6.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 237/26

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Halvtidsutvärdering av Copernicusprogrammet (2014–2020)

[COM(2017) 617 final]

(2018/C 237/04)

Föredragande:

Mindaugas MACIULEVIČIUS

Remiss	Europeiska kommissionen, 18.1.2018
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av facksektionen	9.3.2018
Antagande vid plenarsessionen	14.3.2018
Plenarsession nr	533
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	178/0/2

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) gläder sig över de resultat som hittills uppnåtts av Copernicusprogrammet och som kommissionen redogör för i sitt meddelande. Mycket exakta satelliter är redan i drift och sänder dagligen globala, högkvalitativa jordövervakningsdata.

1.2

EESK betonar att man vid utvärderingen av Copernicusprogrammets resultat även bör titta på sociala och miljömässiga aspekter, utöver de ekonomiska. EU har förbundit sig att genomföra målen för hållbar utveckling och är, med sitt tydliga och mycket ambitiösa åtagande för COP21, en av världens ledande aktörer i kampen mot klimatförändringarna. Copernicusprogrammet är det viktigaste systemet för att tillhandahålla tydliga mått och verktyg för att mäta prestationer och resultat, inte bara på EU-nivå utan globalt.

1.3

Copernicusprogrammet är av central betydelse inom områden som klimatförändringar, tryggad livsmedelsförsörjning, folkhälsa, katastrofhantering, människosmuggling, sjösäkerhet etc. EU är ledande inom övervakningen och tillhandahållandet av exakt data om klimatförändringar, utsläpp av olika gaser, jordbruks- och skogsmarkens status och den maritima lägesbilden. Utan dessa data skulle forskarvärlden inte kunna bilda sig en uppfattning om problemen och föreslå lämpliga lösningar för hur vi ska ta itu med klimatförändringarna, producera livsmedel på ett hållbart sätt osv.

1.4

Det saknas en genuin känsla av delaktighet i eller stolthet över Copernicusprogrammet bland EU-medborgarna. EU:s medborgare känner inte till programmet och dess fördelar, liksom de rent allmänt ofta är omedvetna om europeiska rymdprogram. Copernicus och dess verksamhet bör synliggöras mer i massmedier, och vara öppna för det civila samhället och intresserade medborgare. EESK menar att det är absolut nödvändigt att det civila samhället är med och utarbetar strategier och program för fysisk planering.

1.5

Det eventuella användarforumet för Copernicus bör vara öppet för företrädare för företag, konsumenter och det civila samhällets organisationer. Det är nödvändigt att detta inte förblir en ”sluten klubb” utan att man släpper in övriga samhället och att det skapas en verklig europeisk rymdgemenskap. EESK förklarar sitt intresse och sin vilja att spela en aktiv roll direkt och tillsammans med de nationella organisationer som är representerade i kommittén, vilket ger enorma möjligheter att fylla i de ”felande länkar” som fastställs i EESK:s projekt ”Rymden och samhället”.

1.6

Copernicusprogrammets effektivet bör inte bedömas enbart utifrån ekonomiska resultat. Dess största värde ligger i dess miljömässiga och sociala aspekter. Verktyget är ett måste för att bekämpa klimatförändringen, föda världens befolkning på ett hållbart sätt, rädda liv till sjöss osv. Det är en tjänst som på grund av nationella säkerhetshänsyn inte kan köpas från tredje part, och jämförbara tjänster av samma höga kvalitet går i dag inte att hitta någon annanstans. Det är vårt svar på dessa globala utmaningar och visar att vi som moget globalt samhälle är redo att ta oss an dem.

1.7

Att små och medelstora företag och mikroföretag, uppstartsföretag och oberoende forskare involveras är också ytterst viktigt för att fullt ut ta vara på Copernicus data. Dessa sektorer kommer med nya idéer och nya förslag på användningsområden. Det är mycket viktigt att främja utvecklingen av olika initiativ och utveckla verktyg som skapar mervärde för slutanvändarna. Horisont 2020 har spelat och bör fortsätta att spela en viktig roll. Tillgång till finansiering via Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) är av största vikt.

1.8

EESK vill att de olika generaldirektoraten på europeisk nivå och de nationella och regionala myndigheterna på medlemsstatsnivå på ett mer ambitiöst sätt främjar konsekvens och samstämmighet med hänsyn till Copernicus, och ser till att fler får kännedom om programmet och om hur dess verktyg används för allmännyttiga ändamål. Copernicus data bör fastställas som en oberoende och nationell standard på europeisk nivå. Eurostat bör göras mer delaktigt i mätningen av framsteg på det här området och de fördelar som Copernicus medför.

1.9

Lokala små organ på nationell nivå vore en lämplig lösning för att sprida data och Copernicus som ett verktyg på nationell förvaltningsnivå. Att inrätta lokala användargrupper med lokala små och medelstora företag, mikroföretag, uppstartsföretag och oberoende forskare, tillsammans med regionala myndigheter, företrädare för det civila samhället, utbildningsväsendet och oberoende och offentliga rådgivningstjänster, de delar av samhället som direkt arbetar med Copernicus, såsom jordbrukare, skogsbrukare och miljöorganisationer, skulle kunna bidra till att utöka användningen av Copernicusdata och stärka dess resultat utifrån nationella särdrag.

1.10

Utbildning om Copernicus är ytterst viktigt. EESK välkomnar särskilt utformade mastersprogram, för att stödja europeiska universitetsstudenter som genomgår en mastersutbildning om Copernicus. EESK efterlyser ett målinriktat och mer ambitiöst program, där bland annat allt relevant tekniskt stöd för särskilda Copernicusavdelningar ska inrättas inom alla berörda europeiska universitet, yrkesskolor och rådgivningstjänster. Copernicus potentiella användning bör ingå som ett särskilt ämne i alla berörda studieområden, däribland jordbruks- och skogsbruksvetenskap, ingenjörsvetenskap, miljö- och havsstudier m.m. Behovet av att utbilda dagens yrkesverksamma, inklusive slutanvändarna, bör beaktas. Här skulle särskilda program kunna erbjudas av oberoende nationella och offentliga rådgivningstjänster.

1.11

En snabb och enkel tillgång till data kommer snart att säkerställas genom det kommande idrifttagandet av Copernicustjänster för tillgång till data och information (Data and Information Access Services, DIAS). Därmed kommer man undanröja ett antal allvarliga problem avseende nedladdningstiden av Copernicusdata. EESK efterlyser även att man snarast harmoniserar och ger fullständig tillgång till de fältdata som regleras av nationell lagstiftning. Standardisering och driftskompatibilitet är en förutsättning för att Copernicusprogrammet ska bli en fullständig framgång.

1.12

Utbildning av kvalificerade ingenjörer och tekniker, skapandet av nya arbetstillfällen och nya yrkeskunskaper som är kopplade till utvecklingen av tillämpningar är ett prioriterat EU-åtagande för en hållbar och samhällsnyttig ekonomi.

1.13

Med tanke på de viktiga resultaten och deras kvalitet hoppas EESK att man kommer att prioritera europeiska bärraketer. Framgångsrika uppskjutningar, noggrannhet när det gäller att genomföra programmen och iaktta tidsfrister, samt den flexibla användning som nya Ariane 6 och Vega C erbjuder bör belöna den europeiska spetskompetensen med långtidskontrakt. EESK stöder inte en protektionistisk politik, men menar samtidigt att den europeiska industrin bör skyddas mot otillbörliga metoder genom principen om ömsesidighet.

1.14

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att sprida de möjligheter som härmed öppnas för jordbruket, skogsbruket och fisket, genom riktade upplysnings- och informationskampanjer till aktörerna i sektorn. Energibesparingar och besparingar i fråga om gödselmedel och bekämpningsmedel kan avsevärt öka och förbättra jordbruksproduktionen och vattenhushållningen. Programmet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) i Afrika, som redan har gett utmärkta resultat, bör enligt EESK:s uppfattning förstärkas och spridas även till andra utvecklingsområden.

1.15

EESK välkomnar den styrningsmodell som antagits för Copernicusprogrammet, i synnerhet inrättandet av ett användarforum, som bör vara öppet för företrädare för aktörer, forskare och det civila samhället. Nästa Copernicusförordning bör bekräfta den nuvarande modellen för fördelning av ansvar utifrån kompetens för att särskilja det tekniska ansvaret för rymdkomponenten, som anförtrots Europeiska rymdorganisationen (ESA), från ansvaret för tjänsterna, som anförtrots ”betrodda enheter”.

1.16

Parallellt med att förbättra åtkomsten och datakvaliteten måste man påskynda en fullständig utbyggnad av bredband i Europa, särskilt på landsbygden och i avlägset belägna områden som ofta glöms bort av privata aktörer. Ett effektivt genomförande av strategin för den digitala inre marknaden är avgörande för att maximera de möjligheter som Copernicusprogrammet erbjuder. EESK ställer sig helt och hållet bakom detta initiativ från kommissionen och uppmanar Europaparlamentet och rådet att påskynda förhandlingarna för att slutgiltigt godkänna de åtgärder som fortfarande diskuteras.

1.17

Att skydda data mot allt mer frekventa attacker är, jämte det rymdskrot som hotar rymdinfrastrukturen, prioriterade frågor. EESK rekommenderar att man stärker säkerhetsåtgärderna och påskyndar programmen för att rensa upp rymdskrot och satelliter som inte längre är i drift (1). Kommissionen bör öka sina ansträngningar för att nå en omfattande internationell överenskommelse.

1.18

EESK förespråkar att det finansiella systemet och investerare involveras mer i rymdverksamhet, som skulle kunna inbegripa allmänheten genom att man utfärdar särskilda ”rymdobligationer”. Särskild uppmärksamhet bör ägnas finansieringen av små och medelstora företag och uppstartsföretag för att skapa tjänster och innovativa tillämpningar. Den senaste tidens överenskommelser om begränsning av den globala uppvärmningen öppnar upp för ny ekonomisk verksamhet kopplad till övervakning av utsläpp.

1.19

EESK rekommenderar också att man bibehåller och eventuellt stärker finansieringen av Copernicusprogrammet, som inte bara skapar tillväxt och utveckling, utan också garanterar att EU kan förvalta sitt territorium och sin egen säkerhet på ett oberoende och självständigt sätt, och främjar innovation, forskning och hållbar utveckling.

2. Kommissionens meddelande

2.1

Programmets rymdkomponent för perioden april 2014–april 2017 är i stort sett i linje med prognoserna, frånsett en försening på cirka 10 månader för uppskjutningen av Sentinel 2B på grund av problem som uppstod i samband med den ryska Rockot-bärraketen. För att minimera förseningen sattes Sentinel 2B i omlopp av bärraketen Vega som utvecklats av ASI (den italienska rymdbyrån) i samarbete med ESA.

2.2

Datamängden från de fem satelliterna i omloppsbana uppgick i mars 2017 till totalt 12 TB dagligen, vilket var långt över förväntningarna. Detsamma gäller antalet registrerade användare av den kostnadsfria datadistributionstjänsten, som ökat till 85 000 i stället för de förväntade 50 000 (2).

2.3

Sentinel 5P skickades framgångsrikt upp den 13 oktober 2017 med syftet att dagligen förmedla data om atmosfärens sammansättning genom att övervaka växthusgaser, ozonskiktet, svaveldioxid och formaldehyd samt vulkanisk aska och kolmonoxid.

2.4

Från starten har Copernicus dragit nytta av samarbetet med andra ”bidragande uppdrag”, som är mycket viktiga för att tillhandahålla de data med mycket hög upplösning som Copernicus inte kan garantera. Tack vare dessa uppdrag kunde projektet inledas innan den första Sentinel-satelliten skickades upp. Utöver data från parallella uppdrag används och jämförs data från mark-, havs- eller luftbaserade fältsensorer. Den allmänt erkända korrektheten hos Copernicus data beror just på valideringen av data som dubbelkontrolleras mot data som registrerats av fältsensorer.

2.5

Copernicus utformades redan från starten som en användardriven tjänst, som bygger på användarnas behov. Detta tillvägagångssätt, i kombination med den öppna och kostnadsfria användningen av data, lade grunden för dess växande popularitet bland användare och operatörer.

2.6

Copernicus styrning är kompetensbaserad.

2.6.1

Samordningen och genomförandet av rymdkomponenten har delegerats till Europeiska rymdorganisationen (ESA) och delvis till Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat).

2.6.2

Tjänster har delegerats till gemensamma forskningscentrumet (JRC), Europeiska miljöbyrån (EEA), Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser (ECMWF), Mercator Océan, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) och EU:s satellitcentrum. Copernicus överensstämmelse med det geospatiala dataprogrammet Inspires standarder garanterar en effektiv användning av alla tillgängliga dataresurser.

2.7

Kommissionen gör en positiv bedömning av de resultat som hittills uppnåtts, överensstämmelsen med budgetberäkningen, den ökade efterfrågan från användarna, och samarbetet med institutioner och organ som bidrar till förvaltningen av tjänster.

2.8

Copernicuskommittén, som består av företrädare för medlemsstaterna, och användarforumet sköter den övergripande förvaltningen av programmet i samarbete med kommissionen.

2.9

Mycket goda resultat har uppnåtts i fråga om kommunikation och spridning av de möjligheter som Copernicus erbjuder, genom särskilda program såsom Copernicus Relay-nätverket och Copernicus Academy, som har till uppgift att öka medvetenheten och fungera som lokala hjälpcentraler.

2.10

Kommissionen har i samarbete med ESA anordnat Copernicus Masters – en årlig tävling som syftar till att stimulera innovation. Copernicus program för uppstartsföretag omfattar även Copernicus Accelerator, som erbjuder coaching till uppstartsföretag, de kommande programmen Copernicus Hackathon (med 40 hackathoner under två år) och Copernicus Incubation, som ger finansiellt stöd till 60 uppstartsföretag under en treårsperiod.

2.11

Kommissionens framtida prioriteringar handlar om att

—	frigöra Copernicus ekonomiska potential genom att omvandla data till innovativa produkter och tjänster,

—	säkra programmets framtida stabilitet och den kostnadsfria, fullständiga och öppna tillgången till data,

—	fullständigt genomföra rymdstrategin för Europa för att ta itu med utmaningar avseende klimatförändringar och hållbar utveckling samt övervaka utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, markanvändning och skogsbruk, och förändringar i Arktis,

—	stärka den säkerhet som Copernicus kan garantera genom gräns- och havsövervakningen.

3. Allmänna kommentarer

3.1

EESK gläder sig över de resultat som hittills uppnåtts av Copernicusprogrammet och som kommissionen redogör för i sitt meddelande. EESK har hela tiden ställt sig bakom den europeiska rymdpolitiken i dess helhet och i synnerhet de två stora programmen Galileo och Copernicus: våra tidigare yttranden i frågan (3) har i stor utsträckning beaktats i kommissionens meddelande.

3.2

EESK konstaterar att programmets huvudsakliga mål har uppnåtts och på vissa områden överträffats.

3.3

Kvantiteten och kvaliteten på de data som dagligen samlas in av satelliterna gör Copernicus till en av världens ledande dataproducenter, och säkerställer att Europeiska unionen självständigt kan övervaka sitt territorium, och samtidigt erbjuda andra delar av världen korrekta och kostnadsfria data. Den oväntade framgången har lett till vissa svårigheter med hanteringen av dataflöden. EESK rekommenderar att de öppna nav som är tillgängliga för allmänheten snabbt och effektivt förstärks och att efterfrågan på snabba megadata-nedladdningar tillgodoses.

3.4

Det kommande idrifttagandet av DIAS-systemet bör säkerställa lättillgänglighet för användarna och, i kombination med Copernicus nod för tillgång till referensdata (Corda), ge en klar förbättring av kvantiteten och kvaliteten på tillgängliga data. Dessa data bör också bedömas utifrån en molnighetsfaktor, eftersom en stor del av befintliga data inte kunde användas fullt ut på grund av molntäcket. Detta skulle avsevärt minska drifts- och avskrivningskostnaderna för DIAS-anläggningarna.

3.5

3.6

Trots lovvärda initiativ från kommissionen och de byråer som delegerats tjänster saknas en lämplig, samordnad kommunikationspolitik riktad till allmänheten om all den nytta som Copernicus data ger. ”Hundratals miljoner europeiska medborgare är omedvetna om rymdens fördelar”. EESK har upprepade gånger efterlyst att det ska inrättas en stor rymdportal om den europeiska rymdpolitiken i dess helhet. Detta bör bli det första steget mot att skapa en europeisk rymdgemenskap, där man tittar tillbaka på de positiva erfarenheterna av Europeiska kol- och stålgemenskapen och dess styresformer, som gav upphov till Europeiska gemenskapen.

3.7

En av prioriteringarna för EU:s rymdstrategi är att stimulera arbete och hållbar tillväxt. Genom att ta vara på den erfarenhet och marknadskännedom som finns hos ekonomiska aktörer, innovativa uppstartsföretag och experter inom databehandling och skapande av nya tillämpningar, kan man bidra till en snabb utveckling i användningen av de data som produceras varje dag, med enorm potential för positiva ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter.

3.8

Styrningen av Copernicusprogrammet har varit lyckad, med tydliga ansvarsuppgifter för kommissionen och de berörda organen. Nästa Copernicusförordning bör bevara denna goda balans, och även fortsättningsvis anförtro ansvaret för samordningen av rymdkomponenten till ESA och förvaltningen av tjänster till de betrodda enheterna.

3.9

Rymdtjänsternas utveckling är avgörande för utvecklingen av digitala tjänster för medborgare och företag. Copernicus tjänster erbjuder också ett flertal praktiska vardagliga tillämpningar: t.ex. har gårdar i Österrike ökat sin avkastning med 26 % tack vare satellitövervakning av åkrarna; i Nederländerna har samma system kraftigt sänkt utgifterna för borrning efter kolväten, transport och logistik och ett flertal europeiska städer har förbättrat korrektheten i sina mätningar av luftföroreningar med 60 %, och samtidigt minskat kostnaderna (4).

3.10

EESK vill att utbyggnaden av bredbandsnätet i hela Europa, särskilt på landsbygden och i avlägset belägna områden, påskyndas, såsom godkändes i strategin för den digitala inre marknaden.

3.11

EESK uppmanar kommissionen göra spridningen av kompetens och nya arbetstillfällen till en hjärtefråga. Inrättandet av yrkesutbildningskurser bör stödjas av europeiska program. Spridningen av precisionsjordbruk kommer att ge bättre skördar genom att man sparar in på vatten, gödselmedel och bekämpningsmedel. Jordbruket 4.0 kommer att gynnas stort av möjligheten att använda markobservationsdata som kombinerar geolokaliseringsdata och annan teknik som finns redan i dag. Nya yrken kommer att uppstå, t.ex. territoriell analytiker, cyberagronom och utvecklare av tillämpningar som syftar till att begränsa klimatförändringarna.

3.12

Ett stort problem för att snabbt utveckla de möjligheter som öppnar sig med de europeiska rymdprogrammen är frågan om finansiering, i synnerhet till små och medelstora företag och uppstartsföretag.

3.13

En annan viktig fråga är den om cybersäkerhet, integritet och rymdinfrastrukturens säkerhet. Vardagslivet blir alltmer beroende av data från rymden. EESK rekommenderar att man stärker säkerhetsåtgärderna och påskyndar programmen för att rensa upp rymdskrot och satelliter som inte längre är i drift (5). För att garantera infrastruktursäkerheten bör EU främja en omfattande internationell överenskommelse.

3.14

”Öppna den slutna klubben!” bör bli det nya samlande stridsropet riktat till offentliga myndigheter och den privata sektorn för att se till att det civila samhället involveras i praktiken. Att informationen är uppslittrad på en rad olika offentliga och privata aktörer avskräcker i synnerhet små och medelstora företag från att på allvar engagera sig i utvecklingen av systemets användningsmöjligheter.

3.15

EESK välkomnar Europeiska rådets slutsatser av den 1 december 2017, där man nära ansluter sig till de idéer som länge lyfts fram av kommittén: deltagande av privata aktörer och ett åtagande om fullständig information, en långsiktig plan med tillräckliga finansiella resurser, utveckling av och stöd till innovativa företag, en ökad självständighet för unionen och dess ledarskap inom rymdpolitiken, som i dag utmanas av gamla och nya konkurrenter, ett användardrivet tillvägagångssätt underställt en icke-militär kontroll och styrning av Copernicus samt bevarandet av det kostnadsfria, öppna och tillgängliga systemet.

3.16

I en färsk studie bedömer kommissionen att fördelarna med Copernicus under perioden 2017–2035 uppgår till mellan 67 och 131 miljarder euro. En fortsättning av programmet efter 2021 kommer att generera vinster med en faktor på mellan 11 och 21 och bidra till att skapa 4 000 högkvalificerade arbetstillfällen årligen.

3.17

EESK understryker vikten av Afrikaprogrammet inom GMES och de framgångsrika resultaten av de senaste samarbetsavtalen mellan EU och Afrikanska unionens kommission. Överföring av mycket användbara Copernicusdata och tekniker för markförvaltning, kartläggning och bevarande av vattenresurser samt förbättring av jordbrukets avkastning bör ingå som ett centralt inslag i unionens växande åtagande gentemot Afrika och utvecklingsländerna.

4. Särskilda kommentarer

4.1

Kommittén bekräftar sin beredvillighet att delta i initiativ för stöd och informationsspridning till det civila samhället om Copernicus socioekonomiska potential och fördelar, i likhet med projektet Space & Society, som vi avser att fortsätta med. Att sammanföra myndigheter, byråer, offentliga och privata tjänsteleverantörer och det civila samhället är nyckeln till den enastående framgång som förväntas för tillämpningar som bygger på strategiska projekt som Galileo och framför allt Copernicus.

4.2

EESK delar kommissionens farhågor kring det låga deltagande av icke-rymdanvändare – en aspekt som måste ägnas betydligt större uppmärksamhet än hittills. De positiva erfarenheterna från Europeiska byrån för GNSS (GSA) skulle kunna återanvändas i samband med Copernicus genom att ett enda organ anförtros ansvaret för information och de möjligheter som de olika Copernicustjänsterna erbjuder. En ny byrå skulle kunna vara en lösning.

4.3

EESK anser att Copernicus framgång bygger på att det i grunden är ett användardrivet program, och uppskattar särskilt dess inkluderande styrningsmodell. För första gången i ett strategiskt unionsprogram är användargrupper, via användarforumet, involverade i strategiska val vid sidan av medlemsstaterna. EESK rekommenderar att privata användare, utvalda av sina europeiska sammanslutningar, också ska ingå permanent i forumet, tillsammans med dem som utsetts av medlemsstaterna. Kommittén meddelar att den önskar delta i forumet. Även på nationell nivå bör forumen vara öppna för bredast möjliga deltagande av det civila samhället.

4.4

Ett problem som snabbt bör lösas är standardisering och driftskompatibilitet mellan fältdata. Dessa problem härrör från olika tillämpningar av Inspire-direktivet (6) och inkonsekvent lagstiftning på nationell nivå. EESK rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna åtar sig att snabbt säkerställa harmoniseringen av språk och förfaranden för en fullständig, effektiv och kostnadsfri användning av data.

4.5

EESK menar att det är väsentligt att privata investerare, det europeiska och internationella finanssystemet och investeringsfonder deltar. En bra lösning vore att införa ”rymdobligationer” i form av garantier som skulle kunna tillhandahållas av europeiska bankinstitutioner såsom Europeiska investeringsbanken eller internationella institutioner, såsom Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD), för olika rymdrelaterade projekt, inklusive projekt i utvecklingsländer.

4.6

EESK anser att ömsesidighetsprincipen bör tillämpas gentemot tredjeländer, i synnerhet när det gäller bärraketer. Prioritet bör ges åt europeiska bärraketer, som stärker utbudet med den nära förestående uppskjutningen av bärraketerna Ariane 6 och Vega C, som är ett resultat av det europeiska samarbetet. Det handlar om flexibla bärraketer, som kompletterar det utbud som finns. Ariane 5, i drift sedan 1996 och med 82 framgångsrika uppskjutningar i bagaget, kommer att vara i drift till 2023 och utsågs till bärraket för James Webb-teleskopet, efterföljare till Hubble-teleskopet. Den internationella marknaden är extremt konkurrensutsatt, och vissa företag i konkurrerande länder med en protektionistisk politik erbjuder prisdumpningar för att få beställningar de kommande åren.

4.7

Utöver den ekonomiska och sociala verksamheten anser EESK att programmet ger ett oerhört bidrag till att bekämpa människohandel, rädda migranter i extrem fara och effektivt värna EU:s gränser för att bekämpa den terrorism som i framför allt har sitt ursprung i krigsdrabbade områden i Mellanöstern. Detta är ett svar på den växande efterfrågan bland EU:s medborgare om att värna och försvara territoriet.

Bryssel den 14 mars 2018.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EUT C 327, 12.11.2013, s. 38.

(2) Den 17 januari 2018 fanns det 118 000 registrerade användare.

(3) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en infrastruktur för geografisk information i gemenskapen (INSPIRE) (EUT C 221, 8.9.2005, s. 33); jordövervakningsprogrammet (GMES) (EUT C 339, 14.12.2010, s. 14); GMES rymdkomponent (EUT C 44, 11.2.2011, s. 153); europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) (EUT C 299, 4.10.2012, s. 72); Copernicusprogrammet (EUT C 67, 6.3.2014, s. 88); En rymdstrategi för Europa (EUT C 209, 30.6.2017, s. 15).

(4) Copernicus socioekonomiska genomslag i EU per sektor.

(5) EUT C 327, 12.11.2013, s. 38.

(6) Inspire-direktivet.