldioxidlagring, i syfte att göra en expertjämförelse av metoderna.

Italien håller på att slutföra en strategisk miljöbedömning som kommer att möjliggöra en utvärdering av landets tillgängliga lagringskapacitet.

Bulgarien: Det finns ett utkast till förslag om ett projekt för fortsatt utvärdering av lagringsplatser för koldioxid, och man söker i nuläget finansiering.

Majoriteten av de bedömningar som görs i medlemsstaterna i dagsläget är statiska och täcker inte aspekter som flödesberäkningar, migrationsvägar och upplösningseffekter. För att de lämpligaste övervakningsteknikerna ska väljas och för att optimera potentiella koldioxidlagringsprojekt skulle dessa parametrar behöva studeras. Dessutom skulle kostnadsmodeller göra bedömningarna av koldioxidlagringen mer användbara.

Gemensamma forskningscentrumet (GFC) håller på att utveckla den första europeiska atlasen för koldioxidlagring, i nära samarbete med de europeiska geologiska undersökningarna, utifrån en harmoniserad bedömningsmetod för koldioxidlagring.

Forskningsprojekt som har betydelse för CCS-direktivet

Medlemsstater som är delaktiga i EU-projekt och regionala projekt: Era-Net Cofund-projekt ACT – Accelerating CCS technologies (påskynda användningen av CCS-teknik), GeoERA och energisamarbetet i Östersjöområdet CGS Baltic (geologisk lagring av koldioxid i Östersjöområdet). Nederländerna stöder ett storskaligt demonstrationsprojekt – Road 4 . En rad forskningsprojekt är direkt relevanta för genomförandet av direktivet, till exempel sådana som leder till ökad kunskap om möjligheterna till underjordisk lagring, bättre metoder för beskrivning och bedömning av det potentiella lagringskomplexet och området däromkring, test av koldioxidens injektivitet och utarbetande av bästa metoder för säker hantering och begränsning av potentiella konsekvenser av koldioxidlagring.

Elva medlemsstater och ett EES-land 5 deltar i åtgärd 9 i SET-planen – Renewing efforts to demonstrate CCS in the EU and developing sustainable solutions for carbon capture and use (CCU) (Nya ansträngningar för att demonstrera CCS-teknik i EU och utveckla hållbara lösningar för koldioxidinfångning och användning).

(1)

     I Tjeckien kommer koldioxidlagring i naturliga bergsformationer inte att tillåtas före den 1 januari 2020.

(2)

     Tyskland har infört restriktioner för hur stor koldioxidmängd som får lagras per år: 4 miljoner ton koldioxid är den totala mängden för hela landet, och 1,3 miljoner ton koldioxid tillåts per lagringsplats.

(3)

     Niedersachsen, Schleswig-Holstein, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen-Anhalt, Bremen.

(4)

     Road-projektet, http://road2020.nl/en , ett av de sex CCS-projekt som finansieras av det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR)

(5)

     Belgien, Finland, Frankrike, Kroatien, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland.