28.6.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 227/63

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder, förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande, förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad

[COM(2017) 536 final – 2017/0230 (COD)]

och

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II)

[COM(2017) 537 final – 2017/0231 (COD)]

och

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1092/2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd

[COM(2017) 538 final – 2017/0232 (COD)]

(2018/C 227/09)

Föredragande:

Daniel MAREELS

Remiss	Europeiska unionens råd, COM(2017) 538 final: 23.10.2017, COM(2017) 536 final: 22.11.2017 och COM(2017) 537 final: 29.11.2017 Europaparlamentet, COM(2017) 538 final: 26.10.2017, COM(2017) 536 final: 16.11.2017 och COM(2017) 537 final: 16.11.2017
Rättslig grund	Artiklarna 114 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av facksektionen	29.1.2018
Antagande vid plenarsessionen	15.2.2018
Plenarsession nr	532
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	156/0/5

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar kommissionens förslag om att stärka tillsynen i kapitalmarknadsunionen, vars mål kommittén till fullo ställer sig bakom. Med dessa förslag tas inte bara ett nytt, viktigt steg i riktning mot större integration och konvergens genom att den integrerade tillsynen i kapitalmarknadsunionen stärks, utan strävar man också efter att uppnå bredare mål.

1.2

I första hand lägger förslagen nya byggstenar för inrättandet av en kapitalmarknadsunion i EU, vars snabba genomförande är mycket önskvärt. Kapitalmarknadsunionen bör i sin tur, tillsammans med bankunionen, bidra till att ytterligare fördjupa och fullborda EMU. Mer allmänt bör detta också bidra till en starkare position för EU och medlemsstaterna i ett föränderligt globalt sammanhang.

1.3

Vikten av en välfungerande kapitalmarknadsunion får inte underskattas eftersom den kan ge ett viktigt bidrag till gränsöverskridande privat riskdelning. Detta bör göra att medlemsstaterna bättre kan stå emot asymmetriska chocker i kristider. För att uppnå detta mål krävs det att dessa marknader är säkra, stabila och motståndskraftiga. En mer integrerad tillsyn på både mikro- och makronivå nivå spelar en avgörande roll i detta sammanhang.

1.4

Det är därför av stor betydelse, och en prioriterad fråga, att vägen jämnas ytterligare för fler gränsöverskridande marknadstransaktioner, som bör kunna genomföras utan nationella eller andra hinder och skillnader och till en lägre kostnad. Lika villkor är absolut nödvändiga och regelarbitrage har inget utrymme i detta sammanhang. Företag måste kunna utnyttja möjligheterna till finansiering bättre och enklare, med mindre administrativa bördor och till en lägre kostnad.

1.5

För sin del måste konsumenter och investerare få fler och bättre valmöjligheter och ökat skydd. Ytterst anser kommittén att större ”förtroende” för marknaderna bör vara ett mål för alla intressenter, även tillsynsmyndigheterna. Detta förtroende kan även främjas genom att man eftersträvar en mer hållbar finansiering i enlighet med internationella arbeten och avtal. Detta bör också återspeglas i tillsynen.

1.6

Den nya tillsynsmiljön bör kännetecknas av en ständig strävan efter största möjliga klarhet och rättssäkerhet för alla. Det gäller att finna rätt balans mellan de nationella och de europeiska tillsynsmyndigheternas befogenheter och om möjligt låta subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna råda, särskilt nu under uppbyggnadsfasen av kapitalmarknadsunionen och med hänsyn till mångfalden bland marknadsaktörerna, i synnerhet de små. Detta gäller även för lokala transaktioner. Samtidigt måste man motverka oklarheter, överlappningar och andra förhållanden på tillsynsområdet som står i vägen för eller allvarligt hindrar inrättandet av denna union.

1.7

Det är också viktigt att tänka på framtiden så att även nya utvecklingstendenser och modern teknik, såsom finansteknik, kan tillämpas korrekt och säkert i den finansiella miljön på lika villkor för samtliga aktörer.

1.8

Vid utformningen av den integrerade tillsynen är det viktigt att eftersträva konvergens och samordning, och då bör ändamålsenlighet och effektivitet stå i första rummet, i linje med Refit-strategin. Att förstärka de europeiska tillsynsmyndigheternas kapacitet att göra egna konsekvensbedömningar kan vara till nytta i detta sammanhang. Därutöver måste man också ta stor hänsyn till kostnadsaspekten. Om en del av kostnaderna direkt åläggs den privata sektorn bör man sörja för budgetdisciplin, och dubbla avgifter måste undvikas. Eventuella ändringar måste göras på ett öppet sätt, och under alla omständigheter krävs en tillräcklig kontroll över de övergripande medlen. Sektorn bör göras delaktig i detta på lämpligt sätt.

1.9

Precis såsom nu är fallet bör också framtida steg framåt bygga på dialog och samråd med alla organ och andra intressenter samt offentliga samråd med alla intresserade. Kommittén betraktar ett sådant tillvägagångssätt som mycket viktigt, eftersom det gör det möjligt att med beaktande av konkreta situationer uppnå bästa möjliga resultat som kan räkna med största möjliga stöd.

1.10

Dessa förslag utgör ett viktigt steg i rätt riktning, men är inte slutpunkten. EESK anser att man måste fortsätta att sträva efter slutmålet om en gemensam tillsynsmyndighet, såsom nämndes i ”de fem ordförandenas rapport”. När de aktuella förslagen har genomförts gäller det att fortsätta arbetet på ett intelligent och konsekvent sätt, i enlighet med vad som anges ovan.

1.11

Kommittén stöder helhjärtat förslaget om att överföra vissa tillsynsbefogenheter på försäkringsområdet från de till nationella tillsynsmyndigheterna till EU-nivån, eftersom detta bidrar till en större tillsynskonvergens och lika villkor för alla marknadsaktörer.

2. Bakgrund (1)

2.1

När det gäller uppbyggnaden av en kapitalmarknadsunion kan man vid denna tidpunkt konstatera att EU redan har en enhetlig tillsyn över banksektorn genom den gemensamma tillsynsmekanismen inom bankunionen, där 19 medlemsstater deltar, medan tillsynen över kapitalmarknaderna i EU, med vissa undantag, sköts på nationell nivå.

2.2

Det är uppenbart att detta inte är i linje med de principer som kapitalmarknadsunionen – och bankunionen – grundar sig på. Man får inte heller glömma bort att den finansiella integration som eftersträvas inte bara gynnar EMU, utan alla medlemsstater.

2.3

Eftersom fullbordandet av kapitalmarknadsunionen är en prioritering för den nuvarande kommissionen prioriterar man arbetet med att anpassa tillsynen till principerna för kapitalmarknadsunionen och den finansiella integrationen i en föränderlig miljö. Denna åtgärd aviserades för övrigt redan i den nyligen gjorda halvtidsöversynen av kapitalmarknadsunionen (2).

2.4

Konkret lade kommissionen den 20 september 2017 fram ett meddelande (3) och tre lagstiftningsförslag med ändringar av två direktiv och nio förordningar (4). De föreslagna åtgärderna gäller för alla medlemsstater.

2.5

Dessa förslag syftar till att stärka och ytterligare integrera EU:s nuvarande tillsynsram, särskilt genom följande åtgärder:

2.5.1

Bättre samordning av tillsynen, genom

2.5.1.1

en riktad förstärkning i hela EU av Europeiska systemrisknämndens makrotillsyn,

2.5.1.2

ytterligare tillsynskonvergens genom en förstärkning av de europeiska tillsynsmyndigheternas befintliga befogenheter,

2.5.1.3

förstärkning av de europeiska tillsynsmyndigheternas förfaranden för att utfärda riktlinjer och rekommendationer som återspeglar dessa instruments betydelse,

2.5.1.4

tillstånd för Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) att motta transaktionsdata direkt från marknadsaktörerna,

2.5.1.5

en större roll för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) när det gäller samordningen av godkännandet av försäkrings- och återförsäkringsföretags interna riskmätningsmodeller.

2.5.2

En utvidgning av Esmas direkta tillsynsbefogenheter.

2.5.2.1

De nya områdena för tillsyn över kapitalmarknaderna gäller framför allt dem där direkt tillsyn kan undanröja gränsöverskridande hinder och främja ytterligare marknadsintegration. Detta kan ses som ett steg i riktning mot en gemensam tillsynsmyndighet.

2.5.3

Förbättrad styrning och finansiering av tillsynsmyndigheterna.

2.5.3.1

När det gäller styrningsstrukturen görs en åtskillnad mellan de nationella myndigheternas och de europeiska tillsynsmyndigheternas befogenheter. De förstnämnda fortsätter att fastställa den allmänna kursen och beslutar om regleringsfrågor, medan de sistnämnda ska sörja för EU-inriktade beslut om samordning av tillsynsmetoder.

2.5.3.2

När det gäller finansiering eftersträvas diversifiering. Utöver det offentliga är det meningen att också sektors- och marknadsaktörerna ska skjuta till en del av medlen.

2.5.4

Krav på att de europeiska tillsynsmyndigheterna beaktar sociala faktorer och miljö- och styrningsfaktorer samt finanstekniska frågor när de utför uppgifter inom ramen för sina respektive mandat.

2.5.4.1

Som ett första steg förtydligas och förstärks de europeiska tillsynsmyndigheternas roll i bedömningen av miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade risker i syfte att säkerställa den europeiska finanssektorns stabilitet på lång sikt och fördelarna för en hållbar ekonomi (5).

2.5.4.2

När det gäller finansteknik måste reglerings- och tillsynsmyndigheterna få tillfälle att bekanta sig med denna teknik och möjlighet att utveckla ny reglering och tillsyn, bland annat genom att samarbeta med dessa företag (6).

2.6

Därutöver har det offentliggjorts ett förslag (7) som går ut på att överföra ett antal tillsynsuppgifter som för närvarande sköts av de nationella behöriga myndigheterna till de europeiska tillsynsmyndigheterna. Detta berör framför allt försäkringssektorn.

2.6.1

När det gäller Esma handlar det huvudsakligen om att överföra ansvaret för auktorisation av och tillsyn över leverantörer av datarapporteringstjänster samt befogenheten att samla in data på detta område.

2.6.2

När det gäller Eiopa handlar det om att denna myndighet får en större roll vad gäller tillsynskonvergens i fråga om ansökningar om godkännande av interna riskmätningsmodeller samt ändringar som rör utbytet av information om sådana ansökningar, möjligheten att avge yttranden i detta sammanhang och möjligheten att bistå vid tvister mellan tillsynsmyndigheter.

3. Kommentarer

3.1

På ett övergripande plan ingår de aktuella kommissionsförslagen i den bredare avsikten att inrätta en kapitalmarknadsunion, vars stora och aktuella betydelse är obestridlig. Vad gäller detta är EESK ”en stor förespråkare av denna union och ambitiös när det gäller dess genomförande”. Att den inrättas snabbt är av stor betydelse (8). För övrigt har även Europeiska rådet (9) och Europaparlamentet (10) regelbundet uppmanat till att verka för att fullborda kapitalmarknadsunionen.

3.2

Kommittén anser att kapitalmarknadsunionen i sin tur måste ses i det bredare sammanhanget av EU:s internationella position i ett föränderligt globalt sammanhang, fortsatt fördjupning och fullbordande av EMU samt, sist men inte minst, ytterligare finansiell integration mellan alla medlemsstater i unionen.

3.3

Denna ytterligare finansiella integration är särskilt viktig eftersom den underlättar och bidrar till gränsöverskridande privat riskdelning. Såsom framgick under den senaste krisen måste detta göra att medlemsstaterna bättre kan stå emot asymmetriska chocker i kristider.

3.4

Dessutom ”kan kapitalmarknadsunionen innebära ett betydande bidrag till konsolideringen av den ekonomiska återhämtningen och bidra till tillväxt, investeringar och arbetstillfällen, både för alla medlemsstater var för sig och för EU som helhet. […] Detta ska i sin tur bidra till den större stabilitet, säkerhet och motståndskraft som eftersträvas, i både det ekonomiska och det finansiella systemet” (11).

3.5

Kommittén välkomnar därför de aktuella förslagen om att stärka och integrera den europeiska tillsynsmekanismen samt det faktum att de lagts fram snabbt. Nu gäller det att genomföra dem. Det kan dessutom vara lämpligt att erinra om andra tidigare initiativ som också bidrar till dessa mål och som kommittén också ställt sig positiv till. Det handlat bland annat om förslagen om en mer integrerad tillsynsmekanism för centrala motparter (12) och om PEPP-produkter (13), där Eiopa ges en viktig roll.

3.6

Såsom sagts tidigare ”gläder sig kommittén över att tillsynen kommer att vara av central betydelse i ansträngningarna för att utveckla kapitalmarknadsunionen. Tillsynen på europeisk nivå har en viktig roll att spela, när det handlar om såväl säkerheten och stabiliteten som genomförandet av den marknadsintegration som eftersträvas och undanröjandet av hinder och klyftor i kapitalmarknadsunionen ” (14). Inom ovan nämnda ram når dessa mål sakens kärna och måste därför alltid komma i första hand och beaktas.

3.7

Kommittén anser att det är viktigt att de angivna reglerna konkret och direkt bidrar till att målen uppnås och får positiva effekter för alla berörda och i alla medlemsstater.

3.8

I detta avseende stöder kommittén det som sägs om detta i meddelandet, nämligen att ”det [är] mycket viktigt att stärka de europeiska tillsynsmyndigheternas förmåga att säkerställa en enhetlig tillsyn och tillämpning av det gemensamma regelverket. Detta främjar väl fungerande kapitalmarkander genom att minska hindren för gränsöverskridande investeringar, förenkla företagsvillkoren och minska de kostnader för regelefterlevnad för företag som bedriver verksamhet över gränserna som är en följd av att reglerna tillämpas på olika sätt. Ur ett investerarperspektiv bidrar enhetlig tillsyn och tillämpning av reglerna till ett starkare investerarskydd och förtroende för kapitalmarknaderna” (15). Jämförbara tillsynsstandarder i alla EU-medlemsstater är nödvändiga för att dessa mål ska kunna uppnås.

3.9

När tillsynsbefogenheterna utvidgas bör man också sträva efter största möjliga klarhet och rättssäkerhet för alla, såväl de europeiska och nationella tillsynsmyndigheterna som de företag som omfattas av tillsynen. De planerade kontrollåtgärderna måste vara tillräckliga.

3.10

Man måste eftersträva rätt balans mellan de nationella och de europeiska tillsynsmyndigheternas befogenheter. Det är en prioritet att möjliggöra gränsöverskridande transaktioner och operationer under bästa möjliga förutsättningar, och hinder för detta bör undanröjas. I andra fall bör man undersöka om tillsynen inte kan förbli lokal, särskilt som vi nu befinner oss i uppbyggnadsfasen av kapitalmarknadsunionen och med hänsyn till mångfalden bland marknadsaktörerna, i synnerhet de små. Proportionaliteten och subsidiariteten bör beaktas där så är möjligt. Detta gäller även för lokala transaktioner, där de nationella tillsynsmyndigheterna befinner sig närmare marknaden. Regelarbitrage, överlappningar i tillsynen, särskilda nationella regler och nationell överreglering bör motverkas i största möjliga utsträckning, särskilt när de står i vägen för eller allvarligt hindrar inrättandet av kapitalmarknadsunionen.

3.11

Man bör också eftersträva en god balans mellan möjligheten att tillhandahålla finansiella tjänster eller instrument över gränserna, vilket är mycket viktigt (se gränsöverskridande privat riskdelning ovan), och skyddet av investerare och konsumenter. Vikten av detta ökar i takt med att allt fler transaktioner inte längre görs på det traditionella sättet ”öga mot öga” utan ”på distans” (16). I slutändan måste (potentiella) kunder kunna få samma nivå av information och skydd, oberoende av var leverantören (av tjänsten eller instrumentet) är etablerad och hur handeln sker.

3.12

Den europeiska tillsynen måste också ha ett starkt fokus på skyddet av konsumenter och investerare. De måste få fler och bättre valmöjligheter och ökat skydd. Det är därför nödvändigt att även basprodukter utan risk tillhandahålls. Man måste sörja för samstämmighet med andra initiativ (17), och genomförandet av nya bestämmelser får inte vara till nackdel för konsumenterna. Ytterst anser kommittén att större ”förtroende” för marknaderna bör vara ett mål för alla intressenter, även tillsynsmyndigheterna. Detta förtroende kan även främjas genom att man eftersträvar en mer hållbar finansiering i enlighet med internationella arbeten och avtal.

3.13

På samma sätt är det också viktigt att tänka på framtiden så att nya utvecklingstendenser och modern teknik, såsom finansteknik, kan tillämpas i den finansiella miljön. Deras potential måste utnyttjas, men inte på bekostnad av säkerheten. Lika villkor måste råda för alla aktörer, oberoende av hur de bedriver verksamhet.

3.14

Det betydande arbete som de europeiska tillsynsmyndigheterna gjort för att utveckla lagstiftningsstandarder förtjänar att understrykas och uppskattas. I detta sammanhang är det viktigt att man i framtiden i ännu större utsträckning eftersträvar konvergens och samordning, så att de tillgängliga medlen används på bästa möjliga sätt. Vikten av en korrekt tillämpning av EU-lagstiftningen får inte heller glömmas bort.

3.15

När man utformar dessa och framtida åtgärder bör Refit-strategin tjäna som inspiration på detta område: Ändamålsenlighet och effektivitet bör stå i första rummet, vid sidan av strävan efter att uppnå de önskade målen till minsta möjliga kostnad. Genom Refit hålls sakerna enkla, undanröjs onödiga bördor och anpassas reglerna utan att man ger avkall på de politiska målen.

3.16

I detta sammanhang skulle man kunna överväga att förstärka de europeiska tillsynsmyndigheternas kapacitet att göra egna konsekvensbedömningar, eftersom detta skulle ge dem möjlighet att analysera genomförandekostnaderna för och effektiviteten hos de standarder som de utfärdat, om möjligt även med beaktande av proportionalitetsprincipen. För dessa bedömningar skulle man också i ännu större utsträckning och mer strukturellt kunna utnyttja befintliga intressentgrupperingar för att samla in kunskaper och erfarenheter från näringslivet.

3.17

För att de europeiska tillsynsmyndigheterna ska kunna utföra sitt uppdrag till fullo bör de förfoga över de medel som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Medlen kommer för närvarande dels från EU-budgeten, dels från de nationella tillsynsmyndigheterna. Vid varje ändring, bland annat att en del av kostnaderna för indirekt tillsyn direkt ska åläggas den privata sektorn, bör man sörja för budgetdisciplin, och dubbla avgifter måste undvikas. Finansiella enheter bidrar i den nuvarande strukturen redan till finansieringen av de europeiska tillsynsmyndigheterna genom avgiften till sin nationella tillsynsmyndighet. De finansiella enheternas avgift till de nationella och europeiska tillsynsmyndigheterna bör därför omfördelas, och en ytterligare allmän ökning av tillsynskostnaderna måste undvikas. Eventuella senare ändringar måste bygga på största möjliga öppenhet, och stränga kontrollmekanismer måste införas. Dessutom måste man sörja för en ordentlig kontroll över de övergripande medlen. Denna bör bland annat på lämpligt sätt utövas av finanssektorn.

3.18

Dessa förslag utgör otvivelaktigt ett viktigt steg i rätt riktning, men är inte slutpunkten. Kommittén ställer sig bakom det som sägs om detta i det nyligen offentliggjorda diskussionsunderlaget om en fördjupad ekonomisk och monetär union (18), särskilt att ”en progressiv förstärkning av systemet för översyn slutligen [bör] leda till ett gemensamt organ för europeisk kapitalmarknadstillsyn”. Detta slutmål fastställs också i ”de fem ordförandenas rapport” (19) från mitten av 2015.

3.19

De aktuella förslagen bygger på ett stegvist tillvägagångssätt. Denna strategi förefaller synnerligen lämplig, särskilt under den nuvarande uppbyggnadsfasen av kapitalmarknadsunionen (20) och med tanke på såväl de olika förhållandena och ambitionsnivåerna i medlemsstaterna som de många globala ekonomiska, tekniska och andra politiska utmaningar och utvecklingstendenser som avtecknar sig.

3.20

Kommittén gläder sig också åt att förslagen bygger på de europeiska tillsynsmyndigheternas praktiska erfarenheter, kommissionens arbete och Europaparlamentets rekommendationer samt på en intensiv dialog med alla intressenter och ett omfattande offentligt samråd med alla intresserade. Kommittén anser att detta tillvägagångssätt är korrekt och lämpligt. Det gör det möjligt att med beaktande av konkreta situationer eftersträva bästa möjliga resultat som kan räkna med största möjliga stöd. Därför föreslår EESK uttryckligen att man även i fortsättningen ska använda sig av detta tillvägagångssätt både för att regelbundet utvärdera regelverket och när man tar nya steg i riktning mot slutmålet (se ovan).

3.21

Att skapa lika villkor på finansmarknaderna i EU, både i euroområdet och med avseende på övriga medlemsstater, måste alltid stå i förgrunden. Lika villkor måste också tillhandahållas gentemot leverantörer från länder utanför EU. Detta är bara möjligt om dessa tredjeländers reglering och tillsyn har samma mål som EU:s.

3.22

Förslaget om att överföra vissa tillsynsbefogenheter på försäkringsområdet från de nationella tillsynsmyndigheterna till EU-nivån hänger samman med viljan att utvidga EU:s tillsyn över finansmarknaderna och på så sätt bidra till inrättandet av kapitalmarknadsunionen. Detta kommer att bidra till större tillsynskonvergens och lika spelregler för alla marknadsaktörer.

Bryssel den 15 februari 2018.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Denna text bygger på flera officiella publikationer och kommer bl.a. från rådet och kommissionen. Se bl.a. http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-13447-2017-INIT/sv/pdf och http://europa.eu/rapid/press-release_IP-17-3308_en.htm

(2) Meddelande från kommissionen om halvtidsöversynen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen, COM(2017) 292 final.

(3) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Att förstärka den integrerade tillsynen för att främja kapitalmarknadsunionen och den finansiella integrationen i en föränderlig miljö, COM(2017) 542 final.

(4) Se https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/financial-supervision-and-risk-management/european-system-financial-supervision_en#reviewoftheesfs

(5) Under 2018 ska en handlingsplan med regleringsåtgärder läggas fram.

(6) Även på detta område aviserar kommissionen en handlingsplan under 2018.

(7) Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), COM(2017) 537 final.

(8) EUT C 81, 2.3.2018, s. 117, punkt 1.1.

(9) Slutsatser från Europeiska rådets möte den 22–23 juni 2017.

(10) Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om att bygga en kapitalmarknadsunion. Se http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P8-TA-2015-0268+0+DOC+XML+V0//SV

(11) EUT C 81, 2.3.2018, s. 117, punkt 1.3.

(12) EUT C 434. 15.12.2017, s. 63.

(13) EUT C 81, 2.3.2018, s. 139.

(14) EUT C 81, 2.3.2018, s. 117, punkt 1.12.

(15) Meddelande COM(2017) 542 final, s. 5.

(16) T.ex. via internet.

(17) I detta sammanhang kan man bl.a. tänka på kommissionens nyligen framlagda ”Handlingsplan om finansiella tjänster för konsumenter: Bättre produkter, fler valmöjligheter”. Se EESK:s yttrande ”Finansiella tjänster för konsumenter” (EUT C 434, 15.12.2017, s. 51).

(18) Dokument av den 31 maj 2017, s. 21. Se https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-emu_sv.pdf

(19) Dokument från juni 2015, punkt 3.2, s. 14. Se https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/5-presidents-report_sv.pdf

(20) I meddelandet från kommissionen om halvtidsöversynen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen (av den 7 juni 2017) anges fortfarande 38 byggstenar för kapitalmarknadsunionen som ska vara på plats senast 2019, COM(2017) 292 final.