30.6.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 209/60

Föredragande:

Jan SIMONS

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén konstaterar att det gemensamma meddelandet handlar om förvaltningen av både världshav och hav. EESK föreslår att titeln på det gemensamma meddelandet ändras till ”en agenda för världshavens och havens framtid”.

1.2

EESK delar den allt större oron i samband med behovet av bättre förvaltning och skydd av haven i takt med att belastningen på dem ökar. I århundraden har vi helt enkelt ansett att världshaven varit för stora för att påverkas av någonting vi gör, men ökad mänsklig aktivitet utsätter våra hav för fara. Våra världshav konfronteras med ohållbart fiske, otillräckligt skydd, turism, tunga transporter, föroreningar och klimatförändringarnas effekter, t.ex. stigande havsnivåer och förändringar i arters utbredning. Den nuvarande ramen för internationell världshavsförvaltning är inte i stånd att säkerställa en hållbar förvaltning av världshaven och deras resurser. Det krävs brådskande åtgärder.

1.3

EESK välkomnar det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad ”den höga representanten”) om en bättre förvaltning av haven. Det gemensamma meddelandet innehåller en agenda ”för havens framtid”, en framtid som står på spel. Kommissionen och den höga representanten måste dock göra en prioritering av de hot som våra världshav konfronteras med, en prioritering som korrekt återspeglar det akuta behovet av åtgärder.

1.4

En av orsakerna till den ineffektiva internationella världshavsförvaltningen är att det finns luckor i den nuvarande ramen för internationell världshavsförvaltning. EESK rekommenderar att kommissionen och den höga representanten inte bara tar itu med dessa luckor och inkonsekvenser utan också ökar efterlevnaden av befintliga regler, till exempel genom att förbättra genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi. EU bör avstå från att föreslå ny lagstiftning om ett bättre eller mer samordnat genomförande av befintliga regler och föreskrifter är mer effektivt.

1.5

EESK stöder de åtgärder som räknas upp i det gemensamma meddelandet och som är avsedda att öka våra kunskaper om de europeiska världshaven. EU kan spela en viktig roll när det handlar om att förbättra förvaltningen av våra världshav, särskilt genom att stödja vetenskaplig forskning om världens hav. Uppgifter som finns tillgängliga i dag måste utnyttjas på ett bra och effektivt sätt. Det finns massor av information om våra hav men den är mycket splittrad. EESK riktar därför en kraftig uppmaning till EU att utveckla nätet för marin observation och datainsamling till ett världsomspännande nätverk för uppgifter om den marina miljön. EU skulle kunna bli ett centrum för samordningen av sådan forskning.

1.6

EESK riktar en kraftig uppmaning till EU att tillsammans med partnerländer arbeta för att minska säkerhetsriskerna och hoten mot sjöfartsskyddet, såsom piratdåd, människohandel och olaglig handel med vapen och narkotika, och samtidigt dra nytta av den nya Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) och Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA). Användningen av en lätthanterlig gemensam miljö för informationsutbyte (Cise) kommer att leda till att uppgifterna på ett effektivt sätt samlas in en gång och delas mellan EU:s medlemsstater.

1.7

EESK anser att kapacitetsuppbyggnad för en bättre havsförvaltning är av avgörande betydelse om man vill uppnå en hållbar utveckling och göra det möjligt för utvecklingsländerna att utnyttja världshaven och deras resurser i enlighet med FN:s havsrättskonvention (Unclos). De EU-åtgärder som anges i det gemensamma meddelandet är därför välkomna, men kommissionen och den höga representanten har ännu inte angett vilka särskilda åtgärder och verktyg som krävs för en sådan kapacitetsuppbyggnad.

1.8

EESK framför en kraftig uppmaning om att inrätta ett europeiskt flerpartsforum för berörda parter, särskilt inriktat på frågor om världens hav och oceaner, framför allt med tanke på att förvaltningen av världshaven är en övergripande fråga med ett antal berörda parter. I ett sådant forum bör man dock undvika att upprepa diskussioner som redan pågår på internationell nivå. EESK uppmanar kommissionen att involvera alla berörda parter. Hela det civila samhället måste mobiliseras om vi vill uppnå en effektiv förvaltning av våra världshav.

1.9

För att förhindra olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) krävs det effektiva flaggstatskontroller och genomförandeverktyg, inklusive åtgärder för kontroll, inspektion och övervakning. Insamlingen av fiskedata från alla EU:s medlemsstater bör förbättras och uppgiftena spridas på lämpligt sätt. Detta skulle kunna ske genom att man använder de medel som finns tillgängliga inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

1.10

EESK anser att man inom världshavsförvaltningen bör finna en balans mellan socioekonomisk utveckling och bevarande av havsmiljön. Den teknik som används för att utvinna resurser ur havsbottnen måste brukas med aktsamhet och försiktighet. Dess innovativa karaktär och betydelse för den ekonomiska utvecklingen får inte skymma risken för skador på miljön i de områden där verksamheten bedrivs. Erfarenheter av miljökonsekvensbedömningar för verksamhet på land bör användas för att utarbeta motsvarande områdesspecifika bedömningar vid utnyttjande av havets resurser.

2.1

I juni 2015 kom medlemsstaterna i FN:s generalförsamling formellt överens om att utveckla ett rättsligt bindande instrument inom ramen för FN:s havsrättskonvention om bevarande och hållbart utnyttjande av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (1). Nu när staterna alltmer vänder ögonen mot världshaven för att utveckla sina ekonomier, påverkas de flesta områdena i världshaven negativt av ohållbara aktiviteter till sjöss eller på land. Detta förvärras av effekterna av klimatförändringen och havsförsurningen.

2.2

EU behöver utarbeta en agenda för bättre världshavsförvaltning baserad på en övergripande, regelbaserad internationell strategi. Meddelandet är också EU:s svar på FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling, särskilt dess mål 14 att bevara och på ett hållbart sätt nyttja haven och de marina resurserna, som en del av en i hög grad sammanlänkad agenda. Det grundar sig på det politiska uppdrag som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker gav kommissionsledamot Karmenu Vella, nämligen att arbeta med utformningen av den internationella havsförvaltningen.

2.3

I det gemensamma meddelandet från kommissionen och den höga representanten föreslås 14 åtgärder inom tre prioriterade områden: 1) Förbättra den internationella ramen för förvaltningen av världshaven. 2) Minska människans belastning på haven och skapa förutsättningar för en hållbar blå ekonomi. 3) Stärka internationell havsforskning och internationella havsdata.

2.3.1.1

Kommissionen och den höga representanten har utarbetat åtgärder för att ta itu med sådana frågor såsom bevarandet och den hållbara användningen av den marina biologiska mångfalden i områden utanför nationell jurisdiktion (BBNJ), arbetet för att uppfylla 10 %-målet för skyddade marina områden senast 2020 och minskningen av säkerhetsriskerna och hoten mot sjöfartsskyddet, såsom piratdåd, människohandel och illegal handel med vapen och narkotika.

2.3.2.1

Kommissionen och den höga representanten har föreslagit åtgärder för att genomföra Parisavtalet med fokus på havsrelaterade insatser i syfte att bekämpa olagligt, oreglerat och orapporterat fiske och marint skräp och verka för internationella riktlinjer för fysisk planering i kust- och havsområden.

2.3.3.1

Kommissionen och den höga representanten har utarbetat åtgärder för att förbättra förståelsen och de välgrundade vetenskapliga kunskaperna för att se till att världshavsresurserna förvaltas på ett hållbart sätt och den mänskliga belastningen minskar.

3.1

EESK konstaterar att det gemensamma meddelandet handlar om förvaltningen av både oceaner och hav. Med tanke på hur sammankopplade dessa hav är föreslår EESK att titeln på det gemensamma meddelandet ändras till ”en agenda för världshavens och havens framtid” för att skapa klarhet om omfattningen på detta initiativ.

3.2

EESK noterar det framstående bidraget från FN:s havsrättskonvention till att stärka freden, säkerheten och samarbetet mellan alla nationer och till främjandet av den ekonomiska och sociala utvecklingen hos alla världens folk, i enlighet med FN:s principer, samt till oceanernas och havens hållbara utveckling.

3.3

EESK noterar att FN:s generalförsamling genomför en årlig översyn av utvecklingen i havsfrågor och havsrätten och varje år antar två resolutioner med riktlinjer för en globalt integrerad politik: en om världshaven och havsrätten och en om hållbart fiske. EU bör intensifiera sitt arbete med internationella partner i syfte att underlätta genomförandet av de åtgärder som fastställs av FN.

3.4

EESK anser att man inom världshavsförvaltningen bör finna en balans mellan socioekonomisk utveckling och bevarande av havsmiljön. Det viktigaste målet bör vara att säkerställa en hållbar mångsidig användning av de marina resurserna och miljön, även för framtida generationer. Resursutvinningen får inte ske på ekosystemets bekostnad. Tvärtom: Den bör vara förenlig med ekosystemet och ske på ett ansvarsfullt sätt genom rätt politik och rätt förvaltningsstrukturer.

3.4.1

Den teknik som används för att utvinna resurser ur havsbottnen måste brukas med aktsamhet och försiktighet. Dess innovativa karaktär och betydelse för den ekonomiska utvecklingen får inte skymma risken för skador på miljön i de områden där verksamheten bedrivs. Erfarenheter av miljökonsekvensbedömningar för verksamhet på land bör användas för att utarbeta motsvarande områdesspecifika bedömningar vid utnyttjande av havets resurser.

3.5

EESK framför en kraftig uppmaning om att inrätta ett europeiskt flerpartsforum för berörda parter, särskilt inriktat på frågor om hav och oceaner, och anser att det civila samhället bör delta i detta. Ett sådant forum skulle kunna användas som en plattform för utbyte av kunskap, erfarenheter och bästa praxis när det gäller bättre världshavsförvaltning. Det skulle också kunna användas för att finjustera fördelningen av EU-medel för en bättre världshavsförvaltning och intensifiera ansträngningarna för att bedöma den ekonomiska effektiviteten i de offentliga investeringarna i havsforskning och övervakning.

3.6

EESK anser att EU bör se till det globala perspektivet när man lägger fram nya förslag för att förbättra världshavsförvaltningen, så att områden inom världshavsförvaltningen som redan är mogna och fungerar väl inte påverkas av misstag. EU bör också undvika att upprepa diskussioner som redan pågår på internationell nivå.

3.7

EESK konstaterar att luckor i lagstiftningen kan möjliggöra oreglerade och orapporterade aktiviteter, överexploatering av marina resurser och ödeläggelse av jordens ekosystem. För att ta itu med dessa frågor krävs det vetenskapliga studier av dessa ekosystem och en bättre förståelse av den nuvarande förvaltningsstrukturen om man vill fylla dessa luckor. EESK anser att EU kan bli ledande inom forskningen om världshaven och centrum för samordningen av sådan forskning.

3.8

Utöver att identifiera luckor och inkonsekvenser i lagstiftningen bör ett av målen för kommissionen och den höga representanten vara att öka efterlevnaden av befintliga regler. Detta skulle kunna uppnås genom att man använder EU:s marknadstyngd på vissa politikområden, såsom fiske, för att få med sig viktiga aktörer, vilket framhölls av kommissionsledamot Karmenu Vella i en kommentar angående EU:s åtgärder mot olagligt fiske (2).

3.9

EESK håller med om att alla sektorer kontinuerligt måste arbeta med att skapa en bättre modell för världshavsförvaltning i takt med att belastningen på våra oceaner ökar. EESK noterar t.ex. att organisationer såsom de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna (RFMO) och Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) försöker förbättra sina förvaltningsprinciper i syfte att stärka den strategiska ram som finns.

3.10

EESK anser att kommissionen och den höga representanten bör bedöma behoven av färdigheter, kompetens och utbildning för att göra det lättare att utveckla de arbetstillfällen som förväntas uppstå inom de oceanrelaterade sektorerna. Detta är en fråga som förbisetts i kommissionens meddelande.

4.1.1

EESK gläder sig över att kommissionen och den höga representanten vill samarbeta med medlemsstater och internationella partner för att se till att viktiga befintliga instrument för global världshavsförvaltning antas, ratificeras och genomförs, t.ex. Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om arbete ombord på fiskefartyg, samt utarbeta de nya instrument som krävs, t.ex. det planerade genomförandeavtalet när det gäller biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion inom ramen för FN:s havsrättskonvention. EESK uppmanar också kommissionen och den höga representanten att samarbeta med Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) i syfte att underlätta genomförandet och den korrekta tillämpningen av IMO:s instrument. Kommissionen måste fastställa praktiska åtgärder och instrument för att uppnå detta mål.

4.1.2

Kommittén ställer sig positiv till att kommissionen och den höga representanten vill förbättra samordningen och samarbetet mellan globala och regionala organisationer och partnerskapen med viktiga världshavsaktörer. Detta framhäver EU:s insatser för att tillämpa en integrerad och sektorsövergripande strategi på den i hög grad fortfarande sektorsbaserade förvaltningen av oceanrelaterade aktiviteter. EESK riktar en kraftig uppmaning till kommissionen och den höga representanten att delta i UN-Oceans, en mekanism som syftar till att stärka samordningen, samstämmigheten och effektiviteten hos behöriga organisationer inom FN-systemet.

4.1.3

Kapacitetsuppbyggnad är en förutsättning för att uppnå hållbar utveckling och göra det möjligt för utvecklingsländer att utnyttja världshaven och deras resurser på ett hållbart sätt och i överensstämmelse med FN:s havsrättskonvention. Kommissionen och den höga representanten har ännu dock inte angett några särskilda åtgärder för kapacitetsuppbyggnad inom EU.

4.1.3.1

I det gemensamma meddelandet talas det om resurser för kapacitetsuppbyggnad som syftar till att förbättra den hållbara utvecklingen och den blå ekonomin i Medelhavsområdet. Sådana resurser måste dock mobiliseras för alla europeiska hav, och för den arktiska regionen.

4.1.4

EESK anser att man bör stärka skyddet av Arktis resurser som ett naturkapital för kommande generationer och att man bör betrakta de miljöförändringar som sker i detta område som ett mått på de europeiska och globala framstegen inom klimatskyddet. EESK anser att kommissionen kan öka medvetenheten bland aktörer i Arktis om områdets känslighet och det allt större behovet av att utveckla det på ett hållbart sätt. Bevarandet av Arktis och kampen mot klimatförändringarna får inte företas utan hänsyn till invånarna eller på ett sätt som medför nackdelar för dem. Samtidigt som de vill bevara sina kulturer vill de människor som bor i dessa områden också kunna dra nytta av de möjligheter som en hållbar ekonomisk och social utveckling skapar.

4.1.4.1

EESK anser att det civila samhället bör kunna spela en aktiv roll för att främja intressena och önskemålen hos de människor som bor där. EU kan också anordna offentliga diskussioner där de främsta aktörerna kan lägga fram sina bidrag till områdets hållbara utveckling och urbefolkningar delta. Inrättandet av ett Brysselbaserat informationscentrum om Arktis kan övervägas (3).

4.1.5

Den riskfyllda migrationen sjövägen har ökat i omfattning, och detta understryker behovet av brådskande åtgärder för att rädda liv till havs. EESK välkomnar därför antagandet av den nya förordningen om Europeiska gräns- och kustbevakningen ((EU) 2016/1624), även om kommittén kraftigt rekommenderat en ändring av namnet till ”Europeiska gränsbevakningsbyrån” EESK ställer sig också bakom de ändrade förordningarna om Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) och Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA).

4.1.5.1

I sitt yttrande om ändringen av förordningen om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (4) förklarade kommittén att den ställer sig positiv till den roll som byrån spelar när det handlar om att förbättra sjösäkerheten i medlemsstaterna. Redan då angav EESK också att det är mycket viktigt att byråns uppgifter och befogenheter utökas på ett ansvarsfullt sätt.

4.1.6

EESK noterar EU-åtgärderna för att bekämpa olagligt fiske och stärka den hållbara förvaltningen av havets livsmedelsresurser. Den gemensamma fiskeripolitiken infördes under 1960-talet och kräver ständig översyn. Kommittén välkomnar processen med att uppdatera politiken i syfte att hålla jämna steg med tekniska förändringar för att förbättra bevarandet och skyddet av fiskbestånden.

4.1.6.1

För att förhindra olagligt, orapporterat och oreglerat fiske bör man tillämpa effektiva verktyg för kontroll och genomdrivande, inklusive övervakning, kontroll och övervakningsåtgärder. Kommittén gör kommissionen och den höga representanten uppmärksamma på att FN med oro konstaterat att den effektiva förvaltningen av havsfisket i vissa områden har försvårats till följd av otillförlitlig information. Alla EU:s medlemsstater bör därför bidra till att förbättra kunskapen om och utbytet av uppgifter om fisket i deras vatten. Detta skulle kunna uppnås genom att man använder de medel som finns tillgängliga inom Europeiska havs- och fiskerifonden.

4.1.6.2

Kommittén uppmanar kommissionen att fortsätta med sina ansträngningar för att förbättra de regionala fiskeriförvaltningsorganisationernas arbetsprestationer. Som ett led i det integrerade förhållningssättet till havsfrågor bör kommissionen försöka förbättra samordningen mellan olika forum, t.ex. mellan regionala havskonventioner och globala organisationer.

4.2.1

EESK ställer sig helt och hållet bakom EU-åtgärderna, inklusive meddelandet om att genomföra Parisavtalet (COP21) och minska de skadliga verkningarna av uppvärmningen av haven, de höjda havsnivåerna och försurningen EESK uppmanar också kommissionen och den höga representanten att vara proaktiva och bedöma den inverkan som sådana effekter får på den blå ekonomin, inte bara för väletablerade utan även för framväxande branscher.

4.2.2

EESK uppmuntrar kommissionens åtgärder för att främja genomförandet av avtalet om hamnstatsåtgärder, som trädde i kraft i juni 2016, som ett bindande, internationellt fördrag avsett att bekämpa olagligt, oreglerat och orapporterat fiske. En korrekt tillämpning av avtalet om hamnstatsåtgärder förväntas driva på branschen i riktning mot större hållbarhet och förväntas få efterdyningar i hela fiskeleveranskedjan.

4.2.3

EESK anser att stränga påföljder bör tillämpas vid överträdelser av fiskelagstiftningen. Det är viktigt att tillämpa ILO:s konvention om arbete ombord på fiskefartyg om man vill förhindra överträdelser mot arbetstagares rättigheter ombord på fiskefartyg och illojal konkurrens till följd av överträdelser av grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Levnads- och arbetsförhållandena till sjöss måste uppfylla de högsta internationella och europeiska normerna.

4.2.4

EESK noterar att skadliga fiskesubventioner, antingen i syfte att öka flottkapaciteten eller i form av bidrag till fiskare som ägnar sig åt olagligt, oreglerat och orapporterat fiske, är en av de främsta orsakerna till överfiske och ställer sig därför positiv till att EU vill påskynda arbetet med att slutföra de pågående förhandlingarna i denna fråga inom Världshandelsorganisationen.

4.2.5

När det gäller marint skräp noterar EESK med bestörtning de allt fler bevisen på den skadliga inverkan som detta har på vilda djur och livsmiljöer och på den marina biologiska mångfalden och miljön. EESK framhåller med särskild oro problemet med mikroplast som, oavsett om den släpps ut direkt eller härrör från nedbrytning av större avfall, till och med hamnar i de mest avlägsna områden, inklusive de största djupen, och släpper ut skadliga kemiska ämnen som kan förorena livsmedelskedjan.

4.2.5.1

EESK välkomnar de insatser som görs inom var och en av de regionala havskonventionerna i syfte att förhindra och minska mängden marint skräp, t.ex. genom att utarbeta regionala handlingsplaner för ändamålet. EESK uppmanar EU:s medlemsstater att förbättra genomförandet av ramdirektivet om en marin strategi i syfte att uppnå och bibehålla en bra havsmiljöstatus. Kommissionen bör också uppmuntra regioner utanför EU att utarbeta liknande handlingsplaner.

4.2.5.2

EESK instämmer i att internationella mekanismer, t.ex. Marpolkonventionen, är viktiga för att bekämpa fartygsbaserade källor till marint skräp och uppmanar kommissionen att under 2017 föreslå ett ändrat direktiv om mottagningsanordningar i hamn för att uppnå en ännu större överensstämmelse med Marpolkonventionens omfattning och definitioner.

4.2.5.3

EESK framhåller att EU bör skaffa sig en bättre förståelse av de regionala särdragen samt källorna till, mängderna av, spridningsvägarna för, spridningstendenserna för, typen av och effekterna av marint skräp, inklusive mikroplast, och uppmanar kommissionen och den höga representanten att ta itu med de källor till marint avfall som finns till havs och på land.

4.2.6

EESK ställer sig bakom kommissionens och den höga representantens åtgärder för att främja och påskynda en lyckad fysisk planering i kust- och havsområden på global nivå genom att involvera alla viktiga berörda parter (5).

4.2.7

EESK uppmanar kommissionen och den höga representanten att stimulera regionalt och internationellt samarbete i syfte att utarbeta långsiktiga, hållbara finansieringsmekanismer för skyddade marina områden och se till att de förvaltas väl och bildar ett ekologiskt sammanhängande nätverk.

4.3.1

EESK stöder de åtgärder som räknas upp i det gemensamma meddelandet och som är avsedda att öka kunskaperna om de europeiska världshaven. EESK riktar därför en kraftig uppmaning till EU att utveckla nätet för marin observation och datainsamling till ett världsomspännande nätverk för data om den marina miljön. EU skulle kunna bli ett centrum för samordningen av sådan forskning. Innan man samlar in och analyserar ytterligare uppgifter måste de uppgifter som finns tillgängliga i dag utnyttjas på ett bra och effektivt sätt. Det finns massor av information om våra hav men den är mycket splittrad.

4.3.2

EESK uppmanar kommissionen att främja ökat internationellt samarbete inom vetenskap och teknik, såsom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderat, som ett sätt att främja innovation och stärka den hållbara utvecklingen av den blå ekonomin.

4.3.3

Slutligen föreslår EESK att kommissionen och medlemsstaterna arbetar för att på europeisk och nationell nivå förbättra den statistiska och metodiska basen för att mäta omfattningen på och resultaten inom etablerade och framväxande oceanbaserade branscher och deras bidrag till ekonomin som helhet.