29.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 252/238

—

med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för budgetåret 2015,

—

med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0101/2017),

A.

Enligt redovisningen för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (nedan kallad myndigheten) för budgetåret 2015 uppgick den slutliga budgeten till 20 212 701 euro, vilket motsvarar en minskning med 6,35 % jämfört med 2014. 40 % av myndighetens budget kommer från unionens budget.

B.

Revisionsrätten har i sin rapport om årsredovisningen för myndigheten för budgetåret 2015 (revisionsrättens rapport) förklarat att man har uppnått rimlig säkerhet om att myndighetens räkenskaper för budgetåret 2015 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

C.

Den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten betonar att det i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är särskilt viktigt att ytterligare stärka unionsinstitutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och ansvarsskyldighet, införandet av begreppet resultatbaserad budgetering och en god förvaltning av personalresurser.

1.

Europaparlamentet understryker att myndigheten spelar en avgörande roll för att främja en konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen och en bättre samordning mellan nationella myndigheter och för att säkerställa finansiell stabilitet, transparens, bättre integrerade och säkrare finansmarknader samt en hög grad av konsumentskydd och en enhetlig tillsynspraxis på detta område.

2.

Europaparlamentet påminner om att parlamentet har varit en viktig drivkraft i samband med inrättandet av ett nytt och övergripande europeiskt system för finansiell tillsyn (ESFS) som ska omfatta de tre europeiska tillsynsmyndigheterna, för att säkerställa ett bättre finansiellt tillsynssystem efter finanskrisen.

3.

Europaparlamentet noterar från revisionsrättens rapport att två kommentarer avseende överföringar till efterföljande år, överföringar och budgetförvaltning som gjordes i revisionsrättens rapport för 2014 markerats som ”pågående” i revisionsrättens rapport för 2015.

4.

Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten har avgjort att budgetöverföringar, överföringar till påföljande år och tillhörande åtaganden är i linje med de särskilda bestämmelserna i budgetförordningen, även om den omfattning av 2015 års verksamhet som täcks av anslag från 2014 står i strid med principen om budgetens ettårighet.

5.

Europaparlamentet noterar att andelen gjorda åtaganden som fördes över under avdelning III (driftsutgifter) uppgick till 2 300 000 euro (45 % av utgifterna), jämfört med 4 700 000 euro (66 % av utgifterna) 2014. Parlamentet konstaterar att dessa överföringar i huvudsak avsåg specifika kontrakt för myndighetens fleråriga it-program till stöd för genomförandet av Solvens II och kontrakt som undertecknades sent under året. Parlamentet noterar dessutom från myndigheten att anslagsöverföringarna kommer att minska från och med 2016 till en godtagbar nivå då genomförandet av myndighetens it-program når sin slutfas. Parlamentet noterar att sådana överföringar ofta kan vara delvis eller fullständigt motiverade eftersom byråernas verksamhetsprogram löper över flera år, och att detta inte nödvändigtvis behöver vara en svaghet i budgetplaneringen och budgetgenomförandet eller gå emot principen om budgetens ettårighet, i synnerhet om myndigheten planerat dem i förväg och informerat revisionsrätten om detta.

6.

Europaparlamentet noterar att skillnaden mellan den ursprungliga och slutliga budgeten för avdelning I (personalkostnader) blev en liten minskning på 2,56 %, medan skillnaden för avdelning II (administrativa utgifter) blev en minskning på 9,36 %. Parlamentet noterar till följd av de budgetändringar och överföringar som gjorts att budgeten i avdelning III (driftsutgifter) ökade med 21,19 %. Parlamentet konstaterar att ändringarna i strukturen på den ursprungliga budgeten i allmänhet var mindre än under 2014. Parlamentet konstaterar vidare att nivån på och typen av överföringar har hållits inom de finansiella bestämmelsernas gränser.

7.

Europaparlamentet noterar att budgetövervakningsinsatser under budgetåret 2015 resulterade i ett genomförande av budgeten på 99,97 %, vilket innebar att myndigheten nådde det planerade målet och att minskningen var 0,03 % jämfört med 2014. Parlamentet noterar vidare att genomförandegraden för betalningsbemyndigandena var 83,75 %, vilket innebär att myndighetens planerade mål uppnåddes och att det skedde en ökning med 9,65 % jämfört med 2014.

8.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att myndigheten arbetar med att utveckla mer sofistikerade och mindre produktionsinriktade resultatindikatorer, vilket skulle innebära bättre underlag för att bedöma huruvida myndigheten uppnår sina strategiska ambitioner.

9.

Europaparlamentet påpekar att man har kommit överens om att dela eventuella budgetöverskott eller -underskott med medlemsstaterna i förhållande till fördelningsnyckeln. Parlamentet uppmanar kommissionen att formalisera den överenskomna processen i lagstiftningen.

10.

Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa en lämplig nivå på prioriteringar och effektivitet i samband med tilldelningen av medel och att det fortfarande finns utrymme att rationalisera myndighetens budget. Parlamentet betonar därför att alla eventuella ökningar av myndighetens resurser bör åtföljas av adekvata prioriteringsåtgärder. Eftersom myndighetens arbete i allt högre grad övergår från lagstiftningsarbete till enhetlig och förstärkt tillsyn föreslår parlamentet att myndigheten bör förses med en budget och personalstyrka i enlighet med detta.

11.

Europaparlamentet drar slutsatsen att myndighetens finansieringsarrangemang behöver ses över. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att ändra det nuvarande finansieringsarrangemanget genom att införa lämpligt och proportionerligt anpassade avgifter för marknadsdeltagarna, eventuellt genom att delvis ersätta bidragen från nationella behöriga myndigheter samtidigt som myndighetens oberoende och tillsynsverksamhet säkerställs.

12.

Europaparlamentet noterar att myndigheten uppgett att den genomförde 26 rekryteringsförfaranden 2015 och tillsatte 95,6 % av tjänsterna i sin tjänsteförteckning före årets slut, vilket är lägre än myndighetens mål på 100 %. Parlamentet noterar från myndigheten att målet inte uppnåddes på grund av att personalomsättningen var hög, vissa rekryteringsförfaranden var fruktlösa och att de utvalda kandidaterna inte accepterade kontraktsförslagen.

13.

Europaparlamentet noterar från myndigheten att rekryteringsproblemen kan vara relaterade till de höga boendekostnaderna i myndighetens säte i Frankfurt, och att myndigheten är mindre finansiellt attraktiv jämfört med andra europeiska organ, såsom Europeiska centralbanken och den gemensamma tillsynsmekanismen. Parlamentet noterar att myndigheten uppgett att den har sett över de relevanta personalprocesserna för att göra dem effektivare.

14.

Europaparlamentet noterar att myndigheten förväntades etablera interna bestämmelser för rapportering om missförhållanden senast i början av 2017. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om fastställandet och genomförandet av bestämmelserna för rapportering om missförhållanden.

15.

Europaparlamentet noterar bekymrat att, med undantag av meritförteckningarna för högsta ledningen, har meritförteckningar och intresseförklaringar för myndighetens styrelseledamöter och tillsynsstyrelse inte offentliggjorts på myndighetens webbplats. Parlamentet uppmanar myndigheten att åtgärda situationen och offentliggöra dessa handlingar för att säkerställa nödvändig offentlig tillsyn och kontroll av sin förvaltning.

16.

Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att myndighetens etikregler omfattar åtgärder för att förbättra transparensen när det gäller hanteringen av lobbyister och intressenter, och att personalen genom dessa regler får råd och vägledning om hur de kan undvika att bli otillbörligt påverkade av intressenter eller intressegrupper. Parlamentet noterar att myndigheten sedan juli 2016 på sin webbplats offentliggör uppgifter om sina möten med externa intressenter, medieföreträdare och andra institutioner och relevanta aktiviteter.

17.

Europaparlamentet anser att protokollen från tillsynsstyrelsens och intressentgruppernas sammanträden, som är allmänt tillgängliga, bör offentliggöras omedelbart efter sammanträdet för att minska den nuvarande eftersläpningen på upp till tre månader mellan sammanträden och offentliggörandet av protokollen i syfte att möjliggöra en bättre inblick i de diskussioner som hållits, ledamöternas ståndpunkter och hur de röstat. Parlamentet anser att informationen till EU-medborgarna också skulle kunna förbättras genom webbsändningar. Parlamentet är bekymrat över den ojämlika tillgången till handlingar och information från interna sammanträden som i praktiken råder för olika berörda parter, bland annat Europaparlamentet. Parlamentet anser att myndigheten bör inrätta en säker kanal för visselblåsare inom ramen för sin verksamhetsplan för de kommande åren.

18.

Europaparlamentet noterar att kommissionens tjänst för internrevision (IAS) i april 2016 avslutade rekommendationerna avseende intern kontrollstandard (ICS) 10 om driftskontinuitet och ICS 11 om dokumenthantering.

19.

Europaparlamentet noterar att myndighetens interna konstrollstandarder sågs över 2015 i syfte att anpassa dem till kommissionens interna kontrollstandarder. Parlamentet noterar dessutom att alla ICS genomfördes i vederbörlig ordning före utgången av 2015, inbegripet de två ICS om dokumenthanteringsförfaranden och genomförandet av de återstående delarna av myndighetens driftskontinuitetsförmåga. Parlamentet konstaterar att ett formellt beslut från IAS om ett fullständigt genomförande av ICS förväntades 2016. Parlamentet ser fram emot en bekräftelse av ett framgångsrikt genomförande av ICS och myndighetens rapportering om detta i sin nästa årsrapport.

20.

Europaparlamentet noterar att IAS under 2015 genomförde en granskning av hur tillsynskollegierna främjas och hur en gemensam tillsynskultur skapas i Eiopa. Parlamentet konstaterar vidare att ingen av rekommendationerna från IAS klassificerades som kritiska eller mycket viktiga. Parlamentet konstaterar att myndigheten uppgett att den till följd av granskningsrapporten utvecklade en handlingsplan för att ta itu med alla rekommendationer från IAS, vilken sedan antogs av förvaltningsstyrelsen.

21.

Europaparlamentet noterar att man under 2015 genomförde nya kommunikationsåtgärder, vilka i huvudsak avsåg tillgänglighet, sociala nätverk, handledningar om centrala ämnen och ökat deltagande från myndighetens ledning och experter i relevanta evenemang. Parlamentet noterar att kommunikationsstrategin sågs över 2016 i syfte att tillhandahålla mer tillgänglig och lättbegriplig information, särskilt för konsumenter och allmänheten i stort, där en översyn och omstöpning av myndighetens webbplats är ett av huvudmålen. Myndigheten uppmanas att genomföra den nya strategin så snart som möjligt.

22.

Europaparlamentet noterar att 41 personer i personalen under 2015 deltog i ”bortadagar” till en total kostnad av 9 174 euro (223 euro per person) och 120 personer i ”andra evenemang” (för vilka den totala kostnaden var 9 900 euro eller 82,5 euro per person);

23.

Parlamentet konstaterar att revisionsrättens bedömning är mycket kortfattad och inte innehåller så många förslag till hur Esmas budgetförvaltning kan effektiviseras. Parlamentet beklagar att vissa medlemsstater inte hade betalat hela sitt bidrag för 2015 i slutet av det året. Parlamentet noterar att framsteg har gjorts i detta hänseende jämfört med 2014.

24.

Europaparlamentet betonar att myndigheten måste se till att alla uppdrag utförs till fullo och inom fastställda tidsfrister, och samtidigt noggrant hålla sig till de uppgifter myndigheten tilldelats av Europaparlamentet och rådet. Parlamentet noterar att myndigheten lägger avsevärda resurser på arbetet med att utarbeta riktlinjer och rekommendationer. Parlamentet anser att myndigheten till fullo bör utnyttja det spelrum som dess mandat erbjuder för att på ett effektivt sätt främja proportionalitet i all sin verksamhet. Parlamentet betonar att myndigheten varje gång den har befogenhet att utarbeta nivå 2- och nivå 3-åtgärder särskilt måste uppmärksamma de olika nationella marknadernas särdrag och att de berörda marknadsdeltagarna och konsumentskyddsorganisationerna i god tid och i stor utsträckning bör involveras i processen att fastställa standarder, och vid utarbetandet och genomförandet av dessa standarder.

25.

Europaparlamentet noterar med oro att myndigheten inte utövar alla de befogenheter myndigheten har inom sina rättsliga ramar. Parlamentet understryker att myndigheten bör se till att maximera sina resurser för att till fullo uppfylla sitt rättsliga mandat. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att ett ökat fokus på det mandat som myndigheten tilldelats av parlamentet och rådet skulle kunna bidra till en effektivare användning av medlen och ett effektivare uppnående av målen. Parlamentet betonar att myndigheten i samband med utövandet av sin verksamhet, i synnerhet utarbetandet av genomförandelagstiftning, regelbundet måste ge parlamentet och rådet övergripande information om sin verksamhet.

26.

När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 27 april 2017 (1) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.