EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 7.10.2016
COM(2016) 645 final
2016/0315(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om ändring av beslut 2007/884/EG om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från artiklarna 26.1 a, 168 och 169 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt
MOTIVERING
Enligt artikel 395.1 i direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (nedan kallat mervärdesskattedirektivet) får rådet enhälligt på kommissionens förslag bemyndiga varje medlemsstat att genomföra särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i det direktivet för att förenkla uppbörden av skatt eller för att förhindra vissa slag av skatteundandragande eller skatteflykt.
Genom en skrivelse som registrerades vid kommissionens generalsekretariat den 14 mars 2016 ansökte Förenade kungariket om att få fortsätta att tillämpa en avvikelse när det gäller avdragsrätt för mervärdesskatt vid hyra eller leasing av bilar som också används för privat bruk. Senast denna avvikelse beviljades var genom rådets genomförandebeslut 2013/681/EU 1 . Genom en skrivelse av den 28 juni 2016 underrättade kommissionen i enlighet med artikel 395.2 i direktiv 2006/112/EG övriga medlemsstater om Förenade kungarikets ansökan. Genom en skrivelse av den 28 juni 2016 underrättade kommissionen Förenade kungariket om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att kunna handlägga ansökan.
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Enligt artiklarna 168 och 168a i mervärdesskattedirektivet får en beskattningsbar person dra av mervärdesskatt för inköp i samband med beskattade transaktioner. Samtidigt föreskrivs i artikel 26.1 a i mervärdesskattedirektivet att användning av varor som ingår i en rörelses tillgångar för privat bruk ska likställas med tillhandahållande av tjänster mot ersättning, om mervärdesskatten för dessa varor är helt eller delvis avdragsgill. Detta system säkerställer att slutlig konsumtion beskattas när den ingående mervärdesskatten har dragits av i ett tidigare led.
När det gäller motorfordon är det ibland svårt och betungande för beskattningsbara personer att identifiera och registrera uppdelningen mellan affärsbruk och privat bruk, och även för skatteförvaltningen att kontrollera den faktiska uppdelningen av bruket. Det skulle vara fallet även om Förenade kungariket skulle använda sig av den möjlighet som ges i artikel 168a.2 i mervärdesskattedirektivet, nämligen att begränsa avdraget för utgifter relaterade till tjänstebilar i proportion till den beskattningsbara personens faktiska användning av dem i rörelsens verksamhet. Eftersom antalet fordon med blandat bruk är stort, kan skatteundandragandet bli betydande.
För att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och bekämpa skatteundandragande har Förenade kungariket sedan 1995 2 , och senaste gången år 2013 3 , fått tillstånd att till och med den 31 december 2016 begränsa hyrestagarens eller leasingtagarens avdragsrätt till 50 % av den ingående mervärdesskatten på avgifterna för hyra eller leasing av en personbil som inte enbart används för yrkesmässigt bruk. För att undvika dubbelbeskattning behöver Förenade kungariket inte heller behandla privat bruk av en företagsbil som hyrs eller leasas av en beskattningsbar person som ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning.
Genom denna avvikelse behöver hyrestagare eller leasetagare inte föra detaljerade journaler över sådana bilars körsträckor avseende privat bruk, eller redovisa mervärdesskatt avseende privat bruk. Den möjlighet som beskrivs i artikel 168a.2 i mervärdesskattedirektivet omfattar inte en schablonmässig partiell avdragsrätt och skulle endast kunna tillämpas på ingående mervärdesskatt på bilar som utgör rörelsetillgångar för den beskattningsbara personen. En avvikelse är därför en lämplig åtgärd för att uppnå den begärda förenklingen.
I enlighet med artikel 3 i rådets beslut 2007/884/EG 4 , i dess ändrade lydelse, har Förenade kungariket lämnat en rapport rörande tillämpningen av beslutet som innehåller en översyn av den procentuella begränsning som tillämpats på rätten att dra av mervärdesskatt för hyra eller leasing av bilar som inte uteslutande används för yrkesmässigt bruk. I rapporten anges att, på grundval av de data som använts, så beräknas det faktiska förhållandet mellan yrkesmässigt och privat bruk inte väsentligt avvika från 50 %.
I regel beviljas avvikelser för en begränsad tid så att man kan bedöma om den särskilda åtgärden är ändamålsenlig och effektiv. Rapporten från Förenade kungariket tyder i nuläget på att fördelningen på 50 % yrkesmässigt bruk och 50 % privat bruk (eller annat rörelsefrämmande ändamål enligt artikel 26.1 a i direktiv 2006/112/EG) fortfarande speglar den allmänna fördelningen mellan beskattningsbara personers yrkesmässiga bruk och privata bruk av leasade och hyrda bilar i Förenade kungariket. En förlängning av avvikelsen är därför lämplig.
En förlängning bör dock vara begränsad i tiden, så att man kan bedöma om de förutsättningar som ligger till grund för avvikelsen fortfarande gäller. Avvikelsen föreslås följaktligen förlängas till och med utgången av 2019 och Förenade kungariket bör också lägga fram en ny rapport om landet tänker lämna in en ny ansökan om förlängning efter slutdatumet.
• Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
I artikel 176 i direktiv 2006/112/EG föreskrivs att rådet ska besluta vilka utgifter som inte ska medföra rätt till avdrag av mervärdesskatt. Fram till dess ger direktivet medlemsstaterna rätt att behålla de undantag som gällde den 1 januari 1979. Det finns därför ett antal bestämmelser om ”frysning” som begränsar rätten till avdrag i fråga om motorfordon.
Trots tidigare initiativ för att fastställa regler om vilka kategorier av utgifter som kan omfattas av en begränsning av avdragsrätten 5 , är en sådan avvikelse lämplig i avvaktan på en harmonisering av dessa regler på EU-nivå.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Artikel 395 i mervärdesskattedirektivet.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Med tanke på den bestämmelse i mervärdesskattedirektivet som ligger till grund är subsidiaritetsprincipen inte tillämplig.
•Proportionalitetsprincipen
Beslutet avser ett bemyndigande som beviljats en medlemsstat på dess egen begäran och utgör därför ingen förpliktelse.
Med hänsyn tagen till avvikelsens begränsade omfattning står den särskilda åtgärden i proportion till syftet. Med tanke på möjligheterna för företagen att redovisa ett för lågt belopp och den betungande kontrollen av körsträckan för skattemyndigheterna, skulle man genom begränsningen till 50 % kunna undvika en överskattning av körsträckan och bidra till att skydda mot förlust av mervärdesskatteinkomst på grund av fel och skatteundandragande och förenkla uppbörden av mervärdesskatt inom en viss sektor.
•Val av instrument
Föreslagen regleringsform är rådets genomförandebeslut. Någon annan regleringsform skulle inte vara lämpligt eftersom, enligt artikel 395 i rådets direktiv 2006/112/EG, en avvikelse från de gemensamma reglerna om mervärdesskatt endast får tillämpas om rådet enhälligt på kommissionens förslag bemyndigar en medlemsstat att göra detta. Ett rådets genomförandebeslut är den lämpligaste regleringsformen, eftersom det kan riktas till en enskild medlemsstat.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Samråd med berörda parter
Detta förslag grundas på en ansökan från Förenade kungariket och berör endast denna medlemsstat.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Några externa sakkunnigutlåtanden har inte behövts.
•Konsekvensbedömning
Beslutet syftar till en förlängning av en förenklingsåtgärd som syftar till att motverka undandragande av mervärdesskatt och förenkla förfarandet för skatteuppbörd. Begränsningen på 50 % ingående skatt är en skattning av det faktiska skattebeloppet för användning av denna typ av bilar för privat bruk. Genom beslutet slipper hyrestagaren eller leasingtagaren att bokföra den sträcka som körs privat med företagets bilar och att för beskattningsändamål redovisa den privata användningen av varje bil, och därmed minskar den administrativa bördan för skattebetalare och skattemyndigheter avsevärt. Företag som använder egen bil för yrkesmässiga ändamål mer än 50 % men mindre än 100 % skulle bära ytterligare kostnader.
Eftersom tillämpningsområdet är snävt och tillämpningsperioden begränsad kommer dock effekterna under alla omständigheter att vara begränsade.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget påverkar inte EU-budgeten negativt.
5.ÖVRIGA INSLAG
Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning i form av en bortre tidsgräns som fastställts till den 31 december 2019.
Om Förenade kungariket skulle överväga ytterligare en förlängning av avvikelsen efter 2019, bör en ny utvärderingsrapport lämnas in till kommissionen tillsammans med ansökan om förlängning senast den 1 april 2019.
2016/0315 (NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om ändring av beslut 2007/884/EG om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från artiklarna 26.1 a, 168 och 169 i direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt 6 , särskilt artikel 395,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Genom rådets beslut 2007/884/EG 7 , senast ändrat genom rådets genomförandebeslut 2013/681/EU 8 , tilläts Förenade kungariket att begränsa avdragsrätten för ingående mervärdesskatt till 50 % för hyrestagare och leasetagare när det gäller kostnader för hyra eller leasing av sådana personbilar som inte enbart används för yrkesmässigt bruk. Förenade kungariket gavs också tillstånd att inte betrakta beskattningsbara personers privata bruk av bilar som hyrs eller leasas för yrkesmässigt bruk som tillhandahållande av tjänster mot ersättning. Genom denna förenklingsåtgärd slipper hyrestagaren eller leasetagaren bokföra den sträcka som körs privat med företagets bilar och att för beskattningsändamål redovisa den privata körsträckan för varje bil.
(2)Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionen den 14 mars 2016 ansökte Förenade kungariket om att få fortsätta att tillämpa en avvikelse som innebär en fortsatt begränsning av avdragsrätten för mervärdesskatt för hyrestagare och leasetagare när det gäller kostnader för hyra eller leasing av sådana bilar som inte enbart används för yrkesmässigt bruk.
(3)Kommissionen informerade övriga medlemsstater om Förenade kungarikets ansökan genom en skrivelse av den 28 juni 2016. Genom en skrivelse av den 28 juni 2016 underrättade kommissionen Förenade kungariket om att den hade alla nödvändiga uppgifter för att kunna handlägga ansökan.
(4)Enligt den rapport som Förenade kungariket lämnat motsvarar begränsningen på 50 % fortfarande de faktiska omständigheterna när det gäller hyrestagares och leasetagares yrkesmässiga användning i förhållande till deras övriga användning av fordonen i fråga. Förenade kungariket bör därför bemyndigas att tillämpa åtgärden till och med den 31 december 2019.
(5)I enlighet med artikel 3 i rådets beslut 2007/884/EG, i dess ändrade lydelse, lämnade Förenade kungariket en rapport till kommissionen om tillämpningen av det beslutet som innehöll en översyn av den procentuella begränsningen. Uppgifterna från Förenade kungariket visar att en begränsning av avdragsrätten till 50 % fortfarande motsvarar de faktiska omständigheterna i fråga om användningen av de berörda fordonen för affärsbruk och annat bruk än affärsbruk. Förenade kungariket bör således bemyndigas att tillämpa åtgärden under en ytterligare begränsad period fram till och med den 31 december 2019.
(6)Om Förenade kungariket överväger en ytterligare förlängning efter 2019, bör landet senast den 1 april 2019, tillsammans med en begäran om förlängning, lägga fram en rapport för kommissionen som innehåller en översyn av den procentuella begränsning som tillämpas.
(7)Avvikelsen får endast en försumbar effekt på den totala skatteuppbörden i sista konsumtionsledet och inverkar inte negativt på unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.
(8)Beslut 2007/884/EG bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Artikel 3 i beslut 2007/884/EG ska ersättas med följande:
”Artikel 3
Detta beslut ska upphöra att gälla den 31 december 2019.
Ansökan om förlängning av de åtgärder som föreskrivs i detta beslut ska åtföljas av en rapport som ska lämnas in till kommissionen senast den 1 april 2019 och innehålla en översyn av den procentuella begränsning som tillämpas på rätten att dra av mervärdesskatt för hyra eller leasing av bilar som inte uteslutande används för yrkesmässigt bruk.”
Artikel 2
Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2017.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande