(1)

Syftet med detta direktiv är att bidra till en välfungerande inre marknaden genom att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar och genom att undanröja hinder för den fria rörligheten för vissa tillgängliga produkter och tjänster. Detta kommer att öka tillgången på tillgängliga produkter och tjänster på den inre marknaden.

(1)

Syftet med detta direktiv är att bidra till en välfungerande inre marknad genom att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar och genom att undanröja hinder för den fria rörligheten för vissa tillgängliga produkter och tjänster. Detta kommer att öka tillgången på information om tillgängliga produkter och tjänster på den inre marknaden och göra denna information mer tillgänglig och praktiskt användbar .

(2)

Efterfrågan på tillgängliga produkter och tjänster är stor och antalet personer med funktionsnedsättning och/eller funktionsbegränsning kommer att öka avsevärt allt eftersom befolkningen i  Europeiska unionen blir äldre. En miljö där produkter och tjänster är mer tillgängliga underlättar självständigt boende och ger möjlighet till ett samhälle som i högre grad är till för alla.

(2)

Efterfrågan på tillgängliga produkter och tjänster är stor och antalet personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning enligt vad som avses i artikel 1 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen), kommer att öka avsevärt allt eftersom befolkningen i unionen blir äldre. En miljö där produkter och tjänster är mer tillgängliga är en förutsättning för självständigt boende och ger möjlighet till ett samhälle som i högre grad är till för alla.

(2a)

”Allmän tillgänglighet”, ”design för alla” och ”jämställdhetsperspektiv” bör säkerställas i produkter, verktyg, apparater och tjänster för att de ska kunna användas allmänt av personer med funktionsnedsättning.

(3)

Skillnaderna mellan de olika lagar och andra författningar när det gäller produkters och tjänsters tillgänglighet för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, som medlemsstaterna har antagit skapar hinder för den fria rörligheten för sådana produkter och tjänster och snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, drabbas särskilt mycket av sådana hinder.

(3)

Skillnaderna mellan de olika lagar och andra författningar när det gäller vissa produkters och tjänsters tillgänglighet för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, som medlemsstaterna har antagit skapar hinder för deras fria rörlighet och snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. För andra produkter kommer skillnaderna sannolikt att öka till följd av ikraftträdandet av konventionen. Ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, drabbas särskilt mycket av sådana hinder.

(5)

Konsumenter som köper tillgängliga produkter och mottagare av tillgängliga tjänster får betala höga priser på grund av den begränsade konkurrensen bland leverantörerna. De potentiella fördelarna med att utbyta erfarenheter med nationella och internationella kolleger i syfte att anpassa sig till den samhälleliga och tekniska utvecklingen, minskar på grund av splittringen bland de nationella reglerna.

(5)

Konsumenter som köper tillgängliga produkter , och i synnerhet tekniska hjälpmedel, och mottagare av tillgängliga tjänster får betala höga priser på grund av den begränsade konkurrensen bland leverantörerna. De potentiella fördelarna med att utbyta erfarenheter med nationella och internationella kolleger i syfte att anpassa sig till den samhälleliga och tekniska utvecklingen, minskar på grund av splittringen bland de nationella reglerna.

(6)

För att den inre marknaden ska fungera väl är det nödvändigt att tillnärma de nationella åtgärderna på unionsnivå för att sätta stopp för splittringen på marknaden för tillgängliga produkter och tjänster, för att skapa stordriftsfördelar, för att underlätta handel och rörlighet över gränserna och för att hjälpa ekonomiska aktörer att koncentrera resurser på innovation i stället för att använda dem till att uppfylla splittrade rättsliga krav i unionen .

(6)

För att den inre marknaden ska fungera väl är det nödvändigt att tillnärma de nationella åtgärderna på unionsnivå för att sätta stopp för splittringen på marknaden för tillgängliga produkter och tjänster, för att skapa stordriftsfördelar, för att underlätta handel över gränserna , fri rörlighet för produkter och tjänster och fri rörlighet för personer, inbegripet personer med funktionsnedsättning, och för att hjälpa ekonomiska aktörer att koncentrera resurser på innovation i stället för att använda dem till att täcka kostnader som uppstår på grund av uppsplittrad lagstiftning .

(8a)

I artikel 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) föreskrivs att unionen ska bekämpa all diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet. Artikel 19 i EUF-fördraget ger dessutom unionen befogenhet att anta rättsakter för att bekämpa sådan diskriminering.

(9)

Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Direktiv syftar särskilt till att till fullo tillgodose rätten för personer med funktionsnedsättning att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, deras integration i samhället och arbetslivet och deras deltagande i lokalsamhället samt till att främja tillämpningen av artikel 26 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(9)

Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Direktivet syftar särskilt till att till fullo tillgodose rätten för personer med funktionsnedsättning och äldre personer att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, deras integration i samhället och arbetslivet och deras deltagande i lokalsamhället samt till att främja tillämpningen av artiklarna 21, 25 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

9a.

Bättre tillgänglighet för produkter och tjänster kommer inte bara att förbättra livet för personer med funktionsnedsättning, utan även för personer med andra permanenta eller tillfälliga funktionsbegränsningar, såsom äldre personer, gravida kvinnor och personer som reser med bagage. Därför är det viktigt att såväl personer med funktionsnedsättning som personer med permanenta eller tillfälliga funktionsbegränsningar tas med i direktivet, för att direktivet ska bli till verklig nytta för fler personer i samhället och säkerställa att de kan leva självständigt.

(9b)

Funktionsnedsättning är vanligare bland kvinnor än bland män i unionen. Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för flera former av diskriminering och stöter på stora svårigheter att helt utöva sina grundläggande rättigheter och friheter. I dessa olika diskrimineringsformer ingår fysiskt, emotionellt, sexuellt, ekonomiskt och institutionellt våld. De omfattar även diskriminering vid tillträde till utbildning och anställning, vilket kan leda till social isolering och psykiska trauman. I sin egenskap av omsorgsgivare för familjemedlemmar med funktionsnedsättning påverkas kvinnor också på ett oproportionerligt sätt av funktionsnedsättning och utsätts oftare än män för diskriminering på grund av anknytning. Mot bakgrund av detta behövs insatser för att säkerställa lika behandling, och positiva åtgärder och politik för kvinnor med funktionsnedsättning och mödrar till barn med funktionsnedsättning är en grundläggande mänsklig rättighet och en etisk skyldighet.

(10)

Det övergripande målet med strategin för den digitala inre marknaden är att uppnå hållbara ekonomiska och sociala vinster från en sammankopplad digital inre marknad. Eftersom näthandeln över gränserna fortfarande är mycket begränsad har konsumenterna i unionen ännu inte tillgång till alla fördelar vad gäller priser och urval som den inre marknaden kan ge. Splittringen begränsar också efterfrågan på gränsöverskridande e-handelstransaktioner. Det behövs även samordnade åtgärder för att nytt elektroniskt innehåll ska bli helt tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Därför är det nödvändigt att harmonisera tillgänglighetskraven inom hela den digitala inre marknaden och se till att invånare i EU kan utnyttja den, oavsett förmåga.

(10)

Det övergripande målet med strategin för den digitala inre marknaden är att uppnå hållbara ekonomiska och sociala vinster från en sammankopplad digital inre marknad som underlättar handeln och ökar sysselsättningen inom unionen . Eftersom näthandeln över gränserna fortfarande är mycket begränsad har konsumenterna i unionen ännu inte tillgång till alla fördelar vad gäller priser och urval som den inre marknaden kan ge. Splittringen begränsar också efterfrågan på gränsöverskridande e-handelstransaktioner. Det behövs även samordnade åtgärder för att nytt elektroniskt innehåll ska bli helt tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Därför är det nödvändigt att harmonisera tillgänglighetskraven inom hela den digitala inre marknaden och se till att invånare i EU kan utnyttja den, oavsett förmåga.

(12a)

I artikel 4 i konventionen uppmanas konventionsstaterna att genomföra eller främja forskning om och utveckling av ny teknik, och främja tillgång till och användning av ny teknik, inbegripet informations- och kommunikationsteknik, rörlighetshjälpmedel, utrustning och tekniska hjälpmedel som lämpar sig för personer med funktionsnedsättning. Konventionen uppmanar även till prioritering av teknik till överkomliga priser.

(12b)

När det gäller järnvägssektorn innehåller Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797  (1 bis) kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014  (1b) (tekniska specifikationer för driftskompatibilitet för personer med nedsatt rörlighet) uttryckliga hänvisningar till, och genomför, de tillgänglighetskrav som anges i artikel 9 i konventionen. Detta innebär att tillgängligheten inom järnvägssektorn för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet regleras i dessa rättsakter. För att säkerställa konsekvens mellan direktiv (EU) 2016/797 och kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014, å ena sidan, och detta direktiv å andra sidan, bör man vid varje kommande översyn av de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet för personer med nedsatt rörlighet ta hänsyn till de tillgänglighetskrav som följer av den europeiska rättsakten om tillgänglighet.

(13)

När konventionen träder i kraft i medlemsstaternas nationella rättsordning innebär det att kompletterande nationella bestämmelser om tillgänglighet för produkter och tjänster måste antas, vilket utan unionens åtgärder skulle öka skillnaderna ytterligare mellan de nationella bestämmelserna.

(13)

När konventionen träder i kraft i medlemsstaternas nationella rättsordning innebär det att kompletterande nationella bestämmelser om tillgänglighet för produkter och tjänster och den bebyggda miljön när det gäller tillhandahållande av varor och tjänster måste antas, vilket utan unionens åtgärder skulle öka skillnaderna ytterligare mellan de nationella bestämmelserna.

(13a)

Utöver de krav som fastställs i detta direktiv behövs det insatser för att genomföra och verkställa unionslagstiftningen om passagerares rättigheter i flyg-, tåg- och busstrafik samt i trafiken på inre vattenvägar. Dessa insatser bör koncentrera sig på intermodala aspekter i syfte att främja obehindrad tillgänglighet, inbegripet aspekter såsom infrastruktur och fordon.

(13b)

Kommissionen bör uppmuntra städernas myndigheter att i sina planer för hållbar rörlighet i städer ta med frågan om obehindrad tillgänglighet till kollektivtrafiken, och att regelbundet offentliggöra förteckningar över bästa praxis på området obehindrad tillgänglighet till kollektivtrafik i städer och till rörlighet i städer.

(15)

EU:s handikappstrategi 2010–2020, Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU  (33) , som är i linje med konventionen, anges tillgänglighet som ett av åtta åtgärdsområden och målet är att säkerställa tillgänglighet för produkter och tjänster.

(15)

I kommissionens meddelande av den 15 november 2010 EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU, som är i linje med konventionen, anges tillgänglighet , som är en grundläggande förutsättning för deltagande i samhället, som ett av åtta åtgärdsområden, och målet är att säkerställa tillgänglighet för produkter och tjänster.

(16)

Produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv är resultatet av en undersökning som genomfördes samtidigt som konsekvensbedömningen utarbetades och där man fastställde vilka produkter och tjänster som är relevanta för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och äldre personer , och för vilka medlemsstaterna har antagit eller sannolikt kommer att anta olika nationella tillgänglighetskrav.

(16)

Produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv är resultatet av en undersökning som genomfördes samtidigt som konsekvensbedömningen utarbetades och där man fastställde vilka produkter och tjänster som är relevanta för personer med funktionsnedsättning, och för vilka medlemsstaterna har antagit eller sannolikt kommer att anta olika nationella tillgänglighetskrav.

(16a)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU  (1a) fastställs ett antal skyldigheter för leverantörer av audiovisuella medietjänster. Det är därför mer lämpligt att inkludera tillgänglighetskrav i det direktivet.

Vad gäller webbplatser och tjänster för mobila enheter omfattar emellertid direktiv 2010/13/EU endast audiovisuella medietjänsters innehåll. Strukturen för webbplatser och tjänster för mobila enheter samt allt innehåll som inte omfattas av direktiv 2010/13/EU bör därför ingå i det här direktivets tillämpningsområde.

Det här direktivet bör omfatta tillgänglighetskrav för utrustning för telefonitjänster och webbplatser. Det här direktivet bör även omfatta tillgänglighetskrav för telefonitjänster, förutsatt att de inte omfattas av någon annan unionsrättsakt som erbjuder minst samma skyddsnivå som det här direktivet. I det senare fallet bör den berörda unionsrättsakten ha företräde framför det här direktivet.

(17)

Varje produkt och tjänst måste uppfylla de tillgänglighetskrav som anges i artikel 3 och som förtecknas i bilaga I för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och äldre personer . E-handelns tillgänglighetsskyldigheter gäller också internetförsäljning av tjänster enligt artikel 1.2 a–e i detta direktiv.

(17)

Varje produkt och tjänst som omfattas av detta direktiv och släpps ut på marknaden efter direktivets tillämpningsdatum bör uppfylla de tillgänglighetskrav som anges i artikel 3 och som förtecknas i bilaga I för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. E-handelns tillgänglighetsskyldigheter gäller också internetförsäljning av tjänster enligt leden a–e i artikel 1.2 i detta direktiv.

(17a)

Även om en tjänst eller en del av en tjänst lagts ut på underentreprenad till tredje part bör denna tjänsts tillgänglighet inte äventyras, och tjänsteleverantörerna bör uppfylla de skyldigheter som fastställs i detta direktiv. Tjänsteleverantörer bör även säkerställa lämplig och kontinuerlig utbildning av sin personal så att denna har kunskaper i hur man använder tillgängliga produkter och tjänster. Denna utbildning bör omfatta frågor såsom informationskampanjer, rådgivning och reklam.

(18)

Det är nödvändigt att införa tillgänglighetskraven på det sätt som är minst betungande för de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna, framför allt genom att endast inbegripa de produkter och tjänster som noggrant har valts ut.

(18)

Å ena sidan är det nödvändigt att införa tillgänglighetskraven på det sätt som är mest effektivt och minst betungande för de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna, framför allt genom att endast inbegripa de produkter och tjänster som noggrant har valts ut och som släpps ut på marknaden efter det att detta direktiv har börjat tillämpas. Å andra sidan är det nödvändigt att ge de ekonomiska aktörerna möjlighet att på ett ändamålsenligt sätt genomföra tillgänglighetskraven i detta direktiv, samtidigt som hänsyn särskilt tas till livscykeln för självbetjäningsterminaler, biljettautomater och incheckningsautomater. Även de små och medelstora företagens särskilda ställning på EU:s inre marknad bör beaktas. Dessutom bör mikroföretag, på grund av sin storlek, sina resurser och sin karaktär, inte vara skyldiga att uppfylla tillgänglighetskraven i detta direktiv eller att tillämpa förfarandet i artikel 12 för att få undantas från skyldigheterna i detta direktiv .

(20a)

För att säkerställa en mer välfungerande inre marknad bör de nationella myndigheterna använda de tillgänglighetskrav som fastställs i detta direktiv vid tillämpningen av de tillgänglighetsrelaterade bestämmelser i den unionslagstiftning som avses i detta direktiv. Detta direktiv bör dock inte ändra den obligatoriska eller frivilliga karaktären hos bestämmelser i sådan annan unionslagstiftning. När tillgänglighetskrav tillämpas i enlighet med dessa andra rättsakter bör detta direktiv således säkerställa att samma krav gäller i hela unionen.

(21)

I kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (34) ingår tillgänglighetskrav för vissa av de offentliga myndigheternas webbplatser. Dessutom föreslås i direktivet att en grund för en övervaknings- och rapporteringsmetod upprättas för att kontrollera att berörda webbplatser uppfyller kraven i direktivet. Såväl tillgänglighetskraven som övervaknings- och rapporteringsmetoden som ingår i direktivet ska gälla offentliga myndigheters webbplatser. För att säkerställa att de berörda myndigheterna genomför samma tillgänglighetskrav oavsett typen av reglerad webbplats, bör tillgänglighetskraven som anges i detta direktiv vara anpassade till dem i  förslaget till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser . E-handelsverksamhet på den offentliga sektorns webbplatser som inte omfattas av det direktivet, omfattas av detta förslag , för att säkerställa att internetförsäljningen av produkter och tjänster är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och äldre personer , oavsett om det handlar om offentlig eller privat försäljning.

(21)

I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102  (34) ingår tillgänglighetskrav för offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer. Det direktivet innehåller dock en specifik förteckning över undantag, eftersom en oproportionerligt stor börda skapas när visst innehåll på webbplatser och i mobila applikationer och vissa typer av webbplatser och mobila applikationer ska göras fullt tillgängliga . Dessutom upprättas enligt direktivet en grund för en övervaknings- och rapporteringsmetod för att kontrollera att berörda webbplatser och mobila applikationer uppfyller kraven i direktivet. Såväl tillgänglighetskraven som övervaknings- och rapporteringsmetoden som ingår i direktivet ska gälla offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer . För att säkerställa att de berörda myndigheterna genomför samma tillgänglighetskrav oavsett typen av reglerad webbplats och mobila applikationer , bör tillgänglighetskraven som anges i detta direktiv vara anpassade till dem i direktiv (EU) 2016/2102 . E-handelsverksamhet på offentliga myndigheters webbplatser och i mobila applikationer som inte omfattas av det direktivet omfattas av detta direktivs tillämpningsområde , för att säkerställa att internetförsäljningen av produkter och tjänster är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, oavsett om det handlar om offentlig eller privat försäljning.

(22a)

Vissa aspekter av de tillgänglighetskrav som fastställs i detta direktiv, särskilt skyldigheterna i bilaga I avseende tillhandahållande av information, täcks redan av befintliga unionsrättsakter på transportområdet. Dessa rättsakter inbegriper Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007  (1 bis) och kommissionens förordningar (EU) nr 1300/2014  (1b) och (EU) nr 454/2011  (1c) när det gäller järnvägstransport, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 181/2011  (1d) när det gäller busstransport, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1177/2010  (1e) när det gäller sjötransport. För att säkerställa konsekvent reglering och förutsägbarhet för de ekonomiska aktörer som omfattas av dessa rättsakter, bör de relevanta kraven enligt detta direktiv anses vara uppfyllda när de relevanta delarna av dessa rättsakter är uppfyllda. När tillgänglighetskrav inte omfattas av dessa rättsakter, exempelvis kravet att göra flygbolags webbplatser tillgängliga, bör dock detta direktiv gälla.

(22b)

Detta direktiv syftar till att komplettera den befintliga sektoriella unionslagstiftning genom att täcka aspekter som ännu inte omfattas av den lagstiftningen.

(22c)

Fastställandet av detta direktivs tillämpningsområde när det gäller kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten bör grundas på befintlig sektorslagstiftning om passagerares rättigheter. När det gäller vissa typer av transporttjänster som inte omfattas av detta direktiv bör medlemsstaterna kunna uppmuntra tjänsteleverantörerna att tillämpa de relevanta tillgänglighetskrav som anges i det här direktivet.

(23)

I vissa situationer skulle gemensamma tillgänglighetskrav för den bebyggda miljön underlätta den fria rörligheten för de berörda tjänsterna och för personer med funktionsnedsättning . För att säkerställa överensstämmelse med de tillgänglighetskrav som fastställs i bilaga X gör detta direktiv det därför möjligt för medlemsstaterna att inkludera den bebyggda miljö som används vid tillhandahållandet av de tjänster som omfattas av direktivet.

(23)

I vissa situationer är tillgängligheten till den bebyggda miljön en nödvändig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning faktiskt ska kunna använda de berörda tjänsterna. För att säkerställa överensstämmelse med de tillgänglighetskrav som fastställs i bilaga X bör man därför genom detta direktiv göra det obligatoriskt för medlemsstaterna att inkludera den bebyggda miljö som används vid tillhandahållandet av de tjänster som omfattas av direktivet. Dessa tillgänglighetskrav bör gälla vid anläggning av ny infrastruktur eller vid omfattande renoveringar.

(23a)

Det är inte nödvändigt att detta direktiv ändrar befintlig unionslagstiftning som föreskriver frivillig efterlevnad av tillgänglighetskraven.

(24)

När det gäller unionens rättsakter som fastställer skyldigheter om tillgänglighet utan att ange tillgänglighetskrav eller specifikationer måste det föreskrivas att tillgänglighet ska definieras med hänvisning till tillgänglighetskraven i detta direktiv. Så är fallet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU (35), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (36) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU (37), som ställer krav på att tekniska specifikationer och tekniska eller funktionella krav för koncessioner, arbeten eller tjänster som omfattas av dessa direktiv ska ta hänsyn till tillgänglighetskriterier för personer med funktionsnedsättning eller till design för alla.

(24)

När det gäller unionens rättsakter som fastställer skyldigheter om tillgänglighet utan att ange tillgänglighetskrav eller specifikationer måste det föreskrivas att tillgänglighet ska definieras med hänvisning till tillgänglighetskraven i detta direktiv. Dessa rättsakter inkluderar Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU (35), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (36) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU (37), som ställer krav på att tekniska specifikationer och tekniska eller funktionella krav för koncessioner, arbeten eller tjänster som omfattas av dessa direktiv ska ta hänsyn till tillgänglighetskriterier för personer med funktionsnedsättning eller till design för alla.

(24a)

Skyldigheten att säkerställa att transportinfrastruktur i det transeuropeiska transportnätet är tillgänglig fastslås i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013  (1a) . Tillgänglighetskraven i detta direktiv bör även gälla för vissa delar av den transportinfrastruktur som regleras av den förordningen, i den mån de produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv och de infrastrukturer och bebyggda miljöer som är knutna till dessa tjänster är avsedda att användas av passagerare.

(24b)

Det är dock inte lämpligt att detta direktiv ändrar bestämmelsernas obligatoriska eller frivilliga karaktär i denna övriga unionslagstiftning, såsom artikel 67 i direktiv 2014/24/EU om tilldelningskriterier som de upphandlande myndigheterna kan använda för att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Om de anses vara kopplade till ämnet för upphandlingen i fråga, är det möjligt att inkludera potentiellt sociala aspekter. När tillgänglighetskrav tillämpas enligt annan unionslagstiftning bör detta direktiv således säkerställa att samma krav gäller i hela unionen.

(25)

Tillgänglighet bör uppnås genom att hinder undanröjs och förebyggs, främst genom design för alla användares behov. Tillgängligheten bör inte utesluta rimlig anpassning när så krävs i nationell lagstiftning eller i unionsrätten.

(25)

Tillgänglighet bör uppnås genom att hinder undanröjs och förebyggs, främst genom design för alla användares behov. Enligt konventionen innebär det synsättet att utformningen av produkter, miljöer, program och tjänster ska vara sådan att de i största möjliga utsträckning ska kunna användas av alla människor utan behov av anpassning eller specialutformning. Enligt konventionen ska begreppet ”design för alla” inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där sådana behövs. Tillgängligheten bör inte utesluta rimlig anpassning när så krävs i nationell lagstiftning eller i unionsrätten.

(25a)

Det faktum att en produkt eller tjänst omfattas av detta direktiv leder inte automatiskt till att den omfattas av rådets direktiv 93/42/EEG  (1a) .

(25b)

När man identifierar och klassificerar de behov hos personer med funktionsnedsättning som en produkt eller tjänst är avsedd att tillgodose, bör principen om design för alla beaktas i enlighet med den allmänna kommentar nr 2 (2014) som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning skrivit om artikel 9 i konventionen.

(27)

Detta direktiv bör grundas på Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/ 2008/EG (38) eftersom det rör produkter som redan omfattas av andra unionsrättsakter, och på så sätt säkerställs enhetlighet i unionens lagstiftning.

(27)

Detta direktiv bör grundas på Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG (38) eftersom det rör produkter som redan omfattas av andra unionsrättsakter, och på så sätt säkerställs enhetlighet i unionens lagstiftning. Det är dock inte lämpligt att detta direktiv omfattar beslutets säkerhetsrelaterade bestämmelser, exempelvis bestämmelser om återkallande, eftersom en icke-tillgänglig produkt inte är en farlig produkt.

(28)

Alla ekonomiska aktörer som ingår i leverans- och distributionskedjan bör se till att de endast tillhandahåller sådana produkter på marknaden som överensstämmer med tillgänglighetskraven i detta direktiv. Det är nödvändigt att göra en tydlig och proportionell fördelning av skyldigheterna i enlighet med varje aktörs roll i leverans- och distributionsprocessen.

(28)

Alla ekonomiska aktörer som omfattas av detta direktiv och som ingår i leverans- och distributionskedjan bör se till att de endast tillhandahåller sådana produkter på marknaden som överensstämmer med tillgänglighetskraven i detta direktiv. Det är nödvändigt att göra en tydlig och proportionell fördelning av skyldigheterna i enlighet med varje aktörs roll i leverans- och distributionsprocessen.

(29)

De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvara för att produkter och tjänster överensstämmer med erforderliga krav, för att säkerställa en hög nivå när det gäller skydd av tillgängligheten och garantera rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden.

(29)

De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvara för att produkter och tjänster överensstämmer med erforderliga krav, för att uppnå förbättrad tillgänglighet och garantera rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden.

(30)

Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan genomföra hela förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Skyldigheterna i fråga om bedömning av överensstämmelse bör därför ligga kvar hos tillverkaren.

(30)

Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan genomföra hela bedömningen av överensstämmelse. Ansvaret för den bedömningen bör dock inte enbart ligga hos tillverkaren. En stärkt marknadskontrollmyndighet skulle kunna spela en viktig roll i bedömningsförfarandet.

(32)

Importörerna bör se till att de produkter från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv, och framför allt att tillverkarna genomför lämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse avseende dessa produkter.

(32)

Importörerna bör se till att de produkter från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv, genom att förse den behöriga marknadskontrollmyndigheten med all information som behövs för att genomföra lämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse avseende dessa produkter.

(36)

Av proportionalitetsskäl bör tillgänglighetskraven endast gälla så länge de inte ålägger den berörda ekonomiska aktören en oproportionerligt stor börda eller kräver en ändring av produkterna och tjänsterna som innebär en grundläggande ändring av dem i enlighet med de angivna kriterierna.

(36)

Av proportionalitetsskäl bör tillgänglighetskraven inte ålägga den berörda ekonomiska aktören en oproportionerligt stor börda eller kräva en ändring av produkterna och tjänsterna som innebär en grundläggande ändring av dem i enlighet med de angivna kriterierna. Det måste dock finnas kontrollmekanismer för att kontrollera berättigande till undantag från tillgänglighetskravens tillämplighet.

(36a)

Vid bedömning av om tillgänglighetskraven är uppfyllda ålägger de ekonomiska aktörerna en oproportionerligt stor börda, bör hänsyn tas till dessa ekonomiska aktörers storlek, resurser och karaktär och till deras uppskattade kostnader för och fördelar av att kraven uppfylls, jämfört med de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning. Denna analys av kostnader och fördelar bör ta hänsyn till bland annat hur ofta och under hur lång tid den berörda produkten eller tjänsten används, inklusive det uppskattade antalet personer med funktionsnedsättning som använder den berörda produkten eller tjänsten, livslängden för infrastruktur och produkter som används i samband med tillhandahållandet av en tjänst och antalet kostnadsfria alternativ som finns tillgängliga, även sådana som erbjuds av leverantörer av kollektivtrafiktjänster. Vid bedömning av huruvida uppfyllandet av tillgänglighetskraven leder till en oproportionerligt stor börda bör endast legitima skäl beaktas. Avsaknad av prioriteringar, tidsbrist eller bristande kunskaper bör inte anses utgöra legitima skäl.

(39)

För att underlätta bedömningen av överensstämmelse med tillämpliga krav är det nödvändigt att föreskriva om presumtion om överensstämmelse för produkter och tjänster som överensstämmer med frivilliga harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 (39) och som innehåller detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav. Kommissionen har redan utfärdat ett antal standardiseringsbegäranden om tillgänglighet till de europeiska standardiseringsorganisationerna, vilket skulle vara relevant för utarbetandet av harmoniserade standarder.

(39)

För att underlätta bedömningen av överensstämmelse med tillämpliga tillgänglighetskrav är det nödvändigt att föreskriva om presumtion om överensstämmelse för produkter och tjänster som överensstämmer med frivilliga harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 (39) och som innehåller detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav. Kommissionen har redan utfärdat ett antal standardiseringsbegäranden om tillgänglighet till de europeiska standardiseringsorganisationerna, vilket skulle vara relevant för utarbetandet av harmoniserade standarder.

(39a)

I förordning (EU) nr 1025/2012 fastställs ett förfarande för formella invändningar mot harmoniserade standarder som inte anses uppfylla kraven i detta direktiv.

(40)

Om det saknas harmoniserade standarder och om de behövs för marknadsharmoniseringen bör kommissionen kunna anta genomförandeakter med gemensamma tekniska specifikationer för de tillgänglighetskrav som anges i detta direktiv .

(40)

EU-standarder bör vara marknadsdrivna, ta hänsyn till allmänintresset och de politiska mål som tydligt uttalats i kommissionens begäran till en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer om utarbetande av harmoniserade standarder och grundas på samförstånd. Användning av tekniska specifikationer bör därför endast vara en sista utväg. Kommissionen bör kunna anta tekniska specifikationer till exempel när standardiseringsprocessen är blockerad för att de berörda parterna inte kan komma överens och otillbörliga förseningar skapas i fråga om fastställande av ett krav som skulle vara omöjligt att tillämpa så länge någon lämplig standard inte godkänts, såsom kompatibilitet. Kommissionen bör låta det gå tillräckligt lång tid efter sin begäran till en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer om utarbetande av förslag till harmoniserade standarder innan den antar en teknisk specifikation avseende samma tillgänglighetskrav. Kommissionen bör inte anta en teknisk specifikation utan att först ha försökt se till att tillgänglighetskraven täcks genom det europeiska standardiseringssystemet. Kommissionen bör inte använda förfarandet för antagande av tekniska specifikationer för att kringgå det europeiska standardiseringssystemet.

(40a)

I syfte att fastställa harmoniserade standarder och tekniska specifikationer som uppfyller de tillgänglighetskrav som fastställs i detta direktiv för produkterna och tjänsterna på effektivast möjliga sätt, bör kommissionen, när så är genomförbart, involvera europeiska paraplyorganisationer för personer med funktionsnedsättning och alla andra berörda parter i beslutsprocessen.

(42a)

När marknadskontrollmyndigheterna utför marknadskontroll av produkter bör de se över bedömningen i samarbete med personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder funktionsnedsatta och deras intressen.

(44)

CE-märkningen som visar att en produkt överensstämmer med tillgänglighetskraven i detta direktiv, är det synliga resultatet av en hel process av bedömning av överensstämmelse i vid bemärkelse. Detta direktiv bör följa de allmänna principer för CE-märkning som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (40) om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter.

(44)

Detta direktiv bör följa de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (40) om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter. Utöver en försäkran om överensstämmelse bör tillverkaren på ett kostnadseffektivt sätt informera konsumenterna om sina produkters tillgänglighet genom ett meddelande på förpackningen.

(45)

Genom att anbringa CE-märkningen på en produkt försäkrar tillverkaren, i  enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 , att produkten överensstämmer med alla tillämpliga tillgänglighetskrav och att han tar på sig det fulla ansvaret för detta .

(45)

En produkt som inte överensstämmer med de tillgänglighetskrav som anges i  artikel 3 ska inte i sig anses utgöra en allvarlig risk i den mening som avses i artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008.

(48)

Medlemsstaterna förväntas säkerställa att marknadskontrollsmyndigheterna kontrollerar att de ekonomiska aktörerna uppfyller de kriterier som avses i artikel 12.3 i enlighet med kapitel V.

(48)

Medlemsstaterna förväntas säkerställa att marknadskontrollsmyndigheterna kontrollerar att de ekonomiska aktörerna uppfyller de kriterier som avses i artikel 12.3 i enlighet med kapitel V  och att de regelbundet samråder med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning .

(48a)

Nationella databaser med all relevant information om graden av tillgänglighet för de produkter och tjänster som förtecknas i detta direktiv bör möjliggöra bättre inkludering av personer med funktionsnedsättning och deras organisationer i marknadskontrollen.

(49)

Medlemsstaterna förväntas säkerställa att de behöriga myndigheter som anges i artikel 22 underrättar kommissionen om tillämpningen av de undantag som avses i artikel 22.1 samt inkluderar den bedömning som avses i punkt 2 i enlighet med kapitel VI .

(49)

Medlemsstaterna bör säkerställa att behöriga myndigheter underrättar kommissionen om tillämpningen av de undantag som fastställs i artikel 22. De berörda behöriga myndigheternas inledande bedömning bör på begäran överlämnas till kommissionen. Vid bedömning av om uppfyllandet av tillgänglighetskraven ålägger de behöriga myndigheterna en oproportionerligt stor börda, bör hänsyn tas till dessa behöriga myndigheters storlek, resurser och karaktär och till deras uppskattade kostnader för och fördelar av att kraven uppfylls, jämfört med de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning. Denna analys av kostnader och fördelar bör ta hänsyn till bland annat hur ofta och under hur lång tid den berörda produkten eller tjänsten används, inklusive det uppskattade antalet personer med funktionsnedsättning som använder den berörda produkten eller tjänsten, livslängden för infrastruktur och produkter som används i samband med tillhandahållandet av en tjänst och hur många kostnadsfria alternativ som finns tillgängliga, även sådana som erbjuds av leverantörer av kollektivtrafiktjänster. Vid bedömning av om efterlevnaden av tillgänglighetskraven leder till en oproportionerligt stor börda, bör endast legitima skäl beaktas. Avsaknad av prioriteringar, tidsbrist eller bristande kunskaper bör inte anses utgöra legitima skäl.

(50)

Ett förfarande för skyddsåtgärder bör upprättas, vilket ska gälla endast om medlemsstaterna är oeniga om åtgärder som en medlemsstat vidtagit. Enligt detta skyddsförfarande underrättas berörda parter om planerade åtgärder när det gäller produkter som inte uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv. På så sätt kan myndigheterna för marknadskontroll få möjlighet att, i samarbete med de berörda ekonomiska aktörerna, agera i ett tidigare skede när det gäller sådana produkter.

(50)

Ett förfarande för skyddsåtgärder bör upprättas, vilket ska gälla endast om medlemsstaterna är oeniga om åtgärder som en medlemsstat vidtagit. Enligt detta skyddsförfarande underrättas berörda parter om planerade åtgärder när det gäller produkter som inte uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv. På så sätt kan myndigheterna för marknadskontroll få möjlighet att, i samarbete med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och med de berörda ekonomiska aktörerna, agera i ett tidigare skede när det gäller sådana produkter.

(51a)

I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av proportionalitetsprincipen i fråga om skyldigheterna angående identifieringen av ekonomiska aktörer och vilka kriterier som bör användas för att avgöra huruvida uppfyllandet av en skyldighet enligt detta direktiv skulle leda till en oproportionerligt stor börda, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att fastställa den period under vilken ekonomiska aktörer måste kunna identifiera en ekonomisk aktör som har levererat en produkt till dem eller till vilken de har levererat en produkt samt för att ytterligare specificera de kriterier som ska beaktas för alla produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv i samband med bedömningen av huruvida bördan ska anses oproportionerligt stor, utan att ändra kriterierna. Perioden ska anges i förhållande till produktens livscykel. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning  (1a) . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter.

(51b)

Medlemsstaterna bör se till att det finns lämpliga och effektiva medel för att säkerställa efterlevnaden av detta direktiv och därmed upprätta lämpliga kontrollmekanismer, såsom efterhandskontroll av marknadskontrollmyndigheterna, för att verifiera att ett undantag från tillgänglighetskraven är berättigat. Vid behandling av klagomål avseende tillgänglighet bör medlemsstaterna följa principen om god förvaltning och i synnerhet se till att tjänstemäns skyldighet att fatta ett beslut om varje klagomål inom en rimlig tidsperiod uppfylls.

(52a)

Medlemsstaterna bör säkerställa att effektiva och snabba rättsmedel finns tillgängliga mot beslut som fattas av upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter när det gäller huruvida ett visst kontrakt ska hänföras till tillämpningsområdet för direktiven 2014/24/EU och 2014/25/EU. Med hänsyn till den befintliga rättsliga ramen rörande rättsmedel inom de områden som täcks av direktiven 2014/24/EU och 2014/25/EU, bör de områdena dock undantas från bestämmelserna om efterlevnad och påföljder i det här direktivet. Ett sådant undantagande påverkar inte medlemsstaternas fördragsenliga skyldigheter att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa en effektiv tillämpning av unionsrätten.

(53a)

Tillgänglighetskraven enligt detta direktiv bör gälla för produkter som släpps ut på unionsmarknaden efter tillämpningsdatumet för de nationella åtgärder som införlivar detta direktiv, inbegripet redan använda och begagnade produkter som importeras från ett tredjeland och som släpps ut på unionsmarknaden efter det datumet.

(53b)

Offentliga upphandlingskontrakt för varor, arbeten eller tjänster som omfattas av direktiv 2014/24/EU eller direktiv 2014/25/EU och som tilldelats före den dag då detta direktiv ska börja tillämpas, bör dock fortsätta att genomföras i enlighet med de tillgänglighetskrav, om sådana finns, som specificeras i dessa offentliga kontrakt.

(53c)

För att ge tjänsteleverantörer tillräckligt med tid för att anpassa sig till de krav som fastställs i detta direktiv är det nödvändigt att införa en övergångsperiod under vilken produkter som används vid tillhandahållandet av en tjänst inte måste uppfylla tillgänglighetskraven i detta direktiv. Med tanke på kostnaderna och den långa livslängden för uttagsautomater, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater, är det lämpligt att föreskriva att sådana automater, när de används vid tillhandahållandet av tjänster, får fortsätta att användas fram till slutet av deras ekonomiskt bärkraftiga nyttjandeperiod.

(54a)

Ibruktagandet av tillämpningar som ger information utifrån rumsliga datatjänster bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan ta sig fram på egen hand och på ett säkert sätt. De rumsliga data som används för sådana tillämpningar bör göra det möjligt att ge information som anpassats till de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning.

a)

Datormaskinvara och operativsystem för generella användningsområden.

a)

Datormaskinvara och dess inbyggda operativsystem för generella användningsområden avsedda att användas av konsumenter .

iiia)

Betalterminaler.

c)

Terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för telefonitjänster, för konsumentbruk.

c)

Terminalutrustning för telefonitjänster, för konsumentbruk.

d)

Terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för audiovisuella medietjänster, för konsumentbruk.

d)

Terminalutrustning för audiovisuella medietjänster, för konsumentbruk.

da)

E-bokläsare.

-a)

a)

Telefonitjänster och tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet , för konsumentbruk.

a)

Telefonitjänster och tillhörande terminalutrustning, för konsumentbruk.

b)

Audiovisuella medietjänster och tillhörande utrustning med avancerad datorkapacitet, för konsumentbruk .

b)

Webbplatser och tjänster för mobila enheter för audiovisuella medietjänster.

c)

Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten.

c)

Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten, samt de tjänster för rörlighet och för intermodala anslutningar som erbjuds i samband med dem, inklusive kollektivtrafik i städer, såsom nätverk för tunnelbana, tåg, spårväg, trådbuss och buss, när det gäller

d)

Banktjänster.

d)

Banktjänster för konsumenter .

e)

E-böcker.

e)

E-böcker och relaterad utrustning för de tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantören, och tillgång till denna .

fa)

Turismtjänster, inklusive tillhandahållande av inkvartering och catering.

a)

Offentlig upphandling och koncessioner som omfattas av direktiv 2014/23/EU (42), direktiv 2014/24/EU och direktiv 2014/25/EU.

a)

Offentlig upphandling och koncessioner som omfattas av direktiv 2014/23/EU, direktiv 2014/24/EU och direktiv 2014/25/EU , som utformats eller tilldelats efter den … . [datum då detta direktiv ska börja tillämpas].

b)

Utarbetande och genomförande av program i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 , i vilken det fastställs gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden  (43) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 (44).

b)

Utarbetande och genomförande av program i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (43) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 (44) , antagna eller genomförda efter den … [datum då detta direktiv ska börja tillämpas].

c)

Anbudsförfaranden för kollektivtrafik på järnväg och väg enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 (45).

c)

offentliga tjänstekontrakt efter den … [datum då detta direktiv ska börja tillämpas] som tilldelas antingen genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden eller direkt för kollektivtrafik på järnväg och väg enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 (45).

d)

Transportinfrastruktur i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (46).

d)

Transportinfrastruktur i enlighet med förordning (EU) nr 1315/2013 , som utformats eller byggts efter den … [datum då detta direktiv ska börja tillämpas].

a)

Filformat för dokument som offentliggjorts före den … [datum då detta direktiv ska börja tillämpas].

b)

Kartor och karttjänster på nätet, om väsentlig information tillhandahålls på ett tillgängligt digitalt sätt för kartor som är avsedda för navigering.

c)

Innehåll från tredje part som varken har finansierats eller tagits fram eller står under kontroll av den berörda ekonomiska aktören eller offentliga myndigheten.

d)

Webbplatsers och mobilapplikationers innehåll som kan klassificeras som arkiv, det vill säga endast innehåller innehåll som inte uppdaterats eller redigerats efter den … [datum då detta direktiv ska börja tillämpas].

1.

tillgängliga produkter och tjänster: produkter och tjänster som är förnimbara , funktionsdugliga och begripliga för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning , på lika villkor som andra .

1.

tillgängliga produkter och tjänster: produkter och tjänster som är förnimbara och kan fås att fungera och förstås av personer med funktionsnedsättning samt är tillräckligt robusta för att dessa personer ska kunna använda dem .

2.

5a.

5b.

16a.

19.

20a.

21.

e-handel: internetförsäljning av produkter och tjänster.

21.

e-handel: internetförsäljning av produkter och tjänster från företag till konsumenter inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG  (1a).

21a.

21b.

21c.

21d.

21e.

a)

på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven,

a)

på begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven,

b)

på de behöriga nationella myndigheternas begäran samarbeta med dem om alla åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som omfattas av fullmakten.

b)

på de behöriga nationella myndigheternas begäran samarbeta med dem om alla åtgärder som vidtas för att säkerställa att de produkter som omfattas av fullmakten överensstämmer med detta direktiv .

b)

Uppskattade kostnader och fördelar för de ekonomiska aktörerna i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till hur ofta och under hur lång tid produkten eller tjänsten i fråga används.

b)

Uppskattade merkostnader och fördelar för de ekonomiska aktörerna i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till hur ofta och under hur lång tid produkten eller tjänsten i fråga används.

a)

Ingen hänvisning till harmoniserade standarder har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012.

b)

Kommissionen har ställt en begäran enligt punkt 2 i denna artikel.

c)

Kommissionen noterar otillbörliga dröjsmål i standardiseringsförfarandet.

a)

Produkten uppfyller inte de krav som anges i artikel 3 i detta direktiv.

a)

Produkten uppfyller inte relevanta krav som anges i artikel 3 i detta direktiv.

c)

Vid fastställandet av de tillgänglighetskrav avseende sociala kriterier och kvalitetskriterier som behöriga myndigheter har fastställt i anbudsförfaranden för kollektivtrafik på järnväg och väg enligt förordning (EG) nr 1370/2007.

da)

Om tillämpligt, för all relevant unionslagstiftning eller för de bestämmelser i unionslagstiftningen som avser tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

db)

Vid EU:s medfinansiering av projekt avseende obehindrad och tillgänglig transport- och telekommunikationsinfrastruktur genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, strukturfonderna eller Europeiska fonden för strategiska investeringar ska sådana projekt prioriteras, där tillgänglighet stöds eller finns med som ett inslag.

b)

Uppskattade kostnader och fördelar för de berörda behöriga myndigheterna i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till hur ofta och under hur lång tid produkten eller tjänsten i fråga används.

b)

Uppskattade kostnader och fördelar för de berörda behöriga myndigheterna i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsbegränsning och personer med funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till hur ofta och under hur lång tid produkten eller tjänsten i fråga används.

a)

Bestämmelser varigenom en konsument kan vidta åtgärder enligt nationell lag i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter för att säkerställa att de nationella bestämmelserna som införlivar detta direktiv efterlevs.

a)

Möjlighet för den konsument som berörs direkt av en produkts eller en tjänsts bristande överensstämmelse att vidta åtgärder enligt nationell lag i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter, för att säkerställa att de nationella bestämmelserna som införlivar detta direktiv efterlevs.

b)

Bestämmelser varigenom offentliga organ eller privata sammanslutningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som har ett legitimt intresse , för att säkerställa att direktivets bestämmelser uppfylls, på konsumenternas vägnar kan vidta åtgärder enligt nationell lag i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter, för att säkerställa att de nationella bestämmelserna som införlivar detta direktiv efterlevs.

b)

Möjlighet för offentliga organ eller privata sammanslutningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som har ett legitimt intresse av att säkerställa att direktivets bestämmelser uppfylls, att på konsumenternas vägnar vidta åtgärder enligt nationell lag i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter, för att säkerställa att de nationella bestämmelserna som införlivar detta direktiv efterlevs. Detta legitima intresse kan bestå i att företräda konsumenter som berörs direkt av en produkts eller en tjänsts bristande överensstämmelse.

ba)

Möjlighet för den konsument som berörs direkt av en produkts eller en tjänsts bristande överensstämmelse att använda en klagomålsmekanism. Denna mekanism kan förvaltas av ett befintligt organ såsom en nationell ombudsman.

1.

För att behovet att se över detta direktiv ska kunna bedömas ska rapporten bland annat , mot bakgrund av sociala, ekonomiska och tekniska framsteg, behandla hur produkters och tjänsters tillgänglighet har utvecklats samt vilken inverkan det har på ekonomiska aktörer och personer med funktionsnedsättning för att om möjligt fastställa områden där bördan kan minskas.

1.

Rapporterna, upprättade på grundval av de anmälningar som inkommit i enlighet med artiklarna 12.6 och 22.4, ska bedöma huruvida detta direktiv har uppnått sina mål, särskilt när det gäller ökningen av den fria rörligheten för tillgängliga produkter och tjänster. Dessutom ska rapporterna , mot bakgrund av sociala, ekonomiska och tekniska framsteg, behandla hur produkters och tjänsters tillgänglighet har utvecklats och behovet av att inkludera nya produkter och tjänster i detta direktivs tillämpningsområde eller behovet av att utesluta vissa produkter eller tjänster från detta direktivs tillämpningsområde samt vilken inverkan detta direktiv har på ekonomiska aktörer och personer med funktionsnedsättning, för att om möjligt fastställa områden där bördan kan minskas.

2.

Medlemsstaterna ska i god tid till kommissionen lämna all information som behövs för att kommissionen ska kunna utarbeta en sådan rapport .

2.

Medlemsstaterna ska i god tid till kommissionen lämna all information som behövs för att kommissionen ska kunna utarbeta sådana rapporter .

3.

Kommissionens rapport ska ta hänsyn till synpunkter från ekonomiska intressenter och relevanta icke-statliga organisationer, inbegripet organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning samt äldreorganisationer .

3.

Kommissionens rapport ska ta hänsyn till synpunkter från ekonomiska intressenter och relevanta icke-statliga organisationer, inbegripet organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.

A.

1.

B.

C.

a)

Användning utan syn

b)

Användning med begränsad syn

c)

Användning utan färguppfattning

d)

Användning utan hörsel

e)

Användning med begränsad hörsel

f)

Användning utan talförmåga

g)

Användning med begränsad manipulationsförmåga eller styrka

h)

Användning med begränsad räckvidd

i)

Minimering av risken för ljuskänslighetsanfall

j)

Användning med begränsad kognitiv förmåga

k)

Integritet

D.

1.

Utformning och tillverkning:

1.

Utformning och tillverkning:

a)

Information om användningen av produkten ska tillhandahållas i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning) och ska

a)

Den information om användningen av produkten som ges i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning och varning).

b)

Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output) i enlighet med punkt 2.

b)

Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output).

c)

Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning , i enlighet med punkt 2 .

c)

Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning, vilket måste uppnås genom att man möjliggör användning av personliga hörlurar, om det krävs respons inom en viss tid, genom att användaren förvarnas via fler än ett sinne och genom att ge möjlighet till längre tid att svara, samt genom att ha lämplig kontrast och nycklar och kontroller som kan förnimmas med känseln .

d)

Produktens gränssnitt med hjälpmedel.

d)

I tillämpliga fall, driftskompatibilitet med hjälpmedel och tekniker som finns tillgängliga på unionsnivå, bland annat hörselteknik såsom hörapparater, telespolar, hörselimplantat och hörselhjälpmedel .