RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1214/2011 av den 16 november 2011 om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet

1.Inledning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1214/2011 av den 16 november 2011 om yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro mellan medlemsstaterna i euroområdet 1 trädde i kraft den 30 november 2012. Enligt artikel 26 i förordning (EU) nr 1214/2011 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordningen senast den 1 december 2016 och därefter vart femte år. Rapporten ska särskilt behandla möjligheten att införa gemensamma utbildningskrav för värdetransportpersonalens bärande av vapen och ändra artikel 24 i förordningen mot bakgrund av direktiv 96/71/EG 2 , noggrant beakta den tekniska utvecklingen på IBNS-området 3 , undersöka det eventuella mervärdet i att bevilja EU-licenser för gränsöverskridande värdetransporter på gruppnivå och bedöma om förordning (EU) nr 1214/2011 bör ändras i enlighet med detta 4 .

Kommissionen har för denna översyn, som baseras på frågeformulär, samrått med intressenterna i branschen, inbegripet sociala partner, liksom med medlemsstaterna 5 . Rapporten är baserad på svaren till frågorna och ett samråd med medlemsstaterna vid mötet med kommittén för gränsöverskridande transport av kontanter i euro den 27 september 2016 6 .

2.Allmän bakgrund

2.1.Kontext

2.1.1.Uppsättning gemensamma regler för gränsöverskridande transport av kontanter i euro

Införandet av euron har ökat behovet av gränsöverskridande vägtransport av kontanter mellan medlemsstaterna i euroområdet. Inom euroområdet bör banker, detaljhandelskedjor och andra som yrkesmässigt hanterar kontanter kunna ingå kontrakt med värdetransportföretag som erbjuder det bästa priset och/eller den bästa tjänsten och dra fördel av de kontanttjänster som den närmaste centralbanksfilialen eller värdedepån kan erbjuda, även om den är belägen i en annan medlemsstat. Medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade deltagande medlemsstater) har vidare förlagt eller kan tänkas vilja förlägga framställning av eurosedlar och euromynt utomlands. Detaljhandlare och banker som är belägna i gränsområden kan vilja få sina leveranser från den värdedepå som ligger närmast, vilket inte behöver vara i samma medlemsstat. Själva principen med en gemensam valuta inrymmer friheten att förflytta kontanter mellan de deltagande medlemsstaterna.

En fullständig harmonisering av värdetransporter i de deltagande medlemsstaterna ansågs inte genomförbar, och det ansågs inte heller lämpligt med ett system där tillstånd i en medlemsstat skulle gälla i alla medlemsstater (ömsesidigt erkännande). Förordning (EU) nr 1214/2011 fastställer därför en serie gemensamma regler som gäller i alla medlemsstater, utan att det påverkar vissa typer av nationella regler som uttryckligen anges i förordningen. Det innebär ingen fullständig harmonisering eftersom de gemensamma reglerna endast gäller för gränsöverskridande transport.

2.1.2.Tillämpning på vägtransport i deltagande medlemsstater och medlemsstater som förbereder ett införande av euron

Förordning (EU) nr 1214/2011 gäller för vägtransport av kontanter i euro, givet att det är det vanligaste (om inte enda) transportsätt för euro i gränsregioner och det enda transportsätt för vilket det identifierades ett behov av gemensamma regler vid gränsöverskridande värdetransporter. Luft- och sjötransport omfattas inte 7 . Förordning (EU) nr 1214/2011 gäller därför i praktiken endast för gränsöverskridande transport mellan de deltagande medlemsstater som har landgräns med en annan deltagande medlemsstat 8 . Vid gränsöverskridande transport kan den gränsöverskridande dimensionen uppkomma ur ett eller flera av följande tre element: Värdetransportföretagets hemmedlemsstat, den värdmedlemsstat (annan än hemmedlemsstaten) där ett värdetransportföretag tillhandahåller transporttjänsten, och/eller den medlemsstat som passeras av fordonet för att nå fram till värdmedlemsstaten eller återvända till hemmedlemsstaten.

De regler om gränsöverskridande transport av kontanter i euro som fastställs genom förordning (EU) nr 1214/2011 gäller endast med avseende på deltagande medlemsstater 9 .

I inledningen till en övergång till euro i en medlemsstat kan kontanter i euro behöva transporteras från de deltagande medlemsstaterna till den medlemsstat som förbereder övergången. Av denna anledning, enligt förordning (EU) nr 55/2013 10 , är förordning (EU) nr 1214/2011 också tillämplig på medlemsstater som förbereder ett införande av euro.

2.2.Centrala aspekter i förordning (EU) nr 1214/2011

2.2.1.Licens för gränsöverskridande värdetransporter

Med anledning av de potentiella säkerhetshot för värdetransportpersonal och allmänhet som är kopplade till transport av kontanter omfattas gränsöverskridande transport av kontanter i euro av innehav av en särskild licens för gränsöverskridande värdetransporter 11 . De nationella myndigheterna ska bevilja licenser för en period av fem år. Licenserna är föremål för de villkor som värdetransportföretagen ska uppfylla i enlighet med förordning (EU) nr 1214/2011, såsom de definierade kraven för värdetransportpersonal, de allmänna kraven för värdetransportfordon och andra grundförutsättningar 12 .

Värdetransportlicenserna registreras i informationssystemet för den inre marknaden (IMI) så att de offentliga myndigheterna kan få tillgång till dem på ett enkelt sätt 13 .

Personal som utför gränsöverskridande värdetransporter enligt förordning (EU) nr 1214/2011 har rätt till den minimilön som gäller i värdmedlemsstaterna enligt villkoren i förordning (EU) nr 1214/2011 14 .

2.2.2.Gränsöverskridande transport av kontanter i euro

Licensen för gränsöverskridande värdetransporter ger, med de begränsningar som anges i förordning (EU) nr 1214/2011, rätt till vägtransport av eurosedlar och euromynt över gränserna. Transporterna ska utföras under dagtid och endast om flertalet av hämtningarna eller leveranserna sker i värdmedlemsstaten och värdet på kontanterna i euro uppgår till minst 80 % av det totala kontantvärdet som transporteras i fordonet 15 . Det bör noteras att vissa särskilda transportsätt uttryckligen undantas från förordningens tillämpningsområde, trots att de omfattas av definitionen av gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro, såsom punkt-till-punkt-transporter till och från nationella centralbanker eller produktionsställen för kontanter 16 .

2.2.3.Tillämpliga transportsätt

I förordning (EU) nr 1214/2011 föreskrivs fem typer av transportsätt för eurosedlar och två för euromynt. Vidare definieras villkoren för dessa, såsom bepansring av fordon, användning av intelligenta system för neutralisering av sedlar (IBNS) och närvaro av värdetransportpersonal 17 . De deltagande medlemsstaterna beslutar vilka av dessa transportsätt som är tillämpliga i deras territorium 18 .

2.2.4.Rollen för intelligenta system för neutralisering av sedlar (IBNS) och tagande ur omlopp av neutraliserade sedlar

I förordning (EU) nr 1214/2011 är avsikten att underlätta användningen av IBNS, eftersom användningen av IBNS förväntas förbättra säkerheten för värdetransportpersonal och allmänhet 19 . Värdetransportföretag som bedriver verksamhet enligt förordning (EU) nr 1214/2011 ska ta neutraliserade sedlar ur omlopp, för att se till att sådana sedlar inte längre används vid betalningsoperationer 20 .

2.2.5.Värdlandets regler som gäller vid transport: nationell polisstyrka, allmän säkerhet och bärande av vapen

De frågor gällande värdetransporter som inte omfattas av de gemensamma reglerna i förordning (EU) nr 1214/2011 regleras av nationell lagstiftning, vilken omfattas av de allmänna reglerna i fördraget (såsom principen om icke-diskriminering). Dessa regler ska respekteras i värdlandet av värdetransportföretag som utför gränsöverskridande transporter. Sådana nationella regler rör polisstyrkans roll (såsom förhandsinformation, eskort och spårning på distans) 21 , säkerhetsregler för leverans- och upphämtningsplatser för kontanter 22 och regler avseende vapen 23 .

2.3.Meddelande- och informationsskyldigheter

I förordning (EU) nr 1214/2011 föreskrivs ett antal informationsskyldigheter för innehavare av licenser för gränsöverskridande värdetransporter, deltagande medlemsstater och kommissionen.

Licensinnehavarna ska informera de deltagande medlemsstaterna om den planerade starten på en gränsöverskridande transport. De deltagande medlemsstaterna ska informera varandra om gränsöverskridande verksamhet som meddelats av värdetransportföretag som verkar enligt förordning (EU) nr 1214/2011 24 . På webbplatsen Europa 25 publicerar kommissionen all information om de IBNS som godkänts av de deltagande medlemsstaterna 26 , nationella regler om polisstyrkornas roll och om säkerheten på platser dit kontanter levereras eller hämtas upp, nationella utbildningskrav för värdetransportpersonal 27 , kontaktuppgifter till de nationella beviljande myndigheterna och de värdmyndigheter som ska meddelas om starten på gränsöverskridande transporter 28 . Kommissionen publicerar slutligen tillämpliga transportsätt som har valts av de deltagande medlemsstaterna i Europeiska unionens officiella tidning 29 .

2.4.Efterlevnadskontroller, sanktioner och säkerhetsåtgärder i nödsituationer

För att garantera en hög säkerhetsnivå vid gränsöverskridande värdetransporter kan de deltagande medlemsstaterna genomföra efterlevnadskontroller hos värdetransportföretag som bedriver verksamhet i deras territorium enligt förordning (EU) nr 1214/2011 30 . Sanktioner kan utfärdas i fall av bristande efterlevnad till följd av villkoren som fastställs i artikel 22 i förordning (EU) nr 1214/2011. Slutligen kan behöriga myndigheter fatta beslut om tillfälliga säkerhetsåtgärder i händelse av ett allvarligt problem som har stor inverkan på värdetransporternas säkerhet 31 .

3.Genomförande av förordning (EU) nr 1214/2011

3.1.Ansökan om och beviljande av licenser för gränsöverskridande värdetransporter

3.1.1.Ansökan om och beviljande av licenser för gränsöverskridande värdetransporter

Det administrativa förfarandet för licensbeviljande förefaller fungera smidigt. Värdetransportföretagen har inte rapporterat om några särskilda problem beträffande inlämning av handlingar och belägg som behövs för ansökan. Myndigheterna i medlemsstaterna har inte heller stött på särskilda problem med att utfärda licenser för gränsöverskridande värdetransporter. Alla licensansökningar som lämnats in av värdetransportföretag har resulterat i beviljade licenser 32 och det har inte förekommit några incidenter av vikt i samband med registreringen i IMI.

Det finns inte något behov av att förlänga giltighetstiden för licenser för gränsöverskridande värdetransporter. Myndigheterna i de deltagande medlemsstaterna och det stora flertalet av licensinnehavarna anser det lämpligt med en femårig giltighetstid för licensen. Kommissionen delar denna uppfattning.

Intressenterna ser inget mervärde i att bevilja licenser för gränsöverskridande värdetransporter på gruppnivå. Kommissionen inser att sådana licenser skulle leda till försämrad överblick över och kontroll av värdetransportföretag och att befintliga kontrollåtgärder skulle försvåras. Kommissionen anser därför inte att beviljande av licenser på gruppnivå är ett möjligt alternativ inom en nära framtid.

Slutligen föreslår några intressenter att förordning (EU) nr 1214/2011 bör innehålla ett förenklat och påskyndat förfarande för beviljande av licenser för gränsöverskridande värdetransporter på kort sikt, för att bemöta hot (såsom strejker, naturkatastrofer) och garantera tillhandhållandet av kontanter i euro.

3.1.2.Licenser för gränsöverskridande värdetransporter i siffror

Hittills har totalt åtta deltagande medlemsstater utfärdat licenser för gränsöverskridande värdetransporter. Elva licenser utfärdades inom ett år från ikraftträdandet av förordning (EU) nr 1214/2011. Än så länge har 25 licenser för gränsöverskridande värdetransporter beviljats Frankrike (3), Tyskland (7), Italien (2), Nederländerna (3), Österrike (1), Spanien (2), Slovakien (2) och Slovenien (5) 33 . Tyskland har beviljat den största andelen licenser (28 %), följt av Slovenien (20 %); tillsammans står de för nästan hälften av alla licenser 34 . Sexton licenser har beviljats i ett gränsområde runt Österrike som omfattar fem gränser till deltagande medlemsstater inom en radie av mindre än 370 km. Intressant nog finns det inga licenser från Belgien eller Luxemburg, trots att båda medlemsstaterna tillhör ett område med sex geografiskt koncentrerade gränser inom en radie av mindre än 250 km. Vidare är befolkningstätheten hög, det finns en stor företagskoncentration och länderna omges av en liten och två stora angränsande deltagande medlemsstater 35 .

Flera innehavare av licenser för gränsöverskridande värdetransporter uppger att de (ännu) inte har använt sina licenser, eftersom de affärsmöjligheter som de förväntade sig att få med licenserna inte infann sig av ekonomiska skäl 36 , eller på grund av befintliga hinder, trots att förordning (EU) nr 1214/2011 har infört vissa gemensamma minimiregler för gränsöverskridande verksamhet.

3.1.3.Meddelande av och information om gränsöverskridande värdetransporter och krav

Även om innehavarna av licenser för gränsöverskridande värdetransporter i allmänhet uppfyller sina skyldigheter att meddela påpekar vissa deltagande medlemsstater att information om gränsöverskridande transporter som den lokala polisen och regionala myndigheter kan ha samlat in inte vidarebefordras till dem på vederbörligt sätt. Till följd av detta anser dessa deltagande medlemsstater att det är svårt att få en klar överblick över de gränsöverskridande värdetransporter som faktiskt utförs på deras territorium.

Kommissionen har publicerat all relevant information om gränsöverskridande värdetransporter i enlighet med förordning (EU) nr 1214/2011 37 .

3.2.Användning av IBNS vid transport av eurosedlar och IBNS tekniska utveckling

Innehavarna av licenser för gränsöverskridande värdetransporter uppger att de endast använder IBNS vid gränsöverskridande värdetransporter när detta är obligatoriskt i värdlandet, landet som passeras eller hemlandet, eller när användning krävs av företagets försäkringsgivare. Belgien är den enda deltagande medlemsstat där fordon utrustade med IBNS måste användas vid sedeltransport.

Den vanligaste IBNS-tekniken som används är missfärgning 38 och denna metod förväntas föredras på marknaden under de kommande åren 39 .

3.3.Avlöning av värdetransportpersonal med åtminstone den minimilön som gäller i värdmedlemsstaten

Innehavarna av licenser för gränsöverskridande värdetransporter uppger att de inte har stött på problem med att tillämpa ersättningsreglerna i förordning (EU) nr 1214/2011. Enligt artikel 24 i förordningen omfattas gränsöverskridande värdetransporter av samma lönebestämmelser som (nationella) värdetransportföretag som bedriver verksamhet i värdmedlemsstaten, varigenom osund konkurrens förhindras samtidigt som värdetransportpersonalens rättigheter säkerställs. Förutsatt att relevanta bestämmelser i direktiv 96/71/EG, som artikel 24 i förordning (EU) nr 1214/2011 hänvisar till, inte har ändrats mellan förordningens ikraftträdande och denna översyn ser kommissionen inget behov av att föreslå ändringar av artikel 24 i förordningen 40 .

3.4.Efterlevnad av lagstiftningen i hemmedlemsstaten, medlemsstaten som passeras och värdmedlemsstaten

3.4.1.Regler om polisstyrkans roll och säkerhetsregler för leverans och upphämtning av kontanter

Kommission har inte fått någon information om allvarliga incidenter eller problem med koppling till skyldigheten att följa värdmedlemsstatens regler om polisstyrkans roll (såsom förhandsinformation, eskort och spårning på distans) eller säkerhetsregler för leverans- och upphämtningsplatser för kontanter. Kommissionen ser därför inget behov av att föreslå ändringar i detta avseende.

3.4.2.Bärande av vapen

Vid gränsöverskridande värdetransporter gäller värdmedlemsstatens nationella regler om bärande av vapen. De här reglerna varierar kraftigt; en del medlemsstater tillåter bärande av vapen, medan andra antingen kräver eller förbjuder det, eller tillåter en blandning av alternativ enligt varje enskilt transportsätt. Dessa olikheter begränsar vissa möjligheter till gränsöverskridande värdetransporter. Värdetransportföretagen uppger att det är svårt och dyrt att i praktiken genomföra tillhandahållandet/förvaringen av vapen i fjärrstyrda säkerhetsskåp, i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) nr 1214/2011, för att följa de olika vapenordningarna i de deltagande medlemsstaterna 41 .

Kommissionen anser det inte lämpligt att harmonisera vapenreglerna i de deltagande medlemsstaterna inom ramen för förordning (EU) nr 1214/2011. Med anledning av de befintliga skillnaderna i de nationella lagstiftningarna beträffande bärande av vapen finns det följaktligen inget mervärde i att ha gemensamma utbildningskrav.

3.5.Transportsätt som fastställs av värdmedlemsstaten

Eftersom de deltagande medlemsstaterna får välja vilket eller vilka transportsätt för eurosedlar som ska gälla i deras territorium när det gäller gränsöverskridande värdetransporter har mycket olika förutsättningar skapats 42 . Detta leder i vissa situationer, där respektive tillämpliga transportsätt i hemmedlemsstaten och värdmedlemsstaten överensstämmer dåligt med varandra, till att gränsöverskridande värdetransporter medför stora investeringar eller blir olönsamma på leverantörssidan, i och med att denna typ av transport sker så pass sporadiskt. Som ett exempel är IBNS-utrustning obligatorisk vid gränsöverskridande transporter i Belgien men inte i Tyskland. Värdetransportföretag som bedriver verksamhet i Österrike transporterar eurosedlar i obepansrade omärkta värdetranportfordon utrustade med IBNS, men vid transport till Tyskland måste de ha helbepansrade värdetransportfordon med tre personer i värdetransportpersonalen.

3.6.Efterlevnadskontroller, möjliga sanktioner och säkerhetsåtgärder i de deltagande medlemsstaterna

Kommissionen har inte informerats om några problem vad gäller kontroller av efterlevnad eller slumpvisa inspektioner, även om vissa deltagande medlemsstater saknar information om gränsöverskridande värdetransporter som faktiskt sker på deras territorium. Kommissionen har inte heller fått information om några säkerhetsåtgärder i nödsituationer eller utfärdande av sanktioner. Kommissionen anser att de relevanta reglerna i förordning (EU) nr 1214/2011 är ändamålsenliga.

4.Slutsatser

4.1.Punkter som ska granskas särskilt enligt artikel 26

Med avseende på de punkter som ska behandlas särskilt enligt vad som föreskrivs i artikel 26 i förordning (EU) nr 1214/2011 kan följande slutsatser dras: 1) Det finns för tillfället inget behov av gemensamma utbildningskrav för värdetransportpersonalens bärande av vapen, på grund av de olika nationella reglerna om bärande av vapen. 2) Artikel 24 om avlöning behöver inte ändras med anledning av den föreslagna ändringen av direktiv 97/71/EG. 3) Det behövs inte något system för beviljande av licenser på gruppnivå. 4) Det har inte skett några större tekniska framsteg på IBNS-området som skulle kräva en ändring av förordning (EU) nr 1214/2011. Kommissionen har därför än så länge inte behövt använda sig av sin befogenhet att anta delegerade akter 43 om IBNS. Det finns inte heller tecken på behov av delegerade akter om andra säkerhetsfunktioner såsom bepansring av fordon eller skottsäkra västar.

4.2.Optimering av yrkesmässig gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro

Förordning (EU) nr 1214/2011 trädde i kraft den 29 november 2012. De deltagande medlemsstaterna måste införa förfaranden för att få bättre överblick över de gränsöverskridande värdetransporter som faktiskt utförs i deras territorium. Det faktum att endast 25 licenser har beviljats för ett område med 14 deltagande medlemsstater verkar dock antyda att förordning (EU) nr 1214/2011 inte genomförs fullt ut, särskilt med tanke på att väldigt få gränsöverskridande transporter förefaller utföras i ett geografiskt koncentrerat gränsområde som kännetecknas av både hög befolkningstäthet och stor företagskoncentration (Benelux och angränsande länder). Ett bättre genomförande av förordningen, med fler licenser för gränsöverskridande värdetransporter och ett större urval av företag som utför gränsöverskridande värdetransporter, skulle också tillgodose ett möjligt behov av beredskapsplanering. Ett förbättrat genomförande av förordningen skulle kunna uppnås genom en förenklad definition av gränsöverskridande transport och tillämpningen av ”principen om hemmedlemsstat” på transportsätt.

4.2.1.Bättre definition av gränsöverskridande vägtransport

Den gällande definitionen av gränsöverskridande transport (artikel 1 b i förordning (EU) nr 1214/2011 44 ) kan vara orsaken till det begränsade antalet licensinnehavare, eftersom den utesluter potentiella gränsöverskridande värdetransporter.

Som en del av definitionen måste en majoritetsregel respekteras, enligt vilken flertalet av de leveranser/hämtningar av kontanter i euro som görs av ett värdetransportfordon under samma dag utförs i värdmedlemstatens territorium, för att uppfylla villkoren för gränsöverskridande värdetransport enligt förordning (EU) nr 1214/2011. Detta hindrar mindre värdetransportföretag, som huvudsakligen utför värdetransporter i sin hemmedlemsstat, från att komma in på marknaden för gränsöverskridande värdetransporter, eftersom ”sporadiska” (minoritets-)värdetransporter i värdmedlemsstaten inte berättigar till en gränsöverskridande licens. Detta förhindrar dem från att prova den utländska marknaden och skaffa nya kunder.

Samma sak gäller för begränsningen i artikel 1 b, enligt vilken kontanter i annan valuta än euro som transporteras i värdetransportfordonet inte får överstiga 20 % i förhållande till det totala värdet av kontanter som transporteras i samma värdetransportfordon, för att ge rätt till en licens.

4.2.2.Tillämpning av transportsätt

Ett annat förslag för att bättre utnyttja potentialen i gränsöverskridande värdetransporter skulle kunna vara att tillämpa principen om hemmedlemsstat på transportsätt. Flera intressenter har föreslagit att frångå principen om värdmedlemsstat eftersom den skapar hinder till marknaden som enligt deras åsikt inte kan motiveras av säkerhetsskäl 45 . Ett värdetransportföretag med licens i sin deltagande hemmedlemsstat skulle då kunna använda sitt värdetransportfordon för gränsöverskridande värdetransporter till värdlandet genom att använda något av transportsätten som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011. Ett sådant tillvägagångssätt skulle bespara värdetransportföretagen onödiga ekonomiska investeringar (såsom uppgradering till IBNS eller diversifiering av flottan av värdetransportfordon) som de i nuläget skulle vara tvungna att göra för att uppfylla de transportsätt i värdmedlemsstaten som inte sammanfaller med dem i hemmedlemsstaten.

5.Rekommendationer inför framtiden

Av översynen av genomförandet av förordning (EU) nr 1214/2011 följer följande rekommendationer:

De deltagande medlemsstaterna bör införa lämpliga förfaranden för att få en bättre överblick över de gränsöverskridande värdetransporter som utförs i deras territorium. Detta skulle förbättra kvaliteten på de uppgifter som behövs för en fortsatt diskussion om genomförandet av förordning (EU) nr 1214/2011 och för förslag som beaktas för möjliga ändringar i lagstiftningen.

En informationskampanj bör genomföras riktad till efterfrågesidan för kontanter (banker, stormarknader, detaljister) och värdetransportföretag för ökat utnyttjande av överensstämmande transportsätt, för att bidra till effektiviteten i förordning (EU) nr 1214/2011 och möjligen öka antalet licenser för gränsöverskridande värdetransporter.

De deltagande medlemsstaterna bör försöka använda ett större urval av tillämpliga transportsätt som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011 på sitt territorium, för att öka potentialen för gränsöverskridande värdetransporter enligt förordningen i dess nuvarande form till förmån för användarna av kontanter i euro.

Kommissionen kommer senast vid nästa översynstillfälle 46 att ha genomfört en konsekvensbedömning för att beakta följande möjliga förbättringar av förordning (EU) nr 1214/2011:

1.Ändamålsenlig definition av gränsöverskridande transport, med fokus på den gränsöverskridande aspekten och gemensamma regler i värdmedlemsstaten och medlemsstaten som passeras:

a. Regeln om att endast gränsöverskridande vägtransport av kontanter i euro omfattas av licensen för gränsöverskridande värdetransporter om flertalet av leveranserna eller hämtningarna av kontanter utförs i värdmedlemsstaten bör ses över.

b. Villkoret att kontanter i annan valuta än euro som transporteras i värdetransportfordonet inte får överstiga 20 % i förhållande till det totala värdet av kontanter som transporteras i samma värdetransportfordon bör granskas på nytt.

2.Utan att det påverkar de nationella vapenreglerna i de deltagande medlemsstaterna bör principen om hemmedlemstat tillämpas på de transportsätt som föreskrivs i förordning (EU) nr 1214/2011.

(1) EUT L 316, 29.11.2011, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).

(3) IBNS står för ”intelligent system för neutralisering av sedlar”.

(4) Artikel 26 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(5) Frågeformulär skickades ut till alla medlemsstater, värdetransportföretag med gränsöverskridande licenser enligt förordningen om värdetransporter och till relevanta europeiska intressenter, nämligen Europeiska sammanslutningen av kontanthanteringsföretag (ESTA), Europeiska betalningsrådet (EPC), Europeiska centralbanken (ECB), Europeiska federationen för detaljister, grossister och internationella handlare (EuroCommerce) och Europeiska fackliga samorganisationen. För de utskickade frågorna, se bilaga I.

(6) Kommitté inrättad i enlighet med artikel 25.2 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(7) Lufttransport av eurosedlar sker mest för lagerhantering i de deltagande medlemsstaterna, organiserad mellan de nationella centralbankerna, eller för återförande av sedlar från tredjeländer till de deltagande medlemsstaterna. Sjötransport, som inte heller omfattas av förordning (EU) nr 1214/2011, är sällsynt, men kan, beroende på geografiska förhållanden, användas för transport av euromynt till en medlemsstat (utan eget myntverk) som förbereder för en övergång till euro. Båda transportsätten är undantagna från tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 1214/2011.

(8) Alla medlemsstater i euroområdet förutom Finland, Grekland, Irland, Malta och Cypern.

(9) Förutsatt särskilda geografiska förhållanden kan det finnas fall där transport som passerar en annan medlemsstat kan vara effektivare för ett värdetransportföretag än direkt transport via de gemensamma gränserna mellan de deltagande medlemsstaterna. Ett sådant exempel som inte omfattas av förordning (EU) nr 1214/2011 skulle vara transport av kontanter i euro mellan Tyskland och Österrike via Tjeckien, eller mellan Österrike och Slovakien via Ungern.

(10) Rådets förordning (EU) nr 55/2013 om utvidgningen av tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 1214/2011 (EUT L 21, 24.1.2013, s. 1).

(11) Artikel 4 i förordning (EU) nr 1214/2011. Den gränsöverskridande licensen ska innehas som ett tillägg till den nationella värdetransportlicens som krävs i flertalet deltagande medlemsstater och som inte harmoniseras genom denna förordning.

(12) Artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(13) Artikel 11.2 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(14) Artikel 24 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(15) Artikel 1 b i förordning (EU) nr 1214/2011.

(16) Artikel 2.1 a i förordning (EU) nr 1214/2011.

(17) Artiklarna 14–20 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(18) I vitboken av den 18 maj 2009 om yrkesmässiga gränsöverskridande vägtransporter av eurokontanter mellan medlemsstaterna i euroområdet (KOM[2009] 214 slutlig) föreslog kommissionen att låta värdetranportföretaget välja lämpligt transportsätt (s. 7).

(19) Skäl 4 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(20) Artikel 10 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(21) Artikel 8 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(22) Artikel 9 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(23) Artikel 6 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(24) Artikel 12.1 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(25) http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/cash/transit/index_en.htm

(26) Artikel 11.1 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(27) Artikel 11.4 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(28) Artikel 11.7 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(29) EUT C 242, 2.7.2016, s. 39, i linje med artikel 13.5 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(30) Artikel 21 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(31) Artikel 23 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(32) Undersökningsdata; för undersökningsfrågorna, se bilaga I.

(33) Se bilaga II.

(34) Se bilaga II.

(35) För en överblick över de två ”högpotentiella regionerna” för gränsöverskridande transport av kontanter i euro, se bilaga II.

(36) Bland annat vissa värdetransportföretag rapporterar motvillighet hos en del nationella centralbanker från närliggande deltagande medlemsstater att acceptera inlämnande av mynt.

(37) http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/cash/transit/index_en.htm

(38) För en översikt över IBNS-teknik som godkänts av de deltagande medlemsstaterna, se http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/cash/transport/pdf/overview_rules_on_national_police_forces_and_ibns_info_en.pdf

(39) Enligt EURICPA, Europeiska sammanslutningen för intelligent kontantskydd.

(40) Kommissionen översände ett förslag till direktiv om ändring av direktiv 96/71/EG den 8 mars 2016 (COM[2016] 128 final).

(41) Detta är särskilt fallet vid transport från och till deltagande medlemsstater där bärande av vapen är förbjudet vid alla transportsätt.

(42) För en översikt över de transportsätt som används av de deltagande medlemsstaterna, se http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/cash/transport/pdf/overview_applicable_transport_arrangement_in_euro-area_ms_en.pdf

(43) Artikel 27 i förordning (EU) nr 1214/2011.

(44) Vidare gäller förordning (EU) nr 1214/2011 endast för värdetransporter där flertalet av de leveranser/hämtningar av kontanter i euro som görs av ett värdetransportfordon under samma dag utförs i värdmedlemstatens territorium.

(45) Enligt ESTA, Europeiska sammanslutningen av kontanthanteringsföretag.

(46) Den 1 december 2021, enligt artikel 26 i förordning (EU) nr 1214/2011.