21.3.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 88/1

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet ”Halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020 – En resultatinriktad EU-budget” (COM(2016) 603 final) (1) och dess åtföljande dokument,

—

med beaktande av sitt yttrande om Halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen (2).

1.

Europeiska regionkommittén har tagit del av det detaljerade förslag till halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen som Europeiska kommissionen lade fram den 14 september 2016.

2.

Kommittén ställer sig bakom att man kopplar förhandlingarna om halvtidsöversynen till budgetförfarandet för EU:s budget för 2017. Denna tidsplan kommer att göra det möjligt att i rätt tid anta halvtidsöversynen och ge utrymme för diskussioner om nästa fleråriga budgetram efter 2020.

3.

Kommittén beklagar kommissionens bristande ambitionsnivå när man endast lägger fram en översyn av den fleråriga budgetramen, som redan har nått sina gränser, i stället för en omfattande revidering som ger EU möjlighet att ta itu med sina nuvarande utmaningar och se till att EU-budgeten inriktas på områden som leder till hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen, med ett starkt europeiskt mervärde. ReK förväntar sig att nästa fleråriga budgetram innebär ett betydande steg i riktning mot att modernisera EU:s budget och ge unionen möjlighet att angripa framtida utmaningar och ta itu med nya prioriteringar som uppstått.

4.

Kommittén konstaterar att denna halvtidsöversyn avspeglar kommissionens strategi om ”en resultatinriktad EU-budget”, men uttrycker oro för att EU-programmens utnyttjandegrad uppenbarligen har varit det viktigaste kriteriet för de föreslagna ändringarna i anslagen. ReK upprepar sitt erbjudande till EU-institutionerna om att spela en aktiv roll vid bedömningen av alla EU-programs effektivitet och ändamålsenlighet.

5.

Kommittén avvisar bestämt det intryck som ges i meddelandet om den fleråriga budgetramen att program med delad förvaltning inte fungerar, och betonar att det trots förseningarna med att anta de nya förordningarna om ESI-fonderna och det mycket komplexa programplaneringsförfarandet har inletts mer än 200 000 projekt och avsatts 46 miljarder euro i medel från ESI-fonderna för att medfinansiera projekt till ett värde av 68 miljarder euro.

6.

I detta sammanhang vill vi varna för att eventuellt inställda utbetalningar från de europeiska struktur- och investeringsfonderna i Spanien och Portugal eller i någon annan medlemsstat kommer att inverka negativt på genomförandet av programmen. Vi vill erinra om att a) ReK har motsatt sig makroekonomisk villkorlighet, eftersom det drabbar kommuner och regioner, b) det skulle stå i motsättning till de avskrivningar som redan tillämpats när det gäller sanktioner i enlighet med förordning (EU) nr 1173/2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet, och c) det strider mot proportionalitetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget och tillhörande protokoll nr 2. Av ovanstående skäl hävdar vi att om utbetalningar inställs bör nivån vara noll, mot bakgrund av den ekonomiska och sociala situationen, arbetslösheten och effekterna av ett sådant stopp för ekonomin, i enlighet med artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 (förordningen om gemensamma bestämmelser).

7.

Kommittén är mycket oroad över tendensen till ”centralisering” av EU-budgeten, vilket helt klart skulle motverka arbetet med att finna skräddarsydda lösningar på lokala och regionala utmaningar. En minskning i den delade förvaltningen av program skulle inverka negativt på EU:s fördragsfästa skyldighet att verka för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt principerna om subsidiaritet, partnerskap och flernivåstyre.

8.

Kommittén beklagar att ändringarna av anslagen till sammanhållningspolitiken ingår i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. De är visserligen obligatoriska enligt artikel 7 i förordningen om den fleråriga budgetramen, men ändringarna bör inte bli föremål för ytterligare förhandlingar.

9.

Kommittén välkomnar i princip förslaget om att förlänga och förstärka Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som kommer att bli föremål för ett separat ReK-yttrande. ReK förväntar sig ytterligare förbättringar när det gäller additionalitet, geografisk och sektoriell täckning samt öppenhet, upprepar sin begäran om en ordentlig bedömning av Efsis resultat, i synnerhet Efsis synergier med ESI-fonderna och deras hittillsvarande bidrag till den territoriella sammanhållningen, ser fram emot ett nära samarbete med Europaparlamentet för att granska genomförandet av Efsi samt önskar att regionerna ska delta i högre grad i styrningen i syfte att säkerställa en funktionell integration med sammanhållningspolitiken.

10.

Kommittén välkomnar de ökade ekonomiska anslagen till Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), men understryker att dessa ökningar inte kompenserar de inledande budgetnedskärningarna i Horisont 2020 och FSE i samband med inrättandet av Efsi.

11.

Kommittén tar del av kommissionens förslag till översyn av budgetförordningen och dess planer att förenkla reglerna för att åtgärda problem som beror på komplicerad förvaltning och fel i sammanhållningspolitiken, särskilt när det gäller att genomföra program med delad förvaltning och förstärkta synergier mellan bidrag och finansiella instrument. ReK kommer att behandla översynen i detalj i ett separat yttrande.

12.

Kommittén välkomnar de ökade budgetanslagen till ungdomssysselsättningsinitiativet och Erasmus+-programmet, men beklagar bristen på initiativ för att hantera långtidsarbetslösheten.

13.

Kommittén noterar de flexibilitetsåtgärder som kommissionen föreslår, i synnerhet inrättandet av en krisreserv för Europeiska unionen för att återanvända anslag som dragits tillbaka, avskaffandet av de årliga taken för de samlade marginalerna för betalningar samt den riktade användningen av den tekniska justeringen av anslagen till sammanhållningspolitiken. Detta är bra steg framåt när det gäller att hantera de rådande kriserna med en flexiblare EU-budget.

14.

Kommittén beklagar att kommissionen inte föreslagit några ytterligare åtgärder i halvtidsöversynen för att ta itu med de olika kriser i EU med koppling till den gemensamma jordbrukspolitiken – bland annat koncentration av produktionen, ökad global konkurrens, en reducerad arbetsstyrka och ökad tillbakagång i landsbygdsområden – som de europeiska jordbrukarna, konsumenterna och de lokala och regionala myndigheterna kommer att ställas inför fram till slutet av den innevarande programperioden.

15.

Mot bakgrund av det ambitiösa globala klimatavtal som nåddes i Paris 2015 påminner kommittén om målet om att 20 % av EU:s utgifter ska gå till klimatrelaterade projekt och strategier, men understryker att denna andel står för ett minimum och att ytterligare insatser troligtvis kommer att krävas för att se till att målet upprätthålls fram till 2020.

16.

Kommittén välkomnar en detaljerad prognos för betalningarna på medellång sikt för att undanröja oron över eftersläpningen i betalningarna i den nuvarande fleråriga budgetramen. ReK oroar sig emellertid ändå över de framtida betalningarna, med tanke på de ständiga förseningarna i genomförandet av program med delad förvaltning. Vi framhåller medlemsstaternas och rådets ansvar för att se till att det finns tillräckliga betalningsbemyndiganden i de årliga budgetarna så att EU har de medel som krävs för att hantera de nuvarande utmaningarna.

17.

Kommittén befarar att de resurser som finns tillgängliga i den nuvarande fleråriga budgetramen, trots ökningarna under rubrikerna 3 och 4 för att hantera flykting- och migrationskrisen, inrättandet av krisreserven för Europeiska unionen och en buffert, inte räcker till för att tillgodose de allt större kraven på EU-budgeten när det gäller att ta emot, fördela och integrera flyktingar och migranter eller skydda dem i deras ursprungsområden. Kommittén påminner i detta sammanhang om att de lokala och regionala myndigheterna har ett mycket viktigt ansvar när det gäller att ta emot och integrera migranter och att de därför skulle vara mycket hjälpta av att ha direkt tillgång till relevanta finansieringsmöjligheter från EU i sitt arbete med att möta dessa utmaningar. ReK varnar för att mer flexibilitet inte är lösningen på otillräckliga finansiella resurser.

18.

Kommittén har tagit del av förslaget om att inrätta en europeisk fond för hållbar utveckling, och kommer att behandla detta mer i detalj i ett separat yttrande.

19.

Kommittén noterar att Förenade kungarikets eventuella utträde ur EU skulle kunna påverka den nuvarande fleråriga budgetramen. ReK oroar sig för konsekvenserna för det pågående genomförandet av många EU-program, och föreslår att kommittén ska göras delaktig i ett tidigt skede i de fortsatta diskussionerna om översynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

20.

Kommittén välkomnar kapitlet ”Mot nästa fleråriga budgetram” som ett inledande bidrag till en bredare diskussion om EU-budgetens framtid. ReK uppmanar EU-institutionerna att inleda en tidig dialog med Europas kommuner och regioner om nästa fleråriga budgetrams räckvidd, struktur och instrument, och kommer i sinom tid att utarbeta sina förslag i frågan.

21.

Kommittén ger sin ordförande i uppdrag att översända denna resolution till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet, rådet och Europeiska rådets ordförande.