Sammanfattning

Konsekvensbedömning av översynen av regelverket för elektronisk kommunikation

A. Behov av åtgärder

Varför? Vad är problemet?

Under de senaste åren har sektorn för elektronisk kommunikation ökat avsevärt i betydelse som en drivkraft för den digitala ekonomin. Konsumenterna och företagen förlitar sig allt mer på data- och internettjänster i stället för traditionella telefonitjänster. Det innebär att sektorn måste bidra till att möta användarnas ökande efterfrågan och socioekonomiska behov och reagera på nya internetbaserade konkurrenter. Översynen av regelverket kan bidra till att hantera dessa frågor. Genom det offentliga samrådet, konsekvensanalysen, utvärderingen av det nuvarande regelverket och den ständiga dialogen med berörda parter har tre typer av problem kunnat identifieras, nämligen i) hinder för obegränsad konnektivitet via ubikvitär fast och rörlig infrastruktur med mycket hög kapacitet för en digital inre marknad, ii) ändamålsenligheten hos regelverket för att hantera snabba marknadsmässiga och tekniska förändringar, och iii) överflödiga lagar, brister i lagarna samt bristande samstämmighet mellan lagarna, vilket leder till onödiga administrativa bördor.

Vad förväntas uppnås genom översynen?

Det övergripande målet med översynen är att se till att det konkurrensorienterade regelverket leder till ubikvitär obegränsad konnektivitet som grund för en digital inre marknad. Detta innebär att det måste införas ett nytt mål för konnektivitet med mycket hög kapacitet utöver de befintliga målen rörande konkurrens, den inre marknaden och slutanvändarnas intressen. I analysen identifierades tre särskilda mål med översynen vilka har anknytning till det övergripande målet. Det första är att bidra till en ubikvitär konnektivitet på den inre marknaden. Det andra är att främja konkurrens och valfrihet för användarna på den inre marknaden. Det tredje är att förenkla regleringsåtgärderna och att nå enhetlighet på den inre marknaden. Den inre marknaden förblir ett mål för regelverket och ligger till grund för varje mål i översynen. Ett antal möjliga synergier och kompromisser mellan målen har också identifierats.

Vad är mervärdet av en åtgärd på EU-nivå?

Genom att utveckla gemensamma och konsekventa regleringsstrategier och dela kunskap och resurser ifråga om reglering kan man åstadkomma bättre reglering till en lägre kostnad för EU som helhet, i synnerhet på regleringsområden med en gränsöverskridande dimension. Förbättringar av regelverket för att möta nuvarande utmaningar och en framtida marknadsutveckling kan gagna medlemsstaterna i takt med att konnektivitet med mycket hög kapacitet blir tillgänglig i EU. Samtidigt som det måste finnas en viss flexibilitet att anpassa sig till lokala förhållanden, har de nationella regleringsmyndigheterna bäst möjlighet att uppnå sina utökade mål genom att samarbeta med varandra och med kommissionen för att ta fram de bästa lösningarna på likartade problem.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Är något av alternativen att föredra framför de andra? Varför?

För alla områden som behandlas förespråkas ett alternativ. Det alternativ som förespråkas för nättillträde är utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet samtidigt som regleringen av dominerande marknadsaktörers tillträde bibehålls för att garantera att marknaderna förblir konkurrenskraftiga och att slutanvändarna utnyttjar tjänsterna. Det förespråkade alternativet för spektrum omfattar tvingande och verkställbara bestämmelser om bättre samordning för att anpassa sig till 5G-behov i EU. Det förespråkade alternativet när det gäller samhällsomfattande tjänster är en anpassning till marknadsutvecklingen och bredbandsanslutning till överkomliga priser. Det förespråkade alternativet när det gäller tjänster är en integrering av sektorspecifika regleringsbehov, med beaktande av utvecklingen inom den horisontella konsumentskyddslagstiftningen. Dessutom kopplas regleringen huvudsakligen till tillhandahållandet av internettillträdestjänster och kommunikationstjänster som är beroende av användningen av offentliga nummerresurser, med en riktad utvidgning av specifika regleringsskyldigheter till att omfatta alla internetbaserade kommunikationstjänster med hänsyn till skydd av slutanvändarna och allmänpolitiska intressen. Det alternativ som förespråkas rörande sändningsplikt för elektroniska programguider (EPG) är att låta situationen vara som den är med endast smärre ändringar. Det alternativ som förespråkas för numrering är att ändra EU:s regelverk för att ta itu med harmoniserings- och konkurrensfrågor på M2M-marknaden. Det alternativ som förespråkas i fråga om styrelseformer är att ändra de oberoende regleringsmyndigheternas behörighet och Berecs nuvarande struktur för att göra Berec till en fullt utvecklad byrå med fler uppgifter, inbegripet utövande av vissa befogenheter och förbättrade förfaranden för marknadsöversyn och nummer- och frekvenstilldelning. Gruppen för radiospektrumpolitik kommer fortsätta att vara ett rådgivande organ till EU-kommissionens expertgrupp och utforma och samordna de nationella förvaltningarnas synpunkter på spektrumpolitiska strategifrågor på hög nivå och därmed sammanhörande utveckling.

Vem stöder vilka alternativ?

För varje politikområde bedöms konsekvenserna för telekomoperatörer (etablerade, alternativa och lokala leverantörer), OTT-leverantörer, företagsanvändare, små och medelstora företag, konsumenter, medlemsstaternas myndigheter och de nationella regleringsmyndigheterna, med beaktande av deras svar på det offentliga samrådet. Rapporten återspeglar deras olika synpunkter, inklusive kritiska synpunkter. Etablerade operatörer och OTT-leverantörer tenderar att gynna de alternativ som ger mindre betungande föreskrifter, medan konsumenter, alternativa operatörer och nationella regleringsmyndigheter tenderar att stödja lösningar som omfattar flera föreskrifter. Medlemsstaterna och de nationella regleringsmyndigheterna är i allmänhet kritiska till lösningar med en alleuropeisk styrelseform.

C. De rekommenderade alternativens konsekvenser

Vad är nyttan med de rekommenderade alternativen?

Det eller de förespråkade alternativen kommer att bidra till konnektivitet via nät med mycket hög kapacitet, kortare marknadslanseringstider för spektrumresurser och ett snabbt införande av 5G, vid sidan av utnyttjandet av ”sakernas Internet”-tillämpningar och innovativa tjänster. Detta kommer att öka EU:s globala konkurrenskraft, eftersom vinsterna från konnektivitet och 5G sprids till andra branscher, t.ex. fordonsindustrin, jordbrukssektorn, hälso- och sjukvården och transportsektorn. De kommer att stärka den inre marknaden genom att det skapas ett område för tillträdesprodukter i EU som säkerställer att samtliga aktörer kan konkurrera inom EU, vilket undanröjer hinder för marknadstillträde. De kommer säkerställa att konnektiviteten för EU:s medborgare och företag erbjuds till överkomliga priser, genom hållbar konkurrens och när så behövs samhällsomfattande tjänster. De kommer att ge slutanvändarna bättre skydd samt hantera nya och framväxande rättighetsfrågor utifrån marknadsutvecklingen. De kommer att förenkla regleringen och anpassa styrelsestrukturen för att säkerställa större enhetlighet i tilldelningen av spektrum och en harmoniserad minimiuppsättning av befogenheter för oberoende nationella regleringsmyndigheter, i överensstämmelse med Berecs uppgifter. Fördelarna och kostnaderna förenade med de förespråkade alternativen har bedömts, men för vissa områden (samhällsomfattande tjänster, numrering, sändningsplikt och i viss mån tjänster och styrning) har det inte varit möjligt att kvantifiera konsekvenserna. I den modell som använts för denna konsekvensbedömning förutspås – med förtydliganden – att om alla rekommenderade alternativ genomförs samtidigt kommer investeringarna och konsumtionen att öka, vilket kommer att leda till en kumulativ effekt på tillväxten med 1,45 % och på sysselsättningen med 0,18 % senast 2025, förutsatt att reformerna genomförs senast 2020. Arbetsproduktiviteten förväntas också öka med 0,8 % under perioden 2020–2025.

Vad är kostnaderna för de rekommenderade alternativen? 

Den viktigaste institutionella kostnaden kommer sannolikt att vara de ytterligare medel som Berec begär för att kunna utföra sina utökade arbetsuppgifter och kostnaderna för att de nationella regleringsmyndigheterna ska kunna bidra till Berecs verksamhet. Kostnaderna kommer enligt neutrala antaganden om effektivitetsvinster att uppgå till totalt 208,5 miljoner euro. Tillträdesbestämmelser kopplade till kartläggning kan ge upphov till nya kostnader för de nationella regleringsmyndigheter som inte redan gjort undersökningar. Införandet av symmetriska bestämmelser kan också ge upphov till vissa kostnader i länder utan erfarenhet av detta. En mer enhetlig tilldelning av spektrum kommer att möjliggöra snabb och adekvat tillgång på spektrum för införande av 5G i hela EU, vilket skulle generera vinster på totalt 146,5 miljarder euro om året. De största vinsterna kommer att fördelas på fyra strategiska områden som är beroende av 5G:s kapacitet – bilindustrin, hälso- och sjukvården, transportsektorn och de allmännyttiga företagen. Det alternativ som föredras för tjänster kan ge ett kraftigt uppsving för "sakernas internet" och digitaliseringen av industrin, vilket bidrar till kostnadsbesparingar inom telekomsektorn och många andra sektorer. De enda förutsebara extra kostnaderna är förknippade med de nummerrelaterade skyldigheter som åläggs leverantörer av OTT-kommunikationstjänster och de som rör tillträde till larmtjänster när en standardiserad teknisk lösning är tillgänglig. Kostnaderna rörande sekretess och respekt för privatlivet antas vara samma som de nummerrelaterade kostnaderna. De kan också göra att det blir nödvändigt att vidareutveckla vissa av de nuvarande OTT-affärsmodellerna.

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag?

De mikroföretag och små företag som ligger utanför centralt belägna affärsdistrikt (även små och medelstora företag i landsbygdsområden) kommer sannolikt att kunna dra nytta av strategier som förbättrar tillgången till konnektivitet med mycket hög kapacitet. Detta beror på att de företagen kan vara försummade i dag jämfört med större företag som eventuellt redan har installerat konnektivitet med mycket hög kapacitet. Genom att det föredragna spektrumalternativet fokuserar mer på allmän auktorisation av spektrum än individuella tillstånd och påskyndar 4G- och 5G-täckningen inom hela den digitala inre marknaden, kommer också innovation och företagande att underlättas. Detta kommer i första hand (men inte uteslutande) gynna nystartade företag och småföretag.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad?

Redan befintliga strukturer kommer att genomföra de planerade åtgärderna. Det finns inte några planer på att inrätta ett nytt organ, men vissa av de befintliga organens befogenheter kan förändras. Inga betydande konsekvenser för nationella budgetar och förvaltningar kan förväntas utöver de kostnadsposter som nämns ovan.

Uppstår andra betydande konsekvenser?

Nej, telekomregelverket för elektronisk kommunikation kommer att fortsätta att bygga på principerna om tillträdessystem i enlighet med gällande konkurrensprinciper. Det förväntas inte ha någon inverkan på tredjeländer.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

En omfattande översyn av telekomregelverket för elektronisk kommunikation bör äga rum sju år efter dess ikraftträdande.