Sammanfattning

Konsekvensbedömning till förslaget till förordning om ändring av förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder (EuVECA) och förordning 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF).

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?

Genom EuVECA- och EuSEF-förordningarna infördes en märkning för europeiska riskkapitalfonder respektive för europeiska fonder för socialt företagande som EuVECA- och EuSEF -fonderna som stöder unga och innovativa företag i syfte att uppnå positiva sociala effekter har rätt att använda. Förordningarna gör det möjligt att marknadsföra sådana fonder över gränserna utan ytterligare hinder för att tillgodose sådana företags investeringsbehov. Översynen av EuVECA- och EuSEF-förordningarna är nära förbunden med målen för kapitalmarknadsunionen (CMU), som är inriktade på att underlätta finansieringen av små och medelstora företag, diversifiera finansieringskällorna och stärka de gränsöverskridande kapitalflödena. Översynen är också kopplad till den första och den andra pelaren i investeringsplanen som syftar till att säkerställa ytterligare finansiering till små och medelstora företag, samt egetkapitalinstrument inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) och Horisont 2020. Förordningarna är förenliga med andra kapitalmarknadsunionsåtgärder, såsom kommissionens plan att tillsammans med Europeiska investeringsfonden stödja en europeisk fondandelsfond för riskkapital som kan investera i en kombination av riskkapitalfonder i tidig fas, expansionsfas och senare fas.

Konsekvensbedömningen bygger på resultaten av en utvärdering som ursprungligen var kopplad till Refit-programmet.

Vad förväntas detta initiativ uppnå?

De föreslagna åtgärderna ska öka investeringarna i riskkapital och sociala företag via Europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande genom i) att undanröja hindren för större förvaltare som förvaltar EuVECA- och EuSEF-fonder och förebygga dubbla registreringskrav, ii) minska kostnaderna för europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande, iii) utöka spektrumet för godtagbara tillgångar som EuVECA-fonderna får investera i.

Vad är mervärdet av åtgärder på EU-nivå? 

De ändrade EuVECA- och EuSEF-förordningarna kommer at göra de båda specialiserade fondtyperna mer attraktiva och därmed undanröja behovet av att sätta sig in i 28 medlemsstaters rättssystem, och minska kostnaderna och uppnå stordriftsfördelar. De ändrade förordningarna kommer att ytterligare frigöra kapitalflödet, vilket leder till ett ökat förtroende för gränsöverskridande investeringar och till att den inre marknaden fungerar bättre. Behovet av EU-åtgärder bygger på den omständigheten att medlemsstaterna saknar möjlighet att själva se över brister i de gällande förordningarna om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande. Åtgärder från enskilda medlemsstater skulle bara kunna påverka bestämmelser utanför de båda förordningarna och vara begränsade till vad som är tillåtet enligt direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför? 

För att uppnå de eftersträvade målen föreslås följande åtgärder:

Att öka antalet förvaltare, fonder och tillgångar för europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande genom att ge stora kapitalförvaltare, dvs. sådana som godkänts enligt direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder, rätt att förvalta EuVECA- och EuSEF-fonder.

Att utvidga de godkända tillgångarna för EuVECA-fonder utöver den nuvarande definitionen av små och medelstora företag (icke-börsnoterade företag med färre än 250 anställda och en årsomsättning på mindre än 50 miljoner euro eller en årlig balansräkning på mindre än 43 miljoner euro), genom att lägga till a) mindre börsnoterade företag (dvs. andra företaga än små och medelstora företag, med upp till 499 anställda), så som är fallet i EU-program som förvaltas av Europeiska investeringsfonden, b) små och medelstora företag som är förtecknade på tillväxtmarknader för små och medelstora företag, enligt definition i direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument, och c) att tillåta uppföljningsinvesteringar.

Att sänka kostnaderna som berör förvaltarnas egna medel, genom att uttryckligen förbjuda avgifter som tas ut av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och förenkla registreringsförfaranden.

Vem stöder vilka alternativ? 

Vid samrådet om översynen av EuVECA- och EuSEF-förordningarna stödde de som svarade, däribland medlemsstaterna, förslaget att låta större förvaltare som har auktoriserats i enlighet med direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder förvalta och marknadsföra europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande. Vid samrådet framkom också kritik mot definitionen av EuVECA:s godtagbara tillgångar, som ansågs vara alltför restriktiv. Deltagarna i samrådet konstaterade att flera medlemsstater inte har tagit hänsyn till storleken på EuVECA- och EuSEF-förvaltare vid tolkningen och tillämpningen av förordningarna, i synnerhet när de tar ut avgifter, inför ytterligare krav, eller ställer samma krav som för stora förvaltare som har auktoriserats i enlighet med direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med de rekommenderade alternativen (om sådana alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? 

De ändringar som föreslås kommer att stärka en finansieringskanal för små och medelstora företag (däribland sociala företag) genom EuVECA och EuSEF-fonder, så att de blir mindre beroende av begränsningar i banksektorn; därmed minskas effekterna av att banker ger avslag på kreditansökningar. Stora förvaltare som har auktoriserats i enlighet med direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder kommer att ha möjlighet att erbjuda ett fullständigt sortiment av produkter till sina kunder, och eftersom de kan dra nytta av stordriftsfördelar kommer detta i sin tur att vara till fördel för investerare. Öppnandet av de båda fondmärkena för stora förvaltare som förvaltar stora portföljer kan ytterligare främja spridningen av dessa märken och därmed öka deras erkännande bland investerare och leda till att större finansieringsvolymer blir tillgängliga för ekonomin. Europeiska riskkapitalfonder kan spela en avgörande roll i utvecklingen av tillväxtmarkaden för små och medelstora företag, och kommer att kunna finansiera fler företag, i synnerhet sådana som är mer arbetsintensiva. I viss mån kommer riskerna för investerare att minska eftersom mer diversifierade investeringsalternativ kommer att finnas tillgängliga. Företag i senare skeden av utvecklingen kommer också att gynnas av uppföljningsinvesteringar.

Vad är kostnaderna för de rekommenderade alternativen (om sådana alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? 

Inga relevanta sociala eller ekonomiska kostnader bör uppkomma, utan det alternativ som föredras kommer tvärt om att sänka kostnaderna för dem som utnyttjar dessa båda fondmodeller. Det finns ingenting som antyder att förslaget kommer att få några direkta eller indirekta effekter i miljöhänseende.

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag?

De ändrade förordningarna kommer att förbättra tillträdet för små företag, inbegripet sociala företag, till riskkapital för tillväxt. Sådana företaga kommer att ha flera alternativa kapitalkällor att dra nytta av. De kommer att kunna välja ur ett större utbud av konkurrerande och högt specialiserad EuVECA- och EuSEF-fonder med stordriftsfördelar. Därigenom kommer fonderna att bli mer kostnadseffektiva. Ökad inhemsk och gränsöverskridande konkurrens ger ökat stöd för den kommersiella utvecklingen av de finansierade målföretagen, och kommer att öka företagens innovationsförmåga, som dessa sedan kan bygga vidare på.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad?

Nej. De föreslagna förbättringarna bör inte ge upphov till relevanta kostnader för de nationella budgetarna och förvaltningarna. De behöriga nationella myndigheterna bör tvärtom kunna dra nytta av förtydligandena.

Uppstår andra betydande konsekvenser? 

Nej.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

En översynsklausul kommer att föreslås. Enligt klausulen ska de reviderade reglerna ses över fyra år efter ikraftträdandet för att avgöra i vilken utsträckning de ovannämnda syftena har uppnåtts.