21.10.2016

Europeiska unionens officiella tidning

C 388/6

Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 388/06)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE AV EN ÄNDRING AV PRODUKTSPECIFIKATIONEN FÖR GARANTERADE TRADITIONELLA SPECIALITETER SOM INTE ÄR EN MINDRE ÄNDRING

Ansökan om godkännande av en ändring i enlighet med artikel 53.2 första stycket i förordning (EU) nr 1151/2012

”OVČÍ HRUDKOVÝ SYR – SALAŠNÍCKY”

EU-nr: TSG-SV-02135 – 14.4.2016

1. Ansökande grupp och berättigat intresse

Gruppens namn:

Družstvo – Cech výrobcov ovčieho syra v Turci

Adress:

Poľnohospodárske družstvo

Turčianske Kľačany 271

038 61 Vrútky

SLOVAKIEN

Tfn

+421 4343085213

E-post:

tas_sro@stonline.sk

Gruppen som ansöker om ändring är samma grupp som lämnade in ansökan för registrering av ”Ovčí hrudkový syr – salašnícky”

2. Medlemsstat eller tredjeland

Republiken Slovakien

3. Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen

—	☐	Produktens namn
—	☐	Produktbeskrivning
—	☐	Produktionsmetod
—	☒	Annat [specificera]

Registrering av garanterad traditionell specialitet utan förbehåll för namn som ska ersättas genom registrering av garanterad traditionell specialitet med förbehåll för namn.

4. Typ av ändring(ar)

—

☒

Ändring av produktspecifikationen för en registrerad GTS som inte kan anses som en mindre ändring i enlighet med artikel 53.2 fjärde stycket i förordning (EU) nr 1151/2012.

5. Ändring(ar)

Registrering av garanterad traditionell specialitet utan förbehåll för namn som ska ersättas genom registrering av garanterad traditionell specialitet med förbehåll för namn.

Denna ändring föreslås för att skydda registreringen av produktnamnet i fråga eftersom möjligheten att registrera jordbruksprodukter och livsmedel som garanterade traditionella specialiteter utan förbehåll för namn har avskaffats och i enlighet med artikel 25.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 kan namn som registrerats enligt artikel 13.1 i förordning (EG) nr 509/2006 (2) inklusive de som registrerats enligt artikel 58.1 andra stycket i den förordningen (garanterade traditionella specialiteter utan reservation för namn) fortsättningsvis kan användas i enlighet med villkoren i förordning (EG) nr 509/2006, fram till den 4 januari 2023.

PRODUKTSPECIFIKATION FÖR EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

”OVČÍ HRUDKOVÝ SYR – SALAŠNÍCKY”

EU-nr: GTS-SV-02135 – 14.4.2016

Republiken Slovakien

1. Namn som ska registreras

”Ovčí hrudkový syr – salašnícky”

2. Produkttyp (se bilaga XI)

1.3

Ost

3. Skäl till registreringen

3.1 Det rör sig om en produkt som

—	☒	är resultatet av en viss produktions- eller bearbetningsmetod eller har en viss sammansättning som överensstämmer med traditionell praxis för produkten eller livsmedlet i fråga
—	☐	är framställd av råvaror eller ingredienser som används traditionellt.

Produkten har tillverkats i århundraden. Den tillverkas traditionellt för hand i en fåraherdes hydda (salaš) med traditionell teknik för bearbetning av ostmassa för hand endast under våren och sommaren.

3.2 Det rör sig om ett namn som

—	☐	traditionellt har använts för att benämna den specifika produkten
—	☒	avser produktens traditionella karaktär eller särskilda egenskaper.

Den specifika karaktären avgörs av typen av råmaterial, dvs. färsk fårmjölk och det traditionella tillverkningssättet i fåraherdens hydda. Termen ”salašnícky” i namnet uttrycker produktens specifika karaktär och kommer från ordet ”salaš” som betyder en fåraherdes hydda där osten är tillverkad och knyter alltså an till produktionsplatsen.

4. Beskrivning

4.1 Beskrivning av den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet dess huvudsakliga fysiska, kemiska, mikrobiologiska eller organoleptiska egenskaper, som visar på produktens särskilda egenskaper (artikel 7.2 i denna förordning)

”Ovčí hrudkový syr – salašnícky” är en ost som framställts av färsk fårmjölk i en fåraherdes hydda och får sin karaktäristiska smak från traditionell teknik i jäsningen och är formad för hand till en klump.

Fysiska egenskaper:

—	Klotrund, ser ut som en klump,

—	storlek: väger upp till 5 kg.

Kemiska egenskaper:

—	Torr materia: minst 40 % av vikten.

—	Fett i torr materia: minst 50 % av vikten.

Mikrobiologiska egenskaper:

Innehåller en rad mikroorganismer, särskilt

syrabildande mikroorganismer Streptococcus lactis, Leuconostos mesenteroides, Lactobacillus casei, Lactobacillus plantarum, jäst och mögel – Torulopsis candida, Geotrichum candidum, Geotrichum casei.

Organoleptiska egenskaper:

—	Yttre utseende: torr, oskadad, fläckfri yta, lätt skorpa i snittytan med små hål och små sprickor här och där,

—	färg: vit till gulaktig på ytan, vit med en lätt gul färg i snittytan,

—	smak och lukt: mild, lätt syrlig, ren smak, typisk för fårmjölkprodukter,

—	konsistens: fast och elastisk,

—	syra: pH 5,2–4,9.

4.2 Beskrivning av den produktionsmetod som producenterna ska använda för att framställa den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegriper, om det är lämpligt, typ av råvaror och egenskaper hos de råvaror eller ingredienser som används samt den metod som används vid beredningen av produkten (artikel 7.2 i denna förordning)

Insamling av fårmjölk:

—

Mjölken för produktion av osten fås från friska får (betande får som är uppfödda i bergen och området nedanför dessa) genom handmjölkning i en mjölkfålla (strunga) under naturliga omständigheter.

Mjölken samlas upp i en rostfri mjölkspann med ett filter (traditionellt samlades mjölken upp i en träspann). När spannen (geleta) är full, silas innehållet ner i en mjölkkanna genom en sil med bomullsfilter (mjölken kan även samlas in mekaniskt i en rörlig eller stationär mjölkstation).

—	Mjölken hälls över i mjölkkannor på produktionsplatsen – en herdes hydda (salaš-koliba).

Bearbetningen av mjölken till ost – framställning av fårosten:

—

Den färska mjölken behandlas genast efter mjölkningen, efter att ha transporterats till produktionsplatsen i fåraherdens hydda, där den hälls från en kanna till en putera, ett kärl som används för osttillverkning. Under processen filtreras den igen genom ett bomullsfilter. Ett träkärl (putera) eller ett rostfritt kärl med dubbel botten används för ostproduktionen.

—	Mjölkens temperatur höjs till 30–32 °C genom en tillsats av varmt dricksvatten (med en temperatur av 50 °C), direkt i mjölken eller genom att värma mjölken med hjälp av varmt vatten i ett mantlat kärl eller putera eller genom att hälla i kokt sur fårmjölksvassle.

—

Efter det att temperaturen har höjts till 30–32 °C tillsätts bakteriell flytande löpe (baserat på saltstabiliserad svamp Rhizomucor miehei) under oavbruten omrörning till en mängd av 40 ml löpe per 100 l mjölk (mängden löpe bestäms av producenten utifrån styrkan på löpen). Mängden löpe beror även på mjölkningsperioden (mjölkens kvalitet förändras under mjölkningsperioden). Mjölken ystas i ungefär 30–45 minuter efter det att löpen tillsatts.

—	Den tillverkade ostmassan rörs och skärs med en ostharpa tills dess grynen är 0,5–1 cm stora.

—	Kokt dricksvatten som har kylts ner till 65 °C tillsätts för att värma grynen till 32–35 °C så att vasslen släpper grynen. Ostmassan rörs om ordentligt och får vila. Under tillverkningsprocessen får temperaturen på ostmassan, mjölken och vasslen inte understiga 29 °C.

—	Ostmassan som sjunkit pressas för hand efter cirka 10 minuter till en klump med hjälp av en ostduk.

—	Klumpen får rinna av under cirka två timmar hängande på en krok.

—	När de har runnit av flyttas ostarna till ett varmt förvaringsområde – mognadsrummet – där jäsningsprocessen äger rum. Ostar som formats i en ostduk hängs på en krok och placeras senare på en hylla som är gjord på ett sådant sätt att vasslen kan rinna av.

—	Temperaturen i rummet under jäsningen får inte understiga 18–22 °C. Osten jäser under sådana förhållanden i två eller som mest tre dagar. Under jäsningen övervakas temperaturen.

—	När produktionsprocessen är över kan osten säljas. Den säljs packad och märkt.

4.3 Beskrivning av de viktigaste faktorer som visar på produktens traditionella karaktär (artikel 7.2 i denna förordning)

Elementet ”salašnícky” i ostens namn kommer från den traditionella tillverkningsplatsen vilket var fåraherdens hydda (salaš). Den traditionella karaktären kommer från den traditionella sammansättningen, tillverkningsmetoden och bearbetningen.

P. Huba förklarade i sin bok Zázrivá att småskaligt lantbruk med får i Zázrivá var fokuserat på framställningen av fårmjölk. Denna tillverkades alltid i fåraherdens hem (salaš), där ”Ovčí hrudkový syr – salašnícky” bjöds som delikatess till personer som kom på besök (Martin: Osveta. 1988).

Traditionell ”ovčí hrudkový syr salašnícky” tillverkades av färsk fårmjölk genom att man ystade den med hjälp av naturligt löpe (kľag) i en putera vid en medeltemperatur av 32 °C i 10–30 minuter. Den koagulerade mjölken skakades först, lämnades sedan att vila och till slut placerades ostmassan i en ostduk och pressades till en solid klump. Ostduken med ostmassan hängdes på en ribba där den lämnades så att vasslen kunde rinna av.

Efter det att osten hade runnit av avlägsnades duken och ostklumpen placerades upp och ner på en trähylla (podišiar), där den fick torka och mogna under flera dagar. När osten hade mognat togs den från fåraherdeshyddan hem till fårägaren (Podolák Ján: Slovenský národopis 25, 1977).

Under nittonhundratalet spred sig tillverkningen av ”ovčí hrudkový syr – salašnícky” och ”ovčí salašnícky údený syr” i Slovakiens bergsområden där det fanns fåruppfödning.

”Ovčí hrudkový syr – salašnícky” och ”ovčí salašnícky údený syr” tillhör de traditionella valakiska mejeriprodukterna från fåruppfödning. Produktionen var en av huvudanledningarna till fåruppfödningen i de slovakiska bergstrakterna. Som kulinarisk specialitet användes den färsk (saftig - söt), jäst eller torkad genom rökning. (Podolák Ján: Slovenský národopis 25, 1977). Prokop skrev följande i en artikel med namnet ”Zhistórie Ovčieho mliekárstva na Slovensku”: ”Valakisk kultur är fortfarande tydlig i dessa delar tack vare fåraherdarnas sniderikonst. Deras inflytande kan fortfarande ses i de utsökta snidade skålarna (črpáky) som fåraherdarna använde”. (Slovenská spoločnosť pre racionálnu výživu, Bratislava, 1969). Hjärt- eller ankformade formar används för ”ovčí salašnícky údený syr”. Dr. Ján Balko, författare till Bryndziarsky priemysel na Slovensku, utgiven i Osveta 1968 gjorde följande observationer: ”Vi har inget exakt bevis som visar vem som tillverkade den första fårosten i klumpform här eller när det gjordes. Vi kan emellertid helt säkert anta att det var för många hundra år sedan eftersom ända till 1914 skiljde sig inte det sätt fåren mjölkades på mycket från det sätt får mjölkades när migrationen ägde rum”. I Ovčie mliekárstvo a syrárstvo po novom berättas det att ”kvalitén på bryndza som producerats beror mest på kvalitén på ovčí hrudkový syr – salašnícky’ (Edícia Povereníctva SNR pre pôdohospodárstvo, Bratislava, 1966). Namnet och den traditionella tillverkningsmetoden ’ovčí hrudkový syr – salašnícky’ och ’ovčí salašnícky údený syr’ användes även av fåraherdar från kommunen Priechod som arbetade i fåraherdars hydda under 1960- och 1970-talen i Turiec-regionen (observationer som gjorts muntligen av en viss Lamper, en fåraherde och en viss Ivanič från Priechod). P. Jasenský, en fåraherde från Dolná Jaseň, kommer ihåg att ’Ovčí hrudkový syr – salašnícky’ och ’ovčí salašnícky údený syr’ har tillverkats sedan urminnes tider, men bara i små mängder och konsumerades med en gång i fåraherdarnas hyddor eller såldes och säljs till folk som besökte dem. De är traditionella delikatesser som slovakerna i bergen och områdena nedanför dessa njuter av”. (Prehlásenie pána Jasenského, 1999).

(1) EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.

(2) EUT L 93, 31.3.2006, s. 1.