Offentliggörande av en ansökan i enlighet med artikel 50.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2016/C 195/09)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

”ŠOLTANSKO MASLINOVO ULJE”

EU-nr: HR-PDO-0005-01346 – 19.6.2015

SUB ( X ) SGB ( )

1.   Namn

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Kroatien

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet

3.1   Produkttyp

Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken namnet i punkt 1 är tillämpligt

Den extra jungfruolja som benämns ”Šoltansko maslinovo ulje” (olivolja från Šolta) är en olja som utvinns direkt ur olivträdets frukter enbart på mekanisk väg.

När den släpps ut på marknaden måste ”Šoltansko maslinovo ulje” ha följande fysikalisk-kemiska egenskaper:

Den ska ha följande organoleptiska egenskaper:

Oljan har inga organoleptiska defekter, med medianvärden för fruktighet, bitterhet och skärpan på ≥ 1 vardera, där summan av medianvärdena för positiva organoleptiska egenskaper måste vara ≥ 5.

3.3   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung) och råvaror (endast för bearbetade produkter)

”Šoltansko maslinovo ulje” framställs från frukten av autoktona sorter av oliver som kallas Levantinka (synonym: Šoltanka) och Oblica. Levantinka-sorten måste utgöra minst 50 %, medan andelen Levantinka- (synonym: Šoltanka) och Oblicasorter tillsammans måste uppgå till minst 95 %. De återstående 5 % eller mindre kan komma från andra sorter som odlas i olivlundarna i Šolta. På grund av den låga procentandelen har dessa sorter inte någon inverkan på produktens slutgiltiga egenskaper.

3.4   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området

Alla stadier i produktionen av ”Šoltansko maslinovo ulje”, från odling och skörd av oliverna till beredningen av dem till olja, måste äga rum inom det geografiska område som avses i punkt 4.

3.5   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning osv. av den produkt som det registrerade namnet avser

För att bevara produktens särskilda egenskaper och oljans kvalitet ska ”Šoltansko maslinovo ulje” buteljeras inom det geografiska område som avses i punkt 4. Eftersom Šolta är en ö transporteras olivoljan delvis sjövägen. Detta innebär att ljus, temperatur och andra naturliga faktorer kan ha en negativ inverkan på produktens kvalitet, och att olivoljans organoleptiska egenskaper kan ändras. Därför får ”Šoltansko maslinovo ulje” inte förpackas utanför det avgränsade geografiska området. Ett inspektionssystem garanterar produktens ursprung och spårbarhet, något som skulle vara svårare att uppnå utanför produktionsområdet. ”Šoltansko maslinovo ulje” måste tappas på flaskor av mörkt glas med en volym på högst 1 liter.

3.6   Särskilda regler för märkning av den produkt som det registrerade namnet avser

—

4.   Kort beskrivning av det geografiska området

Området där ”Šoltansko maslinovo ulje” produceras omfattar ön Šolta och sju holmar utanför staden Maslinica – Polebrnjak, Saskinja, Balkun, Kamik, Šarac, Grmej och Stipanska – som utgör en del av kommunen Šolta. Šolta är en ö i den centrala dalmatiska skärgården, som är belägen i Split-Dalmatiens län. Den är skild från fastlandet och ön Ciovo i norr av Splitkanalen, från ön Brač i öster av Splitporten (Splitska vrata) och från ön Drvenik Veli i väster av Šoltakanalen.

5.   Samband med det geografiska området

Specifika uppgifter om det geografiska området

Naturliga faktorer:

Jordarna på ön Šolta har samma egenskaper som karstområden i Medelhavsklimat. De avspeglar kombinationen mellan berggrunden av kalksten och dolomit, den kuperade terrängen och klimatet. Denna blandning av jordbildande faktorer har gett upphov till en viss typ av jord i detta Medelhavskarstområde, såväl som till rödjordar och regosoljordar.

Ön Šolta ligger i ett smalt geografiskt område i hjärtat av den s.k. Östra adriatiska Medelhavszonen. När det gäller klimat och vegetation är den ett område på den Adriatiska kusten med särskilda mikroekologiska betingelser som kännetecknas av denna kustregions lägsta nederbörd och högsta genomsnittliga årstemperatur. De viktigaste egenskaperna för klimatet på ön Šolta är milda vintrar och torra somrar, med tre gånger så hög nederbörd under årets regnigaste månad som under den torraste sommarmånaden. Mängden nederbörd under den torraste månaden är mindre än 40 mm. Somrarna är varma, torra och soliga. Ön Šolta har en genomsnittlig årlig lufttemperatur på 16 °C och en genomsnittlig nederbörd på 847 mm. Den befinner sig i en mellanvarm, torr region. Huvuddelen av regnet faller i slutet av hösten och under den tidiga vintern, när det finns stark cyklonaktivitet, och på våren under mars och april. Juli månad har den lägsta nederbörden. Ön Šolta ligger i den soligaste delen av Kroatien, med 2 713 soltimmar per år, med ett genomsnitt på omkring 7,4 timmar per dag.

Vindarna som blåser på Šolta är bora, sirocco och mistral. Bora är en torr, sval, byig vind som är mest vanlig under vinter och tidig vår. Sirocco är en fuktig, varm och monoton vind som följs av kraftiga regn. Mistral är vanligast under sommaren, på grund av skillnaderna mellan hur snabbt hav och land värms upp.

Mänskliga faktorer:

Eftersom olivlundarna på ön Šolta huvudsakligen planteras i otillgänglig karstterräng som inte lämpar sig för andra typer av jordbruksproduktion, bearbetas de än i denna dag av producenterna, och oliverna skördas, på traditionellt sätt: Marken grävs för hand med traditionella handverktyg (en hacka och en röjhacka (korphacka)), medan ogräset rensas för hand och slås med en traditionell skära eller lie. Oliverna avlägsnas från trädet genom att man skakar grenarna och samlar in oliverna för hand med en kratta så att de faller ner på ett nät, en plastfilm eller ett skynke som lagts ut under träden. Vid skörd av oliverna för hand är det tillåtet att använda plastkrattor eller handhållna skakkäppar. En av de särskilda metoder som används av lokala olivodlare för att öka olivskörden på ön Šolta är ympning. Detta är en vegetativ reproduktionsmetod där en gren av Oblicasorten ympas på en gren av Levantinkasorten (synonym: Šoltanka).

Specifika uppgifter om produkten:

De särskilda egenskaperna och kvaliteten på ”Šoltansko maslinovo ulje” kommer från de autoktona Levantinkasorter (synonym: Šoltanka) och den Oblicasort som används för att tillverka den. Tillsammans utgör dessa sorter mer än 95 % av sammansättningen av olivlundarna på Šolta. Ingenstans är Levantinkasorten (synonym: Šoltanka) så väl representerad som på ön Šolta.

Undersökningar av de flyktiga komponenterna i prover av olivolja från ön Šolta har visat på förekomsten av ett stort antal fenolföreningar, som ger upphov till doften av olivblad och grön frukt, eller den s.k. gröna fruktigheten. De vanligaste föreningarna är (E)-2-hexenal och (Z)-3-hexenol, medan hexylacetat ger upphov till den fruktiga aromen (bananaromen).

Olivolja av Levantinka- (synonym: Šoltanka) och Oblicasorterna har visat sig ha en hög halt av polyfenol (naturlig antioxidant), vilken förhindrar att oljan försämras och håller den fräsch och aromatisk under lång tid (M. Žanetić o.a., ”Influences of polyphenolic compounds on the oxidative stability of virgin olive oils from selected autochthonous varieties” (Polyfenolföreningars inverkan på oxidationsstabiliteten hos jungfruoljor av utvalda autoktona olivsorter), Journal of Food, Agriculture and Environment, 2013).

När det gäller Levantinkasorten (synonym: Šoltanka) har doft- och smakegenskaperna visat sig vara balanserade, medan Oblicasorten har visat sig ha en uttalat fruktig doft med mindre bitterhet och skärpa (M. Žanetić o.a., ”Ispitivanje fenolnih spojeva jag senzorski profil dalmatinskih djevičanskih maslinovih ulja” (Forskning rörande fenolföreningar och dalmatiska jungfruoljors organoleptiska profil), Pomologia Croatica vol. 17, nr 1–2, 2011).

De första skriftliga beläggen för olivolja från ön Šolta härrör från långt tillbaka i historien. Författaren Mihovilović skriver att ”ön Šolta tillhörde staden Split, och under det venetianska styret från 1409 till 1797 var jordbruket på ön Šolta försörjningskälla för staden Split. På ön Šolta producerades vin, olivolja, spannmål, torkad frukt och linser” (M. A. Mihovilović, Otok Šolta-monografija (Ön Šolta – en monografi), 1990).

I Sankt Stefans församlingstidning anges att ”Šolta fungerar som drivbänk för oliver av Levantinkasorten, Grekiska sorten, eller, som de kallas på fastlandet, Šoltankasorten, och det finns många olivodlare som odlar dem med särskild framgång” (Sankt Stefans församlingstidning, Nada, Grohote, 1979).

Fram till denna dag används namnet ”Šoltansko maslinovo ulje” i dagligt tal (följesedlar och fakturor från Eko Rast Šolta-kooperativet, provsmakningsrummet i Kapja i Bokun, 2011, 2013 och 2014).

Orsakssamband:

Kvaliteten på ”Šoltansko maslinovo ulje” härrör från följande faktorer som fastställer orsakssambandet: klimatet, tillgängligheten av autoktona sorter, producenternas kunskap om och erfarenhet av produktionsprocesserna och olivodlingen som historisk tradition.

Klimatförhållandena i det avgränsade jordbruksområdet, som utmärks av varma, torra, soliga somrar och milda vintrar, gynnar odlingen av oliver av Levantinka- (synonym: Šoltanka) och Oblicasorterna, och klimattypen Csa, som råder på ön Šolta, är också känd som ”olivodlingsklimatet”. Vindarna som sveper fram över ön har också en stor inverkan på olivlundarna på Šolta. Tack vare den kalla, torra boravinden, dvs. de torra, kalla luftmassor som boravinden för med sig, orsakar skadedjursangrepp och växtsjukdomar inte några betydande skador på Šoltas olivlundar. Den fuktiga, varma siroccovinden, som följs av kraftiga regn, är vanlig under sommarmånaderna, och är särskilt viktig och välkommen eftersom den tillhandahåller oliverna med den nödvändiga mängden fukt. Mistralvinden, som blåser i maj och juni, är viktig under blomnings- och pollineringstiden, när olivträden blommar och bär frukt.

De särskilda egenskaperna och kvaliteten på ”Šoltansko maslinovo ulje” bygger på sammansättningen av olivlundarna på Šolta, eftersom Levantinka- (synonym: Šoltanka) och Oblicasorterna tillsammans utgör mer än 95 % av de sammansatta olivlundarna på ön Šolta, där Levantinkasorten (synonym: Šoltanka), som är den vanligaste sorten, utgör 50–60 % av öns olivlundar. ”Šoltansko maslinovo ulje” kännetecknas av en fruktig arom, med en mild doft av banan, och en liten bitterhet och skärpa.

Producenterna har byggt upp betydande kunskaper och erfarenhet för att få bukt med den otillgängliga karstterrängen där olivodlingarna på Šolta växer. I dag bearbetas olivlundarna för hand eller med små, traditionella verktyg. Att skörda för hand innebär att oliverna kan väljas ut i olivlundarna, på plats och ställe, och att bara de bästa, friskaste oliverna plockas för att producera ”Šoltansko maslinovo ulje”, vilket garanterar oljans konsekvent goda kvalitet. Samtidigt använder producenterna på ön Šolta en metod för ympning av Oblicasorten på Levantinkasorten (synonym: Šoltanka), vilket ger s.k. blandade träd. Detta ökar bördigheten för träd av Oblicasorten och ökar avkastningen.

Hänvisning till offentliggörandet av produktspecifikationen

(artikel 6.1 andra stycket i denna förordning)

http://www.mps.hr/UserDocsImages/HRANA/SOLTANSKO%20MASLINOVO%20ULJE/Izmijenjena%20specifikacija%20proizvoda%20Šoltansko%20maslinovo%20ulje_16.3.2016_133943.pdf

(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.