31.8.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 288/20


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén — Europas framtida ledare — initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag

[COM(2016) 733 final]

(2017/C 288/03)

Föredragande:

Erik SVENSSON

Medföredragande:

Ariane RODERT

Remiss

Europeiska kommissionen, 27.1.2017

Rättslig grund

Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig facksektion

Inre marknaden, produktion och konsumtion

Antagande av facksektionen

4.5.2017

Antagande vid plenarsessionen

31.5.2017

Plenarsession nr

526

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

194/0/0

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar kommissionens initiativ för uppstartsföretag och expanderande företag och de föreslagna åtgärderna, som syftar till att avlägsna viktiga hinder, men betonar att inte alla snabbväxande företag är högteknologiska företag och att det behövs åtgärder i alla sektorer.

1.2

EESK anser att en uppdaterad nylansering av ”Small Business Act” som samlar alla initiativ i en agenda skulle vara mer relevant och förbättra synligheten och enhetligheten.

1.3

EESK efterlyser en samordnad politisk strategi för uppstartsföretag och expanderande företag som tar hänsyn till mångfalden av företagsmodeller, och välkomnar de särskilda åtgärderna för företag inom den sociala ekonomin. Alla initiativ måste dock eftersträva en övergripande förbättring av företagsklimatet, så att risktagning och försöksverksamhet kan bli en del av innovationsprocessen.

1.4

Administrativa bördor och byråkrati är fortfarande ett centralt hinder för uppstartsföretag och expanderande företag. EESK uppmanar därför kommissionen att fullt ut genomföra initiativen på detta område och se till att de tillämpas.

1.5

EESK betonar vikten av strukturellt deltagande av arbetsmarknadens parter samt av att säkerställa efterlevnaden av EU:s regler om arbetsvillkor, arbetsrätt och kollektivavtal.

1.6

EESK välkomnar de föreslagna åtgärderna för innovation, men efterlyser förenkling av regler och villkor med tanke på små och medelstora företags och mikroföretags begränsade resurser.

1.7

Att förstärka partnerskap och skapa mötesplatser för resurser är centrala framgångsfaktorer. Kommissionen bör främja nätverkssamarbete, däribland inrättandet av förmedlare, facilitatorer, acceleratorer och inkubatorer.

1.8

Det är nödvändigt att utveckla skräddarsydda finansieringslösningar med tillgång till både eget kapital och skuldkapital, garantera tillträde till upphandlingskontrakt och förbättra skatteklimatet för att frigöra uppstartföretags och expanderande företags tillväxtpotential. EESK har undersökt lämpliga åtgärder i sina yttranden.

1.9

Kompetensutveckling är avgörande, och därför måste fokus ligga på utbildningsprogram för företagande på alla nivåer och i ett tidigt stadium av utbildningssystemet. Dessutom måste mentorskap, utbildning på arbetsplatsen och program för informellt och icke-formellt lärande uppmuntras och främjas.

1.10

Det krävs åtgärder för att minska den nuvarande stora riskaversionen i EU. I detta syfte bör man se över principen om en andra chans och erbjuda utvecklingsstöd i form av t.ex. finansiella kunskaper/finansiell utbildning.

1.11

EESK uppmanar kommissionen att sammanföra alla befintliga och nya initiativ för att stödja företag inom den sociala ekonomin genom att offentliggöra ett meddelande med en handlingsplan för den sociala ekonomin. Detta överensstämmer med rådets slutsatser om ”främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa” (7 december 2015).

2.   Bakgrund

2.1

I meddelandet om Europas framtida ledare – initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag anges följande:

Snabbväxande företag skapar många fler nya arbetstillfällen än andra företag (1). Uppstartsföretag som växer till större företag utgör en stor del av dessa företag. De förbättrar EU:s innovationsförmåga och konkurrenskraft och stärker ekonomin. Denna typ av expanderande företag kan också ge sociala fördelar, bland annat genom att erbjuda mer flexibla och moderna arbetsformer. I strategin för den inre marknaden meddelade kommissionen att den kommer att titta närmare på hur den inre marknaden kan bli mer effektiv för uppstartsföretag och expanderande företag.

Enligt resultaten av ett offentligt samråd (2) som kommissionen anordnade tidigare under 2016

ställs uppstartsföretag som har för avsikt att expandera fortfarande inför alltför många rättsliga och administrativa hinder, särskilt i gränsöverskridande situationer,

finns det för både nystartade och expanderande företag för få möjligheter att hitta och ingå samarbete med potentiella partner inom finansiering, affärer och lokala myndigheter, och

utgör frågan om tillgång till finansiering ett av de största hindren för expansion.

2.2

I sitt meddelande föreslår kommissionen att ett antal åtgärder ska vidtas för att minska och/eller avlägsna dessa hinder.

2.2.1

Avlägsna hinder:

Gemensam digital ingång i syfte att tillhandahålla enkel tillgång online till information.

Inrätta ett gemensamt område för mervärdesskatt.

Förverkliga den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen.

En andra chans och ramar för omstrukturering i medlemsstaterna.

Bättre tillgång till offentlig upphandling.

2.2.2

Hjälp till sammankoppling med rätt partner:

Sammankoppling med universitet, forskningscentrum, investerare och partner.

Tillgång till möjligheter, rekrytering av medarbetare med rätt kompetens, förbättrade innovationsmöjligheter – särskilt sociala uppstartsföretag.

2.2.3

Tillgång till finansiering:

Europeiska fonden för strategiska investeringar (utöver kapitalmarknadsunionen).

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Yttrandet är ett svar på kommissionens meddelande om ”Europas framtida ledare – initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag”, där det föreslås åtgärder för att frigöra snabbväxande företags fulla potential. EESK har dock valt att bredda yttrandets fokus och reflektera över dessa åtgärder i förhållande till alla former av nystartade företag, inklusive potentiella uppstartsföretag och expanderande företag.

3.2

EESK välkomnar detta initiativ och insatserna för att undanröja viktiga hinder. EESK vill framhålla det omfattande arbete som kommittén gjort i sina tidigare yttranden som syftade till att skapa en gynnsam miljö för olika företagsformer i EU (3) och dess tidigare krav på mer åtgärder med avseende på handlingsplanen för entreprenörskap (4).

3.3

Eftersom initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag är en utveckling och utvidgning av Small Business Act anser EESK att det skulle vara lämpligare att överväga en uppdaterad nylansering av Small Business Act än att fortsätta att genomföra separata åtgärder. EESK välkomnar och stöder detta och andra initiativ som syftar till att stödja uppstartsföretag och expanderande företag, men det är svårt att få en överblick över den fullständiga dagordningen utan att samla de olika initiativen i en gemensam och övergripande politisk dagordning.

3.4

EESK framhåller att det finns ett behov av ett allmänt och effektivt åtgärdspaket som beaktar företagens mångfald, och stöder därför kommissionens mål att verka för en samordnad strategi inom EU:s samtliga politikområden.

3.5

EESK uppmärksammar kommissionen på ett yttrande som utarbetas av EESK, och som innehåller ett antal rekommendationer som är mycket relevanta när det gäller uppstartsföretag och expanderande företag:

Ett enda nätverk av gemensamma kontaktpunkter för alla små och medelstora företag i EU.

Göra ”tänk småskaligt först” och ”endast en gång” rättsligt bindande.

Ta hänsyn till mångfalden bland små och medelstora företag på ett mer lämpligt sätt.

3.6

I yttrandet från december 2016 (5) uppmanade EESK dessutom kommissionen att främja företag med hög tillväxt genom att

övervaka och få till stånd synergieffekter mellan innovativa politiska förslag som lagts fram av olika generaldirektorat,

förstärka de kluster och ekosystem där innovativa uppstartsföretag grundas, och

uppmuntra en akademisk agenda inriktad på framtidens arbetstillfällen.

3.7

Det är särskilt nödvändigt att erkänna den stora potentialen hos befintliga mikroföretag, varav många är familjeföretag, liksom utvecklingsmöjligheterna inom området för företag inom den sociala ekonomin. EESK uppmanar vidare kommissionen att beakta att inte alla snabbväxande företag finns i den högteknologiska sektorn och att man också måste fokusera på och stödja sektorer som tjänstesektorn, modebranschen och e-handeln samt andra innovativa sektorer.

3.8

EESK uppmanar också kommissionen att se till att alla initiativ också tar hänsyn till nya affärsfenomen som växer fram, såsom delningsekonomin (6). Alla dessa stöter på liknande och ytterligare hinder när de startar upp och expanderar på den inre marknaden.

3.9

EESK välkomnar åtgärden för att införa en gemensam digital ingång för att förbättra tillgången till information, men anser att detta verktyg bara i begränsad utsträckning kommer att minska de betungande reglerna och bestämmelserna. EESK föreslår även att en internetportal för forskning och utveckling ska inbegripas i denna gemensamma digitala ingång. Strukturellt samarbete med förmedlande organisationer är ett mycket effektivt sätt att förbättra informationen för uppstartsföretag.

3.10

Kommissionen tar upp några av de mest brådskande hindren, i synnerhet rättsliga, skattemässiga och administrativa bördor. EESK vill betona att små och medelstora företag, inbegripet mikroföretag, familjeföretag eller företag inom den sociala ekonomin, ofta har lite eller ingen egen kompetens att hantera de mycket komplexa och byråkratiska bestämmelserna och administrativa bördorna, och detta är varför en förenkling krävs.

3.11

EESK stöder de föreslagna sakkunniggranskningarna för att dela goda rutiner och fastställa skillnader mellan medlemsstaterna i syfte att harmonisera initiativen på ett bättre sätt. För att vara effektiva måste resultaten av sakkunniggranskningarna vara insynsvänliga och spridas bland intressenterna.

3.12

EESK stöder även kommissionens beslut att komplettera Enterprise Europe Networks rådgivningstjänster med särskilda rådgivare för uppstartsföretag och expanderande företag, som ger råd om nationella och europeiska bestämmelser, finansieringsmöjligheter, partnerskap och om hur man får tillträde till offentliga upphandlingar i andra länder. Också här vill kommittén framhålla betydelsen av och fördelarna med mer strukturellt samarbete med förmedlande organ och berörda organisationer, även inom den sociala ekonomin.

3.13

EESK stöder kommissionens avsikter att inkludera uppstartsföretag och expanderande företag i internationella handelsavtal, eftersom ett allt större antal uppstartsföretag och expanderande företag måste nå en global marknad snabbt (ofta inom ett mycket begränsat segment).

3.14

EESK erkänner och stöder kommissionens åtagande i enlighet med detta initiativ att säkerställa efterlevnaden av EU:s regler om arbetsvillkor, arbetsrätt och kollektivavtal och eftersträva arbetstillfällen av hög kvalitet.

3.15

EESK vill svara på följande formulering i kommissionens meddelande: ”bland annat genom att erbjuda mer flexibla och moderna arbetsformer”. Detta uttalande kan ge upphov till missförstånd och eventuellt missbruk.

3.16

Ett strukturerat deltagande från arbetsmarknadens parter är av avgörande betydelse och bör uppmuntras i syfte att garantera rättvis konkurrens mellan företag och undvika risken för social dumpning, såsom EESK har påpekat i flera yttranden (7).

3.17

EESK önskar ta upp den pågående process som rör geoblockering (8). Detta skulle kunna utgöra ett nytt stort hinder för uppstartsföretag och expanderande företag som inte har kapacitet att ta sig in i flera länder med olika språk samtidigt. Det är avgörande att klargöra skillnaden mellan aktiv försäljning och passiv försäljning! Att efterleva nationell lagstiftning är enbart ett krav för de länder som man aktivt riktar sig till.

3.18

EESK stöder förslaget om att förbättra små och medelstora företags, särskilt expanderande företags, tillgång till programmen inom Horisont 2020. Det europeiska innovationsrådet och innovationsradarn kan vara effektiva instrument under förutsättning att de inte är för betungande, och kan verkligen uppnå de avsedda målen för små och medelstora företag. Dessutom rekommenderar EESK att dessa initiativ särskilt tar hänsyn till social innovation, som ofta driver fram nya affärsmodeller.

3.19

EESK välkomnar också det särskilda omnämnandet av åtgärder för att starta upp och expandera den sociala ekonomin och sociala företag, som är ett område där EESK har särskild sakkunskap och har avgett yttranden (9).

3.20

EESK noterar med tillfredsställelse att kommissionen erkänner att små och medelstora företag har mycket svårt att försvara sina immateriella rättigheter. Kostnaden är extremt hög för ett litet företag och verkställighetskostnaderna är lika höga, vilket innebär att nästan inga uppstartsföretag eller expanderande företag har råd med det. EESK uppmanar kommissionen att finna en genomförbar lösning på denna situation.

4.   Särskilda kommentarer

4.1    Partner, kluster och ekosystem

4.1.1

Ett allmänt positivt klimat för företagande är en grundläggande förutsättning för tillväxt och innovation. EESK anser att detta initiativ från kommissionen kan bli framgångsrikt endast om det eftersträvar en övergripande förbättring av klimatet för företagande, som gör det möjligt för risktagning och försöksverksamhet att bli en del av innovationsprocessen.

4.1.2

EESK håller med kommissionen om att det är mycket viktigt för uppstartsföretag och framför allt expanderande företag att komma i kontakt med rätt partner. Eftersom den europeiska marknaden i allmänhet är mer traditionell när det gäller risktagande och också är övervägande nationell, måste man dela upp insatserna längs två huvudlinjer:

1)

EU och medlemsstaterna kan, i permanent samarbete med förmedlande organisationer och organ, spela en viktig roll i att underlätta kluster med universitet, forskningscentrum etc.

2)

För att hitta investerare och affärspartner kan bara marknaden spela en roll, utan att underskatta EU-program eller EIB/EIF:s roll. Dessa program måste dock stärkas och samordnas bättre.

4.1.3

EESK stöder kommissionens plan att stärka det nuvarande Start-up Europe-initiativet och samordna EU:s arbete med att sammanlänka kluster och ekosystem över hela Europa.

4.1.4

EESK stöder det faktum att kommissionen framhåller inrättandet av mötesplatser med partnerskap och skräddarsydda ekosystem som viktiga faktorer för framgångsrika uppstartsföretag och expanderande företag. I detta sammanhang välkomnar EESK att kommissionen särskilt uppmärksammar företag inom den sociala ekonomin, genom att erkänna deras särdrag och bidrag till de europeiska samhällena. EESK uppmanar därför ännu en gång (10) kommissionen att sammanföra alla befintliga och nya initiativ i en enhetlig EU-handlingsplan för den sociala ekonomin, i syfte att förbättra synligheten och sammanlänkningen mellan de olika initiativen.

4.2    Möjligheter till upphandling

4.2.1

EESK stöder helt och fullt kommissionens avsikt att förbättra upphandlingsmöjligheterna för uppstartsföretag och expanderande företag. Utöver de åtgärder som föreslås uppmanar EESK kommissionen att noga övervaka införlivandet och tillämpningen av upphandlingsdirektivet på medlemsstatsnivå. Detta är avgörande för att se till att medlemsstaterna drar full nytta av de tillgängliga bestämmelserna för att förbättra upphandlingsmöjligheterna för små och medelstora företag, inklusive företag inom den sociala ekonomin. EESK hänvisar till sitt tidigare yttrande om upphandling (11).

4.2.2

EESK välkomnar att man i meddelandet särskilt uppmärksammar innovationsupphandling och innovationspartnerskapet. Detta kräver dock förenklade bestämmelser. Innovationsupphandling tycks, såsom detta beskrivs i direktivet, passa bättre för stora företag. För att delta i innovationspartnerskap krävs fastställande av en separat enhet, vilket hindrar uppstartsföretag och expanderande företag från att ha rätt att delta eftersom uppstartsföretag normalt sett inte har en särskild avdelning för detta.

4.2.3

EESK önskar framhålla att införandet av kommissionens verktyg (egen försäkran med hjälp av det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet) som syftar till att hjälpa små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling i många fall har haft motsatt resultat och upplevs som ett hinder för att delta i upphandlingar. Uppstartsföretag och expanderande företag brottas med att samla in all nödvändig information och alla formulär som krävs. På grund av detta är stöd nödvändigt och bör främjas av förmedlande organisationer (organisationer för små och medelstora företag och andra berörda organisationer).

4.3    Kompetens

4.3.1

EESK håller med om att den nya kompetensagendan för Europa, som fokuserar på både kvalitet och kompetens av relevans för arbetsmarknaden, tar itu med några av de viktigaste utmaningarna. Denna kommer dock endast att lyckas om initiativen når de viktigaste målgrupperna, vilket kräver genomförande, övervakning och uppföljning för att säkerställa effektivitet.

4.3.2

EESK framhåller att den nya kompetensagendan för Europa, och i synnerhet det kommande initiativet om koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen, är extremt viktig och kan utgöra en hörnsten för framtiden.

4.3.3

Företagen inom den sociala ekonomin utvecklar svar på sociala behov som är nya eller som inte beaktas tillräckligt. De är föregångare när det gäller social innovation. Utöver initiativen gällande digital kompetens uttrycker både entreprenörer inom den sociala ekonomin och andra entreprenörer ett behov av åtgärder inom andra kompetensområden, såsom affärsutveckling och investeringsberedskap. Denna kompetens är lika viktig för ett framgångsrikt uppstartsföretag.

4.3.4

EESK uppmanar kommissionen att uppmuntra och hjälpa medlemsstaterna att inrätta utbildningsprogram för entreprenörer men också att underlätta utbyte av bästa praxis mellan medlemsstater och intressenter. Sådana program bör införas i ett tidigt skede i utbildningssystemet eftersom detta har visat sig ha störst effekt.

4.3.5

Tjänster inom ramen för inkubatorer och gemensamma kontaktpunkter (såsom utveckling, mentorskap och finansiellt stöd) är dessutom ofta avgörande i de tidiga skedena och expansionsfaserna. Kommissionen bör främja och sprida bästa praxis på detta område.

4.4    Beskattning

4.4.1

EESK delar kommissionens oro över att beskattning kan utgöra ett avsevärt hinder för uppstartsföretag och expanderande företag. Viktiga frågor att ta itu med rör de höga efterlevnadskostnaderna, särskilt dem som orsakas av olika nationella skattesystem.

4.4.2

EESK uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att inte fastställa någon gräns i fråga om storlek eller tid för att överföra förluster som uppkommer när man först startar och expanderar företag i ny räkning.

4.4.3

EESK välkomnar också möjligheten för små och medelstora företag att kunna välja systemet med en gemensam konsoliderad skattebas, såsom beskrivs i kommissionens meddelande.

4.4.4

Dessutom är konsumtionsbeskattning inom momssystemet mycket komplicerat för små och medelstora företag. Vidare innebär det en extra börda för uppstartsföretag att hitta den tillämpliga momssatsen för varje enskild vara eller tjänst i medlemsstaterna, vilket leder till höga kostnader, som i slutändan avskräcker från gränsöverskridande handel. EESK stöder därför kommissionens avsikt att inrätta ett gemensamt område för mervärdesskatt och paketet för förenklad moms riktat till små och medelstora företag, däribland uppstartsföretag, vilket kommer att åtgärda ett betydande hinder för mikroföretag.

4.4.5

Beskattningen av investeringsinkomster på individnivå i många medlemsstater verkar också hindrande på investeringar i uppstartsföretag och expanderande företag, i synnerhet om andra investeringsalternativ beskattas lägre eller inte alls. Beskattning av aktieoptioner kan i detta avseende kräva särskild uppmärksamhet. EESK stöder därför kommissionens fortsatta övervakning av medlemsstaternas skatteordningar/incitament för investeringar i uppstartsföretag/expanderande företag.

4.4.6

Företagen inom den sociala ekonomin måste kunna dra nytta av ett skattemässigt utrymme som ger dem möjlighet att nå sin fulla ekonomiska potential, samtidigt som hänsyn tas till deras sociala och miljörelaterade syften och principerna om fri konkurrens iakttas. Olika åtgärder är möjliga:

Kartläggning av de olika befintliga skatteincitament som finns i samband med finansiering av företag inom den sociala ekonomin, i syfte att sprida bästa praxis.

Främjande av social innovation genom

skatteavdrag för gåvor eller investeringar med lägre avkastning i social innovation som svarar mot samhällsprioriteringar,

öppnande av återbetalningspliktiga skatteavdrag för forskning och utveckling för icke vinstdrivande företag i syfte att genomföra socialt gynnsamma innovationer och förbättra produktiviteten när det gäller personliga tjänster och närområdesbaserade tjänster.

4.5    Tillgång till finansiering

4.5.1

Uppstartsföretag och expanderande företag är beroende av tillgång till eget kapital och skuldkapital. EESK har i tidigare yttranden (12) noterat att tillgången till riskkapital är avsevärt lägre i EU än i USA, och den främsta anledningen är den mycket uppdelade riskkapitalbranschen i EU (som är koncentrerad till vissa medlemsstater). EESK inser att kommissionen bemöter denna fråga genom att skapa den alleuropeiska riskkapitalfonden och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till EESK:s förslag (13) och noga övervaka användningen av fonden och dess effekter.

4.5.2

I samma yttrande framhöll vi det otillräckliga deltagandet av privata investerare, och rekommenderade incitament för offentlig-privata partnerskap, där asymmetriska fonder kan övervägas (sådana finns redan i Finland, Storbritannien, Grekland och Nederländerna). EESK välkomnar nu en liknande lösning som låter privatägda investeringsfonder dra nytta av offentliga garantier för investeringar i uppstartsföretag och expanderande företag.

4.5.3

EESK välkomnar också förslaget om att öka budgeten för Efsi och Cosme för att erbjuda ytterligare finansiering för en effektiv politik för uppstartsföretag och expanderande företag, med beaktande av deras mångfald.

4.5.4

Det är emellertid viktigt att understryka att de flesta uppstartsföretag finansieras av banklån som är knutna till personlig säkerhet eller borgensåtagande från familjen. Bankkrediter är en realitet, men det behövs också tillgång till eget kapital som ett finansieringsverktyg, vilket dock inte är tillräckligt utvecklat i Europa på grund av ofördelaktiga skattesystem, avsaknad av en kultur av eget kapital, bristande finansiella kunskaper och fragmenterade insolvenssystem.

4.5.5

EESK uppmanar medlemsstaterna att, med stöd av kommissionen, främja och försöka finna alternativa rättsliga former av företagande, till exempel en förenklad form av aktiebolag (Simple Joint Stock Company) med stor innovationspotential för tillväxt, vilket är typiskt för uppstartsföretag (Frankrike och Slovakien).

4.5.6

EESK uppmanar även medlemsstaterna att, med stöd av kommissionen, förenkla och harmonisera konkurslagstiftningen, däribland genomförandet av principen ”en andra chans”, som föreslås i EESK:s yttrande om företagsinsolvens (14).

4.5.7

Utmaningen inom insolvensförfarandet och insolvenslagstiftningen är att korrekt värdera tillgångarna hos konkurshotade uppstartsföretag. I många fall är den huvudsakliga tillgången sakkunskap snarare än fasta tillgångar, vilket EESK tidigare har påpekat (15).

4.5.8

I tidigare yttranden har EESK ingående undersökt det finansiella ekosystem (16) som krävs för företag inom den sociala ekonomin. Det finns i likhet med andra uppstartsföretag ett behov av att tillhandahålla blandade kapitallösningar med ett garantiinslag, liksom innovativa instrument för finansiering av den andra etappen och finansiell utbildning, inklusive investeringsberedskap. Ett särskilt inslag hos investeringar i och finansiering av företag inom den sociala ekonomin är att avkastningen på investeringar också inbegriper samhällspåverkan. Kommissionen bör stödja medlemsstaternas insatser på detta område.

5.   Särskilda överväganden gällande företag inom den sociala ekonomin och nya företagsformer

5.1

EESK välkomnar att man i meddelandet särskilt framhåller specifika åtgärder för sektorn för företag inom den sociala ekonomin, och att man undersöker ytterligare åtgärder för nya företagsmodeller.

5.2

I detta sammanhang är det mycket viktigt att nämna kopplingen mellan social innovation och uppstarten av företag inom den sociala ekonomin och nya affärsmodeller, vilket EESK har undersökt tidigare (17). Det är centralt att förstå att social innovation bygger på en annorlunda innovationsprocess som baseras på specifika kriterier och principer. Alla åtgärder för att stödja uppstartsföretag inom den sociala ekonomin och nya affärsmodeller måste därför erkänna de grundläggande underliggande värderingarna, till exempel mätning av den sociala och miljömässiga påverkan, gemensamma värderingar och aspekter som rör öppna källor som är kopplade till social innovation (18). Först då kan företag inom den sociala ekonomin och dessa nya former av sociala företag dra nytta av stödåtgärder, bli hållbara och expandera med goda resultat.

5.3

Det är också viktigt att förstå hur och huruvida företag inom den sociala ekonomin och dessa nya former av företag expanderar (de kan i stället välja att dela en bra idé snarare än att expandera själva). Såsom EESK tidigare betonat är lösningen att helt integrera logiken för dessa olika företagsmodeller i alla initiativ för uppstartsföretag och expanderande företag och att skräddarsy stödinstrumenten i enlighet därmed. Stödmekanismer baseras ofta på den traditionella företagsmodellen, som i dag är normen, snarare än på dessa modeller i den sociala ekonomin eller nya ekonomiska modeller.

6.   Ytterligare behov som fastställts

6.1

EESK har kontinuerligt betonat behovet av att öka synligheten för samt erkännandet och främjandet av olika företagsformer. Detta inbegriper bättre insamling av statistik och forskning med avseende på de olika affärsmodellerna och deras särskilda logik som finns i EU i dag.

6.2

En databas med god praxis rörande åtgärder för att främja uppstartsföretag och expanderande företag i all deras mångfald skulle kunna vara mycket användbar. Kommissionen har goda förutsättningar att underlätta detta utbyte av bästa praxis från medlemsstaterna.

6.3

Värderingarna, principerna och ändamålen för företagen i den sociala ekonomin bör främjas eftersom de kan vara inspirerande för företagare. Erfarenheter och metoder från denna sektor kan lätt överföras till andra företagsmodeller, till exempel principerna om partnerskap och anslutning som baseras på gemensamt skapande över sektorer och intressenter, licensieringsavtal, kapacitetsuppbyggnad, piggybacking som gör det möjligt att utnyttja andra företags storlek, öppna källor för snabb spridning av lösningar, smarta nätverk som bygger på gemensamma och kollektiva värderingar och fastställande av nya standarder såsom rörelser som syftar till politisk förändring. Ett exempel på det sistnämnda är att social innovation vanligen leder till innovation på det socialpolitiska området. På samma sätt kan konventionella företag inspirera företag i den sociala ekonomin, till exempel inom marknadsföring, försäljning och affärsledning, vilket ännu en gång visar på värdet av att utbyta bästa praxis.

6.4

Kommittén är – som företrädare för det europeiska civila samhället – väl lämpad att aktivt bidra till att främja och förbättra utvecklingen av företagandet i EU till förmån för sysselsättning, social välfärd och tillväxt. Vi erbjuder därför kommissionen vår kapacitet och kompetens inför ytterligare initiativ för små och medelstora företag, inklusive företag inom den sociala ekonomin.

Bryssel den 31 maj 2017.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  Enligt Henrekson och Johansson, 2010, genererar 4 % av företagen 70 % av de nya arbetstillfällena. Se även http://www.kauffman.org/blogs/policy-dialogue/2015/august/deconstructing-job-creation-from-startups

(2)  http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=8723&lang=sv.

(3)  EUT C 318, 23.12.2009, s. 22.

(4)  EUT C 271, 19.9.2013, s. 61.

(5)  EUT C 75, 10.3.2017, s. 6.

(6)  EUT C 75, 10.3.2017, s. 33.

(7)  EUT C 161, 6.6.2013, s. 14, EUT C 303, 19.8.2016, s. 54, EUT C 13, 15.1.2016, s. 2.

(8)  COM(2016) 289 final.

(9)  http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.social-entrepreneurship-make-it-happen.

(10)  EESK:s bidrag till kommissionens arbetsprogram 2017, http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.publications.40059

(11)  EUT C 191, 29.6.2012, s. 84.

(12)  EUT C 75, 10.3.2017, s. 6.

(13)  EUT C 75, 10.3.2017, s. 48.

(14)  EUT C 209, 30.6.2017, s. 21.

(15)  EUT C 75, 10.3.2017, s. 6.

(16)  EUT C 13, 15.1.2016, s. 152.

(17)  EUT C 303, 19.8.2016, s. 28.

(18)  Socialt innovationsindex framtaget av Europe Tomorrow och EUT C 458, 19.12.2014, s. 14.