EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.9.2016

COM(2016) 605 final

2016/0282(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om finansiella regler för unionens allmänna budget och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2012/2002, (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och (EU) nr 652/2014 samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Budgetförordningen 1 innehåller de principer och förfaranden som styr upprättandet och genomförandet av EU:s budget och kontrollen av dess medel. Under de senaste trettio åren har antalet generella regler för EU:s finansförvaltning i budgetförordningen ökat kraftigt 2 . Samtidigt har nya finansiella regler för specifika sektorer tillkommit: reglerna för deltagande i ramprogrammet för forskning och innovation 3 , de gemensamma bestämmelserna för de europeiska struktur- och investeringsfonderna 4 och de gemensamma tillämpningsföreskrifterna för yttre åtgärder 5 .

Användare av EU-medel har många gånger tagit upp problemet med den successiva ökningen av antalet regler, både på övergripande nivå och på sektorsnivå, samtidigt som regelverket blivit alltför fragmenterat och krångligt, eftersom de finansiella bestämmelserna ofta anpassas efter strukturen hos varje program, och att överlappande regelverk ofta leder till extra, överflödiga kontrollsteg. Komplicerade finansiella bestämmelser har också fördröjt utnyttjandet av EU-medel, vilket medfört extra kostnader och ökat risken för fel.

Ett första steg mot enhetligare och enklare finansiella regler togs 2012. Kommissionens förslag till nya program som skulle omfattas av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 innebar en minskning av antalet program och instrument. Samtidigt underställdes de föreslagna programmen och instrumenten en enhetlig ram med gemensamma bestämmelser, förenklade förfaranden för ansökningar och för kostnadsredovisning av för slutmottagarna. Den nya lagstiftningen underlättade också användningen av innovativa finansieringsinstrument, införde möjligheten med förvaltningsfonder och gjorde kontrollförfarandena mer effektiva. De senaste ändringarna av budgetförordningen skedde för att anpassa texten till resultaten av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (2013 års ändringar) respektive till de nya upphandlingsdirektiven (2015 års ändringar).

Det finns dock utrymme för ytterligare förenklingar. Detta framgår både av de praktiska erfarenheterna sedan 2014 och av arbetet inom högnivågruppen av oberoende experter för övervakning av förenklingen för mottagare av stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna 6 . Under det offentliga samrådet inför denna översyn av budgetförordningen 7 har också många berörda aktörer framhållit behovet av ytterligare förenklingar.

Man måste alltså fortsätta arbetet för att få bort flaskhalsar, skapa synergier och komplementaritet mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra EU-medel och effektivisera genomförande och kontrollförfaranden. Enklare och mer flexibla finansiella bestämmelser kommer att bidra till att optimera både anslagsutnyttjandet och effekterna av den fleråriga budgetramen 2014–2020, och är en viktig beståndsdel i kommissionens initiativ för en resultatinriktad budget, vars syfte är att resurser ska anslås till specifika prioriteringar och att varje åtgärd ska ge så goda resultat och så stort mervärde som möjligt 8 . Detta kommer vidare att minska både felnivån och kostnaderna för genomföra EU:s bestämmelser.

Enklare och mer flexibla regler för EU-finansiering är en viktig faktor för att göra EU-budgeten mer anpassningsbar vid förändrade förhållanden och oförutsedda händelser.

Detta lagstiftningsförslag utgör en del av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 9 . Lagförslaget bidrar till två av de viktigaste målen för denna halvtidsöversyn, nämligen förenkling och flexibilitet.

Kommissionen föreslår därför, i form av ett enda förslag till rättsakt, en genomgripande revidering av de allmänna finansiella bestämmelserna, samt förslag till motsvarande ändringar i de sektorsspecifika finansiella bestämmelser som ingår i 15 rättsakter om fleråriga program. Syftet med att ta upp de sektorsspecifika ändringarna i samma lagförslag är att samordna förhandlingarna för hela ändringspaketet och möjliggöra för lagstiftaren att snabbt anta den ändrade förordningen. Fokus ligger på följande nyckelområden:

1. Förenkling för mottagare av EU-medel: Många av de nya eller ändrade bestämmelserna har till syfte att göra det enklare för mottagare av EU-medel. Detta gäller t.ex. de nya reglerna om bidrag (avdelning VIII): vid bidrag till låga belopp avskaffas kontrollen av att bidrag inte kumuleras, och även principen om icke-vinst avskaffas. Reglerna för ”bidrag in natura” förenklas, och frivilligarbete erkänns som en resurs. Det blir också tillåtet att på vissa villkor tilldela kontrakt utan någon föregående inbjudan att lämna förslag, och nya regler införs om förenklade bidragsformer.

2. Ett system med många kontrollsteg ersätts av ökad ömsesidig tillit till resultat av revision och bedömningar samt till tidigare godkännanden, samtidigt som rapporteringskraven harmoniseras: Syftet med dessa ändringar är att man så långt möjligt ska kunna förlita sig på en enda revision eller bedömning, eller ett enda godkännande (t.ex. i fråga om förenlighet med reglerna om statligt stöd), förutsatt att dessa tidigare kontrollinsatser uppfyller EU:s villkor. Rent generellt förenklas reglerna för dem som deltar i budgetens genomförande (t.ex. internationella organisationer, EIB/EIF, nationella utvecklingsbanker, nationella organ, icke-statliga organisationer), genom att man i högre grad kommer att förlita sig på deras egna förfaranden och policyer när dessa väl godtagits genom ett positivt utlåtande. De ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap som ingås med parter som man samarbetar med långsiktigt kommer att underlätta harmonisering av revision, rapportering och andra administrativa krav mellan givare (avdelning V, artiklarna 122, 123 och 126).

3. En enda uppsättning regler för kombinerade åtgärder eller kombinationer av åtgärder eller instrument: Här syftar förslaget till ytterligare förenkling för unionens partner inom EU genom en rad åtgärder för att undvika en samtidig tillämpning av olika regler och förfaranden, framför allt genom att underlätta en kombination av finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna med medel från finansieringsinstrument och från Europeiska fonden för strategiska investeringar (avdelning V).

4. En mer ändamålsenlig användning av finansieringsinstrument: De nya bestämmelserna är avsedda att optimera användningen av återflöden, säkerställa lika villkor för EU:s viktigaste partnerorganisationer, minska onödigt betungande krav i fråga om offentliggörande av uppgifter om enskilda slutmottagare eller i fråga om uteslutningskriterierna (avdelning X).

5. En mer flexibel budgetförvaltning: Det föreslås flera olika sätt att öka flexibiliteten i budgetförvaltningen, och därmed hjälpa EU att bättre anpassa sig till nya uppgifter och oförutsedda utmaningar, samt snabba på unionens insatser vid kriser. Bland annat införs en ”flexibilitetsbuffert” i budgeten för geografiskt indelade instrument inom unionens yttre åtgärder, just för att bemöta kriser och oförutsedda behov. Det blir också lättare att effektivt utnyttja solidaritetsfonden och fonden för justering för globaliseringseffekter, förvaltningsfonderna ska få utnyttjas även för unionens inre politik (artiklarna 14 och 227), och det inrättas en krisreserv där man får återanvända anslag för vilka åtagandena dragits tillbaka. För nästa fleråriga budgetram föreslås det att även finansiella transaktioner som inte hör till finansieringsinstrumenten ska tillåtas ge upphov till ansvarsförbindelser som går utöver de finansiella tillgångar som avsatts för att täcka unionens förpliktelser (artikel 203). Det föreslås också att inrätta en enda gemensam avsättningsfond för finansiella transaktioner (artikel 205). Några av den senaste tidens initiativ (t.ex. Europeiska fonden för strategiska investeringar [Efsi] och Europeiska fonden för hållbar utveckling) har visat på fördelarna med och behovet av att fullt ut utnyttja EU-budgetens hävstångseffekter genom att acceptera att det uppstår ansvarsförbindelser som inte är täckta av motsvarande avsättningar. Avdelning X innehåller ramar för att godkänna, förvalta och kontrollera sådana finansiella risker.

6. Fokus på resultat och bättre samordnad rapportering: Ett starkare fokus på resultat tar sig uttryck i ökad tillämpning av enhetsbelopp, bidrag i form av priser i tävlingar, bidrag som bygger på produktion och resultat snarare än på ersättning av mottagarens kostnader samt utbetalningar grundade på att vissa villkor ska vara uppfyllda (artikel 121, avdelning XIII). Dessa förändringrar bör bidra till att ytterligare minska kostnaderna för att förvalta EU:s medel, och samtidigt reducera antalet fel. Enligt förslaget ska den finansiella redovisningen och rapporteringen koncentreras till två tidpunkter, dels kring det årliga budgetförslaget, dels i samband med det integrerade finansiella redovisningspaketet. Detta kommer dels att öka effektiviteten, dels att göra rapporteringen tydligare och mer transparent, såväl för budgetmyndigheten som för allmänheten (artiklarna 39 och 239–245).

7. En trimmad och förenklad EU-administration: Förslaget underlättar avtal och delegering mellan EU:s institutioner organ, på så sätt att man kan samordna utnyttjandet av administrativa anslag mellan Europeiska byråer eller genomförandeorgan (artiklarna 57, 58, 64, 65 och 68). Institutionernas rådgivande instanser för misstänkta finansiella oriktigheter (se artikel 73.6) slås samman med den rådgivande panelen inom EDES-systemet (EDES: Early Detection and Exclusion System – artikel 139). En annan nyhet är att finansieringsbeslut ska kunna täcka flera år (artikel 108).

8. Möjlighet till engagemang från medborgarna: Förslaget ger kommissionen, medlemsstaterna och andra enheter som genomför unionens budget möjlighet att konsultera allmänheten i frågor som gäller genomförandet av unionens budget.

Det faktum att EU:s finansiella bestämmelser förenklas och görs mer flexibla bör också underlätta förberedelserna av nästa generation utgiftsprogram (efter 2020).

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom politikområdet

Sund ekonomisk förvaltning är ett centralt mål, och genom att föreslå enklare och flexiblare regler för EU:s finanser har kommissionen vinnlagt sig om att det målet inte missgynnas. Tvärtom innebär detta förslag en skärpning av de bestämmelser om skatteundandragande som alla EU:s partner i genomförandet av budgeten måste följa, och det klargörs också att skyldigheten att undvika intressekonflikter gäller fullt ut oavsett genomförandemetod (det vill säga även om EU-medel förvaltas på medlemsstatsnivå). Förslaget innebär också en konsolidering av de system som införts för att skydda EU:s budget mot bedrägerier och finansiella oriktigheter (t.ex. genom att utanordnaren får utökade befogenheter att vidta åtgärder inom systemet för tidig upptäckt och uteslutning vid indirekt genomförande). Förenklingen av de finansiella bestämmelser kommer också att bidra till att minska kostnader, tidsåtgång och felnivåer i samband med förvaltningen av EU:s medel. Förenklingarna förväntas också öka åtgärdernas positiva verkan och konkreta resultat på fältet.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) för den del som avser översynen av själva budgetförordningen, och på respektive grundläggande rättsakt när det gäller ändringarna av sektorsbestämmelser i del II.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Antagandet av EU:s allmänna finansiella bestämmelser och av förslagen till ändringar i sektorslagstiftning faller inom EU:s exklusiva behörighet.

•Proportionalitetsprincipen

Detta förslag syftar i första hand till att förenkla, och innehåller inga bestämmelser som inte är nödvändiga för att uppnå målen i fördraget. De ändringar i sektorslagstiftning som föreslås i kommissionens paket har noggrant begränsats till vad som är nödvändigt för att förenklingarna i själva budgetförordningen ska fungera så effektivt som möjligt i praktiken.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Ett offentligt samråd om översynen av budgetförordningen genomfördes i april/maj 2016. Totalt inkom 111 bidrag från många olika berörda parter.

Svaren visar generellt stöd till de åtgärder för förenkling (65 %) och flexibilitet (79 %) som föreslås. När det gäller förenklingarna av bidragsförfarandena föredrar många parter fortfarande ersättning av faktiska kostnader, men motsätter sig inte förenklade bidragsformer som enhetskostnader, enhetbelopp eller schablonsatser, eller ersättning på grundval av förutbestämda resultat så länge de inte tillämpas obligatoriskt. Dessa synpunkter återspeglas också i förslaget, bland annat genom att förenklad kostnadsersättning fortsätter att vara endast ett alternativ som utanordnaren kan använda sig av med hänsyn tagen till typen av åtgärder och mottagare. EU:s partner i budgetgenomförandet (nationella utvecklingsorgan, internationella organisationer, EIB/EIF, icke-statliga organisationer) vill att kommissionen i högre grad förlitar sig på deras egna regler och policyer så snart som dessa en gång getts ett positivt utlåtande. De är kritiska till att man tidigare utvärderat deras system och förfaranden flera gånger, och att samma åtgärder ibland blivit föremål för revision både från EU:s och andra givares sida, när det istället skulle vara möjligt att förlita sig på varandras utvärderingar och granskningar. De framhåller också problemet att olika givare har olika rapporteringskrav 10 .

Ett informationsevenemang hölls den 6 april 2016 i Bryssel för att ge berörda parter tillfälle att lyfta fram problem och ge förslag om budgetförordningen. Synpunkterna från mötet är i linje med svaren på det offentliga samrådet,

och detta förslag har utformats för att åtgärda de problem som tagits upp.

•Konsekvensbedömning

Det har inte genomförts någon konsekvensbedömning för denna översyn av budgetförordningen. Budgetförordningen som sådan har begränsade ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser – den innehåller de allmänna reglerna för genomförandet av utgiftsprogrammen, men de konkreta ekonomiska eller sociala konsekvenserna följer av de policyval som görs vid genomförandet av de sektorsspecifika programmen. De föreslagna ändringarna i sektorsrättsakterna är i sin tur bara en följd av de förenklingar som föreslås i själva budgetförordningen

•Lagstiftningens ändamålsenlighet samt förenklingar

Översynen av budgetförordningen och de motsvarande ändringarna i sektorsrättsakterna omfattas inte av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet, utan har upprättats i linje med – och bidrar starkt till – agendan för bättre lagstiftning: förslaget minskar det totala antalet allmänna finansiella bestämmelser för EU:s budget med runt 25 %, och samlar dem i ”en enda regelbok” som ska ersätta både budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter:

·De viktigaste bestämmelserna i tillämpningsföreskrifterna överförs till budgetförordningen, medan mindre centrala delar vid behov och från fall till fall kommer att integreras i kommissionens interna bestämmelser eller i riktlinjer som kommissionen offentliggör.

·De detaljerade upphandlingsbestämmelser som ska tillämpas på EU:s institutioner och organ sammanförs i en bilaga till den reviderade budgetförordningen. Bilagans bestämmelser kan ändras genom en delegerad akt.

·Reglerna i del två i den nu gällande budgetförordningen, som avser särskilda bestämmelser för Europeiska garantifonden för jordbruket, forskning, yttre åtgärder och andra specifika EU-medel förs in i respektive del av budgetförordningen så långt som de fortfarande är relevanta.

Förslaget till översyn av budgetförordningen betonar också likheter framför särdrag, för att fler regler ska kunna fungera allmängiltigt och bli lättare att tillämpa: Så långt möjligt föredras gemensamma regler som gäller för alla metoder för genomförande (direkt, indirekt och delat) samt för alla rättsliga instrument, vilka indelas i särskilda kapitel. Bestämmelser om europeiska byråer, genomförandeorgan, decentraliserade organ och offentlig-privata partnerskap är idag spridda över olika delar av budgetförordningen, men sammanförs nu i ett kapitel. Reglerna om EU:s förvaltningsfonder, budgetstöd och experter (inklusive experter inom forskningsområdet) har sammanförts under den nya rubriken ”Andra instrument för genomförande av budgeten”.

Ett centralt mål med förslaget är att få till stånd konkreta förenklingar av EU:s nuvarande finansiella regler. Som redan nämnts i avsnitt 1 innehåller förslaget flera ändringar som minskar den administrativa bördan för sökande och mottagare av EU-medel.

Den föreslagna förordningen omfattar även mikroföretag, eftersom dessa företag kan ta emot stöd från EU och därmed också måste lyda under bestämmelserna. På vissa områden medför förslaget minskade kostnader för företag, som ofta är små eller medelstora företag. Vid stöd via finansieringsinstrument ändras till exempel offentlighetskraven på så sätt att det inte längre behöver publiceras data om enskilda mottagare, utan enbart aggregerade statistiska data. Mer allmänt bör de många förenklingar som införs vara gynnsamma för alla företag.

•Grundläggande rättigheter

Detta förslag är förenligt med skyddet av de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget har som sådant inga budgetkonsekvenser.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

1. Förenkling för mottagare av EU-medel

1.1. Förenklade regler för användning av bidrag samt för kostnadsberäkningar och tillämpning av enhetsbelopp

Många av de nya eller ändrade bestämmelserna har till syfte att göra det enklare för mottagare av EU-medel. Förenklingarna gäller innehållet i bidragsansökningar, värdet på bidrag in natura, erkännande av frivilligarbete, villkoren för att under vissa omständigheter bevilja bidrag till medlemsstater utan föregående ansökningsomgång, principen om icke-vinst samt principerna om förbud mot kumulerade bidrag och utfasning av bidragsbeslut. Andra ändringar ingår som led i arbetet för att förenkla och rationalisera förvaltningen.

1.1.1 Allmänna finansiella bestämmelser

Till förslagets syften hör att underlätta tillämpningen av förenklade bidragsformer, vilka bör få användas inom alla EU-finansierade program så länge som det passar för den aktuella typen av åtgärd och de underliggande utgifterna (t.ex. inom utbildning och rörlighet, resekostnader osv.). Detta skulle minska den administrativa bördan, göra det möjligt för mottagaren att säkert förutse det belopp som kommer att återbetalas, och i allmänhet stimulera till användning av förenklade bidragsformer och kombinationer av dessa (artikel 175).

Användning av expertbedömningar: Tillämpningen av förenklade bidragsformer har ofta hämmats därför att man saknat de data som behövs för en rimlig uppskattning av de faktiska kostnaderna. Detta beror ofta på att åtgärderna i fråga är av innovativ karaktär, eller bara genomförs i vissa länder och inga uppgifter finns tillgängliga för andra länder. För att kompensera för denna brist föreslås det att resultat av expertbedömningar, om så är lämpligt för den aktuella typen av åtgärd, ska få användas som komplement till eller i stället för statistiska eller historiska uppgifter (artikel 175).

Lättare att godkänna användningen av enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser: Det tidskrävande och omständliga förfarandet för att godkänna att någon av dessa förenklade bidragsformer får användas (kommissionärskollegiet måste ge grönt ljus om beloppet överstiger 60 000 EUR per bidrag) bör enligt förslaget avskaffas. I stället bör denna befogenhet delegeras till den behöriga utanordnaren. Detta är en lämpligare lösning också med tanke på att innehållet i sådana beslut ofta är mycket tekniskt (beräkningsmetoder, sammanställningar av data osv.) (artikel 175).

Enklare och tydligare regler om innehållet i bidragsansökningar och i de styrkande handlingar som bifogas dessa ansökningar: Det ska inte vara ett krav att lägga fram uppgifter om den sökandes ekonomiska och operativa förmåga i de fall där dessa uppgifter inte behöver kontrolleras (som i fallet med offentliga organ). Vidare bör skyldigheten att lägga fram en revisionsrapport anpassas till gällande redovisningskrav på EU-nivå och nationell nivå (artikel 189).

Mindre strikt tolkning av principen om förbud mot kumulerade bidrag: Bidrag som stipendier till fysiska personer, direkt stöd till flyktingar, arbetslösa och andra personer som är mest behövande kommer att undantas från regeln att bidrag inte får kumuleras, eftersom beloppen för sådana stöd normalt är relativt små (artikel 185).

Principen om icke-vinst: Den praktiska betydelsen av principen om icke-vinst har minskat avsevärt. I princip stöds numera inkomstgenererande projekt inom ramen för finansieringsinstrumenten. För projekt som konceptuellt sett inte är utformade för att generera vinst skapar principen negativa incitament genom att stödmottagarna inte uppmuntras att se till att deras projekt blir bärkraftiga och lönsamma. Detta får i sin tur negativa konsekvenser för ekonomin.

Förenklat fastställande av värdet på bidrag in natura: Bidrag in natura utgör inte stödberättigande kostnader, och deras exakta värde är därför inte relevant. De kan dock fortsätta att godkännas som en del av medfinansiering. Alla värden som utanordnaren rimligt kan fastställa i samband med godkännandet av den preliminära budgeten kan vara giltiga för att visa att det finns andra finansieringskällor till åtgärden utöver EU-bidraget, och att principen om medfinansiering är uppfyllt (artikel 184).

Frivilligarbete erkänns som en resurs som tillförs av mottagaren: För att underlätta för små organisationer att delta i genomförandet av EU:s politik är det, särskilt mot en bakgrund av knappa resurser, viktigt att värdet på frivilligarbete erkänns som en stödberättigande kostnad. Detta kommer att öka dessa organisationers möjlighet att använda frivilligarbete på ett sätt som ökar utrymmet för medfinansiering av deras verksamhet (artiklarna 175, 180 och 184.

Villkoren för att bevilja bidrag utan föregående ansökningsomgång förenklas och harmoniseras: Enligt förslaget ska möjligheten att bevilja bidrag direkt till enheter som tilldelats befogenheter av medlemsstaternas till att även omfatta fall där det råder ett faktiskt eller rättsligt monopol eller där de direkta stödmottagarna har valts ut med hänsyn till deras tekniska kompetens, höga grad av specialisering eller administrativa befogenheter. Dessutom bör utanordnaren ha rätt att sammanföra utvärderingsrapporten och beslutet om tilldelning till ett enda dokument. Dessa ändringar kommer att minska den administrativa bördan och påskynda förfarandet med direkt tilldelning av bidrag (artikel 188).

Förenklade regler för förvaring av styrkande handlingar: Kravet på hur länge styrkande handlingar ska förvaras blir nu generellt fem år (tre år om beloppet i finansiering är lägre än eller lika med 60 000 EUR), även vid indirekt genomförande (artikel 128).

Bedömning av bidragsberättigande enligt kvalitativa kriterier Om ett bidrag endast uttrycks som ett absolut belopp (inte som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna), ska de motsvarande kostnadernas stödberättigande kontrolleras senast vid tidpunkten för slutbetalningen (artikel 180). För denna kontroll får en bedömning enligt kvalitativa kriterier användas (artikel 150). Utfasning av bidragsbeslut: Det föreslås att bidragbesluten successivt ska fasas ut och att man i stället ska öka användningen av systemet med bidragsöverenskommelser, förutsatt att den utvecklingen får stöd i den bedömning av framstegen mot e-bidrag som planeras mot slutet av den nuvarande programperioden 2014–2020 (artikel 277).

1.1.2 Sektorsbestämmelser

Parallellt med de nya regler i budgetförordningen som föreslås för att underlätta användningen av förenklade kostnadsalternativ föreslås också ändringar i sektorsrättsakter med samma ändamål.

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden,

·förordning (EU) nr 1304/2013 om Europeiska socialfonden samt

·förordning (EU) nr 223/2014 om Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.

2. Ett system med många kontrollsteg bör ersättas av en ökad ömsesidig tillit till resultat av revision och bedömningar samt till tidigare godkännanden, i kombination med en harmonisering av rapporteringskraven

Syftet med dessa ändringar är att man så långt möjligt ska kunna förlita sig på en enda revision eller bedömning, eller ett enda godkännande (t.ex. i fråga om förenlighet med reglerna om statligt stöd), förutsatt att dessa tidigare kontrollinsatser uppfyller EU:s villkor. För att undvika överlappande kontroller ska kommissionen arbeta för erkännande av internationellt vedertagna standarder eller internationell bästa praxis på detta område. Kommissionen ska också uppmuntra givare att enas kring gemensamma rapporteringskrav, bland annat på följande sätt:

·Ömsesidigt tillit till förhandsutvärderingar och kontroller av mottagare som redan utförts av andra aktörer/givare och som bygger på villkor som är likvärdiga med dem som EU tillämpar (artikel 122).

·Ömsesidig tillit till resultaten av revision som genomförts i enlighet med internationellt vedertagna standarder, också detta för att undvika att samma personer eller enheter granskas flera gånger för samma verksamhet. Detta skulle göra det möjligt för kommissionen att förlita sig på oberoende revision som internationella partner (FN, Världsbanken osv.) eller medlemsstaterna utfört i fråga om användningen av EU-medel (artikel 123).

·Harmonisering av EU:s och andra givares rapporteringskrav: Kommissionen ska arbeta för att gemensamma rapporteringskrav antas som en del av ramöverenskommelserna om ekonomiskt partnerskap (artikel 126).

·Kommissionen ges rätt att förlita sig på de system och förfaranden som används av EU:s partner vid indirekt genomförande – förutsatt att positiva utlåtanden har avgetts om dessa (artikel 149) – samt att införa korrigerande åtgärder i fall där regler eller förfaranden bedöms vara otillräckliga för att skydda EU:s ekonomiska intressen. I sådana fall där kommissionen kräver att dess egna eller andra specifika förfaranden används ska ingen ytterligare bedömning utföras. I samtliga fall ska graden av övervakning och kontroll vara förenlig med proportionalitetsprincipen.

·Ökad användning och effekt av ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap (artikel 126): Dessa överenskommelser ingås med pålitliga partner för långsiktigt samarbete, och ska i framtiden kunna användas för alla åtgärder under direkt eller indirekt genomförande. Ökningen av denna samarbetsform kommer bland annat att bero på i vilken utsträckning kommissionen kommer att kunna förlita sig på de system och förfaranden som fått positiva yttranden, samt på framstegen med tillämpningen av en enda uppsättning regler för alla rättsliga instrument. Genom dessa mer långsiktiga partnerskapsöverenskommelser skapas också bättre förutsättningar för ömsesidig tillit till resultaten av utvärderingar och revisioner och, där så är möjligt, harmonisering av villkoren för revision, rapportering och andra administrativa krav givare emellan.

3. En enda uppsättning regler för kombinerade åtgärder eller kombinationer av åtgärder eller instrument

Förslaget syftar också till att så långt som möjligt fortsätta förenkla för EU:s partner vid indirekt genomförande.

3.1 Allmänna finansiella bestämmelser

·Kommissionens partner i budgetgenomförandet bör i vissa fall kunna lyda under endast en uppsättning regler istället för två, oberoende av typen av åtgärd och om partnerns funktion är att förvalta medel eller sköta det praktiska genomförandet. Om både direkt och indirekt budgetgenomförande används för att genomföra en åtgärd omfattas åtgärden i fråga idag av två skilda uppsättningar av regler. Enligt förslaget bör dock även sådana kompletterande element som så här långt har finansierats genom direkt genomförande, så som oftast är fallet med tekniskt bistånd, i fortsättningen lyda under samma regler som huvudkomponenterna i projektet (t.ex. att man använder sig av ett finansieringsinstrument uppbackat av garantier eller (artikel 208.2).

·För att gör det lättare att kombinera bidrag och finansieringsinstrument bör samma uppsättning regler (de som gäller för finansieringsinstrumenten) tillämpas även på bidrag som fungerar som komplement till finansieringsinstrument inom en och samma åtgärd (artikel 208.2).

·Den period som dokumentation måste bevaras ska enligt förslaget också bli den samma för bidrag och finansieringsinstrument, dvs. fem år (tre år för belopp upp till 60 000 EUR (artikel 128).

3.2 Sektorsbestämmelser

·När de europeiska struktur- och investeringsfonderna bidrar till de finansieringsinstrument på EU-nivå som regleras genom budgetförordningen ska kontrollerna med avseende på statligt stöd begränsas till en kontroll av att transaktionen är förenlig med bestämmelserna om statligt stöd (inga dubbla kontroller). Om medlemsstater bidrar till finansieringsinstrument på EU-nivå och inte ställer några andra villkor än geografiska i fråga om hur bidragen ska användas ska det inte krävas en ytterligare, separat kontroll av eventuella inslag av statligt stöd, eftersom det redan anges i budgetförordningen att finansieringsinstrumentet måste uppfylla villkoren i lagstiftningen om statligt stöd. Det kommer att ges vägledning om hur dessa bestämmelser ska tillämpas.

·Initiativet för små och medelstora företag ska kunna utnyttjas även efter 2016. Enligt förslaget ska medlemsstaterna kunna ingå åtaganden om finansiering under detta initiativ ända fram till 2020.

·De möjligheter att kombinera finansieringsinstrument och bidrag som föreskrivs i förordningen om gemensamma bestämmelser bör utvidgas och förtydligas, för att uppmuntra till ökad användning av sådana kombinerade insatser.

·Dessutom införs en ny möjlighet att kombinera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna med medel från Efsi, samt ett nytt system för kombinerad finansiering från dels de europeiska struktur- och investeringsfonderna, dels från EIB/EIF: Struktur- och investeringsfonderna bör kunna bidra till finansieringsinstrument i kombination med EIB-finansiering inom ramen för Efsi.

4. En mer ändamålsenlig användning av finansieringsinstrument

4.1 Allmänna finansiella bestämmelser

Att döma av erfarenheterna hittills, och inte minst synpunkterna från centrala samarbetspartner (EIB/EIF), kan förvaltningen och effekterna av finansieringsinstrumenten förbättras ytterligare:

·För effektivitetens skull bör alla återflöden (inkomster + återbetalningar) som genereras av ett finansieringsinstrument användas för samma instrument på nytt, medan full insyn garanteras genom de redovisnings- och rapporteringsregler som anges i artikel 202.2.

·EIB/EIF ska enligt förslaget behålla sin ställning som EU:s viktigaste partner i genomförandet, men kommissionen bör också ha möjlighet att föra direkta förhandlingar med ett större antal företag som utgör potentiella samarbetspartner, för att garantera lika villkor (artikel 149).

·Eftersom det inte går att kräva ett fullständigt iakttagande av EU:s regler i fall där unionen endast har en minoritetsandel i en fond, föreslås det i stället att EU-reglerna då tillämpas proportionellt (artikel 208.4):

·Offentliggörandet av uppgifter om enskilda slutmottagare bör ersättas av aggregerade statistiska uppgifter för varje relevant kriterium som föreslås för slutmottagare av EU-stöd på mindre än 500 000 EUR (politikområde, typ av stöd, typ av mottagare, geografisk fördelning (artikel 36.5).

·Om den part som ansvarar för genomförandet tillämpar uteslutningskriterier som anses vara likvärdiga med EU:s egna behöver slutmottagare och finansiella intermediärer inte enskilt avge någon försäkran på heder och samvete om att de inte befinner sig i någon av de situationer som leder till uteslutning (artikel 131).

·Förslaget innehåller två nya avsnitt med bestämmelser om andra instrument som medför finansiell risk, t.ex. budgetgarantier och ekonomiskt stöd till medlemsstater eller tredjeländer (avdelning X, kapitel 2, nya avsnitt 2 och 3).

·Det har införts regler för att godkänna, förvalta och kontrollera ansvarsförbindelser som inte är täckta av avsättningar (artiklarna 203–206).

4.2 Sektorsbestämmelser

För att ytterligare optimera förvaltningen och användningen av finansieringsinstrument vid gemensamt genomförande föreslås ändringar i förordningen om gemensamma bestämmelser (förordning 1303/2013):

·I förslaget klargörs att de förvaltande myndigheterna i medlemsstaterna ska ha rätt att direkt tilldela kontrakt, inklusive sådana som avser tekniskt bistånd, om den andra parten i kontraktet är EIB/EIF, andra internationella finansinstitut eller nationella utvecklingsbanker.

·Likviditetsförvaltning: Om negativ ränta uppstår när medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna tillfälligt investeras i ett finansieringsinstrument, dvs. innan någon investering i slutmottagaren har skett, ska det vara tillåtet att täcka underskottet från sådana räntor med de medel som betalas tillbaka när minst en investeringscykel har genomförts.

·För att öka hävstångseffekten av anslagen för Ejflu genom att uppmuntra till ökad användning av finansieringsinstrument har några av de Ejflu-specifika bestämmelserna tagits bort, eftersom de har visat sig hämma såväl programplaneringen av finansieringsinstrumenten inom landsbygdsutveckling som deras genomförande på fondförvaltarnivå.

5. En mer flexibel budgetförvaltning

5.1 Allmänna finansiella bestämmelser

För att EU ska kunna anpassa sig snabbt till oförutsedda utmaningar och nya uppgifter föreslås flera olika bestämmelser som gör budgetförvaltningen mer flexibel:

·EU:s förvaltningsfonder ska i fortsättningen kunna användas även för katastrofinsatser, insatser efter de inledande katastrofinsatserna och tematiska åtgärder även inom unionen (och inte bara för tredjeländer). Den senaste tidens händelser i Europeiska unionen visar på behovet av ökad flexibilitet när det gäller finansiering inom EU. Detta är särskilt viktigt med tanke på att gränserna mellan yttre åtgärder och inre politik successivt blivit otydligare, och många problem som unionen behöver kunna hantera är av gränsöverskridande karaktär (artikel 227).

·Den ”negativa reserven” ökas från 200 miljoner euro till 400 miljoner euro – detta bland annat som svar på rådets önskan att begränsa antalet förslag till ändringsbudgetar som gäller betalningar (artikel 48).

·För unionens yttre åtgärder ökas flexibiliteten genom att outnyttjade medel från instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II), det europeiska grannskapsinstrumentet och finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete får överföras till år n+1 (upp till 10 % av de ursprungliga anslagen för varje instrument) (artikel 12).

·Större flexibilitet vid nöd- och krissituationer och vid humanitärt bistånd i form av bidrag: Med tanke på vikten av snabba och effektiva insatser i nödsituationer har vissa föreslås det att vissa administrativa bestämmelser förenklas (bland annat får den behöriga utanordnaren rätt att besluta om retroaktivt stödberättigande innan ansökan lämnats in, artikel 186).

·Unionens delegationer ska också kunna använda förskottskonton för betalningar upp till en viss gräns inom ramen för normala budgetrutiner. Fältpersonal som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna ska vid insatser i krissituationer och vid humanitära insatser ha rätt att förvalta förskottskonton och underteckna rättsliga åtaganden som verkställs med medel från dessa konton för belopp upp till 2 500 EUR (artikel 109).

·Förslaget ger ökad flexibilitet i fråga om överföringar som kommissionen får besluta om på egen hand. Denna möjlighet utvidgas till att omfatta överföring av driftsanslag mellan olika avdelningar i budgeten om anslagen har stöd i en och samma grundläggande rättsakt, inklusive överföringar mellan kapitlen för administrativt stöd inom respektive berörd avdelning, samt överföringar från kapitlen för administrativt stöd till motsvarande driftsposter (artikel 28).

·Förvaltningen av Europeiska unionens solidaritetsfond underlättas genom att överföringar från reserven till driftsposten i budgeten nu ska få utföras självständigt så snart beslutet om att mobilisera fonden har antagits av Europaparlamentet och rådet (artikel 28).

·Det blir också smidigare att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, genom att överföringar från reserven till driftsposten i budgeten godkänns automatiskt så snart som budgetmyndigheten gett klartecken för mobiliseringen av fonden (artikel 30).

·I förslaget klargörs också att åtagandebemyndiganden för reserven för katastrofbistånd och för Europeiska unionens solidaritetsfond automatiskt ska överföras till påföljande budgetår (artikel 12).

·Samtidigt avskaffas skyldigheten att först utnyttja alla anslag som beviljats för det innevarande budgetår innan överförda anslag får användas.

·I fall där det inte identifieras några behov inom det område som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål ursprungligen är reserverade för ska beloppen i fråga också kunna användas för andra ändamål (artikel 30.3).

·Institutioner och organ ska vidare ha rätt att godkänna sponsring in natura från företag, om syftet är specifika evenemang eller aktiviteter (dvs. andra än mottagningar och andra sociala evenemang). För att denna bestämmelse ska kunna tillämpas måste varje institution först godta principen om sponsring in natura och anta särskilda riktlinjer för sådana transaktioner, bland annat i fråga om etiska aspekter (artikel 24).

·När det gäller förfarandet för att godkänna försäljning av fastigheter eller mark föreslås det att budgetmyndigheten, från fall till fall, får medge att behållningen av sådan försäljning ska betraktas som en inkomst avsatt för särskilda ändamål. Detta syftar till att underlätta såväl kommissionens fastighetsförvaltning som förvärv av andra byggnader (artikel 20.3 g).

·Vidare inrättas en särskild krisreserv på EU-nivå, för vilken anslag ska få användas på nytt om tidigare åtaganden dragits tillbaka.

·Från och med nästa fleråriga budgetram föreslås det att även andra finansiella transaktioner än finansieringsinstrument ska tillåtas ge upphov till ansvarsförbindelser för unionen som överstiger de finansiella tillgångar som avsatts för att täcka unionens ekonomiska ansvar (artikel 203). Det införs också en gemensam fond för resurser som avsatts för att täcka behov i samband med finansiella transaktioner (artikel 205).

5.2 Sektorsbestämmelser

·Genom förslaget ändras förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, på så sätt att medlemsstaterna ska ges möjlighet att bistå även vid katastrofer orsakade av människan, t.ex. flyktingkrisen, och att då använda tillgängliga medel omedelbart utan att behöva invänta en programändring. En ny, specifik investeringsprioritering för migranter och flyktingar läggs till, för att underlätta planeringen av insatser för att hjälpa migranter och flyktingar genom medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden i enlighet med förordning (EU) nr 1301/2013.

·Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI-förordningen nr 1296/2013): För att göra det lättare att anpassa EaSI-programmets verksamhet till ändrade politiska prioriteringar bör man införa mer flexibilitet när det gäller de vägledande utgiftsnivåerna för var och en av programmets tre delar och för de tematiska avsnitten inom dessa programdelar. Det föreslås också att det undantag som gör det möjligt att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till förmån för ungdomar som varken arbetar eller studerar ska bibehållas, med tanke på de ogynnsamma ekonomiska förutsättningarna.

·Fonden för ett sammanlänkat Europa –förordning nr 1316/2013: Eftersom erfarenheten visar att de fleråriga arbetsprogrammen fungerat utmärkt bör man öka flexibiliteten så att upp till 95 % får anslås till fleråriga program samt till de projekt som bidrar med störst mervärde till det transeuropeiska transportnätet (inom områdena stomnätskorridorer, gränsöverskridande projekt, projekt för övriga avsnitt av stomnätet).

·Förvaltning av anslag för utgifter som avser livsmedelskedjan, djurhälsa och djurskydd (förordning (EU) nr 652/2014): Med tanke på de positiva erfarenheterna av tillämpningen av regeln och den betydande minskning av arbetsbördan för stödmottagarna och kommissionen som den har medfört, föreslås en bredare tillämpning av möjligheten att indela budgetåtaganden i årliga delåtaganden.

·Förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd till landsbygdsutveckling bör enligt förslaget ändras på så sätt att medel från gemensamma fonder får användas för att hjälpa jordbrukare som drabbas av kraftiga inkomstförluster inom specifika sektorer, och så att det även blir tillåtet att bidra med medel till det ursprungliga kapitalet i sådana fonder.

6. Fokus på resultat och bättre samordnad rapportering

Förslaget innehåller ett antal bestämmelser som syftar till att öka fokus på resultat vid genomförandet av budgeten, och till att inrätta en tydlig resultatram. Nya bestämmelser ska också öka transparensen och rationalisera procedurerna för rapportering.

6.1 Fokus på resultat

Förslaget innehåller nya bestämmelser som ska omfatta alla politikområden, och där syftet är att lägga större vikt vid resultat snarare än vid mottagarens faktiska kostnader. Dessa förslag ger uttryck för kommissionens strävan att skapa bästa möjliga förutsättningar för en resultatorienterad förvaltning, bland annat på följande sätt:

·Betalningar ska nu kunna grundas på villkor som uppfyllts, på produktion eller prestationer oavsett budgetgenomförandemetod (medel kan t.ex. betalas ut för varje vidarebosatt flykting när det gäller medel från asyl- och migrationsfonden, eller för etableringsstöd till unga jordbrukare som omsatts i praktiken [artikel 121]). I sådana fall ska finansieringen av projekt alltså inte utgöra en ersättning av de faktiska kostnader som mottagaren av EU-medel har ådragit sig. I stället är finansieringen frikopplad från kostnaderna, och direkt avhängig av resultaten på fältet. Det som gäller är alltså att vissa villkor – som fastställts i förväg i den grundläggande rättsakten eller genom kommissionens beslut – ska vara uppfyllda, och/eller vilka resultat som uppnåtts enligt mätning i efterhand med resultatindikatorer. Genom ett sådant system stärks mottagarnas egenansvar och engagemang att nå resultat. Vidare förväntas en betydande minskning av den administrativa bördan och kostnaderna för kontroller. Kontrollerna kan begränsas till en bedömning av huruvida villkoren uppfylls eller om den överenskomna resultatnivån har uppnåtts, samt vilken administrativ börda åtgärden har medfört. Detta begränsar i sin tur risken för fel som rör laglighet eller korrekthet. Den princip som de föreslagna bestämmelserna bygger på har också förespråkats av Europeiska revisionsrätten, under benämningen ”stödsystem”.

·Stöd i form avpriser till följd av tävlingar (nedan kallade priser) underlättas (avdelning X) : Den avdelning som reglerar priser förkortas och förenklas. För att göra det lättare att använda priser som stödform avskaffas det nuvarande kravet att priser vars värde överstiger 1 000 000 euro måste offentliggöras i samband med det årliga budgetförslaget, och ersätts av en skyldighet att i förväg underrätta Europaparlamentet om sådana priser samt att uttryckligen nämna dem i det berörda finansieringsbeslutet.

·Enhetsbelopp i en enda utbetalning (artikel 176): I framtiden skulle enhetsbelopp i en enda utbetalning kunna täcka samtliga kostnader för en åtgärd. Kontroller kommer då att kunna inriktas enbart på produktion och/eller resultat. Enhetsbeloppet skulle grunda sig på en bedömning av den budget som föreslagits av den sökande, utifrån principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, bland annat genom hänvisning till relevanta uppgifter och/eller ett expertutlåtande.

·Prioritering av förenklade bidragsformer där produktion/resultat är en förutsättning för utbetalning (artikel 175): Stöd på grundval av resursanvändning bör bara övervägas om en resultatbaserad metod inte är möjlig eller lämplig. De nuvarande formerna av förenklad beräkning används främst för att täcka värdet av resurser som använts (t.ex. antal mandagar, antal resor, antal dagar på tjänsteresa osv.). Förslaget uppmuntrar till att använda förenklade beräkningsmetoder även för utbetalningar som grundas på konkreta resultat (t.ex. en konferens eller en festival som anordnats, en prototyp som färdigställts):

·Tydligare mål för kontroller i samband med förenklade bidragsformer, samt konsekvenser när resultat inte uppnås (artikel 177): Enligt förslaget ska kontrollerna framför allt gälla huruvida villkoren för utbetalning har uppfyllts (t.ex. om en europeisk film uppfyller kvalitetsvillkoren och har distribuerats i tillräcklig volym, om en Erasmusstudent faktiskt studerat utomlands etc.). I dessa fall krävs det inte att mottagaren rapporterar om sina faktiska kostnader. Om villkoren för utbetalning inte uppfyllts eller om de prestationer från mottagarens sida som man enats om utförts bristfälligt, ofullständigt eller för sent, får kommissionen reducera bidragsbeloppet i proportion till bristerna och kräva tillbaka medel som använts fel.

6.2 Tydliga ramar för prestationer och resultat

Som ett stöd för det ökade fokus på resultat som föreslås behövs tydliga ramar för resultat och prestationer:

·Prestationer, målformulering, indikatorer och resultat bör sättas i relation till principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet vid utnyttjandet av anslag (artikel 31).

·Det bör fastställas prestationsbaserade avgiftsbelopp för att ersätta organisationer för förvaltningen av EU-medel (artikel 150).

·Programförklaringar bör fungera som huvudsaklig referens för att bedöma de prestationer som är kopplade till ett visst program (artikel 39).

·Den ”sammanfattande rapporten” och den rapport som följer av artikel 318 i EUF-fördraget slås samman med verkan från budgetåret 2015, och utgör därmed en enda ”årlig förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget” (artikel 239).

·Enligt förslaget anpassas budgetförordningens termer inom området utvärderingar till bestämmelserna i 2016 års interinstitutionella avtal om bättre lagstiftning, och det skapas en närmare koppling mellan förhandsutvärderingar enligt budgetförordningen och förfarandet med konsekvensbedömningar (artikel 32).

6.3 Förenkling av finansiell rapportering och redovisning

6.3.1 Allmänna finansiella bestämmelser

Genom de successiva ändringarna av budgetförordningen har det införts krav på allt fler rapporter, också i fråga om redovisning av räkenskaper. Idag sker rapportering i många olika former och med olika tidsfrister. Syftet med de föreslagna ändringarna är att effektivisera arbetet och göra rapporteringen tydligare, inte bara för budgetmyndigheten utan också för allmänheten, utan att därmed kompromissa med informationsnivån:

·Att koncentrera rapporteringen till i huvudsak två skeden – rapportering som

·åtföljer det årliga budgetförslaget: all rapportering om finansieringsinstrument på EU-nivå skulle samlas i ett enda dokument som läggs fram tillsammans med budgetförslaget (artikel 39).

·samt rapportering kopplad till ansvarsfrihetsförfarandet: ”samlat paket för finansiell redovisning ”: rapporter om budgetförvaltningen samt allmänna räkenskaper och redovisning regleras i ett särskilt kapitel (artiklarna 239–245).

·Att göra den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU:s budget i dess nya form, alltså efter sammanslagningen (från och med budgetåret 2015) av den sammanfattande rapporten och den rapport som följer av artikel 318 i EUF-fördraget, till en central beståndsdel i det samlade paketet (artikel 239).

·Att fastställa att revisionsrätten vid sin externa granskning ska ta hänsyn till att programmen löper över flera år (artikel 247.1).

6.3.2 Övrig rapportering:

·Rapporteringsskyldigheterna förenklas genom att vissa överflödiga bestämmelser avskaffas.

7. En trimmad och förenklad EU-administration

7.1 Allmänna finansiella bestämmelser

Det föreslås en rad förenklingar som ska hjälpa EU-institutionerna att arbeta mer effektivt, särskilt genom att vissa administrativa anslag utnyttjas gemensamt för att uppnå skalfördelar:

·Förordningen ger en uttrycklig rättslig grund för servicenivåavtal mellan avdelningar inom EU:s institutioner, organ och byråer, och möjligheten att ingå servicenivåavtal utvidgas till att gälla samtliga institutioner, vilket gör det lättare att förvalta de administrativa anslagen. I framtiden kommer man också att kunna delegera förvaltningen av administrativa anslag till kontor som inrättas av kommissionen.

·Skillnaden mellan de europeiska byråernas obligatoriska och icke-obligatoriska uppgifter klargörs (artiklarna 64 och 65): Obligatoriska uppgifter ska täckas av anslagen i budgetavsnittet för respektive byrå. Icke-obligatoriska uppgifter, det vill säga uppgifter som en byrå frivilligt åtar efter förfrågan en institution eller ett organ, ska finansieras via den institutionens eller det organets budget.

·Förordningen ger utrymme för fleråriga finansieringsbeslut, samtidigt som antalet obligatoriska element i finansieringsbeslut reduceras (artikel 108). Det föreslås också att finansieringsbeslutet även ska vara giltigt såsom årligt eller flerårigt arbetsprogram, eftersom detta skulle påskynda budgetgenomförandet från och med det andra året av varje program.

·Reglerna om genomförandeorgan förtydligas på ett antal punkter (artikel 68), genom att det nu anges att dessa organ ska ta emot ett årligt bidrag, att deras direktörer ska ha befogenheten som delegerad utanordnare i fråga om driftsanslag och att delegeringen av ett operativt program till ett genomförandeorgan får omfatta pilotprojekt och förberedande åtgärder samt förvaltning av administrativa anslag, i syfte att uppnå synergieffekter och stordriftsfördelar.

·Det föreslås också en sammanslagning av den panel som inrättats genom artikel 139 i budgetförordningen och instansen för finansiella oriktigheter (artikel 90). Av effektivitetsskäl bör den panel som avger rekommendationer om uteslutning av och ekonomiska sanktioner mot ekonomiska aktörer också bli behörig att granska fall där EU-anställda misstänks för finansiella oriktigheter. Följderna av oriktigheter som begåtts av EU-anställda skulle dock även fortsättningsvis avgöras av disciplinnämnden i enlighet med tjänsteföreskrifterna.

7.2 Sektorsbestämmelser

·Det föreslås ett antal ändringar av förordningen om gemensamma bestämmelser. Syftet är att underlätta såväl programförvaltningen som landsomfattande program och gemensamma handlingsplaner, med fokus på projekt inriktade på produktion och resultat.

·När det gäller direktstöden till jordbrukare beviljas stöd till aktiva jordbrukare, och vissa åtgärder är särskilt inriktade på att stödja unga jordbrukare. Reglerna om finansiella korrigeringar till följd av fel i samband med offentlig upphandling anpassas till proportionalitetsprincipen för att undvika att sådana fel per automatik påverkar 100 % av stödet i fråga.

8. Övriga ändringar

Inkomsttransaktioner: På inkomstssidan föreslås följande ändringar:

·För tydlighetens skull bör bestämmelsen om negativa justeringar av egna medel för redovisningsändamål ändras (artikel 94).

·För att återspegla senaste rättspraxis från Europeiska unionens domstol införs en tidsfrist inom vilken en debetnota ska skickas till gäldenären (artikel 96.2).

·Genom den nya artikel 107 regleras den räntesats som ska tillämpas för kompensationsränta när belopp ska återbetalas till följd av en dom från Europeiska unionens domstol eller en uppgörelse i godo.

·Bestämmelsen om böter och andra påföljder eller sanktioner har ändrats, för att klargöra att preliminärt inkasserade belopp ska återbetalas till den berörda tredje parten, med hänsyn tagen till avkastningen, och att böter som ålagts av andra institutioner än kommissionen (t.ex. i linje med förordning 1173/2011) också omfattas av budgetförordningen (för närvarande omfattas bara böter som ålagts av kommissionen (artikel 106).

·Bestämmelsen om inkomster avsatta för särskilda ändamål har justerats, som en anpassning till bl.a. bidragen för flyktingar i Turkiet (artikel 20.2).

Förteckning över rättsakter som ändras genom förslaget:

·Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 289).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487–548).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 855–864).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010, text av betydelse för EES (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014, s. 1–41).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 283/2014 av den 11 mars 2014 om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG, text av betydelse för EES (EUT L 86, 21.3.2014, s. 14–26).

·Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (EUT L 189, 27.6.2014, s. 1–32).

·Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning (EUT L 158, 27.5.2014, s. 227–234).

2016/0282 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42, 43.2, 46 d, 149, 153.2 a, 164, 168.4 b, 172, 175, 177, 178, 189.2, 209.1, 212.2, 322.2 och 349, jämfört med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 11 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 12 ,

med beaktande av revisionsrättens yttrande 13 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)De finansiella reglerna för unionens allmänna budget har nu tillämpats i tre år, och erfarenheten har visat att det krävs en rad ytterligare ändringar, framför allt för att avlägsna flaskhalsar genom att införa ökad flexibilitet, förenkla budgetförvaltningen både för berörda parter och för förvaltande avdelningar, samt för att fokusera mer på resultat. Det föreslås därför att Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 14 upphävs och ersätts med den här förordningen.

(2)För att förenkla de finansiella reglerna för unionens allmänna budget (nedan kallad budgeten) och samtidigt föra samman de relevanta bestämmelserna i en enda förordning (”en enda regelbok”) bör även kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 15 upphävas. För tydlighetens skull bör de viktigaste bestämmelserna från förordning (EU) nr 1268/2012 införas i denna förordning, medan andra bör överföras till riktlinjerna för förvaltande avdelningar.

(3)De grundläggande budgetprinciperna bör bibehållas. De undantag från dessa grundläggande principer som gäller för specifika områden som forskning, yttre åtgärder och strukturfonder bör ses över på nytt och i möjligaste mån förenklas, och man bör därvid ta hänsyn till huruvida ett enskilt undantag fortfarande är relevant, om det ger ett mervärde för budgeten och om det medför en väsentlig administrativ börda för berörda parter.

(4)Upp till 10 % av de medel som avdelas för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II), det europeiska grannskapsinstrumentet och finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete bör kunna behållas såsom icke fördelade medel i början av budgetåret, för att ge utrymme för ytterligare finansiering om det uppstår omfattande oförutsedda behov, nya krissituationer eller betydande politiska förändringar i tredjeländer, utöver de medel som redan tagits in anspråk inom programplaneringen. Om sådana icke fördelade medel inte binds upp genom åtaganden under budgetåret i fråga bör de överföras till nästa budgetår genom beslut av kommissionen.

(5)Reglerna om överföring mellan budgetår bör uttryckas tydligare, med åtskillnad mellan automatiska och icke-automatiska överföringar.

(6)För ett optimalt utnyttjande av budgetmedel måste det finnas utrymme för att överföra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål till påföljande budgetår, och därigenom göra det möjligt att använda beloppen inom följande program eller åtgärd. Interna inkomster som avsatts för särskilda ändamål bör endast få överföras till närmast följande budgetår, såvida inget annat anges i denna förordning.

(7)För att säkerställa effektivaste möjliga budgetgenomförande bör reglerna för överföring av anslag mellan budgetrubriker ge utrymme för större flexibilitet. För detta ändamål är det viktigt att kommissionen själv får besluta om överföringar av upp till 10 % av driftsanslagen mellan budgetavdelningar om de omfattas av samma grundläggande akt. Överföringar från budgetrubriker för administrativt stöd till motsvarande driftsposter bör också kunna utföras av kommissionen på egen hand.

(8)I fråga om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska solidaritetsfonden bör reglerna förenklas både för mobilisering av fonderna och för överföringar mellan rubriker, så att dessa särskilda instrument kan förvaltas på smidigaste möjliga sätt.

(9)När det gäller interna inkomster avsatta för särskilda ändamål bör det införas undantag från principen om specificering, för att möjliggöra en optimal användning av alla typer av tillgängliga anslag. Detta innebär att inkomsterna i fråga, om det inte identifieras några behov för just de ändamål de var avsatta för, även ska få användas för andra ändamål.

(10)Unionens institutioner bör ha rätt att ta emot alla donationer som görs till unionen.

(11)Det bör införas en bestämmelse som tillåter sponsring in natura från en juridisk person för att finansiera ett EU-evenemang eller en aktivitet som syftar till att sprida information eller främja företagens sociala ansvar.

(12)Begreppet prestation i samband med EU:s budget bör klargöras. Prestation bör definieras som det direkta måttet på tillämpningen av principen om sund ekonomisk förvaltning. Det bör finnas en koppling mellan å ena sidan prestation, måldefinition, indikatorer och resultat och å andra sidan principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet vid utnyttjandet av anslagen. För att undvika överlappning i förhållande till befintliga resultatramar för de olika programmen bör hänvisningar i termer av prestation begränsas till själva målen och bevakningen av de framsteg som görs för att uppnå dem.

(13)Unionens lagstiftning bör hålla hög kvalitet, inriktas på områden där den har störst mervärde för EU-medborgarna och fungerar så effektivt och ändamålsenligt som möjligt för att förverkliga unionens gemensamma politiska mål 16 . Att införa utvärderingsrutiner för befintliga och nya utgiftsprogram och verksamheter som medför betydande utgifter kan bidra till att uppnå dessa mål.

(14)Principen om öppenhet i artikel 15 i EUF-fördraget, som föreskriver att institutionerna ska arbeta så öppet som möjligt, innebär när det gäller genomförandet av budgeten att medborgarna ska kunna veta var, och för vilket ändamål, deras pengar används av unionen. Sådan information främjar demokratisk debatt, bidrar till att medborgarna medverkar i unionens beslutsprocess och förstärker institutionell kontroll och granskning av unionens utgifter. Målen bör uppnås genom att man offentliggör, helst med användning av moderna informationsverktyg, relevant information om alla mottagare av unionens medel, på ett sätt som beaktar mottagarnas legitima intressen i form av sekretess och säkerhet och, när det gäller fysiska personer, deras rätt till integritet och skydd av personuppgifter. Institutionerna bör därför vara selektiva och följa proportionalitetsprincipen vid offentliggörandet av sådana uppgifter. Offentliggörandebeslut bör baseras på relevanta kriterier i syfte att tillhandahålla meningsfull information.

(15)Information om hur unionens medel används genom direkt genomförande bör offentliggöras på en webbplats hos unionens institutioner, och bör åtminstone omfatta mottagarens namn och belägenhet samt det aktuella beloppet och ändamålet. Denna information bör utformas enligt relevanta kriterier, såsom tilldelningens periodicitet, typ eller omfattning.

(16)Med tanke på EUF-fördragets principer, i synnerhet principerna om insyn och öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering bör uppgifter om namn och belägenhet för mottagare av unionsmedel offentliggöras när det gäller priser som tilldelats efter tävling, bidrag som tilldelats efter ansökningsomgång och kontrakt som tilldelats efter anbudsförfarande. Det faktum att uppgifterna offentliggörs bör också underlätta för dem vars ansökningar eller anbud inte har antagits att kontrollera hur den offentliga urvalsprocessen har gått till.

(17)Personuppgifter om fysiska personer bör inte förbli offentliga under längre tid än medlen används av mottagaren i fråga, och uppgifterna bör därför tas bort efter två år. Detsamma bör gälla uppgifter om juridiska personer där officiella benämningar gör det möjligt att identifiera en eller flera fysiska personer.

(18)I de flesta fall som omfattas av denna förordning gäller kravet på offentliggörande juridiska personer.

(19)När det gäller fysiska personer bör uppgifter bara offentliggöras om detta är förenligt med proportionalitetsprincipen, efter en avvägning mellan beloppets storlek och behovet att kontrollera bästa möjliga användning av medlen. För fysiska personer är ett offentliggörande av personens uppehållsort på Nuts 2-nivå förenligt med målet att uppgifter om stödmottagare bör offentliggöras, och en sådan regel garanterar också en likabehandling av medlemsstater av olika storlek, samtidigt som mottagarens privatliv respekteras, särskilt med avseende på skydd av personuppgifter.

(20)Information om stipendier och andra direkta stöd till de fysiska personer som är mest behövande bör även i fortsättningen undantas från offentliggörande.

(21)För att garantera att principen om likabehandling av mottagare följs bör offentliggörandet av uppgifter om fysiska personer också ske i överensstämmelse med medlemsstaternas skyldighet att garantera stor öppenhet vid upphandling som överstiger beloppsgränserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.

(22)Uppgifter om mottagarens namn och belägenhet samt om belopp och användning av medlen bör inte offentliggöras om det riskerar att äventyra mottagarens integritet, vilken skyddas av stadgan om de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen, eller skulle skada mottagarens berättigade affärsintressen.

(23)Vid indirekt och delat genomförande bör ansvaret för att offentliggöra information om mottagare och slutmottagare ligga på de personer, enheter eller organ som utsetts att förvalta unionens budgetmedel. Där så är tillämpligt bör detaljnivån på uppgifterna och kriterierna fastställas i sektorsspecifika bestämmelser, och får preciseras ytterligare i de ekonomiska ramöverenskommelserna om partnerskap. Kommissionen bör offentliggöra en hänvisning till den webbplats där informationen om mottagare och slutmottagare finns.

(24)För att främja begriplighet och transparens i rapporteringen om finansieringsinstrument som förvaltas direkt eller indirekt, bör man sammanföra alla rapporteringskrav i ett arbetsdokument som bifogas budgetförslaget.

(25)Kommissionen bör ges möjlighet att ingå servicenivåavtal med övriga institutioner för att underlätta förvaltningen av de administrativa anslagen, och det bör också anges uttryckligen att sådana avtal får ingås mellan avdelningar inom institutionerna, Europeiska unionens organ, europeiska byråer, organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp inom ramen för avdelning V i fördraget om Europeiska unionen samt generalsekreterarens kontor vid styrelsen för Europaskolorna avseende tillhandahållande av tjänster, leverans av produkter, genomförande av byggentreprenader eller fastighetskontrakt.

(26)Begreppet europeiska byråer bör definieras, och man bör också göra åtskillnad mellan dessa byråers obligatoriska och icke-obligatoriska arbetsuppgifter. Det bör införas en möjlighet för unionens institutioner, organ och andra europeiska byråer att ge direktören för en europeisk byrå den delegerade utanordnarens befogenheter. De europeiska byråerna bör också ha möjlighet att ingå servicenivåavtal om tillhandahållande av tjänster, leverans av produkter, genomförande av byggentreprenader eller fastighetskontrakt. I fråga om tillhandahållande av bokföringsmaterial bör det införas särskilda regler som ger kommissionens räkenskapsförare tillstånd att delegera vissa av sina uppgifter till anställda vid dessa byråer, samt rutiner för handhavandet av de bankkonton som de europeiska byråerna kan få tillstånd att öppna i kommissionens namn.

(27)För att göra genomförandeorganen ännu mer kostnadseffektiva, och mot bakgrund av de praktiska erfarenheterna från andra unionsorgan, bör samtliga eller vissa av de uppgifter som vilar på räkenskapsföraren vid ett genomförandeorgan kunna anförtros åt kommissionens räkenskapsförare.

(28)För rättssäkerhetens skull bör det klargöras att direktörerna för genomförandeorganen fungerar som delegerade utanordnare vid förvaltningen av driftsanslagen för de program som delegerats till genomförandeorganet i fråga. För bästa verkan av de effektivitetsvinster som skapas genom en genomgripande centralisering av vissa stödtjänster bör det anges uttryckligen att genomförandeorganen själva får handlägga sina administrativa utgifter.

(29)Det ansvar som vilar på varje aktör i budgetförvaltningen, särskilt på utanordnarna och räkenskapsförarna, behöver regleras ytterligare.

(30)Europaparlamentet och rådet bör inom två veckor underrättas om att en delegerad utanordnare, internrevisor eller räkenskapsförare tilldelats eller lämnat sitt uppdrag.

(31)Utanordnarna bör ansvara helt och hållet för alla inkomst- och utgiftstransaktioner som faller inom deras behörighet, samt för de interna kontrollsystemen, och bör kunna ställas till svars för sina handlingar, vid behov även genom disciplinförfaranden.

(32)Man måste således också fastställa uppdragen och ansvarsområdena samt principerna för de förfaranden som ska användas. Det bör också anges att de delegerade utanordnarna är ansvariga för att de vidaredelegerade utanordnarna och deras personal informeras om kontrollnormerna och om därtill knutna metoder och tekniker, och för att åtgärder vidtas för att säkerställa att kontrollsystemet fungerar. Dessa bestämmelser bör ersätta skyldigheten att specifikt fastställa regler för tjänsteutövningen för personal som ansvarar för finansiell kontroll. Den delegerade utanordnaren ska i en årsrapport till institutionen redovisa hur uppgifterna inom hans eller hennes ansvarsområde har skötts. Rapporten ska innehålla de finansiella och administrativa uppgifter som behövs till stöd för den delegerade utanordnarens förklaring om utförandet av dessa uppgifter, inklusive information om de övergripande resultaten av de åtgärder som vidtagits. De styrkande handlingarna för genomförda transaktioner bör bevaras. Inom offentlig upphandling bör alla former av förhandlade förfaranden, eftersom de utgör undantag från de gängse upphandlingsförfarandena, redovisas i en särskild rapport till institutionen och ett meddelande till Europaparlamentet och rådet.

(33)Hänsyn bör tas till det faktum att cheferna för EU:s delegationer, samt deras ställföreträdare i den ordinarie chefens frånvaro, har en dubbel roll som vidaredelegerade utanordnare för Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten) och, i fråga om driftanslag, för kommissionen.

(34)Kommissionen bör bara delegera genomförandebefogenheter för driftsanslag inom sitt eget budgetavsnitt till ställföreträdande delegationschefer om detta är absolut nödvändigt för att säkerställa kontinuitet i verksamheten i den ordinarie delegationschefens frånvaro. En ställföreträdande delegationschef bör däremot inte få utöva sådana befogenheter regelbundet eller som ett led i intern arbetsfördelning.

(35)Räkenskapsföraren ska även fortsättningsvis ansvara för att betalningar effektueras korrekt, samt för att kräva in inkomster och driva in fordringar. Räkenskapsföraren ska också sörja för förvaltningen av likvida medel, bankkonton och uppgifter om tredje part, samt för de löpande räkenskaperna och upprättandet av institutionens redovisningar. Kommissionens räkenskapsförare ska ensam ha befogenheten att fastställa redovisningsreglerna och den harmoniserade kontoplanen, medan redovisningsförfarandena för var och en av unionens övriga institutioner fastställs av deras respektive räkenskapsförare.

(36)Man bör också närmare fastsälla formerna för hur räkenskapsförare tillträder respektive lämnar sina uppdrag.

(37)En räkenskapsförare bör införa rutiner som säkerställer att varken konton som öppnats för likviditetsförvaltning eller förskottskonton uppvisar negativa saldon.

(38)Eftersom förskottskonton utgör ett undantag från gängse förvaltningssystem bör det fastställas villkor för användningen av dessa konton och för förskottsförvaltarens arbetsuppgifter och ansvarsområden, liksom för utanordnarnas och räkenskapsförarnas uppgifter när det gäller kontrollen av kontona. Europaparlamentet och rådet bör underrättas när någon tilldelas eller lämnar ett uppdrag. Av effektivitetsskäl bör förskottskonton inrättas vid varje delegation, för att användas både för anslag från kommissionens och utrikestjänstens avsnitt i budgeten. Det bör också, på vissa villkor, vara tillåtet för unionens delegationer att använda förskottskonton för betalning av begränsade belopp enligt gällande budgetrutiner. För utnämning av förskottsförvaltare har det visat sig nödvändigt att kunna välja även bland personer som kommissionen anställt särskilt för krishantering och humanitära insatser, om ingen kommissionsanställd som omfattas av tjänsteföreskrifterna är tillgänglig.

(39)Med tanke på de speciella omständigheterna vid humanitära biståndsinsatser bör det, i varje situation där ingen kommissionsanställd som omfattas av tjänsteföreskrifterna finns tillgänglig och tekniska begränsningar gör det omöjligt att få in en underskrift från den behöriga utanordnaren, vara tillåtet för fältpersonal som anställts av kommissionen att underteckna rättsliga åtaganden som avser mycket låga belopp, det vill säga upp till 2 500 euro, och för delegationschefer eller deras ställföreträdare att underteckna rättsliga åtaganden på instruktion från den behöriga utanordnaren.

(40)När uppdragen och ansvarsområdena för var och en av aktörerna i budgetförvaltningen väl har avgränsats kan dessa aktörer endast ställas till svars enligt villkoren i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän vid Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda vid Europeiska unionen. Instanser för finansiella oriktigheter har inrättats inom unionens institutioner. Det har emellertid konstaterats att antalet ärenden som tas emot av de enskilda instanserna ofta har varit lågt, och det föreslås därför för effektivitetens skull att instansernas befogenheter överförs till den nya interinstitutionella panel som har inrättats, och som har till uppgift att bedöma ärenden som kommer in från kommissionen eller unionens övriga institutioner och organ samt att utfärda rekommendationer i fråga om administrativa sanktioner (uteslutningar och ekonomiska sanktioner). Denna överföring av befogenheter syftar även till att undvika dubbelarbete och minska risken för motstridiga rekommendationer eller yttranden, i fall där både en ekonomisk aktör och en anställd vid en EU-institution berörs. Man bör fortsätta att tillämpa det förfarande enligt vilket en utanordnare, för att själv befrias från ansvar, kan begära bekräftelse av ett beslut som han eller hon anser strider mot gällande bestämmelser eller mot principen om sund ekonomisk förvaltning. Instansens sammansättning bör ändras när den trätt i funktion.

(41)När det gäller inkomstsidan i budgeten krävs vissa ändringar angående negativa justeringar av egna medel i enighet med rådets förordning om systemet för Europeiska unionens egna medel. Utom i det särskilda fallet med egna medel måste följande arbetsuppgifter och kontroller förbli utanordnarnas ansvar genom de olika stegen i förfarandet: beräkning av fordran, betalningskrav, debetnota som underrättar gäldenären om att en fordran fastställts, beräkningar av eventuella dröjsmålsräntor samt, i förekommande fall, beslut om en avskrivning av fordran under iakttagande av kriterierna för sund ekonomisk förvaltning, på så sätt att inkomstförvaltningen sköts så effektivt som möjligt.

(42)Utanordnaren bör ha möjlighet att helt eller delvis avstå från att kräva in en fastställd fordran om gäldenären är föremål för något av de insolvensförfaranden som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden, i synnerhet när det gäller konkurs, ackord och liknande förfaranden.

(43)Särskilda bestämmelser bör tillämpas för förfaranden för justering eller avskrivning av beräknade fordringar.

(44)På grund av den senaste tidens utveckling på finansmarknaderna och räntesatsen för Europeiska centralbankens huvudsakliga refinansieringstransaktioner behöver man se över bestämmelserna om ränta på böter och andra sanktioner, samt fastställa vad som ska gälla vid negativ ränta.

(45)I det speciella fallet med fordringar som består av böter eller andra sanktioner som unionens institutioner har beslutat om enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller Euratomfördraget, bör det införas särskilda bestämmelser om ränta på belopp som har förfallit till betalning men ännu inte har betalats, i det fall belopp av denna typ höjs genom beslut från Europeiska unionens domstol.

(46)Reglerna för att kräva in fordringar behöver både förtydligas och skärpas. I synnerhet bör det anges uttryckligen att räkenskapsföraren ska kunna kräva in medel även genom avräkning mot belopp som genomförandeorgan är skyldiga den berörde gäldenären i samband med genomförandet av unionens budget.

(47)För rättssäkerhetens skull bör det anges vilka regler som ska gälla om en debetnota skickas ut för sent.

(48)För att säkra en god förvaltning av tillgångar samtidigt som tillgångarna också ger avkastning behöver preliminärt inkasserade belopp – t.ex. överklagade bötesbelopp inom konkurrensområdet – investeras i finansiella tillgångar. Det måste också fastställas hur avkastningen av sådana investeringar ska användas. Eftersom kommissionen inte är den enda institution som har rätt att ålägga böter eller andra sanktioner krävs det regler för de böter och sanktioner som åläggs av andra institutioner, samt för hur dessa belopp ska krävas in. Dessa bör vara likvärdiga med dem som gäller för kommissionen.

(49)För att säkerställa att kommissionen har tillgång till all nödvändig information för att anta sina finansieringsbeslut bör det anges minimikrav för innehållet i finansieringsbeslut för bidrag, upphandling, förvaltningsfonder, priser i tävlingar, finansieringsinstrument, kombinationsinstrument och budgetgarantier. För att ge de potentiella stödmottagarna möjlighet att planera mer långsiktigt bör det ges utrymme för att låta finansieringsbeslut gälla för mer än ett år i taget, även om det faktiska genomförandet fortfarande är avhängigt av att det finns tillgängliga budgetanslag under det kommande året i fråga. En sådan långsiktig planering förutsätter också att man minskar antalet obligatoriska komponenter som måste ingå i ett finansieringsbeslut. I förenklingssyfte bör finansieringsbeslutet samtidigt anses utgöra ett program, som får täcka antingen ett eller flera år. Eftersom bidragen till de organ som avses i artiklarna 69 och 70 redan fastställs i den årliga budgeten bör det inte krävas några specifika finansieringsbeslut för detta ändamål.

(50)På utgiftssidan bör man precisera sambandet mellan finansieringsbeslut, övergripande åtaganden och enskilda åtaganden, liksom begreppen budgetåtaganden respektive rättsliga åtaganden, så att budgetgenomförandets förlopp omges av klara och tydliga ramar.

(51)Särskilt med tanke på det stora antalet rättsliga åtaganden som ingås vid unionens delegationer och representationer, och det faktum att beloppen då kan påverkas av växelkursfluktuationer, bör preliminära åtaganden kunna användas även i fall då slutmottagarna och beloppen är kända.

(52)För att bättre utnyttja anslagen för yttre åtgärder bör tidsfristen för att ingå enskilda rättsliga åtaganden inom ramen för ett övergripande budgetmässigt åtagande avskaffas. Man bör också avskaffa skyldigheten att ingå en bidragsöverenskommelse senast den 31 december år n+1 i sådana fall där en finansieringsöverenskommelse med tredje land utgör det övergripande budgetåtagandet och också omfattar bidragsöverenskommelsen.

(53)De olika typer av betalningar som en utanordnare kan använda sig av bör förtydligas, i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Man bör också klargöra vad som gäller för reglering av belopp som betalats ut i förfinansiering, särskilt i fall där reglering mot mellanliggande betalningar inte är möjlig. Villkoren för detta bör ingå i de rättsliga åtaganden som undertecknas.

(54)Det bör anges uttryckligen i denna förordning att betalningar måste effektueras inom en given tidsfrist och att betalningsmottagarna bör ha rätt till en dröjsmålsränta som belastar budgeten om denna tidsfrist överskrids. Denna rättighet bör dock inte gälla medlemsstater eller, enligt nyligen införda villkor, Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.

(55)Bestämmelserna om kontroll och godkännande av utgifter bör sammanföras i en enda artikel, och begreppet återdragande av åtaganden bör definieras. Eftersom transaktioner sker på elektronisk väg bör påskriften "kan betalas” ersättas med ”elektroniskt säkrad underskrift”, utom i ett begränsat antal fall. Det måste också förtydligas att kontrollen av utgifter omfattar alla stödberättigande kostnader, även sådana som inte är förknippade med en begäran om betalning, vilket till exempel är fallet för reglering av förfinansiering.

(56)För att göra bestämmelserna i denna förordning mindre komplicerade, mer samordnade sinsemellan och lättare att förstå och överblicka bör det så långt möjligt införas gemensamma regler som omfattar flera olika förfaranden och instrument för genomförande av budgeten. Ordningen på vissa bestämmelser bör därför disponeras om, samtidigt som andra bestämmelser bör anpassas sinsemellan i fråga om lydelse och tillämpningsområde. Onödiga upprepningar och korshänvisningar bör också undvikas.

(57)Det bör läggas större vikt vid prestation och resultat. Utöver de redan etablerade formerna av stöd från unionen (ersättning av stödberättigande kostnader, enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser), bör det därför införas ytterligare en finansieringsform, som inte är kopplad till kostnaderna för den finansierade verksamheten. Denna form av finansiering bör grundas antingen på att vissa villkor är uppfyllda i förväg, eller på att vissa resultat uppnås mätt utifrån de på förhand fastställda delmålen eller utifrån resultatindikatorer.

(58)När kommissionen bedömer den operativa och ekonomiska kapaciteten hos en mottagare av EU-medel eller av de system och förfaranden som mottagaren använder, bör den ha rätt att förlita sig på tidigare bedömningar som genomförts av andra enheter eller givare, t.ex. internationella organisationer, för att undvika att samma mottagare bedöms flera gånger. Möjligheten att förlita sig på bedömningar som utförts av andra enheter bör användas när bedömningarna i fråga har byggt på villkor som är likvärdiga med dem som enligt denna förordning ska tillämpas vid den berörda metoden för budgetgenomförande. För att underlätta för givare att förlita sig på varandras bedömningar bör kommissionen därför arbeta för erkännande av internationellt vedertagna standarder eller internationell god praxis för sådana bedömningar.

(59)Det är också viktigt att undvika att mottagare av EU-medel blir föremål för revision flera gånger av olika enheter eller organ med avseende på hur medlen har använts. Det behöver därför införas en möjlighet att förlita sig på granskningar som redan utförts av oberoende revisorer, förutsatt att granskningarna har utförts enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder, att de ger en rimlig försäkran och att de har utförts på de finansiella redovisningar och rapporter som gäller utnyttjandet av unionens bidrag. Dessa granskningar bör sedan ligga till grund för den övergripande försäkran om användningen av EU-medel.

(60)Det är viktigt att medlemsstaterna ges möjlighet att begära att de medel som fördelats till dem vid delat genomförande överförs till EU-nivå och genomförs av kommissionen genom direkt eller indirekt genomförande om så är möjligt och detta är fördelaktigt för den berörda medlemsstaten. Detta skulle göra det möjligt att optimera utnyttjandet av dessa medel samt av de instrument som inrättas enligt denna förordning eller enligt sektorsspecifika förordningar, inklusive Efsi-förordningen, till vilka medlemstaterna skulle begära att de anslagna medlen överförs. För att garantera ett effektivt utnyttjande av ovan nämnda instrument är det nödvändigt att fastställa att, i de fall där medel överförs till instrument som inrättats enligt denna förordning eller enligt sektorsspecifika förordningar, inklusive Efsi-förordningen, ska bestämmelserna i dessa förordningar vara tillämpliga.

(61)För att underlätta långsiktigt samarbete med mottagare av unionsmedel bör det ges möjlighet att ingå ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap. Sådana ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap bör kunna omsättas i praktiken antingen genom bidrag eller genom samarbetsavtal med de enheter som förvaltar unionsmedlen. Vidare bör det fastställas minimiregler för vad sådana avtal måste innehålla. Man bör undvika att förfarandet med ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap på ett omotiverat sätt begränsar tillgången till EU-finansiering.

(62)Villkoren och förfarandena för att hålla inne, säga upp eller minska unionens bidrag bör harmoniseras mellan de olika redskap som används för att genomföra budgeten (t.ex. bidrag, upphandling, indirekt genomförande, priser i tävlingar osv.). Man bör också närmare definiera vilka omständigheter som motiverar att bidrag hålls inne, sägs upp eller minskas.

(63)Denna förordning bör reglera inom vilka standardperioder mottagare bör vara skyldiga att bevara handlingar som gäller stöd från unionen, dels för att undvika skiljaktiga eller oproportionella avtalsvillkor, dels för att se till att kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och revisionsrätten har tillräckligt med tid på sig för att skaffa sig tillgång till sådana uppgifter och handlingar samt utföra efterhandskontroller och revisioner. Vidare bör deltagare och mottagare vara skyldiga att samarbeta för att skydda unionens finansiella intressen.

(64)För se till att alla deltagare och mottagare har tillgång till adekvat information och därmed kan utöva sin rätt till försvar, bör det fastställas i denna förordning att deltagare och mottagare ska ges tillfälle att yttra sig innan det antas en åtgärd eller bestämmelse som inverkar negativt på deras intressen, samt att de ska informeras om de rättsmedel som de har tillgång till för att invända mot en sådan åtgärd eller bestämmelse.

(65)För att skydda unionens ekonomiska intressen bör kommissionen upprätta ett enda, gemensamt system för tidig upptäckt och uteslutning.

(66)Ett sådant system för tidig upptäckt och uteslutning bör tillämpas på deltagare, mottagare och enheter vars kapacitet den anbudssökande eller anbudsgivaren avser att använda sig av, underleverantörer till en entreprenör, varje person eller enhet som tar emot medel från unionen då budgetanslag förvaltas via indirekt genomförande, varje person eller enhet som tar emot medel från unionen via indirekt förvaltade finansieringsinstrument, samt deltagare och mottagare vid enheter som tar emot medel vid delat genomförande.

(67)Det bör förtydligas att om ett beslut om att registrera en person eller enhet i databasen för systemet för tidig upptäckt och uteslutning fattas på grundval av situationer som leder till uteslutning av en fysisk eller en juridisk person som är medlem i ett förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan för personen eller enheten i fråga, eller är behörig att företräda, fatta beslut eller utöva kontroll med avseende på personen eller enheten i fråga, eller en fysisk eller juridisk person som åtar sig ett obegränsat ansvar för skulder som innehas av personen eller enheten i fråga, eller en fysisk person utan vilken tilldelningen eller genomförandet av det rättsliga åtagandet inte kan ske, ska den information som registreras i databasen även innehålla uppgifter om dessa personer.

(68)Beslut om att utesluta en person eller enhet från deltagande i tilldelningsförfaranden ska – liksom beslut om att ålägga en ekonomisk sanktion eller offentliggöra information om omständigheterna – fattas av den behöriga utanordnaren, på grundval av dennes oberoende i administrativa frågor. Om det inte finns någon slutgiltig dom eller något slutgiltigt administrativt beslut, och i fall som rör allvarliga kontraktsbrott, bör den behöriga utanordnaren fatta sitt beslut med hänsyn tagen till panelens rekommendation och på grundval av en preliminär rättslig bedömning. Panelen bör också fastställa varaktigheten för en uteslutning, såvida denna inte har fastställts genom en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut.

(69)Generellt bör dess roll vara att säkerställa en enhetlig tillämpning av systemet för uteslutning. Panelen bör bestå av en ständig ordförande, företrädare för kommissionen och en företrädare för den behöriga utanordnaren.

(70)Den preliminära rättsliga bedömningen föregriper inte den slutliga bedömning av den berörda personens eller enhetens agerande som görs av medlemsstaternas behöriga myndigheter i enlighet med nationell lagstiftning. Panelens rekommendation liksom den behöriga utanordnarens beslut bör därför ses över efter anmälan av en sådan slutlig bedömning.

(71)Den behöriga utanordnaren bör utesluta personer och enheter som är föremål för en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut avseende allvarligt fel i yrkesutövningen, avsiktlig eller oavsiktlig underlåtenhet att betala socialförsäkringsavgifter eller skatt, bedrägerier som riktar sig mot budgeten, korruption, deltagande i kriminell verksamhet, penningtvätt, finansiering av terrorism, terroristbrott, barnarbete eller andra former av människohandel eller oriktigheter. Personen eller enheten i fråga bör också uteslutas i fall som avser ett allvarligt brott mot ett rättsligt åtagande eller en konkurs.

(72)När den behöriga utanordnaren fattar beslut om uteslutning eller ekonomiska sanktioner och om offentliggörande av sådana beslut, eller om avslag för en person eller enhet, bör han eller hon säkerställa att beslutet är förenligt med proportionalitetsprincipen, med särskild hänsyn till hur allvarlig situationen är, dess konsekvenser för budgeten, den tid som har förflutit sedan agerandet i fråga, hur länge detta pågick och hur ofta det upprepades, avsikten eller graden av försumlighet och graden av samarbete mellan personen eller enheten och den relevanta behöriga myndigheten samt dess bidrag till undersökningen.

(73)Den behöriga utanordnaren bör också ges möjlighet att utesluta en person eller enhet när en fysisk eller juridisk person som antar ett obegränsat ansvar för den förstnämnda personens skulder befinner sig i konkurs eller i en liknande insolvenssituation eller när den fysiska eller juridiska personen underlåter att uppfylla sina skyldigheter att betala sociala avgifter eller skatter, om sådana situationer påverkar den ekonomiska aktörens finansiella situation.

(74)En person eller enhet som har visat sin tillförlitlighet genom att vidta korrigerande åtgärder bör inte bli föremål för beslut om uteslutning. Detta bör emellertid inte gälla för de grövsta formerna av brott.

(75)Med tanke på proportionalitetsprincipen bör det göras åtskillnad mellan å ena sidan fall där ekonomiska sanktioner kan utdömas som ett alternativ till uteslutning, och å andra sidan fall där mottagarens agerande i syfte att få otillbörlig tillgång till unionsmedel är så allvarligt att det utöver uteslutning motiverar ekonomiska sanktioner för att uppnå en avskräckande verkan. Man behöver också fastställa den lägsta och högsta nivån på ekonomiska sanktioner som kan åläggas av den upphandlande myndigheten.

(76)En ekonomisk sanktion bör bara få åläggas mottagare, inte deltagare, eftersom sanktionen beräknas på grundval av värdet av det rättsliga åtagande som saken gäller.

(77)Man bör notera att möjligheten att tillämpa administrativa och/eller ekonomiska sanktioner baserat på en rättslig grund är oberoende av möjligheten att tillämpa kontraktsenliga påföljder, såsom avtalsviten.

(78)Uteslutningen bör tidsbegränsas på samma sätt som i direktiv 2014/24/EU 17 och bör respektera proportionalitetsprincipen.

(79)Det är nödvändigt att fastställa startdatum och varaktighet för preskriptionstiden för åläggande av administrativa sanktioner.

(80)Det är också viktigt att kunna förstärka den avskräckande effekt som uppnås genom uteslutning och ekonomiska sanktioner. I detta avseende bör den avskräckande effekten förstärkas av möjligheten att offentliggöra uppgifterna i samband med uteslutningen och/eller de ekonomiska sanktionerna, med full hänsyn till bestämmelserna om skydd av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 och i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG. Detta bör bidra till att säkerställa att samma agerande inte upprepas. Av rättssäkerhetsskäl och i enlighet med proportionalitetsprincipen bör det anges i vilka situationer som ett offentliggörande inte bör äga rum. I sin bedömning bör den behöriga utanordnaren ta hänsyn till eventuella rekommendationer från panelen. När det gäller fysiska personer bör personuppgifter endast offentliggöras i undantagsfall, när det är motiverat på grund av agerandets allvar eller dess inverkan på unionens ekonomiska intressen.

(81)Informationen om en uteslutning eller en ekonomisk sanktion bör endast offentliggöras i fall som rör allvarligt fel i yrkesutövningen, bedrägeri, allvarliga brister när det gäller att uppfylla de viktigaste kraven i ett kontrakt som finansieras genom budgeten eller när det gäller en oriktighet.

(82)Uteslutningskriterierna bör tydligt skiljas från de kriterier som leder till att anbudet avvisas vid upphandlingen.

(83)Information om tidig upptäckt av risker och om administrativa sanktioner som påförts en person eller enhet bör sammanföras centralt. För detta ändamål bör tillhörande uppgifter lagras i en databas som inrättas och drivs av kommissionen som ägare av det centraliserade systemet. Detta system bör fungera i full överensstämmelse med rätten till integritet och skydd av personuppgifter.

(84)Även om kommissionen bör ansvara för inrättandet och driften av systemet för tidig upptäckt och uteslutning bör andra institutioner och organ, och alla enheter som handhar budgetmedel inom ramen för direkt, delat eller indirekt genomförande delta i det systemet genom att översända relevanta uppgifter till kommissionen. Den behöriga utanordnaren och panelen bör garantera de ekonomiska aktörernas rätt till försvar. Samma rättigheter bör ges till berörda personer eller enheter, vid fall av tidig upptäckt, om en åtgärd som utanordnaren avser att vidta kan ha negativ inverkan på den berörda personens eller enhetens rättigheter. Vid bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen men som ännu inte lett till en slutgiltig dom bör den behöriga utanordnaren och panelen ha möjlighet att ge uppskov med den berörda personens eller enhetens möjlighet att yttra sig. Sådant uppskov bör bara anses vara motiverat om det finns tvingande, berättigade skäl att bevara sekretessen i undersökningen.

(85)Europeiska unionens domstol bör ges oinskränkt behörighet i fråga om sanktioner som påförts med stöd av den här förordningen, i enlighet med artikel 261 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget).

(86)För att bidra till skyddet av unionens ekonomiska intressen inom samtliga förvaltningsformer, bör de enheter som förvaltar budgetmedel inom ramen för delat eller indirekt genomförande där så är lämpligt ha rätt att beakta uteslutningar som beslutats av ansvariga utanordnare på unionsnivå.

(87)Denna förordning bör främja e-förvaltning, och särskilt användningen av elektroniskt lagrade uppgifter vid informationsutbyte mellan institutionerna och tredje man.

(88)Utvecklingen mot elektroniskt utbyte av information och elektroniskt översändande av handlingar, som medför väsentliga förenklingar, bör åtföljas av tydliga villkor för godkännandet av de system som ska användas. Detta är viktigt för att garantera en rättsligt sund miljö och samtidigt bibehålla en tillräcklig flexibilitet vid förvaltningen av unionens medel såväl för deltagare och mottagare som för utanordnare i enlighet med denna förordning.

(89)Det bör fastställas regler för sammansättningen av och arbetsuppgifterna för den kommitté som ska bedöma ansökningar inom upphandlingsförfaranden, förfaranden för beviljande av bidrag och pristävlingar. Kommittén får bestå av externa experter om detta har fastställts i den grundläggande rättsakten.

(90)Enligt god förvaltningssed bör utanordnaren vid behov begära klargöranden eller kompletterande handlingar, så länge som principen om likabehandling upprätthålls och det inte medför några väsentliga ändringar i ansökningshandlingarna. Utanordnaren får bara avstå från att begära in sådana kompletteringar i vederbörligen motiverade fall. Dessutom bör utanordnaren själv få rätta uppenbara skrivfel eller begära att deltagaren rättar till felet eller felen i fråga.

(91)En sund ekonomisk förvaltning kräver att kommissionen begär säkerheter vid utbetalning av förfinansiering. Kravet att entreprenörer och bidragsmottagare ska ställa säkerheter bör inte längre gälla automatiskt, utan i stället baseras på en riskanalys. Om utanordnaren under genomförandet upptäcker att en borgensman enligt tillämplig nationell lagstiftning inte längre har rätt att utfärda säkerheter bör utanordnaren få kräva att en ny säkerhet ställs.

(92)De olika reglerna för direkt och indirekt genomförande – särskilt definitionen av begreppet genomförandeuppgifter – har skapat förvirring och medfört risker för misstag vid bedömning av kvalifikationer både från kommissionens och dess partners sida, och bör därför förenklas och harmoniseras.

(93)Bestämmelserna om förhandsbedömningar indelade per pelare bör revideras, för att göra det möjligt för kommissionen att förlita sig så mycket som möjligt på de system och förfaranden som används av dess partner, och som bedömts vara likvärdiga med dem som används av kommissionen. Det är också viktigt att klargöra att kommissionen, i fall där bedömningen visar på områden där de gällande förfarandena inte räcker till för att skydda unionens ekonomiska intressen, samtidigt får ingå bidragsöverenskommelser och kräva ytterligare övervakningsåtgärder. Det måste också göras klart under vilka omständigheter kommissionen inte kräver en bedömning per pelare för att underteckna bidragsöverenskommelser.

(94)Ersättningen till de organisationer som ansvarar för genomförandet av EU:s budget bör, där så är relevant och möjligt, vara prestationsbaserad.

(95)Kommissionens partnerskap med tredjeländer ingås i form av finansieringsöverenskommelser. Det är således viktigt att klargöra vad finansieringsöverenskommelsen ska innehålla, särskilt i fråga om de delar som handhas av tredjeländer vid indirekt genomförande.

(96)Man behöver också ta hänsyn till de speciella egenskaperna hos kombinationsinstrument, där kommissionen bidrar tillsammans med ett finansinstitut, och förtydliga tillämpningen av avdelning X om finansieringsinstrument.

(97)Regler och principer för offentliga upphandlingskontrakt som tilldelas av unionens institutioner för egen räkning bör baseras på bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU 18 och direktiv 2014/24/EU.

(98)När det gäller blandade kontrakt bör det förtydligas hur de upphandlande myndigheterna ska avgöra vilka regler som är tillämpliga.

(99)De åtgärder för offentliggörande som krävs före och efter ett upphandlingsförfarande bör förtydligas med avseende på kontrakt vars värde ligger över respektive under de tröskelvärden som fastställs i direktiv 2014/24/EU, samt avseende kontrakt som inte omfattas av det direktivet.

(100)Denna förordning bör innehålla en uttömmande förteckning över alla upphandlingsförfaranden som används av unionens institutioner oavsett upphandlingens tröskelvärden.

(101)För att förenkla administrationen och uppmuntra små och medelstora företags deltagande bör förhandlade förfaranden få användas för kontrakt till medelhögt värde.

(102)På samma sätt som direktiv 2014/24/EU bör denna förordning tillåta att marknadsundersökningar görs innan ett upphandlingsförfarande inleds. För att se till att innovationspartnerskap enbart används när den produkt man vill skapa inte finns på marknaden, bör det vara obligatoriskt enligt denna förordning att utföra en sådan preliminär marknadsundersökning innan ett innovationspartnerskap inleds.

(103)Det bör dessutom förtydligas hur de upphandlande myndigheterna kan bidra till att skydda miljön och främja en hållbar utveckling samtidigt som de sörjer för bästa möjliga förhållande mellan kvalitet och pris i sina kontrakt, i synnerhet genom att kräva särskild märkning eller genom användning av lämpliga tilldelningsmetoder.

(104)För att se till att de ekonomiska aktörerna i samband med genomförandet av kontrakt uppfyller de miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i de tillämpliga internationella sociala och miljörelaterade konventioner som anges i bilaga X till direktiv 2014/24/EU bör sådana skyldigheter ingå i de minimikrav som fastställts av den upphandlande myndigheten och bör integreras i de kontrakt som undertecknas av den upphandlande myndigheten.

(105)Man bör göra åtskillnad mellan de olika situationer som vanligen går under benämningen ”intressekonflikt”, och hantera dem separat enligt kategori. Begreppet ”intressekonflikt” bör endast användas om den som befinner sig i en sådan situation är en enhet eller person med ansvar för budgetgenomförande, revision eller kontroll, eller en tjänsteman eller en anställd vid en av unionens institutioner. Om en ekonomisk aktör försöker påverka ett förfarande på ett otillbörligt sätt eller komma åt konfidentiella uppgifter bör detta hanteras som ”allvarligt fel i yrkesutövningen”. Ekonomiska aktörer kan också befinna sig i en situation som gör att de på grund av en konflikt i yrkesmässiga intressen inte bör väljas ut för att genomföra ett kontrakt. Till exempel bör ett företag inte bedöma ett projekt i vilket det själv har deltagit, och inte heller bör en revisor granska räkenskaper vars riktighet denne tidigare själv har intygat.

(106)I enlighet med direktiv 2014/24/EU bör det vid varje beställning vara möjligt att kontrollera om en ekonomisk aktör är föremål för uteslutning, tillämpa urvals- och tilldelningskriterierna samt kontrollera överensstämmelsen med upphandlingsdokumenten. Därmed bör det vara möjligt att avvisa anbud i enlighet med tilldelningskriterierna utan att först behöva kontrollera uteslutnings- eller urvalskriterierna för anbudsgivaren.

(107)Kontrakt bör tilldelas på grundval av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet enligt artikel 67 i direktiv 2014/24/EU. Det bör förtydligas att urvalskriterierna är nära kopplade till utvärderingen av anbudssökande eller anbudsgivare och att tilldelningskriterierna har en stark koppling till utvärderingen av anbuden.

(108)Unionens offentliga upphandling bör säkerställa att dess medel används på ett effektivt, transparent och ändamålsenligt sätt. I detta sammanhang bör elektronisk upphandling bidra till effektivare användning av unionens medel och underlätta tillgången till offentliga upphandlingsomgångar för alla ekonomiska aktörer.

(109)Det bör förtydligas att varje förfarande består av ett öppningsskede och ett utvärderingsskede. Ett beslut om tilldelning bör alltid grundas på en utvärdering.

(110)När anbudssökande och anbudsgivare underrättas om resultatet av ett förfarande bör de informeras om de skäl som ligger till grund för beslutet och få en detaljerad redogörelse för orsakerna på grundval av utvärderingsrapportens innehåll.

(111)Eftersom kriterierna inte tillämpas i någon särskild ordning bör avvisade anbudsgivare vars anbud uppfyller kraven ha rätt att på begäran få information om vilka egenskaper och relativa fördelar som kännetecknar det utvalda anbudet.

(112)Vid ramavtal med förnyad konkurrensutsättning bör man göra undantag från skyldigheten att informera en uppdragstagare vars anbud inte valts ut om de egenskaper och relativa fördelar som kännetecknar det utvalda anbudet, eftersom mottagandet av sådan information av parter i samma ramavtal varje gång en förnyad konkurrensutsättning görs kan motverka den lojala konkurrensen mellan dessa parter.

(113)Den upphandlande myndigheten bör kunna avbryta upphandlingsförfarandet innan kontraktet har undertecknats utan att de anbudssökande eller anbudsgivarna har rätt att kräva ersättning. Detta bör inte påverka situationer där den upphandlande myndigheten har agerat på ett sådant sätt att den kan vara skadeståndsansvarig i enlighet med de allmänna principerna i unionsrätten.

(114)På samma sätt som i direktiv 2014/24/EU är det nödvändigt att klargöra under vilka omständigheter ett kontrakt får ändras under genomförandets gång utan ett nytt upphandlingsförfarande. I synnerhet kan inte exempelvis administrativa förändringar, generell övergång och tillämpning av tydliga och entydiga översynsklausuler eller alternativ ändra minimikraven i det ursprungliga förfarandet. Ett nytt upphandlingsförfarande bör krävas om väsentliga ändringar görs av det ursprungliga kontraktet, särskilt i fråga om omfattningen av och innehållet i parternas ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, inbegripet fördelningen av immateriella rättigheter. Sådana ändringar visar att parterna har för avsikt att omförhandla viktiga kontraktsvillkor, särskilt om ändringarna skulle ha påverkat resultatet av förfarandet, om de hade ingått i det ursprungliga förfarandet.

(115)Det bör införas en möjlighet att kräva en fullgörandegaranti för byggentreprenader, varuleveranser eller komplexa tjänster, för att säkerställa efterlevnad av väsentliga kontraktsskyldigheter och ett korrekt fullgörande under kontraktets hela löptid. Det är också nödvändigt att föreskriva en innehållandegaranti som täcker kontraktsperioden, i linje med sedvanlig praxis inom dessa sektorer.

(116)I syfte att fastställa vilka tröskelvärden och förfaranden som ska vara tillämpliga är det nödvändigt att förtydliga huruvida unionens institutioner, genomförandeorgan och organ ska betraktas som upphandlande myndigheter. De bör inte betraktas som upphandlande myndigheter i fall där de gör inköp från en inköpscentral. Dessutom utgör unionens institutioner en enda juridisk person och kan inte ingå kontrakt utan endast servicenivåavtal mellan sina avdelningar.

(117)Denna förordning bör innehålla en hänvisning till de båda tröskelvärden som fastställs i direktiv 2014/24/EU för byggentreprenader respektive för varuleveranser och tjänster. Tröskelvärdena bör även tillämpas på koncessionskontrakt. Detta för enkelhetens skull, med tanke på principen om sund ekonomisk förvaltning och mot bakgrund av unionsinstitutionernas upphandlingsbehov. Den revidering av dessa tröskelvärden som föreskrivs i direktiv 2014/24/EU bör därför vara direkt tillämplig på upphandlingar som görs av unionens institutioner.

(118)I syfte att harmonisera och förenkla bör de standardförfaranden som är tillämpliga på offentlig upphandling också tillämpas på inköp inom ramen för det enklare systemet enligt direktiv 2014/24/EU. Tröskelvärdet för inköp inom ramen för det enklare systemet bör därför anpassas till tröskelvärdet för tjänstekontrakt.

(119)Det behöver förtydligas hur frysningsperioden ska tillämpas.

(120)Reglerna för upphandling inom området för yttre åtgärder bör vara förenliga med principerna i direktiv 2014/23/EU och direktiv 2014/24/EU.

(121)För att göra upphandlingsbestämmelserna i denna förordning mindre komplicerade, mer samordnade sinsemellan och lättare att överblicka bör de allmänna upphandlingsreglerna å ena sidan, och de specifika reglerna för upphandling inom ramen för unionens yttre åtgärder å andra sidan, sammanföras gruppvis. Vidare bör onödiga upprepningar och korshänvisningar lyftas ut.

(122)Det bör förtydligas vilka ekonomiska aktörer som får delta i upphandling som utförs av unionens institutioner beroende på var aktörerna har sitt säte, och bestämmelserna bör uttryckligen tillåta även internationella organisationer att delta.

(123)För att uppnå en rimlig balans mellan behovet av transparens och ökad samstämmighet mellan upphandlingsreglerna å ena sidan, och behovet av flexibilitet i fråga om vissa tekniska aspekter av dessa regler å andra sidan, bör man sammanföra de tekniska bestämmelserna om upphandling i bilagan till denna förordning, och befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen i fråga om ändringar av denna bilaga.

(124)Tillämpningsområdet för den avdelning i förordningen som gäller bidrag behöver förtydligas, särskilt i fråga om hurdana åtgärder som kan stödjas genom bidrag och vilka kategorier av organ som kan komma i fråga som mottagare, samt hur de rättsliga åtaganden som ligger till grund för bidrag ska vara utformade. Bland annat bör förfarandet med bidragsbeslut fasas ut på grund av dess begränsade användning, samtidigt som formen e-bidrag successivt införs. Textens disposition bör förenklas genom att bestämmelser om instrument som inte faller inom definitionen för bidrag flyttas till andra delar av förordningen. Det bör klargöras vilka typer av organ som kan få bidrag för administrationskostnader, eftersom ”organ som inrättats för att uppnå ett mål av allmänt unionsintresse” också täcks av begreppet ”organ som har ett mål som omfattas av och stöder unionens politik”. Den strikta definitionen av ett organ som inrättats för att uppnå ett mål av allmänt unionsintresse bör lyftas ut.

(125)För att förenkla förfarandena i denna förordning och öka dess läsbarhet bör de regler som gäller innehållet i ansökan om bidrag, inbjudan att lämna förslag och bidragsöverenskommelser förenklas och anpassas inbördes.

(126)För att underlätta genomförandet av åtgärder som finansieras av flera givare och där den totala finansieringen av åtgärden ännu inte är definitiv vid tidpunkten för budgetåtagandet behöver det klargöras hur unionens bidrag ska definieras och med vilken metod det ska följas upp hur dess medel har använts.

(127)Erfarenheterna från tillämpningen av enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats har visat att dessa former av finansiering har lett till en betydande förenkling av de administrativa förfarandena samt väsentligt minskat riskerna för fel. Enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader kan utgöra lämpliga finansieringsformer oavsett politikområde, särskilt för standardiserade och återkommande åtgärder inom områden som rörlighet, institutionell partnersamverkan och utbildning, och villkoren för användning av enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser bör därför göras mer flexibla. Det bör uttryckligen anges att ett enda enhetsbelopp får användas för att täcka samtliga stödberättigande kostnader för en åtgärd eller ett arbetsprogram. Som ett uttryck för ökat resultatfokus bör man prioritera lösningar där finansieringen är avhängig av vad som produceras. Enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser som bygger på resursanvändning bör dock förbli ett alternativ i fall där produktionsbaserad finansiering inte är möjlig eller lämplig.

(128)Administrativt sett bör förfarandena för att godkänna enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser förenklas genom att rätten att besluta ligger hos utanordnaren. Om så är lämpligt på grund av verksamhetens eller utgiftens natur, eller därför att det finns flera berörda utanordnare, bör dock befogenheten att godkänna finansieringsformen ligga hos kommissionen.

(129)För att kompensera för brister i tillgången till data som behövs för att fastställa enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser bör det vara tillåtet att använda sig av expertbedömningar.

(130)Man bör förtydliga tillämpningsområdena för kontroller respektive regelbundna bedömningar av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser. Genom kontrollerna bör man först och främst stämma av att villkoren är uppfyllda för utbetalningen av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonbelopp, inklusive – där så är aktuellt – att resultatkraven uppfylls. Dessa villkor bör inte kräva någon rapportering av de kostnader som stödmottagaren faktiskt ådragit sig. När sifferuppgifter för enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsats har bestämts i förväg av den behöriga utanordnaren eller av kommissionen bör dessa uppgifter inte ifrågasättas i samband med efterhandskontroller. De regelbundna bedömningarna av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser kan kräva tillgång till stödmottagarens räkenskaper, för statistiska och metodologiska ändamål. Bedömningarna kan leda till uppdateringar av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser som sedan tillämpas på framtida avtal, men bör inte användas för omprövning av de enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser som redan har överenskommits. Att ha tillgång till stödmottagarens räkenskaper är också nödvändigt för att kunna förebygga och spåra bedrägerier.

(131)För att underlätta för små organisationer att delta i genomförandet av EU:s politik är det, särskilt mot en bakgrund av knappa resurser, viktigt att värdet på frivilligarbete erkänns som en stödberättigande kostnad. En sådan bestämmelse bör öka dessa organisationers möjlighet att rekrytera frivilligarbetare och därigenom samtidigt öka medfinansieringen av sin medverkan. Utan att detta påverkar tillämpningen av den maximala medfinansieringssats som anges i den grundläggande rättsakten bör unionens bidrag i dessa fall begränsas till de beräknade stödberättigande kostnaderna utöver dem som motsvarar själva frivilligarbetet. Eftersom frivilligarbete är en resurs som tredje man tillför utan att ta emot någon ersättning från stödmottagaren innebär denna begränsning att man undviker att betala ut ersättning för kostnader som i praktiken inte belastar mottagaren.

(132)Pristävlingar är en värdefull form av ekonomiskt stöd, som inte bygger på i förväg kända kostnader. Man bör därför förtydliga reglerna för och i allmänhet underlätta denna stödform. Priser i tävlingar bör betraktas som ett komplement till och inte som ersättning för andra finansieringsformer, t.ex. bidrag.

(133)För att underlätta användningen av priser som stödform bör kravet att priser vars värde överstiger 1 000 000 euro ska offentliggöras som en del av det årliga budgetförslaget ersättas av en skyldighet att i förväg underrätta Europaparlamentet om sådana priser samt att uttryckligen nämna dem i det berörda finansieringsbeslutet.

(134)Priser ska hanteras i enlighet med principerna om öppenhet och likabehandling. Vissa minimikrav för tävlingar behöver fastställas, bland annat i fråga om formerna för utdelning av priset i de fall man beslutar att det ska delas ut, samt om lämpliga medier för offentliggörande. Det behövs också ett klart definierat tilldelningsförfarande för priser, från inlämnande av tävlingsbidrag och information till deltagarna till meddelande till vinnaren. Förfarandet bör ta sin utgångspunkt i det som används för tilldelning av bidrag.

(135)Denna förordning bör också innehålla principer och villkor för finansieringsinstrument, budgetgarantier och ekonomiskt stöd, inklusive regler för begränsning av unionens ekonomiska ansvar, kamp mot bedrägerier och penningtvätt, avveckling av finansieringsinstrument samt rapportering.

(136)Unionen har under de senaste åren ökat sin användning av finansieringsinstrument, eftersom denna stödform har potential att ge större hävstångsverkan för EU:s budgetmedel, samtidigt som de dock utsätter EU-budgeten för större risk Till dessa finansieringsinstrument hör inte endast de som redan omfattas av budgetförordningen utan också andra instrument, t.ex. budgetgarantier och ekonomiskt stöd som tidigare bara reglerats genom respektive grundläggande rättsakt. För att säkerställa att enhetliga principer gäller för denna grupp av instrument bör de omfattas av gemensamma rambestämmelser som sammanförs i en ny avdelning i förordningen. Denna nya avdelning bör alltså, utöver de befintliga bestämmelserna om finansieringsinstrument, också innehålla avsnitt om budgetgarantier och ekonomiskt stöd till medlemsstater och tredjeländer.

(137)När syftet är att sammanföra medel från unionen med medel från andra källor för att åstadkomma en hävstångseffekt kan finansieringsinstrument spela en viktig roll. Finansieringsinstrument bör endast användas om de inte utgör någon risk för snedvridning på marknaden eller överträdelse av reglerna om statligt stöd.

(138)Inom ramen för de årliga anslag som godkänns av Europaparlamentet och rådet för ett visst program bör finansieringsinstrument kunna användas på grundval av en förhandsutvärdering som visar att sådana instrument effektivt kan bidra till unionens politiska mål.

(139)Finansieringsinstrument, budgetgarantier och ekonomiskt stöd bör godkännas genom en grundläggande rättsakt. När finansieringsinstrument, i vederbörligen motiverade fall, inrättas utan en grundläggande akt bör de godkännas av Europaparlamentet och rådet i budgeten.

(140)De instrument som eventuellt kan omfattas av avdelning X, t.ex. lån, garantier, kapitalinvesteringar, investeringar i form av kapital likställt med eget kapital och riskdelningsinstrument, bör definieras. Definitionen av riskdelningsinstrument bör kunna innehålla kreditförstärkningar för projektobligationer som täcker låneskuldsrisken för ett projekt och minskar kreditrisken för obligationsinnehavare genom kreditförstärkning i form av ett lån eller en garanti.

(141)Om inget annat anges i den grundläggande rättsakten bör alla återflöden från ett finansieringsinstrument gå tillbaka till det instrument som genererat dem, i syfte att öka instrumentets effektivitet och eventuellt minska behovet av nya resurser till instrumentet från EU:s budget.

(142)Det bör återspeglas att parterna har ett gemensamt intresse av att bidra till unionens politiska mål, och i synnerhet att Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden besitter specifik sakkunskap när det gäller att förvalta finansieringsinstrument.

(143)Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden bör, såsom grupp, ha möjlighet att överlåta delar av genomförandet sinsemellan, om detta kan underlätta genomförandet av åtgärden i fråga och sker i enlighet med de närmare villkoren i det berörda avtalet med kommissionen.

(144)Det bör klargöras att det är bestämmelserna för finansieringsinstrument som bör tillämpas i fall där medel från sådana instrument används i kombination med andra former av stöd från unionens budget. Dessa regler bör i tillämpliga fall kompletteras med särskilda krav i den berörda sektorslagstiftningen.

(145)Förvaltningen av finansieringsinstrument och av garantier som belastar budgeten bör vara förenlig med målen för unionens skattepolitik och de framsteg som gjorts inom detta område, bland annat när det gäller att främja god förvaltning på skatteområdet och bekämpa olika former av skatteflykt, särskilt aggressiv skatteplanering, I detta avseende bör hänsyn tas till kommissionens rekommendation om aggressiv skatteplanering (C(2012)8806) och kommissionens rekommendation om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning på skatteområdet (C(2012)8805), kommissionens meddelande om ett åtgärdspaket mot skatteflykt: nästa steg i riktning mot effektiv beskattning och ökad transparens i EU (COM(2016) 23), kommissionens meddelande om en extern strategi för effektiv beskattning (COM(2016) 24), samt motsvarande utveckling på unionsnivå.

(146)Budgetgarantier och ekonomiskt stöd åt medlemsstater eller tredjeländer är transaktioner som ligger utanför själva budgeten, men som har en betydande inverkan på unionens balansräkning. Därför skulle en reglering av dessa transaktioner i budgetförordningen, även om de även fortsättningsvis sker utanför budgeten, ge ett starkare skydd för unionens ekonomiska intressen och tydligare ramar för godkännande, förvaltning och redovisning av dessa transaktioner.

(147)Unionen har nyligen lanserat några viktiga initiativ som grundar sig på garantier från budgeten, till exempel Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Europeiska fonden för hållbar utveckling. Ett kännetecken hos dessa instrument är att de ger upphov till ansvarsförbindelser för unionen, och därmed kräver en avsättning av medel som likviditetsbuffert, för att betalningsbehov som kan uppstå ur dessa ansvarsförbindelser ska kunna hanteras på ett ordnat sätt. För att slå vakt om unionens kreditvärdighet och därmed dess förmåga att effektivt erbjuda finansiering krävs det att godkännande, finansiering och övervakning av ansvarsförbindelser omges av ett stabilt regelverk som tillämpas i samtliga fall där offentliga garantier ingår.

(148)De ansvarsförbindelser som uppstår genom att det ställs en budgetgaranti kan avse ett brett spektrum av finansierings- och investeringstransaktioner. Risken att budgetgarantin behöver tas i anspråk kan inte med säkerhet förutses på samma sätt som vid till exempel upplåning, där det finns en återbetalningsplan som är fastställd på förhand. Det är därför särskilt viktigt att införa rambestämmelser för godkännande och övervakning av transaktioner som medför ansvarsförbindelser, så att man med säkerhet och i varje skede respekterar det samlade taket för betalningar enligt beslut (EG, Euratom) 2007/436 om systemet för unionens egna medel.

(149)Dessa rambestämmelser bör också omfatta förvaltning och övervakning, bland annat i form av regelbundna rapporter om unionens finansiella exponering. De medel som avsätts för finansiella skulder bör beräknas på grundval av en noggrann bedömning av de finansiella risker som det berörda instrumentet ger upphov till. Man bör varje år, i samband med det årliga budgetförfarandet, utvärdera om nivån på unionens ansvarsförbindelser är hållbar. En mekanism för tidig varning bör inrättas för att undvika brist på avsatta medel för att täcka sådana finansiella skulder.

(150)Den ökade användningen av finansieringsinstrument, budgetgarantier och ekonomiskt stöd kräver att en betydande volym betalningsbemyndigandena kan frigöras och betalas. För att kunna uppnå den avsedda hävstångseffekten och samtidigt bibehålla ett gott skydd mot finansiella skulder bör man optimera nivån på de avsättningar som görs för att täcka sådana eventuella skulder, samt förbättra verkan av avsättningarna genom att sammanföra dem till en gemensam fond. Den ökade flexibilitet som följer av att avsättningarna sammanförs till en enda fond gör det också möjligt att finna en så effektiv avsättningsnivå som möjligt, dvs. en nivå som förenar ett adekvat skydd med en optimal resursanvändning

(151)Reglerna för avsättning och för den gemensamma avsättningsfonden bör ge en stabil ram för den interna kontrollen inom detta område. Riktlinjerna för förvaltningen av de avsatta medlen bör fastställas på kommissionsnivå efter samråd med räkenskapsföraren. Utanordnarna bör aktivt övervaka de finansiella skulderna inom sina respektive ansvarsområden, och utanordnaren för den gemensamma fonden för avsatta medel bör förvalta de likvida medlen och tillgångarna i fonden enligt de regler och förfaranden som fastställts av räkenskapsföraren.

(152)Budgetgarantier och ekonomiskt stöd bör lyda under samma principer som redan fastställts för finansieringsinstrument. Mer specifikt bör garantier vara förenliga med följande principer: De bör vara oåterkalleliga, ovillkorliga och tas i anspråk på begäran. Indirekt eller – i undantagsfall – direkt genomförande bör tillämpas. Garantierna får endast täcka finansierings- och investeringstransaktioner, och motparterna bör bidra med egna resurser till verksamheten.

(153)Ekonomiskt stöd till medlemsstater eller tredjeländer bör ta formen av ett lån, en kreditram eller ett annat instrument som bedöms vara lämpligt för att säkerställa att stödet ger avsedd verkan. För att undvika att utsätta unionen för löptidstransformering och därmed ränterisker eller andra marknadsrisker bör de nödvändiga medlen lånas upp av kommissionen på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut, och kommissionen bör således ha de befogenheter som krävs för denna upplåning.

(154)Eftersom målen är förenkling och förbättrad verkan bör de bestämmelser som rör finansieringsinstrument börja tillämpas så snart som möjligt, och senast från den 1 januari 2018. De nya bestämmelserna om budgetgarantier, ekonomiskt stöd och den gemensamma fonden bör tillämpas från och med den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020. Därigenom ges det tillräckligt med tid för att noggrant utforma de nya verktygen för hantering av ansvarsförbindelser, samt för att anpassa principerna i avdelning X till förslaget till flerårig budgetram för perioden efter 2020 och till de specifika program som kommer att förberedas i linje med det förslaget till budgetram.

(155)Den 22 oktober 2014 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, som upphäver förordning (EG) nr 2004/2003 och som fastställer nya regler om bland annat finansieringen av politiska partier och stiftelser på europeisk nivå, i synnerhet avseende finansieringsvillkor, tilldelning och fördelning av medel, bestämmelser om donationer och bidrag, finansiering av valkampanjer i samband med val till Europaparlamentet, ersättningsgilla utgifter, finansieringsförbud, redovisning, rapportering och revision, genomförande och kontroll, sanktioner, samarbete mellan myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, Europaparlamentets utanordnare och medlemsstaterna samt öppenhet. Den förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2017.

(156)Det bör därför införas regler om de bidrag från unionens allmänna budget som kommer att betalas ut till europeiska politiska partier i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Dessa regler bör ge de europeiska politiska partierna bättre flexibilitet vad gäller tidsfristerna för att använda bidragen på det sätt som deras verksamhet kräver.

(157)Därför bör det finansiella stödet till de europeiska politiska partierna ta formen av ett särskilt bidrag, som är anpassat till de specifika behoven hos dessa partier.

(158)Även om finansiellt stöd bör lämnas utan krav på något årligt arbetsprogram, bör de europeiska politiska partierna i efterhand styrka att unionsmedlen använts för sina rätta syften. I synnerhet bör den behöriga utanordnaren kontrollera om medlen använts för att betala sådana ersättningsgilla kostnader som anges i ansökningsomgången inom de tidsramar som fastställs i denna förordning. Stöd till europeiska politiska partier bör användas före utgången av det budgetår som följer det år då det tilldelades, varefter eventuella outnyttjade medel bör återkrävas av den behöriga utanordnaren.

(159)Unionsmedel som beviljas för att finansiera europeiska politiska partiers administrativa kostnader får inte användas för andra syften än de som anges i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, i synnerhet inte för att direkt eller indirekt finansiera andra organ, såsom nationella politiska partier. Europeiska politiska partier får använda bidragen för att betala delar av sina löpande och framtida kostnader, men inte sådana kostnader eller skulder som uppkommit innan ansökan om bidrag lämnats in.

(160)Tilldelningen av bidragen bör vidare förenklas och anpassas till de europeiska politiska partiernas särskilda behov, framför allt genom att inga urvalskriterier tillämpas och att det blir allmän regel att bidragen betalas ut i form av en enda utbetalning som klassas som förfinansiering, samtidigt som man bibehåller möjligheten att använda enhetsbelopp, schablonsatser, enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till en viss verksamhet eller vissa åtgärder.

(161)Bidragen från unionens allmänna budget bör skjutas upp, sättas ned eller avslutas om de europeiska politiska partierna inte fullgör sina skyldigheter enligt förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

(162)Sanktioner som bygger på både budgetförordningen och förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 bör påföras på ett konsekvent sätt och följa principen ne bis in idem. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 bör de administrativa och/eller ekonomiska sanktioner som föreskrivs i budgetförordningen inte åläggas i de fall där påföljder redan ålagts på grundval av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

(163)Rambestämmelserna för användning av budgetstöd inom unionens yttre åtgärder bör ingå i denna förordning. Bland annat bör det anges att mottagande tredjeländer är skyldiga att förse kommissionen med tillräcklig information i god tid, så att kommissionen kan bedöma om de överenskomna villkoren och bestämmelserna för att skydda unionens ekonomiska intressen är uppfyllda.

(164)Kommissionen bör ges befogenhet att upprätta och förvalta unionens förvaltningsfonder för katastrofinsatser och för insatser efter de inledande katastrofinsatserna eller tematiska åtgärder, inte bara inom unionens yttre åtgärder utan även inom dess inre politik. Den senaste tidens händelser i Europeiska unionen visar på behovet av ökad flexibilitet för finansiering inom EU. Detta är särskilt viktigt med tanke på att gränserna mellan yttre åtgärder och inre politik successivt blivit otydligare, och många problem som unionen behöver kunna hantera är av gränsöverskridande karaktär. Det är viktigt att klargöra de principer som ska tillämpas på bidrag till unionens förvaltningsfonder och att klargöra ansvarsförhållandena mellan de olika aktörerna i budgetförvaltningen och förvaltningsfondens styrelse. Det bör också införas regler som säkerställer att givarna är rättvist företrädda i fondens styrelse, och att kommissionen måste avge en positiv röst för att medlen från en fond ska kunna utnyttjas.

(165)Som ett led i strävan att förenkla befintliga bestämmelser och undvika onödig upprepning bör man stryka del II i budgetförordningen i dess nuvarande form. Del II innehåller särskilda bestämmelser för Europeiska garantifonden för jordbruket, forskning, yttre åtgärder och särskilda EU-fonder. Dessa bestämmelser bör antingen infogas i lämpliga avsnitt i den ändrade budgetförordningen eller, om de inte längre är relevanta eller inte tillämpas, upphävas helt och hållet.

(166)Bestämmelserna om redovisning och löpande räkenskaper bör förenklas och förtydligas. Det är därför viktigt att samla alla bestämmelser om årsbokslut och annan finansiell rapportering i en enda avdelning i förordningen.

(167)Det sätt på vilket institutionerna för närvarande rapporterar om fastighetsprojekt till Europaparlamentet och rådet bör bibehållas. Institutionerna bör ges rätt att finansiera nya fastighetsprojekt med anslag för fastigheter som redan sålts, varför en hänvisning till inkomster avsatta för särskilda ändamål bör införas. Detta skulle göra det möjligt att bättre hantera förändringar i institutionernas fastighetsbehov, och samtidigt spara in kostnader och uppnå ökad flexibilitet.

(168)För att lättare kunna anpassa tekniska aspekter och närmare bestämmelser om upphandling, liksom reglerna för vissa unionsorgan, bör man – såvitt de aspekter som regleras faller inom ramen för bilagan till denna förordning, rambudgetförordningen för organ som inrättas på grundval av EUF-fördraget och Euratomfördraget eller modellbudgetförordningen för offentlig-privata partnerskap – till kommissionen delegera befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd sker i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(169)I fråga om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska solidaritetsfonden bör man förenkla reglerna både för mobilisering av fonderna och för överföring mellan budgetrubriker, det senare genom att kommissionen får befogenhet att överföra medlen internt, så att dessa särskilda instrument kan förvaltas på smidigast möjliga sätt.

(170)För att säkerställa att Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) snabbt kan bistå med tillräckliga medel till stöd för ändrade politiska prioriteringar bör man öka flexibiliteten i fråga om den vägledande anslagsfördelningen mellan de tre delarna av programmet och för minimiandelarna för de enskilda tematiska avsnitten inom varje programdel. Detta bör leda till en effektivare förvaltning av programmet och ett större utrymme för att styra budgetmedel mot åtgärder som har större verkan i form av sysselsättning och sociala förbättringar.

(171)Som ett sätt att underlätta investeringar i infrastruktur för kulturturism och hållbar turism bör vissa restriktioner för omfattningen av stöd till sådana investeringar avskaffas, utan att detta påverkar tillämpningen av EU:s miljölagstiftning, särskilt direktiven om strategisk miljöbedömning och miljökonsekvensbedömning.

(172)För att bättre kunna reagera på de utmaningar som följer av allt större flöden av migranter och flyktingar bör man precisera vilka mål Eruf kan bidra till genom sitt stöd till migranter och flyktingar.

(173)Eftersom ändringen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 19 skapar bättre förutsättningar för vissa inkomstgenererande insatser för vilka belopp eller stödnivåer fastställs i bilaga II till förordningen om Europeiska havs- och fiskerifonden behöver det fastställas ett annat datum för dessa bestämmelsers ikraftträdande, så att man säkerställer likabehandling avseende alla insatser som får stöd på grundval av förordning (EU) nr 1303/2013.

(174)För att underlätta budgetgenomförandet bör kategorin potentiella stödmottagare utvidgas. Fysiska personer bör därmed kunna vara berättigade till stöd inom ramen för sammanhållningspolitiken.

(175)För att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av de europeiska struktur- och investeringsfonder som omfattas av gemensamt genomförande, samt för att klargöra medlemsstaternas skyldigheter, bör det i de allmänna principerna för detta område uttryckligen hänvisas till de principer för intern kontroll av budgetgenomförandet och undvikande av intressekonflikt som anges i budgetförordningen.

(176)För att maximera synergieffekterna mellan de olika resurser som unionen sätter in för att effektivt kunna hantera utmaningarna inom områdena asyl och migration bör det säkerställas att de tematiska målen, när de konkretiseras i de fondspecifika bestämmelserna, tar formen av prioriteringar som reglerar hur medlen inom varje fond ska användas inom dessa områden.

(177)För att säkerställa en god samstämmighet i programplaneringen bör det ske en avstämning mellan partnerskapsavtal och operativa program en gång per år.

(178)En optimal användning av de finansiella medel som fördelas mellan medlemsstater inom sammanhållningspolitiken kräver att medlemsstaterna ges möjlighet att överföra medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till instrument som inrättats genom budgetförordningen eller genom sektorsspecifika förordningar.

(179)För att göra det lättare att utforma och genomföra lokalt ledda utvecklingsstrategier bör den samordnande fonden ges möjlighet att täcka förberedande kostnader, löpande kostnader och ledningskostnader.

(180)Genomförandet av lokalt ledda insatser och integrerade territoriella investeringar skulle också gynnas av att de respektive ansvarsområdena för lokala aktionsgrupper, i fråga om lokalt ledda utvecklingsstrategier – och för lokala myndigheter, regionala utvecklingsorgan eller icke-statliga organisationer i fråga om integrerade territoriella investeringar – görs så tydliga som möjligt i förhållande till det ansvar som vilar på andra programansvariga organ. Att formellt utse förmedlande organ bör bara vara obligatoriskt i fall där organ utför uppgifter som går utöver vad som anges i den berörda artikeln, eller om det krävs enligt de specifika bestämmelserna för den aktuella fonden.

(181)I fråga om finansieringsinstrument måste det förtydligas att förvaltningsmyndigheterna bör ha möjlighet att genom direkt tilldelning av kontrakt låta genomförandeuppgifter skötas av EIB eller av internationella finansinstitut.

(182)Många medlemsstater har inrättat offentligägda banker eller finansinstitut som arbetar inom ett politiskt mandat att främja ekonomisk utveckling. Sådana banker och finansinstitut har vissa särdrag som skiljer dem från privata affärsbanker i fråga om ägande, deras specifika utvecklingsmandat och det faktum att de inte har som mål att maximera vinsten. Deras roll är framför allt att lindra effekterna av marknadsmisslyckanden, där vissa regioner, politikområden eller sektorer har undermålig tillgång till finansiella tjänster från affärsbankernas sida. Sådana offentligägda banker eller finansinstitut är väl lämpade att underlätta tillgången till de europeiska struktur- och investeringsfonderna och samtidigt upprätthålla konkurrensneutralitet. Deras särskilda roll och egenskaper kan ge medlemsstaterna utrymme att öka användningen av finansieringsinstrument för distributionen av resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, med syftet att maximera dessa fonders inverkan på den reala ekonomin. Ett sådant resultat skulle ligga i linje med kommissionens policy att underlätta för banker och institut såsom fondförvaltare att medverka både i förvaltningen av de europeiska struktur- och investeringsfondernas resurser och vid kombinerad finansiering bestående av medel både från dessa fonder och Efsi, särskilt inom ramen för investeringsplanen för Europa. Det är därför berättigat att ge förvaltningsmyndigheter möjlighet att tilldela kontrakt direkt till sådana offentliga banker och finansinstitut. För att säkerställa att möjligheten till sådan direkt tilldelning är förenlig med principerna för den inre marknaden, bör det fastställas strikta villkor som måste uppfyllas av bankerna eller finansinstituten i fråga för att denna bestämmelse ska vara tillämplig.

(183)För att initiativet för små och medelstora företag ska kunna fortsätta fungera som ett instrument för att öka dessa företags konkurrenskraft bör det fastställas att medlemsstaterna får bidra till gemensamma finansieringsinstrument för obegränsade garantier och värdepapperisering till förmån för små och medelstora företag under hela programperioden. Man behöver också uppdatera de bestämmelser som har inverkan på denna valmöjlighet, till exempel bestämmelser om förhandsbedömningar och utvärderingar.

(184)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå – Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) antogs bland annat med tanken att medlemsstaterna ska kunna använda medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att bidra till finansieringen av stödberättigande projekt som stöds av den EU-garanti som är kopplad till Efsi. För att möjliggöra bättre samverkan och komplementaritet, och därmed göra det lättare att kombinera medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna med Europeiska investeringsbankens finansiella produkter som omfattas av unionens garanti inom ramen för Efsi, behöver närmare villkor för detta anges i en särskild bestämmelse.

(185)Med tanke på vikten av att förenkla och harmonisera kontroll- och revisionskrav och stärka ansvarsskyldigheten i fråga om förvaltningen av de finansieringsinstrument som genomförs av EIB och andra internationella finansinstitut, och därmed underlätta förberedelsearbetet inför förklaringen om förvaltningen, behöver det införas vissa ändringar i bestämmelserna om förvaltning och kontroll av finansieringsinstrument.

(186)För att säkerställa enhetliga villkor vid tillämpningen av denna förordning bör genomförandebefogenheterna i fråga om förlagorna till kontrollrapporter och årliga revisionsrapporter delegeras till kommissionen, så som närmare anges i artikel 40.1 i denna förordning. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 20 .

(187)För att säkerställa en konsekvent behandling av finansiella korrigeringar som gäller programperioden 2007–2013 bör det tydliggöras att det, i fråga om finansieringsinstrument, bör vara tillåtet att godta att en enskild transaktion som påverkats av oriktigheter ersätts med korrekta utgifter inom samma insats, så att inte de finansiella korrigeringarna leder till att finansieringsinstrumentet gör en nettoförlust på hela insatsen.

(188)I syfte att uppmuntra privata investerare att saminvestera i offentliga projekt bör det införas en möjlighet till differentierad behandling av investerare, på så sätt att de europeiska struktur- och investeringsfonderna på vissa villkor kan spela en underordnad roll i förhållande till en privat investerare och till EIB:s finansiella produkter som omfattas av Efsis EU-garanti. Samtidigt måste det dock fastställas tydliga villkor för när sådan differentierad behandling av investerare får tillämpas i samband med genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

(189)Mot bakgrund av de fortsatt låga räntenivåerna i ekonomin, och för att inte i onödan missgynna de organ som förvaltar finansieringsinstrumenten, bör det vara tillåtet att använda medel som betalats tillbaka till samma finansieringsinstrument för att finansiera negativ ränta som uppkommer till följd av investeringar i de europeiska struktur- och investeringsfonderna i enlighet med artikel 43 i förordningen om gemensamma bestämmelser för dessa fonder, förutsatt att man samtidigt bedriver en aktiv och omsorgsfull likviditetsförvaltning.

(190)För att harmonisera rapporteringskraven med den nya artikel 43 a om differentierad behandling av investerare, och för att undvika en överlappning mellan begreppen ”värdet av investeringar” i artikel 46.2 h och ”värdet av investeringar i eget kapital” i artikel 46.2 i är det nödvändigt att uppdatera artikel 46 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

(191)För att underlätta genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna bör medlemsstaterna ges möjlighet att direkt tilldela kontrakt om tekniskt bistånd om parten är Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, andra internationella finansinstitut eller statligt ägda banker eller finansinstitut.

(192)Man bör skapa bättre förutsättningar för inkomstgenererande insatser genom att göra det möjligt att när som helst under programmets genomförande sänka medfinansieringssatsen, och det bör bli tillåtet att på nationell nivå införa en schablonprocentsats för nettoinkomster.

(193)På grund av det sena antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 samt det faktum att stödnivåer har fastställts på grundval av den förordningen bör det införas vissa undantag för Europeiska havs- och fiskerifonden när det gäller inkomstgenererande insatser.

(194)För vissa åtgärder bör man höja tröskelbeloppet för beräkning och beaktande av de inkomster som genereras under genomförandet, i syfte att minska den administrativa bördan för stödmottagarna.

(195)För att främja synergieffekter mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra unionsinstrument bör det fastställas att utgifter får ersättas med medel från olika fonder i denna kategori eller från andra unionsinstrument enligt andelar som fastställs på förhand.

(196)Eftersom metoden med finansiering genom enhetsbelopp bör gynnas, och med tanke på att tillämpningen av enhetsbelopp redan förutsätter en rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning, bör den övre beloppsgränsen avskaffas.

(197)För att minska den administrativa bördan på stödmottagarna i samband med genomförandet av projekt bör det införas en ny förenklad form av finansiering som inte utgår från kostnaderna för att genomföra åtgärderna.

(198)Eftersom skyldigheten att säkerställa en investerings varaktighet enligt artikel 71 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska räknas från dagen för den sista utbetalningen till stödmottagaren, och eftersom denna sista utbetalning sker i slutet av kontraktsperioden när det gäller kostnader för hyrköp av nya maskiner och utrustning, bör ovan nämnda skyldighet inte tillämpas på den typen av investering.

(199)För att säkerställa en bred tillämpning av de förenklade formerna av ersättning för kostnader bör det inom Eruf och ESF göras obligatoriskt att använda standardiserade skalor av enhetskostnader eller ersättning till enhetsbelopp eller schablonsatser för åtgärder vars värde ligger under ett visst tröskelbelopp. Dessutom bör utkast till budgetar införas som en kompletterande metod för förenklad kostnadsberäkning.

(200)För att göra det lättare att använda förenklade kostnadsalternativ i ett tidigare skede och mer målinriktat bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen, dels för att fastställa standardiserade skalor för enhetskostnader eller schablonsatser, dels för att utforma en rättvis, skälig och verifierbar metod att använda som bas för sådana beräkningar. Kommissionen bör också ges befogenhet att anta akter som reglerar finansiering som – i stället för att utgå från kostnader – grundas på att vissa villkor ska vara uppfyllda i fråga om praktiska framsteg med genomförandet eller i fråga om förverkligandet av programmens mål. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd sker i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(201)Med tanke på målet att minska den administrativa bördan bör man i högre grad tillämpa finansiering till schablonsatser på ett sätt som inte kräver att en metodik utvecklas på medlemsstatsnivå. Två nya typer av schablonsatser bör därför införas, en som bygger på beräkning av direkta personalkostnader, och en som beräknar övriga stödberättigande kostnader med utgångspunkt i personalkostnaderna. Dessutom bör metoderna för att beräkna personalkostnader klargöras ytterligare.

(202)I syfte att förbättra insatsernas effektivitet och verkan bör det göras lättare att genomföra landsomfattande insatser eller program som täcker flera olika områden inom ett program, och i fråga om vissa investeringar bör man också öka utrymmet för att spendera resurser utanför unionen.

(203)För att uppmuntra medlemsstaterna att låta större projekt bedömas av oberoende experter bör utgiftsdeklarationer för större projekt som lämnas in till kommissionen innan den oberoende experten meddelat en positiv bedömning godtas först då kommissionen har underrättats om att experten förfogar över all relevant information.

(204)Gemensamma handlingsplaner bidrar till att minska den administrativa bördan för stödmottagarna, och man bör därför uppmuntra inrättandet av sådana handlingsplaner genom att minska de krav som gäller enligt nuvarande lagstiftning.

(205)Kraven på information och kommunikation bör utformas med noggrann hänsyn tagen till proportionalitetsprincipen, för att undvika onödiga administrativa bördor för stödmottagarna. Det är således viktigt att klargöra tillämpningsområdet för reglerna om information och kommunikation.

(206)Man bör öka flexibiliteten när det gäller att beräkna taken för medlemsstaternas tekniska bistånd och för den löpande bevakningen av att dessa tak inte överskrids, såväl i syfte att minska den administrativa bördan som för att säkerställa en ändamålsenlig användning av sådant bistånd inom alla fonder och regionkategorier.

(207)Som ett led i strävan att rationalisera genomförandestrukturerna bör det klargöras att den förvaltande myndigheten, den attesterande myndigheten och revisionsmyndigheten får lov att vara delar av samma offentliga organ också i fråga om program som sorterar under målet europeiskt territoriellt samarbete.

(208)För de fall där förenklade kostnadsalternativ används bör förvaltningsmyndigheternas ansvar för kontrollen av utgifter klargöras mer i detalj.

(209)För att säkerställa att stödmottagarna kan dra full nytta av de förenklingar som kan uppnås genom att använda e-förvaltning vid genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), och särskilt för att underlätta en fullständig elektronisk dokumenthantering, bör det klargöras att dokumentation på papper inte är obligatorisk under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

(210)Med tanke på vikten av att säkerställa likabehandling av de verksamheter som får stöd på grundval av denna förordning bör man fastställa datum för när vissa ändringar av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 21 ska börja tillämpas.

(211)För att underlätta vissa målgruppers tillgång till Europeiska socialfonden bör insamlingen av data för vissa indikatorer ske i form av stickprov på representativa urval två gånger per programperiod.

(212)I syfte att garantera rättssäkerhet och en enhetlig och icke-diskriminerande förvaltning av stödet till unga jordbrukare bör det fastställas att det ”startdatum” som det hänvisas till i de berörda bestämmelserna i fråga om landsbygdsutveckling ska vara den dag då etableringen påbörjas genom en åtgärd från den sökandes sida, och att ansökan om stöd ska lämnas in inom 24 månader räknat från den dagen. Vidare har erfarenheter från förhandlingarna om programmen visat att man bör förtydliga reglerna för gemensam etablering för unga jordbrukare och de tröskelvärden för rätten till stöd som fastställs i artikel 19.4 i förordning (EU) nr 1305/2013, samt att man bör förenkla bestämmelserna om affärsplanens varaktighet.

(213)För att finansieringsinstrumenten ska vara tillräckligt attraktiva för den privata sektorn är det mycket viktigt att de utformas och tillämpas flexibelt. Erfarenheten har visat att vissa åtgärdsspecifika stödregler i praktiken dock begränsar utnyttjandet av finansieringsinstrument inom programmen för landsbygdsutveckling, samt att fondförvaltare tenderar att vilja utnyttja finansieringsinstrument flexibelt. Det bör därför fastställas att vissa åtgärdsspecifika stödregler inte ska tillämpas på finansieringsinstrument. Av samma skäl bör det också föreskrivas att etableringsstöd till unga jordbrukare i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1305/2013 också kan tillhandahållas via finansieringsinstrument. Mot bakgrund av dessa ändringar bör det fastställas att i de fall stöd för investeringar enligt artikel 17 i förordning (EU) nr 1305/2013 beviljas i form av finansieringsinstrument måste investeringen i fråga bidra till ett eller flera av unionens prioriterade mål inom landsbygdsutveckling.

(214)Dagens jordbrukare utsätts för ökande ekonomiska risker till följd av förändringar på jordbruksmarknaderna. Dessa risker berör dock inte alla sektorer i samma utsträckning. Därför bör medlemsstaterna i vederbörligen motiverade fall tillåtas att stödja jordbrukare genom sektorsspecifika inkomststabiliserande verktyg, särskilt inom sektorer som drabbas hårt av minskade inkomster. Samtidigt som sådant stöd måste vara förenligt med unionens internationella åtaganden, skulle det få en kraftig positiv inverkan på de jordbruksområden det riktas till. För att de utgifter som detta nya verktyg ger upphov till ska kunna övervakas behöver innehållet i finansieringsplanen för programmet anpassas. Den särskilda rapportering från riskhanteringsinsatserna som ska läggas fram före slutet av 2018 i enlighet med artikel 36.5 i förordning (EU) nr 1305/2013 täcks redan av den rapport till Europaparlamentet och rådet om övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 110.5 i förordning (EU) nr 1306/2013. Andra stycket i artikel 16.3 bör därför utgå.

(215)I fråga om gemensamma fonder tyder erfarenheten på att effektiviteten hämmas av förbudet mot att bidra med offentliga medel till det ursprungliga kapitalet enligt artiklarna 38.3 och 39.4 i förordning (EU) nr 1305/2013. Detta förbud bör därför avskaffas.

(216)Stöd till investeringar som syftar till att återupprätta produktionspotential efter naturkatastrofer och andra katastrofer enligt artiklarna 18.1 a och 24.1 d i förordning (EU) nr 1305/2013 ges vanligtvis till alla stödberättigade sökande. Medlemsstaterna bör därför inte vara skyldiga att fastställa urvalskriterier för sådana åtgärder. Vidare bör medlemsstaterna i vederbörligen motiverade fall ha möjlighet att fastställa alternativa urvalsmetoder, om det på grund av typen av insatser inte är möjligt att definiera urvalskriterier.

(217)I artikel 59 i förordning (EU) nr 1305/2013 fastställs högstanivåerna för stöd från Ejflu. För att minska trycket på de nationella budgetarna i vissa medlemsstater och för att påskynda välbehövliga investeringar i Cypern, bör giltigheten för den maximala stödsats på 100 % som avses i artikel 59.4 f förlängas fram till dess att berörda program avslutats. Dessutom bör en hänvisning till den specifika bidragsnivå som fastställdes genom förordning (EU) nr 1303/2013 i fråga om det nya finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 c i samma förordning införas i artikel 59.4.

(218)Enligt artikel 60.1 i förordning (EU) nr 1305/2013 är utgifter kopplade till programändringar i samband med nödåtgärder vid naturkatastrofer stödberättigande från och med den dag då naturkatastrofen inträffar. Möjligheten att räkna utgifter som stödberättigande även innan en begäran om programändring har lämnats in bör utvidgas till att omfatta även andra situationer, till exempel andra typer av katastrofer eller betydande och plötsliga förändringar i de socioekonomiska förhållandena i den berörda medlemsstaten eller regionen, inklusive plötsliga och betydande demografiska förändringar som följer av migration eller flyktingmottagande.

(219)När det gäller investeringar i jordbrukssektorn anges det i artikel 60.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1305/2013 att endast utgifter som uppstår efter det att en ansökan har lämnats in kan vara stödberättigande. När det gäller nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer eller allvarliga klimathändelser eller betydande och plötsliga förändringar i de socioekonomiska förhållandena i den berörda medlemsstaten eller regionen bör medlemsstaterna, som en del av sina program, ges befogenhet att besluta att utgifter som inträffat efter den aktuella händelsen är stödberättigande.

(220)För att uppmuntra användningen av de förenklade kostnadsalternativ som avses i artikel 67.1 b–d i förordning (EU) nr 1303/2013 bör man begränsa tillämpningen av de för Ejflu specifika bestämmelserna i artikel 62.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 till att omfatta stöd som beviljats enligt artikel 21.1 a och b och som gäller inkomstbortfall och underhållskostnader, eller enligt artiklarna 28–31, 33 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013.

(221)Enligt artikel 74 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska medlemsstaterna inom fyra månader efter det att programmet godkänts samråda med övervakningskommittén för landsbygdsutvecklingsprogrammet i fråga om urvalskriterierna. Detta får den indirekta följden att medlemsstaterna vid den tiden är skyldiga att ha utformat alla urvalskriterier, även för ansökningsomgångar som kommer att offentliggöras senare. Med tanke på behovet av att minska onödiga administrativa bördor och samtidigt se till att de finansiella resurserna används på bästa möjliga sätt bör medlemsstaterna ges utrymme att fastställa urvalskriterier och begära yttrande från övervakningskommittén när som helst före offentliggörandet av ansökningsomgången.

(222)Syftet med reglerna för finansiell disciplin inom Europeiska garantifonden för jordbruket är att säkerställa att fondens budget är förenlig med de årliga utgiftstaken, samt att upprätta en reserv för kriser inom jordbrukssektorn. Metoden för att fastställa justeringsgraden är tekniskt tungrodd, och det värde som beräkningen resulterar i är nära kopplat till kommissionens utgiftsberäkning i samband med det årliga budgetförslaget. I förenklingssyfte bör kommissionen därför ges rätt att fastställa justeringsgraden enligt det rådgivande förfarandet. I den nya budgetförordningen definieras inte den population av stödmottagare som är berättigade till återbetalning i kraft av reglerna om finansiell disciplin. Jämfört med den befintliga förordningen behöver man därför anpassa texten efter denna ändrade regel, medan den gällande definitionen av stödberättigade mottagare bör hållas oförändrad.

(223)För att harmonisera reglerna om automatiskt tillbakadragande av åtaganden enligt artikel 87 i förordning (EU) nr 1303/2013 respektive artikel 38 i förordning (EU) nr 1306/2013 bör det ske en anpassning av det datum då medlemsstaterna enligt artikel 38.3 måste informera kommissionen om undantag från reglerna om tillbakadragande.

(224)I fråga om belopp som återvinns som följd av tidsbegränsade minskningar av utbetalningar enligt artikel 41.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 bör man, för att skapa klarhet i rättsläget, uttryckligen ange att dessa belopp bör inbegripas i den förteckning över källor till inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 43 i samma förordning.

(225)Att döma av erfarenheterna har den regel som först infördes genom förordning (EU) nr 1290/2005, och som innebär att risken för att belopp som påverkas av oriktigheter och som inte kan återvinnas ska delas jämnt mellan den berörda medlemsstaten och budgeten (den så kallade 50/50-regeln), fyllt sin avsedda funktion som skydd för unionens budget. Administrationen och bokföringen av systemet medför dock mycket merarbete, såväl för kommissionen som för medlemsstaterna. Det skulle därför vara mer rationellt om de aktuella beloppen i sin helhet belastar den berörda medlemsstaten efter utgången av gällande tidsfrister, samtidigt som de summor som senare återvinns som resultat av nationella indrivningsförfaranden går oavkortade till medlemsstatens budget.

(226)När överträdelser av bestämmelserna om offentlig upphandling leder till avslag eller till att belopp behöver drivas in i efterhand måste detta ske på ett sätt som återspeglar hur allvarlig överträdelsen är, och i enlighet med proportionalitetsprincipen. Avslaget eller indrivningen bör därför begränsas till de nivåer som kommissionen har fastställt för finansiella korrigeringar av utgifter vid delat genomförande i fall där upphandlingsreglerna inte har följts. Det bör också klargöras att sådana överträdelser bara ska anses påverka transaktionernas laglighet och korrekthet i motsvarande utsträckning.

(227)Erfarenheterna hittills har visat att många medlemsstater haft svårigheter att tillämpa de tre kriterier för att betraktas som aktiv jordbrukare som anges i artikel 9.2 tredje stycket i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 22 nr 1307/2013. För att minska den administrativa börda som en bedömning utifrån tre kriterier innebär bör medlemsstaterna kunna välja att endast tillämpa ett eller två av dem. Erfarenheterna visar också att de administrativa kostnaderna för att tillämpa bestämmelserna om aktiva jordbrukare totalt sett mer än uppväger fördelarna med att utesluta ett mycket begränsat antal icke-aktiva jordbrukare från direktstöd. För att ge medlemsstaterna handlingsutrymme i sådana situationer bör tillämpningen av artikel 9 som helhet i fortsättningen vara frivillig för varje medlemsstat.

(228)Erfarenheterna efter ett års tillämpning av förordning (EU) nr 1307/2013 visade att vissa medlemsstater som använder systemet för enhetlig arealersättning inte fullt ut utnyttjade de tillgängliga medlen under de budgettak som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/1089. Eftersom budgetmedlen måste kunna utnyttjas på effektivaste möjliga sätt är det redan enligt nuvarande bestämmelser tillåtet för de medlemsstater som tillämpar ordningen för grundstöd att, inom vissa gränser, dela ut stödrätter till ett högre värde än det belopp som är tillgängligt för deras ordning för grundstöd. Medlemsstater som tillämpar systemet med enhetlig arealersättning bör också tillåtas att, inom samma gemensamma gränser och utan att det påverkar tillämpningen av nettotaken för direktstöd, beräkna det belopp med vilket deras tak för systemet med enhetlig arealersättning kan höjas.

(229)För att säkerställa bästa möjliga spridning av stödet till unga jordbrukare enligt förordning (EU) nr 1307/2013 bör medlemsstaterna bara begränsa antalet stödrätter och antalet stödberättigande hektar i den utsträckning som en sådan begränsning hjälper till att säkerställa att finansieringen av stödet till unga jordbrukare följer gällande bestämmelser.

(230)Enligt artikel 52 i förordning (EU) nr 1307/2013 får medlemsstaterna på vissa villkor bevilja kopplat stöd till jordbrukare i specifika sektorer eller typer av jordbruk, i den utsträckning som är nödvändig för att skapa ett incitament till att upprätthålla de aktuella produktionsnivåerna i de berörda sektorerna eller regionerna. För att undvika att produktionsnivåer upprätthålls trots att det råder strukturella obalanser på marknaden bör kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter som gör det tillåtet att fortsätta betala ut frivilligt kopplat stöd fram till 2020 på grundval av de produktionsenheter som stödet beviljades för under en tidigare referensperiod. Mot bakgrund av den rådande krisen syftar detta tillfälliga undantag till att på lång sikt uppnå målet för frivilligt kopplat stöd, det vill säga att upprätthålla produktionsnivån i de berörda områdena.

(231)Ett av de största hindren för att bilda producentorganisationer förefaller vara en brist på ömsesidig tillit, tillsammans med tidigare negativa erfarenheter. Detta gäller framför allt i medlemsstater som släpar efter i organisatoriskt hänseende. I detta sammanhang kan coachning, där väl fungerande producentorganisationer vägleder andra producentorganisationer eller enskilda producenter inom frukt- och grönsakssektorn, bidra till att minska detta hinder, och bör därför uttryckligen läggas till de nuvarande målen för producentorganisationer i den sektorn.

(232)Utöver återtaget för gratis utdelning bör man också stödja insatser för att vägleda och därmed uppmuntra producenter att bilda organisationer som uppfyller kriterierna för att beviljas unionsfinansiering fullt ut inom ramen för de operativa program som förvaltas av befintliga producentorganisationer.

(233)Krisförebyggande och krishantering bör utvidgas till att omfatta påfyllning av medel i de gemensamma fonder som har förutsättning att fungera som nya redskap i krissituationer.

(234)I regioner där produktionen i sektorn för frukt och grönsaker är svagt organiserad bör ytterligare ekonomiska bidrag från nationella källor tillåtas.

(235)För att säkerställa ett effektivt, målinriktat och hållbart stöd till producentorganisationerna och deras sammanslutningar inom sektorn för frukt och grönsaker bör kommissionen ges befogenhet att anta vissa akter som gäller förteckningen över medlemsstater som har rätt att bevilja nationellt ekonomiskt stöd till producentorganisationer.

(236)Ett nytt system skulle kunna förenkla det nuvarande förfarandet att först bemyndiga medlemsstater att bevilja ytterligare nationellt ekonomiskt stöd till producentorganisationer i regioner inom unionen där organisationsgraden är särskilt låg, och därefter ersätta en del av det nationella ekonomiska stödet om vissa ytterligare villkor är uppfyllda. Medlemsstater där andelen organiserade producenter är särskilt låg, under 20 % på nationell nivå 2013, skulle enligt det nya systemet ges möjlighet att bevilja nationellt ytterligare stöd i form av en procentsats av värdet på den saluförda produktionen, med ett resultat som liknar det nuvarande systemet med förhandstillstånd och ersättning från unionen i efterhand. För att förteckningen över medlemsstater som får bevilja ytterligare nationellt stöd ska kunna hållas aktuell bör den regelbundet ses över av kommissionen.

(237)I fråga om artikel 188 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 23 måste man enligt nuvarande bestämmelser anta genomförandeakter för de enkla, matematiska processer som används för fördelningen av kvoter. Erfarenheterna visar dock att detta är ett tungrott och resurskrävande förfarande som inte medför några särskilda fördelar. I praktiken har kommissionen inget utrymme för skönsmässiga bedömningar i detta sammanhang, eftersom formeln redan är fastställd genom artikel 7.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1301/2006 24 . För att minska den administrativa bördan och förenkla processen bör det därför fastställas att kommissionen ska offentliggöra den fördelning av importtullkvoter som beräkningarna resulterar i på en lämplig webbplats. Det bör också anges i en särskild bestämmelse att medlemsstaterna bör börja utfärda licenser först efter det att kommissionen har offentliggjort kvotfördelningen.

(238)Fonden bör även efter den 31 december tillhandahålla tillfälligt stöd för unga som varken arbetar eller studerar och som bor i regioner som är berättigade till stöd genom ungdomssysselsättningsinitiativet, eftersom dessa regioner i oproportionellt hög grad drabbats av omfattande uppsägningar.

(239)För att öka effektiviteten bör ett eller flera kombinationsinstrument införas inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Avsikten med dessa kombinationsinstrument är att kombinera icke-återbetalningspliktiga bidrag och/eller finansieringsinstrument från unionens budget, inklusive en blandning av kapitalandelar i FSE och FSE-skuldinstrument, med finansiering från EIB-gruppen (inklusive EIB-finansiering inom ramen för Efsi) eller från andra finansinstitut eller investerare.

(240)Kombinationsinstrument under FSE har till syfte att förstärka unionsutgifternas multiplikatoreffekt genom att utgöra incitament för privata investerare att skjuta till ytterligare resurser. Det behöver därför säkerställas att åtgärder finansieras på detta sätt blir ekonomiskt och finansiellt livskraftiga.

(241)Som stöd till genomförandet av de projekt som ger störst mervärde för det transeuropeiska transportnätet med avseende på stomnätskorridorer, gränsöverskridande projekt och projekt inom övriga avsnitt av stomnätet behöver man införa en viss flexibilitet vid förvaltningen av det fleråriga arbetsprogrammet, så att utnyttjandet av budgetmedlen kan nå upp till 95 % enligt förordning (EU) nr 1316/2013.

(242)För närvarande får bara bidrag och upphandling användas för att stödja åtgärder inom området infrastrukturer för digitala tjänster. För bästa möjliga effektivitet bör finansieringsinstrument också göras tillgängliga som stöd för sådana åtgärder.

(243)Verksamheten inom området infrastrukturer för digitala tjänster bör bygga på enkla och flexibla principer som underlättar för unionen att reagera på nya politiska prioriteringar och därtill knutna finansieringsbehov. För att en insats inom ett visst område ska ge avsedd effekt kan det också bli nödvändigt att finansiera ”anslutningstjänster”, som kopplar ihop en eller flera nationella infrastrukturer med kärnplattformar inom den aktuella infrastrukturen för digitala tjänster. Detta kan omfatta databehandling, datalagring, datahantering och konnektivitet.

(244)När det gäller förvaltningen av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) bör man förenkla förfarandet för ändring av icke-väsentliga delar av de operativa programmen, så att onödiga administrativa bördor som belastar de förvaltande myndigheterna inte tillåts hindra ett effektivt genomförande.

(245)För att ytterligare förenkla utnyttjandet av fonden bör bestämmelserna om utgifters stödberättigande förtydligas, särskilt i fråga om standardiserade skalor av enhetskostnader, enhetsbelopp och schablonsatser.

(246)För att undvika att partnerorganisationer behandlas orättvist bör oriktigheter som kan hänföras enbart till det organ som ansvarar för upphandling av biståndet inte påverka frågan om stödberättigande för partnerorganisationernas utgifter.

(247)Definitionen av ”regler om stödberättigande utgifter” bör förtydligas, för att garantera rättssäkerhet i transaktioner som stöds av Fead.

(248)För att förenkla förvaltningen av fonden och för att undvika rättsosäkerhet, bör vissa av medlemsstaternas skyldigheter i fråga om förvaltning och kontroll förtydligas.

(249)För att förenkla förvaltningen av ESI-fonderna och Fead, och för att undvika rättsosäkerhet, bör vissa av medlemsstaternas skyldigheter i fråga om förvaltning och kontroll förtydligas.

(250)Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 25 gäller möjligheten att dela upp budgetåtaganden i årliga delåtaganden enbart vid godkännande av fleråriga program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar och zoonoser, program för undersökningar avseende förekomsten av skadegörare samt program för bekämpning av skadegörare i unionens yttersta randområden. För att förenkla förvaltningen och minska den administrativa bördan bör emellertid denna möjlighet kunna utnyttjas även för övriga åtgärder som föreskrivs i förordning (EU) nr 652/2014.

(251)Den stödram för rymdövervakning och spårning som inrättades genom beslut 541/2014/EU finansieras via budgetarna för tre av unionens program, nämligen Copernicus, vars grundläggande rättsakt är förordning (EU) nr 377/2014, programmen för satellitnavigering, vars grundläggande rättsakt är förordning (EU) nr 1285/2013 samt det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020, som inrättades genom rådets beslut 2013/743/EU. Stödramen för rymdövervakning och spårning har därför hittills omfattats av tre olika regelverk. Denna komplexitet har försvårat genomförandet och medfört en oproportionell administrativ börda för kommissionen och stödmottagarna. Samtidigt som syftena, målen och tillämpningsområdena för vart och ett av de tre finansieringsprogrammen måste respekteras bör man, för att underlätta genomförandet, enas om en enda uppsättning regler som i framtiden ska gälla för beviljande och förvaltning av bidrag inom stödramen.

(252)Denna förordning bör bara revideras när det är nödvändigt, och aldrig senare än två år innan den vid tillfället gällande fleråriga budgetramen löper ut. Alltför frekventa revideringar av förordningen skapar omotiverat höga kostnader för att anpassa administrativa strukturer och förfaranden till de nya reglerna. Dessutom blir tiden ofta för knapp för att det ska gå att dra meningsfulla slutsatser av tillämpningen av de regler som är i kraft.

(253)Övergångsbestämmelser bör fastställas. Det bör fastställas att bidragsbeslut fortfarande får antas i enlighet med respektive grundläggande rättsakt, så att denna förordning inte hindrar tillämpningen av sektorsbestämmelser om bidragsbeslut. För en smidig övergång till den nya mekanismen för att anta beslut om att godkänna finansiering i form av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser bör den behörige utanordnaren ges behörighet att ändra de befintliga beslut som berörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I
BUDGETFÖRORDNING

AVDELNING I
SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1
Syfte

I denna förordning fastställs regler för upprättande och genomförande av Europeiska unionens och Europeiska atomenergigemenskapens allmänna budget samt för framläggande och revision av redovisningen.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.sökande: en fysisk person eller en enhet med eller utan ställning som juridisk person som har lämnat en ansökan i ett förfarande för tilldelning av bidrag eller i en pristävling.

2.ansökningshandlingar: ett anbud, en anbudsansökan, en ansökan om bidrag eller en ansökan i en pristävling.

3.förfarande för tilldelning: ett upphandlingsförfarande, ett förfarande för tilldelning av bidrag, en pristävling eller ett förfarande för urval av experter eller enheter som ska förvalta medel från unionen enligt artikel 61.1 c.

4.grundläggande akt: en rättsakt som ger en rättslig grund till en åtgärd och till användningen av motsvarande utgifter som tagits upp i budgeten eller av en budgetgaranti eller ett ekonomiskt stöd med grund i budgeten.

En grundläggande akt kan vara utformad på något av följande sätt:

a)En förordning, ett direktiv eller ett beslut enligt vad som avses i artikel 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), när det gäller genomförandet av EUF-fördraget och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget).

b)Någon av de former som anges i artiklarna 28.1, 31.2, 33, 42.4 och 43.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), när det gäller genomförandet av avdelning V i EU-fördraget.

Rekommendationer och yttranden ska inte utgöra grundläggande akter.

5.bidragsmottagare: en fysisk person eller en enhet med eller utan ställning som juridisk person med vilken en bidragsöverenskommelse har undertecknats.

6.kombinerad åtgärd: en åtgärd som genomförs inom ramen för ett kombinationsinstrument som sammanför icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från EU:s budget och finansieringsinstrument från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut och kommersiella finansinstitut och investerare. Kombinerade åtgärder kan inbegripa förberedande åtgärder som leder till potentiella investeringar från finansinstitut.

7.kombinationsinstrument: ett instrument som inrättats som en ram för samarbete mellan kommissionen och institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut och kommersiella finansinstitut och investerare, med syftet att uppnå vissa prioriterade unionsmål och unionsstrategier med hjälp av kombinerade åtgärder och andra enskilda åtgärder.

8.budgetmässigt åtagande: en åtgärd genom vilken den behöriga utanordnaren avdelar anslag i budgeten för senare betalningar.

9.budgetgaranti: ett rättsligt åtagande av unionen att stödja ett åtgärdsprogram genom att i budgeten införa en ekonomisk skyldighet för det fall att en specifik händelse inträffar under programmets genomförande.

10.fastighetskontrakt: ett kontrakt som omfattar köp av, förvärv av tomträtt eller nyttjanderätt till, leasing, hyra eller hyrköp av – med eller utan köpoption – mark, byggnader eller annan fast egendom. Det täcker både befintliga byggnader och icke färdigställda byggnader förutsatt att den anbudssökande har ett giltigt bygglov för byggnaden, utom när den har konstruerats i enlighet med den upphandlande myndighetens specifikationer.

11.anbudssökande: en ekonomisk aktör som har ansökt om att få eller inbjudits att lämna anbud vid ett selektivt förfarande, ett förhandlat förfarande under konkurrens, en konkurrenspräglad dialog, ett innovationspartnerskap, en projekttävling eller ett förhandlat förfarande.

12.inköpscentral: en upphandlande myndighet som tillhandahåller centraliserad inköpsverksamhet och, i tillämpliga fall, stödverksamhet för inköp.

13.verifiering: en verifiering av en viss aspekt av en inkomst- eller utgiftsåtgärd.

14.koncessionskontrakt: ett kontrakt mot ersättning som ingås skriftligen av en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter i den mening som avses i artiklarna 168 och 172, och genom vilket en ekonomisk aktör anförtros utförande av byggentreprenader eller tillhandahållande och förvaltning av tjänster (nedan kallat koncession). Ersättningen ska bestå uteslutande av rätten att utnyttja byggentreprenaderna eller tjänsterna eller av denna rättighet samt betalning. Tilldelningen av ett koncessionskontrakt ska innebära att en verksamhetsrisk vid utnyttjandet av dessa byggentreprenader eller tjänster, som omfattar efterfrågerisk eller utbudsrisk eller bådadera, övergår på koncessionshavaren. Koncessionshavaren ska anses överta en verksamhetsrisk om denne, vid normala verksamhetsförhållanden, inte är garanterad att få tillbaka de investeringar som gjorts och de kostnader som uppstått under utförandet av byggentreprenaderna eller tjänsterna i fråga.

15.ansvarsförbindelse: en potentiell ekonomisk skyldighet som kan uppstå beroende på resultatet av en framtida händelse.

16.kontrakt: ett offentligt kontrakt eller ett koncessionskontrakt.

17.entreprenör: en ekonomisk aktör med vilken ett upphandlingskontrakt har undertecknats.

18.kontroll: varje åtgärd som vidtas för att ge rimliga garantier avseende verksamheters ändamålsenlighet, effektivitet och sparsamma användning av medel, rapporteringens tillförlitlighet, skyddet av tillgångar och information, förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier och oriktigheter samt uppföljning av dessa och fullgod riskhantering med avseende på underliggande transaktioners laglighet och korrekthet, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda betalningarnas typ. Kontroller får inbegripa olika verifieringar, samt genomförandet av politik och förfaranden för att uppnå de mål som avses i första meningen.

19.överenskommelse om medverkan: en överenskommelse som ingås med enheter och personer som avses i artikel 61.1 c ii-viii.

20.motpart: den andra part för vilken en budgetgaranti från unionen beviljas.

21.krissituationer: situationer som utgör en omedelbar eller överhängande risk att trappas upp till väpnad konflikt eller att destabilisera ett land. Med krissituationer avses också situationer som framkallats av naturkatastrofer eller av katastrofer orsakade av människor, exempelvis krig och andra konflikter, eller av extraordinära omständigheter med jämförbara verkningar som kan ha att göra bland annat med klimatförändring, miljöförstöring, bruten tillgång till energi och naturresurser eller extrem fattigdom.

22.dynamiskt inköpssystem: en helt elektronisk process för köp av allmänt använda varor och tjänster.

23.ekonomisk aktör: varje fysisk eller juridisk person, inbegripet offentliga organ och grupper av sådana personer, som erbjuder sig att leverera varor, utföra byggentreprenader eller tillhandahålla tjänster eller fast egendom.

24.kapitalinvestering: att ett företag tillhandahålls kapital, som investeras direkt eller indirekt i utbyte mot ägarskap av eller delägarskap i företaget, varvid investeraren även kan få visst inflytande över driften av företaget samt andel i företagets vinster.

25.slutgiltigt administrativt beslut: ett beslut av en administrativ myndighet med slutgiltig och bindande verkan i enlighet med tillämplig rätt.

26.finansiell tillgång: varje tillgång utgörande kontanter, egetkapitalinstrument i en annan enhet eller en kontraktsenlig rätt att erhålla kontanter eller en annan finansiell tillgång från en annan enhet.

27.finansieringsinstrument: unionsåtgärder i form av ekonomiskt stöd från budgeten för att uppnå ett eller flera specifika politiska mål för unionen. Dessa instrument kan utformas som kapitalinvesteringar, investeringar i form av kapital likställt med eget kapital, lån, garantier eller andra riskdelningsinstrument, och kan vid behov kombineras med andra former av ekonomiskt stöd, medel inom ramen för delat genomförande eller EUF-medel.

28.ekonomiskt ansvar: varje åtagande som utgör en kontraktsenlig skyldighet att tillhandahålla en annan enhet kontanter eller en annan finansiell tillgång.

29.ramavtal: ett offentligt kontrakt som ingås mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter i syfte att fastställa villkoren för tilldelningen av specifika kontrakt enligt det offentliga kontraktet under en viss tidsperiod, särskilt i fråga om pris och, i tillämpliga fall, kvantitet.

30.garanti: ett skriftligt åtagande om ansvar, helt eller delvis, för en tredje parts skuld eller skyldighet eller för att den tredje parten fullgör sina skyldigheter vid en händelse som utlöser en sådan garanti, exempelvis en utebliven betalning på ett lån.

31.garanti som ska infrias på anfordran: en garanti som måste infrias av borgensmannen på motpartens begäran, oavsett eventuella brister i verkställbarheten för den underliggande skyldigheten.

32.rättsligt åtagande: den handling genom vilken den behöriga utanordnaren ingår eller fastställer en förpliktelse som ger upphov till en eller flera efterföljande betalningar och godkännande av att utgifter ska belasta budgeten. Vid tillämpning av del I avdelning V, med undantag av artikel 134, inbegriper ett ”rättsligt åtagande” även ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap och ramavtal.

33.hävstångseffekt: det belopp i finansiering som är tillgängligt för berättigade slutmottagare dividerat med unionens bidrag.

34.lån: en överenskommelse enligt vilken en långivare ska göra ett överenskommet belopp tillgängligt för en låntagare för en överenskommen period och enligt vilken låntagaren måste återbetala det beloppet inom en överenskommen period.

35.bidrag till låga belopp: bidrag som inte överstiger 60 000 euro.

36.metod för genomförande: de metoder för budgetens genomförande som beskrivs i artiklarna 61, 62 eller 149, dvs. direkt, indirekt och delat genomförande.

37.åtgärd med flera givare: en åtgärd där unionsmedel sammanförs med medel från minst en annan givare.

38.multiplikatoreffekt: de investeringar som görs av berättigade slutmottagare dividerade med unionens bidrag.

39.likställdhet: likaberättigade anspråk på en viss rättighet.

40.deltagare: en anbudssökande eller anbudsgivare i ett upphandlingsförfarande, en sökande i ett förfarande för tilldelning av bidrag, en expert i ett förfarande för urval av experter, en sökande i en pristävling eller en enhet eller person som deltar i ett förfarande för förvaltning av medel från unionen enligt artikel 61.1 c.

41.upphandlingsdokument: dokument som utarbetas av den upphandlande myndigheten eller som denna hänvisar till för att beskriva eller fastställa delar av upphandlingsförfarandet, däribland

a)de åtgärder för offentliggörande som beskrivs i artikel 157,

b)inbjudan att lämna anbud,

c)kravspecifikationerna, inklusive tekniska specifikationer och relevanta kriterier, eller de beskrivande dokumenten vid en konkurrenspräglad dialog,

d)utkastet till kontrakt.

42.offentligt kontrakt: ett kontrakt mot ersättning som ingås skriftligen av en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter i den mening som avses i artiklarna 168 och 172, för att mot betalning av ett pris som helt eller delvis belastar budgeten erhålla leverans av lös eller fast egendom, ett utförande av byggentreprenader eller ett tillhandahållande av tjänster.

43.Offentliga kontrakt inbegriper

a)fastighetskontrakt,

b)varukontrakt,

c)byggentreprenadkontrakt,

d)tjänstekontrakt.

44.pris: ett ekonomiskt bidrag som ges som belöning efter en tävling.

45.upphandling: ett kontraktsenligt förvärv av byggentreprenader, varor eller tjänster och förvärv eller hyra av mark, byggnader eller annan fast egendom, av en eller flera upphandlande myndigheter från ekonomiska aktörer som valts ut av dessa upphandlande myndigheter.

46.investering i form av kapital likställt med eget kapital: en typ av finansiering som ligger mellan eget kapital och lån, med en högre risk än prioriterade fordringar och en lägre risk än stamaktiekapital. Investeringar i form av kapital likställt med eget kapital kan struktureras som lån, normalt utan säkerhet och efterställda och i vissa fall konvertibla till aktier, eller som preferensaktier.

47.mottagare: en bidragsmottagare, en entreprenör, en betald extern expert och varje person eller enhet som erhåller priser eller medel inom ramen för ett finansieringsinstrument eller som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c.

48.återköpsavtal: en försäljning av värdepapper mot kontanter med en överenskommelse om att återköpa värdepapperen på ett angivet framtida datum eller på begäran.

49.anslag för forskning och teknisk utveckling: anslag som tas upp i en av de avdelningar i budgeten som rör politikområden kopplade till ”indirekt forskning” och ”direkt forskning” eller i ett kapitel rörande forskningsverksamhet i en annan avdelning.

50.riskdelningsinstrument: ett finansieringsinstrument som möjliggör att en fastställd risk delas mellan två eller flera enheter, i tillämpliga fall i utbyte mot en överenskommen ersättning.

51.tjänstekontrakt: ett kontrakt som kan omfatta alla intellektuella och icke-intellektuella tjänster, dvs. alla andra tjänster än dem som täcks av varu-, byggentreprenad- eller fastighetskontrakt.

52.tjänsteföreskrifterna: tjänsteföreskrifter för tjänstemännen vid Europeiska unionen och anställningsvillkor för övriga anställda vid unionen, fastställda i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68.

53.underleverantör: en ekonomisk aktör som av en anbudssökande, anbudsgivare eller entreprenör föreslås fullgöra en del av ett kontrakt eller av en bidragsmottagare föreslås fullgöra en del av de uppgifter som samfinansieras genom ett bidrag.

54.medlemsavgifter: belopp som betalas till organisationer där unionen är medlem, i enlighet med de budgetbeslut och betalningsvillkor som fastställs av organisationen i fråga.

55.varukontrakt: ett kontrakt som omfattar köp, leasing, hyra eller hyrköp – med eller utan köpoption – av varor. Ett varukontrakt kan som ett underordnat inslag omfatta kompletterande monterings- och installationsarbeten.

56.tekniskt bistånd: utan att det påverkar tillämpningen av sektorsspecifika regler, stöd och kapacitetsuppbyggnad som är nödvändiga för att genomföra ett program eller en åtgärd, särskilt i samband med förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, revision och kontroll.

57.anbudsgivare: en ekonomisk aktör som har lämnat ett anbud.

58.unionen: Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen eller båda, beroende på sammanhanget.

59.unionsinstitution: Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten). Europeiska centralbanken ska inte anses vara en unionsinstitution.

60.leverantör: en ekonomisk aktör som har registrerats i en förteckning över leverantörer som ska inbjudas att lämna anbudsansökningar eller anbud.

61.byggnadsverk: ett resultat av bygg- eller anläggningsarbeten, betraktat som en helhet och vilket i sig fullgör en ekonomisk eller teknisk funktion.

62.byggentreprenadkontrakt: ett kontrakt som omfattar antingen utförande eller både utförande och projektering av en byggentreprenad eller ett byggnadsverk med anknytning till en verksamhet som avses i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling 26 eller realisering, oavsett medel, av ett byggnadsverk i enlighet med krav som anges av den upphandlande myndighet som utövar ett avgörande inflytande över typen eller projekteringen av byggnadsverket.

Artikel 3
Sekundärrättens överensstämmelse med denna förordning

1.Bestämmelser som påverkar genomförandet av budgeten och som återfinns i en grundläggande akt ska, oavsett om de gäller utgifts- eller inkomstsidan, överensstämma med budgetprinciperna i avdelning II.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 ska varje förslag eller ändring av ett förslag som framläggs för den lagstiftande myndigheten och som innehåller undantag från andra bestämmelser än de som avses i avdelning II eller från delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning tydligt ange, i skälen och i motiveringen till sådana förslag, dessa undantag och de särskilda skäl som berättigar dem.

Artikel 4
Perioder, datum och frister

Om inte något annat anges ska rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 27 tillämpas vid beräkning av de tidsfrister som fastställs i denna förordning.

Artikel 5
Skydd av personuppgifter

Personuppgifter som samlats in enligt denna förordning ska behandlas i enlighet med bestämmelserna i direktiv 95/46/EG 28 och förordning (EG) nr 45/2001. En anbudssökande eller anbudsgivare i ett upphandlingsförfarande, en sökande i ett förfarande för tilldelning av bidrag, en expert i ett förfarande för urval av experter, en sökande i en pristävling eller en enhet eller person som deltar i ett förfarande för förvaltning av medel från unionen enligt artikel 61.1 c eller en bidragsmottagare, en entreprenör, en betald extern expert eller en person eller enhet som erhåller priser eller förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c ska informeras om detta

AVDELNING II
BUDGETEN OCH BUDGETPRINCIPER

Artikel 6
Iakttagande av budgetprinciper

Om inte annat anges i denna förordning ska budgeten upprättas och genomföras enligt principerna om enhet, riktighet, ettårighet, balans, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning, vilket förutsätter ändamålsenlig och effektiv intern kontroll, samt öppenhet, på det sätt som beskrivs i denna förordning.

KAPITEL 1
Enhetsprincipen och principen om riktighet i budgeten

Artikel 7
Budgetens tillämpningsområde

1.Samtliga inkomster och utgifter som bedöms bli nödvändiga för unionen ska prognostiseras och godkännas i budgeten för varje budgetår. Budgeten ska innehålla följande:

a)Unionens inkomster och utgifter, inklusive de administrativa utgifter som följer av bestämmelserna i EU-fördraget på området för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, samt de driftsutgifter som uppstår på grund av genomförandet av nämnda bestämmelser när dessa ska belasta budgeten.

b)Europeiska atomenergigemenskapens inkomster och utgifter.

2.Anslagen i budgeten ska vara dels differentierade anslag, som ger upphov till åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden, dels icke-differentierade anslag.

Med beviljade anslag för ett givet budgetår avses följande:

a)Anvisade anslag i budgeten, inklusive genom ändringsbudgetar.

b)Överförda anslag från tidigare budgetår.

c)Anslag som görs disponibla på nytt i enlighet med artikel 14.

d)Anslag som härrör från förfinansiering som betalas tillbaka i enlighet med artikel 12.3 b.

e)Anslag som görs tillgängliga genom inkomster som avsatts för särskilda ändamål under budgetåret eller under de föregående budgetåren och som inte utnyttjats.

3.Med förbehåll för artikel 112.2 ska åtagandebemyndigandena täcka den totala kostnaden för alla rättsliga åtaganden som ingås under budgetåret.

4.Betalningsbemyndigandena ska täcka de betalningar som krävs för att uppfylla rättsliga åtaganden som ingås under budgetåret eller som ingåtts under tidigare budgetår.

5.Punkterna 2 och 3 i denna artikel ska inte hindra att övergripande åtaganden görs eller att budgetmässiga åtaganden delas in i årliga delåtaganden, i enlighet med artikel 110.1 b respektive 110.2.

Artikel 8
Särskilda regler avseende principerna om enhet och riktighet i budgeten

1.Samtliga inkomster och utgifter ska specificeras i en budgetpost.

2.Åtagande eller godkännande av utgifter utöver beviljade anslag får inte medges.

3.De inkomsträntor som genereras av belopp som betalats såsom förfinansiering ur budgeten ska inte utgöra skulder till unionen såvida annat inte anges i överenskommelser om medverkan eller finansieringsöverenskommelser.

KAPITEL 2
Principen om ettårighet

Artikel 9
Budgetår

De anslag som tas upp i budgeten ska beviljas för ett budgetår som börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

Artikel 10
Budgeträkenskaper i fråga om inkomster och anslag

1.Ett budgetårs inkomster ska tas upp i räkenskaperna för det budgetåret på grundval av de belopp som tagits emot under det budgetåret. De egna medlen för januari månad det påföljande budgetåret får emellertid tillhandahållas i förväg enligt rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 29 .

2.Upptagandet av momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel får anpassas i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

3.Åtaganden ska tas upp i räkenskaperna på grundval av de rättsliga åtaganden som gjorts till och med den 31 december. Som ett undantag ska de övergripande budgetmässiga åtaganden som avses i artikel 110.4 tas upp i räkenskaperna på grundval av de budgetmässiga åtaganden som gjorts till och med den 31 december.

4.Betalningar ska tas upp i räkenskaperna för ett budgetår på grundval av de betalningar som utförts av räkenskapsföraren till och med den 31 december det budgetåret.

5.Genom undantag från punkterna 3 och 4 gäller följande:

a)Utgifter för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) ska bokföras i räkenskaperna för ett budgetår på grundval av de återbetalningar från kommissionen till medlemsstaterna som gjorts senast den 31 december det budgetåret, förutsatt att betalningsordern är räkenskapsföraren tillhanda senast den 31 januari påföljande budgetår.

b)Utgifter som förvaltas inom ramen för delat genomförande, med undantag av EGFJ, ska bokföras i räkenskaperna för ett budgetår på grundval av de återbetalningar från kommissionen till medlemsstaterna som gjorts senast den 31 december det budgetåret, inbegripet utgifter som belastar budgeten fram till den 31 januari påföljande budgetår enligt artiklarna 28 och 29.

Artikel 11
Åtaganden mot budgetanslag

1.För de anslag som tas upp i budgeten får åtaganden göras med verkan från den 1 januari, så snart budgeten har antagits.

2.I fråga om rutinmässiga administrativa utgifter och rutinmässiga förvaltningsutgifter för EGFJ får, från och med den 15 oktober under ett budgetår, förhandsåtaganden göras som belastar anslagen för det påföljande budgetåret.

Sådana åtaganden får emellertid inte överstiga

a)en fjärdedel av de anslag som Europaparlamentet och rådet fastställt för motsvarande budgetrubrik för innevarande budgetår i fråga om rutinmässiga administrativa utgifter, förutsatt att dessa utgifter har godkänts i den senast på normalt sätt antagna budgeten,

b)tre fjärdedelar av totala motsvarande anslag som Europaparlamentet och rådet fastställt för innevarande budgetår i fråga om rutinmässiga förvaltningsutgifter för EGFJ, förutsatt att principen för dessa utgifter anges i en befintlig grundläggande akt.

Artikel 12
Anslag som förfaller och anslag som överförs

1.Anslag som inte har använts vid utgången av det budgetår för vilket de tagits upp ska förfalla, såvida de inte överförs enligt punkterna 2 och 3.

2.Anslag får överföras, men endast till påföljande budgetår, i kraft av ett beslut som fattas senast den 15 februari av den berörda institutionen och i fråga om följande:

a)Belopp som motsvarar åtagandebemyndiganden och icke-differentierade anslag för vilka de flesta förberedelserna för ett åtagande är fullbordade senast den 31 december. För dessa belopp får åtaganden göras till och med den 31 mars följande år, med undantag av icke-differentierade anslag relaterade till fastighetsprojekt för vilka åtaganden kan göras till och med den 31 december påföljande budgetår.

b)Belopp som är nödvändiga när den lagstiftande myndigheten har antagit en grundläggande akt under budgetårets sista kvartal och kommissionen inte har kunnat göra åtaganden för motsvarande anslag senast den 31 december. Åtaganden för dessa belopp kan göras till och med den 31 december påföljande budgetår.

c)Betalningsbemyndiganden som behövs för att täcka redan gjorda åtaganden eller åtaganden kopplade till överförda åtagandebemyndiganden, när de betalningsbemyndiganden som angetts för de berörda budgetrubrikerna för påföljande budgetår inte räcker till för att täcka behoven.

d)Anslag för åtgärder som avses i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 och som inte blivit föremål för några åtaganden.

Sådana överföringar får inte överstiga 2 % av de ursprungliga anslag som beviljats av budgetmyndigheten och får inte heller överstiga beloppet för den justering av direktstödet som tillämpats enligt artikel 26 i förordning (EU) nr 1306/2013 under det föregående budgetåret. De anslag som överförs ska återföras till de budgetrubriker som täcker de åtgärder som avses i artikel 4.1 b i förordning (EU) nr 1306/2013.

e)Anslag som inte har fördelats i början av budgetåret och som rör de medel som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020, inom ett tak på 10 % av de ursprungliga anslagen för respektive instrument.

Den berörda institutionen ska senast den 15 mars underrätta Europaparlamentet och rådet om det beslut som fattats om överföring. För varje budgetrubrik ska även anges hur kriterierna i leden a, b och c har tillämpats på respektive överföring.

3.Anslag ska överföras automatiskt när det gäller följande belopp:

a)Belopp som motsvarar åtagande- och betalningsbemyndiganden för reserven för katastrofbistånd och krisreserven för Europeiska unionen, samt åtagandebemyndiganden för Europeiska unionens solidaritetsfond.

b)Belopp som motsvarar interna inkomster avsatta för särskilda ändamål.

De belopp som avses i leden a och b får överföras enbart till påföljande budgetår och bli föremål för åtaganden fram till den 31 december, med undantag av interna inkomster avsatta för särskilda ändamål som härrör från uthyrning och försäljning av byggnader och mark enligt artikel 20.3 g, som får överföras tills de har använts till fullo. Åtagandebemyndiganden enligt förordning (EU) nr 1303/2013 och förordning (EU) nr 514/2014 30 som är disponibla den 31 december och som härrör från återbetalning av förfinansiering får överföras till dess att programmet avslutas, och får användas vid behov och förutsatt att inga andra åtagandebemyndiganden längre är disponibla.

c)Belopp som motsvarar externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Dessa belopp ska överföras automatiskt och användas i sin helhet innan alla insatser inom det program eller den åtgärd de avsatts för har avslutats eller får överföras och användas för efterföljande program eller åtgärd.

Detta ska inte gälla inkomster som avses i artikel 20.2 g iii där anslag som inte har blivit föremål för åtaganden inom fem år ska förfalla.

Behandlingen av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som härrör från Eftastaternas deltagande i vissa unionsprogram enligt artikel 20.2 e ska överensstämma med protokoll 32 till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet).

d)Betalningsbemyndiganden som är relaterade till EGFJ och härrör från innehållanden enligt artikel 41 i förordning (EU) nr 1306/2013.

4.Icke-differentierade anslag för vilka rättsliga åtaganden har gjorts vid utgången av budgetåret ska utbetalas till och med utgången av påföljande budgetår.

5.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får anslag som tagits upp i reserven och personalanslag inte överföras. Vid tillämpningen av denna artikel ska personalanslagen innefatta löner, bidrag och andra ersättningar till ledamöter och den personal hos institutionerna som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

Artikel 13
Anslag som dras tillbaka

1.Om anslag, under ett budgetår efter det år då åtaganden gjordes för anslagen, dras tillbaka på grund av att de åtgärder för vilka anslagen anvisats inte genomförts helt eller delvis, ska motsvarande anslag förfalla, om inte annat anges i punkt 3 och artikel 14.

2.När det gäller belopp för vilka åtaganden måste göras fram till och med den 31 mars enligt artikel 12.2 och om motsvarande anslag dras tillbaka efter den 31 mars, ska dessa belopp förfalla.

3.Anslag som avses i förordning (EU) nr 1303/2013 ska dras tillbaka automatiskt i enlighet med den förordningen.

4.Anslag som avses i förordning (EU) nr 514/2014 ska dras tillbaka automatiskt i enlighet med den förordningen.

5.Punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska inte tillämpas på externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 20.2.

Artikel 14
Att göra anslag som dragits tillbaka disponibla på nytt

1.De tillbakadragna anslag som avses i förordning (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 223/2014 31 får göras disponibla på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel som enbart den själv bär ansvaret för.

Kommissionen ska i detta syfte granska de fall där anslag dragits tillbaka under det föregående budgetåret och senast den 15 februari under innevarande budgetår besluta om det finns behov som gör det nödvändigt att göra motsvarande anslag disponibla på nytt.

2.De anslag som dragits tillbaka ska göras disponibla på nytt om

a)de anslag som dragits tillbaka kommer från ett program inom ramen för bestämmelserna för genomförande av den resultatreserv som har upprättats genom artikel 20 i förordning (EU) nr 1303/2013,

b)de anslag som dragits tillbaka kommer från ett program för ett specifikt finansieringsinstrument till stöd för små och medelstora företag efter att en medlemsstat har avbrutit sitt deltagande i finansieringsinstrumentet, enligt artikel 39.2 sjunde stycket i förordning (EU) nr 1303/2013.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska tillbakadragna anslag för år n-2 göras disponibla på nytt för krisreserven för Europeiska unionen inom ramen för budgetförfarandet för år n.

Om kommissionen anser att reserven behöver tas i anspråk ska den för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett förslag till överföring från reserven till motsvarande budgetposter i enlighet med artikel 30.4.

4.Åtagandebemyndiganden motsvarande de belopp som dragits tillbaka på grund av att motsvarande forskningsprojekt inte genomförts eller bara delvis genomförts får även göras disponibla på nytt till förmån för det forskningsprogram som projekten tillhör eller för dess efterföljande program, inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

Artikel 15
Regler som ska tillämpas om antagandet av budgeten försenas

1.Om budgeten inte har antagits slutgiltigt vid budgetårets början ska det förfarande som avses i artikel 315 första stycket i EUF-fördraget gälla (nedan kallad ordningen med tillfälliga tolftedelar). Åtaganden och betalningar får göras inom de gränser som fastställs i punkt 2 i den här artikeln.

2.Åtaganden får göras per kapitel för upp till högst en fjärdedel av de totala anslag som beviljats för kapitlet i fråga för det föregående budgetåret plus en tolftedel för varje avslutad månad.

Dessa åtaganden får dock inte överskrida gränsen för de anslag som avses i budgetförslaget.

Betalningarna får göras månadsvis per kapitel för upp till högst en tolftedel av de anslag som beviljats för kapitlet i fråga för det föregående budgetåret. Beloppet får dock inte överstiga en tolftedel av de anslag som angetts i detta kapitel i budgetförslaget.

3.De anslag som beviljats för kapitlet i fråga för det föregående budgetåret, enligt punkterna 1 och 2, ska anses avse de anslag som beviljats i budgeten, inbegripet genom ändringsbudgetar, efter justering för överföringar som genomförts under det budgetåret.

4.Om kontinuiteten i unionens verksamhet så kräver, får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen godkänna utgifter som är större än en tillfällig tolftedel, men som inte överstiger summan av fyra tillfälliga tolftedelar, bortsett från den tolftedel som automatiskt gjorts disponibel och utom i vederbörligen motiverade fall, för såväl åtaganden som betalningar utöver dem som automatiskt gjorts disponibla i enlighet med punkterna 1 och 2. Rådet ska utan dröjsmål översända beslutet om godkännande till Europaparlamentet.

Det beslut som avses i första stycket ska träda i kraft 30 dagar efter att det antagits, såvida Europaparlamentet inte vidtar någon av följande åtgärder:

a)Det beslutar med en majoritet av sina ledamöter att minska dessa utgifter inom den tidsfristen, i vilket fall kommissionen ska lägga fram ett nytt förslag.

b)Det informerar rådet och kommissionen om att det inte önskar minska dessa utgifter, i vilket fall beslutet ska träda i kraft före fristen på 30 dagar.

De ytterligare tolftedelarna ska beviljas som hela tolftedelar och får inte delas upp i bråkdelar.

5.Om, för ett visst kapitel, beviljandet av fyra tillfälliga tolftedelar i enlighet med punkt 4 inte räcker till för att täcka de utgifter som krävs för att undvika ett avbrott i unionens verksamhet på det område som täcks av kapitlet i fråga, kan i undantagsfall ett överskridande beviljas av det anslagsbelopp som tagits upp i motsvarande kapitel i budgeten för det föregående budgetåret. Europaparlamentet och rådet ska besluta i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i punkt 4. Emellertid får den totala summan av disponibla anslag i budgeten för det föregående budgetåret eller i det framlagda budgetförslaget inte i något fall överskridas.

KAPITEL 3
Principen om balans i budgeten

Artikel 16
Definition och tillämpningsområde

1.Det ska råda balans mellan inkomster och betalningsbemyndiganden.

2.Unionen och de unionsorgan som avses i artiklarna 69 och 70 får inte ta upp lån inom ramen för budgeten.

Artikel 17
Budgetårets saldo

1.Saldot för varje budgetår ska tas upp i budgeten för påföljande budgetår som inkomst om det rör sig om ett överskott eller som ett betalningsbemyndigande om det rör sig om ett underskott.

2.Beräkningar av dessa inkomster eller betalningsbemyndiganden ska tas upp i budgeten under budgetförfarandet och i en ändringsskrivelse som läggs fram i enlighet med artikel 40. Beräkningarna ska upprättas i enlighet med artikel 1 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 32 .

3.När den preliminära redovisningen lagts fram för varje budgetår ska eventuella avvikelser mellan denna redovisning och beräkningarna tas upp i budgeten för påföljande budgetår genom en ändringsbudget. I detta fall ska kommissionen samtidigt till Europaparlamentet och rådet lägga fram ett förslag till ändringsbudget inom 15 dagar efter det att den preliminära redovisningen lagts fram.

KAPITEL 4
Principen om en enda beräkningsenhet

Artikel 18
Användning av euro

1.Den fleråriga budgetramen och budgeten ska upprättas och genomföras i euro och redovisningen läggas fram i euro. För behov som avser förvaltning av likvida medel enligt artikel 76 får emellertid räkenskapsföraren, förskottsförvaltarna i fråga om förskottskonton och den behöriga utanordnaren i fråga om den administrativa driften av kommissionen och utrikestjänsten genomföra transaktioner i andra valutor.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i sektorsspecifika förordningar eller i specifika upphandlingskontrakt, bidragsöverenskommelser, överenskommelser om medverkan och finansieringsöverenskommelser, ska den behöriga utanordnaren göra omräkningen mellan euro och den andra valutan utifrån den dagliga växelkurs för euron som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den dag som utanordnarens avdelning upprättar betalningsordern eller betalningskravet.

Om en sådan daglig växelkurs inte offentliggörs ska den behöriga utanordnaren använda den växelkurs som avses i punkt 3.

3.När det gäller de räkenskaper som avses i artiklarna 80 och 81 ska omräkningen mellan euro och andra valutor ske utifrån eurons månatliga bokföringskurs. Denna bokföringskurs ska fastställas av kommissionens räkenskapsförare med hjälp av de informationskällor som denne bedömer vara tillförlitliga och på grundval av växelkursen den näst sista bankdagen i den månad som föregår den för vilken kursen ska beräknas.

4.Valutaomräkningar ska ske på ett sätt som undviker väsentlig inverkan på storleken av unionens medfinansiering eller en negativ inverkan på unionens budget. I tillämpliga fall får växelkursen mellan euro och andra valutor beräknas utifrån genomsnittet av den dagliga växelkursen under en bestämd period.

KAPITEL 5
Universalitetsprincipen

Artikel 19
Tillämpningsområde

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 ska de totala inkomsterna täcka de totala betalningsbemyndigandena. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25 ska alla inkomster och utgifter tas upp som bruttobelopp i budgeten utan att justeras mot varandra.

Artikel 20
Inkomster avsatta för särskilda ändamål

1.Externa och interna inkomster som avsätts för särskilda ändamål ska anvisas för att finansiera specifika utgiftsposter:

2.Följande ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål:

a)Ekonomiska bidrag från medlemsstater, tredjeländer och organ som ej inrättats inom ramen för EUF-fördraget eller Euratomfördraget till vissa åtgärder eller program finansierade av unionen och till kompletterande program inom forskning och teknisk utveckling, vilka förvaltas av kommissionen på deras vägnar.

b)Anslag relaterade till inkomster som genereras av Kol- och stålforskningsfonden, vilken inrättats genom det protokoll nr 37 om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Kol- och stålforskningsfonden vilket bifogats EU-fördraget och EUF-fördraget.

c)De räntor på depositioner samt böter som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1467/97 33 .

d)Inkomster som anvisats för ett särskilt ändamål, t.ex. inkomster från fonder, subventioner, gåvor och legat, inbegripet varje institutions egna inkomster som anvisats för ett särskilt ändamål.

e)Ekonomiska bidrag till unionens verksamhet från tredjeländer eller från EU-externa organ, som inte omfattas av led b.

f)Sådana interna inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i punkt 3, i den mån som dessa kompletterar de andra inkomster som avses i den här punkten.

g)Inkomster från konkurrensutsatt verksamhet som bedrivs av gemensamma forskningscentrumet (JRC) och som utgörs av följande:

i)Bidrags- och upphandlingsförfaranden i vilka JRC deltar.

ii)Verksamhet som bedrivs av JRC för tredje parters räkning.

iii)Verksamhet som bedrivs inom ramen för en administrativ överenskommelse med andra institutioner eller avdelningar inom kommissionen i enlighet med artikel 57, för tillhandahållande av tjänster av teknisk eller vetenskaplig natur.

3.Följande ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål:

a)Inkomster från tredje part för varor, tjänster eller byggentreprenader som levererats eller utförts på deras begäran.

b)Förtjänster från avyttring av fordon, utrustning, installationer, material samt vetenskaplig och teknisk apparatur.

c)Inkomster från återbetalningar, i enlighet med artikel 99, av belopp som betalats ut på felaktiga grunder.

d)Inkomster från räntor på belopp som betalats såsom förfinansiering, med förbehåll för artikel 8.3.

e)Inkomster från leverans av varor, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenader till förmån för andra avdelningar inom en institution eller andra institutioner och organ, inklusive återbetalningar av traktamenten från andra institutioner och organ för vars räkning sådana utbetalats.

f)Försäkringsersättningar.

g)Inkomster från uthyrning och försäljning av byggnader och mark.

h)Inkomster från försäljning av publikationer och filmer, inklusive material som lagras elektroniskt.

i)Inkomster och återbetalningar till följd av finansiella transaktioner utom upp- och utlåningsverksamhet och från tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden.

j)Inkomster från senare återbetalningar av skatter enligt artikel 25.3 b. Inkomster avsatta för särskilda ändamål ska överföras till påföljande budgetår och mellan budgetrubriker i enlighet med artikel 12.3 b och c och artikel 30.

4.Det får också föreskrivas i en grundläggande akt att inkomster som föreskrivs i akten ska avsättas för att täcka vissa specifika utgiftsposter. Om inget annat anges i den grundläggande akten ska sådana belopp betraktas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål.

5.Budgeten ska innehålla rubriker för externa och interna inkomster avsatta för särskilda ändamål och beloppen ska om möjligt anges.

Artikel 21
Behandling i budgeten av inkomster avsatta för särskilda ändamål och motsvarande anslag

1.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 c och artikel 22 ska inkomster avsatta för särskilda ändamål behandlas på följande sätt i budgeten:

a)I inkomstberäkningen ska varje institutions avsnitt innehålla en budgetrubrik avsedd för dessa inkomster.

b)I utgiftsberäkningen ska det i budgetanmärkningarna, inklusive anmärkningarna av allmän karaktär, anges vilka budgetrubriker som kan krediteras med de anslag motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål som görs disponibla.

I det fall som avses i första stycket a ska ett symboliskt anslag (pro memoria) införas och de beräknade inkomsterna för kännedom tas upp i anmärkningarna.

2.Anslag som motsvarar inkomster avsatta för särskilda ändamål ska automatiskt göras disponibla både som åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden så snart som inkomsten uppburits av institutionen, med undantag av följande fall:

a)I det fall som avses i artikel 20.2 a för medlemsstater och när överenskommelsen om medverkan uttrycks i euro får åtagandebemyndiganden göras disponibla när medlemsstaten har undertecknat överenskommelsen om medverkan.

b)I det fall som avses i artikel 20.2 b och g i och iii ska åtagandebemyndiganden göras disponibla så snart fordran har beräknats.

c)I det fall som avses i artikel 20.2 c ska upptagandet av dessa belopp i inkomstberäkningen leda till att åtagande- och betalningsbemyndiganden tas upp i utgiftsberäkningen.

De anslag som avses i led c ska utnyttjas i enlighet med artikel 19.

3.De beräkningar av fordringar som avses i artikel 20.2 b och h ska översändas till räkenskapsföraren för registrering.

Artikel 22
Inkomster som avsätts till följd av Eftastaternas deltagande i vissa av unionens program

1.De inkomster som avses i artikel 20.2 e ska redovisas i budgeten på följande sätt:

a)I inkomstberäkningen ska en rubrik tas upp med ett symboliskt anslag (pro memoria) för det totala beloppet av Eftastaternas bidrag för budgetåret i fråga.

b)I utgiftsberäkningen ska en bilaga, utgörande en integrerad del av budgeten, ta upp samtliga budgetrubriker som gäller unionsverksamhet som Eftastaterna deltar i.

2.Enligt artikel 82 i EES-avtalet ska beloppen för Eftastaternas årliga deltagande, såsom de bekräftats för kommissionen av gemensamma EES-kommittén i enlighet med artikel 1.5 i protokoll 32 till EES-avtalet, ge upphov till att motsvarande åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden tas upp till fullo i början av budgetåret.

Artikel 23
Donationer

1.Unionsinstitutioner får ta emot alla donationer som görs till unionen, t.ex. i form av inkomster från fonder, subventioner, gåvor och legat.

2.Ett mottagande av en donation till ett värde av minst 50 000 EUR som medför en finansiell avgift, inklusive uppföljningskostnader, överstigande 10 % av värdet på donationen, ska godkännas av Europaparlamentet och rådet. Europaparlamentet och rådet ska fatta beslut om detta godkännande inom två månader efter mottagandet av kommissionens begäran. Om inga invändningar framförs inom den perioden ska unionsinstitutionerna fatta ett slutgiltigt beslut om mottagande av donationen. Unionsinstitutionerna ska redogöra för de finansiella avgifter som mottagandet av en donation till unionen ger upphov till.

Artikel 24
Sponsring från företag

1.Med sponsring från företag avses en överenskommelse där en juridisk person med hjälp av bidrag in natura stöder ett evenemang eller en aktivitet som syftar till att sprida information eller främja företagens sociala ansvar.

2.På grundval av specifika interna regler får unionsinstitutioner och unionsorgan undantagsvis godta sponsring från företag in natura, förutsatt att

a)principerna om icke-diskriminering, proportionalitet, likabehandling och öppenhet iakttas i tillbörlig mån,

b)sponsringen bidrar till att ge en positiv bild av unionen och är direkt kopplad till evenemangets eller aktivitetens huvudändamål,

c)sponsringen inte ger upphov till någon intressekonflikt och inte enbart avser sociala evenemang.

Artikel 25
Regler om avdrag och växelkursskillnader

1.Följande avdrag får göras från en begäran om betalning som därefter ska godkännas för utbetalning av nettobeloppet:

a)Straffavgifter som förelagts en part i ett upphandlingskontrakt eller en bidragsmottagare.

b)Kassarabatter, återbetalningar och rabatter som dras av från enskilda fakturor och kostnadsredovisningar.

c)Ränta som genererats av förfinansiering.

d)Justeringar av felaktigt utbetalda belopp.

De justeringar som avses i första stycket d får göras genom ett direkt avdrag mot en ny mellanliggande betalning eller slutbetalning till samma betalningsmottagare inom ramen för samma kapitel, artikel och budgetår som den alltför stora betalningen belastade.

Unionens redovisningsregler ska tillämpas på de avdrag som avses i första stycket c och d.

2.Priser på varor eller tjänster som levereras till unionen ska, om de innefattar skatter som betalas tillbaka av medlemsstaterna enligt protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier, belasta budgeten netto exklusive dessa skatter.

3.Priser på varor eller tjänster som levereras till unionen får, om de innefattar skatter som betalas tillbaka av tredjeland på grundval av gällande överenskommelser, belasta budgeten med något av följande belopp:

a)Beloppet exklusive dessa skatter.

b)Beloppet inklusive dessa skatter. I ett sådant fall ska senare återbetalda skatter betraktas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål.

4.Justeringar får göras för växelkursskillnader som uppstår vid genomförandet av budgeten. Den slutliga vinsten eller förlusten ska tas upp i budgetårets saldo.

KAPITEL 6
Principen om specificering

Artikel 26
Allmänna bestämmelser

1.Anslag ska anvisas för särskilda ändamål indelade i avdelningar och kapitel. Kapitlen ska delas in ytterligare i artiklar och punkter.

2.Kommissionen och övriga institutioner får överföra anslag inom budgeten på de särskilda villkor som anges i artiklarna 27–30.

Anslag får endast överföras till budgetrubriker under vilka anslag har beviljats i budgeten eller för vilka ett symboliskt anslag (pro memoria) anges.

De procentsatser som avses i artiklarna 27 och 28 ska beräknas när begäran om överföring sker och i förhållande till anvisade anslag i budgeten, inklusive ändringsbudgetar.

Beräkningen ska baseras på summan av de överföringar som begärs från en given budgetrubrik, efter justering för tidigare överföringar. Belopp som avser överföringar som kommissionen eller den berörda institutionen ska göra på egen hand utan beslut av Europaparlamentet och rådet får inte beaktas.

Utan att det påverkar tillämpningen av de ytterligare villkor för begäranden om överföring som anges i artikel 30 ska förslag till överföringar och all information till Europaparlamentet och rådet avseende överföringar som görs i enlighet med artiklarna 27, 28 och 29 åtföljas av relevanta och detaljerade styrkande handlingar som innehåller de senast tillgängliga uppgifterna om utnyttjandet av anslag och beräknade behov fram till budgetårets utgång, både för de budgetrubriker till vilka anslag ska överföras och de budgetrubriker från vilka de ska överföras.

Artikel 27
Överföring av anslag på andra institutioners initiativ än kommissionens

1.Med undantag av kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, överföra anslag

a)mellan olika avdelningar på upp till högst 10 % av de anslag för året som anges i den rubrik från vilken överföringen görs,

b)mellan olika kapitel utan begränsningar.

2.Institutionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om sina avsikter tre veckor innan den gör en anslagsöverföring som avses i punkt 1. Om Europaparlamentet eller rådet anför vederbörligen motiverade skäl inom denna period ska förfarandet i artikel 29 tillämpas.

3.Med undantag av kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, föreslå Europaparlamentet och rådet överföringar mellan avdelningar som överstiger 10 % av de anslag för året som anges i den rubrik från vilken överföringen ska göras. Dessa överföringar ska ske i enlighet med förfarandet i artikel 29.

4.Med undantag av kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, överföra anslag inom en och samma artikel och inom varje kapitel utan att först ha underrättat Europaparlamentet och rådet. Institutionen får också göra överföringar mellan olika kapitel inom en och samma avdelning på högst 10 % av de anslag för året som anges i den rubrik från vilken överföringen görs utan att först underrätta Europaparlamentet och rådet.

Artikel 28
Överföringar som kommissionen får göra på egen hand

1.Kommissionen får, inom sitt eget avsnitt i budgeten, på egen hand

a)överföra anslag inom ett och samma kapitel,

b)när det gäller utgifter för personal och administration som är gemensamma för flera avdelningar, överföra anslag mellan olika avdelningar på upp till högst 10 % av de anslag för året som anges i den rubrik från vilken överföringen görs, och upp till högst 30 % av de anslag för året som anges i den rubrik till vilken överföringen görs,

c)när det gäller driftsutgifter, överföra anslag mellan olika kapitel inom samma avdelning eller mellan olika avdelningar som täcks av samma grundläggande akt, inklusive kapitlen för administrativt stöd, på upp till högst 10 % av de anslag för året som anges i den rubrik från vilken överföringen görs,

d)när det gäller anslag för forskning och teknisk utveckling som genomförs av JRC och inom den avdelning i budgeten som rör politikområdet ”direkt forskning”, göra överföringar mellan kapitel på upp till högst 15 % av anslagen i den budgetrubrik från vilken överföringen görs,

e)när det gäller Europeiska unionens solidaritetsfond, överföra anslag från reserven till rubriken när Europaparlamentet och rådet fattat beslut om mobilisering av fonden,

f)när det gäller driftsutgifter för fonder som förvaltas inom ramen för delat genomförande, med undantag av EGFJ, överföra anslag mellan olika avdelningar, förutsatt att det rör sig om anslag för samma ändamål enligt den berörda förordningen eller om utgifter för tekniskt bistånd,

g)överföra anslag från budgetposten för en budgetgaranti till budgetposten för en annan budgetgaranti när de avsatta medlen i den gemensamma avsättningsfonden för den senare garantin inte räcker till för att göra en utbetalning när garantin tas i anspråk.

Vid tillämpning av första stycket c ska överföringar på egen hand från budgetrubriker för administrativt stöd till motsvarande driftsposter medges.

Kommissionen ska fatta sina beslut senast den 31 januari det påföljande budgetåret.

De utgifter som avses i första stycket b ska, för varje politikområde, täcka de poster som avses i artikel 45.3.

Om kommissionen överför EGFJ-anslag enligt första stycket efter den 31 december ska den fatta sitt beslut senast den 31 januari det påföljande budgetåret. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet inom två veckor efter sitt beslut om dessa överföringar.

Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om sina avsikter tre veckor innan den gör en sådan överföring som avses i första stycket b. Om Europaparlamentet eller rådet anför vederbörligen motiverade skäl inom denna period ska förfarandet i artikel 29 tillämpas.

Som ett undantag från andra stycket får kommissionen under budgetårets sista två månader på egen hand överföra anslag som avser utgifter för personal, extern personal och andra anställda från en avdelning till en annan upp till en övre gräns på 5 % av årets anslag. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet inom två veckor efter sitt beslut om dessa överföringar.

2.Kommissionen får inom sitt eget avsnitt i budgeten besluta om följande överföringar av anslag från en avdelning till en annan, förutsatt att den omedelbart meddelar Europaparlamentet och rådet sitt beslut:

a)Överföringar från den avdelning för avsättningar som avses i artikel 47 i denna förordning, om det enda villkoret för att frigöra reserven är att en grundläggande akt antas enligt artikel 294 i EUF-fördraget.

b)I vederbörligen motiverade exceptionella fall såsom internationella humanitära katastrofer och kriser som inträffar efter den 1 december under ett budgetår, överföringar av outnyttjade anslag för det budgetåret som fortfarande finns disponibla i budgetavdelningarna under rubrik 4 i den fleråriga budgetramen till budgetavdelningarna för insatser i krissituationer och humanitära insatser.

Förslag till överföringar och all information till Europaparlamentet och rådet avseende överföringar som görs i enlighet med artiklarna 27 och 28 ska åtföljas av relevanta och detaljerade styrkande handlingar som visar utnyttjandet av anslag och beräknade behov fram till budgetårets utgång, både för de budgetrubriker till vilka anslag ska överföras och de budgetrubriker från vilka de ska överföras.

Artikel 29
Förslag till överföringar som föreläggs Europaparlamentet
och rådet av institutionerna

1.Varje institution ska lägga fram sina förslag till överföringar samtidigt för Europaparlamentet och rådet.

2.Kommissionen får lägga fram förslag till överföringar av betalningsbemyndiganden till de fonder som förvaltas inom ramen för delat genomförande, med undantag av EGFJ, för Europaparlamentet och rådet senast den 10 januari det påföljande budgetåret. Överföring av betalningsbemyndiganden får ske från varje punkt i budgeten. Den period på sex veckor som avses i punkt 3 ska minskas till tre veckor.

Om överföringen inte godkänns eller bara delvis godkänns av Europaparlamentet och rådet, ska den motsvarande delen av de utgifter som avses i artikel 10.5 b belasta betalningsbemyndigandena för det påföljande budgetåret.

3.Europaparlamentet och rådet ska fatta beslut om överföringar av anslag i enlighet med punkterna 4–8.

4.Med undantag av brådskande omständigheter ska Europaparlamentet och rådet, vilket ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, överlägga om ett förslag till överföring inom en period av högst sex veckor från den dag då de två institutionerna mottagit förslaget.

5.Om kommissionen överför EGFJ-anslag i enlighet med denna artikel ska den lägga fram sina förslag till överföringar för Europaparlamentet och rådet senast den 10 januari det påföljande budgetåret.

Den period på sex veckor som avses i punkt 4 ska minskas till tre veckor.

6.Ett förslag till överföring ska anses vara godkänt om något av följande sker inom perioden på sex veckor:

a)Både Europaparlamentet och rådet godkänner förslaget.

b)Europaparlamentet eller rådet godkänner förslaget och den andra institutionen vidtar ingen åtgärd.

c)Varken Europaparlamentet eller rådet vidtar någon åtgärd eller fattar något beslut om att ändra eller avslå förslaget till överföring.

7.Den period på sex veckor som avses i punkt 4 ska, om inte Europaparlamentet eller rådet begär något annat, minskas till tre veckor vid följande omständigheter:

a)Överföringen motsvarar mindre än 10 % av anslagen i den budgetrubrik från vilken överföringen görs eller överstiger inte 5 000 000 EUR.

b)Överföringen avser uteslutande betalningsbemyndiganden och uppgår sammanlagt inte till mer än 100 000 000 EUR.

8.Om antingen Europaparlamentet eller rådet har ändrat överföringens belopp medan den andra institutionen har godkänt det eller avstått från att vidta någon åtgärd, eller om både Europaparlamentet och rådet har ändrat överföringens belopp, ska det lägsta av de två beloppen anses vara godkänt, såvida inte den berörda institutionen väljer att dra tillbaka sitt förslag till överföring.

Artikel 30
Överföringar som omfattas av särskilda bestämmelser

1.Anslag som motsvarar inkomster som avsatts för ett särskilt ändamål får överföras endast om de verkligen används till detta ändamål.

2.Ett symboliskt anslag (pro memoria) ska läggas till på en post utan anslag som beviljas genom en särskild begäran från kommissionen. Reglerna för antagande av kommissionens begäran ska vara de regler som anges i artikel 29.

3.Punkt 1 ska inte tillämpas på interna inkomster avsatta för särskilda ändamål om det inte finns några identifierade behov som gör att dessa inkomster kan användas för avsedda ändamål.

4.Beslut om överföringar för att möjliggöra utnyttjande av reserven för katastrofbistånd och krisreserven för Europeiska unionen ska fattas av Europaparlamentet och rådet på kommissionens förslag.

Vid tillämpningen av denna punkt ska förfarandet i artikel 29.3 och 29.4 tillämpas. Om Europaparlamentet och rådet inte kan enas om kommissionens förslag och inte kommer fram till en gemensam ståndpunkt om utnyttjandet av denna reserv ska de avstå från att fatta beslut om kommissionens förslag till överföring.

Förslag till överföringar från reserven för katastrofbistånd och krisreserven för Europeiska unionen ska åtföljas av relevanta och detaljerade styrkande handlingar som innehåller följande:

a)De senast tillgängliga uppgifterna om utnyttjandet av anslag och beräknade behov fram till budgetårets utgång för den budgetrubrik till vilken överföringen ska göras.

b)En undersökning av möjligheterna att omfördela anslag.

5.Överföringar från reserven för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska anses vara godkända av Europaparlamentet och rådet när beslutet om mobilisering av fonden har antagits.

KAPITEL 7
Principen om sund ekonomisk förvaltning och prestation

Artikel 31
Prestation och principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet

1.Anslag ska enligt principen om sund ekonomisk förvaltning användas på grundval av följande principer:

a)Principen om sparsamhet, som kräver att de resurser som institutionen använder för att genomföra sin verksamhet ska göras tillgängliga i rätt tid och vara av den kvantitet och kvalitet som behövs, samt ställas till förfogande till lägsta möjliga kostnad.

b)Principen om effektivitet, som avser det bästa förhållandet mellan de resurser som används och de mål som uppnås.

c)Principen om ändamålsenlighet, som avser den omfattning i vilken avsedda mål uppnås.

2.I linje med principen om sund ekonomisk förvaltning ska användningen av anslag inriktas på prestation, och för detta ändamål ska

a)mål för program och verksamheter fastställas i förväg,

b)förverkligandet av målen övervakas med hjälp av resultatindikatorer,

c)uppnådda resultat rapporteras till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artiklarna 39.3 h och 239.1 b ii.

Artikel 32
Utvärderingar

1.Program och verksamheter som ger upphov till stora utgifter ska bli föremål för utvärderingar i förväg och i efterhand (nedan kallat utvärdering), i proportion till planerade mål och utgifter.

2.Utvärderingar i förväg till stöd för utarbetande av program och verksamheter ska baseras på belägg för relaterade programs eller verksamheters prestationer och ska identifiera och analysera de problem som ska åtgärdas, mervärdet på EU-nivå, mål, förväntade effekter av olika handlingsalternativ och arrangemang för övervakning och utvärdering.

3.Utvärderingar i efterhand ska bedöma programmets eller verksamhetens prestationer, inbegripet aspekter som ändamålsenlighet, effektivitet, konsekvens, relevans och mervärde på EU-nivå. Dessa utvärderingar ska ske regelbundet och i tillräckligt god tid för att resultaten ska kunna beaktas i utvärderingar i förväg till stöd för utarbetandet av andra relaterade program och verksamheter.

Artikel 33
Obligatorisk finansieringsöversikt

1.Alla förslag eller initiativ som av kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten) eller en medlemsstat lämnas till den lagstiftande myndigheten och som kan få konsekvenser för budgeten, inklusive ändringar av antalet tjänster, ska åtföljas av en finansieringsöversikt och en utvärdering i förväg enligt artikel 32.

Alla ändringar av ett förslag eller initiativ som lämnas till den lagstiftande myndigheten och som kan få väsentliga konsekvenser för budgeten, t.ex. ändringar av antalet tjänster, ska åtföljas av en finansieringsöversikt som utarbetats av den institution som föreslår ändringen.

I finansieringsöversikten ska redogöras för de budgetrelaterade och ekonomiska faktorer som gör det möjligt för den lagstiftande myndigheten att bedöma om unionen måste vidta åtgärder. Den ska ge lämpliga upplysningar om konsekvens med andra unionsverksamheter och möjliga synergieffekter.

När det gäller åtgärder som sträcker sig över flera år ska finansieringsöversikten innehålla en beräkning av de uppskattade årliga behoven av anslag och tjänster, inklusive extern personal, samt en utvärdering av deras budgetkonsekvenser på medellång sikt.

2.Under budgetförfarandet ska kommissionen tillhandahålla de uppgifter som behövs för att utvecklingen av anslagsbehoven ska kunna jämföras med de ursprungliga prognoserna i finansieringsöversikten och mot bakgrund av framstegen i förhandlingarna om det förslag eller initiativ som lagts fram för den lagstiftande myndigheten.

3.För att minska risken för bedrägeri och oriktigheter och för att målen inte uppnås ska finansieringsöversikten enligt punkt 1 innehålla uppgifter om det interna kontrollsystem som inrättas, en beräkning av vilka kostnader och fördelar som kontrollerna enligt detta system innebär, en bedömning av den förväntade risken för fel samt uppgifter om befintliga och planerade åtgärder för att förebygga och ge skydd mot bedrägeri.

En sådan analys ska ta hänsyn till den troliga omfattningen och typen av fel, de särskilda förutsättningarna inom det berörda politikområdet och de tillämpliga reglerna.

4.Kommissionen ska när den lägger fram reviderade eller nya utgiftsförslag beräkna kontrollsystemens kostnader och fördelar samt risken för fel, enligt vad som avses i punkt 3.

Artikel 34
Intern kontroll av budgetgenomförandet

1.I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning ska budgeten genomföras med hjälp av en ändamålsenlig och effektiv intern kontroll som är avpassad för respektive metod för budgetgenomförande och i överensstämmelse med relevanta sektorsspecifika regler.

2.När det gäller genomförandet av budgeten definieras intern kontroll som en process som tillämpas på alla förvaltningsnivåer och som är utformad för att ge rimliga garantier för att följande mål uppnås:

a)Att verksamheter präglas av ändamålsenlighet, effektivitet och sparsamhet.

b)Att rapporteringen är tillförlitlig.

c)Att tillgångar och information skyddas.

d)Att bedrägerier och oriktigheter förebyggs, upptäcks, korrigeras och följs upp.

e)Att det finns fullgod riskhantering med avseende på underliggande transaktioners laglighet och korrekthet, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda betalningarnas typ.

3.En ändamålsenlig intern kontroll ska bygga på bästa internationella praxis, och i synnerhet innefatta

a)åtskillnad av uppgifter,

b)en lämplig riskhanterings- och kontrollstrategi, vari ingår kontroller på mottagarnivå,

c)undvikande av intressekonflikter,

d)tillräckliga verifieringskedjor och tillräcklig dataintegritet i datasystemen,

e) förfaranden för övervakning av ändamålsenlighet och effektivitet samt uppföljning av identifierade svagheter och undantag i den interna kontrollen,

f)periodiskt återkommande bedömningar av huruvida det interna kontrollsystemet fungerar på ett sunt sätt.

4.En effektiv intern kontroll ska grundas på följande:

a)Införande av en lämplig riskhanterings- och kontrollstrategi som är samordnad mellan relevanta aktörer i kontrollkedjan.

b)Tillgång till kontrollresultaten för alla relevanta aktörer i kontrollkedjan.

c)Vid behov, användning av förvaltningsförklaringar från genomförandepartner och oberoende revisionsuttalanden, förutsatt att kvaliteten på det arbete dessa bygger på är tillräcklig och acceptabel och att arbetet utförts i enlighet med överenskomna standarder.

d)Tillämpning av korrigerande åtgärder vid lämplig tidpunkt samt vid behov avskräckande sanktioner.

e)Klar och otvetydig lagstiftning som grund för åtgärderna.

f)Avskaffande av flerfaldiga kontroller.

g)Förbättring av kontrollers kostnadseffektivitet.

5.Om det under genomförandet visar sig att felnivån är ständigt hög ska kommissionen identifiera svagheterna i kontrollsystemen och analysera kostnader och fördelar med eventuella korrigerande åtgärder samt vidta eller föreslå lämpliga åtgärder, såsom förenkling av tillämpliga bestämmelser, förbättring av kontrollsystemen och omstrukturering av programmet eller genomförandesystemen.

KAPITEL 8
Principen om öppenhet

Artikel 35
Offentliggörande av redovisning och budgetar

1.Budgeten ska upprättas och genomföras och redovisningen läggas fram i enlighet med principen om öppenhet.

2.Europaparlamentets ordförande ska låta offentliggöra budgeten och eventuella ändringsbudgetar i deras slutgiltigt antagna lydelse i Europeiska unionens officiella tidning.

Budgetarna ska offentliggöras inom tre månader efter den dag då de förklaras slutgiltigt antagna.

Så snart som möjligt och senast fyra veckor efter det att budgeten antagits slutgiltigt ska, på kommissionens initiativ, de slutliga detaljerade uppgifterna i budgeten offentliggöras på samtliga språk på institutionernas webbplatser, i avvaktan på det formella offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning.

Den konsoliderade årsredovisningen ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 36
Offentliggörande av information om mottagare samt annan information

1.Kommissionen ska på lämpligt sätt och vid lämplig tidpunkt ge tillgång till information om mottagare, liksom arten av och ändamålet för åtgärder som finansieras genom budgeten, om den genomförs direkt i enlighet med artikel 61.1 a.

Det krav som anges i första stycket gäller även de övriga institutionerna när de genomför unionens budget.

Information om mottagare av unionsmedel som förvaltas inom ramen för direkt genomförande ska offentliggöras på en webbplats för unionsinstitutionerna senast den 30 juni året efter det budgetår då rättsliga åtaganden gjordes för medlen.

2.Den information som avses i punkt 1 första stycket ska göras tillgänglig med vederbörlig hänsyn till kraven på sekretess och säkerhet, i synnerhet skyddet av personuppgifter, och ska inbegripa följande:

a)Mottagarens namn.

b)Mottagarens belägenhet.

c)Det belopp för vilket ett rättsligt åtagande görs.

d)Åtgärdens art och ändamål.

Vid tillämpningen av första stycket b avses med begreppet belägenhet

i)mottagarens adress, om denne är en juridisk person,

ii)region på Nuts 2-nivå, om mottagaren är en fysisk person.

Denna information ska bara offentliggöras i fråga om priser som tilldelats efter tävlingar, bidrag som tilldelats genom förfaranden för tilldelning av bidrag eller kontrakt som tilldelats genom offentliga upphandlingsförfaranden och i fråga om experter som har valts ut enligt artikel 230.2. Informationen ska inte offentliggöras i fråga om

a)utbildningsstöd till fysiska personer och andra direktstöd som betalas ut till fysiska personer som är mest behövande enligt artikel 185.4 b,

b)kontrakt till mycket lågt värde som tilldelats utvalda experter enligt artikel 230.2 samt kontrakt till mycket lågt värde underskridande det belopp som avses i punkt 14.4 i bilagan till denna förordning.

Unionsinstitutionernas webbplats ska innehålla åtminstone en hänvisning till den webbplats där informationen kan återfinnas, om den inte offentliggörs direkt på den därför avsedda platsen på unionsinstitutionernas webbplats.

3.När det gäller fysiska personer ska offentliggörandet begränsas till mottagarens namn och belägenhet, det belopp för vilket ett rättsligt åtagande görs och åtgärdens ändamål. Utlämnandet av dessa uppgifter ska baseras på relevanta kriterier såsom åtgärdens periodicitet, typ eller omfattning. När det gäller personuppgifter ska informationen tas bort två år efter utgången av det budgetår då rättsliga åtaganden gjordes för beloppet. Det samma ska gälla uppgifter om juridiska personer där officiella benämningar gör det möjligt att identifiera en eller flera fysiska personer.

4.Informationen ska inte offentliggöras om ett sådant utlämnande skulle utgöra en risk för berörda enskilda personers fri- och rättigheter enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna eller skada mottagarnas affärsintressen.

5.Personer eller enheter som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c och organ som utsetts enligt artikel 62.3 ska göra information om deras mottagare tillgänglig på lämpligt sätt och vid lämplig tidpunkt.

Information om slutmottagare av medel tillhandahållna genom finansieringsinstrument som får stöd från unionens budget till belopp underskridande 500 000 EUR ska begränsas till statistiska uppgifter, aggregerade i enlighet med relevanta kriterier, t.ex. geografisk belägenhet, ekonomisk indelning av mottagare, typ av mottaget stöd och det unionspolitikområde inom ramen för vilket stödet ges.

I tillämpliga fall ska detaljnivån på uppgifterna och kriterierna fastställas i relevanta sektorsspecifika regler, och får preciseras ytterligare i ramöverenskommelserna om ekonomiskt partnerskap.

Kommissionen ska göra information om den webbplats där den information som avses i första stycket kan återfinnas tillgänglig på lämpligt sätt och vid lämplig tidpunkt.

AVDELNING III
UPPRÄTTANDE AV BUDGETEN OCH BUDGETENS STRUKTUR

KAPITEL 1
Upprättande av budgeten

Artikel 37
Inkomst- och utgiftsberäkningar

1.Varje institution, utom kommissionen, ska upprätta en beräkning över sina inkomster och utgifter som ska överlämnas till kommissionen och parallellt, för kännedom, till Europaparlamentet och rådet, före den 1 juli varje år.

2.Den höga representanten ska samråda med kommissionsledamöter med ansvar för utvecklingspolitik, grannskapspolitik och internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering när det gäller deras respektive ansvarsområden.

3.Kommissionen ska upprätta sina egna inkomst- och utgiftsberäkningar och överlämna dessa till Europaparlamentet och rådet direkt efter att de antagits.

Vid utarbetandet av sina beräkningar ska kommissionen använda de uppgifter som avses i artikel 38.

Artikel 38
Beräknad budget för de organ som avses i artikel 69

Senast den 31 januari varje år ska varje organ som avses i artikel 69, i enlighet med det instrument genom vilket det inrättats, överlämna sitt utkast till samlat programdokument till kommissionen, Europaparlamentet och rådet.

Artikel 39
Budgetförslag

1.Kommissionen ska förelägga Europaparlamentet och rådet ett budgetförslag senast den 1 september året före det budgetår som budgeten ska genomföras. Den ska även överlämna förslaget till de nationella parlamenten för kännedom.

Budgetförslaget ska innehålla en sammanfattande allmän sammanställning av unionens inkomster och utgifter, och det ska sammanföra de inkomst- och utgiftsberäkningar som avses i artikel 37. Det kan också innehålla inkomst- och utgiftsberäkningar som avviker från dem som upprättats av institutionerna.

Budgetförslagets struktur och utformning ska följa bestämmelserna i artiklarna 45–50.

Den berörda institutionen ska sammanställa en inledning som ska föregå varje avsnitt i budgetförslaget.

Kommissionen ska sammanställa en allmän inledning för hela budgetförslaget. Denna allmänna inledning ska omfatta tabeller med övergripande sifferuppgifter för varje avdelning i budgeten och motiveringar till förändringar av anslagsnivåerna från ett budgetår till nästa per utgiftskategori i den fleråriga budgetramen.

2.För att tillhandahålla mer exakta och tillförlitliga prognoser över budgeteffekterna av gällande lagstiftning och lagstiftningsförslag som ännu inte antagits ska kommissionen till budgetförslaget bifoga en vägledande budgetplanering för de kommande åren, indelad efter utgiftskategori, politikområde och budgetrubrik. Den kompletta budgetplaneringen ska innefatta alla utgiftskategorier utom jordbruk, sammanhållningspolitik och administration, för vilka endast sammanfattande uppgifter ska redovisas.

Den vägledande budgetplaneringen ska uppdateras efter det att budgeten antagits, för att integrera resultaten av budgetförfarandet och andra relevanta beslut.

3.Kommissionen ska till budgetförslaget bifoga följande:

a)En förklaring till varför budgetförslaget innehåller inkomst- och utgiftsberäkningar som avviker från dem som upprättats av de andra institutionerna.

b)Alla arbetsdokument som kommissionen bedömer vara av betydelse för institutionernas tjänsteförteckningar. Sådana arbetsdokument, som anger den senast godkända tjänsteförteckningen, ska redovisa

i)samtliga anställda vid unionen, enligt kontraktstyp,

ii)en översikt över personalpolitiken beträffande tjänster och extern personal samt könsfördelningen,

iii)antalet faktiskt tillsatta tjänster i början av det år då budgetförslaget läggs fram, med angivande av deras fördelning enligt lönegrad och administrativ enhet,

iv)en förteckning över tjänster per politikområde,

v)det ursprungliga beräknade antalet heltidsekvivalenter för varje kategori av extern personal på grundval av de beviljade anslagen samt antalet personer som faktiskt fanns på plats i början av det år då budgetförslaget läggs fram, med uppgift om deras fördelning enligt tjänstegrupp och vid behov lönegrad.

c)För de organ som avses i artiklarna 69 och 70, ett arbetsdokument med uppgift om inkomster och utgifter samt alla uppgifter om anställda enligt led b i–v.

När offentlig-privata partnerskap använder finansieringsinstrument ska uppgifterna avseende dessa instrument ingå i det arbetsdokument som avses i punkt 4.

d)Ett arbetsdokument om det planerade utnyttjandet av anslagen för budgetåret och om utestående åtaganden.

e)I fråga om anslag för administration, ett arbetsdokument med uppgift om administrativa utgifter som ska förvaltas av kommissionen inom ramen för dess budgetavsnitt.

f)Ett arbetsdokument om pilotprojekt och förberedande åtgärder som även innehåller en bedömning av resultat och planerad uppföljning.

g)Ett arbetsdokument avseende finansiering till internationella organisationer, med

i)en sammanfattning av alla bidrag, med en uppdelning per unionsprogram eller unionsfond och per internationell organisation,

ii)en motivering som förklarar varför det är effektivare för unionen att finansiera dessa internationella organisationer snarare än att agera direkt.

h)Programförklaringar eller andra relevanta dokument, med

i)en beskrivning av vilken unionspolitik och vilka unionsmål programmet ska bidra till,

ii)tydliga skäl för intervention på unionsnivå, med hänsyn till bland annat subsidiaritetsprincipen,

iii)uppdateringar när det gäller uppnående av programmål,

iv)en fullständig motivering, inbegripet en kostnads–nyttoanalys, i fråga om föreslagna ändringar av anslagsnivån,

v)information om programmets genomförandenivåer för innevarande och föregående år.

i)En sammanfattande förfalloplan över de betalningar som ska utföras under de följande budgetåren för att fullgöra budgetmässiga åtaganden som ingåtts under de föregående budgetåren.

4.När kommissionen använder finansieringsinstrument ska den till budgetförslaget bifoga ett arbetsdokument som för respektive finansieringsinstrument innehåller följande uppgifter:

a)En hänvisning till finansieringsinstrumentet och dess grundläggande akt samt en allmän beskrivning av instrumentet, dess inverkan på budgeten och mervärdet av unionens bidrag.

b)De finansinstitut som är delaktiga i genomförandet, inbegripet frågor som rör tillämpningen av artikel 150.2.

c)Finansieringsinstrumentets bidrag till förverkligandet av det berörda programmets mål, mätt med hjälp av fastställda indikatorer inbegripet, i tillämpliga fall, geografisk diversifiering.

d)Planerade transaktioner, inklusive målvolymer baserade på den eftersträvade finansiella hävstången eller, om information om detta saknas, den hävstångseffekt som de befintliga finansieringsinstrumenten ger upphov till.

e)Budgetrubriker för berörda verksamheter och aggregerade budgetmässiga åtaganden och betalningar från budgeten.

f)Genomsnittlig period mellan det budgetmässiga åtagandet att använda finansieringsinstrumentet och rättsliga åtaganden för enskilda projekt i form av eget kapital eller lån, när denna period överskrider tre år. Kommissionen ska förklara detta och vid behov tillhandahålla en handlingsplan för att förkorta denna period, inom ramen för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

g)Inkomster och återbetalningar inom för ramen för artikel 202.2, inbegripet en utvärdering av deras användning.

h)Värdet av kapitalinvesteringar, med avseende på tidigare år.

i)Det totala beloppet av avsättningar för risker och skulder samt information om unionens exponering för finansiell risk.

j)Värdeminskning av tillgångar och ianspråktagna garantier, för det föregående året och i fråga om respektive ackumulerade belopp.

k)Finansieringsinstrumentets resultat, inklusive gjorda investeringar, eftersträvad hävstångseffekt och uppnådd hävstångseffekt.

l)De avsatta medlen i den gemensamma garantifonden och, i tillämpliga fall, saldot på förvaltningskontot.

Detta arbetsdokument ska också innehålla en översikt över de administrativa utgifter som uppkommer till följd av förvaltningsavgifter och andra finansiella avgifter eller driftsavgifter som betalas för förvaltning av finansieringsinstrument, totalt och per förvaltningspartner samt per förvaltat finansieringsinstrument.

5.Om kommissionen har gett en budgetgaranti ska den till budgetförslaget bifoga ett arbetsdokument som för respektive budgetgaranti och för den gemensamma garantifonden innehåller följande uppgifter:

a)En hänvisning till budgetgarantin och dess grundläggande akt samt en allmän beskrivning av garantin, dess inverkan på det ekonomiska ansvaret enligt budgeten och mervärdet av unionens stöd.

b)Motparter för garantin, inbegripet frågor som rör tillämpningen av artikel 150.2.

c)Dess bidrag till förverkligandet av budgetgarantins mål, mätt med hjälp av fastställda indikatorer inbegripet, i tillämpliga fall, geografisk diversifiering och mobilisering av medel från den privata sektorn.

d)Information om transaktioner som täcks av garantin, på aggregerad basis för sektorer, länder och instrument, inbegripet i tillämpliga fall portföljer och stöd som kombineras med andra unionsinsatser.

e)Det finansiella belopp som överförts till förmånstagare och en bedömning av den hävstångseffekt som uppnåtts av projekt som stötts av garantin.

f)Information aggregerad på samma basis som i led d när det gäller anspråk på garantin, förluster, återlämningar, belopp som drivits in och andra erhållna betalningar.

g)Information om ekonomisk förvaltning av den gemensamma garantifonden och dess resultat och risk vid utgången av föregående kalenderår.

h)Den effektiva avsättningsnivån i den gemensamma garantifonden och, i tillämpliga fall, efterföljande överföringar i enlighet med artikel 206.3.

i)Finansiella flöden i den gemensamma avsättningsfonden under föregående kalenderår, betydande transaktioner samt all relevant information om unionens exponering för finansiell risk.

j)Enligt artikel 203.3, en bedömning av hållbarheten hos de ansvarsförbindelser som bärs av unionens budget och som avser finansiella transaktioner.

6.Om kommissionen använder unionsförvaltningsfonder ska den till budgetförslaget bifoga ett arbetsdokument om verksamheter som stöds av sådana fonder samt om deras genomförande och resultat.

7.Kommissionen ska till budgetförslaget även bifoga alla ytterligare arbetsdokument som den bedömer kan tjäna som stöd för förslaget.

8.I enlighet med artikel 8.5 i rådets beslut 2010/427/EU 34 och för att sörja för öppenhet i budgeten i fråga om unionens yttre åtgärder ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet, tillsammans med budgetförslaget, översända ett arbetsdokument som uttömmande redogör för

a)alla administrativa utgifter och driftsutgifter i förbindelse med unionens yttre åtgärder, inbegripet för uppgifter inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, som finansieras genom budgeten,

b)utrikestjänstens totala administrativa utgifter för det föregående året, uppdelade på utgifter per unionsdelegation och för utrikestjänstens centrala administration, samt dess driftsutgifter, uppdelade per geografiskt område (region, land), tematiskt område, unionsdelegation och uppdrag.

9.Det arbetsdokument som avses i punkt 6 ska även redovisa

a)antalet tjänster i varje lönegrad i varje kategori och antalet fasta och tillfälliga tjänster, medräknat kontrakts- och lokalanställda, beviljade inom ramarna för anslagen vid var och en av unionens delegationer och inom utrikestjänstens centrala administration,

b)eventuella ökningar eller minskningar av antalet tjänster inom utrikestjänstens centrala administration och inom unionens samtliga delegationer, för varje lönegrad och kategori, jämfört med föregående budgetår.

Artikel 40
Ändringsskrivelser till budgetförslaget

På grundval av nya uppgifter som inte fanns tillgängliga när budgetförslaget upprättades får kommissionen, på eget initiativ eller på begäran från en av de övriga institutionerna vad gäller deras respektive avsnitt, samtidigt förelägga Europaparlamentet och rådet ändringsskrivelser genom vilka budgetförslaget ändras, innan den förlikningskommitté som avses i artikel 314 i EUF-fördraget sammankallas. Skrivelserna kan inbegripa en ändringsskrivelse med i synnerhet uppdaterade utgiftsberäkningar på jordbruksområdet.

Artikel 41
Medlemsstaternas skyldigheter till följd av budgetens antagande

1.Europaparlamentets ordförande ska förklara att budgeten är slutgiltigt antagen i enlighet med förfarandet i artikel 314.9 i EUF-fördraget och artikel 106a i Euratomfördraget.

2.När budgeten har förklarats slutgiltigt antagen ska varje medlemsstat vara förpliktad att, från och med den 1 januari påföljande budgetår eller från och med den dag då budgeten förklaras slutgiltigt antagen om den infaller efter den 1 januari, betala unionen de belopp som förfaller till betalning enligt förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

Artikel 42
Förslag till ändringsbudgetar

1.Kommissionen får lägga fram förslag till ändringsbudgetar, som primärt är inkomstrelaterade, för att

a)i budgeten ta upp saldot från föregående budgetår, i enlighet med förfarandet i artikel 17,

b)revidera prognosen för egna medel på grundval av uppdaterade ekonomiska prognoser, och

c)uppdatera den reviderade prognosen för egna medel och andra inkomster samt för att se över tillgången till och behovet av betalningsbemyndiganden.

Kommissionen får i möjligaste mån och i berättigade fall föreslå utgiftsrelaterade ändringar i kombination med de inkomstrelaterade ändringar som avses i första stycket.

Om det föreligger oundvikliga, exceptionella och oförutsebara omständigheter får kommissionen lägga fram förslag till ändringsbudgetar som primärt är utgiftsrelaterade.

2.Begäranden om en ändringsbudget under samma omständigheter som i punkt 1 från andra institutioner än kommissionen ska överlämnas till kommissionen.

Innan kommissionen och övriga institutioner lägger fram ett förslag till ändringsbudget ska de undersöka utrymmet för omfördelning av de berörda anslagen och då särskilt ta hänsyn till eventuellt förväntat underutnyttjande av anslag.

Artikel 41 ska gälla för ändringsbudgetar. Ändringsbudgetar ska underbyggas med utgångspunkt i den budget vars beräkningar de ändrar.

3.Alla förslag till ändringsbudgetar ska av kommissionen överlämnas samtidigt till Europaparlamentet och rådet senast den 15 oktober varje budgetår, utom under vederbörligen motiverade exceptionella omständigheter. Till en begäran om ändringsbudget som lagts fram av övriga institutioner får kommissionen bifoga ett yttrande.

4.Till förslagen till ändringsbudgetar ska fogas motiveringar samt den information om genomförandet av budgeten för föregående och innevarande budgetår som finns tillgänglig när förslagen upprättas.

Artikel 43
Tidigarelagt överlämnande av beräkningar och av budgetförslag

Kommissionen, Europaparlamentet och rådet får komma överens om att tidigarelägga vissa datum för överlämnande av beräkningarna och för antagande och överlämnande av budgetförslaget. En sådan överenskommelse får emellertid inte medföra att de frister som föreskrivs för behandlingen av dessa texter enligt artikel 314 i EUF-fördraget och artikel 106a i Euratomfördraget förkortas eller förlängs.

KAPITEL 2
Budgetens struktur och utformning

Artikel 44
Budgetens struktur

Budgeten ska bestå av

a)en allmän sammanställning av inkomster och utgifter,

b)separata avsnitt för varje institution, med undantag av Europeiska rådet och rådet, som ska dela samma avsnitt, indelade i inkomst- och utgiftsberäkningar.

Artikel 45
Kontoplanen

1.Europaparlamentet och rådet ska dela in kommissionens inkomster och övriga institutioners inkomster och utgifter efter typ eller ändamål i avdelningar, kapitel, artiklar och punkter.

2.Utgiftsberäkningen i kommissionens avsnitt i budgeten ska följa en kontoplan som fastställs av Europaparlamentet och rådet och som delas in efter anslagens ändamål.

Varje avdelning i budgeten ska motsvara ett politikområde och varje kapitel ska i regel motsvara ett program eller en verksamhet.

Varje avdelning får innehålla driftsanslag och administrativa anslag. Inom varje avdelning ska de administrativa anslagen sammanföras till ett enda kapitel.

Kontoplanen ska upprättas enligt principerna om specificering, öppenhet och sund ekonomisk förvaltning. Den ska ge den klarhet och öppenhet som krävs för budgetprocessen, underlätta identifieringen av huvudmålen som de återspeglas i relevanta rättsliga grunder och möjliggöra val av politiska prioriteringar samt ett effektivt och ändamålsenligt genomförande.

3.När administrativa anslag till enskilda avdelningar presenteras efter ändamål ska de delas in på följande sätt:

a)Utgifter för personal enligt tjänsteförteckningen: ett anslagsbelopp och det antal tjänster i tjänsteförteckningen som motsvarar de utgifterna.

b)Utgifter för extern personal och andra utgifter som avses i artikel 28.1 första stycket b och som finansieras under rubriken ”Administration” i den fleråriga budgetramen.

c)Utgifter för byggnader och övriga relaterade utgifter, däribland lokalvård och underhåll, hyror, telekommunikation, vatten, gas och el.

d)Extern personal och tekniskt bistånd med direkt koppling till genomförandet av program.

Alla administrativa utgifter hos kommissionen av en typ som är gemensam för flera avdelningar ska tas upp i en separat sammanställning som delas in per typ.

Artikel 46
Negativa inkomster

1.Budgeten får inte innehålla negativa inkomster, utom när de härrör från negativ avkastning på insättningar.

2.De egna medel som uppbärs enligt rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel ska vara nettobelopp och återges som nettobelopp i sammanställningen av inkomster i budgeten.

Artikel 47
Avsättningar

1.Varje avsnitt i budgeten får innehålla en avdelning för ”Avsättningar”. Anslag ska tas upp i en sådan avdelning i följande fall:

a)Det finns ingen grundläggande akt för den berörda åtgärden när budgeten upprättas.

b)Det finns en allvarligt grundad osäkerhet om huruvida de anslag som tagits upp i de berörda driftsposterna är tillräckliga, eller om de kan genomföras på villkor som överensstämmer med principen om sund ekonomisk förvaltning.

Anslagen i en sådan avdelning får bara användas efter överföring i enlighet med förfarandet i artikel 28.1 första stycket c i denna förordning, i de fall där antagandet av den grundläggande akten omfattas av förfarandet i artikel 294 i EUF-fördraget, och i enlighet med förfarandet i artikel 29 i denna förordning i alla övriga fall.

2.Om det skulle uppstå särskilda svårigheter med genomförandet får kommissionen, under loppet av ett budgetår, föreslå att anslag överförs till avdelningen för ”Avsättningar”. Europaparlamentet och rådet ska besluta om sådana överföringar i enlighet med artikel 29.

Artikel 48
Negativ reserv

Kommissionens avsnitt i budgeten får innehålla en ”negativ reserv” på högst 400 000 000 EUR. En sådan reserv, som ska tas upp i en separat avdelning, ska endast omfatta betalningsbemyndiganden.

Denna negativa reserv ska utnyttjas före budgetårets utgång genom överföring i enlighet med förfarandet i artiklarna 28 och 29.

Artikel 49
Reserven för katastrofbistånd och krisreserven för Europeiska unionen

1.Kommissionens avsnitt i budgeten ska innehålla en reserv för katastrofbistånd till förmån för tredjeländer och en krisreserv för Europeiska unionen.

2.De reserver som avses i punkt 1 ska utnyttjas före budgetårets utgång genom överföring i enlighet med förfarandet i artiklarna 28 och 30.

Artikel 50
Budgetens utformning

1.I budgeten ska följande ingå:

a)I den allmänna sammanställningen av inkomster och utgifter:

i)Unionens beräknade inkomster för budgetåret i fråga (”år n”).

ii)De beräknade inkomsterna för det föregående budgetåret samt inkomsterna för år n–2.

iii)Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden för år n.

iv)Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden för det föregående budgetåret.

v)Utgifter för vilka åtaganden ingåtts och utgifter som betalats ut år n–2, varvid de senare även ska anges som procentandel av budgeten för år n.

vi)Lämpliga anmärkningar till varje underindelning i enlighet med artikel 45.1. Budgetanmärkningarna ska innehålla hänvisningar till den grundläggande akten, när en sådan finns, och lämpliga förklaringar till anslagens art och ändamål.

b)I varje avsnitt ska inkomsterna och utgifterna redovisas enligt samma struktur som i led a.

c)När det gäller personal:

i)En tjänsteförteckning för varje avsnitt, där antalet fasta och tillfälliga tjänster som beviljats inom ramarna för anslagen fastställs för varje lönegrad i varje kategori och inom varje tjänstegrupp.

ii)En tjänsteförteckning över personal som avlönas genom anslagen för forskning och teknisk utveckling avseende direkta åtgärder och en tjänsteförteckning över personal som avlönas genom samma anslag avseende indirekta åtgärder. Dessa tjänsteförteckningar ska delas upp efter kategori och lönegrad, med åtskillnad mellan fasta och tillfälliga tjänster som beviljats inom ramarna för anslagen.

iii)En tjänsteförteckning som för varje organ som avses i artikel 69 och som får bidrag som belastar budgeten fastställer antalet tjänster indelat efter lönegrad och kategori. Tjänsteförteckningen ska utöver antalet tjänster som beviljats för budgetåret även visa antalet tjänster som beviljades för det föregående året. Personalen vid Euratoms försörjningsbyrå ska redovisas separat inom kommissionens tjänsteförteckning.

d)När det gäller ekonomiskt stöd och budgetgarantier:

i)I den allmänna sammanställningen av inkomster ska budgetrubriker införas som svarar mot transaktionerna i fråga och som är avsedda för återbetalningar från mottagare som inledningsvis inte fullgjort sina förpliktelser. För dessa rubriker ska ett symboliskt anslag (pro memoria) anges, åtföljt av lämpliga anmärkningar.

ii)I kommissionens avsnitt:

–Budgetrubriker för unionens garantier för transaktionerna i fråga. För dessa rubriker ska ett symboliskt anslag (pro memoria) anges, förutsatt att inga faktiska utgifter som måste täckas med definitiva anslag har uppstått.

–Anmärkningar med hänvisning till den grundläggande akten och uppgift om de planerade transaktionernas volym och löptiden för samt unionens finansiella garanti för dessa transaktioner.

iii)I en bilaga till kommissionens avsnitt, även som en indikation på motsvarande risker:

–Uppgifter om löpande kapitaltransaktioner och skuldförvaltning.

–Uppgifter om kapitaltransaktioner och skuldförvaltning för år n.

e)När det gäller finansiering som förvaltas av enheter enligt artikel 61.1 c:

i)En hänvisning till det berörda programmets grundläggande akt.

ii)Motsvarande budgetrubriker.

iii)En allmän beskrivning av åtgärden, inklusive dess löptid och inverkan på budgeten.

f)De totala anslagen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) ska tas upp i ett kapitel med rubriken ”Gusp”, med särskilda artiklar. Dessa artiklar ska täcka Gusp-utgifterna och ska innehålla särskilda poster för åtminstone de enskilda mest omfattande uppdragen.

2.Utöver de dokument som avses i punkt 1 får Europaparlamentet och rådet bifoga budgeten alla andra relevanta dokument.

Artikel 51
Regler om tjänsteförteckningar

1.De tjänsteförteckningar som avses i artikel 50.1 c ska för varje institution eller organ utgöra en absolut övre gräns. Inga tillsättningar får göras utöver denna gräns.

Varje institution eller organ får dock ändra i sina tjänsteförteckningar med upp till 10 % av antalet beviljade tjänster, utom när det gäller tjänster i lönegraderna AD 16, AD 15 och AD 14, och detta på följande villkor:

a)Volymen av personalanslagen för ett helt budgetår får inte påverkas.

b)Dessa ändringar ska hållas inom ramen för det totala antalet beviljade tjänster per tjänsteförteckning.

c)Institutionen eller organet ska ha deltagit i en riktmärkning tillsammans med andra institutioner och organ i unionen, vilken inletts genom kartläggningen av kommissionens personalresurser.

Institutionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om sin avsikt tre veckor innan den genomför sådana ändringar som avses i andra stycket. Om Europaparlamentet eller rådet anför vederbörligen motiverade skäl inom denna period ska institutionen avstå från att genomföra ändringarna och förfarandet i artikel 42 tillämpas.

2.Genom undantag från punkt 1 första stycket får verkningarna av deltidsarbete som beviljats av tillsättningsmyndigheten i enlighet med tjänsteföreskrifterna kompenseras genom nytillsättningar.

KAPITEL 3
Budgetdisciplin

Artikel 52
Förenlighet med den fleråriga budgetramen

Budgeten ska vara förenlig med den fleråriga budgetramen.

Artikel 53
Unionsakters förenlighet med budgeten

Om de disponibla anslagen i budgeten skulle överskridas vid genomförandet av en unionsakt, får akten genomföras finansiellt först sedan budgeten har ändrats för detta syfte.

AVDELNING IV
GENOMFÖRANDE AV BUDGETEN

KAPITEL 1
Allmänna bestämmelser

Artikel 54
Genomförande av budgeten i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och allmänhetens åsikter

1.Kommissionen ska på eget ansvar och inom ramarna för de beviljade anslagen genomföra budgeten med avseende på både inkomster och utgifter i enlighet med denna förordning.

2.Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen för att se till att anslagen används enligt principen om sund ekonomisk förvaltning.

3.Kommissionen, medlemsstaterna eller andra enheter som genomför unionens budget får konsultera allmänheten när det gäller genomförandet av unionens budget.

Artikel 55
Information om överföring av personuppgifter för revisionsändamål

I varje meddelande i samband med tilldelning av bidrag, upphandlingskontrakt eller priser som förvaltas inom ramen för direkt genomförande ska potentiella bidragsmottagare, anbudssökande, anbudsgivare och deltagare, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 35 , informeras om att personuppgifter om dem kan komma att vidarebefordras till interna revisionsenheter, Europeiska revisionsrätten eller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och mellan utanordnare inom kommissionen och genomförandeorgan och unionsorgan som avses i artikel 70, i syfte att skydda unionens ekonomiska intressen.

Artikel 56
Kravet på en grundläggande akt och undantag från detta krav

1.En grundläggande akt ska ha antagits innan anslag som tagits upp i budgeten för en unionsåtgärd får användas.

2.Genom undantag från punkt 1 får dock följande anslag användas utan någon grundläggande akt, förutsatt att de åtgärder som ska finansieras omfattas av unionens behörighet:

a)Anslag till pilotprojekt av experimentell karaktär som syftar till att kontrollera om en åtgärd är genomförbar och ändamålsenlig. Därtill hörande åtagandebemyndiganden får tas upp i budgeten för högst två på varandra följande budgetår.

Det totala anslagsbeloppet för pilotprojekten får inte överstiga 40 000 000 EUR per budgetår.

b)Anslag till förberedande åtgärder inom tillämpningsområdet för EUF-fördraget och Euratomfördraget, avsedda att förbereda förslag till framtida åtgärder. De förberedande åtgärderna ska följa en enhetlig strategi och får vara utformade på olika sätt. Därtill hörande åtagandebemyndiganden får tas upp i budgeten för högst tre på varandra följande budgetår. Förfarandet för antagande av den relevanta grundläggande akten ska vara slutfört före utgången av det tredje budgetåret. Under det förfarandet ska de åtaganden som ingås för anslagen respektera den förberedande åtgärdens särdrag med avseende på den planerade verksamheten, de eftersträvade målen samt mottagarna. Följaktligen får de medel som används inte i volym motsvara de medel som tänkts användas för finansieringen av själva de slutliga åtgärderna.

Det totala anslagsbeloppet för de nya förberedande åtgärder som avses i detta led får inte överstiga 50 000 000 EUR per budgetår och det totala beloppet för de åtaganden som faktiskt ingås för förberedande åtgärder får inte överstiga 100 000 000 EUR.

c)Anslag till förberedande åtgärder som omfattas av avdelning V i EU-fördraget. Sådana åtgärder ska vara begränsade till en kort tidsperiod och utformas för att skapa förutsättningar för insatser från unionens sida för att uppfylla målen med Gusp och för att anta nödvändiga rättsliga instrument.

När det gäller unionens krishanteringsinsatser ska de förberedande åtgärderna utformas för att bland annat bedöma de operativa kraven, säkerställa att resurser snabbt kan göras tillgängliga eller skapa förutsättningar ute på fältet för insatsens igångsättande.

Förberedande åtgärder ska godkännas av rådet på förslag av den höga representanten.

För att säkerställa ett snabbt genomförande av förberedande åtgärder ska den höga representanten så tidigt som möjligt underrätta Europaparlamentet och kommissionen om rådets avsikt att inleda en förberedande åtgärd och framför allt om vilka resurser som uppskattningsvis krävs för detta ändamål. Kommissionen ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att medlen utbetalas snabbt.

Finansieringen av åtgärder som rådet godkänt för förberedelse av unionens krishanteringsinsatser på grundval av avdelning V i EU-fördraget ska täcka de tillkommande kostnader som uppstår direkt vid utstationering av ett uppdrag eller en grupp på platsen, där personal från unionsinstitutionerna ingår, t.ex. försäkringskostnader för ökade risker, kostnader för resor och logi och dagtraktamenten.

d)Anslag till punktåtgärder eller åtgärder med obegränsad varaktighet som kommissionen genomför i enlighet med de uppgifter som följer av dess befogenheter på det institutionella planet enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget, utöver den initiativrätt som kommissionen har enligt led b när det gäller lagstiftning, och enligt de särskilda behörigheter som kommissionen har tilldelats direkt genom de fördragen, vilka ska förtecknas i de delegerade akter som antas i enlighet med denna förordning.

e)Anslag till varje institutions drift inom ramen för dess administrativa självständighet.

Artikel 57
Institutionernas genomförande av budgeten, med undantag av kommissionen

1.Kommissionen ska ge övriga institutioner de befogenheter som krävs för att dessa ska kunna genomföra sina respektive avsnitt av budgeten.

2.Kommissionen får ingå avtal med övriga unionsinstitutioner för att underlätta utnyttjandet av anslag, i synnerhet administrativa avtal om tillhandahållande av tjänster, leverans av varor, utförande av byggentreprenader eller genomförande av fastighetskontrakt.

3.Sådana servicenivåavtal får också ingås mellan avdelningar inom unionsinstitutionerna, unionsorgan, europeiska byråer, organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i EU-fördraget och generalsekreterarens kontor vid styrelsen för Europaskolorna. Dessa avtal ska möjliggöra återvinning av de kostnader som uppstår till följd av deras genomförande.

Artikel 58
Delegering av befogenheter vad gäller budgetens genomförande

1.Kommissionen och var och en av de övriga institutionerna får inom sina respektive avdelningar delegera sina befogenheter vad gäller budgetens genomförande enligt villkoren i denna förordning samt i deras interna regler och inom de gränser som de själva sätter i det instrument genom vilket delegeringen beslutas. De till vilka ansvar delegeras ska agera inom ramarna för de befogenheter som uttryckligen har tilldelats dem.

2.Kommissionen får dock delegera genomförandebefogenheter för driftsanslag inom sitt eget budgetavsnitt till chefer för unionens delegationer och, för att säkerställa kontinuitet i verksamheten i delegationschefernas frånvaro, till ställföreträdande delegationschefer. När chefer för unionens delegationer fungerar som kommissionens vidaredelegerade utanordnare, samt i deras frånvaro deras ställföreträdare, ska de tillämpa kommissionens regler för genomförande av budgeten och omfattas av samma uppgifter, skyldigheter och ansvarsskyldighet som kommissionens övriga vidaredelegerade utanordnare.

Kommissionen får dra in delegeringen i enlighet med sina egna regler.

För tillämpningen av första stycket ska den höga representanten vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta samarbetet mellan unionens delegationer och kommissionens avdelningar.

3.Utrikestjänsten får undantagsvis delegera sina genomförandebefogenheter för administrativa anslag inom sitt eget budgetavsnitt till kommissionens personal i en delegation, om detta krävs för att säkerställa kontinuitet i delegationens förvaltning i frånvaro av utrikestjänstens behöriga utanordnare. I de exceptionella fall där kommissionens personal i unionens delegationer fungerar som vidaredelegerade utanordnare för utrikestjänsten ska de tillämpa utrikestjänstens interna regler för budgetgenomförande och omfattas av samma uppgifter, skyldigheter och ansvarsskyldighet som utrikestjänstens övriga vidaredelegerade utanordnare.

Utrikestjänsten får dra in delegeringen i enlighet med sina egna regler.

Artikel 59
Intressekonflikter

1.Aktörer i budgetförvaltningen enligt definitionen i avdelning IV kapitel 4 och andra personer som medverkar i genomförande och förvaltning av budgeten inom ramen för direkt, indirekt och delat genomförande, inbegripet förberedande åtgärder, revisioner eller kontroller, får inte utföra handlingar som kan leda till en konflikt mellan sitt egenintresse och unionens intresse. De ska också vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att intressekonflikter uppstår vid utförandet av uppgifter inom deras behörighet och för att åtgärda situationer som ur objektiv synvinkel kan uppfattas som en intressekonflikt.

2.Vid tillämpning av punkt 1 anses en intressekonflikt föreligga om en aktör i budgetförvaltningen eller en annan person enligt punkt 1 av familjeskäl, känslomässiga skäl, skäl som hänger samman med politisk eller nationell koppling, ekonomiskt intresse eller något annat direkt eller indirekt personligt intresse sätter en opartisk och objektiv tjänsteutövning på spel.

Artikel 60
Intressekonflikter för anställda

Om risken för en intressekonflikt enligt artikel 59 rör en anställd som omfattas av tjänsteföreskrifterna ska den anställde underrätta den delegerade utanordnaren, som skriftligen ska fastställa om en intressekonflikt föreligger. Den anställde ska också underrätta sin närmaste överordnade. Om en intressekonflikt konstateras, ska tillsättningsmyndigheten befria tjänstemannen från dennes ansvar i detta ärende. Den delegerade utanordnaren ska personligen säkerställa att alla ytterligare lämpliga åtgärder vidtas.

KAPITEL 2
Metoder för genomförande

Artikel 61
Metoder för genomförande av budgeten

1.Kommissionen ska genomföra budgeten på något av följande sätt:

a)Direkt (”direkt genomförande”) genom sina egna avdelningar, inklusive via sin personal i unionens delegationer under övervakning av respektive delegationschef i enlighet med artikel 58.2, eller via de genomförandeorgan som avses i artikel 68.

b)Delat genomförande med medlemsstater (”delat genomförande”).

c)Indirekt (”indirekt genomförande”), där detta föreskrivs i den grundläggande akten eller i de fall som avses i artikel 56.2 a–d, med

i)tredjeländer eller organ som utsetts av dem,

ii)internationella organisationer eller deras organ, enligt definitionen i artikel 151,

iii)Europeiska investeringsbanken eller Europeiska investeringsfonden (”EIB-gruppen”),

iv)organ som avses i artiklarna 69 och 70,

v)offentligrättsliga organ,

vi)privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, i den utsträckning som dessa lämnar tillräckliga ekonomiska garantier,

vii)organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts uppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier,

viii)organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i EU-fördraget och som fastställs i den grundläggande akten.

2.Kommissionen ska ansvara för att budgeten genomförs i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget och får inte delegera genomförandet av budgeten till tredje parter, om detta skulle medföra ett betydande skönsmässigt handlingsutrymme och kunna användas som ett verktyg för politiska överväganden.

Kommissionen får inte, med hjälp av kontrakt enligt avdelning VII, lägga ut på entreprenad uppgifter som innebär myndighetsutövning och ger utrymme för skönsmässiga bedömningar.

Artikel 62
Delat genomförande med medlemsstater

1.När budgeten förvaltas inom ramen för delat genomförande ska kommissionen och medlemsstaterna iaktta principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering, och säkerställa att unionens insats är synlig. Kommissionen och medlemsstaterna ska för detta ändamål uppfylla sina respektive förpliktelser i fråga om revision och kontroller och åta sig det ansvar som följer därav enligt denna förordning. Kompletterande bestämmelser ska fastställas i sektorsspecifika regler.

2.Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder, inbegripet lagstiftningsmässiga, regleringsrelaterade och administrativa åtgärder, som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen, genom att

a)förvissa sig om att åtgärder som finansieras genom budgeten genomförs på ett korrekt och ändamålsenligt sätt och i enlighet med tillämpliga sektorsspecifika regler, och i detta syfte, i enlighet med punkt 3 utse och övervaka organ som ska ansvara för förvaltningen och kontrollen av unionens medel,

b)förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och bedrägerier.

För att skydda unionens ekonomiska intressen ska medlemsstaterna, med iakttagande av proportionalitetsprincipen och i enlighet med denna artikel och tillämpliga sektorsspecifika regler, utföra förhands- och efterhandskontroller, vilka där så är lämpligt ska omfatta kontroller på plats genom granskning av representativa och/eller riskbaserade urval av transaktioner. De ska också inkassera felaktigt utbetalda belopp och inleda rättsliga förfaranden i detta avseende där så krävs.

Medlemsstaterna ska ålägga mottagarna ändamålsenliga, avskräckande och proportionella sanktioner när detta föreskrivs i sektorsspecifika regler och i särskilda bestämmelser i nationell lagstiftning.

Kommissionen ska, som en del i sin riskbedömning och i enlighet med sektorsspecifika regler, övervaka de förvaltnings- och kontrollsystem som inrättats i medlemsstaterna. Kommissionen ska i sitt revisionsarbete respektera proportionalitetsprincipen och ta hänsyn till bedömd risk i enlighet med de sektorsspecifika reglerna.

3.I enlighet med kriterierna och förfarandena i sektorsspecifika regler ska medlemsstaterna, på lämplig nivå, utse organ som ska ansvara för förvaltningen och kontrollen av unionens medel. Sådana organ får också utföra andra uppgifter som inte har samband med förvaltningen av unionens medel, och får anförtro några av sina uppgifter på andra organ, däribland de organ som anges i artikel 61.1 c ii och iii.

När medlemsstaterna fattar beslut om vilket organ som ska utses får de grunda sina beslut på huruvida förvaltnings- och kontrollsystem i princip är desamma som de som redan fanns under den tidigare perioden och om de har fungerat ändamålsenligt.

Om revisions- och kontrollresultat visar att de utsedda organen inte längre uppfyller kriterierna i de sektorsspecifika reglerna ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att se till att bristerna i genomförandet av dessa organs uppgifter åtgärdas, inbegripet att dra tillbaka beslutet om att utse dessa organ i enlighet med sektorsspecifika regler.

Kommissionens roll i den process som beskrivs i denna punkt ska fastställas i sektorsspecifika regler.

4.Organ som utsetts enligt punkt 3 ska

a)inrätta ett ändamålsenligt och effektivt internt kontrollsystem och säkerställa att detta system fungerar,

b)använda ett system för redovisning som ger exakta, fullständiga och tillförlitliga uppgifter som görs tillgängliga i tid,

c)tillhandahålla den information som krävs enligt punkt 5,

d)säkerställa offentliggörande i efterhand i enlighet med artikel 36.2. Vid all behandling av personuppgifter ska det nationella regelverket för genomförande av direktiv 95/46/EG följas.

5.De organ som utsetts enligt punkt 3 ska senast den 15 februari påföljande budgetår förse kommissionen med följande:

a)Sina räkenskaper över utgifter som de, under den berörda referensperioden enligt de sektorsspecifika reglerna, haft för utförande av de uppgifter de anförtrotts och som lagts fram för kommissionen för återbetalning. I dessa räkenskaper ska det finnas uppgifter om förfinansiering och belopp för vilka indrivningsförfaranden har påbörjats eller har slutförts. Räkenskaperna ska åtföljas av en förvaltningsförklaring där det enligt uppfattningen hos dem som är ansvariga för förvaltningen av medlen intygas att

i)uppgifterna framställs på ett rättvisande sätt och är fullständiga och exakta,

ii)utgifterna har använts för tilltänkta ändamål, såsom de anges i de sektorsspecifika reglerna,

iii)de kontrollsystem som införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

b)En årlig sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och av utförda kontroller, inklusive en analys av typerna och omfattningen av fel och svagheter identifierade i systemen, samt en redogörelse för vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits eller planeras.

De räkenskaper som avses i första stycket a och den sammanfattning som avses i första stycket b ska åtföljas av ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan, som utarbetats enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder. I detta yttrande ska det anges om räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild, om utgifter för vilka det begärts återbetalning från kommissionen är lagliga och korrekta samt om de kontrollsystem som inrättats fungerar korrekt. Av yttrandet ska det också framgå om revisionsarbetet föranleder tvivel på vad som sägs i den förvaltningsförklaring som avses i första stycket a.

Tidsfristen den 15 februari får i undantagsfall förlängas av kommissionen till den 1 mars efter ett meddelande från den berörda medlemsstaten.

Medlemsstaterna får på lämplig nivå offentliggöra den information som avses i denna punkt.

Medlemsstaterna får dessutom tillhandahålla uttalanden som undertecknats på lämplig nivå och som bygger på den information som avses i denna punkt.

6.För att säkerställa att unionens medel används enligt gällande regler ska kommissionen

a)tillämpa förfaranden för granskning och godkännande av de utsedda organens räkenskaper som fastställer att dessa räkenskaper är fullständiga, exakta och sanningsenliga,

b)undanta utgifter för belopp som har betalats ut i strid med gällande lag från finansiering från unionen,

c)avbryta betalningsfrister eller betalningar när detta föreskrivs i sektorsspecifika regler.

Kommissionen ska helt eller delvis upphöra med avbrytandet av betalningsfrister eller betalningar efter det att en medlemsstat lagt fram sina iakttagelser och så snart som den vidtagit nödvändiga åtgärder. Den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 73.9 ska behandla alla krav som anges i detta stycke.

7.De sektorsspecifika reglerna ska beakta behoven hos programmen för europeiskt territoriellt samarbete när det i synnerhet gäller förvaltningsförklaringens innehåll, förfarandet i punkt 3 och revisionsfunktionen.

8.Kommissionen ska föra ett register över de organ som ansvarar för förvaltning, certifiering och revision inom ramen för de sektorsspecifika reglerna.

För att främja bästa praxis vid genomförande av strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, EGFJ och Europeiska fiskerifonden får kommissionen i informationssyfte förse de organ som ansvarar för förvaltning och kontroll med en metodhandledning som beskriver kommissionens egen strategi och metod för kontroller, inklusive checklistor och exempel på bästa praxis. Denna handledning ska uppdateras så snart det behövs.

9.Medel som fördelas till medlemsstaterna inom ramen för delat genomförande får även användas i kombination med transaktioner och instrument som genomförs inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar.

KAPITEL 3
EUROPEISKA BYRÅER OCH UNIONSORGAN

Avsnitt 1
Europeiska byråer

Artikel 63
Definition och tillämpningsområde

1.Med europeiska byråer avses administrativa strukturer som kommissionen ensam eller i samarbete med en eller flera institutioner har inrättat för att utföra vissa uppgifter av övergripande karaktär, förutsatt att detta kan motiveras av en kostnads-nyttoanalys och en bedömning av tillhörande risker.

2.Inom ramen för sin behörighet

a)ska europeiska byråer utföra obligatoriska uppgifter som anges i deras etableringsakt eller i annan unionslagstiftning,

b)får europeiska byråer utföra icke-obligatoriska uppgifter som beviljats av respektive förvaltningskommitté efter beaktande av kostnad och nytta och tillhörande risker för involverade parter. För att kunna utföra dessa uppgifter kan till byrån delegeras utanordnarbefogenheter eller får byrån ingå särskilda servicenivåavtal med unionsinstitutioner, unionsorgan, andra europeiska byråer eller tredje parter.

3.Bestämmelserna i detta avsnitt ska tillämpas på Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, med undantag av punkt 4 i denna artikel, artikel 65 och punkterna 1, 2 och 3 i artikel 66.

4.Kommissionens internrevisor ska utöva alla befogenheter som anges i kapitel 8 i denna avdelning.

Artikel 64
Anslag till de europeiska byråerna

1.De anslag som respektive europeisk byrå beviljats för att genomföra obligatoriska uppgifter ska tas upp i en särskild budgetrubrik i kommissionens avsnitt i budgeten och ska preciseras i en bilaga till det avsnittet.

Den bilaga som avses i första stycket ska utformas som en inkomst- och utgiftsberäkning, indelad på samma sätt som budgetens avsnitt.

De anslag som tas upp i denna bilaga

a)ska täcka respektive europeisk byrås finansiella behov i samband med utförande av de obligatoriska uppgifter som anges i dess etableringsakt eller i annan unionslagstiftning,

b)får täcka en europeisk byrås finansiella behov i samband med utförande av uppgifter som begärts av unionsinstitutioner, unionsorgan, europeiska byråer och organ som inrättats i eller inom ramen för fördragen och vilka uppgifter kan medges enligt byråns etableringsakt.

2.Kommissionen ska i fråga om de anslag som för respektive europeisk byrå tas upp i bilagan delegera utanordnarbefogenheter enligt artikel 72 till byråns direktör.

3.De europeiska byråernas tjänsteförteckningar ska utgöra en bilaga till kommissionens tjänsteförteckning.

4.Direktören för respektive europeisk byrå ska fatta beslut om överföringar inom den bilaga som avses i punkt 1. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om sådana överföringar.

Artikel 65
Icke-obligatoriska uppgifter

I fråga om respektive europeisk byrås icke-obligatoriska uppgifter som avses i artikel 63.2 b gäller följande:

a)Unionsinstitutioner, unionsorgan och andra europeiska byråer får delegera befogenheter till den europeiska byråns direktör, tillsammans med en delegering av utanordnarbefogenheter avseende anslag som tagits upp i budgetavsnittet för unionsinstitutionen, unionsorganet eller den europeiska byrån i fråga. Unionsinstitutionen, unionsorganet eller den europeiska byrån i fråga ska fastställa begränsningar och villkor för denna delegering av befogenheter. Denna delegering ska överenskommas i enlighet med den europeiska byråns etableringsakt, särskilt när det gäller villkoren för delegeringen.

b)Den europeiska byrån får ingå särskilda servicenivåavtal. I sådana fall ska direktören för den europeiska byrån i enlighet med etableringsakten anta särskilda bestämmelser om genomförandet av dessa uppgifter, återvinning av kostnader och förande av motsvarande räkenskaper. Byrån ska rapportera resultatet av dessa räkenskaper till berörda institutioner, unionsorgan eller andra europeiska byråer.

Artikel 66
Europeiska byråers räkenskaper

1.Varje europeisk byrå ska upprätta räkenskaper över sina utgifter som gör det möjligt att fastställa varje institutions, unionsorgans eller annan europeisk byrås andel av de tjänster som byrån tillhandahållit. Direktören för den berörda europeiska byrån ska efter godkännande från dess förvaltningskommitté fastställa kriterierna för dessa räkenskaper.

2.Anmärkningarna till den särskilda budgetrubriken för de totala anslagen för respektive europeisk byrå till vilken utanordnarbefogenheter har delegerats enligt artikel 65 a ska innehålla en beräkning av kostnaderna för de tjänster som respektive byrå ska tillhandahålla varje unionsinstitution, unionsorgan och annan europeisk byrå. Denna ska baseras på de räkenskaper som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel.

3.Varje europeisk byrå till vilken utanordnarbefogenheter har delegerats enligt artikel 65 a ska underrätta berörda unionsinstitutioner, unionsorgan och andra europeiska byråer om resultaten av de räkenskaper som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel.

4.Varje europeisk byrås räkenskaper ska integreras i unionens räkenskaper i enlighet med artikel 234.

5.På förslag av den berörda europeiska byråns förvaltningskommitté får kommissionens räkenskapsförare till en av byråns anställda delegera några av sina uppgifter kopplade till de inkomst- och utgiftstransaktioner som ska skötas direkt av byrån.

6.Kommissionen får öppna bankkonton eller postgirokonton i en europeisk byrås namn för att täcka byråns likviditetsbehov, på förslag av byråns förvaltningskommitté. Det årliga kassasaldot för varje byrå ska stämmas av och regleras mellan byrån och kommissionen vid budgetårets utgång.

Avsnitt 2
Unionsorgan

Artikel 67
Tillämplighet på Euratoms försörjningsbyrå

Denna förordning ska tillämpas på genomförandet av budgeten för Euratoms försörjningsbyrå.

Artikel 68
Genomförandeorgan

1.Kommissionen får till genomförandeorgan delegera befogenheter att genomföra hela eller delar av ett unionsprogram eller unionsprojekt, däribland pilotprojekt och förberedande åtgärder samt förvaltning av administrativa utgifter, för kommissionens räkning och på dennas ansvar i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 36 . Genomförandeorganen ska inrättas genom ett beslut av kommissionen och ska vara juridiska personer enligt unionsrätten. De ska ta emot ett årligt bidrag.

2.Direktörer för genomförandeorgan ska fungera som delegerade utanordnare när det gäller förvaltningen av driftsanslag för de unionsprogram som de helt eller delvis förvaltar.

3.Styrkommittén för ett genomförandeorgan får överenskomma med kommissionen att kommissionens räkenskapsförare också ska fungera som genomförandeorganets räkenskapsförare. Styrkommittén får även anförtro kommissionens räkenskapsförare vissa av de uppgifter som ska fullgöras av genomförandeorganets räkenskapsförare, med beaktande av kostnad och nytta. I båda fallen ska nödvändiga arrangemang ingås så att intressekonflikter undviks.

Artikel 69
Organ som inrättas inom ramen för EUF-fördraget och Euratomfördraget

1.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 261 för att komplettera budgetförordningen med en rambudgetförordning för de organ som inrättas inom ramen för EUF-fördraget och Euratomfördraget och som är juridiska personer och får bidrag som belastar budgeten.

2.Rambudgetförordningen ska grundas på de principer och regler som anges i den här förordningen.

3.De finansiella reglerna för dessa organ får endast avvika från rambudgetförordningen om deras särskilda behov gör det nödvändigt och om kommissionen samtycker i förväg.

4.Europaparlamentet ska på rådets rekommendation ha befogenhet att bevilja ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för de organ som avses i punkt 1. De organ som avses i punkt 1 ska till fullo samarbeta med de institutioner som medverkar i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet och ska vid behov lämna nödvändiga ytterligare uppgifter, även genom närvaro vid de relevanta organens sammanträden.

5.Kommissionens internrevisor ska gentemot de organ som avses i punkt 1 ha samma befogenheter som denne har i förhållande till kommissionen.

6.En oberoende extern revisor ska kontrollera att årsredovisningen för vart och ett av de organ som avses i punkt 1 i denna artikel på ett rättvisande sätt visar inkomster, utgifter och finansiell ställning för det berörda organet före konsolideringen i kommissionens slutliga redovisning. Om inget annat anges i den grundläggande akt som avses i punkt 1 i denna artikel ska revisionsrätten utarbeta en särskild årsrapport för varje organ i enlighet med artikel 287.1 i EUF-fördraget. Vid utarbetandet av denna rapport ska revisionsrätten beakta det revisionsarbete som utförts av den oberoende externa revisorn och de åtgärder som vidtagits som svar på revisorns iakttagelser.

Artikel 70
Offentlig-privata partnerskap

Organ som är juridiska personer, som inrättats genom en grundläggande akt och som anförtros genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap ska anta egna finansiella regler.

Dessa regler ska innehålla ett antal principer som är nödvändiga för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens medel.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 261 för att komplettera budgetförordningen med en modellbudgetförordning, vilken ska innehålla de principer som är nödvändiga för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens medel och som ska baseras på artikel 149.

De finansiella reglerna för dessa organ får endast avvika från modellbudgetförordningen om deras särskilda behov gör det nödvändigt och om kommissionen samtycker i förväg.

Punkterna 2, 3 och 4 i artikel 69 ska tillämpas på offentlig-privata partnerskap.

KAPITEL 4
Aktörer i budgetförvaltningen

AVSNITT 1
PRINCIPEN OM ÅTSKILLNAD MELLAN FUNKTIONER

Artikel 71
Åtskillnad mellan funktioner

1.Utanordnarens och räkenskapsförarens funktioner ska vara åtskilda och ömsesidigt uteslutande.

2.Varje institution ska förse alla aktörer i budgetförvaltningen med de resurser som krävs för att de ska kunna utföra sina uppdrag, samt en detaljerad beskrivning av uppgifter, rättigheter och skyldigheter.

AVSNITT 2
UTANORDNARE

Artikel 72
Utanordnare

1.Varje institution ska fungera som utanordnare.

2.I denna avdelning avses med anställda personer som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

3.Varje institution ska i enlighet med sin arbetsordning delegera utanordnarens funktioner till anställda på lämplig nivå. Den ska i sina interna administrativa regler ange vilka anställda som tilldelas dessa funktioner, hur omfattande de delegerade befogenheterna ska vara och om de personer som tilldelats befogenheter får vidaredelegera dem.

4.Utanordnarens befogenheter får bara delegeras eller vidaredelegeras till anställda.

5.De behöriga utanordnarna ska agera inom ramen för de begränsningar som anges i det dokument genom vilket delegeringen eller vidaredelegeringen beslutas. Den behöriga utanordnaren kan bistås av en eller flera anställda, med uppgift att under dennes ansvar utföra vissa transaktioner som är nödvändiga för genomförandet av budgeten och framtagandet av information om finansiella frågor och förvaltning.

6.Varje institution eller varje organ som avses i artikel 69 ska inom två veckor informera revisionsrätten, Europaparlamentet, rådet och kommissionens räkenskapsförare när delegerade utanordnare, internrevisorer och räkenskapsförare utses och slutar samt om de interna regler som institutionen eller organet antar i finansiella frågor.

7.Varje institution ska informera revisionsrätten när förskottsförvaltare utses och när delegeringsbeslut fattas enligt artiklarna 78 och 85.

Artikel 73
Utanordnarens befogenheter och skyldigheter

1.Utanordnarna ska vid varje institution ansvara för verkställandet av inkomster och utgifter i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och säkerställa överensstämmelse med kraven på laglighet och korrekthet och likabehandling av mottagare inom ramen för ett program.

2.I enlighet med artikel 34 och de miniminormer som fastställs av varje institution och med vederbörligt beaktande av de risker som är förenade med förvaltningsmiljön samt de finansierade åtgärdernas art ska den delegerade utanordnaren, för tillämpningen av punkt 1 i den här artikeln, inrätta en organisatorisk struktur samt interna kontrollsystem som lämpar sig för de uppgifter denne ska utföra. Strukturen och systemen ska utformas på grundval av en ingående riskanalys som ska beakta deras kostnadseffektivitet.

3.Verkställandet av utgifter ska innefatta att den behöriga utanordnaren gör budgetmässiga och rättsliga åtaganden, kontrollerar utgifter och godkänner betalningar samt vidtar de förberedelser som krävs för att anslag ska kunna utnyttjas.

4.Verkställandet av inkomster ska innefatta att beräknade och utestående fordringar fastställs och att betalningskrav upprättas. Det ska innefatta att utestående fordringar skrivs av, där så är lämpligt.

5.För varje transaktion ska det minst utföras en förhandskontroll som avser transaktionens operativa och ekonomiska aspekter och som baseras på en flerårig kontrollstrategi där risken beaktas. Förhandskontroller syftar till att förebygga fel och oriktigheter innan en transaktion godkänns.

Den behöriga utanordnaren ska fastställa förhandskontrollernas omfattning vad gäller frekvens och intensitet med beaktande av resultaten av tidigare kontroller samt en bedömning av risker och kostnadseffektivitet. I tveksamma fall ska den utanordnare som ansvarar för att kontrollera transaktionerna begära in kompletterande information eller utföra en kontroll på plats, i syfte att få rimliga garantier som ett led i förhandskontrollen.

Transaktioner ska kontrolleras av andra anställda än de som tagit initiativ till transaktionen. De anställda som utför kontrollen får inte vara underordnade de anställda som tagit initiativ till transaktionen.

6.Den delegerade utanordnaren får införa efterhandskontroller för att upptäcka och korrigera fel och oriktigheter i fråga om transaktioner efter att de har godkänts. Sådana kontroller kan ske i form av stickprovskontroller utifrån en riskanalys och ska beakta resultaten av tidigare kontroller och graden av kostnadseffektivitet.

Efterhandskontrollerna ska utföras av andra anställda än de som ansvarar för förhandskontrollerna. De anställda som ansvarar för efterhandskontrollerna får inte vara underordnade de anställda som ansvarar för förhandskontrollerna.

När den delegerade utanordnaren genomför finansiella revisioner av bidragsmottagare såsom efterhandskontroller ska revisionsreglerna vara klara, konsekventa och öppna och ska respektera både kommissionens och revisionsobjektens rättigheter.

7.Behöriga utanordnare och anställda som ansvarar för budgetens genomförande ska ha den yrkeskompetens som krävs för uppgiften.

I varje institution ska den delegerade utanordnaren säkerställa följande:

a)Att vidaredelegerade utanordnare och deras anställda får regelbundet uppdaterad och lämplig information om kontrollnormer och tillgängliga metoder och tekniker för detta ändamål.

b)Att åtgärder vid behov vidtas för att se till att kontrollsystemen enligt punkt 2 fungerar ändamålsenligt och effektivt.

8.Om anställda som medverkar i den ekonomiska förvaltningen och kontrollen av transaktioner bedömer att ett beslut, som en överordnad instruerar dem att verkställa eller godta, strider mot gällande bestämmelser eller mot principen om sund ekonomisk förvaltning eller de yrkesregler som de måste följa, ska de underrätta sina närmaste överordnade om detta. Om en anställd gör så skriftligen ska den överordnade svara skriftligen. Om den överordnade underlåter att vidta åtgärder eller bekräftar det ursprungliga beslutet eller den ursprungliga instruktionen och den anställde anser att en sådan bekräftelse inte utgör ett rimligt svar på sin fråga ska den anställde meddela den delegerade utanordnaren skriftligen. Om den delegerade utanordnaren inte svarar inom en rimlig tid med hänsyn till omständigheterna i fallet och under alla omständigheter inom en månad, ska den anställde informera den berörda panel som avses i artikel 139.

I händelse av olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada unionens intressen, ska den anställde informera myndigheterna och de organ som anges i tjänsteföreskrifterna samt i unionsinstitutionernas beslut om villkor och närmare bestämmelser för interna utredningar för att förebygga bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet som kan skada unionens intressen. Avtal med externa revisorer som genomför revisioner av unionens ekonomiska förvaltning ska föreskriva att den externa revisorn ska informera den delegerade utanordnaren om varje misstänkt fall av olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada unionens intressen.

9.Den delegerade utanordnaren ska till sin institution rapportera hur de delegerade skyldigheterna fullgjorts genom en årlig verksamhetsrapport med information om finansiella frågor och förvaltning, inklusive kontrollresultat, och med en förklaring om att, såvida inte annat anges i reservationer rörande avgränsade inkomst- och utgiftsområden, det finns rimliga garantier för att

a)informationen i rapporten ger en sann och rättvisande bild,

b)de medel som avsatts för den verksamhet som beskrivs i rapporten har använts för de tilltänkta ändamålen och i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning,

c)de kontrollförfaranden som införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Den årliga verksamhetsrapporten ska innehålla information om utförd verksamhet, mot bakgrund av de mål som fastställts i de strategiska planerna, de risker som är förenade med verksamheten, användningen av tillhandahållna resurser och de interna kontrollsystemens effektivitet och ändamålsenlighet. Detta innefattar en övergripande bedömning av kostnader och fördelar förknippade med kontroller och information om i vilken omfattning godkända driftsutgifter bidrar till ett förverkligande av strategiska mål på EU-nivå och genererar ett mervärde på EU-nivå. Kommissionen ska utarbeta en sammanfattning av de årliga verksamhetsrapporterna för föregående år.

10.De delegerade utanordnarna ska för varje budgetår sammanställa uppgifter om kontrakt som ingåtts enligt de förhandlade förfaranden som avses i punkterna 11.1 a–f och 39 i bilagan till denna förordning. Om andelen förhandlade förfaranden i förhållande till det antal kontrakt som tilldelats av en och samma delegerade utanordnare ökar kraftigt jämfört med tidigare år eller om denna andel är betydligt större än det genomsnitt som registrerats inom utanordnarens institution, ska den behöriga utanordnaren i en rapport till denna institution redogöra för de åtgärder som vidtagits för att vända denna utveckling. Varje institution ska överlämna en rapport om förhandlade förfaranden till Europaparlamentet och rådet. I kommissionens fall ska den rapporten bifogas den sammanfattning av årliga verksamhetsrapporter som avses i punkt 9 i denna artikel.

Artikel 74
Utanordnarnas förvaring av styrkande handlingar

Utanordnaren ska inrätta pappersbaserade eller elektroniska system för förvaring av originalen av de styrkande handlingar som avser och följer av budgetgenomförandet samt de åtgärder genom vilka budgeten genomförts. Dessa handlingar ska förvaras under minst fem år från och med den dag då Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för det budgetår som handlingarna hänför sig till.

Handlingar som gäller transaktioner som inte avslutats definitivt ska förvaras fram till och med utgången av året efter det år då transaktionerna avslutas.

Personuppgifter som ingår i styrkande handlingar men som inte krävs för beviljande av ansvarsfrihet eller kontroll- eller revisionsändamål ska om möjligt tas bort. Artikel 37.2 i förordning (EG) nr 45/2001 ska tillämpas på bevarande av trafikdata.

Artikel 75
Befogenheter och skyldigheter för cheferna för unionens delegationer

1.Om chefer för unionens delegationer fungerar som vidaredelegerade utanordnare i enlighet med artikel 58.2 ska kommissionen vara den institution som ansvarar för fastställande, utövande, övervakning och bedömning av deras skyldigheter och ansvar som vidaredelegerade utanordnare, och dessa chefer ska samarbeta nära med kommissionen med avseende på en korrekt förvaltning av medel, särskilt för att säkerställa att finansiella transaktioner genomförs lagligt och korrekt, att medel förvaltas enligt principen om sund ekonomisk förvaltning och att unionens ekonomiska intressen skyddas ändamålsenligt. De ska omfattas av kommissionens interna regler och kommissionens stadga för genomförande av vidaredelegerade uppgifter rörande ekonomisk förvaltning. Vid fullgörandet av sina skyldigheter får de biträdas av kommissionens anställda.

I detta syfte ska de vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra alla situationer som kan äventyra kommissionens ansvar för genomförandet av den budget som vidaredelegerats till dem och för att förhindra konflikter rörande prioriteringar som kan förmodas påverka fullgörandet av de uppgifter rörande ekonomisk förvaltning som vidaredelegerats till dem.

Om det uppstår en sådan situation eller konflikt som avses i andra stycket ska cheferna för unionens delegationer utan dröjsmål underrätta kommissionens och utrikestjänstens ansvariga generaldirektörer. Dessa generaldirektörer ska vidta lämpliga åtgärder för att rätta till situationen.

2.Om chefer för unionens delegationer befinner sig i en situation som avses i artikel 73.8 ska de hänskjuta ärendet till den panel som avses i artikel 139. Upptäcks olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada unionens intressen, ska de underrätta de myndigheter och instanser som utsetts i gällande lagstiftning.

3.Chefer för unionens delegationer som fungerar som vidaredelegerade utanordnare i enlighet med artikel 58.2 ska lämna rapporter till sin delegerade utanordnare så att denne kan införliva deras rapporter i sin årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 73.9. Rapporterna från cheferna för unionens delegationer ska innehålla information om effektiviteten och ändamålsenligheten hos de interna kontrollsystemen vid deras delegation, förvaltningen av de transaktioner som vidaredelegerats till dem och den förklaring som avses i artikel 89.5 tredje stycket. Dessa rapporter ska bifogas den årliga verksamhetsrapporten från den delegerade utanordnaren, och göras tillgängliga för Europaparlamentet och rådet, i tillämpliga fall med beaktande av rapporternas sekretess.

Cheferna för unionens delegationer ska till fullo samarbeta med de institutioner som medverkar i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet och ska vid behov lämna nödvändiga ytterligare uppgifter. I detta sammanhang kan de bli uppmanade att närvara vid de relevanta organens sammanträden och bistå den behöriga delegerade utanordnaren.

Chefer för unionens delegationer som fungerar som vidaredelegerade utanordnare i enlighet med artikel 58 ska besvara varje begäran som kommissionens delegerade utanordnare framställer, på kommissionens eget initiativ eller, inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, på Europaparlamentets begäran.

Kommissionen ska se till att vidaredelegerade befogenheter inte får negativa effekter för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet enligt artikel 319 i EUF-fördraget .

4.Punkterna 1, 2 och 3 ska också gälla ställföreträdande chefer för unionens delegationer när dessa fungerar som vidaredelegerade utanordnare i delegationschefernas frånvaro.

AVSNITT 3
RÄKENSKAPSFÖRARE

Artikel 76
Räkenskapsförarens befogenheter och skyldigheter

Varje institution ska utnämna en räkenskapsförare som vid den egna institutionen har ansvaret för att

a)betalningar verkställs korrekt samt att inkomster och fastställda fordringar betalas in,

b)utarbeta och lägga fram redovisningen i enlighet med avdelning XIII,

c)föra räkenskaper i enlighet med artiklarna 80 och 81,

d)fastställa regler och förfaranden för förande av räkenskaper och för att utforma kontoplanen, i enlighet med artiklarna 79–81,

e)utforma och kontrollera redovisningssystemen och i tillämpliga fall kontrollera de system som utanordnarna utformat för att leverera eller styrka bokföringsuppgifter, samt i detta avseende ha befogenhet att när som helst granska efterlevnaden av kontrollkriterierna,

f)förvalta likvida medel.

De skyldigheter som åligger utrikestjänstens räkenskapsförare ska enbart omfatta utrikestjänstens budgetavsnitt, som genomförs av utrikestjänsten. Kommissionens räkenskapsförare ska förbli ansvarig för hela kommissionsavsnittet i budgeten, även transaktioner som avser anslag som vidaredelegerats till chefer för unionens delegationer.

Kommissionens räkenskapsförare ska också fungera som räkenskapsförare för utrikestjänsten beträffande genomförandet av utrikestjänstens budgetavsnitt.

Artikel 77
Räkenskapsförarens utnämning och avgång

1.Räkenskapsföraren ska utnämnas av varje institution bland de tjänstemän som omfattas av tjänsteföreskrifterna.

Räkenskapsföraren ska väljas av institutionen på grundval av sina särskilda kvalifikationer, styrkta genom utbildningsbevis eller motsvarande yrkeserfarenhet.

2.Två eller fler institutioner eller organ får utnämna samma räkenskapsförare.

Om så sker ska de ingå nödvändiga arrangemang för att undvika intressekonflikt.

3.Om en räkenskapsförare avgår ska en råbalansomslutning upprättas utan dröjsmål.

4.Råbalansomslutningen samt en överlämnanderapport ska lämnas till den nye räkenskapsföraren av den avgående räkenskapsföraren eller, om detta inte är möjligt, av en tjänsteman i den sistnämndes avdelning.

Den nye räkenskapsföraren ska med underskrift bekräfta sitt mottagande av råbalansomslutningen inom en månad efter att den överlämnats, och får då meddela reservationer.

Överlämnanderapporten ska även innehålla resultatet av råbalansomslutningen och eventuella reservationer.

Artikel 78
Befogenheter som räkenskapsföraren får delegera

Räkenskapsföraren får, vid fullgörandet av sina skyldigheter, delegera vissa uppgifter till underordnade anställda och till förskottsförvaltare som utnämnts i enlighet med artikel 86.1.

Dessa uppgifter ska anges i det instrument genom vilket delegeringen sker.

Artikel 79
Regler om redovisning

1.De redovisningsregler som ska tillämpas av samtliga unionsinstitutioner, de europeiska byråer som avses i kapitel 3 avsnitt 1 i denna avdelning och de unionsorgan som avses i artikel 234 ska baseras på internationellt vedertagna redovisningsstandarder för den offentliga sektorn. Dessa regler ska antas av kommissionens räkenskapsförare efter samråd med räkenskapsförarna för andra unionsinstitutioner, europeiska byråer och unionsorgan.

2.Räkenskapsföraren får avvika från dessa standarder om denne anser att det är nödvändigt för att ge en rättvisande bild av tillgångar och skulder, kostnader och intäkter samt kassaflöden. Om en redovisningsregel i betydande grad avviker från dessa standarder, ska denna omständighet, och skälen därför, anges i anmärkningar till redovisningarna.

3.I de redovisningsregler som avses i punkt 1 ska redovisningarnas struktur och innehåll samt de redovisningsprinciper som ligger till grund för räkenskaperna anges.

4.De budgeträkenskaper som avses i artikel 234 ska upprättas enligt de budgetprinciper som fastställs i denna förordning. De ska göra det möjligt att i detalj följa genomförandet av budgeten. De ska registrera alla budgettransaktioner i fråga om inkomster och utgifter som föreskrivs i denna avdelning och ge en rättvisande bild av dessa.

Artikel 80
Förande av räkenskaper

1.Kommissionens räkenskapsförare ska ansvara för att fastställa den harmoniserade kontoplan som ska tillämpas av samtliga unionsinstitutioner, de europeiska byråer som avses i kapitel 3 avsnitt 1 i denna avdelning och de unionsorgan som avses i artikel 234.

2.Räkenskapsföraren ska från utanordnarna få de uppgifter som krävs för att sammanställa räkenskaper som ger en rättvisande bild av institutionernas ekonomiska situation samt av budgetgenomförandet. Utanordnarna ska garantera uppgifternas tillförlitlighet.

3.Innan en institution, eller ett organ som avses i artikel 69 , antar räkenskaperna ska räkenskapsföraren godkänna dem och därigenom intyga att det finns rimliga garantier för att de ger en rättvisande bild av den ekonomiska situationen inom institutionen eller ett organ som avses i artikel 69.

Räkenskapsföraren ska i detta syfte kontrollera att räkenskaperna har utarbetats i enlighet med de redovisningsregler som avses i artikel 79 och de redovisningsförfaranden som avses i artikel 76 första stycket d och att alla inkomster och utgifter har tagits upp i räkenskaperna.

4.I enlighet med de regler som antagits av räkenskapsföraren ska den delegerade utanordnaren till räkenskapsföraren överlämna all information om finansiella frågor och förvaltning som behövs för att räkenskapsföraren ska kunna utföra sina uppgifter.

Utanordnaren ska regelbundet, och alltid innan räkenskaperna avlutas, meddela räkenskapsföraren relevanta finansiella uppgifter om förvaltningskontona i bank, så att användningen av unionens medel på dessa konton kan återspeglas i unionens räkenskaper.

Utanordnarna ska fortsatt vara helt ansvariga för att de medel som de förvaltar används på avsett sätt och även för lagligheten och korrektheten hos utgifter som är under deras kontroll, samt för att de uppgifter de överlämnar till räkenskapsföraren är fullständiga och exakta.

5.Den behöriga utanordnaren ska underrätta räkenskapsföraren om alla händelser eller väsentliga förändringar i system för ekonomisk förvaltning, system för inventarieförteckningar eller system för värdering av poster på tillgångs- och skuldsidan, om dessa förmedlar uppgifter för institutionens räkenskaper eller åberopas för att styrka uppgifter i dessa, så att räkenskapsföraren kan granska efterlevnaden av kontrollkriterierna.

Räkenskapsföraren får när som helst på nytt granska ett redan kontrollerat system för ekonomisk förvaltning och begära att den behöriga utanordnaren utarbetar en handlingsplan för att i god tid rätta till potentiella svagheter.

Den behöriga utanordnaren ska ansvara för att de uppgifter som skickas till räkenskapsföraren är fullständiga.

6.Räkenskapsföraren ska ha befogenhet att kontrollera inkommen information samt att utföra de ytterligare verifieringar som denne anser vara nödvändiga för att kunna godkänna räkenskaperna.

Räkenskapsföraren ska, om så är nödvändigt, meddela reservationer och exakt förklara karaktären och omfattningen av dessa reservationer.

7.En institutions redovisningssystem ska syfta till att strukturera budgetinformation och finansiell information, på ett sådant sätt att sifferuppgifter kan föras in, klassificeras och registreras.

8.Redovisningssystemet ska bestå av allmänna räkenskaper och budgeträkenskaper. Räkenskaperna ska uttryckas i euro och föras per kalenderår.

9.De delegerade utanordnarna kan också föra en detaljerad internredovisning.

10.Alla styrkande handlingar för redovisningssystemet och upprättandet av de räkenskaper som avses i artikel 234 ska förvaras i minst fem år räknat från den dag då Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för det budgetår som handlingarna hänför sig till.

Handlingar som gäller transaktioner som inte avslutats definitivt ska dock förvaras fram till och med utgången av året efter det år då transaktionerna avslutas. Artikel 37.2 i förordning (EG) nr 45/2001 ska tillämpas på bevarande av trafikdata.

Artikel 81
Allmänna räkenskaper

1.I de allmänna räkenskaperna ska alla händelser och transaktioner som påverkar den ekonomiska och finansiella situationen samt tillgångarna och skulderna för institutionerna och de organ som avses i artikel 234 registreras i kronologisk ordning enligt metoden för dubbel bokföring.

2.Saldon och rörelser i de allmänna räkenskaperna ska föras in i räkenskapsböcker.

3.All registrering i räkenskaperna, inklusive korrigeringar, ska stödja sig på styrkande handlingar, och i räkenskaperna ska det hänvisas till dessa handlingar.

4.Redovisningssystemet ska möjliggöra en tydlig verifieringskedja för varje enskild registrering i räkenskaperna.

Artikel 82
Bankkonton

1.Räkenskapsföraren får, om det krävs för likviditetsförvaltningen, öppna eller låta öppna bankkonton i institutionens namn i finansinstitut eller nationella centralbanker. Räkenskapsföraren ska även vara ansvarig för att avsluta dessa konton eller för att se till att de avslutas.

2.I villkoren för öppnande, skötsel och användning av bankkonton ska det anges att checkar, banköverföringar och alla övriga banktransaktioner ska undertecknas av en eller flera behöriga anställda, med hänsyn till internkontrollens behov. Manuella instruktioner ska undertecknas av minst två behöriga anställda eller av räkenskapsföraren personligen.

3.Inom ramen för genomförandet av ett program eller en åtgärd får förvaltningskonton öppnas för kommissionens räkning, så att dessa konton kan förvaltas av en enhet i enlighet med artikel 61.1 c ii, iii, v eller vi.

Sådana konton ska öppnas på ansvar av den utanordnare som sköter genomförandet av programmet eller åtgärden, genom överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare.

Sådana konton ska förvaltas på utanordnarens ansvar.

4.Kommissionens räkenskapsförare ska fastställa reglerna för öppnande, förvaltning och avslutande av förvaltningskonton samt användningen av dessa.

Artikel 83
Likviditetsförvaltning

1.Om inget annat anges i denna förordning ska endast räkenskapsföraren ha befogenhet att praktiskt handlägga likvida medel och motsvarigheter till likvida medel. Räkenskapsföraren ska ansvara för förvaringen av dessa.

2.Räkenskapsföraren ska inom ramen för det tillämpliga regelverket se till att dennes institution förfogar över de medel som behövs för att täcka behovet av likvida medel för att genomföra budgeten och ska inrätta förfaranden som säkerställer att det inte uppstår något debetsaldo på ett konto som öppnats i enlighet med artiklarna 82.1 och 86.2.

3.Betalningar ska ske genom banköverföring, med check eller från förskottskonton eller, med särskilt tillstånd från räkenskapsföraren, med bankkort, autogirering eller andra betalningsmedel i enlighet med regler som fastställts av räkenskapsföraren.

4.Räkenskapsföraren får bara göra betalningar om betalningsmottagarens rättsliga identitet och betalningsuppgifter har registrerats i ett gemensamt register för den institution som räkenskapsföraren ansvarar för.

Innan ett åtagande ingås gentemot en tredje part ska utanordnaren fastställa betalningsmottagarnas rättsliga identitet och betalningsuppgifter och registrera dessa uppgifter i det gemensamma registret för den institution som räkenskapsföraren ansvarar för, i syfte att säkerställa öppenhet, ansvarsskyldighet och ett korrekt genomförande av betalningar.

Utanordnarna ska informera räkenskapsföraren om de ändringar av identitets- och betalningsuppgifter som betalningsmottagarna meddelar, och ska kontrollera att dessa uppgifter är riktiga innan en betalning godkänns.

Artikel 84
Inventarieförteckning över tillgångar

1.Varje unionsinstitution och organ som avses i artikel 234 ska hålla en inventarieförteckning över kvantiteten och värdet av samtliga materiella, immateriella och finansiella tillgångar som tillhör unionen, i enlighet med en modell som fastställs av kommissionens räkenskapsförare.

Varje unionsinstitution och organ som avses i artikel 234 ska kontrollera att uppgifter i inventarieförteckningen stämmer överens med verkligheten.

Alla förvärvade tillgångar, vars användningsperiod överstiger ett år och som inte utgör förbrukningsvaror och vars inköpspris eller tillverkningskostnad är högre än vad som framgår enligt de redovisningsförfaranden som avses i artikel 76, ska tas upp i inventarieförteckningen och bokföras på kontona för anläggningstillgångar.

2.Försäljning av unionens materiella tillgångar ska annonseras på lämpligt sätt.

3.Varje unionsinstitution och organ som avses i artikel 234 ska fastställa regler för förvaring och skötsel av de tillgångar som tas upp i deras respektive balansräkningar och utse de avdelningar som ska ansvara för inventariesystemet.

AVSNITT 4
FÖRSKOTTSFÖRVALTARE

Artikel 85
Förskottskonton

1.Förskottskonton får upprättas för inkassering av andra inkomster än egna medel samt för betalning av utgifter, när det till följd av beloppens ringa storlek är praktiskt omöjligt eller föga effektivt att effektuera betalningar via budgetförfaranden.

När det gäller insatser i krissituationer och humanitära insatser får emellertid förskottskonton användas utan beloppsbegränsningar, förutsatt att den anslagsnivå som Europaparlamentet och rådet beslutat om för motsvarande budgetrubrik för innevarande budgetår inte överskrids och att det sker i enlighet med kommissionens interna regler.

Vid unionens delegationer får förskottskonton också användas för att effektuera betalningar till begränsade belopp via budgetförfaranden, om detta till följd av lokala behov är effektivt och ändamålsenligt.

2.Vid unionens delegationer ska förskottskonton upprättas för att betala utgifter från både kommissionens och utrikestjänstens avsnitt i budgeten, vilket ska garantera att utgifterna kan spåras till fullo.

Artikel 86
Upprättande och förvaltning av förskottskonton

1.Den berörda institutionens räkenskapsförare ska fatta beslut om upprättandet av ett förskottskonto och utnämningen av en förskottsförvaltare, efter ett vederbörligen motiverat förslag från den behöriga utanordnaren. Förskottsförvaltarens och utanordnarens ansvar och skyldigheter ska anges i beslutet.

Förskottsförvaltare ska utses bland fast anställda tjänstemän, men får, om behovet uppstår och endast i vederbörligen motiverade fall, också utses bland övriga kategorier anställda eller, med förbehåll för de begränsningar som fastställts i kommissionens interna regler, bland personer som anställts av kommissionen för insatser i krissituationer och humanitära insatser förutsatt att deras anställningskontrakt ger en likvärdig skyddsnivå i fråga om ansvar som gäller för anställda enligt artikel 93. Förskottsförvaltare ska väljas på grundval av kunskaper, skicklighet och särskild kompetens, som ska styrkas med utbildningsbevis eller intyg om lämplig yrkeserfarenhet, eller ha förvärvats efter att ha fullgjort ett särskilt utbildningsprogram för ändamålet.

I samband med beslutet om att upprätta ett förskottskonto ska räkenskapsföraren fastställa de praktiska villkoren för användning av kontot.

Räkenskapsföraren ska också besluta om ändringar av de praktiska villkoren för ett förskottskonto, efter ett vederbörligen motiverat förslag från den behöriga utanordnaren.

2.Bankkonton för förskottsförvaltning ska öppnas av räkenskapsföraren, som även ska godkänna delegerade undertecknanden för dessa på grundval av ett motiverat förslag från utanordnaren.

3.Förskottskonton ska krediteras med nödvändiga medel av institutionens räkenskapsförare och handläggas under förskottsförvaltares ansvar.

4.Verkställda betalningar ska följas av formella beslut om slutlig kontroll eller betalningsorder som undertecknas av den behöriga utanordnaren.

Transaktioner på förskottskontot ska regleras av utanordnaren senast vid utgången av efterföljande månad, för att säkra avstämningen mellan saldot enligt räkenskaperna och banksaldot.

5.Räkenskapsföraren ska själv eller genom en särskilt befullmäktigad anställd inom samma avdelning eller inom utanordnaravdelningen utföra kontroller, i regel på plats och i tillämpliga fall utan förvarning, av de medel som anförtrotts förskottsförvaltarna och av deras bokföring, och ska också kontrollera att transaktioner på kontot regleras inom den fastställda tidsfristen. Räkenskapsföraren ska meddela resultaten av sina kontroller till den behöriga utanordnaren.

KAPITEL 5
Ansvar hos de respektive aktörerna i budgetförvaltningen

AVSNITT 1
ALLMÄNNA REGLER

Artikel 87
Indragning av delegering och upphävande av befogenheter för aktörer i budgetförvaltningen

1.Statusen som delegerad eller vidaredelegerad behörig utanordnare kan när som helst, tillfälligt eller permanent, dras in av den myndighet som utsett dem.

2.Befogenheter för räkenskapsföraren eller förskottsförvaltaren, eller båda två, kan när som helst, tillfälligt eller permanent, upphävas av den myndighet som utsett dem.

3.Punkterna 1 och 2 ska inte påverka tillämpningen av disciplinåtgärder på de aktörer i budgetförvaltningen som avses i de punkterna.

Artikel 88
Ansvar hos aktörerna i budgetförvaltningen i samband med olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption

1.Detta kapitel ska inte påverka möjligheten att ställa de aktörer i budgetförvaltningen som avses i artikel 87 till straffrättsligt ansvar enligt tillämplig nationell lag och gällande bestämmelser om skydd av unionens ekonomiska intressen och kampen mot korruption som tjänstemän vid unionen eller i medlemsstaterna är delaktiga i.

2.Utan att detta påverkar tillämpningen av artiklarna 89, 92 och 93 i denna förordning ska alla behöriga utanordnare, räkenskapsförare och förskottsförvaltare kunna bli föremål för disciplinåtgärder och krav på ekonomisk kompensation enligt tjänsteföreskrifterna eller, i fråga om personal som avses i artikel 86, enligt deras anställningskontrakt. När det är fråga om olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada unionens intressen, ska sådana ärenden hänskjutas till de myndigheter och organ som anges i gällande lagstiftning, särskilt till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

AVSNITT 2
REGLER FÖR BEHÖRIGA UTANORDNARE

Artikel 89
Regler för utanordnare

1.Den behöriga utanordnaren kan åläggas krav på ekonomisk kompensation enligt tjänsteföreskrifterna.

2.Skyldigheten att betala kompensation ska särskilt gälla om den behöriga utanordnaren, vare sig det sker avsiktligen eller på grund av dennes grova oaktsamhet,

a)fastställer utestående fordringar eller upprättar betalningskrav, ingår utgiftsåtaganden eller undertecknar betalningsorder utan att iaktta bestämmelserna i denna förordning,

b)försummar att upprätta ett dokument som fastställer en fordran, underlåter eller dröjer med att upprätta ett betalningskrav eller dröjer med att upprätta en betalningsorder och detta leder till att institutionen ådrar sig en civilrättslig skyldighet gentemot tredje parter.

3.Om en delegerad eller vidaredelegerad utanordnare anser att ett beslut som det åvilar denne att fatta strider mot gällande bestämmelser eller mot principen om sund ekonomisk förvaltning, ska denne skriftligen underrätta den myndighet som delegerat befogenheten om detta. Om den myndighet som delegerat befogenheten ger den delegerade eller vidaredelegerade utanordnaren en skriftlig och motiverad instruktion om att fatta det beslut som avses ovan, ska den utanordnaren befrias från ansvar.

4.Om den delegerade utanordnarens befogenhet delegeras vidare inom samma avdelning ska den utanordnaren fortfarande ansvara för att de interna förvaltnings- och kontrollsystemen är effektiva och ändamålsenliga, samt för sitt val av vidaredelegerad utanordnare.

5.Vid vidaredelegering till cheferna för unionens delegationer och deras ställföreträdare ska den delegerade utanordnaren ansvara för utformningen av de interna förvaltnings- och kontrollsystem som används samt för deras effektivitet och ändamålsenlighet. Cheferna för unionens delegationer ska ansvara för att dessa system inrättas och fungerar nöjaktigt i enlighet med de instruktioner som ges av den delegerade utanordnaren, samt för förvaltningen av medel och de transaktioner de utför inom den unionsdelegation som de ansvarar för. Innan de tillträder sin tjänst ska de gå särskilda fortbildningskurser om utanordnares uppgifter och skyldigheter och om budgetgenomförandet.

Cheferna för unionens delegationer ska rapportera om efterlevnaden av sina skyldigheter enligt första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 75.3.

Varje år ska cheferna för unionens delegationer tillhandahålla kommissionens delegerade utanordnare en förklaring om de interna förvaltnings- och kontrollsystemen inom deras delegation samt om förvaltningen av sådana transaktioner som vidaredelegerats till dem och resultatet av denna, så att utanordnaren kan avge den förklaring som avses i artikel 73.9.

Denna punkt ska också gälla ställföreträdande chefer för unionens delegationer när dessa fungerar som vidaredelegerade utanordnare i delegationschefernas frånvaro.

Artikel 90
Behandling av finansiella oriktigheter som begås av anställda

1.Utan att det påverkar befogenheterna för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ska varje överträdelse av en bestämmelse i budgetförordningen eller av en bestämmelse om ekonomisk förvaltning eller kontroll av transaktioner som följer av en anställd persons handling eller försummelse överlämnas till den panel som avses i artikel 139 i denna förordning, så att någon av nedanstående aktörer kan avge ett yttrande:

a)Tillsättningsmyndigheten, som har hand om disciplinärenden.

b)Den anställde, i enlighet med artikel 73.8. I detta fall ska panelen överlämna ärendet till tillsättningsmyndigheten och informera den anställde. Tillsättningsmyndigheten kan begära att panelen yttrar sig i ärendet.

c)Den behöriga utanordnaren, inbegripet chefer för unionsdelegationer och de ställföreträdare som i deras frånvaro fungerar som vidaredelegerade utanordnare i enlighet med artikel 58.2 i denna förordning.

2.I de fall som avses i punkt 1 ska den panel som avses i artikel 139 i denna förordning vara behörig att fastställa om en finansiell oriktighet har förekommit. På grundval av yttrandet från den panel som avses i artikel 139 i sådana fall som avses i punkt 1 ska den berörda institutionen besluta om huruvida ett förfarande för disciplinåtgärder eller krav på ekonomisk kompensation ska inledas. Om panelen upptäcker systemrelaterade problem ska den lämna en rekommendation till utanordnaren och den delegerade utanordnaren, såvida den senare inte är den involverade anställde, samt till internrevisorn.

3.Innan panelen antar ett yttrande i ärenden rörande oriktigheter som avses i punkt 1 i denna artikel ska den ge den involverade anställde möjlighet att lämna synpunkter.

4.När panelen avger det yttrande som avses i punkt 1 ska den ha den sammansättning som anges i artikel 139.2 samt följande ytterligare två ledamöter:

a)En företrädare för tillsättningsmyndigheten med ansvar för disciplinärenden för den berörda institutionen eller det berörda organet.

b)En annan ledamot som utnämnts av personalkommittén för den berörda institutionen eller det berörda organet. Vid tillsättningen av dessa ytterligare ledamöter ska behovet av att undvika intressekonflikter beaktas.

5.När panelen avger det yttrande som avses i punkt 1 ska det riktas till den disciplinnämnd som varje institution eller organ har inrättat i enlighet med sina interna regler.

6.Medlemsstaterna ska till fullo stödja unionen i upprätthållandet av skyldigheter, enligt artikel 22 i tjänsteföreskrifterna, för tillfälligt anställda som omfattas av artikel 2 e i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

Artikel 91
Bekräftelse av instruktioner

1.Om en delegerad eller vidaredelegerad utanordnare anser att en bindande instruktion strider mot gällande bestämmelser eller mot principen om sund ekonomisk förvaltning, särskilt därför att instruktionen är oförenlig med nivån på de anslagna medlen, ska denne skriftligen underrätta den myndighet som delegerat eller vidaredelegerat befogenheten om detta. Om den delegerande myndigheten inom rimlig tid skriftligen bekräftar instruktionen och denna bekräftelse är tillräckligt tydlig i det att den uttryckligen behandlar de aspekter som kritiserats av den delegerade eller vidaredelegerade utanordnaren, ska den utanordnaren befrias från ansvar. Utanordnaren ska då verkställa instruktionen, utom när den är uppenbart olaglig eller strider mot gällande säkerhetsnormer.

2.Bestämmelserna i punkt 1 ska också gälla om en utanordnare vid genomförandet av en bindande instruktion upptäcker att omständigheterna kring ärendet kan ge upphov till en situation som strider mot gällande bestämmelser.

Instruktioner som bekräftas på de villkor som anges i artikel 89.3 ska registreras av den behöriga delegerade utanordnaren och nämnas i dennes årliga verksamhetsrapport.

AVSNITT 3
REGLER FÖR RÄKENSKAPSFÖRARE OCH FÖRSKOTTSFÖRVALTARE

Artikel 92
Regler för räkenskapsförare

Räkenskapsförare ska bli föremål för disciplinåtgärder och krav på ekonomisk kompensation på de villkor och enligt de förfaranden som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna. Särskilt följande åtgärder utgör allvarliga fel som räkenskapsförare kan ställas till ansvar för:

a)När de begår fel som orsakar förlust av eller skada i fråga om de medel, tillgångar eller dokument som de ansvarar för.

b)När de gör otillbörliga ändringar i bankkonton eller postgirokonton.

c)När de gör inkasseringar eller utbetalningar som inte stämmer överens med motsvarande betalningskrav eller betalningsorder.

d)När de inte kräver in inkomstbelopp som förfallit.

Artikel 93
Regler för förskottsförvaltare

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 88.2 utgör särskilt följande allvarliga fel som förskottsförvaltare kan ställas till ansvar för:

a)När de begår fel som orsakar förlust av eller skada i fråga om de medel, tillgångar eller dokument som de ansvarar för.

b)När de inte med korrekta dokument kan styrka betalningar de gjort.

c)När de betalar till andra parter än berättigade betalningsmottagare.

d)När de inte kräver in inkomstbelopp som förfallit.

KAPITEL 6
Handläggning av inkomster

AVSNITT 1
TILLHANDAHÅLLANDE AV EGNA MEDEL

Artikel 94
Egna medel

1.De inkomster som utgör egna medel enligt rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel ska tas upp i budgeten i form av en beräkning uttryckt i euro. Beloppen ska tillhandahållas i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

2.Utanordnaren ska upprätta en tidsplan för när de egna medel som avses i beslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel kommer att tillhandahållas kommissionen.

Egna medel ska fastställas och uppbäras i enlighet med bestämmelser som antagits enligt det beslut som avses i punkt 1.

För redovisningsändamål ska utanordnaren upprätta ett betalningskrav för krediteringar till och debiteringar av det konto för egna medel som avses i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

AVSNITT 2
BERÄKNING AV FORDRINGAR

Artikel 95
Beräkning av fordringar

1.När den behöriga utanordnaren förfogar över tillräcklig och tillförlitlig information om en åtgärd eller situation som kan leda till en fordran för unionen ska denne upprätta en beräkning av fordran.

2.Den behöriga utanordnaren ska justera beräkningen av fordran så snart som denne får uppgift om en händelse som förändrar den åtgärd eller situation som gett upphov till beräkningen.

När ett betalningskrav upprättas för en åtgärd eller situation som tidigare gett upphov till en beräkning av en fordran ska den behöriga utanordnaren justera beräkningen.

Om betalningskravet uppgår till samma belopp som i den ursprungliga beräkningen av fordran ska denna beräkning reduceras till noll.

3.Genom undantag från punkt 1 ska det inte göras någon beräkning av fordringar innan medlemsstaterna tillhandahåller kommissionen de egna medel som anges i rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel och som betalas in av medlemsstaterna vid fastställda tidpunkter. För dessa belopp ska den behöriga utanordnaren upprätta ett betalningskrav.

AVSNITT 3
FASTSTÄLLANDE AV FORDRINGAR

Artikel 96
Fastställande av fordringar

1.Fastställandet av en fordran är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren ska

a)kontrollera att skulden existerar,

b)fastställa eller kontrollera att skuldbeloppet är riktigt, och dess storlek,

c)kontrollera fordrans förfallovillkor.

Härigenom fastställs unionens rättigheter gentemot en gäldenär och att unionen kan kräva att denne betalar sin skuld.

2.Varje fordran som identifieras som säker, uppgående till ett fast belopp och förfallen till betalning ska fastställas genom ett betalningskrav som sänds till räkenskapsföraren. Den ska åtföljas av en debetnota ställd till gäldenären, om inte ett förfarande för avstående från fordran omedelbart genomförs. Både betalningskravet och debetnotan ska upprättas av den behöriga utanordnaren.

Utanordnaren ska skicka debetnotan omedelbart efter fastställandet av fordran och senast inom fem år från den tidpunkt då institutionen under normala omständigheter kunnat göra sin fordran gällande. Denna tidsfrist ska inte gälla om den behöriga utanordnaren fastställer att dröjsmålet trots institutionens ansträngningar vållats av gäldenärens agerande, särskilt tidsfördröjande insatser eller ond tro.

Den behöriga utanordnaren ska genom ett betalningskrav instruera räkenskapsföraren att inkassera en fastställd fordran.

3.Vid fastställandet av fordringar ska den behöriga utanordnaren försäkra sig om följande:

a)Att fordran är säker, vilket innebär att den inte är underställd några villkor.

b)Att fordran uppgår till ett fast belopp som uttrycks exakt och kontant.

c)Att fordran har förfallit och inte omfattas av någon ytterligare betalningsfrist.

d)Att uppgifterna om gäldenären är korrekta.

e)Att de belopp som ska inkasseras bokförs på korrekt budgetrubrik.

f)Att de styrkande handlingarna är formellt korrekta.

g)Att principen om sund ekonomisk förvaltning följs, särskilt i fråga om de kriterier som avses i artikel 99.2 andra stycket a eller b.

4.Genom debetnotan ska gäldenären informeras om att

a)unionen har fastställt fordran,

b)ingen dröjsmålsränta kommer att utkrävas om beloppet betalas senast på förfallodagen och i enlighet med debetnotan,

c)ränta kommer att beräknas på skulden enligt den räntesats som avses i artikel 97, om betalning inte sker senast på förfallodagen enligt led b, utan att det påverkar tillämpningen av specifika bestämmelser i gällande förordningar,

d)institutionen kommer att inkassera beloppet genom avräkning eller från en på förhand ställd garanti om betalning inte sker senast på förfallodagen enligt led b,

e)räkenskapsföraren under exceptionella omständigheter får inkassera beloppet genom avräkning före förfallodagen enligt led b, om det är nödvändigt för att skydda unionens ekonomiska intressen och räkenskapsföraren på motiverade grunder bedömer att beloppet riskerar att gå förlorat, efter det att gäldenären har underrättats om skälen till och datumet för inkassering genom avräkning,

f)institutionen, om beloppet inte har betalats i sin helhet när alla åtgärder som anges i leden a–e i detta stycke har vidtagits, kommer att inkassera skulden genom att verkställa ett beslut säkerställt enligt artikel 98.2 eller genom rättsliga åtgärder.

Om det efter en kontroll av gäldenärens uppgifter eller på grundval av annan relevant information som är tillgänglig vid tidpunkten är uppenbart att skulden omfattas av något av de fall som avses i artikel 99.2 andra stycket a eller b, eller att debetnotan inte har skickats i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, får utanordnaren efter att ha fastställt fordran och efter överenskommelse med räkenskapsföraren besluta att avstå från fordran enligt bestämmelserna i artikel 99 utan att skicka en debetnota.

I alla övriga fall ska utanordnaren skriva ut debetnotan och skicka den till gäldenären. Räkenskapsföraren ska underrättas om att så skett genom det finansiella informationssystemet.

5.Betalningar som skett på felaktiga grunder ska återkrävas.

Artikel 97
Dröjsmålsränta

1.Utan att det påverkar de särskilda bestämmelser som följer av tillämpningen av specifika förordningar, ska ränta i enlighet med punkterna 2 och 3 i denna artikel beräknas för alla fordringar som inte betalas inom den frist som avses i artikel 96.4 första stycket b.

2.Utom i det fall som avses i punkt 4 i denna artikel ska räntesatsen för fordringar som inte betalas inom den frist som avses i artikel 96.4 första stycket b motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, ökad med

a)åtta procentenheter när fordran har uppkommit i samband med ett offentligt varu- och tjänstekontrakt som avses i avdelning V,

b)tre och en halv procentenheter i alla andra fall.

3.Ränta ska beräknas från den kalenderdag som följer på den dag då fristen enligt artikel 96.4 första stycket b löper ut och som anges i debetnotan, till den kalenderdag då hela fordran är betald.

Ett betalningskrav som motsvarar beloppet för dröjsmålsräntan ska upprättas när räntan faktiskt har mottagits.

4.När det gäller böter eller andra sanktioner ska räntesatsen för fordringar som inte betalas inom den frist som avses i artikel 96.4 första stycket b motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och som gäller den första kalenderdagen i den månad då beslutet om införande av en bot eller annan typ av sanktion antas, ökad med

a)en och en halv procentenheter, om gäldenären i stället för att betala ställer en finansiell garanti som godtas av räkenskapsföraren,

b)tre och en halv procentenheter i alla andra fall.

När Europeiska unionens domstol i enlighet med sin behörighet enligt artikel 261 i EUF-fördraget utökar beloppet för en bot eller en annan typ av sanktion ska räntan på ökningsbeloppet löpa från och med dagen för domstolens dom.

Om den samlade räntan beräknas bli negativ ska den fastställas till noll procentenheter.

AVSNITT 4
GODKÄNNANDE AV INKASSERING

Artikel 98
Godkännande av inkassering

1.Ett godkännande av en inkassering är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren genom att upprätta ett betalningskrav ger räkenskapsföraren instruktion att inkassera den fordran som den behöriga utanordnaren har fastställt.

2.Institutionen får formellt fastställa en fordran gentemot andra personer än medlemsstater genom ett beslut som ska vara verkställbart enligt artikel 299 i EUF-fördraget.

Om så krävs för att på ett effektivt sätt och i god tid skydda unionens ekonomiska intressen får kommissionen också under exceptionella omständigheter anta ett sådant verkställbart beslut på en annan institutions vägnar och begäran, i fråga om fordringar som uppkommer gentemot anställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna eller i fråga om ledamöter eller tidigare ledamöter i en unionsinstitution.

Exceptionella omständigheter ska anses föreligga om den berörda institutionen har uttömt möjligheterna till frivillig inbetalning eller inkassering av fordran genom avräkning enligt artikel 99.1 i denna förordning, och den aktuella fordran utgör ett betydande belopp. I ett sådant fall får de berörda institutionerna, utom de som anges i artikel 299 i EUF-fördraget, begära att kommissionen antar ett verkställbart beslut.

I det verkställbara beslutet ska det alltid anges att de belopp som krävs in ska tas upp i den berörda institutionens budgetavsnitt, och samma institution ska också fungera som utanordnare. Inkomsterna ska tas upp som allmänna inkomster, utom om de tillhör de specifika fall av inkomster avsatta för särskilda ändamål som anges i artikel 20.3.

Den institution som begär beslutet ska informera kommissionen om varje händelse som sannolikt kan förändra inkasseringen och ska bistå kommissionen om det verkställbara beslutet överklagas.

Kommissionen och den berörda institutionen ska enas om hur denna artikel ska genomföras i praktiken.

AVSNITT 5
INKASSERING

Artikel 99
Regler om inkassering

1.Räkenskapsföraren ska agera på grundval av betalningskrav för fordringar som den behöriga utanordnaren fastställt på vederbörligt sätt. Räkenskapsföraren ska utöva tillbörlig aktsamhet när det gäller att säkerställa att unionens fordringar betalas och ska säkerställa att unionens rättigheter tillvaratas.

En delbetalning som görs av en gäldenär mot vilken det finns flera betalningskrav ska först anses avse den äldsta fordran, såvida inte gäldenären anger något annat. Alla delbetalningar ska först täcka räntan.

Räkenskapsföraren ska inkassera belopp som ska inbetalas till unionens budget genom att avräkna dem mot belopp som unionen och genomförandeorgan som verkställer unionens budget är skyldiga att betala gäldenären. Fordringar avseende sådana belopp ska vara säkra, uppgå till ett fast belopp och ha förfallit till betalning.

2.Om den behöriga utanordnaren överväger att helt eller delvis avstå från att inkassera en fastställd fordran ska denne säkerställa att avståendet är formellt korrekt och överensstämmer med principerna om sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet. Beslutet att avstå från att inkassera en fordran ska vara motiverat. Utanordnaren får delegera beslutet om att avstå.

Den behöriga utanordnaren får avstå helt eller delvis från att inkassera en fastställd fordran i enbart följande fall:

a)Om den förutsebara kostnaden för att inkassera beloppet är högre än det belopp som ska inkasseras och beslutet att avstå inte skadar unionens anseende.

b)Om det inte går att inkassera en fordran på grund av dess ålder, dröjsmål med att skicka debetnotan i enlighet med artikel 96.2 eller gäldenärens insolvens, eller till följd av något annat insolvensförfarande.

c)Om inkassering strider mot proportionalitetsprincipen.

3.I det fall som avses i punkt 2 c ska den behöriga utanordnaren följa på förhand inom varje institution fastställda förfaranden och tillämpa följande obligatoriska kriterier som är tillämpliga under alla omständigheter:

a)De faktiska omständigheterna, med beaktande av graden av allvar hos den oriktighet som ledde till att fordran fastställdes (bedrägeri, upprepad överträdelse, uppsåt, aktsamhet, god tro, uppenbart fel).

b)Konsekvenserna av ett beslut om att avstå från inkassering för unionens funktion och dess ekonomiska intressen (beloppets storlek, risken att skapa prejudikat, underminering av bestämmelserna).

4.Beroende på omständigheterna i fallet kan den behöriga utanordnaren behöva beakta följande ytterligare kriterier:

a)Den snedvridning av konkurrensen som ett beslut om att avstå från att inkassera fordran skulle medföra.

b)Den ekonomiska och sociala skada som en fullständig inkassering av fordran skulle medföra.

5.Varje institution ska en gång per år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om avståenden enligt denna punkt där beloppen motsvarar minst 100 000 EUR. I kommissionens fall ska den rapporten bifogas den sammanfattning av årliga verksamhetsrapporter som avses i artikel 73.9.

6.Den behöriga utanordnaren får helt eller delvis annullera en fastställd fordran. Det faktum att en fastställd fordran delvis har annullerats innebär inte att unionen avstår från rätten till återstoden av den fastställda fordran.

Om det förekommit ett misstag ska den behöriga utanordnaren helt eller delvis annullera en fastställd fordran och ange tillfredsställande skäl.

Varje institution ska i sina interna regler fastställa villkoren och formerna för delegering av befogenheten att annullera en fastställd fordran.

7.Medlemsstaterna ska i första instans ansvara för att utföra kontroller och revisioner och för att återvinna felaktigt använda belopp, i enlighet med sektorsspecifika regler. Om medlemsstaterna själva upptäcker och korrigerar oriktigheter ska de befrias från kommissionens finansiella korrigeringar för dessa oriktigheter.

8.Kommissionen ska göra finansiella korrigeringar för medlemsstaterna i syfte att från unionsfinansieringen utesluta utgifter som står i strid med gällande lag. Kommissionen ska grunda sina finansiella korrigeringar på fastställandet av felaktigt använda belopp och de ekonomiska konsekvenserna för budgeten. När dessa belopp inte kan fastställas exakt får kommissionen tillämpa en extrapolerad korrigering eller schablonkorrigering i enlighet med sektorsspecifika regler.

Kommissionen ska när den finansiella korrigeringens belopp beslutas beakta arten och omfattningen av överträdelsen av gällande lag och de ekonomiska konsekvenserna för budgeten, inbegripet när det gäller brister i förvaltnings- och kontrollsystem.

Kriterierna för att fastställa finansiella korrigeringar och det förfarande som ska tillämpas får fastställas i sektorsspecifika regler.

9.Metoden för att tillämpa extrapolerade korrigeringar eller schablonkorrigeringar ska fastställas i enlighet med de sektorsspecifika reglerna så att kommissionen kan skydda unionens ekonomiska intressen.

Artikel 100
Inkassering genom avräkning

1.Om gäldenären har en fordran på unionen eller på ett genomförandeorgan vilket genomför unionens budget som är säker enligt definitionen i artikel 96.3 a, uppgår till ett fast belopp och är förfallen till betalning på grundval av ett belopp som har fastställts i en betalningsorder, ska räkenskapsföraren, efter att fristen enligt artikel 96.4 första stycket b har löpt ut, inkassera en fastställd fordran genom avräkning.

Under exceptionella omständigheter får räkenskapsföraren inkassera beloppet genom avräkning före fristen enligt artikel 96.4 första stycket b, om det är nödvändigt för att skydda unionens ekonomiska intressen och om räkenskapsföraren på motiverade grunder bedömer att beloppet riskerar att gå förlorat.

Räkenskapsföraren ska också inkassera beloppet genom avräkning innan fristen enligt artikel 96.4 första stycket b har löpt ut om gäldenären samtycker till detta.

2.Före all inkassering i enlighet med punkt 1 ska räkenskapsföraren samråda med den behöriga utanordnaren och underrätta berörda gäldenärer, bland annat om de möjligheter till omprövning som avses i artikel 129.

Om gäldenären är en nationell myndighet eller en av dess administrativa enheter ska räkenskapsföraren informera den berörda medlemsstaten minst tio arbetsdagar i förväg om sin avsikt att inkassera fordringar genom avräkning. Räkenskapsföraren kan dock komma överens med den berörda medlemsstaten eller administrativa enheten om att en sådan inkassering genom avräkning kan ske före utgången av förfallodagen.

3.En avräkning enligt punkt 1 ska anses likvärdig med betalning och således frigöra unionen från skyldigheten att betala skulden och, i tillämpliga fall, upplupen ränta.

Artikel 101
Förfarande för inkassering när ingen frivillig betalning sker

1.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 100 ska räkenskapsföraren, om hela beloppet inte har inkasserats innan den i debetnotan angivna frist som avses i artikel 96.4 första stycket b har löpt ut, informera den behöriga utanordnaren om detta och utan dröjsmål inleda ett förfarande för att inkassera beloppet via alla de rättsliga medel som står till buds, inklusive i tillämpliga fall genom att i förväg ställda garantier tas i anspråk.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 100 ska räkenskapsföraren, när den inkasseringsmetod som anges i punkt 1 i denna artikel inte är möjlig och gäldenären inte har verkställt någon betalning efter den formella underrättelse som sänts av räkenskapsföraren, kräva in skulden genom att verkställa ett beslut säkerställt enligt artikel 98.2 eller genom rättsliga åtgärder.

Artikel 102
Beviljande av anstånd med betalningen

Anstånd med betalningen får beviljas av räkenskapsföraren tillsammans med den behöriga utanordnaren först efter en vederbörligen motiverad skriftlig förfrågan från gäldenären och på följande två villkor:

a)Gäldenären åtar sig att betala ränta till den räntesats som anges i artikel 97 för hela den ytterligare tidsfrist som beviljats från den dag då fristen enligt artikel 96.4 första stycket b har löpt ut.

b)För att skydda unionens rättigheter ställer gäldenären en finansiell garanti som godtas av institutionens räkenskapsförare och som täcker hela det obetalda beloppet, i fråga om såväl kapitalbelopp som ränta.

Garantin enligt första stycket b kan ersättas med en proprieborgen som ställs av en tredje part och som godtas av institutionens räkenskapsförare.

Under exceptionella omständigheter får räkenskapsföraren på gäldenärens begäran frångå kravet på garanti enligt första stycket b om, enligt räkenskapsförarens bedömning, gäldenären är villig och i stånd att verkställa betalningen inom anståndsperioden men befinner sig i en svår situation och inte kan ställa någon sådan garanti.

Artikel 103
Preskriptionstid

1.Unionens fordringar på tredje part och tredje parts fordringar på unionen ska preskriberas efter fem år, utan att det påverkar tillämpningen av särskilda förordningar eller rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel.

2.Preskriptionstiden för unionens fordringar på tredje part ska börja löpa från och med utgången av den tidsfrist som meddelats gäldenären i debetnotan i enlighet med artikel 96.4 första stycket b.

Preskriptionstiden för tredje parts fordringar på unionen ska börja löpa den dag då dessa fordringar förfaller till betalning med stöd av det motsvarande rättsliga åtagandet.

3.Preskriptionstiden för unionens fordringar på tredje part ska avbrytas om en institution eller en medlemsstat på en institutions begäran vidtar en åtgärd för att inkassera beloppet som delges den tredje parten.

Preskriptionstiden för tredje parts fordringar på unionen ska avbrytas om unionen delges en åtgärd för att inkassera beloppet av borgenären eller på dennes vägnar.

4.En ny preskriptionstid på fem år ska börja löpa dagen efter ett avbrott som avses i punkt 3.

5.Rättsliga åtgärder med anledning av en fordran som avses i punkt 2 ska leda till ett avbrott i preskriptionstiden, vilket även ska gälla talan som väcks vid en domstol som senare förklarar att den inte är behörig i ärendet. Den nya preskriptionstiden på fem år ska inte börja löpa förrän en lagakraftvunnen dom har meddelats eller om samma parter har nått samförstånd om samma ärende genom utomrättslig tvistlösning.

6.Om räkenskapsföraren beviljar gäldenären anstånd med betalningen i enlighet med artikel 102 ska detta betraktas som ett avbrytande av preskriptionstiden. Den nya preskriptionstiden på fem år ska börja löpa dagen efter det att den förlängda betalningsfristen har löpt ut.

7.Sedan preskriptionstiden enligt punkterna 2–6 har löpt ut ska en fordran som unionen har inte längre inkasseras.

Artikel 104
Nationella förvaltningars handläggning av unionens fordringar

Vid insolvensförfaranden ska unionens fordringar ges samma förmånsbehandling som fordringar av samma art som innehas av offentliga organ i den medlemsstat där inkasseringsförfarandet äger rum.

Artikel 105
Böter, viten och sanktioner samt upplupen ränta som åläggs av institutionerna

1.Inbetalade böter, viten och sanktioner, liksom upplupen ränta och annan inkomst som genererats därav, ska inte bokföras som budgetinkomster så länge de beslut genom vilka de ålagts kan upphävas av Europeiska unionens domstol.

2.De belopp som avses i punkt 1 ska bokföras som budgetinkomster så snart som möjligt och senast året efter det att alla rättsmedel är uttömda. Belopp som till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska återbetalas till den enhet som betalat ut dem ska inte bokföras som budgetinkomster.

3.Punkt 1 ska inte gälla beslut om avslutande av räkenskaperna eller om finansiella korrigeringar.

Artikel 106
Inkassering av böter, viten och sanktioner som åläggs av institutionerna

1.När talan väcks vid Europeiska unionens domstol mot ett beslut av en institution om åläggande av en bot eller annan sanktion i enlighet med EUF-fördraget eller Euratomfördraget ska gäldenären, tills alla rättsmedel har uttömts, antingen preliminärt betala de aktuella beloppen till det bankkonto som anges av kommissionens räkenskapsförare eller ställa en finansiell garanti som godtas av denne räkenskapsförare. Garantin ska vara oberoende av kravet att betala aktuella böter, viten eller andra sanktioner, och ska kunna utlösas så snart som det begärs. Den ska täcka såväl kapitalbelopp som ränta enligt artikel 97.4.

2.Kommissionen ska säkra preliminärt inbetalade belopp genom att investera dem i finansiella tillgångar och därigenom se till att de förblir säkra och likvida samtidigt som målet med investeringen ska vara en positiv avkastning.

3.När alla rättsmedel har uttömts och boten eller sanktionen har bekräftats ska någon av följande åtgärder vidtas:

a)Preliminärt inbetalade belopp och avkastningen på dem ska tas upp i budgeten i enlighet med artikel 105 senast det budgetår som följer på det år då alla rättsmedel har uttömts.

b)Om en finansiell garanti har ställts ska denna tas i anspråk, och motsvarande belopp tas upp i budgeten.

Om bötes- eller sanktionsbeloppet har höjts av Europeiska unionens domstol ska första stycket a och b tillämpas upp till de belopp som anges i institutionens ursprungliga beslut eller, i tillämpliga fall, till de belopp som anges i Europeiska unionens domstols tidigare dom i samma ärende. Kommissionens räkenskapsförare ska uppbära beloppet motsvarande ökningen och upplupen ränta i enlighet med artikel 97.4, och detta belopp ska tas upp i budgeten.

4.När alla rättsmedel har uttömts och boten eller sanktionen har upphävts eller minskats ska någon av följande åtgärder vidtas:

a)Preliminärt inbetalade belopp eller delar därav, med beaktande av eventuell avkastning, ska återbetalas till den berörda tredje parten.

b)Om en finansiell garanti har ställts ska denna frisläppas i motsvarande grad.

Artikel 107
Kompensationsränta

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 97.2 och i andra fall än de som avses i artikel 105, när ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol eller en uppgörelse i godo ska den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och som gäller den första kalenderdagen i månaden, från och med dagen för betalning av detta belopp till och med den dag då återbetalningen förfaller, med tillägg av noll procentenheter.

Om den samlade räntan beräknas bli negativ ska den fastställas till noll procentenheter.

KAPITEL 7
Handläggning av utgifter

Artikel 108
Finansieringsbeslut

1.Ett budgetmässigt åtagande ska föregås av ett finansieringsbeslut som fattats av en institution eller av de myndigheter till vilka institutionen delegerat befogenheter för sådana beslut. Detta ska inte gälla i fråga om de anslag till varje institutions drift inom ramen för dess administrativa självständighet som kan utnyttjas utan någon grundläggande akt i enlighet med artikel 56.2 e, utgifter för administrativt stöd och bidrag till de organ som avses i artiklarna 69 och 70. Finansieringsbesluten ska täcka ett eller flera år.

2.Finansieringsbeslutet ska samtidigt utgöra ett årligt eller flerårigt arbetsprogram och antas så snart som möjligt efter antagandet av budgetförslaget och i princip senast den 31 mars under genomförandeåret. Den del som innehåller arbetsprogrammet ska offentliggöras på den berörda institutionens webbplats omedelbart efter antagandet av beslutet och innan det genomförs. Finansieringsbeslutet ska ange det totala belopp som täcks av beslutet och innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras. Finansieringsbeslutet ska ange

a)den grundläggande akten och berörd budgetrubrik,

b)eftersträvade mål och förväntade resultat,

c)metoder för genomförandet,

d)alla ytterligare uppgifter som enligt den grundläggande akten krävs för arbetsprogrammet.

Dessutom ska följande anges:

a)I fråga om bidrag: typ av sökande som ansökningsomgången eller den direkta tilldelningen inriktas på, och det totala belopp i budgetmedel som avdelats för bidrag.

b)I fråga om upphandling: det totala belopp i budgetmedel som avdelats för upphandling.

c)I fråga om bidrag till förvaltningsfonder som avses i artikel 227: de anslag som avdelats för förvaltningsfonden under året samt planerade belopp över fondens livslängd.

d)I fråga om priser i tävlingar: typ av deltagare som tävlingen inriktas på, det totala belopp i budgetmedel som avdelats för tävlingen och särskilda uppgifter om priser vars enhetsvärden motsvarar minst 1 000 000 EUR.

e)I fråga om finansieringsinstrument: det belopp som tilldelats finansieringsinstrumentet.

f)I fråga om indirekt genomförande: berörd enhet eller person enligt artikel 61.1 c eller tillämpliga kriterier för att välja ut enheten eller personen.

g)I fråga om bidrag till kombinationsinstrument: det belopp som tilldelats kombinationsinstrumentet och en förteckning över enheter som deltar i kombinationsinstrumentet.

h)I fråga om budgetgarantier: beloppet för den årliga avsättningen och, i tillämpliga fall, det belopp av budgetgarantin som ska frisläppas.

Den delegerade utanordnaren får lägga till alla ytterligare uppgifter som bedöms lämpliga i antingen respektive finansieringsbeslut som utgör arbetsprogrammet eller i ett annat dokument som offentliggörs på institutionens webbplats.

Ett flerårigt finansieringsbeslut ska vara förenligt med den budgetplanering som avses i artikel 39.2 och ange att genomförandet av beslutet förutsätter att det finns disponibla budgetanslag för respektive budgetår efter antagandet av den årliga budgeten eller enligt systemet med tillfälliga tolftedelar, såvida det inte är grunden för budgetmässiga åtaganden uppdelade i årliga delåtaganden enligt artikel 110.2.

3.Om ett redan antaget finansieringsbeslut ändras på väsentligt sätt ska ändringen antas enligt samma förfarande som det ursprungliga beslutet, utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i en grundläggande akt.

Artikel 109
Handläggning av utgifter

1.Varje utgift ska vara föremål för ett åtagande, en kontroll, ett godkännande och en betalning.

Vid utgången av de perioder som avses i artikel 112 ska det outnyttjade saldot av budgetmässiga åtaganden dras tillbaka.

Vid genomförandet av transaktioner ska den behöriga utanordnaren säkerställa att utgifterna är förenliga med fördragen, budgeten, denna förordning och andra akter och förordningar som antagits i enlighet med fördragen samt med principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.Budgetmässiga och rättsliga åtaganden ska ingås av samma utanordnare, utom i vederbörligen motiverade fall. I synnerhet vid insatser i krissituationer och humanitära insatser får rättsliga åtaganden undertecknas av chefer för unionsdelegationer, eller i deras frånvaro av deras ställföreträdare, efter instruktion från kommissionens behöriga utanordnare som emellertid förblir till fullo ansvarig för den underliggande transaktionen. Kommissionens personal på området för insatser i krissituationer och humanitära insatser får underteckna rättsliga åtaganden kopplade till verkställande av betalningar från förskottskonton till ett värde av högst 2 500 EUR.

Den behöriga utanordnaren ska ingå ett budgetmässigt åtagande innan denne ingår ett rättsligt åtagande gentemot tredje part eller överför medel till en förvaltningsfond som avses i artikel 227.

Denna skyldighet ska inte gälla

a)rättsliga åtaganden som ingås efter det att en krissituation har förklarats råda inom ramen för en kontinuitetsplan, enligt de förfaranden som kommissionen eller en annan institution antagit inom ramen för sin administrativa självständighet,

b)vid humanitära insatser, civilskyddsinsatser och insatser i krissituationer, om ett effektivt genomförande av unionens insatser förutsätter att unionen omedelbart ingår ett rättsligt åtagande med tredje parter och en kontering på förhand av det enskilda budgetmässiga åtagandet inte är möjlig. Konteringen av det budgetmässiga åtagandet ska ske utan dröjsmål efter det att ett rättsligt åtagande ingåtts med tredje parter.

3.En kontroll av en utgift är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren godtar att en utgift tas upp, efter att ha granskat de styrkande handlingar i vilka borgenärens anspråk intygas i enlighet med villkoren i det rättsliga åtagandet, om ett sådant finns. För detta ändamål ska den behöriga utanordnaren

a)verifiera att borgenärens anspråk existerar,

b)fastställa eller verifiera att fordran är riktig, samt dess storlek, genom påskriften ”i sin ordning”,

c)verifiera fordrans förfallovillkor.

Trots vad som sägs ovan ska kontrollen av utgifter inte vara begränsad till utgifter som belastar budgeten. Den ska även gälla interimsrapporter eller slutrapporter som inte är kopplade till en begäran om betalning och i vilket fall effekten på redovisningssystemet är begränsad till de allmänna räkenskaperna. Beslutet om kontroll ska uttryckas i form av en elektroniskt säkrad underskrift enligt artikel 141 av utanordnaren eller av en tekniskt behörig anställd som tilldelats befogenheten genom ett formellt beslut av utanordnaren eller, i undantagsfall med användning av ett pappersförfarande, i form av en stämpel som innefattar den underskriften.

Med påskriften ”i sin ordning” ska den behöriga utanordnaren eller en tekniskt behörig anställd som tilldelats befogenheten av den behöriga utanordnaren intyga

a)i fråga om förfinansiering, att villkoren i det rättsliga åtagandet för utbetalning av förfinansiering är uppfyllda,

b)i fråga om mellanliggande betalningar och slutbetalningar avseende kontrakt, att de tjänster som avses i kontrakten har tillhandahållits korrekt, att varorna har levererats korrekt eller att byggentreprenaden har utförts korrekt,

c)i fråga om mellanliggande betalningar och slutbetalningar avseende bidrag, att den åtgärd eller det arbetsprogram som har genomförts av bidragsmottagaren i alla avseenden iakttar villkoren i bidragsöverenskommelsen, inbegripet i tillämpliga fall att de kostnader som bidragsmottagaren redovisat är stödberättigande. Samma princip gäller också för interims- och slutrapporter som inte är kopplade till en begäran om betalning.

4.Ett godkännande av en utgift är den handling genom vilken den behöriga utanordnaren, efter att ha bekräftat att det finns disponibla anslag, genom att upprätta en betalningsorder ger räkenskapsföraren instruktion att betala en utgift som har kontrollerats.

Om periodiska utbetalningar görs för tjänster, inklusive hyrestjänster, eller varuleveranser, får utanordnare på grundval av sin riskanalys besluta om betalning med autogirering från ett förskottskonto eller, med särskilt tillstånd från räkenskapsföraren, i enlighet med artikel 83.3.

5.Med ett tillbakadragande av ett åtagande avses en åtgärd varigenom den behöriga utanordnaren helt eller delvis annullerar ett avdelande av anslag som tidigare skett med hjälp av ett budgetmässigt åtagande.

Artikel 110
Typer av budgetmässiga åtaganden

1.Budgetmässiga åtaganden ska ingå i någon av följande kategorier:

a)Enskilda: om mottagaren och utgiftsbeloppet har fastställts.

b)Övergripande: om minst en av de uppgifter som krävs för att identifiera ett enskilt åtagande fortfarande inte har fastställts.

c)Preliminära: för att täcka rutinmässiga förvaltningsutgifter för EGFJ enligt artikel 11.2 och rutinmässiga administrativa utgifter där antingen beloppet eller de slutliga betalningsmottagarna inte har fastställts slutgiltigt.

Rutinmässiga administrativa utgifter för unionens delegationer och representationer får emellertid täckas av preliminära åtaganden även om beloppet och den slutliga betalningsmottagaren har fastställts.

2.Budgetmässiga åtaganden för åtgärder som sträcker sig över mer än ett budgetår får delas upp över flera år i årliga delåtaganden endast om detta föreskrivs i den grundläggande akten eller om det gäller administrativa utgifter.

3.Ett övergripande budgetmässigt åtagande ska ingås på grundval av ett finansieringsbeslut.

Det övergripande budgetmässiga åtagandet ska ingås senast före beslutet om mottagare och belopp antagits och, om utnyttjandet av de berörda anslagen innefattar att ett arbetsprogram antas, först efter att det programmet antagits.

4.Det övergripande budgetmässiga åtagandet ska genomföras antingen genom att en finansieringsöverenskommelse ingås, i vilken det anges att flera rättsliga åtaganden ska ingås senare, eller genom att ett eller flera rättsliga åtaganden ingås.

Finansieringsöverenskommelser som rör direkt ekonomiskt stöd till tredjeländer, däribland budgetstöd, och som utgör rättsliga åtaganden kan ge upphov till betalningar utan att ytterligare rättsliga åtaganden ingås.

Om det övergripande åtagandet genomförs genom en finansieringsöverenskommelse ska punkt 3 andra stycket inte tillämpas.

5.När ett enskilt rättsligt åtagande ingås som en följd av ett övergripande budgetmässigt åtagande ska den behöriga utanordnaren, innan denne skriver under åtagandet, registrera beloppet i de centrala budgeträkenskaperna och kontera det mot det övergripande budgetmässiga åtagandet.

6.Preliminära budgetmässiga åtaganden ska genomföras genom att ett eller flera rättsliga åtaganden som ger rätt till kommande betalningar ingås. När det gäller utgifter för personalförvaltning eller för kommunikation som ådras av institutioner för att täcka unionsevenemang eller i de fall som avses i punkt 14.5 i bilagan till denna förordning får de emellertid genomföras direkt genom betalningar.

Artikel 111
Åtaganden för EGFJ-anslag

1.EGFJ-anslag ska för varje budgetår innefatta icke-differentierade anslag, med undantag av utgifter för åtgärder som avses i artiklarna 4.2 och 6 i förordning (EU) nr 1306/2013, utom i fråga om åtgärder som finansieras inom ramen för icke-operativt tekniskt stöd och bidrag till genomförandeorgan, vilka ska täckas av differentierade anslag.

2.Kommissionens beslut om fastställande av hur mycket av dessa utgifter som ska ersättas ska utgöra övergripande preliminära åtaganden, som inte får överskrida de totala anslag som tagits upp för EGFJ.

3.Övergripande preliminära åtaganden för EGFJ som ingåtts för ett budgetår och som per den 1 februari påföljande budgetår ännu inte gett upphov till åtaganden mot specifika rubriker i kontoplanen ska förfalla för det berörda budgetåret.

4.Utgifter som effektueras av de myndigheter och organ som avses i reglerna för EGFJ ska bli föremål för åtaganden per kapitel, artikel och punkt inom två månader efter mottagandet av redovisningar från medlemsstaten i fråga.

5.Sådana åtaganden får ingås efter utgången av dessa två månader om ett förfarande för överföring av anslag krävs för budgetrubrikerna i fråga. Beloppen ska bokföras som betalningar inom samma tvåmånadersfrist, utom i de fall då medlemsstaten ännu inte effektuerat sin betalning eller om det råder osäkerhet om huruvida utgiften är stödberättigande.

De åtaganden som avses i första stycket ska avräknas från det övergripande preliminära åtagande som avses i punkt 1.

6.Punkterna 2 och 3 ska gälla med förbehåll för granskning och godkännande av räkenskaperna.

Artikel 112
Tidsfrister för åtaganden

1.Om inte annat sägs i artiklarna 109.2 och 256.3 ska rättsliga åtaganden rörande enskilda eller preliminära budgetmässiga åtaganden ingås senast den 31 december år n.

2.Övergripande budgetmässiga åtaganden ska täcka hela den sammanlagda kostnaden för motsvarande rättsliga åtaganden som ingås till och med den 31 december år n+1.

Om det övergripande budgetmässiga åtagandet ger upphov till en tilldelning av ett pris som avses i avdelning IX ska det rättsliga åtagande som avses i artikel 200.4 ingås senast den 31 december år n+3.

När det gäller yttre åtgärder där det övergripande budgetmässiga åtagandet ger upphov till en finansieringsöverenskommelse med ett tredjeland ska finansieringsöverenskommelserna ingås senast den 31 december år n+1, där år n är det år då det budgetmässiga åtagandet ingås. I detta fall ska det övergripande budgetmässiga åtagandet täcka kostnaderna för ingångna rättsliga åtaganden som genomför finansieringsöverenskommelsen till och med utgången av perioden för genomförande av finansieringsöverenskommelsen.

3.För enskilda och preliminära budgetmässiga åtaganden som ingås för åtgärder som sträcker sig över mer än ett budgetår ska, med undantag av personalanslag, ett slutdatum för genomförande fastställas i enlighet med villkoren i de rättsliga åtaganden som de hänvisar till och med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning.

4.De delar av dessa budgetmässiga åtaganden som inte har verkställts genom betalningar inom sex månader efter slutdatumet för genomförande ska dras tillbaka i enlighet med artikel 13.

5.Det belopp av ett budgetmässigt åtagande där inga betalningar enligt artikel 113 har skett inom två år efter undertecknandet av det rättsliga åtagandet ska dras tillbaka, utom när beloppet avser ett fall som är föremål för tvistlösning i domstol eller skiljedomsorgan, när det rättsliga åtagandet är utformat som en finansieringsöverenskommelse med ett tredjeland eller när särskilda bestämmelser fastställts i sektorsspecifika regler.

Artikel 113
Typer av betalningar

1.Räkenskapsföraren ska betala utgifter inom ramen för de disponibla medlen.

2.Betalningar kan ta en eller flera av följande former:

a)En betalning av hela det utestående beloppet.

b)En betalning av utestående belopp på något av följande sätt:

i)Förfinansiering för att tillhandahålla likvida medel, som får delas upp i flera betalningar i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och som utbetalas på grundval av kontraktet, överenskommelsen eller den grundläggande akten, eller med stöd av styrkande handlingar genom vilka det kan bekräftas att villkoren i kontraktet eller överenskommelsen är uppfyllda.

ii)En eller flera mellanliggande betalningar, i förhållande till ett partiellt genomförande av åtgärden eller fullgörande av kontraktet. Utan att detta påverkar tillämpningen av den grundläggande akten kan dessa betalningar räknas av helt eller delvis mot förfinansieringen.

iii)Slutbetalning av utestående belopp, som får ske när åtgärden är helt genomförd eller kontraktet helt har fullgjorts.

c)En betalning av en avsättning till den gemensamma avsättningsfond som inrättats enligt artikel 205.

En slutbetalning får inte delas upp i omgångar och ska utgöra en avräkning av samtliga föregående utgifter, varvid ett betalningskrav ska upprättas för att återvinna oanvända belopp.

3.I budgeträkenskaperna ska vid varje betalning en åtskillnad göras mellan de olika typer av betalningar som avses i punkt 2.

4.De redovisningsregler som avses i artikel 79 ska inbegripa bestämmelser om avräkning av förfinansieringen i räkenskaperna och om godtagande av kostnader såsom stödberättigande.

5.Den behöriga utanordnaren ska regelbundet avräkna de belopp som betalas ut i förfinansiering mot bakgrund av projektets ekonomiska karaktär och senast när projektet har avslutats. Avräkningen ska ske på grundval av information om ådragna kostnader eller bekräftelse av villkoren för betalning i enlighet med artikel 121 efter kontroll av utanordnaren enligt artikel 109.3.

För bidragsöverenskommelser, kontrakt eller överenskommelser om medverkan till belopp över 5 000 000 EUR ska utanordnaren vid respektive års utgång inhämta åtminstone den information som behövs för att göra en rimlig beräkning av dessa kostnader. Även om denna inte kan användas för avräkning av förfinansieringen möjliggör det för både utanordnaren och räkenskapsföraren att iaktta de skyldigheter som avses i artikel 80.2.

För tillämpning av andra stycket ska lämpliga bestämmelser tas med i de rättsliga åtaganden som undertecknas.

Artikel 114
Tidsfrister för betalningar

1.Betalningar ska effektueras inom följande tidsfrister:

a)90 kalenderdagar i fråga om överenskommelser om medverkan, kontrakt och bidragsöverenskommelser som innefattar tekniska tjänster eller åtgärder som är särskilt svåra att utvärdera och där betalning får ske endast om en rapport eller ett intyg godkänns.

b)60 kalenderdagar i fråga om alla andra överenskommelser om medverkan, kontrakt och bidragsöverenskommelser där betalning får ske endast om en rapport eller ett intyg godkänns.

c)30 kalenderdagar i fråga om alla andra överenskommelser om medverkan, kontrakt och bidragsöverenskommelser.

2.Tidsfristen för betalningar ska anses omfatta kontroll, godkännande och betalning av utgifter.

Den ska börja löpa från och med den dag då en begäran om betalning mottas.

En begäran om betalning ska registreras av den utsedda avdelningen hos den behöriga utanordnaren snarast möjligt och anses ha mottagits den dag den är registrerad.

Dagen för betalning ska anses vara den dag då institutionens konto debiteras.

En begäran om betalning ska innehålla följande grundläggande uppgifter:

a)Identifiering av borgenären.

b)Belopp.

c)Valuta.

d)Datum.

Om minst en grundläggande uppgift saknas ska begäran om betalning avvisas.

Borgenären ska underrättas skriftligen om avvisandet och skälen till detta så snart som möjligt och i varje fall inom 30 dagar från den dag då begäran om betalning mottogs.

3.Den behöriga utanordnaren får avbryta tidsfristen för betalning om

a)beloppet enligt begäran om betalning inte har förfallit, eller

b)lämpliga styrkande handlingar inte har lagts fram.

Om den behöriga utanordnaren får uppgifter som skapar tvivel kring huruvida en utgift som tas upp i en begäran om betalning verkligen är stödberättigande, får denne avbryta tidsfristen för betalning för att kontrollera, däribland genom kontroller på plats, att utgiften verkligen är stödberättigande. Återstoden av tidsfristen för betalning ska börja löpa igen från och med den dag då den begärda informationen eller de reviderade handlingarna tas emot eller nödvändiga ytterligare kontroller utförs, inklusive kontroller på plats.

Berörda borgenärer ska skriftligen underrättas om skälen till avbrytandet.

4.Utom när det gäller medlemsstater, Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden ska borgenären vid utgången av de tidsfrister som anges i punkt 1 ha rätt till ränta på följande villkor:

a)Räntesatserna ska motsvara de som avses i artikel 97.2.

b)Ränta ska debiteras från och med den kalenderdag som följer på den dag då tidsfristen för betalning enligt punkt 1 löper ut till och med betalningsdagen.

Om den ränta som beräknats enligt första stycket inte överstiger 200 euro ska den betalas till borgenären endast om denne har lämnat in en begäran om detta inom två månader efter det att den försenade betalningen mottagits.

5.Varje institution ska förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om iakttagandet av tidsfrister och om avbrytandet av tidsfrister enligt punkterna 1–4 i denna artikel. Kommissionens rapport ska bifogas den sammanfattning av årliga verksamhetsrapporter som avses i artikel 73.9.

Kapitel 8
Internrevisor

Artikel 115
Utseende av internrevisor

1.Varje institution ska inrätta en funktion för intern revision som ska skötas enligt relevanta internationella normer. Den av institutionen utsedda internrevisorn ska gentemot institutionen vara ansvarig för att kontrollera att systemen och förfarandena för att genomföra budgeten fungerar tillfredsställande. Internrevisorn får inte samtidigt utöva befogenheter som utanordnare eller räkenskapsförare.

2.Vid intern revision av utrikestjänsten ska de chefer för unionens delegationer som fungerar som vidaredelegerade utanordnare i enlighet med artikel 58.2 omfattas av de kontrollbefogenheter som kommissionens internrevisor har vad gäller den ekonomiska förvaltning som vidaredelegerats till dem.

Kommissionens internrevisor ska också fungera som internrevisor för utrikestjänsten beträffande genomförandet av utrikestjänstens budgetavsnitt.

3.Varje institution ska utse en internrevisor enligt ett förfarande som är anpassat till dess särdrag och behov. Institutionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om att en internrevisor utsetts.

4.Varje institution ska i enlighet med sina respektive särdrag och behov definiera omfattningen av internrevisorns uppdrag och i detalj fastställa internrevisionens mål och förfaranden med vederbörlig hänsyn till gällande internationella normer för internrevision.

5.Institutionen får på grundval av en persons särskilda kvalifikationer utse till internrevisor en tjänsteman eller annan anställd som omfattas av tjänsteföreskrifterna och som är medborgare i någon av medlemsstaterna.

6.Om två eller fler institutioner utser samma internrevisor ska de ingå nödvändiga arrangemang för att denne ska kunna ställas till ansvar enligt villkoren i artikel 119.

7.Institutionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet när en internrevisor avgår.

Artikel 116
Internrevisorns befogenheter och skyldigheter

1.Internrevisorn ska ge råd till sin institution i fråga om riskhantering genom att på oberoende basis avge yttranden om förvaltnings- och kontrollsystemens kvalitet och genom att utfärda rekommendationer för att förbättra villkoren för att genomföra transaktioner och för att främja en sund ekonomisk förvaltning.

Internrevisorn ska särskilt ansvara för att

a)bedöma om interna förvaltningssystem är lämpligt utformade och ändamålsenliga, samt bedöma hur de olika avdelningarna genomför politik, program och åtgärder mot bakgrund av de risker som är förenade med detta,

b)bedöma om de system för intern kontroll och internrevision som används vid varje transaktion för budgetens genomförande är effektiva och ändamålsenliga.

2.Internrevisorns skyldigheter ska omfatta hela institutionens verksamhet och alla dess avdelningar. Internrevisorn ska ha fullständig och obegränsad tillgång till de uppgifter denne behöver för sin tjänsteutövning, vid behov på plats och även i medlemsstaterna och i tredjeländer.

Internrevisorn ska ta del av utanordnarnas årsrapport liksom av andra fastställda uppgifter.

3.Internrevisorn ska rapportera sina iakttagelser och rekommendationer till institutionen. Institutionen ska se till att åtgärder vidtas för att följa upp rekommendationer som härrör från revision. Internrevisorn ska vidare förelägga institutionen en årlig rapport om internrevisionen med angivande av antalet och typen av internrevisioner som genomförts, rekommendationer som lämnats och de åtgärder som vidtagits för att följa upp dessa rekommendationer.

Varje institution ska undersöka om de rekommendationer som lämnas i internrevisorns rapporter bör bli föremål för ett utbyte av god praxis med de andra institutionerna.

4.Internrevisorn ska vidare förelägga institutionen en årlig rapport om internrevisionen med angivande av antalet och typen av internrevisioner som genomförts, de huvudsakliga rekommendationer som lämnats och de åtgärder som vidtagits för att följa upp dessa rekommendationer.

Den årliga rapporten ska även ta upp de systemrelaterade fel som upptäckts av den panel som inrättats i enlighet med artikel 139, om den avger det yttrande som avses i artikel 90.

5.Internrevisorn ska vid utarbetandet av sin rapport särskilt ta upp hur väl principen om sund ekonomisk förvaltning har efterlevts generellt, och säkerställa att lämpliga åtgärder har vidtagits för att kontinuerligt förbättra efterlevnaden av denna princip.

6.Kommissionen ska årligen, i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet och i enlighet med artikel 319 i EUF-fördraget, på begäran överlämna sin årliga rapport om internrevisionen enligt punkt 3 i den här artikeln, med vederbörlig hänsyn till kraven på sekretess.

7.Kontaktuppgifterna till internrevisorn ska göras tillgängliga av institutionen för alla fysiska och juridiska personer som är involverade i handläggning av utgifter, så att de kan kontakta internrevisorn konfidentiellt.

8.Institutionen ska varje år utarbeta en rapport med en sammanfattning av antalet och typen av internrevisioner som genomförts, de rekommendationer som lämnats och de åtgärder som vidtagits för att följa upp dessa rekommendationer, och överlämna den till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 239.

9.Internrevisorns rapporter och iakttagelser, liksom institutionens rapport, ska bli tillgängliga för allmänheten först efter det att internrevisorn kontrollerat de åtgärder som ska vidtas för deras genomförande.

10.Institutionen ska ge internrevisorn erforderliga resurser så att denne kan fullfölja sina revisionsuppdrag samt en detaljerad beskrivning av internrevisorns uppgifter och skyldigheter.

Artikel 117
Internrevisorns arbetsprogram

1.Internrevisorn ska anta ett arbetsprogram och lägga fram det för institutionen.

2.Institutionen kan begära att internrevisorn utför revisioner som inte ingår i det arbetsprogram som avses i punkt 1.

Artikel 118
Internrevisorns oberoende

1.Internrevisorn ska vara helt oberoende vid utförandet av sina revisioner. Särskilda regler tillämpliga på internrevisorn ska fastställas av institutionen, för att garantera internrevisorns totala oberoende i sin tjänsteutövning och fastställa internrevisorns ansvarsområden.

2.Internrevisorn får inte ta emot instruktioner eller acceptera några begränsningar när det gäller utövandet av de uppdrag som denne fått genom att ha utsetts i enlighet med budgetförordningen.

3.Om internrevisorn är en anställd ska denne utöva exklusiva revisionsuppgifter med fullt oberoende och åläggas ansvar enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna och de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning.

Artikel 119
Internrevisorns ansvar

Endast institutionen får agera i enlighet med denna artikel för att ställa en internrevisor, som en tjänsteman eller annan anställd som omfattas av tjänsteföreskrifterna, till ansvar för sina handlingar.

Institutionen ska fatta ett motiverat beslut om att inleda en undersökning. Beslutet ska delges den som berörs. Institutionen kan ge en eller flera tjänstemän med samma lönegrad eller högre lönegrad än den anställde som berörs av undersökningen i uppdrag att leda undersökningen under institutionens direkta ansvar. Den berörde ska alltid höras under denna undersökning.

Undersökningsrapporten ska lämnas till den berörda parten som sedan ska höras av institutionen angående rapporten.

På grundval av rapporten och utfrågningen ska institutionen fatta antingen ett motiverat beslut om att avsluta förfarandet eller ett motiverat beslut enligt artiklarna 22 och 86 i tjänsteföreskrifterna samt bilaga IX till tjänsteföreskrifterna. Beslut om disciplinåtgärder eller ekonomiska sanktioner ska delges den berörda parten och meddelas revisionsrätten och övriga institutioner för kännedom.

Den berörda parten kan överklaga dessa beslut hos Europeiska unionens domstol, i enlighet med bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.

Artikel 120
Väckande av talan vid Europeiska unionens domstol

Utan att det påverkar de möjligheter till omprövning som anges i tjänsteföreskrifterna får internrevisorn väcka talan direkt vid Europeiska unionens domstol med avseende på alla administrativa beslut som gäller utövandet av uppdraget som internrevisor. Talan ska väckas inom tre månader från den kalenderdag då beslutet i fråga delgavs.

Målet ska behandlas och prövas i enlighet med artikel 91.5 i tjänsteföreskrifterna.

AVDELNING V
GEMENSAMMA REGLER

KAPITEL 1
REGLER OM DIREKT, INDIREKT OCH DELAT GENOMFÖRANDE

Artikel 121
Former av bidrag från unionen

1.Bidrag från unionen inom ramen för direkt, delat och indirekt genomförande ska ges i syfte att stödja uppnåendet av ett mål för unionspolitiken och specificerade resultat, och kan utformas på följande sätt:

a)Ersättning av faktiskt uppkomna stödberättigande kostnader.

b)Bidrag till enhetskostnader, som täcker samtliga eller vissa specifika kategorier av stödberättigade kostnader som tydligt identifieras i förväg, på grundval av ett belopp per enhet.

c)Enhetsbelopp, som på ett övergripande sätt täcker samtliga eller vissa specifika kategorier av stödberättigande kostnader som tydligt identifieras i förväg.

d)Schablonfinansiering, som täcker vissa specifika kategorier av stödberättigade kostnader som tydligt identifieras i förväg, genom att en viss procentsats av kostnaderna ersätts.

e)Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för berörda verksamheter utan baseras på

i)uppfyllandet av villkor som anges i sektorsspecifik lagstiftning eller i kommissionsbeslut, eller

ii)uppnåendet av resultat, som mäts utifrån på förhand fastställda delmål eller resultatindikatorer.

f)En kombination av de former som avses i leden a–e.

Bidrag från unionen enligt leden b, c och d ska fastställas i enlighet med artikel 175 eller sektorsspecifik lagstiftning. Bidrag från unionen enligt led e ska fastställas i enlighet med artikel 175, sektorsspecifik lagstiftning eller ett kommissionsbeslut.

2.Vid fastställandet av en lämplig form på ett bidrag ska de potentiella mottagarnas intressen och redovisningsmetoder beaktas i största möjliga utsträckning.

Artikel 122
Ömsesidig tillit till bedömningar

Kommissionen får helt eller delvis förlita sig på bedömningar som den själv gjort eller som gjorts av andra enheter, däribland givare, i den utsträckning som dessa bedömningar bygger på villkor som är likvärdiga med dem som enligt denna förordning ska tillämpas på respektive berörd metod för budgetgenomförande. För detta ändamål ska kommissionen främja ett erkännande av internationellt vedertagna standarder eller internationell bästa praxis.

Artikel 123
Ömsesidig tillit till revisioner

Om en revision baserad på internationellt vedertagna standarder som ger rimliga garantier har utförts av en oberoende revisor i fråga om redovisningar och rapporter där användningen av bidrag från unionen beskrivs, ska denna revision utgöra grundvalen för den övergripande försäkran som i tillämpliga fall beskrivs ytterligare i sektorsspecifika regler.

Artikel 124
Samarbete för att skydda unionens ekonomiska intressen

1.Varje person eller enhet som mottar medel från unionen ska samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen och som ett villkor för mottagande av medel bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska revisionsrätten och, i tillämpliga fall, relevanta nationella myndigheter ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska detta innefatta rätten att utföra undersökningar, däribland kontroller på plats och inspektioner.

2.Varje person eller enhet som mottar medel från unionen inom ramen för direkt och indirekt genomförande ska skriftligen gå med på att bevilja de nödvändiga rättigheter som avses i punkt 1. Detta innefattar kravet att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen ska säkerställa likvärdiga rättigheter.

Artikel 125
Överföring av medel till instrument som inrättats enligt denna förordning eller sektorsspecifika förordningar

Medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delat genomförande får på deras begäran överföras till instrument som inrättats enligt denna förordning eller enligt sektorsspecifika förordningar. Kommissionen ska förvalta dessa medel i enlighet med artikel 61.1 a eller c, om möjligt till förmån för den berörda medlemsstaten. Vidare får medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delat genomförande på deras begäran användas för att öka Efsis riskhanteringsförmåga. I sådana fall ska reglerna för Efsi gälla.

KAPITEL 2
REGLER OM DIREKT OCH INDIREKT GENOMFÖRANDE

Avsnitt 1
Regler om förfaranden och genomförande

Artikel 126
Ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap

1.Kommissionen får ingå ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap för att upprätta ett långsiktigt samarbete med personer och enheter som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c eller med bidragsmottagare. Sådana ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap ska ses över minst en gång per flerårig budgetram, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 c. Överenskommelser om medverkan eller bidragsöverenskommelser får undertecknas inom ramen för sådana ramöverenskommelser.

2.En ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap ska specificera formerna för ekonomiskt samarbete, de gemensamma målen för samarbetet och principerna för detta samarbete mellan kommissionen och personer och enheter som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c eller bidragsmottagare. Dessa ramöverenskommelser ska också återspegla den utsträckning i vilken kommissionen kan förlita sig på de system och förfaranden som inrättats av personer och enheter som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c eller bidragsmottagare, inbegripet när det gäller revisionsförfaranden.

3.I syfte att optimera kostnaderna för och nyttan av revisioner och underlätta samordningen får överenskommelser om revisioner eller om verifieringar ingås med personer och enheter som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c eller bidragsmottagare. När det gäller Europeiska investeringsbanken ska trepartsöverenskommelsen med kommissionen och Europeiska revisionsrätten gälla.

4.I fråga om de ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap som genomförs med hjälp av särskilda bidrag ska följande gälla:

a)Följande ska anges i överenskommelsen, utöver vad som sägs i punkt 2:

i)De planerade åtgärdernas eller arbetsprogrammens art.

ii)Förfarandet för tilldelning av särskilda bidrag, vilket ska överensstämma med principerna och förfarandereglerna i avdelning VIII.

b)Bestämmelserna i ramöverenskommelsen om ekonomiskt partnerskap och överenskommelsen om det särskilda bidraget ska tillsammans uppfylla kraven i artikel 194.

c)Partnerskapets löptid får inte överstiga fyra år, utom i vederbörligen motiverade fall.

d)Det ekonomiska partnerskapet ska genomföras i enlighet med principerna om öppenhet och likabehandling av sökande.

e)Ramöverenskommelsen om ekonomiskt partnerskap ska likställas med ett bidrag i fråga om programplanering, offentliggörande i förväg och tilldelning.

f)Särskilda bidrag som baseras på ett sådant partnerskap ska omfattas av de förfaranden för offentliggörande i efterhand som avses i artikel 183.2.

5.En ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som genomförs med hjälp av särskilda bidrag får föreskriva användning av bidragsmottagarens system och förfaranden i enlighet med punkt 2, om dessa system och förfaranden har bedömts i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 i artikel 149. I sådana fall ska artikel 189.1 d inte tillämpas. Om bidragsmottagarens förfaranden för att tillhandahålla finansiering till tredje parter enligt artikel 149.4 d är föremål för en positiv bedömning ska artiklarna 197 och 198 inte tillämpas.

6.I fråga om ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap som genomförs med hjälp av särskilda bidrag ska den bedömning av den operativa och ekonomiska förmågan som avses i artikel 191 utföras innan ramöverenskommelsen undertecknas. Kommissionen får förlita sig på en likvärdig bedömning av den ekonomiska och operativa förmågan som utförts av andra givare.

7.I fråga om ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap som genomförs med hjälp av överenskommelser om medverkan ska bestämmelserna i ramöverenskommelsen och överenskommelsen om medverkan tillsammans uppfylla kraven i artiklarna 150.4 och 124.

8.Kommissionen ska sträva efter att harmonisera sina rapporteringskrav med andra givares rapporteringskrav.

Artikel 127
Avbrytande, hävande och minskning

1.Om det har förekommit oriktigheter eller bedrägerier i samband med ett förfarande för tilldelning, ska den behöriga utanordnaren avbryta förfarandet och vidta de åtgärder denne finner nödvändiga, inklusive att ogiltigförklara förfarandet. Den behöriga utanordnaren ska omedelbart informera Olaf om misstänkta bedrägerifall.

2.Om det efter tilldelningen visar sig att förfarandet för tilldelning har varit föremål för oriktigheter eller bedrägerier får den behöriga utanordnaren

a)vägra att underteckna det rättsliga åtagandet eller ogiltigförklara tilldelningen av ett pris,

b)avbryta betalningar,

c)avbryta genomförandet av det rättsliga åtagandet,

d)i tillämpliga fall, häva det rättsliga åtagandet helt och hållet eller i fråga om en bidragsmottagare.

3.Den behöriga utanordnaren får också avbryta betalningar eller genomförandet av det rättsliga åtagandet om

a)genomförandet av det rättsliga åtagandet visar sig ha varit föremål för oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättanden av skyldigheter,

b)det är nödvändigt för att kontrollera huruvida misstänkta oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättanden av skyldigheter faktiskt har förekommit,

c)oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättanden av skyldigheter gör att man kan ifrågasätta tillförlitligheten eller ändamålsenligheten hos de interna kontrollsystemen hos en enhet eller person som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c eller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

Om de misstänkta oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättanden av skyldigheter som avses i första stycket b inte bekräftas, ska genomförandet eller betalningarna återupptas så snart som möjligt.

Den behöriga utanordnaren får häva det rättsliga åtagandet helt och hållet eller i fråga om en mottagare i de fall som avses i första stycket a och c.

4.Utöver de åtgärder som avses i punkt 2 eller 3 får den behöriga utanordnaren minska bidraget, priset, bidraget enligt överenskommelsen om medverkan eller priset inom ramen för ett kontrakt i proportion till graden av allvar hos oriktigheterna, bedrägeriet eller åsidosättandet av skyldigheter, inklusive när den berörda verksamheten inte genomförts eller genomförts bristfälligt, ofullständigt eller för sent.

I fråga om finansiering enligt artikel 121.1 e får den behöriga utanordnaren minska bidraget proportionellt om uppnåendet av resultaten är bristfälligt eller ofullständigt eller resultaten har uppnåtts för sent eller om villkoren inte är uppfyllda.

5.Punkt 2 b, c och d och punkt 3 ska inte tillämpas på sökande i en pristävling.

Artikel 128
Förvaring av styrkande handlingar

1.Mottagare ska förvara register, styrkande handlingar, statistik och annan dokumentation rörande finansiering, inklusive register och dokument i elektroniskt format, under fem år efter slutbetalningen eller, om en sådan saknas, transaktionen i fråga. Om finansieringen gäller ett belopp på högst 60 000 EUR ska perioden vara tre år.

2.Register och dokument som avser revisioner, överklaganden, tvister och skadeståndsanspråk rörande ett rättsligt åtagande eller undersökningar av Olaf om de delges mottagaren, ska förvaras till dess att dessa revisioner, överklaganden, tvister, skadeståndsanspråk eller undersökningar har avslutats.

3.Registren och dokumenten ska förvaras i form av original eller bestyrkta kopior eller på allmänt vedertagna databärare, inbegripet elektroniska versioner av originaldokument eller dokument som enbart föreligger i elektronisk version. I det senare fallet ska original inte krävas om dessa dokument uppfyller tillämpliga rättsliga krav för att anses motsvara original och kunna användas vid revisioner.

Artikel 129
Kontradiktoriskt förfarande och möjligheter till omprövning

1.Före antagandet av en åtgärd som inverkar negativt på en deltagares eller mottagares rättigheter ska den behöriga utanordnaren säkerställa att deltagaren eller mottagaren har getts tillfälle att lämna synpunkter.

2.Om en utanordnares åtgärd inverkar negativt på en deltagares eller mottagares rättigheter ska den akt där åtgärden fastställs innehålla uppgifter om vilka administrativa och/eller juridiska möjligheter till omprövning som är tillgängliga för att bestrida denna akt.

Artikel 130
Räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter

1.Räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter ska tillhandahållas i enlighet med avdelning X när de kombineras i en och samma åtgärd med finansieringsinstrument.

2.När räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter inte kombineras i en och samma åtgärd med finansieringsinstrument får de tillhandahållas i enlighet med avdelning VI eller VIII.

Avsnitt 2
SYSTEM FÖR TIDIG UPPTÄCKT OCH UTESLUTNING

Artikel 131
Skydd av unionens ekonomiska intressen genom upptäckt av risker och åläggande av administrativa sanktioner

1.I syfte att skydda unionens ekonomiska intressen ska kommissionen inrätta och driva ett system för tidig upptäckt och uteslutning avseende deltagare och mottagare.

Syftet med systemet ska vara att göra det lättare att

a)tidigt upptäcka deltagare och mottagare som utgör ett hot mot unionens ekonomiska intressen,

b)utesluta deltagare och mottagare som befinner sig i någon av de uteslutningssituationer som anges i artikel 132.1,

c)ålägga en mottagare en ekonomisk sanktion i enlighet med artikel 134.

Systemet för tidig upptäckt och uteslutning ska också tillämpas på följande aktörer:

a)Enheter vars kapacitet den anbudssökande eller anbudsgivaren avser att använda eller underleverantörer till en entreprenör.

b)Varje person eller enhet som mottar medel från unionen inom ramen för ett budgetgenomförande enligt artikel 61.1 c, på grundval av uppgifter som meddelats i enlighet med artikel 150.4. När det gäller finansieringsinstrument ska slutmottagare och finansiella intermediärer, i avsaknad av regler och förfaranden som är fullt likvärdiga med dem som avses i artikel 149.4 d, tillhandahålla den person eller enhet som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c en försäkran som undertecknats på heder och samvete där de intygar att de inte befinner sig i någon av de situationer som avses i artikel 132.1 a, b, c och d eller artikel 137.1 b och c, eller i en situation som anses likvärdig efter en bedömning som utförts i enlighet med artikel 149.4.

c)Varje person eller enhet som mottar medel från unionen inom ramen för finansieringsinstrument som i form av ett undantag genomförs i enlighet med artikel 61.1 a. Slutmottagare ska tillhandahålla finansiella intermediärer en försäkran som undertecknats på heder och samvete där de intygar att de inte befinner sig i någon av de situationer som avses i artikel 132.1 a, b, c och d eller artikel 137.1 b och c.

d)Deltagare eller mottagare avseende vilka sådana enheter som genomför budgeten i enlighet med artikel 62 har tillhandahållit uppgifter i enlighet med artikel 138.2 d.

2.Beslutet om att registrera uppgifter som är föremål för tidig upptäckt, att utesluta en aktör och/eller att ålägga ekonomiska sanktioner ska fattas av den behöriga utanordnaren. Uppgifter om sådana beslut ska registreras i den databas som avses i artikel 138.1. När ett sådant beslut fattas på grundval av artikel 132.4 ska de uppgifter som registreras i databasen inbegripa uppgifter om de personer som avses i artikel 132.4.

3.Beslutet om att utesluta en aktör eller att ålägga ekonomiska sanktioner får baseras på en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut, i de situationer som avses i artikel 132.1, eller på en preliminär rättslig bedömning av den panel som avses i artikel 139, i de situationer som avses i artikel 132.2 och för att säkerställa en centraliserad bedömning av sådana situationer. I de fall som avses i artikel 137 ska den behöriga utanordnaren avvisa deltagare från ett givet förfarande.

Artikel 132
Uteslutningskriterier och administrativa sanktioner

1.Den behöriga utanordnaren ska utesluta en person eller enhet som avses i artikel 131.1 från att delta i förfaranden för tilldelning som regleras av denna förordning eller från att bli utvald att förvalta medel från unionen i följande fall:

a)Personen eller enheten befinner sig i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer, har avbrutit sin näringsverksamhet eller befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett liknande förfarande enligt lagar eller andra författningar på EU-nivå eller nationell nivå.

b)Det har genom en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut fastställts att personen eller enheten inte har fullgjort sina skyldigheter att betala skatt eller socialförsäkringsavgifter enligt gällande lag.

c)Det har genom en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut fastställts att personen eller enheten har gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen genom att ha brutit mot lagar eller andra författningar eller de yrkesetiska regler som gäller för det yrke inom vilket denne är verksam, eller genom felaktigt agerande som inverkar på aktörens trovärdighet i professionellt avseende, om detta agerande inbegriper avsiktligt fel eller grov oaktsamhet, och särskilt genom att

i)på ett bedrägligt sätt eller genom försummelse lämna vilseledande uppgifter som underlag för kontrollen av att det inte föreligger några grunder för uteslutning eller att kriterierna för stödberättigande eller urvalskriterierna är uppfyllda eller avseende fullgörandet av ett rättsligt åtagande,

ii)ingå en överenskommelse med andra personer eller enheter i syfte att snedvrida konkurrensen,

iii)göra intrång i immateriella rättigheter,

iv)försöka påverka den behöriga utanordnarens beslut under förfarandet för tilldelning,

v)försöka erhålla sekretessbelagda uppgifter som kan ge otillbörliga fördelar under förfarandet för tilldelning.

d)Det har genom en slutgiltig dom fastställts att personen eller enheten gjort sig skyldig till

i)bedrägeri, i den mening som avses i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, vilken upprättats genom rådets akt av den 26 juli 1995 37 ,

ii)korruption, enligt definitionen i artikel 3 i konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i, som upprättats genom rådets akt av den 26 maj 1997 38 , och artikel 2.1 i rådets rambeslut 2003/568/RIF 39 , liksom korruption enligt definitionen i gällande lag,

iii)deltagande i en kriminell organisation, enligt definitionen i artikel 2 i rådets rambeslut 2008/841/RIF 40 ,

iv)penningtvätt eller finansiering av terrorism, enligt definitionen i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG 41 ,

v)terroristbrott eller brott med anknytning till terroristverksamhet, enligt definitionen i artikel 1 respektive 3 i rådets rambeslut 2002/475/RIF 42 , eller anstiftan av, medhjälp till eller försök att begå sådana brott enligt artikel 4 i rambeslutet,

vi)barnarbete eller andra former av människohandel, enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU 43 .

e)Personen eller enheten har under fullgörandet av ett rättsligt åtagande som finansieras genom budgeten brustit betydligt i fullgörandet av sina huvudsakliga skyldigheter.

f)Det har genom en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut fastställts att personen eller enheten har gjort sig skyldig till oegentligheter i den mening som avses i artikel 1.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 44 .

2.I avsaknad av en slutgiltig dom eller, i tillämpliga fall, ett slutgiltigt administrativt beslut i de fall som avses i punkt 1 c, d och f eller i det fall som avses i punkt 1 e ska den behöriga utanordnaren utesluta en person eller enhet som avses i artikel 131.1 på grundval av en preliminär rättslig bedömning av det agerande som avses i de punkterna, med beaktande av fastställda faktiska omständigheter eller andra slutsatser i rekommendationen från den panel som avses i artikel 139.

Den preliminära bedömning som avses i första stycket påverkar inte den bedömning av det agerande av den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1 som medlemsstaternas behöriga myndigheter utför i enlighet med nationell lagstiftning. Den behöriga utanordnaren ska utan dröjsmål ompröva sitt beslut att utesluta den person eller enhet som avses i artikel 131.1 och/eller att ålägga en mottagare ekonomiska sanktioner när en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut har meddelats. Om det i den slutgiltiga domen eller det slutgiltiga administrativa beslutet inte anges hur länge uteslutningen ska vara, ska den behöriga utanordnaren fastställa detta på grundval av fastställda faktiska omständigheter och slutsatser och med beaktande av rekommendationen från den panel som avses i artikel 139.

Om det i den slutgiltiga domen eller det slutgiltiga administrativa beslutet fastställs att den person eller enhet som avses i artikel 131.1 är oskyldig till det agerande som omfattas av en preliminär rättslig bedömning på grundval av vilken aktören har uteslutits, ska den behöriga utanordnaren utan dröjsmål avbryta uteslutningen och/eller återbetala ekonomiska sanktioner som ålagts, beroende på vad som är tillämpligt.

De faktiska omständigheter och slutsatser som avses i första stycket ska särskilt omfatta

a)faktiska omständigheter som fastställts i samband med revisioner eller utredningar som utförts av revisionsrätten eller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning eller i samband med intern revision eller någon annan verifiering, revision eller kontroll som utförts på utanordnarens ansvar,

b)icke slutgiltiga administrativa beslut som kan innefatta disciplinåtgärder som vidtas av det behöriga övervakningsorgan som ansvarar för att kontrollera att yrkesetiska normer följs,

c)beslut av enheter och personer som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c eller av enheter som genomför budgeten enligt artikel 62,

d)beslut av kommissionen om överträdelse av unionens konkurrensregler eller en nationell behörig myndighets beslut om överträdelse av unionens eller nationell konkurrensrätt.

3.Alla beslut som fattas av den behöriga utanordnaren enligt artiklarna 131–138 eller, i tillämpliga fall, rekommendationer från den panel som avses i artikel 139 ska vara förenliga med proportionalitetsprincipen och särskilt beakta

a)hur pass allvarlig situationen är och vilka effekter den kan ha på unionens ekonomiska intressen och anseende,

b)hur lång tid som förflutit sedan agerandet i fråga,

c)hur länge detta pågick och hur ofta det upprepades,

d)avsikten eller graden av oaktsamhet,

e)om den summa som stått på spel enligt punkt 1 b i denna artikel är begränsad,

f)andra förmildrande omständigheter, såsom den utsträckning i vilken den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1 samarbetat med den berörda behöriga myndigheten och bidragit till utredningen, vilket bekräftats av den behöriga utanordnaren, eller ett erkännande av att en uteslutningssituation föreligger genom en sådan försäkran som avses i artikel 133.1.

4.Den behöriga utanordnaren ska utesluta en person eller enhet som avses i artikel 131.1 om

a)en fysisk eller juridisk person som ingår i personens eller enhetens förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan eller som är behörig att företräda, fatta beslut om eller utöva kontroll över personen eller enheten befinner sig i en eller flera av de situationer som avses i punkt 1 c–f,

b)en fysisk eller juridisk person som åtar sig ett obegränsat ansvar för personens eller enhetens skulder befinner sig i en eller flera av de situationer som avses i punkt 1 a eller b,

c)en fysisk person utan vilken tilldelningen eller genomförandet av det rättsliga åtagandet inte kan ske befinner sig i en eller flera av de situationer som avses i punkt 1 c–f.

5.I de fall som avses i punkt 2 i denna artikel får den behöriga utanordnaren tillfälligt utesluta en person eller enhet som avses i artikel 131.1 utan någon föregående rekommendation från den panel som avses i artikel 139, om den berörda personens eller enhetens deltagande i ett förfarande för tilldelning eller valet att en sådan person eller enhet ska förvalta medel från unionen skulle utgöra ett allvarligt, omedelbart hot mot unionens ekonomiska intressen. I sådana fall ska den behöriga utanordnaren omedelbart hänvisa fallet till panelen och fatta ett slutgiltigt beslut senast 14 dagar efter det att denne erhållit panelens rekommendation.

6.Den behöriga utanordnaren ska, i tillämpliga fall med beaktande av rekommendationen från den panel som avses i artikel 139, inte utesluta en person eller enhet som avses i artikel 131.1 från att delta i ett förfarande för tilldelning och från att väljas ut för att förvalta medel från unionen, om

a)personen eller enheten har vidtagit korrigerande åtgärder enligt punkt 7, i en utsträckning som i tillräcklig grad påvisar personens eller enhetens tillförlitlighet; detta gäller inte det fall som avses i punkt 1 d i denna artikel,

b)personen eller enheten är oumbärlig för att säkerställa kontinuitet i verksamheten, under en begränsad tidsperiod och i väntan på korrigerande åtgärder enligt punkt 7,

c)en sådan uteslutning skulle vara oproportionell på grundval av de kriterier som avses i punkt 3 i denna artikel.

Dessutom ska punkt 1 a i denna artikel inte tillämpas på köp av varor till särskilt gynnsamma villkor, antingen hos en varuleverantör som slutgiltigt avslutar sin affärsverksamhet eller hos en god man eller en likvidator vid ett insolvensförfarande, ett offentligt ackord eller ett liknande förfarande enligt lagar eller andra författningar på EU-nivå eller nationell nivå.

Om en person eller enhet som avses i artikel 131.1 undantas från uteslutning i enlighet med första och andra stycket i denna punkt ska den behöriga utanordnaren ange skälen till detta och informera den panel som avses i artikel 139 om dessa skäl.

7.De åtgärder som avses i punkt 6 för att korrigera en uteslutningssituation får bland annat inbegripa

a)åtgärder för att fastställa hur de situationer som föranleder uteslutning uppstått samt konkreta tekniska, organisatoriska och personalrelaterade åtgärder inom det berörda affärs- eller verksamhetsområdet som vidtagits av den person eller enhet som avses i artikel 131.1 och som är lämpliga för att korrigera agerandet och förhindra att det inträffar igen,

b)bevis för att den person eller enhet som avses i artikel 131.1 har vidtagit åtgärder för att kompensera eller åtgärda den skada som åsamkats unionens ekonomiska intressen genom de faktiska omständigheter som föranledde uteslutningssituationen,

c)bevis för att den person eller enhet som avses i artikel 131.1 har betalat eller säkrat betalning av alla böter som en behörig myndighet ålagt eller av alla skatter eller socialförsäkringsavgifter som avses i punkt 1 b.

8.Den behöriga utanordnaren ska, i tillämpliga fall med beaktande av den reviderade rekommendationen från den panel som avses i artikel 139, utan dröjsmål ompröva sitt beslut att utesluta en person eller enhet som avses i artikel 131.1 på eget initiativ eller på begäran av personen eller enheten, om den senare har vidtagit korrigerande åtgärder som påvisar dennes tillförlitlighet eller har lagt fram nya uppgifter som visar att den uteslutningssituation som avses i punkt 1 i den här artikeln inte längre föreligger.

Artikel 133
Försäkringar om och intyg på att en uteslutningssituation inte föreligger

1.Deltagare ska avge en försäkran om huruvida de befinner sig i någon av de situationer som avses i artikel 132.1 eller artikel 137.1 och i tillämpliga fall huruvida de har vidtagit korrigerande åtgärder enligt artikel 132.6 a.

En anbudssökande eller anbudsgivare ska avge samma försäkran undertecknad av en underleverantör eller annan enhet vars kapacitet den anbudssökande eller anbudsgivaren avser att använda. I de fall en enhet vars kapacitet en anbudssökande eller anbudsgivare avser att använda eller en underleverantör till en entreprenör befinner sig i en uteslutningssituation ska den behöriga utanordnaren begära att den anbudssökande eller anbudsgivaren byter ut dem.

Den behöriga utanordnaren ska inte begära någon försäkran om en sådan redan har lämnats inom ramen för ett annat förfarande för tilldelning, förutsatt att situationen inte har förändrats och att dagen för utfärdande av den försäkran inte ligger längre tillbaka i tiden än ett år.

Den behöriga utanordnaren får undanta kontrakt till mycket lågt värde, vilka ska definieras i bilagan, från kraven enligt första och andra stycket.

2.När det begärs av den behöriga utanordnaren och är nödvändigt för att säkerställa ett korrekt genomförande av förfarandet ska deltagaren, den enhet vars kapacitet en anbudssökande eller anbudsgivare avser att använda eller en underleverantör till en sådan anbudssökande eller anbudsgivare tillhandahålla

a)lämpliga intyg om att denne inte befinner sig i någon av de uteslutningssituationer som avses i artikel 132.1,

b)uppgifter om de fysiska eller juridiska personer som ingår i deltagarens förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan eller som är behöriga att företräda, fatta beslut om eller utöva kontroll över deltagaren samt lämpliga intyg om att en eller flera av dessa personer inte befinner sig i någon av de uteslutningssituationer som avses i artikel 132.1 c–f,

c)lämpliga intyg om att fysiska eller juridiska personer som åtar sig ett obegränsat ansvar för deltagarens skulder inte befinner sig i någon av de uteslutningssituationer som avses i artikel 132.1 a eller b.

3.Den behöriga utanordnaren ska som intyg på att en deltagare eller enhet som avses i punkt 2 inte befinner sig i någon av de situationer som beskrivs i artikel 132.1 a, c, d eller f godta ett aktuellt utdrag ur ett brottsregister eller, om ett sådant inte kan uppbringas, en likvärdig aktuell handling utfärdad av en rättslig eller administrativ myndighet i deltagarens eller enhetens etableringsland som visar att dessa krav är uppfyllda.

Den behöriga utanordnaren ska som intyg på att en deltagare eller enhet som avses i punkt 2 inte befinner sig i en situation som beskrivs i artikel 132.1 a eller b godta ett aktuellt intyg utfärdat av den behöriga myndigheten i den berörda staten. Om ett sådant intyg inte utfärdas i det berörda landet får deltagaren avge en försäkran under ed inför en rättslig myndighet eller notarius publicus eller, i avsaknad av detta, en försäkran på heder och samvete inför en administrativ myndighet eller en behörig branschorganisation i deltagarens eller enhetens etableringsland.

4.Den behöriga utanordnaren ska frångå kravet på att en deltagare eller enhet som avses i punkt 2 ska lämna de intyg som avses i punkterna 2 och 3 om

a)utanordnaren kan få tillgång till dessa intyg i en nationell databas utan kostnad,

b)sådana intyg redan har lämnats till utanordnaren inom ramen för ett annat förfarande, förutsatt att inlämnade handlingar fortfarande är giltiga och att dagen för utfärdande av dessa handlingar inte ligger längre tillbaka i tiden än ett år,

c)det i sak är omöjligt att tillhandahålla sådana intyg, och detta erkänns av den behöriga utanordnaren.

5.Punkterna 1–4 ska inte tillämpas på personer och enheter som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c eller på organ som avses i artiklarna 69 och 70.

Artikel 134
Ekonomiska sanktioner

1.För att uppnå en avskräckande verkan får den behöriga utanordnaren, i tillämpliga fall med beaktande av rekommendationen från den panel som avses i artikel 139, ålägga en mottagare en ekonomisk sanktion om ett rättsligt åtagande har ingåtts med mottagaren och denne befinner sig i en situation som avses i artikel 132.1 c, d, e eller f.

Vid de situationer som avses i artikel 132.1 c, d, e och f får en ekonomisk sanktion åläggas som ett alternativ till ett beslut om att utesluta mottagaren, om en uteslutning vore oproportionell på grundval av de kriterier som avses i artikel 132.3.

Vid de situationer som avses i artikel 132.1 c, d, e och f får en ekonomisk sanktion åläggas tillsammans med en uteslutning som är nödvändig för att skydda unionens ekonomiska intressen, om mottagaren har använt sig av ett systematiskt och återkommande agerande i syfte att få otillbörlig tillgång till unionsmedel.

2.Den ekonomiska sanktionen får inte överstiga 10 % av det totala värdet på det rättsliga åtagandet. I samband med en bidragsöverenskommelse som undertecknats med flera bidragsmottagare får den ekonomiska sanktionen inte överstiga 10 % av det bidragsbelopp som den berörda bidragsmottagaren har rätt till enligt bidragsöverenskommelsen.

Artikel 135
Uteslutningens varaktighet och preskriptionstid

1.Uteslutningens varaktighet får inte överstiga

a)den period som i tillämpliga fall fastställs i en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut i en medlemsstat,

b)fem år, i de fall som avses i artikel 132.1 d,

c)tre år, i de fall som avses i artikel 132.1 c, e och f.

En person eller enhet som avses i artikel 131.1 ska vara utesluten så länge denne befinner sig i någon av de situationer som avses i artikel 132.1 a och b.

2.Preskriptionstiden för att utesluta och/eller ålägga en person eller enhet som avses i artikel 131.1 ekonomiska sanktioner ska vara fem år räknat från något av nedanstående:

a)Datumet för det agerande som föranleder uteslutning eller, i fall av kontinuerligt eller upprepat agerande, det datum då agerandet upphörde, i de fall som avses i artikel 132.1 b, c, d och e.

b)Datumet för en slutgiltig dom vid en nationell domstol eller ett slutgiltigt administrativt beslut, i de fall som avses i artikel 132.1 b, c och d.

Preskriptionstiden ska avbrytas av varje åtgärd som vidtas av en nationell myndighet, kommissionen, Olaf, den panel som avses i artikel 139 eller någon annan enhet som deltar i genomförandet av budgeten, om denna åtgärd delges den person eller enhet som avses i artikel 131.1 och rör utredningar eller rättsliga förfaranden. En ny preskriptionstid ska börja löpa dagen efter detta avbrott.

Vid tillämpning av artikel 132.1 f ska den preskriptionstid för att utesluta en person eller enhet som avses i artikel 131.1 och/eller ålägga en mottagare ekonomiska sanktioner som anges i artikel 3 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 gälla.

Om agerandet av den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1 faller inom ramen för flera av de grunder som anges i artikel 132.1 ska preskriptionstiden för den allvarligaste av dessa grunder gälla.

Artikel 136
Offentliggörande av uteslutning och ekonomiska sanktioner

1.I de fall som avses i artikel 132.1 c, d, e och f ska kommissionen, med förbehåll för den behöriga utanordnarens beslut, på sin webbplats offentliggöra nedanstående information om uteslutningen och, i tillämpliga fall, de ekonomiska sanktionerna, om det krävs för att förstärka uteslutningsbeslutets och/eller de ekonomiska sanktionernas avskräckande verkan:

a)Namnet på den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1.

b)Uteslutningssituationen.

c)Uteslutningens varaktighet och/eller beloppet av de ekonomiska sanktionerna.

Om beslutet om uteslutning och/eller ekonomiska sanktioner har fattats på grundval av en preliminär bedömning enligt artikel 132.2 ska offentliggörandet innehålla uppgift om att det inte finns någon slutgiltig dom eller, i tillämpliga fall, något slutgiltigt administrativt beslut. I sådana fall ska information om eventuella överklaganden, inklusive deras status och resultat, samt alla omprövade beslut av den behöriga utanordnaren offentliggöras utan dröjsmål. Om ekonomiska sanktioner har ålagts ska offentliggörandet dessutom innehålla uppgift om huruvida dessa har betalats.

Beslutet om att offentliggöra informationen ska fattas av den behöriga utanordnaren antingen efter den slutgiltiga domen i ärendet eller, i tillämpliga fall, det slutgiltiga administrativa beslutet, eller efter rekommendationen från den panel som avses i artikel 139, beroende på vad som är tillämpligt. Beslutet får verkan tre månader efter att det delgetts den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1.

Den offentliggjorda informationen ska tas bort så snart uteslutningsperioden löpt ut. Vid ekonomiska sanktioner ska den offentliggjorda informationen tas bort sex månader efter det att betalning erlagts.

I enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 ska den behöriga utanordnaren, när det är fråga om personuppgifter, informera den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1 om dennes rättigheter enligt bestämmelserna om uppgiftsskydd och om vilka förfaranden som gäller för att utöva dessa rättigheter.

2.Den information som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte offentliggöras om någon av nedanstående omständigheter råder:

a)Det är nödvändigt att bevara sekretessen i en utredning eller i nationella rättsliga förfaranden.

b)Offentliggörandet skulle åsamka den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1 oproportionell skada eller på annat sätt vara oproportionellt på grundval av proportionalitetskriterierna i artikel 132.3 och de ekonomiska sanktionernas belopp.

c)Det rör sig om en fysisk person, såvida inte offentliggörandet av personuppgifter i undantagsfall är motiverat bland annat på grund av agerandets allvar och dess inverkan på unionens ekonomiska intressen. I sådana fall ska beslutet om offentliggörande av personuppgifter fattas med beaktande av rätten till integritet och övriga rättigheter som fastställs i förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 137
Avvisande från ett förfarande för tilldelning

1.Den behöriga utanordnaren ska från ett förfarande för tilldelning avvisa en deltagare som

a)befinner sig i en uteslutningssituation som fastställts i enlighet med artikel 132,

b)har lämnat vilseledande uppgifter angående uppfyllande av de krav som ställs för att delta i förfarandet eller har underlåtit att lämna uppgifterna,

c)tidigare har deltagit i utarbetandet av dokument som används i förfarandet för tilldelning, om detta innebär en överträdelse av principen om likabehandling, inbegripet snedvridning av konkurrensen som inte kan avhjälpas på annat sätt.

Den behöriga utanordnaren ska meddela de övriga deltagarna i förfarandet för tilldelning den relevanta information som utbytts i samband med eller till följd av deltagarens medverkan i förberedelserna av förfarandet för tilldelning enligt led c. Den behöriga utanordnaren ska fastställa lämpliga tidsfrister för inlämning av anbud eller ansökningar. Före avvisandet av en deltagare ska denne ges möjlighet att bevisa att dess medverkan i förberedelserna av förfarandet för tilldelning inte strider mot principen om likabehandling.

2.Artikel 129.1 ska tillämpas, såvida avvisandet inte har motiverats i enlighet med punkt 1 a i form av ett uteslutningsbeslut i fråga om deltagaren efter det att dennes synpunkter granskats.

Artikel 138
System för tidig upptäckt och uteslutning

1.Uppgifter som utbyts inom ramen för det system för tidig upptäckt och uteslutning som avses i artikel 131 ska centraliseras i en databas som inrättats av kommissionen (nedan kallad databasen) och ska behandlas i enlighet med rätten till integritet och övriga rättigheter som fastställs i förordning (EG) nr 45/2001.

Uppgifter om fall som avser tidig upptäckt, uteslutning och/eller ekonomiska sanktioner ska föras in i databasen av den behöriga utanordnaren efter delgivande till den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1. Denna delgivning får i undantagsfall skjutas upp, om det föreligger tvingande berättigade skäl att bevara sekretessen i en utredning eller i nationella rättsliga förfaranden, till dess sådana tvingande berättigade skäl att bevara sekretessen inte längre föreligger.

I enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 ska en berörd person eller enhet som avses i artikel 131.1 och som omfattas av systemet för tidig upptäckt och uteslutning på begäran till kommissionen ha rätt att få information om vilka uppgifter som lagrats i databasen.

Om några uppgifter har rättats, utplånats eller ändrats ska uppgifterna i databasen där så är lämpligt uppdateras. Uppgifterna ska endast offentliggöras i enlighet med artikel 136.

2.Systemet för tidig upptäckt och uteslutning enligt artikel 131.1 i denna förordning ska baseras på uppgifter som avses i artikel 132.2 fjärde stycket och på uppgifter som lämnas till kommissionen, särskilt av följande aktörer:

a)Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 45 , om en av byråns avslutade eller pågående utredningar visar att det kan vara lämpligt att vidta säkerhetsåtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen, med vederbörlig hänsyn till respekten för processuella och grundläggande rättigheter och skyddet av visselblåsare.

b)En utanordnare vid kommissionen, vid en europeisk byrå som inrättats av kommissionen eller vid ett genomförandeorgan.

c)En institution eller en europeisk byrå eller ett organ som inte avses i led b, eller ett organ eller en person som anförtrotts genomförandet av åtgärder inom Gusp.

d)Enheter som genomför budgeten i enlighet med artikel 62, i fall som avser upptäckt av bedrägerier och/eller oriktigheter samt uppföljning av detta, om detta krävs enligt sektorsspecifika regler.

e)Enheter eller personer som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c, i fall som avser upptäckt av bedrägerier och/eller oriktigheter samt uppföljning av detta.

3.Utom när uppgifter ska lämnas in i enlighet med sektorsspecifika regler ska de uppgifter som ska lämnas i enlighet med punkt 2 i denna artikel inbegripa följande:

a)Uppgift om den berörda enhetens eller personens identitet.

b)En sammanfattning av de risker som upptäckts eller av föreliggande faktiska omständigheter.

c)Uppgifter som skulle kunna vara till hjälp för utanordnare när de genomför kontroller enligt punkt 4 i denna artikel eller fattar ett beslut om uteslutning enligt artikel 132.1 eller 132.2 eller ett beslut om åläggande av ekonomiska sanktioner enligt artikel 134.

d)I tillämpliga fall, alla särskilda åtgärder som krävs för att säkra de inlämnade uppgifternas sekretess, inbegripet åtgärder för att säkra bevisning till skydd för utredningen eller de nationella rättsliga förfarandena.

4.Kommissionen ska utan dröjsmål och via den databas som avses i punkt 1 överlämna de uppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel till sina egna utanordnare och utanordnarna för dess genomförandeorgan, alla övriga institutioner, kontor och europeiska byråer och organ, för att dessa ska kunna genomföra nödvändiga kontroller angående pågående förfaranden för tilldelning och befintliga rättsliga åtaganden.

Vid utförandet av denna kontroll ska den behöriga utanordnaren utöva sina befogenheter enligt artikel 73 och får inte gå utöver vad som fastställs i villkoren för förfarandet för tilldelning och kontraktsbestämmelserna.

Lagringstiden för de uppgifter avseende tidig upptäckt som lämnas i enlighet med punkt 3 får inte överstiga ett år. Om den behöriga utanordnaren under denna period begär att panelen ska utfärda en rekommendation i ett fall som avser uteslutning eller ekonomiska sanktioner får lagringstiden förlängas fram till dess att den behöriga utanordnaren har fattat ett beslut.

5.Den behöriga utanordnaren får fatta beslut om uteslutning och/eller åläggande av ekonomiska sanktioner och om offentliggörande av tillhörande uppgifter först efter att ha erhållit panelens rekommendation, om beslutet grundas på en sådan preliminär bedömning som avses i artikel 132.2.

6.Alla enheter som deltar i genomförandet av budgeten i enlighet med artikel 61 ska av kommissionen beviljas tillgång till uppgifterna om beslut om uteslutning enligt artikel 132, för att de ska kunna kontrollera om det finns uppgifter om uteslutning i systemet och beakta dessa uppgifter, på lämpligt sätt och på eget ansvar, när de tilldelar kontrakt inom ramen för genomförandet av budgeten.

7.Som en del av sin årsrapport till Europaparlamentet och rådet enligt artikel 325.5 i EUF-fördraget ska kommissionen tillhandahålla sammanställd information om de beslut som fattats av utanordnare enligt artiklarna 131–138. Rapporten ska också innehålla ytterligare information om de beslut som fattats av utanordnare enligt artikel 132.6 b och artikel 136.2 och om beslut av utanordnare om att avvika från panelens rekommendation i enlighet med artikel 139.6 sista stycket.

Den information som avses i första stycket i denna punkt ska tillhandahållas med vederbörlig hänsyn till kraven på sekretess och får framför allt inte möjliggöra identifiering av den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1.

Artikel 139
Panel

1.En panel ska sammankallas på begäran av en utanordnare för en institution, ett unionsorgan, europeiska byråer och organ och personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i EU-fördraget.

2.Panelen ska bestå av

a)en ständig oberoende ordförande på hög nivå som utnämns av kommissionen,

b)två ständiga företrädare för kommissionen i egenskap av systeminnehavare, vilka ska uttrycka en gemensam ståndpunkt, och

c)en företrädare för den begärande utanordnaren.

Panelen ska vara sammansatt för att säkerställa lämplig juridisk och teknisk expertis. Panelen ska bistås av ett ständigt sekretariat som ska tillhandahållas av kommissionen och som ska sköta den kontinuerliga förvaltningen av panelen.

3.Ordföranden ska vara en tidigare ledamot i revisionsrätten eller domstolen eller en tidigare tjänsteman som innehaft en post motsvarande minst generaldirektör i en annan unionsinstitution än kommissionen. Ordföranden ska väljas på grundval av sina personliga och yrkesrelaterade kvaliteter, omfattande erfarenhet i rättsliga och ekonomiska frågor och dokumenterad kompetens, oavhängighet och integritet. Mandattiden ska vara fem år och får inte förnyas. Ordföranden ska utnämnas som särskild rådgivare i den mening som avses i artikel 5 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen. Panelens ordförande ska leda samtliga sammanträden i panelen. Ordföranden ska utföra sina uppgifter på ett oavhängigt sätt. Det får inte finnas någon intressekonflikt mellan dennes uppgifter som panelens ordförande och andra officiella uppdrag.

4.Kommissionen ska anta panelens arbetsordning.

5.Panelen ska upprätthålla rätten för den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1 att lämna synpunkter på de faktiska omständigheter eller slutsatser som avses i artikel 132.2, på den preliminära rättsliga bedömningen och innan panelen antar sina rekommendationer. Möjligheten att lämna synpunkter får i undantagsfall skjutas upp, om det föreligger tvingande berättigade skäl att bevara sekretessen i en utredning eller i nationella rättsliga förfaranden, till dess sådana berättigade skäl inte längre föreligger.

6.Panelens rekommendation om uteslutning och/eller åläggande av ekonomiska sanktioner ska i tillämpliga fall innehålla nedanstående:

a)De faktiska omständigheter eller slutsatser som avses i artikel 132.2 samt dess preliminära rättsliga bedömning.

b)En bedömning av behovet av att ålägga en ekonomisk sanktion och dess belopp.

c)En bedömning av behovet av att utesluta den berörda person eller enhet som avses i artikel 131.1 och i så fall hur länge.

d)En bedömning av behovet av att offentliggöra uppgifter om den person eller enhet som avses i artikel 131.1 och som utesluts och/eller åläggs en ekonomisk sanktion.

e)En bedömning av eventuella korrigerande åtgärder som den person eller enhet som avses i artikel 131.1 har vidtagit.

Om den behöriga utanordnaren planerar att fatta ett strängare beslut än vad panelen har rekommenderat ska utanordnaren se till att beslutet fattas med vederbörlig hänsyn till rätten att höras och till bestämmelserna om skydd av personuppgifter.

Om den behöriga utanordnaren beslutar att frångå panelens rekommendation ska denne motivera detta beslut inför panelen.

7.Panelen ska se över sin rekommendation under uteslutningsperioden på begäran av den behöriga utanordnaren i de fall som avses i artikel 132.8 eller efter meddelande av en slutgiltig dom eller ett slutgiltigt administrativt beslut där grunderna för uteslutning fastställs, när en sådan dom eller ett sådant beslut inte fastställer uteslutningens varaktighet, i enlighet med artikel 132.2 andra stycket.

8.Panelen ska utan dröjsmål underrätta den begärande utanordnaren om en reviderad rekommendation, varefter utanordnaren ska ompröva sitt beslut.

9.Europeiska unionens domstol ska ha oinskränkt behörighet att ompröva ett beslut varigenom en utanordnare utesluter en person eller enhet som avses i artikel 131.1 och/eller ålägger en mottagare en ekonomisk sanktion, vilket inbegriper beslut om att upphäva uteslutningen, förkorta eller förlänga dess varaktighet och/eller upphäva, minska eller öka den ekonomiska sanktionen. Artikel 22.1 i rådets förordning (EG) nr 58/2003 ska inte tillämpas när utanordnarens beslut om uteslutning eller åläggande av en ekonomisk sanktion fattas på grundval av en rekommendation från panelen.

Artikel 140
Undantag för JRC

Artiklarna 131–139 ska inte tillämpas på JRC.

Avsnitt 3
DATASYSTEM OCH E-FÖRVALTNING

Artikel 141
Elektronisk handläggning av transaktioner

1.Om inkomster och utgifter handläggs eller dokument utbyts med hjälp av datasystem får dokument undertecknas genom ett datoriserat eller elektroniskt förfarande som med tillräcklig säkerhet identifierar den som undertecknar. Sådana datasystem ska innehålla en fullständig och uppdaterad beskrivning av systemet med ett fastställande av innehållet i varje datafält, en beskrivning av hur varje enskild transaktion behandlas och en detaljerad beskrivning av hur datasystemet garanterar en komplett verifieringskedja för varje transaktion.

2.All överföring av dokument mellan institutionerna och medlemsstaterna får ske i elektronisk form, förutsatt att detta först har godkänts av de berörda institutionerna och medlemsstaterna.

Artikel 142
e-Förvaltning

1.Institutioner, genomförandeorgan och organ som avses i artiklarna 69 och 70 ska fastställa och tillämpa enhetliga standarder för elektroniskt informationsutbyte med deltagare. I synnerhet ska de i största möjliga utsträckning utforma och tillämpa lösningar för inlämning, lagring och bearbetning av uppgifter som lämnas i samband med förfaranden för tilldelning, och för detta ändamål inrätta ett gemensamt ”område för utbyte av elektroniska uppgifter” för deltagare.

2.Vid delat genomförande ska allt officiellt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen ske på det sätt som anges i de sektorsspecifika reglerna. Dessa regler ska säkerställa driftskompatibilitet mellan uppgifter som inhämtas, mottas och överförs i samband med förvaltningen av budgeten.

Artikel 143
Elektroniska system för utbyte

1.Allt utbyte med mottagare, inklusive ingående av rättsliga åtaganden och ändringar av dessa, får ske genom elektroniska system för utbyte.

2.Elektroniska system för utbyte ska uppfylla följande krav:

a)Endast behöriga personer ska ha tillträde till systemen och de dokument som överförs genom dem.

b)Endast behöriga personer ska ha rätt att elektroniskt skriva under eller överföra dokument genom systemen.

c)Behöriga personer ska identifieras i systemen genom väl etablerade rutiner.

d)Tid och datum för elektroniska överföringar ska anges exakt.

e)Dokumentens integritet ska bevaras.

f)Dokumenten ska förbli tillgängliga.

g)I tillämpliga fall ska dokumentens sekretess bevaras.

h)Personuppgifter ska skyddas enligt kraven i förordning (EG) nr 45/2001.

3.Uppgifter som sänds eller tas emot genom ett sådant system ska åtnjuta rättslig presumtion i fråga om uppgifternas integritet och riktigheten hos de datum och tidpunkter för sändning eller mottagande av uppgifter som anges i systemet.

Ett dokument som sänts eller delgetts genom ett sådant system ska anses vara likvärdigt med ett dokument i pappersform, godtas som bevis i rättsliga förfaranden, betraktas som ett original och åtnjuta rättslig presumtion i fråga om äkthet och integritet, förutsatt att dokumentet inte innehåller några dynamiska egenskaper som automatiskt kan förändra det.

Den elektroniska underskrift som avses i punkt 2 b ska ha samma rättsliga verkan som en handskriven underskrift.

Artikel 144
Inlämning av ansökningshandlingar

1.Formerna för inlämning av ansökningshandlingar ska fastställas av den behöriga utanordnaren, som får besluta att en enda metod ska användas.

De kommunikationsmetoder som väljs ska garantera att verklig konkurrens råder och att följande villkor iakttas:

a)Varje ansökan ska innehålla alla de uppgifter som krävs för att den ska kunna bedömas.

b)Uppgifternas integritet ska bevaras.

c)Sekretessen kring ansökningshandlingarna ska bevaras.

d)Personuppgifter ska skyddas enligt kraven i förordning (EG) nr 45/2001.

2.Kommissionen ska med hjälp av lämpliga metoder och i enlighet med artikel 142.1 se till att deltagare kan inge ansökningshandlingar och styrkande bevisning i ett elektroniskt format. Alla system för elektronisk kommunikation som används till stöd för kommunikation och informationsutbyten ska vara icke-diskriminerande, allmänt tillgängliga och driftskompatibla med allmänt använda informations- och kommunikationstekniska (IKT) produkter och får inte begränsa deltagarnas tillträde till förfarandet för tilldelning.

3.Systemen för elektroniskt mottagande av ansökningshandlingar ska, med hjälp av tekniska funktioner och lämpliga rutiner, garantera att

a)deltagarens identitet kan bekräftas med säkerhet,

b)exakt tid och datum för mottagande av ansökningshandlingar kan fastställas,

c)enbart behöriga personer har tillträde till uppgifter som överförs enligt dessa krav och får fastställa eller ändra datumen för att öppna uppgifterna,

d)enbart behöriga personer har tillträde, under tilldelningsförfarandets olika steg, till samtliga inlämnade uppgifter och kan ge tillträde till dessa uppgifter i den utsträckning det behövs för förfarandet,

e)det inom rimliga gränser kan säkerställas att alla försök till överträdelse av villkoren enligt leden a–e kan upptäckas.

Första stycket ska inte tillämpas på kontrakt vars värde underskrider de tröskelvärden som anges i artikel 169.1.

4.När den behöriga utanordnaren tillåter inlämning av ansökningshandlingar med elektroniska medel ska de elektroniska dokument som lämnas in via sådana system anses vara original.

5.Om inlämningen sker brevledes får deltagarna välja att lämna in ansökningshandlingar

a)antingen per post eller bud, varvid beviset utgörs av poststämpel eller mottagningskvitto, eller

b)direkt till den behöriga utanordnarens lokaler, antingen själva eller genom ett ombud, varvid beviset utgörs av ett mottagningsbevis.

6.Genom att lämna in ansökningshandlingar godtar deltagarna att resultatet av förfarandet meddelas med elektroniska medel.

7.Punkterna 1–6 ska inte tillämpas på urvalet av personer eller enheter som förvaltar medel från unionen enligt artikel 61.1 c.

KAPITEL 3
REGLER FÖR DIREKT GENOMFÖRANDE

Artikel 145
Utvärderingskommitté

1.Ansökningshandlingarna ska bedömas av en utvärderingskommitté.

2.Utvärderingskommittén ska utnämnas av den behöriga utanordnaren.

Kommittén ska bestå av minst tre personer.

3.Medlemmarna i den kommitté som utvärderar bidragsansökningar eller anbud ska företräda minst två organisatoriska enheter inom de institutioner och organ som avses i artiklarna 67, 69 och 70 och de ska sakna hierarkisk koppling sinsemellan, och minst en av dem får inte vara underställd den behöriga utanordnaren. I de representationer och lokala enheter som ligger utanför unionen och i de organ som avses i artiklarna 67, 69 och 70 och som inte har distinkta enheter är bestämmelsen om organisatoriska enheter som sinsemellan saknar hierarkisk koppling inte tillämplig. Till lokala enheter ska räknas unionens delegationer, representationer och kontor i tredjeland.

Externa experter kan biträda kommittén efter beslut av den behöriga utanordnaren.

Medlemmarna i kommittén kan vara externa experter, om denna möjlighet anges i den grundläggande akten.

4.De medlemmar i kommittén som utvärderar ansökningar i en pristävling kan vara personer som avses i punkt 3 första stycket eller externa experter.

5.Medlemmarna i utvärderingskommittén och de externa experterna ska uppfylla kraven i artikel 59.

Artikel 146
Förtydligande och rättelse av ansökningshandlingar

Den behöriga utanordnaren får rätta uppenbara skrivfel i ansökningshandlingarna efter att deltagaren bekräftat den avsedda rättelsen.

Om en deltagare underlåter att lägga fram bevismaterial eller ge förklaringar ska utvärderingskommittén eller i tillämpliga fall den behöriga utanordnaren, utom i vederbörligen motiverade fall, uppmana deltagaren att tillhandahålla den saknade informationen eller förtydliga styrkande handlingar.

Sådana upplysningar, förtydliganden eller bekräftelser ska inte väsentligt ändra ansökningshandlingarna.

Artikel 147
Garantier

1.Utom när det gäller kontrakt till lågt värde och bidrag till låga belopp får den behöriga utanordnaren, om det är rimligt och efter en riskanalys, kräva att en garanti ställs

a)av entreprenörer eller bidragsmottagare i syfte att begränsa de ekonomiska risker som är förknippade med utbetalning av förfinansiering (garanti vid förfinansiering),

b)av entreprenörer för att säkra fullgörandet av väsentliga avtalsenliga krav på byggentreprenader, varuleveranser eller komplexa tjänster (fullgörandegaranti),

c)av entreprenörer för att garantera att kontraktet fullgörs helt under kontraktsperioden (innehållandegaranti).

JRC ska inte omfattas av kraven på att ställa garanti.

Som ett alternativ till att begära en garanti vid förfinansiering kan den behöriga utanordnaren, när det gäller bidrag, besluta att dela upp betalningen i flera delbetalningar.

2.Den behöriga utanordnaren ska avgöra huruvida garantin ska ställas i euro eller i den valuta som anges i kontraktet eller bidragsöverenskommelsen.

3.Garantin ska ställas av en bank eller något annat godkänt finansinstitut som godtas av den behöriga utanordnaren.

På begäran av entreprenören eller bidragsmottagaren och under förutsättning att det godtas av den behöriga utanordnaren

a)kan den garanti som avses i punkt 1 a, b och c ersättas med en proprieborgen som ställs av en tredje part,

b)kan den garanti som avses i punkt 1 a ersättas med en oåterkallelig och ovillkorlig solidarisk garanti av de bidragsmottagare som är parter i samma bidragsöverenskommelse.

4.Garantin ska medföra att banken, finansinstitutet eller den tredje parten står som proprieborgensmän för eller har gått i borgen såsom för egen skuld för entreprenörens eller bidragsmottagarens förpliktelser.

5.Om utanordnaren under genomförandet av kontraktet eller bidragsöverenskommelsen upptäcker att en borgensman enligt tillämplig nationell lagstiftning inte är eller inte längre är bemyndigad att utfärda garantier ska utanordnaren kräva att entreprenören eller bidragsmottagaren ersätter den garanti som ställts av en sådan borgensman.

Artikel 148
Garanti vid förfinansiering

1.Garantin ska ställas för ett belopp som inte får överstiga förfinansieringsbeloppet.

2.Garantin ska frisläppas i takt med att förfinansieringen avräknas från de mellanliggande betalningarna eller slutbetalningen till entreprenören eller bidragsmottagaren, i enlighet med villkoren i kontraktet eller i bidragsöverenskommelsen.

AVDELNING VI
Indirekt genomförande

Artikel 149
Indirekt genomförande

1.Urvalet av enheter och personer som förvaltar medel från unionen eller budgetgarantier i enlighet med artikel 61.1 c ska vara transparent och motiverat med tanke på åtgärdens art och får inte ge upphov till en intressekonflikt. För enheter som nämns i artikel 61.1 c ii, v, vi och vii ska urvalet även ta vederbörlig hänsyn till deras operativa och ekonomiska kapacitet.

När enheten eller personen identifieras i en grundläggande akt ska det i den finansieringsöversikt som föreskrivs i artikel 33 finnas en grundad motivering till varför just den enheten eller personen har valts.

Då genomförandet sköts av ett nätverk som kräver att minst ett organ eller en enhet utses per medlemsstat eller berört land ska detta val träffas av de aktuella medlemsstaterna eller länderna i enlighet med den grundläggande akten. I övriga fall ska kommissionen utse dessa organ eller enheter i samråd med berörda medlemsstater eller andra länder.

2.Enheter och personer som förvaltar medel från unionen eller budgetgarantier i enlighet med artikel 61.1 c ska rätta sig efter principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet, icke-diskriminering och synlighet för unionens insats. När kommissionen fastställer ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap i enlighet med artikel 126 ska dessa principer beskrivas närmare i sådana överenskommelser.

3.Innan överenskommelser om medverkan, finansieringsöverenskommelser eller garantiöverenskommelser undertecknas ska kommissionen garantera en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig med den som gäller när kommissionen förvaltar medel i enlighet med artikel 61.1 a. Kommissionen ska göra detta genom att göra en bedömning av de system och förfaranden som används av de enheter eller personer som förvaltar unionens medel om den har för avsikt att förlita sig på dem för åtgärdens genomförande eller genom att tillämpa lämpliga tillsynsåtgärder.

4.Kommissionen ska i enlighet med proportionalitetsprincipen och med vederbörlig hänsyn tagen till åtgärdens art och de ekonomiska riskerna göra en bedömning av huruvida de enheter och personer som förvaltar EU-medel enligt artikel 61.1 c

a)inrättar ett ändamålsenligt och effektivt internt kontrollsystem som bygger på bästa internationella praxis och som i synnerhet gör det möjligt att förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och bedrägerier, samt ser till att detta system fungerar,

b)tillämpar ett system för redovisning som ger exakta, fullständiga och tillförlitliga uppgifter som görs tillgängliga i tid,

c)är föremål för en oberoende extern revision som ska utföras enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder av ett revisionsorgan som är funktionellt oberoende av enheten eller personen i fråga,

d)tillämpar lämpliga regler och förfaranden för finansiering till tredje parter, inbegripet lämpliga granskningsförfaranden, regler för återvinning av felaktigt utbetalda belopp samt regler för att utesluta från tillgång till finansiering,

e)offentliggör tillräcklig information om mottagarna, och

f)säkerställer ett skydd av personuppgifter som motsvarar det som avses i artikel 5.

Dessutom kan kommissionen, i samverkan med enheterna eller personerna, göra en bedömning av andra regler och förfaranden, såsom enheternas praxis för redovisning av administrativa kostnader. På grundval av resultaten av denna bedömning kan kommissionen besluta att åberopa dessa regler och förfaranden.

Enheter eller personer som har bedömts enligt dessa krav ska utan onödigt dröjsmål informera kommissionen om eventuella väsentliga ändringar i de regler, system eller förfaranden som tillämpas av enheten eller personen, om dessa ändringar kan påverka tillförlitligheten i kommissionens bedömning.

5.Om dessa enheter eller personer endast delvis uppfyller de krav som avses i punkt 4, ska kommissionen vidta lämpliga tillsynsåtgärder för att se till att unionens ekonomiska intressen skyddas. Dessa åtgärder ska anges i de relevanta överenskommelserna.

6.En förhandsbedömning ska inte krävas

a)för de organ som avses i artiklarna 69 och 70 och för personer som avses i artikel 61.1 c viii vilka har infört finansiella bestämmelser efter förhandsgodkännande från kommissionen,

b)för tredjeländer eller organ som de har utsett, i den mån kommissionen behåller det ekonomiska förvaltningsansvar som garanterar ett tillräckligt skydd av unionens ekonomiska intressen, eller

c)för de förfaranden som särskilt krävs av kommissionen, inbegripet dess egna eller de som anges i grundläggande akter.

7.Om de system och förfaranden som tillämpas av de enheter eller personer som avses i artikel 61.1 c bedöms vara lämpliga kan unionens bidrag till dessa enheter eller personer genomföras i enlighet med denna avdelning. Om dessa enheter eller personer deltar i en inbjudan att lämna förslag ska de följa bestämmelserna i inbjudan i enlighet med avdelning VIII. I ett sådant fall kan utanordnaren besluta att underteckna en överenskommelse om medverkan eller en finansieringsöverenskommelse i stället för en bidragsöverenskommelse.

Artikel 150
Genomförande

1.Enheter och personer som förvaltar EU-medel eller budgetgarantier ska förse kommissionen med följande:

a)En rapport om förvaltningen av unionens medel eller budgetgarantin, inbegripet uppfyllandet av de villkor eller uppnåendet av de resultat som avses i artikel 121.1 e.

b)Om bidraget ersätter utgifter, deras räkenskaper över de utgifter som har uppkommit.

c)En förvaltningsförklaring som omfattar den information som avses i led a och om lämpligt b och som bekräftar att

i)uppgifterna är rättvisande, fullständiga och exakta,

ii)bidraget från EU använts för det avsedda ändamålet, i enlighet med vad som fastställts i överenskommelserna om medverkan, finansieringsöverenskommelserna eller garantiöverenskommelserna och i förekommande fall i de relevanta sektorsspecifika reglerna,

iii)de kontrollsystem som införts ger nödvändiga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

d)En sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och av utförda kontroller, bl.a. en analys av arten och omfattningen av fel och svagheter som identifierats i systemen, samt åtgärder som vidtagits eller planeras för att avhjälpa dem.

Om en åtgärd avslutas före utgången av det berörda budgetåret kan en slutrapport för en sådan åtgärd ersätta den förvaltningsförklaring som avses i led c, förutsatt att slutrapporten läggs fram före den 15 februari påföljande budgetår.

De handlingar som avses i första stycket ska åtföljas av ett yttrande från ett oberoende revisionsorgan, upprättat enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder. Detta yttrande ska fastställa om de kontrollsystem som införts fungerar ordentligt och är kostnadseffektiva, och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Av yttrandet ska det också framgå om revisionsarbetet föranleder tvivel på vad som sägs i den förvaltningsförklaring som avses i första stycket c. Om ett sådant yttrande inte finns kan utanordnaren söka en likvärdig nivå av säkerhet genom andra, oberoende medel.

De handlingar som avses i första stycket ska läggas fram för kommissionen senast den 15 februari påföljande budgetår. Det yttrande som avses i tredje stycket ska läggas fram för kommissionen senast den 15 mars.

De krav som fastställs i denna punkt ska inte påverka överenskommelser som slutits med EIB-gruppen, internationella organisationer eller med tredjeländer. Vad gäller förvaltningsförklaringen ska sådana överenskommelser minst omfatta kravet att dessa enheter årligen ska förse kommissionen med en förklaring om att unionens bidrag under budgetåret i fråga har använts och redovisats i enlighet med de krav som anges i artikel 149.3 och 149.4 och med övriga villkor som fastställts i den överenskommelsen. En sådan förklaring får tas med i slutrapporten om den genomförda åtgärden är begränsad till 18 månader.

2.Enheter och personer som förvaltar EU-medel eller budgetgarantier ska

a)följa relevanta standarder och tillämplig lagstiftning om förebyggande av penningtvätt samt bekämpning av terrorism, skattebedrägeri och skatteundandragande,

b)inte använda eller ägna sig åt strukturer för skatteflykt, särskilt aggressiva skatteplaneringssystem, eller metoder som inte uppfyller kriterier för god förvaltning på skatteområdet, i enlighet med EU-lagstiftningen eller meddelanden och rekommendationer eller andra formella instruktioner från kommissionen,

c)inte vara etablerade och, med avseende på genomförandet av finansieringsinstrument och budgetgarantier, inte upprätthålla affärsförbindelser med enheter som är registrerade i jurisdiktioner som inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpningen av internationella beskattningsnormer om transparens och informationsutbyte.

3.Kommissionen ska kontrollera att unionsmedlen eller budgetgarantin har använts i enlighet med de villkor som anges i relevanta överenskommelser. Om kostnaderna för enheten eller personen ersätts på grundval av ett förenklat kostnadsalternativ enligt artikel 121 b–d ska bestämmelserna i artikel 175.1–175.4 och artiklarna 176–178 gälla i tillämpliga delar. Om unionsmedlen eller budgetgarantin har använts i strid med de skyldigheter som föreskrivs i de berörda överenskommelserna ska artikel 127 gälla.

4.I fråga om åtgärder som finansieras av flera givare, där bidraget från unionen ersätter utgifter, ska det förfarande som avses i punkt 3 bestå i en kontroll av att ett belopp motsvarande det som betalats av kommissionen för den berörda åtgärden har använts av enheten i enlighet med villkoren i den relevanta bidragsöverenskommelsen, överenskommelsen om medverkan eller finansieringsöverenskommelsen.

5.Överenskommelser om medverkan, finansieringsöverenskommelser eller garantiöverenskommelser ska klart fastställa ansvarsområdena och skyldigheterna för den enhet som förvaltar EU-medel, inbegripet de skyldigheter som avses i artikel 124, villkoren för utbetalning av bidraget samt, i tillämpliga fall, ersättningen, som vid behov bör vara prestationsbaserad. Överenskommelserna ska också innehålla bestämmelser om rapportering till kommissionen om hur uppgifterna utförs, förväntade resultat inklusive indikatorer för att mäta prestationer och skyldigheten för enheter som förvaltar EU-medel att utan dröjsmål underrätta kommissionen om upptäckta fall av bedrägerier och oriktigheter samt uppföljning av dessa.

6.Alla överenskommelser om medverkan, finansieringsöverenskommelser och garantiöverenskommelser ska på begäran av Europaparlamentet och rådet ställas till deras förfogande.

7.Artikel 150 ska inte gälla bidrag från unionen till enheter som är föremål för ett separat ansvarsfrihetsförfarande enligt artiklarna 69 och 70, med undantag av eventuella tillfälliga överenskommelser om medverkan.

Artikel 151
Indirekt genomförande med internationella organisationer

1.Internationella organisationer ska vara internationella offentligrättsliga organisationer som inrättats genom internationella överenskommelser samt specialiserade organ som inrättats av dessa organisationer. Dessa överenskommelser ska översändas till kommissionen som en del av den bedömning som kommissionen utför enligt artikel 149.3.

2.Följande organisationer ska likställas med internationella organisationer:

a)Internationella rödakorskommittén.

b)Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen.

3.Kommissionen får anta ett vederbörligen motiverat beslut som likställer en icke-vinstdrivande organisation med en internationell organisation, förutsatt att organisationen uppfyller följande villkor:

a)Den har egen rättskapacitet och självständiga styrande organ.

b)Den har inrättats för att utföra särskilda uppgifter av allmänt internationellt intresse.

c)Minst sex medlemsstater är medlemmar i den icke-vinstdrivande organisationen.

d)Den ställer tillräckliga ekonomiska garantier.

e)Den bedriver verksamhet på grundval av en permanent organisation och i enlighet med system, regler och förfaranden som kan bedömas i enlighet med artikel 149.3.

4.Om internationella organisationer förvaltar medel inom ramen för indirekt genomförande ska överenskommelser om kontroller som ingåtts med dessa organisationer tillämpas.

Artikel 152
Indirekt genomförande med tredjeländer

1.Kommissionen kan genomföra budgeten i partnerskap med ett tredjeland enligt artikel 61.1 c i genom att underteckna en finansieringsöverenskommelse som beskriver unionens insatser i tredjelandet i fråga och fastställer genomförandemetoden för varje del av åtgärden.

2.När det gäller den del av åtgärden som genomförs indirekt av tredjelandet eller de organ som det har utsett ska finansieringsöverenskommelsen, utöver de uppgifter som avses i artikel 150.4, tydligt definiera roller och ansvarsområden för tredjelandet och kommissionen i förvaltningen av medlen. Finansieringsöverenskommelsen ska också fastställa regler och förfaranden som ska tillämpas av tredjeland vid förvaltning av EU-medel.

Artikel 153
Kombinerade åtgärder

1.Kombinerade åtgärder är åtgärder som finansieras inom ramen för kombinationsinstrument eller kombinationsplattformar.

2.Om finansieringsinstrument förvaltas inom ramen för ett kombinationsinstrument ska avdelning X gälla.

3.När det gäller finansieringsinstrument inom ramen för kombinationsinstrument ska det anses att artikel 202.1 h efterlevs om det görs en förhandsutvärdering före införandet av det relevanta kombinationsinstrumentet.

4.Årliga rapporter enligt artikel 241 ska sammanställas på kombinationsinstrumentsnivå med hänsyn tagen till alla finansieringsinstrument som grupperats in under kombinationsinstrumentet.

AVDELNING VII
OFFENTLIG UPPHANDLING OCH KONCESSIONER

KAPITEL 1
Gemensamma bestämmelser

Artikel 154
Principer för offentliga kontrakt samt tillämpningsområde

1.Alla offentliga kontrakt som helt eller delvis finansieras genom budgeten ska respektera principerna om öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering.

2.All upphandling ska ske med så brett deltagande som möjligt, utom i de fall då det förfarande som avses i artikel 158.1 d används.

Det beräknade värdet på ett kontrakt får inte fastställas i syfte att kringgå tillämpliga regler, och ett kontrakt får inte heller delas upp i denna avsikt.

Den upphandlande myndigheten ska dela upp ett kontrakt i delar när så är lämpligt med hänsyn till en bred konkurrens.

3.Upphandlande myndigheter får inte använda ramavtal felaktigt eller på ett sådant sätt att de syftar till eller får till följd att förhindra, inskränka eller snedvrida konkurrensen.

4.Andra anslag än anslag till forskning och teknisk utveckling till JRC kan tas upp i budgeten om de avser centrumets deltagande i upphandlingsförfaranden som helt eller delvis finansieras genom budgeten.

5.De upphandlingsregler som fastställs i denna förordning ska inte tillämpas på JRC:s verksamhet för tredje parters räkning, med undantag av principerna om öppenhet och likabehandling.

Artikel 155
Bilaga om upphandling och utövande av delegering

Närmare uppgifter om upphandlingsförfaranden ska anges i en bilaga till denna förordning. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra bilagan i enlighet med artikel 261.

Artikel 156
Blandade kontrakt och gemensam terminologi vid offentlig upphandling

1.Ett blandat kontrakt som omfattar två eller flera slag av upphandling (byggentreprenader, varor eller tjänster) eller koncessioner (bygg- eller tjänstekoncessioner) eller båda delarna ska tilldelas i enlighet med de bestämmelser som är tillämpliga på den typ av upphandlingsförfarande som är tillämpligt för huvudföremålet för kontraktet.

2.Vid blandade kontrakt som omfattar både varor och tjänster ska huvudföremålet för kontraktet bestämmas genom en jämförelse mellan värdet på varorna och på tjänsterna.

Ett kontrakt som omfattar en typ av upphandling (byggentreprenad, varor eller tjänster) och koncessioner (bygg- eller tjänstekoncessioner) ska tilldelas i enlighet med de regler som gäller för det offentliga kontraktet.

3.Denna avdelning ska inte tillämpas på kontrakt om tekniskt bistånd som ingås med EIB eller Europeiska investeringsfonden.

4.Om det hänvisas till nomenklaturer i samband med offentlig upphandling ska CPV, den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling, användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 46 .

Artikel 157
Åtgärder för offentliggörande

1.Vid förfaranden som avser belopp med ett värde som uppgår till eller överstiger de tröskelvärden som avses i artikel 169.1 eller artikel 172 ska den upphandlande myndigheten i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra följande:

a)Ett meddelande om upphandling för att inleda ett förfarande, utom för det förfarande som avses i artikel 158.1 d.

b)Ett meddelande om tilldelning av kontrakt som anger resultatet av förfarandet.

2.Förfaranden som avser belopp under tröskelvärdena som avses i artikel 169.1 eller artikel 172 ska offentliggöras på lämpligt sätt.

3.Offentliggörandet av vissa uppgifter i samband med tilldelningen av ett kontrakt får hållas inne om utlämnandet av dessa uppgifter skulle äventyra tillämpning av lagen, eller på annat sätt strida mot allmänintresset, skada ekonomiska aktörers berättigade affärsintressen eller motverka en sund konkurrens mellan aktörerna.

Artikel 158
Upphandlingsförfaranden

1.Upphandlingsförfaranden för tilldelning av koncessionskontrakt eller offentliga kontrakt, inklusive ramavtal, ska genomföras i form av något av följande:

a)Öppet förfarande.

b)Selektivt förfarande, bland annat genom dynamiska inköpssystem.

c)Projekttävling.

d)Förhandlat förfarande, även utan föregående offentliggörande.

e)Konkurrenspräglad dialog.

f)Förhandlat förfarande under konkurrens.

g)Innovationspartnerskap.

h)Förfaranden för inbjudan att anmäla intresse.

2.Vid öppna förfaranden får alla intresserade ekonomiska aktörer lämna anbud.

3.Vid selektiva förfaranden, konkurrenspräglade dialoger, förhandlade förfaranden under konkurrens och innovationspartnerskap får alla ekonomiska aktörer lämna in en anbudsansökan genom att lämna de upplysningar som begärs av den upphandlande myndigheten. Den upphandlande myndigheten ska inbjuda alla anbudssökande som uppfyller urvalskriterierna och som inte befinner sig i någon av de situationer som anges i artiklarna 132 och 137 att lämna ett anbud.

Trots vad som sägs i första stycket får den upphandlande myndigheten begränsa antalet anbudssökande som inbjuds att delta i förfarandet på grundval av objektiva och icke-diskriminerande urvalskriterier som ska anges i meddelandet om upphandling eller inbjudan att anmäla intresse. Antalet anbudssökande som inbjuds ska vara tillräckligt stort för att verklig konkurrens ska kunna garanteras.

4.Vid alla förfaranden som inbegriper förhandling ska den upphandlande myndigheten förhandla med anbudsgivarna om de ursprungliga och eventuella efterföljande anbuden eller delar därav, med undantag för de slutgiltiga anbuden, för att förbättra innehållet. De minimikrav och kriterier som anges i upphandlingsdokumenten ska inte vara föremål för förhandling.

En upphandlande myndighet får tilldela ett kontrakt på grundval av det ursprungliga anbudet utan förhandling, om den har angett i upphandlingsdokumenten att den förbehåller sig rätten att göra det.

5.Den upphandlande myndigheten får använda

a)det öppna eller det selektiva förfarandet för alla inköp,

b)sådana förfaranden som inbegriper en inbjudan att anmäla intresse för kontrakt som avser belopp under de tröskelvärden som anges i artikel 169.1, för att göra ett urval bland de anbudssökande som ska inbjudas att lämna anbud under kommande selektiva anbudsförfaranden, eller för att upprätta en förteckning över leverantörer som ska inbjudas att lämna anbudsansökningar eller anbud,

c)projekttävlingar för att förvärva en ritning eller projektbeskrivning som en jury ska utse till vinnande bidrag,

d)innovationspartnerskap för att utveckla en innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad och därefter köpa denna vara, tjänst eller byggentreprenad,

e)det förhandlade förfarandet under konkurrens eller konkurrenspräglad dialog för koncessionskontrakt, för de tjänstekontrakt som avses i bilaga XIV till direktiv 2014/24/EU, i fall där endast ogiltiga eller oacceptabla anbud har lämnats vid ett öppet eller selektivt förfarande när det ursprungliga förfarandet väl har avslutats och i fall där detta kan berättigas av de särskilda omständigheterna med koppling bland annat till kontraktsföremålets art eller komplexitet eller kontraktstypen enligt vad som beskrivs närmare i bilagan till denna förordning,

f)det förhandlade förfarandet för kontrakt som avser belopp under de tröskelvärden som avses i artikel 169.1 eller det förhandlade förfarandet utan föregående offentliggörande, endast för särskilda typer av inköp som inte omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2014/24/EU eller enligt tydligt definierade exceptionella omständigheter i enlighet med vad som fastställs i bilagan till denna förordning.

6.Det dynamiska inköpssystemet ska under hela sin löptid vara öppet för alla ekonomiska aktörer som uppfyller urvalskriterierna.

Den upphandlande myndigheten ska följa bestämmelserna för selektiva upphandlingsförfaranden via dynamiska inköpssystem.

Artikel 159
Interinstitutionell upphandling och gemensam upphandling

1.Om ett kontrakt eller ramavtal är av intresse för två eller fler institutioner, genomförandeorgan eller organ som avses i artiklarna 69 och 70, och alltid när det går att göra effektivitetsvinster, får de berörda upphandlande myndigheterna sköta upphandlingen och förvaltningen av därmed sammanhängande kontrakt eller ramavtal interinstitutionellt, under en av de upphandlande myndigheternas ledning.

De organ och personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp inom ramen för avdelning V i EUF-fördraget samt generalsekreterarens kontor vid styrelsen för Europaskolorna får också delta i interinstitutionella förfaranden.

Villkoren i ett ramavtal är bara tillämpliga på de upphandlande myndigheter som anges i upphandlingsdokumenten och de ekonomiska aktörer som är parter i ramavtalet.

2.Om ett kontrakt eller ramavtal behövs för en gemensam åtgärd som genomförs av en institution och en eller flera upphandlande myndigheter från medlemsstaterna får upphandlingsförfarandet genomföras gemensamt av institutionen och de upphandlande myndigheterna.

Gemensam upphandling får genomföras med Eftastater och unionens kandidatländer, om denna möjlighet uttryckligen föreskrivs i ett bilateralt eller multilateralt fördrag.

Vid gemensamma upphandlingsförfaranden ska de förfaranderegler som gäller för institutionerna tillämpas.

Om den andel som hänför sig till eller förvaltas av den upphandlande myndigheten i en medlemsstat uppgår till 50 % av det totala beräknade värdet på kontraktet eller mer, samt i andra vederbörligen motiverade fall, får institutionen besluta att de förfaranderegler som den upphandlande myndigheten i medlemsstaten lyder under ska tillämpas på gemensam upphandling, förutsatt att dessa regler kan anses motsvara institutionens regler.

Institutionen och den upphandlande myndighet i en medlemsstat, Eftastat eller ett kandidatland till unionsmedlemskap som deltar i gemensam upphandling ska särskilt enas om de praktiska närmare arrangemangen för utvärdering av anbudsansökningar eller anbud och för tilldelningen av kontrakt, samt om vilken lagstiftning som ska vara tillämplig på kontraktet och vilken domstol som ska vara behörig att avgöra tvister.

Artikel 160
Förberedelse av ett upphandlingsförfarande

1.Innan ett upphandlingsförfarande inleds får den upphandlande myndigheten genomföra en preliminär marknadsundersökning för att förbereda förfarandet.

2.I upphandlingsdokumenten ska den upphandlande myndigheten fastställa föremålet för upphandlingen genom att beskriva sina behov och de krav som ställs på de byggentreprenader, varor eller tjänster som ska upphandlas samt ange tillämpliga kriterier för uteslutning, urval och tilldelning. Den upphandlande myndigheten ska också ange huvudinslagen i de minimikrav som ska uppfyllas av alla anbud. Minimikraven ska inbegripa efterlevnad av tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionslagstiftningen, nationell lagstiftning, kollektivavtal eller i de tillämpliga internationella social- och miljörättsliga konventioner som anges i bilaga X till direktiv 2014/24/EU.

Artikel 161
Tilldelning av kontrakt

1.Kontrakt ska tilldelas i enlighet med tilldelningskriterierna, förutsatt att den upphandlande myndigheten kontrollerat följande:

a)Att anbudet uppfyller de minimikrav som anges i upphandlingsdokumenten.

b)Att den anbudssökande eller anbudsgivaren inte ska uteslutas enligt artikel 132 eller avvisas enligt artikel 137.

c)Att den anbudssökande eller anbudsgivaren uppfyller de urvalskriterier som angivits i upphandlingsdokumenten och inte befinner sig i någon intressekonflikt som kan inverka negativt på fullgörandet av kontraktet.

2.Den upphandlande myndigheten ska tillämpa urvalskriterierna för att utvärdera den anbudssökandes eller anbudsgivarens kapacitet. Urvalskriterierna får endast gälla rättslig och regleringsmässig kapacitet att utöva yrkesverksamheten, den ekonomiska och finansiella kapaciteten samt den tekniska och yrkesmässiga kapaciteten. JRC ska antas uppfylla kraven på ekonomisk kapacitet.

3.Den upphandlande myndigheten ska tillämpa tilldelningskriterierna för att utvärdera anbudet.

4.Den upphandlande myndigheten ska tilldela kontrakt på grundval av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, vilket ska ske genom en av tre tilldelningsmetoder: lägsta pris, lägsta kostnad eller bästa förhållande mellan pris och kvalitet.

För metoden ”lägsta kostnad” ska den upphandlande myndigheten använda ett synsätt på kostnadseffektivitet som tar hänsyn till livscykelkostnad.

För metoden ”bästa förhållande mellan pris och kvalitet” ska den upphandlande myndigheten ta hänsyn till priset eller kostnaden och andra kvalitetskriterier med koppling till kontraktsföremålet.

Artikel 162
Inlämning, elektronisk kommunikation och utvärdering

1.Den upphandlande myndigheten ska ange tidsfrister för inlämning av anbud och anbudsansökningar enligt punkt 24 i bilagan och, med hänsyn tagen till inköpets komplexitet, ge de ekonomiska aktörerna en tillräcklig tidsfrist att sammanställa sina anbud.

2.Om det bedöms vara lämpligt och rimligt får den upphandlande myndigheten kräva att anbudsgivarna ställer en garanti för att säkerställa att de inlämnade anbuden inte dras tillbaka innan kontraktet undertecknas. Den begärda garantin ska motsvara 1–2 % av det sammanlagda beräknade kontraktsvärdet.

3.Den upphandlande myndigheten ska öppna alla anbudsansökningar och anbud. Den ska emellertid avvisa

(a)anbudsansökningar och anbud som inkommit efter utsatt frist utan att öppna dem,

(b)anbud som inte var förseglade när de inkom, utan att undersöka deras innehåll.

4.Den upphandlande myndigheten ska utvärdera alla anbudsansökningar eller anbud som inte avvisats i öppningsskedet enligt punkt 3 med hjälp av de kriterier som anges i upphandlingsdokumenten i syfte att tilldela kontrakt eller genomföra en elektronisk auktion.

5.Utanordnaren får avstå från att utse en utvärderingskommitté som föreskrivs i artikel 145.2 i följande fall:

a)Värdet av kontraktet ligger under de tröskelvärden som avses i artikel 169.1.

b)På grundval av en riskanalys för de fall som avses i leden c, e, f i, f iii och h i punkt 11.1 i bilagan.

c)På grundval av en riskanalys vid förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal.

d)För förfaranden inom området för externa åtgärder med ett värde som inte överstiger 20 000 EUR.

6.Anbudsansökningar och anbud som inte uppfyller samtliga minimikrav i upphandlingsdokumenten ska avvisas.

Artikel 163
Kontakter under upphandlingsförfarandet

1.Innan tidsfristen för inlämning av anbudsansökningar eller anbud löper ut får den upphandlande myndigheten lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten, om den upptäcker ett fel eller en försummelse i texten eller på begäran av anbudssökande eller anbudsgivare. Upplysningarna ska meddelas alla anbudssökande eller anbudsgivare.

2.Efter det att tidsfristen för inlämning av anbudsansökningar eller anbud löpt ut, alltid om en kontakt har tagits, och i de fall en kontakt inte har tagits i sådana vederbörligen motiverade fall som avses i artikel 146, ska detta noteras i de handlingar som dokumenterar upphandlingen.

Artikel 164
Beslut om tilldelning samt information till anbudssökande eller anbudsgivare

1.Den behöriga utanordnaren ska avgöra vem som ska tilldelas kontraktet, i enlighet med de urvals- och tilldelningskriterier som anges i upphandlingsdokumenten.

2.Den upphandlande myndigheten ska informera alla anbudssökande och anbudsgivare vars anbudsansökningar eller anbud avvisats om orsaken till detta samt längden på den frysningsperiod som avses i artikel 169.2.

När specifika kontrakt tilldelas vid förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal ska den upphandlande myndigheten informera anbudsgivarna om resultatet av utvärderingen.

3.Alla anbudsgivare som inte befinner sig i någon uteslutningssituation, som inte avvisas enligt artikel 137 och vars anbud uppfyller kraven i upphandlingsdokumenten ska, om de skriftligen begär det, få information från den upphandlande myndigheten om följande:

a)Namn på den anbudsgivare – eller, vid ramavtal, de anbudsgivare – som tilldelats kontraktet och, utom i fråga om specifika kontrakt vid förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal, egenskaper och relativa fördelar som kännetecknar det utvalda anbudet, pris som ska betalas eller kontraktsvärde, beroende på vad som är lämpligt.

(b)Hur förhandlingarna och dialogen med anbudsgivarna förlöper.

Den upphandlande myndigheten får dock besluta att hålla inne vissa uppgifter om utlämnandet skulle äventyra tillämpning av lagen, strida mot allmänintresset, skada offentliga eller privata ekonomiska aktörers berättigade kommersiella intressen eller motverka lojal konkurrens mellan dem.

Artikel 165
Avbrytande av upphandlingsförfarandet

Fram till dess att ett kontrakt undertecknats ska den upphandlande myndigheten ha rätt att avbryta upphandlingsförfarandet utan att anbudssökande eller anbudsgivare kan göra anspråk på någon ersättning.

Sådana beslut ska motiveras, och anbudsgivarna och de anbudssökande ska underrättas snarast möjligt.

Artikel 166
Fullgörande och ändring av kontraktet

1.Fullgörandet av kontraktet får inte inledas förrän det har undertecknats.

2.Ändringar i ett kontrakt eller ett ramavtal utan något upphandlingsförfarande får göras av den upphandlande myndigheten endast i de fall som anges i punkt 3, förutsatt att dessa ändringar inte ändrar föremålet för kontraktet eller ramavtalet.

3.Ett kontrakt, ett ramavtal eller ett specifikt kontrakt inom ett ramavtal kan ändras utan något nytt upphandlingsförfarande i följande fall:

a)För kompletterande byggentreprenader, tjänster eller varor från den ursprungliga entreprenören som har blivit nödvändiga och som inte ingick i den ursprungliga upphandlingen, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

i)Ett byte av entreprenör kan inte göras av tekniska skäl kopplade till krav på utbytbarhet eller kompatibilitet med redan befintlig utrustning och redan befintliga tjänster eller installationer.

ii)Ett byte av entreprenör skulle medföra betydligt större omkostnader för den upphandlande myndigheten.

iii)Eventuella prisökningar, inbegripet det samlade nettovärdet av successiva ändringar, är inte högre än 50 % av det ursprungliga kontraktsvärdet.

b)Om följande villkor är uppfyllda:

i)Behovet av ändring har uppstått till följd av omständigheter som en omdömesgill upphandlande myndighet inte kunnat förutse.

ii)Inga prisökningar överstiger 50 % av det ursprungliga kontraktsvärdet.

c)Värdet av ändringen är lägre än nedanstående tröskelvärden:

i)De tröskelvärden som avses i artikel 169.1 och punkt 38 i bilagan till denna förordning på området för externa åtgärder och som är tillämpliga vid den tidpunkt då ändringen ska äga rum.

ii)10 % av det ursprungliga kontraktsvärdet för offentliga tjänste- och varukontrakt och bygg- och tjänstekoncessionskontrakt och 15 % av det ursprungliga kontraktsvärdet för offentliga byggentreprenadkontrakt.

(d)Minimikraven i det ursprungliga upphandlingsförfarandet ändras inte. Varje efterföljande ändring av värdet ska uppfylla de villkor som anges i led c i detta stycke, såvida en sådan ändring av värdet inte följer av en strikt tillämpning av upphandlingsdokumenten eller kontraktsbestämmelser.

I det ursprungliga kontraktsvärdet ska ingen hänsyn tas till prisändringar.

Det samlade nettovärdet av flera successiva ändringar i enlighet med led c i första stycket i denna punkt får inte överstiga något av de tröskelvärden som avses i det ledet.

Den upphandlande myndigheten ska tillämpa de åtgärder för offentliggörande i efterhand som föreskrivs i artikel 157.

Artikel 167
Fullgörandegarantier och innehållandegarantier

1.Fullgörandegarantin ska motsvara högst 10 % av kontraktets totala värde.

Den ska frisläppas helt efter ett slutligt godkännande av byggentreprenader, varor eller komplexa tjänster och inom en period som i enlighet med artikel 114.1 ska anges i kontraktet. Den får frisläppas till viss del eller helt efter ett preliminärt godkännande av byggentreprenader, varor eller komplexa tjänster.

2.En innehållandegaranti motsvarande högst 10 % av kontraktets totala värde får upprättas genom avdrag från mellanliggande betalningar i takt med att de görs eller genom ett avdrag från slutbetalningen.

En innehållandegaranti får inte användas för ett kontrakt där en fullgörandegaranti har krävts och ännu inte har frisläppts.

3.Entreprenören kan begära att innehållandegarantin ersätts med en garanti som avses i artikel 147, vilket får ske med förbehåll för att det godkänns av den upphandlande myndigheten.

4.Den upphandlande myndigheten ska frisläppa innehållandegarantin efter det att kontraktsperioden löpt ut och inom en period som i enlighet med artikel 114.1 anges i kontraktet.

KAPITEL 2
Bestämmelser för kontrakt som institutionerna tilldelar för egen räkning

Artikel 168
Upphandlande myndighet

1.Unionsinstitutionerna, genomförandeorgan eller organ i den mening som avses i artiklarna 69 och 70 ska betraktas som upphandlande myndigheter om de tilldelar kontrakt för egen räkning, utom när de gör inköp från en inköpscentral. Avdelningar inom dessa institutioner ska inte betraktas som upphandlande myndigheter när de ingår servicenivåavtal sinsemellan.

Dessa institutioner ska i enlighet med artikel 58 delegera de befogenheter som är nödvändiga för utövande av uppgiften som upphandlande myndighet.

2.Varje utanordnare som tilldelats befogenheten genom delegering eller vidaredelegering inom respektive institution ska bedöma om de tröskelvärden som avses i artikel 169.1 har uppnåtts.

Artikel 169
Tillämpliga tröskelvärden och frysningsperiod

1.Vid tilldelning av offentliga kontrakt och koncessionskontrakt ska den upphandlande myndigheten iaktta de tröskelvärden som fastställs i artikel 4 a och b i direktiv 2014/24/EU när den väljer ett förfarande enligt artikel 158.1 i denna förordning. Tröskelvärdena avgör vilken åtgärd för offentliggörande enligt artikel 157.1 eller 157.2 i denna förordning som ska användas.

2.Om inte annat följer av undantagen och villkoren i bilagan till denna förordning ska den upphandlande myndigheten, när det gäller kontrakt vars värde överstiger de tröskelvärden som avses i punkt 1, inte underteckna kontrakt eller ramavtal med den utvalda anbudsgivaren förrän en frysningsperiod har förflutit.

3.Frysningsperioden ska omfatta 10 dagar om elektroniska kommunikationsmedel används, och 15 dagar vid användning av andra medel.

Artikel 170
Bestämmelser om tillträde till upphandling

1.Deltagande i upphandlingsförfaranden ska på lika villkor vara öppet för alla fysiska och juridiska personer som omfattas av fördragen, samt för alla fysiska och juridiska personer med säte i ett tredjeland som har ingått ett särskilt avtal med unionen i fråga om offentlig upphandling enligt de villkor som anges i det avtalet. Deltagandet ska även vara öppet för internationella organisationer.

2.Vid tillämpning av artikel 154.4 ska JRC betraktas som en juridisk person etablerad i en medlemsstat.

Artikel 171
Världshandelsorganisationens regler om upphandling

Om det plurilaterala avtalet om offentlig upphandling inom ramen för Världshandelsorganisationen är tillämpligt, ska möjligheten att delta i upphandling även vara öppen för ekonomiska aktörer etablerade i de länder som har ratificerat detta avtal på de villkor som anges däri.

KAPITEL 3
Regler för upphandling inom området för externa åtgärder

Artikel 172
Upphandling inom området för externa åtgärder

1.Bestämmelserna i avdelning VII kapitel 1 om allmänna bestämmelser för tilldelning av kontrakt ska även tillämpas på den upphandling som omfattas av detta kapitel, med förbehåll för de särskilda bestämmelser om förfaranden för tilldelning av kontrakt i tredjeland som anges i bilagan. Artiklarna 168–171 är inte tillämpliga på den upphandling som behandlas i detta kapitel.

Artikel 157 och artikel 158.1 a och b ska tillämpas först från och med

a)300 000 EUR i fråga om tjänste- och varukontrakt,

b)5 000 000 EUR för byggentreprenadkontrakt.

2.Detta kapitel ska gälla för

a)upphandlingsförfaranden där kommissionen inte tilldelar kontrakt för egen räkning,

b)upphandling av enheter eller personer enligt artikel 61.1 c när detta anges i de överenskommelser om medverkan eller de finansieringsöverenskommelser som avses i artikel 149.

3.Upphandlingsförfarandena ska fastställas i de finansieringsöverenskommelser som anges i artikel 152.

4.Detta kapitel ska inte tillämpas på åtgärder som omfattas av grundläggande sektorsspecifika akter som avser humanitära insatser i krissituationer, civilskyddsinsatser och humanitärt bistånd.

Artikel 173
Bestämmelser om tillträde till upphandling

1.Deltagande i upphandlingsförfaranden ska vara öppet på lika villkor för alla fysiska och juridiska personer som omfattas av fördragen och på alla övriga fysiska och juridiska personer i enlighet med de särskilda bestämmelserna i de grundläggande akter som reglerar det berörda samarbetet. Deltagandet ska även vara öppet för internationella organisationer.

2.I de fall som avses i artikel 56.2 kan det, under exceptionella omständigheter som vederbörligen motiveras av den behöriga utanordnaren, beslutas att även medborgare i tredjeländer utöver sådana som avses i punkt 1 i den här artikeln får delta i anbudsförfarandet.

3.När det gäller tillämpningen av en överenskommelse om att för upphandling öppna varu- och tjänstemarknader i vilken unionen är part, ska de upphandlingsförfaranden för kontrakt som finansieras genom budgeten även vara öppna för fysiska och juridiska personer med säte i andra tredjeländer än de som avses i punkterna 1 och 2 på de villkor som anges i överenskommelsen.

AVDELNING VIII
BIDRAG

KAPITEL 1
Tillämpningsområde och form av bidrag

Artikel 174
Tillämpningsområde och form av bidrag

1.Denna avdelning gäller för bidrag som tilldelas inom ramen för direkt genomförande.

2.Bidrag ges i form av belopp som belastar budgeten direkt och utan krav på återbetalning, för att finansiera

a)åtgärder vars syfte är att bidra till något av målen för unionens politik (verksamhetsbidrag),

b)administrationskostnader för de organ som inrättats för att uppnå ett mål som omfattas av och stöder unionens politik (administrationsbidrag).

När det gäller administrationsbidrag ska bidraget betalas ut i form av ett ekonomiskt bidrag för organets arbetsprogram.

3.Bidrag kan vara utformade på något av de sätt som anges i artikel 121.1. Om bidraget betalas ut i den form som avses artikel i 121.1 e ska bestämmelserna om stödberättigande och kontroll av kostnader i denna avdelning inte gälla.

4.Varje institution får tilldela bidrag för kommunikationsinsatser när detta är motiverat med hänsyn till arten av dessa insatser.

5.Andra anslag än anslag till forskning och teknisk utveckling till JRC kan tas upp i budgeten om de avser centrumets deltagande i förfaranden för tilldelning av bidrag som helt eller delvis finansieras genom budgeten. I sådana fall ska artikel 191.4, i fråga om ekonomisk förmåga, och artikel 189.1 a–d inte tillämpas.

Artikel 175
Enhetsbelopp, enhetskostnader och finansiering till en schablonsats

1.Denna artikel ska tillämpas på bidrag som tar formen av enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats som avses i artikel 121.1 b, c, eller d.

2.När så är möjligt och lämpligt ska enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser fastställas på ett sådant sätt att de kan betalas ut när konkreta resultat har uppnåtts.

3.Om inget annat anges i den grundläggande akten ska användningen av enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats godkännas av den behöriga utanordnaren, som ska följa ett på förhand fastställt förfarande som fastställs inom varje institution.

4.Godkännandet ska åtminstone innehålla följande:

a)Motivering av lämpligheten av finansieringsformer med avseende på arten av de åtgärder eller arbetsprogram som ges stöd samt risken för oriktigheter och bedrägerier och kostnaderna för kontrollen.

b)Fastställande av kostnaderna eller av kategorierna av kostnader som täcks av enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats, som ska utesluta icke stödberättigade kostnader enligt tillämpliga unionsregler.

c)En beskrivning av metoderna för att fastställa enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats. Metoderna ska grunda sig på

i)statistiska uppgifter, liknande objektiva underlag eller en expertbedömning, eller

ii)en bedömning för varje enskild bidragsmottagare, med hänvisning till bestyrkta eller kontrollerbara historiska uppgifter från bidragsmottagaren eller till bidragsmottagarens normala praxis för kostnadsredovisning.

d)Om möjligt de väsentliga villkoren för utbetalning samt i tillämpliga fall uppnåendet av resultat.

e)Beskrivning av villkoren för att säkerställa att principen om sund ekonomisk förvaltning följs och att samfinansieringsprincipen följs på ett rimligt sätt.

f)Om enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonsatser inte är resultatbaserade, en motivering till varför en resultatbaserad strategi inte är möjlig eller lämplig.

5.Godkännandet ska gälla under den tid som programmet eller programmen pågår om inte annat anges i beslutet om godkännande.

Godkännandet får omfatta användningen av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser som tillämpas utanför ett specifikt finansieringsprogram, om verksamhetens eller utgiftens art möjliggör en gemensam strategi. Beslutet om godkännande får antas av

a)de behöriga utanordnarna om alla berörda verksamheter hör till deras ansvarsområden,

b)kommissionen om så är lämpligt på grund av verksamhetens eller utgiftens art, eller därför att det finns flera berörda utanordnare.

6.Den behöriga utanordnaren får godkänna eller kräva finansiering till en schablonsats för att täcka indirekta kostnader hos bidragsmottagaren på upp till 7 % av de totala stödberättigande direkta kostnaderna för åtgärden. En högre schablonsats kan godkännas genom ett motiverat beslut av kommissionen.

7.Ägare av små och medelstora företag och andra fysiska personer som inte uppbär lön får redovisa stödberättigande personalkostnader för det arbete som utförs av dem själva inom ramen för en åtgärd eller ett arbetsprogram, på grundval av enhetskostnader som godkänns i enlighet med punkterna 1–6.

8.Bidragsmottagare får redovisa personalkostnader för det arbete som utförs av frivilliga inom ramen för en åtgärd eller ett arbetsprogram, på grundval av enhetskostnader som godkänns i enlighet med punkterna 1–6.

Artikel 176
Ett enda enhetsbelopp

1.Ett enhetsbelopp kan täcka samtliga stödberättigande kostnader för en åtgärd eller ett arbetsprogram (”ett enda enhetsbelopp”).

2.Ett enda enhetsbelopp kan fastställas på grundval av den beräknade budgeten. Budgeten ska iaktta principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Iakttagandet av dessa principer ska verifieras på förhand i samband med att bidragsansökan utvärderas.

3.Vid godkännandet av ett enda enhetsbelopp ska den behöriga utanordnaren följa artikel 175.

Artikel 177
Verifieringar och kontroller av bidragsmottagare vad gäller enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonbelopp

1.Den behöriga utanordnaren ska senast före slutbetalning av utestående belopp verifiera att villkoren är uppfyllda för utbetalningen av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser samt, där så krävs, att fastställda resultat har uppnåtts. Dessutom kan uppfyllandet av dessa villkor bli föremål för efterhandskontroller.

Sifferuppgifter för enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats som bestäms i förväg genom tillämpning av en metod som godkänts av den behöriga utanordnaren eller kommissionen i enlighet med artikel 175 får inte ifrågasättas genom efterhandskontroller utan att det påverkar den behöriga utanordnarens rätt att minska bidraget i enlighet med artikel 127.4. Vid användningen av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser som fastställs på grundval av bidragsmottagarens normala praxis för kostnadsredovisning ska artikel 179.2 tillämpas.

2.Villkoren för utbetalning av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser får inte kräva någon rapportering av de kostnader som bidragsmottagaren faktiskt ådragit sig.

3.Utbetalning av bidrag på grundval av enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats ska inte påverka rätten till tillgång till bidragsmottagarnas lagstadgade bokföring för de ändamål som avses i artiklarna 178 och 124.

Artikel 178
Regelbunden bedömning av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser

Metoden för att fastställa enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser, de underliggande uppgifterna och de belopp som erhålls ska regelbundet bedömas och vid behov justeras i enlighet med artikel 175.

Artikel 179
Bidragsmottagarens normala praxis för kostnadsredovisning

1.Om tillämpning av bidragsmottagarens normala praxis för kostnadsredovisning godkänns får den behöriga utanordnaren i förväg bedöma om denna praxis uppfyller villkoren i artikel 175.4 eller genom en lämplig strategi för kontroller i efterhand.

2.Om det i förväg har fastställts att bidragsmottagarens normala praxis för kostnadsredovisning uppfyller villkoren i artikel 175.4, ska beloppen för enhetsbelopp, enhetskostnader eller finansiering till en schablonsats inte ifrågasättas av kontroller i efterhand om denna praxis tillämpas. Detta påverkar inte den behöriga utanordnarens rätt att minska bidraget i enlighet med artikel 127.4.

3.Den behöriga utanordnaren får anse att bidragsmottagarens normala praxis för kostnadsredovisning uppfyller villkoren i artikel 175.4 om de accepteras av de nationella myndigheterna när det gäller jämförbara finansieringssystem.

Artikel 180
Stödberättigande kostnader

1.Bidragen får inte överstiga ett visst tak, som om det är möjligt ska fastställas såsom ett absolut belopp på grundval av de beräknade stödberättigande kostnaderna, om så är möjligt. Utan att det påverkar tillämpningen av den grundläggande akten kan bidrag också uttryckas som en procentandel av de beräknade stödberättigande kostnaderna.

När bidrag på grund av en åtgärds särdrag endast kan uttryckas som ett absolut belopp, ska kontrollen av de stödberättigande kostnaderna ske i enlighet med artikel 150.3.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av den maximala samfinansieringssats som anges i den grundläggande akten gäller följande:

a)Bidraget får inte överskrida de stödberättigande kostnaderna.

b)Om de beräknade stödberättigande kostnaderna omfattar kostnader för frivilligarbete som avses i artikel 175.8 får bidraget inte överstiga andra beräknade stödberättigande kostnader än kostnaderna för frivilligarbete.

3.Som stödberättigande ska räknas sådana kostnader som faktiskt belastar mottagaren av bidraget och som uppfyller samtliga nedanstående kriterier:

a)De ska, med undantag för kostnader i samband med slutrapporter eller intyg från revisor, vara sådana kostnader som uppstår under det att åtgärden eller arbetsprogrammet genomförs.

b)De ska vara angivna i den beräknade totala budgeten för åtgärden eller arbetsprogrammet.

c)De ska vara nödvändiga för genomförandet av den åtgärd eller det arbetsprogram som bidraget är avsett för.

d)De ska kunna identifieras och kontrolleras och i synnerhet vara upptagna i bidragsmottagarens räkenskaper i enlighet med de redovisningsstandarder som tillämpas i det land där bidragsmottagaren är etablerad och enligt dennes normala praxis för kostnadsredovisning.

e)De ska följa tillämplig skattelagstiftning och social lagstiftning.

f)De ska vara rimliga, berättigade och förenliga med principen om sund ekonomisk förvaltning, särskilt i fråga om sparsamhet och kostnadseffektivitet.

4.I förslagsinfordringar ska det anges vilka kostnadskategorier som berättigar till finansiering från unionen.

Om inget annat anges i den grundläggande akten och utöver vad som sägs i punkt 3, ska följande kostnadskategorier vara stödberättigande, om den behöriga utanordnaren har förklarat dem stödberättigande enligt förslagsinfordran:

a)Kostnader som avser en garanti vid förfinansiering som ställts av bidragsmottagaren, när denna garanti krävs av den behöriga utanordnaren enligt artikel 147.1.

b)Kostnader i samband med intyg om redovisningar och rapporter om operativ kontroll, när sådana intyg eller rapporter krävs av den behöriga utanordnaren.

c)Mervärdesskatt (moms) när den inte är återvinningsbar i enlighet med nationell momslagstiftning och betalas av en annan bidragsmottagare än en icke beskattningsbar person enligt definitionen i artikel 13.1 första stycket i rådets direktiv 2006/112/EG 47 .

Mervärdesskatt ska betraktas som icke-återvinningsbar om den enligt den nationella lagstiftningen kan hänföras till någon av följande verksamheter:

i)Verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt och där det inte finns någon avdragsrätt.

ii)Verksamhet som faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt.

iii)Verksamheter som avses i led i eller ii, för vilka mervärdesskatten inte är avdragsgill men återbetalas genom särskilda ordningar för återbäring eller kompensationsfonder som inte täcks av direktiv 2006/112/EG, även om denna ordning eller fond har inrättats genom nationell momslagstiftning.

Mervärdesskatt som gäller verksamhet som tas upp i artikel 13.2 i direktiv 2006/112/EG ska anses ha betalts av en bidragsmottagare som inte hör till de kategorier av icke beskattningsbara personer som definieras i artikel 13.1 första stycket samma direktiv, oavsett om verksamheten av den berörda medlemsstaten betraktas som utförd av ett offentligrättsligt organ i dess egenskap av offentlig myndighet.

d)Kostnader för värdeminskning, förutsatt att dessa i praktiken belastar mottagaren av bidraget.

e)Lönekostnader för anställda inom nationell offentlig förvaltning, förutsatt att dessa lönekostnader avser verksamhet som den berörda myndigheten inte skulle ha bedrivit om projektet i fråga inte hade genomförts.

5.Kostnader som uppstår för enheter som är anknutna till en bidragsmottagare som avses i artikel 181 kan accepteras som stödberättigande, om inte den behöriga utanordnaren förklarar dem icke stödberättigande enligt förslagsinfordran. Följande villkor ska tillämpas kumulativt:

a)Enheterna ifråga är identifierade i bidragsöverenskommelsen.

b)Enheterna i fråga följer de regler som gäller för bidragsmottagaren enligt bidragsöverenskommelsen vad avser kostnadernas stödberättigande och kommissionens, Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings och revisionsrättens rätt till kontroll och revision.

Artikel 181
Anknutna enheter och enda bidragsmottagare

1.Vid tillämpningen av denna avdelning ska följande enheter anses vara enheter som är anknutna till bidragsmottagaren:

a)Enheter som utgör bidragsmottagaren i enlighet med punkt 2.

b)Enheter som uppfyller de stödberättigande kriterierna och som inte ingår i någon av de situationer som avses i artikel 132.1 och artikel 137.1 och som har en koppling till bidragsmottagaren, särskilt en rättslig eller kapitalmässig koppling, vilken varken är begränsad till åtgärden eller inrättad enbart i syfte att genomföra den.

Avdelning V kapitel 2 avsnitt 2 ska tillämpas även på anknutna enheter.

2.När flera enheter uppfyller kriterierna för att tilldelas ett bidrag och tillsammans utgör en enhet, får denna enhet betraktas som den enda bidragsmottagaren, inklusive då denna enhet specifikt inrättats för att genomföra den åtgärd som ska finansieras genom bidraget.

KAPITEL 2
Principer

Artikel 182
Allmänna principer för bidrag

Bidrag ska beviljas i enlighet med principerna om

a)likabehandling,

b)öppenhet,

c)samfinansiering,

d)att bidrag inte får kumuleras och att ingen dubbel finansiering får förekomma,

e)icke-retroaktivitet.

Artikel 183
Öppenhet

1.Bidrag ska tilldelas efter det att en förslagsinfordran offentliggjorts, utom i de fall som avses i artikel 188.

2.Alla bidrag som tilldelas under ett budgetår ska offentliggöras i enlighet med artikel 36.1–36.4.

3.Efter offentliggörandet enligt punkterna 1 och 2 ska kommissionen, om Europaparlamentet och rådet begär det, överlämna en rapport till dem om

a)antalet sökande under det gångna året,

b)antal och procentandel godtagna ansökningar per meddelande om ansökningsomgång,

c)förfarandets genomsnittliga längd från den sista ansökningsdagen till tilldelningen av ett bidrag,

d)antal bidrag samt belopp för de fall under det gångna året där man gjort undantag från kravet på offentliggörande i efterhand enligt artikel 36.4.

Artikel 184
Samfinansiering

1.Bidrag får bara beviljas om samfinansiering föreligger. Detta innebär att de medel som behövs för att genomföra åtgärden eller arbetsprogrammet inte får täckas helt av bidraget.

Samfinansieringen kan utgöras av bidragsmottagarens egna medel, inkomster från åtgärden eller arbetsprogrammet eller finansiella bidrag eller bidrag in natura från tredje parter.

2.Bidrag in natura från tredje parter i form av frivilligarbete som avses i artikel 175.8 ska redovisas som stödberättigande kostnader i den beräknade budgeten. De ska redovisas åtskilt från de övriga stödberättigande kostnaderna.

Andra typer av bidrag in natura från tredje parter ska redovisas åtskilt från bidragen till de stödberättigande kostnaderna i den beräknade budgeten. Deras ungefärliga värde ska anges i den beräknade budgeten och får inte vara föremål för senare ändringar.

3.Som ett undantag från punkt 1 får en extern åtgärd i sin helhet finansieras genom bidraget om detta visar sig nödvändigt för att åtgärden ska kunna genomföras. I ett sådant fall ska en motivering ges i tilldelningsbeslutet.

4.Punkterna 1, 2 och 3 ska inte gälla för räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter.

Artikel 185
Principen om att bidrag inte får kumuleras och om att ingen dubbel finansiering får förekomma

1.Varje bidragsmottagare får bara tilldelas ett bidrag ur budgeten för varje enskild åtgärd, såvida inget annat anges i de relevanta grundläggande akterna.

Varje bidragsmottagare får bara tilldelas ett bidrag ur budgeten per budgetår för administrationskostnader.

En åtgärd kan finansieras gemensamt via skilda budgetrubriker av olika behöriga utanordnare.

2.Sökanden ska omedelbart informera utanordnarna om eventuella parallella ansökningar och bidrag från olika källor som avser samma åtgärd eller samma arbetsprogram.

3.En och samma kostnad får aldrig täckas två gånger genom budgeten.

4.Punkterna 1, 2 och 3 ska inte tillämpas på

a)stöd som betalas ut till fysiska personer för studier, forskning, yrkesutbildning eller utbildning,

b)direktstöd som betalas ut till de fysiska personer som är mest behövande, exempelvis arbetslösa och flyktingar.

Artikel 186
Principen om icke-retroaktivitet

1.Om inget annat anges i denna artikel får bidrag inte beviljas retroaktivt.

2.Bidrag får tilldelas för redan inledda åtgärder, om sökanden kan visa att det var nödvändigt att inleda åtgärden innan bidragsöverenskommelsen undertecknas.

I dessa fall får inga stödberättigande kostnader hänföra sig till tiden före den dag då bidragsansökan lämnades in, utom

a)i vederbörligen motiverade undantagsfall som anges i den grundläggande akten, eller

b)i ytterst brådskande fall för de åtgärder som avses i artikel 188 a eller b där ett tidigt åtagande från unionens sida skulle vara av stor betydelse. I dessa fall ska de kostnader som en bidragsmottagare ådrar sig innan ansökan inlämnats berättiga till stöd från unionen på följande villkor:

i)Skälen till ett sådant undantag har vederbörligen underbyggts av den behöriga utanordnaren.

ii)Bidragsöverenskommelsen fastställer uttryckligen ett datum för stödberättigande som föregår det datum då bidragsansökan lämnades in.

3.Bidrag får aldrig tilldelas retroaktivt för åtgärder som redan fullbordats.

4.När det gäller bidrag för administrationskostnader ska bidragsöverenskommelsen undertecknas inom sex månader efter det att bidragsmottagarens räkenskapsår inletts. Kostnader som berättigar till finansiering får inte avse utgifter som ådragits före bidragsansökan lämnades in eller innan bidragsmottagarens räkenskapsår inleddes.

KAPITEL 3
Förfarande för tilldelning av bidrag samt bidragsöverenskommelse

Artikel 187
Innehåll i och offentliggörande av meddelanden om ansökningsomgångar

1.Meddelandena om ansökningsomgångar ska innehålla information om följande:

a)Målen som eftersträvas.

b)Kriterierna för stödberättigande, uteslutning, urval och tilldelning samt hithörande styrkande handlingar.

c)Villkoren för unionsfinansiering, särskilt de olika formerna av bidrag.

d)De närmare villkoren och sista dag för inlämnande av förslag.

e)Det planerade datum då alla sökande senast ska ha informerats om resultatet av utvärderingen av deras ansökningar och det preliminära datumet för undertecknande av bidragsöverenskommelser.

2.De datum som avses i punkt 1 e ska bestämmas på grundval av följande perioder:

a)För att informera alla sökanden om resultatet av utvärderingen av deras ansökan, maximalt sex månader från slutdatumet för att lämna in fullständiga förslag.

b)För att underteckna bidragsöverenskommelser med sökande, maximalt tre månader från dagen då sökande informerats om att de har godkänts.

Dessa tidsfrister kan justeras för att beakta den tid som kan behövas för att följa de särskilda förfaranden som kan krävas i den grundläggande akten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 48 och kan överskridas i vederbörligen motiverade undantagsfall, särskilt för komplexa åtgärder med många förslag eller förseningar på grund av sökandena.

Den delegerade utanordnaren ska i sin årliga verksamhetsrapport ange den genomsnittliga tid det tar att informera sökande och underteckna bidragsöverenskommelser. Om tidsfristerna som anges i första stycket överskrids ska den delegerade utanordnaren ange skälen till detta och, om de inte är vederbörligen motiverade i enlighet med andra stycket, föreslå korrigerande åtgärder.

3.Meddelandena om ansökningsomgångar ska offentliggöras på unionsinstitutionernas webbplats, och utöver offentliggörandet på internet via något annat lämpligt medium, t.ex. Europeiska unionens officiella tidning, om detta är nödvändigt för att ge ytterligare spridning bland potentiella bidragsmottagare. De får offentliggöras förutsatt att det finansieringsbeslut som avses i artikel 108 antas, även under det år som föregår utnyttjandet av de aktuella budgetanslagen. Eventuella ändringar av innehållet i förslagsinfordringarna ska offentliggöras på samma villkor.

Artikel 188
Bidrag som kan tilldelas utan meddelande om ansökningsomgång

Bidrag kan endast tilldelas utan ansökningsomgång i följande fall:

a)För humanitärt bistånd, krisstödsinsatser, civilskyddsinsatser och insatser i krissituationer.

b)I andra undantagsfall där det kan styrkas att det föreligger synnerlig brådska.

c)Till organ som rättsligt eller faktiskt innehar ett monopol eller till organ utsedda av medlemsstaterna som verkar under deras ansvar, när dessa medlemsstater befinner sig i en faktisk eller rättslig monopolsituation.

d)Till organ som utsetts till bidragsmottagare enligt en grundläggande akt i den mening som avses i artikel 56 eller till organ utsedda av medlemsstaterna som verkar under deras ansvar och när dessa medlemsstater i den grundläggande akten anges som mottagare av ett bidrag.

e)Inom området för forskning och teknisk utveckling, förutsatt att denna möjlighet anges i den grundläggande akten och åtgärden i fråga inte faller inom definitionen för en befintlig ansökningsomgång: till organ som anges i det arbetsprogram som avses i artikel 108.

f)I fråga om verksamhet som på grund av sin särskilda beskaffenhet måste genomföras av en viss typ av organ därför att den kräver särskild teknisk kompetens, hög grad av specialisering eller administrativa befogenheter, och förutsatt att verksamheten i fråga inte faller inom ramen för ett meddelande om ansökningsomgång. Om denna typ av organ är en medlemsstat, får bidraget också tilldelas utan ansökningsomgång till det organ som utsetts av den medlemsstaten, på dess ansvar, för att genomföra åtgärden.

g)Till EIB och Europeiska investeringsfonden för åtgärder avseende tekniskt bistånd. I sådana fall ska artikel 189.1 a–d inte tillämpas.

Sådana omständigheter som avses i första stycket leden c och f ska klart underbyggas i beslutet om tilldelning.

Artikel 189
Bidragsansökningarnas innehåll

1.Bidragsansökan ska innehålla följande:

a)Information om sökandens rättsliga status.

b)En försäkran på heder och samvete från sökanden enligt artikel 133.1 och om efterlevnaden av kriterierna för stödberättigande och urval.

c)Uppgifter som behövs för att bedöma sökandens ekonomiska och operativa förmåga att genomföra den föreslagna åtgärden eller det föreslagna arbetsprogrammet och, om så beslutas av den behöriga utanordnaren på grundval av en riskbedömning, handlingar som styrker denna information, såsom resultaträkning och balansräkning för det senaste räkenskapsår för vilket räkenskaperna avslutats.

Dessa uppgifter och styrkande handlingar ska inte krävas av sökande som i enlighet med artikel 191.5 inte omfattas av kontrollen av den ekonomiska eller operativa förmågan. Dessutom ska styrkande handlingar inte krävas när det gäller bidrag till låga belopp.

d)Om en ansökan avser bidrag för en åtgärd där beloppet överstiger 750 000 EUR eller ett bidrag för administrationskostnader som överstiger 100 000 EUR ska en extern revisionsrapport som sammanställts av en auktoriserad revisor lämnas in när så är möjligt, och alltid när en lagstadgad revision krävs i EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning. Rapporten ska bestyrka räkenskaperna för det senaste tillgängliga räkenskapsåret. I alla övriga fall ska sökanden tillhandahålla en försäkran undertecknad av dennes företrädare, som bekräftar giltigheten av räkenskaperna för det senaste tillgängliga räkenskapsåret.

Första stycket är endast tillämpligt på den första ansökan som lämnas in av en bidragsmottagare till en behörig utanordnare under ett givet budgetår.

Vid överenskommelser mellan kommissionen och flera bidragsmottagare ska de beloppsgränser som anges i första stycket vara tillämpliga per bidragsmottagare.

Vid partnerskap enligt artikel 126.4 ska den revisionsrapport som avses i första stycket omfatta de två senaste tillgängliga räkenskapsåren, och ska lämnas in innan ramöverenskommelsen om ekonomiskt partnerskap undertecknas.

Den behöriga utanordnaren får utifrån en riskbedömning besluta att avstå från det krav som avses i första stycket när det gäller utbildningsanstalter och – vid överenskommelser med flera bidragsmottagare – när det gäller bidragsmottagare som har accepterat att vara solidariskt ansvariga eller bidragsmottagare som inte bär något ekonomiskt ansvar.

Första stycket ska inte tillämpas på offentliga organ och de internationella organisationer som avses i artikel 151.

e)En beskrivning av åtgärden eller arbetsprogrammet och en beräknad budget som, när så är möjligt, ska

i)ha inkomster och utgifter som balanserar varandra,

ii)Ange de beräknade totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden eller arbetsprogrammet.

Som ett undantag från led i på den beräknade budgeten i vederbörligen motiverade fall omfatta avsättningar för oförutsedda utgifter eller eventuella växelkursvariationer.

f)Angivande av källa och belopp för unionsfinansiering som tagits emot eller sökts för samma åtgärd, eller delar av den, eller för administrativ drift kopplad till åtgärden under samma budgetår, samt all annan finansiering som tagits emot eller sökts för samma åtgärd.

2.Ansökan får delas upp i flera delar som kan läggas fram på olika stadier i enlighet med artikel 193.2.

Artikel 190
Kriterier för stödberättigande

1.Rätten att delta i en ansökningsomgång ska bygga på kriterierna för stödberättigande.

2.Följande sökande kan komma i fråga för deltagande i en förslagsinfordran:

a)Juridiska personer.

b)Fysiska personer, om detta är nödvändigt på grund av åtgärdens art eller egenskaper eller det mål som sökanden vill uppnå.

c)Enheter som inte har någon rättskapacitet enligt tillämplig nationell lagstiftning, under förutsättning att deras företrädare har förmåga att ingå rättsliga förpliktelser på deras vägnar och att de jämfört med en juridisk person kan garantera ett likvärdigt skydd för unionens ekonomiska intressen. I synnerhet ska sökanden ha en ekonomisk och operativ förmåga som är likvärdig med en juridisk persons. Sökandens företrädare ska visa att dessa villkor är uppfyllda.

3.I förslagsinfordran får fastställas ytterligare kriterier för stödberättigande som ska utformas med vederbörlig hänsyn till åtgärdens mål och som ska följa principerna om öppenhet och icke-diskriminering.

4.Vid tillämpning av artikel 174.4 och denna artikel ska JRC betraktas som en juridisk person etablerad i en medlemsstat.

Artikel 191
Urvalskriterier

1.Urvalskriterierna ska vara sådana att de gör det möjligt att bedöma sökandens förmåga att genomföra den åtgärd eller det arbetsprogram som föreslagits.

2.Sökanden måste ha stabila och tillräckliga finansieringskällor för att kunna upprätthålla sin verksamhet under hela den period för vilken bidraget tilldelas och delta i dess finansiering (ekonomisk förmåga).

3.Sökanden måste förfoga över den yrkeskompetens och de yrkeskvalifikationer som krävs för att genomföra den föreslagna åtgärden eller det föreslagna arbetsprogrammet, om inget annat uttryckligen föreskrivs i den grundläggande akten (operativ förmåga).

4.Bedömningen av den ekonomiska och operativa förmågan ska främst bygga på en analys av information eller styrkande handlingar som avses i artikel 189.

Om inga styrkande handlingar har krävts i meddelandet om ansökningsomgång och om den behöriga utanordnaren hyser tvivel om en sökandes ekonomiska eller operativa förmåga ska denne kräva att sökanden lägger fram lämpliga handlingar för att styrka sådan förmåga.

När det gäller partnerskap ska kontrollen utföras i enlighet med artikel 126.6.

5.Kontrollen av ekonomisk förmåga ska inte tillämpas på

a)fysiska personer som tar emot utbildningsstöd,

b)fysiska personer som är mest behövande och tar emot direktstöd,

c)offentliga organ,

d)internationella organisationer,

e)personer eller enheter som ansöker om räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter när syftet med dessa subventioner är att stärka bidragsmottagarens ekonomiska förmåga eller att generera en inkomst.

6.Den behöriga utanordnaren får efter en riskanalys avstå från att uppfylla skyldigheten att kontrollera den operativa förmågan hos offentliga organ och internationella organisationer.

Artikel 192
Tilldelningskriterier

Tilldelningskriterierna ska vara sådana att de gör det möjligt att

a)bedöma kvaliteten på de enskilda förslagen i förhållande till de fastställda målen och prioriteringarna,

b)Tilldela bidrag för åtgärder eller arbetsprogram som maximerar den sammantagna verkan av unionens finansiering.

Artikel 193
Utvärderingsförfarande

1.I syfte att välja ut vilka förslag som kan finansieras ska förslagen utvärderas på grundval av de i förväg meddelade urvals- och tilldelningskriterierna.

2.Den behöriga utanordnaren ska där så är lämpligt dela upp förfarandet i flera steg. Reglerna för förfarandet ska anges i meddelandet om ansökningsomgång.

Sökande vars förslag inte antagits i något av stegen ska informeras om detta i enlighet med punkt 7.

Samma dokument och information får inte krävas från de sökande flera gånger under samma process.

3.Den utvärderingskommitté som avses i artikel 145 eller, när så är lämpligt, den behöriga utanordnaren får uppmana en sökande att lämna ytterligare upplysningar eller att klargöra uppgifter i de styrkande handlingar som lagts fram i enlighet med artikel 146. Utanordnaren ska på lämpligt sätt registrera alla kontakter med de sökande under förfarandets gång.

4.När utvärderingskommittén har slutfört sin uppgift ska medlemmarna underteckna ett protokoll över de förslag den gått igenom med en bedömning av deras kvalitet och utpekande av dem som kan beviljas finansiering.

Om så krävs ska man i detta protokoll rangordna de bedömda förslagen och lämna rekommendationer om det högsta belopp som får beviljas samt om eventuella icke väsentliga justeringar av bidragsansökan.

Protokollet ska behållas som referensmaterial.

5.Den behöriga utanordnaren kan be en sökande att justera sin ansökan mot bakgrund av utvärderingskommitténs rekommendationer. Den behöriga utanordnaren ska på lämpligt sätt dokumentera kontakterna med de sökande under förfarandet.

6.Den behöriga utanordnaren ska, på grundval av utvärderingen, fatta ett beslut som minst ska innehålla följande:

a)Föremålet för beslutet och dess totala belopp.

b)De godkända sökandenas namn, benämningen på åtgärden, beloppen och skälen till valet, och om detta skiljer sig från utvärderingskommitténs yttrande.

c)Namnen på sökande som avvisats och skälen till att de avvisats.

7.Den behöriga utanordnaren ska skriftligen underrätta de sökande om vad som beslutats. Om en ansökan om bidrag inte beviljas, ska den berörda institutionen underrätta den sökande om orsakerna till detta beslut. För de ansökningar som inte valts ut ska de sökande snarast möjligt underrättas om resultatet av utvärderingen av deras ansökan; detta ska i alla händelser ske inom 15 dagar efter det att information har skickats till de sökande som valts ut.

8.När det gäller bidrag enligt artikel 188 ska följande gälla:

a)Punkterna 2 och 4 i denna artikel och artikel 145 är inte obligatoriska.

b)Den behöriga utanordnaren får slå samman innehållet i utvärderingsrapporten och beslutet om tilldelning till ett enda dokument och underteckna det.

Artikel 194
Bidragsöverenskommelse

1.Bidrag ska omfattas av en skriftlig överenskommelse.

2.Bidragsöverenskommelsen ska åtminstone innefatta följande:

a)En beskrivning av åtgärden eller, i fråga om ett bidrag för administrationskostnader, arbetsprogrammet tillsammans med en beskrivning av de resultat som förväntas.

b)Det högsta beloppet av unionsfinansiering uttryckt i euro, den beräknade budgeten för åtgärden eller arbetsprogrammet och formen av bidrag.

c)Reglerna för rapportering och betalningar och de regler för upphandling som föreskrivs i artikel 198.

d)Uppgift om att bidragsmottagaren godtar de skyldigheter som avses i artikel 124.

e)Bestämmelser om att det ska visas offentligt att unionen har gett ett finansiellt bidrag, utom i de vederbörligen motiverade fall där detta inte är möjligt eller lämpligt.

f)Den tillämpliga lag som ska vara unionslagstiftning, vid behov kompletterad med nationell rätt, vilken det i så fall ska hänvisas till i överenskommelsen. Undantag kan göras i överenskommelser som sluts med internationella organisationer.

g)Vilken domstol eller vilket skiljedomsorgan som har behörighet att avgöra tvister.

3.Betalningsskyldighet för andra enheter eller personer än stater i samband med genomförandet av en bidragsöverenskommelse ska vara verkställbar i enlighet med artikel 98.2.

4.Ändringar av bidragsöverenskommelser får inte syfta eller leda till sådana ändringar som kan medföra att beslutet om att tilldela bidraget ifrågasätts eller att de som ansöker om bidrag behandlas olika.

KAPITEL 4
Genomförande av bidrag

Artikel 195
Bidragsbelopp och utvidgning av revisionsresultaten

1.Bidragsbeloppet ska inte betraktas som slutligt förrän den behöriga utanordnaren godkänt en slutrapport och, i tillämpliga fall, de slutliga räkenskaperna, utan att detta påverkar möjligheterna för de berörda institutionerna, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten att utföra ytterligare revisioner, kontroller och utredningar i ett senare skede. Artikel 127.4 ska vara tillämplig även efter det att bidragsbeloppet betraktas som slutligt.

2.Om det visar sig vid kontroller eller revision att det finns systemrelaterade eller återkommande oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättanden av skyldigheter som kan tillskrivas bidragsmottagaren och som väsentligt påverkat ett antal bidrag som tilldelats denne under liknande villkor, får den behöriga utanordnaren avbryta genomförandet av bidragsöverenskommelsen eller utbetalningen av alla berörda bidrag eller vid behov säga upp de berörda bidragsöverenskommelserna med denne bidragsmottagare, i proportion till hur graverande oriktigheterna, bedrägerierna eller åsidosättandet är.

Den behöriga utanordnaren får dessutom minska bidragen, avvisa icke stödberättigande kostnader och vid behov återkräva felaktigt utbetalda belopp när det gäller alla bidrag som berörts av de systemrelaterade och återkommande oriktigheter, bedrägerier eller åsidosättanden av skyldigheter som nämnts i första stycket och som kan granskas, kontrolleras eller utredas i enlighet med den berörda bidragsöverenskommelsen.

3.Den behöriga utanordnaren ska fastställa de belopp som ska minskas eller återkrävas, där så är möjligt och praktiskt genomförbart, på grundval av de kostnader som oriktigt redovisats som stödberättigande för varje berört bidrag, efter godkännande av de reviderade rapporter och redovisningar som bidragsmottagaren lämnat in.

4.Om det inte är möjligt eller praktiskt genomförbart att med exakthet kvantifiera beloppet för icke stödberättigande kostnader för varje berört bidrag, kan de belopp som ska minskas eller återkrävas fastställas genom att man extrapolerar den minsknings- eller återkravssats som tillämpas på bidrag för vilka de systemrelaterade eller återkommande oriktigheterna, bedrägerierna eller åsidosättandena av skyldigheter har påvisats, eller, då de icke stödberättigande kostnaderna inte kan tjäna som grund för att fastställa de belopp som ska minskas eller återkrävas, genom att tillämpa en schablonsats, med beaktande av proportionalitetsprincipen. Bidragsmottagaren ska ges möjlighet att föreslå en vederbörligen underbyggd alternativ metod eller sats innan minskningen eller återkravet genomförs.

Artikel 196
Styrkande handlingar för begäran om betalning

1.Den behöriga utanordnaren ska ange vilka styrkande handlingar som ska bifogas begäran om betalning.

2.För varje bidrag kan förfinansieringen delas upp i delbetalningar i överensstämmelse med sund ekonomisk förvaltning. Begäran om en ytterligare delbetalning av förfinansiering ska åtföljas av en bidragsmottagares redovisning av hur tidigare förfinansiering har förbrukats. Hela delbetalningen ska betalas ut under förutsättning att minst 70 % av totalbeloppet av tidigare förfinansieringsbelopp har förbrukats. Annars kommer delbetalningen att minskas med de belopp som återstår att förbrukas fram till dess att tröskelvärdet uppnås.

3.Bidragsmottagaren ska försäkra på heder och samvete att uppgifterna i begäranden om betalning är fullständiga, tillförlitliga och sanningsenliga, utan att det påverkar skyldigheten att lägga fram styrkande handlingar. Bidragsmottagaren ska också försäkra att de kostnader som uppstått är stödberättigande enligt bestämmelserna i bidragsöverenskommelsen och att begäranden om betalning har stöd i styrkande handlingar som går att kontrollera.

4.Ett intyg om redovisningen för åtgärden eller arbetsprogrammet och de underliggande räkenskaperna får begäras av den behöriga utanordnaren för mellanliggande betalningar eller slutbetalningar. Ett sådant intyg ska begäras på grundval av en riskbedömning med särskild hänsyn tagen till bidragsbeloppet, betalningsbeloppet, typen av bidragsmottagare och den understödda verksamhetens art.

Intyget ska utfärdas av en extern auktoriserad revisor eller, om bidragsmottagaren är ett offentligt organ, av en behörig och oberoende offentlig tjänsteman.

I enlighet med en metod som godkänts av den behöriga utanordnaren och på grundval av överenskomna förfaranden som uppfyller internationella normer ska intyget styrka att de kostnader som uppges i bidragsmottagarens redovisning och som begäran om betalning grundar sig på är faktiska, korrekt angivna och stödberättigande enligt bestämmelserna i bidragsöverenskommelsen. I specifika och vederbörligen motiverade fall kan den behöriga utanordnaren begära intyget som ett yttrande eller i annan form i överensstämmelse med internationella normer.

5.På grundval av sin riskbedömning får den behöriga utanordnaren för alla betalningar begära en rapport om operativ kontroll upprättad av en oberoende tredje part som den behöriga utanordnaren godkänt. Av rapporten ska framgå att den operativa kontrollen genomförts enligt en metod som den behöriga utanordnaren godkänt, och det ska också framgå om åtgärden eller arbetsprogrammet verkligen genomförts enligt villkoren i bidragsöverenskommelsen.

Artikel 197
Ekonomiskt stöd till tredje parter

Om genomförandet av en åtgärd eller ett arbetsprogram kräver att ekonomiskt stöd betalas ut till tredje parter får bidragsmottagaren göra det förutsatt att villkoren för att lämna stödet finns noggrant angivna i bidragsöverenskommelsen mellan bidragsmottagaren och kommissionen, för att undvika att bidragsmottagaren gör skönsmässiga bedömningar.

Marginalen för skönsmässiga bedömningar anses vara eliminerad om bidragsöverenskommelsen anger följande:

a)Det högsta beloppet i ekonomiskt stöd som får utbetalas till en tredje part, vilket inte får överstiga 60 000 EUR, samt kriterierna för hur det exakta beloppet ska fastställas. Denna tröskel får överskridas om det annars skulle vara omöjligt eller alltför svårt att uppnå målen för åtgärderna.

b)De olika typer av verksamhet för vilka ett sådant stöd får utbetalas, genom en fastställd förteckning.

c)En avgränsning med avseende på de personer eller kategorier av personer som får ta emot sådant ekonomiskt stöd, och kriterierna för att ge stödet.

Artikel 198
Upphandling i samband med genomförandet

1.Utan att det påverkar tillämpningen av direktiven 2014/24/EU och 2014/25/EU 49 får bidragsmottagarna – i de fall genomförandet av åtgärden eller arbetsprogrammet kräver en upphandling – tilldela ett kontrakt i enlighet med sin sedvanliga inköpspraxis, förutsatt att de antar det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller, om så är lämpligt, antar det lägsta anbudet, och samtidigt ser till att intressekonflikter undviks.

2.Om genomförandet av åtgärden eller arbetsprogrammet kräver en upphandling där kontraktsvärdet överstiger 60 000 EUR får den behöriga utanordnaren i vederbörligen motiverade fall kräva att bidragsmottagaren följer särskilda regler utöver dem som anges i punkt 1.

Dessa särskilda regler ska baseras på regler i denna förordning och stå i proportion till värdet på kontraktet i fråga, unionsbidragets andel av den totala kostnaden för åtgärden samt de eventuella risker som föreligger. Reglerna i fråga ska ingå i bidragsöverenskommelsen.

AVDELNING IX
PRISER TILL FÖLJD AV TÄVLINGAR

Artikel 199
Allmänna regler

1.Priser till följd av tävlingar ska omfattas av principerna om öppenhet och likabehandling och ska främja uppnåendet av unionens politiska mål.

2.Priser till följd av tävlingar får inte delas ut direkt utan tävling.

Tävlingar med priser till ett värde av 1 000 000 EUR eller mer får bara offentliggöras om dessa priser nämns i det finansieringsbeslut som avses i artikel 108 och efter det att information om dessa priser har översänts till Europaparlamentet.

3.Prissumman ska inte vara kopplad till de kostnader prismottagaren ådrar sig.

4.Om genomförandet av en åtgärd eller ett arbetsprogram förutsätter att en mottagare av ett unionsbidrag tilldelar tredje parter priser till följd av tävlingar, får denna bidragsmottagare överlämna sådana priser förutsatt att kriterierna för att få delta och kriterierna för tilldelning, prissummorna och utbetalningsarrangemangen fastställs i bidragsöverenskommelsen mellan bidragsmottagaren och kommissionen, utan något utrymme för skönsmässig bedömning.

Artikel 200
Regler för tävlingar, tilldelning och offentliggörande

1.I tävlingsregler ska följande fastställas:

a)Kriterierna för att få delta.

b)Formerna och – om så krävs – sista dagen för registrering av sökande, samt för inlämning av ansökningar.

c)Uteslutningskriterierna.

d)Att sökanden är ensam ansvarig vid klagomål som gäller den verksamhet som bedrivits i samband med tävlingen.

e)Att vinnarna måste godta skyldigheter som avses i artikel 124 och de krav på offentliggörande som anges i tävlingsreglerna.

f)Att unionsrätten är den lagstiftning som gäller för tävlingen, vid behov kompletterad med den nationella rätt som anges i tävlingsreglerna.

g)Vilken domstol eller vilket skiljedomsorgan som har behörighet att avgöra tvister.

h)Kriterierna för tilldelning, vilka ska vara sådana att de gör det möjligt att bedöma kvaliteten på ansökningarna i förhållande till de mål som eftersträvas och de resultat som förväntas och att objektivt fastställa vilka ansökningar som är kvalificerade för pris.

i)Prissumman eller prissummorna.

j)Förfarandet för utbetalning av priser till vinnarna efter beslutet om tilldelning.

Vid tillämpningen av första stycket led a ska mottagare av bidrag från unionen ha rätt att delta, såvida inget annat anges i tävlingsreglerna.

Vid tillämpningen av första stycket led f får undantag göras när det gäller internationella organisationers deltagande.

Artikel 187.3 ska i tillämpliga delar gälla även för offentliggörande av tävlingar.

2.Tävlingsregler får innehålla villkor för att ställa in tävlingen, särskilt om dess mål inte kan uppfyllas.

3.Priser ska tilldelas av den behöriga utanordnaren efter en bedömning utförd av en utvärderingskommitté som avses i artikel 145.

Artikel 193.6 ska i tillämpliga delar gälla även för beslutet om tilldelning.

4.Sökandena ska så snart som möjligt underrättas om resultatet av utvärderingen av deras ansökan och inte i något fall senare än 15 dagar efter det att utanordnaren har fattat beslutet om tilldelning.

Beslutet att tilldela ett pris ska meddelas den vinnande sökanden och ska utgöra ett rättsligt åtagande.

5.Alla priser som tilldelas under ett budgetår ska offentliggöras i enlighet med artikel 36.1–36.4.

Efter offentliggörandet ska kommissionen, om Europaparlamentet och rådet begär det, till dem överlämna en rapport om

a)antalet sökande under det gångna året,

b)antalet sökande och procentandel godtagna ansökningar per tävling,

c)vilka experter, redovisade i en förteckning, som har deltagit i utvärderingskommittéer under det senaste året, jämte uppgifter om vilket förfarande som har använts för att välja ut dem.

AVDELNING X
FINANSIERINGSINSTRUMENT, BUDGETGARANTIER OCH EKONOMISKT STÖD

KAPITEL 1
Gemensamma bestämmelser

Artikel 201
Tillämpningsområde och genomförande

1.Unionen får inrätta finansieringsinstrument eller tillhandahålla budgetgarantier eller ekonomiskt stöd med grund i den allmänna budgeten genom en grundläggande akt.

2.Medlemsstaterna får bidra till unionens finansieringsinstrument, budgetgarantier eller ekonomiska stöd. Om detta är tillåtet enligt den grundläggande akten kan andra tredje parter också bidra.

3.När det gäller finansieringsinstrument som förvaltas inom ramen för delat genomförande med medlemsstaterna tillämpas sektorsspecifika regler, dock utan att det påverkar tillämpningen av artikel 208.2 andra stycket.

4.Om finansieringsinstrument eller budgetgarantier förvaltas inom ramen för indirekt genomförande ska kommissionen ingå avtal med enheter enligt artikel 61.1 c ii, iii, v eller vi. Dessa enheter kan inom sina egna ansvarsområden ingå avtal med finansiella intermediärer, som valts ut på grundval av förfaranden som är likvärdiga med dem som gäller för kommissionen. De ska införliva kraven enligt artikel 150.2 i dessa avtal.

Om tredjeländer bidrar till finansieringsinstrument eller budgetgarantier enligt punkt 2 kan den grundläggande akten göra det möjligt att utse berättigade genomförandeorgan eller motparter från de berörda länderna.

Artikel 202
Principer och villkor för finansieringsinstrument och budgetgarantier

1.Finansieringsinstrument eller budgetgarantier ska åstadkomma följande:

a)Inriktas på marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och ge stöd, på ett proportionerligt sätt, endast till slutmottagare som anses ha potentiell ekonomisk bärkraft vid tidpunkten för unionens ekonomiska stöd.

b)Uppnå additionalitet genom att undvika att ersätta potentiellt stöd från andra offentliga källor eller marknadskällor.

c)Förvaltas på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen på den inre marknaden och som är förenligt med reglerna för statligt stöd.

d)Uppnå en hävstångseffekt eller multiplikatoreffekt genom att mobilisera en total investering vars summa överstiger unionens bidrag eller garanti. Målintervallet för hävstångseffekten och multiplikatoreffekten ska baseras på en förhandsbedömning av finansieringsinstrumentet eller budgetgarantin i fråga.

e)Säkerställa att det finns ett gemensamt intresse hos de genomförandeorgan eller motparter som deltar i genomförandet att uppnå de politiska mål som fastställts i den grundläggande akten, med åtgärder som krav på gemensam investering, riskdelningskrav eller finansiella incitament, och samtidigt förhindra en intressekonflikt i förhållande till annan verksamhet som organen eller motparterna bedriver.

f)Säkerställa att ersättningen från unionen är förenlig med riskdelningen mellan ekonomiska aktörer och de politiska målen med finansieringsinstrumentet eller budgetgarantin.

g)Föreskriva att all eventuell ersättning till genomförandeorgan eller motparter som deltar i genomförandet ska vara prestationsbaserad. De prestationsbaserade avgiftsbeloppen ska omfatta administrativa avgifter för att ersätta enheten eller motparten för det arbete den utfört i samband med genomförandet av finansieringsinstrumentet eller budgetgarantin och, i tillämpliga fall, policyrelaterade incitament som främjar uppnåendet av de politiska målen eller incitament kopplade till finansieringsinstrumentets eller budgetgarantins ekonomiska resultat. Exceptionella utgifter får ersättas.

h)Baseras på förhandsutvärderingar, enskilt eller som del i ett program i enlighet med artikel 32. Förhandsutvärderingen ska innehålla förklaringar om valet av typ av finansiell transaktion med hänsyn tagen till politiska mål och tillhörande finansiella risker och besparingar för unionens budget.

2.Om inget annat anges i en grundläggande akt ska interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 20.3 i vara förenliga med följande principer:

a)De ska användas för samma finansieringsinstrument eller budgetgaranti under hela den period insatsen genomförs, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 208.5.

b)Efter utgången av den period då ett finansieringsinstrument eller en budgetgaranti genomförs ska alla eventuella utestående belopp med ursprung i unionens budget återföras till budgeten.

c)Utan att det påverkar tillämpningen av led b får det utestående beloppet av inkomster avsatta för särskilda ändamål som föreskrivs i en grundläggande akt vilken ska upphävas eller som upphör att gälla beaktas vid fastställandet av beloppet för ett annat finansieringsinstrument i dess grundläggande akt.

d)De ska beaktas vid fastställande av tilldelningen av anslag till ett finansieringsinstrument eller en budgetgaranti i den årliga budgeten.

Inkomster som avsatts för ett finansieringsinstrument eller en budgetgaranti kan överföras till ett annat finansieringsinstrument eller en annan budgetgaranti genom en grundläggande akt.

3.Den utanordnare som är ansvarig för ett finansieringsinstrument, en budgetgaranti eller ett ekonomiskt stöd ska sammanställa en redovisning för perioden 1 januari–31 december, i enlighet med artikel 232 och i överensstämmelse med de redovisningsregler som avses i avdelning XIII och de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS).

När det gäller indirekt förvaltade finansieringsinstrument och budgetgarantier ska den behöriga utanordnaren säkerställa att oreviderade redovisningar som omfattar perioden 1 januari–31 december och som utarbetats i enlighet med de redovisningsregler som avses i artikel 79 och IPSAS, och all nödvändig information för att sammanställa redovisningar i enlighet med artikel 80.2, tillhandahålls av de enheter som anges i artikel 61.1 c leden ii, iii, v och vi senast den 15 februari följande år och reviderade redovisningar senast den 15 maj följande år.

Artikel 203
Unionens ekonomiska ansvar

1.Unionens ekonomiska ansvar får inte vid någon tidpunkt överskrida följande:

a)För finansieringsinstrument: beloppet för det relevanta budgetmässiga åtagande som har gjorts för detta.

b)För budgetgarantier: beloppet för den budgetgaranti som är tillåten enligt den grundläggande akten.

c)För ekonomiskt stöd: det maximibelopp för upplåning jämte ränta som kommissionen är behörig till för att finansiera det lån som godkänts genom den grundläggande akten.

2.Budgetgarantier och ekonomiskt stöd kan ge upphov till ansvarsförbindelser för unionen som överstiger de finansiella tillgångar som är avsedda att täcka unionens ekonomiska ansvar.

3.Den årliga utvärderingen enligt artikel 39.5 j av om ansvarsförbindelser som har sitt upphov i budgetgarantier eller ekonomiskt stöd och som bärs av unionens budget ligger på en hållbar nivå ska utföras inom de gränser som anges i den fleråriga budgetram som föreskrivs i artikel 312.2 i EUF-fördraget och det tak för årliga betalningsbemyndiganden som fastställs i artikel 3.1 i rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel.

Artikel 204
Avsättning för finansiella förpliktelser

1.För budgetgarantier och ekonomiskt stöd till tredjeländer ska en grundläggande akt föreskriva en avsättningsnivå uttryckt som en procentandel av beloppet för tillåtna finansiella förpliktelser.

Den grundläggande akten ska innehålla bestämmelser om att avsättningsnivån ska ses över minst vart tredje år.

2.Fastställandet av en avsättningsnivå ska vägledas av en kvalitativ och kvantitativ bedömning utförd av kommissionen i enlighet med försiktighetsprincipen av de finansiella risker som en budgetgaranti eller ett ekonomiskt stöd till ett tredjeland ger upphov till, varvid tillgångar och vinster inte får överskattas och skulder och förluster inte får underskattas.

3.För finansieringsinstrument ska åtgärder vidtas vid behov för att möjliggöra framtida betalningar relaterade till ett budgetmässigt åtagande för finansieringsinstrumentet i fråga.

4.Följande resurser ska bidra till avsättningen:

a)Bidrag från unionens allmänna budget.

b)Avkastning på investerade resurser.

c)Belopp som drivs in från försumliga gäldenärer i enlighet med det indrivningsförfarande som anges i garantin eller låneavtalet.

d)Inkomster och andra betalningar som unionen mottar i enlighet med garantin eller låneavtalet.

e)I tillämpliga fall bidrag i kontanta medel från medlemsstater och tredje parter i enlighet med artikel 201.2.

5.Avsättningarna ska användas till betalning av

a)ianspråktaganden av budgetgarantin,

b)betalningsskyldigheter i samband med ett budgetmässigt åtagande för ett finansieringsinstrument,

c)ekonomiska förpliktelser i samband med upplåning av medel enligt artikel 213.1.

d)i tillämpliga fall, andra utgifter kopplade till genomförandet av finansieringsinstrument, budgetgarantier och ekonomiskt stöd till tredjeländer.

6.Sammanlagda bidrag enligt punkt 3 a får inte överstiga det belopp som anges i artikel 211.1 a.

7.Om avsättningarna för en budgetgaranti överstiger det avsättningsbelopp som avses i punkt 1, ska medel som avses i punkt 3 b, c och d med anknytning till denna garanti användas, inom den stödberättigande period som föreskrivs i den grundläggande akten och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 206.3, för att återställa budgetgarantin upp till dess ursprungliga belopp.

8.Kommissionen ska omedelbart underrätta Europaparlamentet och rådet och kan föreslå lämpliga påfyllnadsåtgärder eller en höjning av avsättningsnivån om

a)avsättningsnivån för den budgetgarantin, till följd av att en budgetgaranti tas i anspråk, sjunker under 30 % av den avsättningsnivå som föreskrivs i punkt 1, eller kan falla under den nivån inom ett år enligt en riskbedömning som kommissionen har gjort,

b)ett land som får ekonomiskt stöd från unionen inte har betalat på förfallodagen.

Artikel 205
Gemensam avsättningsfond

1.De avsättningar som görs för att täcka finansiella förpliktelser som finansieringsinstrument, budgetgarantier eller ekonomiskt stöd ger upphov till ska krediteras till en gemensam avsättningsfond som förvaltas direkt av kommissionen.

2.De totala vinsterna eller förlusterna från investeringen av medlen ska fördelas proportionellt mellan de olika finansieringsinstrumenten, budgetgarantierna eller ekonomiska stöden.

Kommissionen ska hålla ett minimibelopp av fondens resurser i likvida medel eller motsvarigheter till likvida medel i enlighet med försiktighetsregler och de prognoser för betalningar som tillhandahålls av de utanordnare som ansvarar för finansieringsinstrumenten, budgetgarantierna eller det ekonomiska stödet.

Kommissionen får ingå återköpsavtal, med den gemensamma avsättningsfondens tillgångar som säkerhet, för att göra utbetalningar från fonden när detta förfarande rimligtvis kan förväntas vara mer fördelaktigt för unionens budget än avyttringen av tillgångar inom tidsramen för begäran om betalning. Varaktigheten eller förlängningsperioden för återköpsavtal med anknytning till en utbetalning ska vara begränsad till vad som är absolut nödvändigt för att minimera en förlust för budgeten.

3.Enligt artikel 76 första stycket led d och artikel 83.1 och 83.2 ska räkenskapsföraren upprätta de förfaranden som ska tillämpas på de inkomst- och utgiftstransaktioner och de tillgångar och skulder som har anknytning till den gemensamma avsättningsfonden.

Artikel 206
Effektiv avsättningsnivå

1.Avsättningar för budgetgarantier och ekonomiskt stöd till tredjeländer i den gemensamma avsättningsfonden ska grundas på en effektiv avsättningsnivå. Denna nivå ger ett skydd mot unionens finansiella förpliktelser som motsvarar det skydd som respektive avsättningsnivå skulle ge om medlen innehades och förvaltades separat.

Vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 ska de respektive avsättningsnivåerna justeras i proportion till den effektiva avsättningsnivån.

2.Den effektiva avsättningsnivån ska beräknas årligen av kommissionen, i tillämpliga fall med beaktande av den inledande fasen av fastställandet av en avsättning enligt artikel 204.1. Den ska ligga till grund för beräkningen av bidragen från unionens allmänna budget enligt artikel 204.4 a.

3.Efter beräkningen av den årliga effektiva avsättningsnivån i enlighet med artikel 39.5 h ska följande överföringar i samband med det årliga budgetförfarandet göras:

a)Eventuella överskott i avsättningar för en budgetgaranti eller ett ekonomiskt stöd till ett tredjeland ska överföras till andra budgetgarantier eller annat ekonomiskt stöd till tredjeländer, med otillräckliga avsättningar.

b)Eventuella överskott i fondens allmänna saldo ska överföras till unionens allmänna budget.

c)Eventuella påfyllningar av fonden ska göras i årliga delbetalningar under en period av högst tre år, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 204.7.

4.Kommissionen ska efter samråd med räkenskapsföraren fastställa de riktlinjer som är tillämpliga på upprättandet av den effektiva avsättningsnivån och på kapitalförvaltning enligt tillämpliga försiktighetsprinciper och exklusive derivatverksamhet i spekulativt syfte.

En oberoende utvärdering av riktlinjernas ändamålsenlighet ska genomföras vart tredje år.

Artikel 207
Årlig rapportering

Kommissionen ska årligen rapportera om finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd, ansvarsförbindelser och den gemensamma avsättningsfonden i enlighet med artikel 242.

KAPITEL 2
Särskilda bestämmelser

Avsnitt 1
Finansieringsinstrument

Artikel 208
Regler och genomförande

1.Trots vad som sägs i artikel 201.1 får finansieringsinstrument, i vederbörligen motiverade fall, inrättas utan att godkännas genom en grundläggande akt, under förutsättning att dessa instrument ingår i budgeten i enlighet med artikel 50.1 e.

2.När finansieringsinstrument kombineras i ett enda avtal med kompletterande stöd från unionens budget, inklusive bidrag, ska denna avdelning gälla för hela åtgärden. Rapporteringen ska genomföras i enlighet med artikel 242.

När ett finansieringsinstrument inrättas för att genomföra artikel 39 i förordning (EU) nr 1303/2013 med ett bidrag från en budgetgaranti från unionen, ska denna avdelning tillämpas med undantag av artikel 201.1. Det ska förvaltas i enlighet med bestämmelserna i artikel 61.1 c.

3.Kommissionen ska säkerställa en harmoniserad förvaltning av finansieringsinstrumenten, särskilt inom områdena redovisning, rapportering, övervakning och hantering av finansiella risker.

4.När unionen deltar i ett finansieringsinstrument som minoritetsägare ska kommissionen se till att denna avdelning efterlevs i enlighet med proportionalitetsprincipen, på grundval av omfattningen och värdet av unionens deltagande i instrumentet. Utan hinder av detta ska kommissionen se till att artikel 124 följs.

5.När Europaparlamentet eller rådet anser att ett finansieringsinstrument inte har uppnått sina mål på ett effektivt sätt, kan de begära att kommissionen lägger fram ett förslag till en reviderad grundläggande akt i syfte att avveckla instrumentet. Om finansieringsinstrumentet avvecklas ska varje nytt belopp som betalas tillbaka till detta instrument enligt artikel 202.2 anses som allmän inkomst och återkrävas till budgeten.

6.Syftet med finansieringsinstrumenten eller en grupp av finansieringsinstrument på facilitetsnivå samt, i tillämpliga fall, deras specifika rättsliga form och rättsliga registreringsplats ska offentliggöras på kommissionens webbplats.

7.Enheter som genomför finansieringsinstrument kan öppna sådana förvaltningskonton som avses i artikel 82.3 på unionens vägnar. Dessa enheter ska sända kontoutdrag för kontona i fråga till den ansvariga avdelningen vid kommissionen. Betalningar till förvaltningskonton ska göras av kommissionen på grundval av betalningsansökningar som är vederbörligen motiverade med betalningsprognoser, där hänsyn tas till tillgängliga saldon på förvaltningskontona och behovet av att undvika överdrivet stora saldon på sådana konton.

Artikel 209
Finansieringsinstrument som förvaltas direkt av kommissionen

1.Finansieringsinstrument kan förvaltas direkt i enlighet med artikel 61.1 a på något av följande sätt:

a)Ett särskilt avsett investeringsverktyg, där kommissionen deltar tillsammans med andra offentliga eller privata investerare i syfte att öka hävstångseffekten av unionens bidrag.

b)Lån, garantier, kapitalandelar och andra riskdelningsinstrument än investeringar i särskilt avsedda investeringsverktyg; medlen tillhandahålls slutmottagarna antingen direkt eller via finansiella intermediärer.

2.Särskilt avsedda investeringsverktyg enligt led a ska inrättas enligt lagstiftningen i en medlemsstat. När det gäller unionens yttre åtgärder kan verktygen också inrättas enligt lagstiftningen i ett annat land än en medlemsstat. Förvaltarna av sådana verktyg ska genom lag eller kontrakt vara bundna att agera med den omsorg som krävs av en professionell fondförvaltare och i god tro.

3.Förvaltarna av de särskilt avsedda investeringsverktyg som avses i punkt 2 ska liksom de finansiella intermediärerna eller slutmottagarna av medel från finansieringsinstrumenten väljas ut med hänsyn till typen av finansieringsinstrument som ska genomföras, de respektive enheternas erfarenhet och operativa och ekonomiska förmåga samt den ekonomiska bärkraften i slutmottagarnas projekt. Valet av enhet ska göras öppet, motiveras objektivt och får inte riskera att ge upphov till en intressekonflikt.

Artikel 210
Behandling av bidrag inom ramen för delat genomförande

1.Bidrag från fonder inom ramen för delat genomförande till finansieringsinstrument som inrättats enligt denna avdelning ska bokföras separat.

2.Bidrag från fonder som förvaltas inom ramen för delat genomförande ska bokföras i separata räkenskaper och användas i enlighet med målen för respektive fond; de ska kanaliseras till de åtgärder och slutmottagare som omfattas av det eller de program för vilka bidragen har betalats.

3.När det gäller bidrag från fonder under delat genomförande till finansieringsinstrument som inrättas enligt denna avdelning ska sektorsspecifika regler tillämpas. Utan hinder av detta kan de förvaltande myndigheterna förlita sig på en befintlig förhandsbedömning, som utförts i enlighet med artikel 202.1 h, innan de bidrar till ett befintligt finansieringsinstrument.

Avsnitt 2
Budgetgarantier

Artikel 211
Regler för budgetgarantier

1.Den grundläggande akten ska ange

a)det budgetgarantibelopp som inte får överskridas vid någon tidpunkt, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 201.2,

b)de typer av transaktioner som täcks av budgetgarantin.

2.Bidrag från medlemsstater till budgetgarantier enligt artikel 201.2 får ges i form av garantier eller likvida medel.

Ett belopp som överstiger det belopp som anges i punkt 1 a ska beviljas på unionens vägnar. Utbetalningar på grund av att en garanti tas i anspråk ska vid behov göras av de bidragande medlemsstaterna eller tredje parterna på likställdhetsbasis. Kommissionen ska ingå ett avtal med bidragsgivarna vilket särskilt ska innehålla bestämmelser om betalningsvillkoren.

Artikel 212
Genomförande av budgetgarantier

1.Budgetgarantier ska vara oåterkalleliga, ovillkorliga och kunna tas i anspråk på begäran för de typer av transaktioner som omfattas.

2.Budgetgarantier ska förvaltas enligt artikel 61.1 c eller, i undantagsfall, enligt artikel 61.1 a.

3.En budgetgaranti får endast täcka finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller de villkor som anges i artikel 202.1 a–d.

4.Motparterna ska bidra med egna medel till de transaktioner som täcks av budgetgarantin.

5.Kommissionen ska ingå ett garantiavtal med motparten. Beviljandet av budgetgarantin är beroende av att garantiavtalet träder i kraft.

6.Motparterna ska årligen förse kommissionen med följande:

a)Riskbedömningen och graderingsinformation om de transaktioner som täcks av budgetgarantin samt förväntade uteblivna betalningar.

b)De utestående ekonomiska skyldigheter som budgetgarantin orsakar unionen, uppdelade per enskild transaktion, mätta enligt unionens redovisningsregler som avses i artikel 79 eller enligt internationellt vedertagna standarder för den offentliga sektorn.

c)De totala vinster eller förluster som följer av de transaktioner som täcks av budgetgarantin.

Avsnitt 3
Ekonomiskt stöd

Artikel 213
Regler och genomförande

1.Ekonomiskt stöd från unionen till medlemsstater eller tredjeländer ska ta formen av ett lån, en kreditram eller ett annat instrument som bedöms vara lämpligt för att säkerställa att stödet ger avsedd verkan. I detta syfte ska kommissionen i den relevanta grundläggande akten ges befogenhet att låna upp de nödvändiga medlen för unionens räkning på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut.

2.Upp- och utlåningen får inte utsätta unionen för löptidstransformering eller för ränterisker eller andra kommersiella risker.

3.Det ekonomiska stödet ska genomföras i euro, utom i vederbörligen motiverade fall.

4.Det ekonomiska stödet ska förvaltas direkt av kommissionen.

5.Kommissionen ska ingå ett avtal med mottagarlandet som ska innehålla bestämmelser som

a)säkerställer att mottagarlandet regelbundet kontrollerar att den finansiering som getts har använts korrekt, vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra oriktigheter och bedrägerier samt vid behov vidtar rättsliga åtgärder för att återvinna medel som tillhandahållits inom ramen för det ekonomiska stödet från unionen och som förskingrats,

b)säkerställer skyddet av unionens ekonomiska intressen,

c)uttryckligen bemyndigar kommissionen, Olaf och revisionsrätten att utöva sina rättigheter i enlighet med artikel 124,

d)säkerställer att unionen har rätt till förtida återbetalning av lånet om det har konstaterats att mottagarlandet, i samband med förvaltningen av unionens ekonomiska stöd, har varit inblandat i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen,

e)säkerställer att alla de kostnader med koppling till ett ekonomiskt stöd som unionen ådragit sig ska bäras av mottagarlandet.

6.Om möjligt ska kommissionen frigöra lånen i delutbetalningar, under förutsättning att villkoren för det ekonomiska stödet har uppfyllts. Om dessa villkor inte har uppfyllts ska kommissionen tillfälligt skjuta upp eller ställa in utbetalningen av det ekonomiska stödet.

7.Medel som anskaffats men ännu inte betalats ut kan inte användas för något annat ändamål än för att tillhandahålla ekonomiskt stöd till det berörda mottagarlandet. Räkenskapsföraren ska i enlighet med artikel 83.1 och 83.2 införa förfaranden för att förvara medlen.

AVDELNING XI
BIDRAG TILL EUROPEISKA POLITISKA PARTIER

Artikel 214
Allmänna bestämmelser

1.I denna förordning avses med europeiska politiska partier sådana organ som registrerats i denna egenskap i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 50 .

2.Europeiska politiska partier kan få direkt ekonomiskt stöd från budgeten med tanke på deras bidrag till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas politiska vilja i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

Artikel 215
Principer

1.Bidrag får bara användas som ersättning för den procentandel som anges i artikel 17.4 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av de europeiska politiska partiernas administrativa kostnader som är direkt kopplade till partiets mål, i enlighet med artiklarna 17.5 och 21 i den förordningen.

2.Bidrag får användas för att ersätta utgifter avseende avtal som ingåtts av europeiska politiska partier, under förutsättning att det inte förelåg några intressekonflikter när de tilldelades.

3.Bidrag får inte användas för att direkt eller indirekt ge enskilda ledamöter eller anställda vid europeiska politiska partier personliga fördelar, kontant eller in natura. Bidrag får inte användas för att direkt eller indirekt finansiera tredje parters verksamhet, i synnerhet inte nationella politiska partier eller stiftelser på europeisk eller nationell nivå, oavsett om det sker via bidrag, donationer, lån eller liknande överenskommelser. Bidrag får inte användas för något av de ändamål som utesluts genom artikel 22 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

4.Bidrag ska beviljas i enlighet med principerna om öppenhet och likabehandling, enligt de villkor som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

5.Europaparlamentet ska dela ut bidrag varje år och uppgifter om detta ska offentliggöras i enlighet med artikel 36.2 i den här förordningen och i enlighet med artikel 32.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

6.Europeiska politiska partier som får bidrag ska inte direkt eller indirekt beviljas annan finansiering ur budgeten. I synnerhet ska donationer från budgetarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet vara förbjudna. En och samma utgift får inte i något fall täckas två gånger genom budgeten.

7.Om en europeisk politisk stiftelse i den mening som avses i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 har intäkter som överstiger utgifterna vid slutet av det budgetår för vilket det mottagit ett bidrag till administrationskostnader, kan en del av överskottet motsvarande upp till 25 % av de totala intäkterna för det året föras över till följande år förutsatt att det används före slutet av det första kvartalet följande år.

Artikel 216
Budgetaspekter

Bidrag ska utbetalas från Europaparlamentets del av budgeten. De anslag som avsätts för oberoende externa revisionsorgan eller de experter som avses i artikel 23 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 ska direkt belasta Europaparlamentets budget.

Artikel 217
Ansökningsomgång

1.Bidrag ska tilldelas efter en årlig ansökningsomgång som offentliggörs åtminstone på Europaparlamentets webbsida.

2.Ett europeiskt politiskt parti får högst ett bidrag per år.

3.Ett europeiskt politiskt parti får erhålla bidrag endast om det ansöker om finansiering enligt de villkor och förutsättningar som fastställs i ansökningsomgången.

4.Ansökningsomgången ska ange villkoren för när sökanden kan få bidrag i enlighet med de regler som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 samt uteslutningskriterier.

5.Ansökningsomgången ska åtminstone ange vilken typ av utgifter som kan ersättas genom bidrag.

6.Ansökningsomgången ska kräva en beräknad budget.

Artikel 218
Förfarande för tilldelning

1.Ansökningar om bidrag ska läggas fram skriftligen i vederbörlig ordning inom fastställd tid och, när så är lämpligt, i ett säkert elektroniskt format.

2.Bidrag får inte beviljas sökande som, vid tidpunkten för tilldelningsförfarandet, befinner sig i någon av de situationer som avses i artiklarna 132.1 och 137 eller sökande som är registrerade i databasen för systemet för tidig upptäckt och uteslutning som avses i artikel 138.

3.De sökande ska intyga att de inte befinner sig i någon av de situationer som avses i punkt 2.

4.Den behöriga utanordnaren får biträdas av en kommitté för utvärderingen av ansökningar om bidrag. Den behöriga utanordnaren ska fastställa närmare bestämmelser om kommitténs sammansättning, utnämning och arbetssätt samt bestämmelser som ska förebygga intressekonflikter.

5.Ansökningar som uppfyller kriterierna för stödberättigande och uteslutningskriterierna ska väljas ut på grundval av de tilldelningskriterier som anges i artikel 19 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

6.I den behöriga utanordnarens beslut om ansökningarna ska åtminstone följande anges:

a)Föremålet för bidraget och dess totala belopp.

b)De utvalda sökandenas namn och de godkända beloppen för var och en av dem.

c)Namnen på sökande som avvisats och skälen till att de avvisats.

7.Den behöriga utanordnaren ska skriftligen underrätta sökandena om vad som beslutats angående deras ansökningar. Om ansökan om finansiering avvisas eller de begärda beloppen inte godkänns eller endast godkänns delvis ska den behöriga utanordnaren ange skälen antingen till att ansökan har avvisats eller att de begärda beloppen inte har tilldelats, med särskild hänvisning till kriterierna för stödberättigande och tilldelningskriterierna i punkt 1 och artikel 217.4. Om ansökan avvisas ska den behöriga utanordnaren informera sökanden om vilka administrativa och/eller rättsliga möjligheter till omprövning som föreskrivs i artikel 129.2 i denna förordning.

8.Bidrag ska omfattas av en skriftlig överenskommelse.

Artikel 219
Bidragens utformning

1.Bidrag kan vara utformade på något av följande sätt:

a)Ersättning för en viss procent av de faktiska ersättningsgilla kostnaderna.

b)Ersättning på grundval av enhetskostnader.

c)Enhetsbelopp.

d)Finansiering till en schablonsats.

e)Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för den berörda verksamheten utan baseras på något av följande:

i) Att vissa villkor är uppfyllda i förväg.

ii) Att vissa resultat uppnås mätt utifrån på förhand fastställda delmål eller resultatindikatorer.

f) En kombination av de former som avses i a–e.

2.Ersättning beviljas endast för sådana utgifter som uppfyller kriterierna i ansökningsomgången, och som inte uppkommit innan ansökan lämnades.

3.Den överenskommelse som avses i artikel 218.8 ska innehålla bestämmelser som gör det möjligt att kontrollera att de krav som ställs för tilldelning av enhetsbelopp, finansiering till en schablonsats, enhetskostnader eller finansiering som inte är kopplad till kostnader har uppfyllts.

4.Bidrag ska betalas ut i sin helhet genom en enda utbetalning av förfinansiering, om inte den behöriga utanordnaren i vederbörligen motiverade fall beslutar något annat.

Artikel 220
Garantier

Den behöriga utanordnaren får, om så anses lämpligt och proportionellt från fall till fall och efter utförd riskanalys, ålägga ett europeiskt politiskt parti att ställa garanti i förväg för att begränsa de ekonomiska risker som är förknippade med utbetalning av förfinansiering, men endast om riskanalysen tyder på att det europeiska politiska partiet löper omedelbar risk att befinna sig i någon av de situationer som anges i artikel 132.1 a och d i den här förordningen eller om ett beslut fattat av myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som inrättats i enlighet med artikel 6 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 (nedan kallad myndigheten) meddelats Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 10.4 i den förordningen.

Artikel 148 ska i tillämpliga delar gälla för garantier som kan komma att krävas i de fall som anges i första stycket i denna artikel för utbetalning av förfinansiering till europeiska politiska partier.

Artikel 221
Användning av bidrag

1.Bidrag ska användas i enlighet med artikel 215.

2.De delar av bidraget som inte använts under det budgetår som täcks av bidraget (år n) ska användas för att finansiera ersättningsgilla kostnader som uppkommit senast den 31 december år n+1. Återstoden av bidraget som inte utnyttjats inom den tidsfristen ska återkrävas i enlighet med kapitel 6 i avdelning IV.

3.Europeiska politiska partier ska efterleva den högsta samfinansieringsgraden som fastställs i artikel 17.4 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Återstående belopp från det föregående årets bidrag får inte användas för att finansiera den del som ska komma från de europeiska politiska partiernas egna medel. Bidrag från tredje parter till gemensamma evenemang ska inte betraktas som en del av ett europeiskt politiskt partis egna medel.

4.Europeiska politiska partier ska utnyttja den del av bidraget som inte använts under det budgetår som täcks av bidraget, innan bidrag som beviljats därefter börjar utnyttjas.

5.Eventuell ränta på förhandsbetalningarna ska anses utgöra en del av bidraget.

Artikel 222
Rapport om användningen av bidragen

1.Ett europeiskt politiskt parti ska i enlighet med artikel 23 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 lämna in sin årsrapport om hur bidraget använts och sin årsredovisning till den behöriga utanordnaren för godkännande.

2.Den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 73.9 i den här förordningen ska upprättas av den behöriga utanordnaren på grundval av den årsrapport och årsredovisning som avses i punkt 1 i den här artikeln. Även andra styrkande handlingar får användas för upprättandet av den rapporten.

Artikel 223
Bidragsbelopp

1.Bidragsbeloppet ska inte betraktas som slutligt förrän den årsrapport och årsredovisning som avses i artikel 222.1 har godkänts av den behöriga utanordnaren. Att årsrapporten och årsredovisningen godkänns påverkar inte myndighetens möjligheter att genomföra ytterligare kontroller i ett senare skede.

2.Eventuella oanvända delar av förfinansieringen ska inte betraktas som slutgiltiga förrän de använts av de europeiska politiska partierna för att finansiera ersättningsgilla utgifter som uppfyller kraven i ansökningsomgången.

3.Om ett europeiskt politiskt parti inte fullgör sina skyldigheter i samband med användningen av bidragen ska bidragen skjutas upp, sättas ned eller sägas upp efter det att de europeiska politiska partierna fått tillfälle att lämna sina synpunkter.

4.Innan en utbetalning görs ska den behöriga utanordnaren kontrollera att det europeiska politiska partiet fortfarande är infört i det register som avses i artikel 7 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och inte har blivit föremål för några av de sanktioner som avses i artikel 27 i den förordningen, från det att ansökan gjordes och fram till slutet av det budgetår bidraget avser.

5.Om ett europeiskt politiskt parti inte längre är infört i det register som avses i artikel 7 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 eller har blivit föremål för någon av de sanktioner som föreskrivs i artikel 27 i den förordningen, får den behöriga utanordnaren skjuta upp, sätta ned eller säga upp bidraget och återkräva belopp som felaktigt utbetalats enligt den överenskommelse som avses i artikel 218.8, i proportion till hur allvarliga fel, oriktigheter, bedrägerier eller andra åsidosättanden av skyldigheter i samband med användningen av bidraget som förekommit och efter det att det europeiska politiska partiet fått tillfälle att lämna sina synpunkter.

Artikel 224
Kontroller och sanktioner

1.Varje överenskommelse som avses i artikel 215.8 ska uttryckligen ange att Europaparlamentet ska kunna utöva sin befogenhet att utföra kontroller av dokument och kontroller på plats samt att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och revisionsrätten ska ha rätt att utöva sina respektive behörigheter och befogenheter som avses i artikel 124 över alla europeiska politiska partier som har mottagit unionsfinansiering, deras entreprenörer och underleverantörer.

2.Den behöriga utanordnaren ska ha rätt att ålägga ändamålsenliga, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med artiklarna 132 och 133 i den här förordningen och i enlighet med artikel 27 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

3.Sådana sanktioner som avses i punkt 2 får även åläggas europeiska politiska partier som, när ansökan om bidrag gjordes eller efter det att bidraget erhållits, lämnat den behöriga utanordnaren vilseledande upplysningar eller underlåtit att lämna upplysningar.

Artikel 225
Dokumentation

1.Europeiska politiska partier ska arkivera all dokumentation och styrkande handlingar som hänför sig till bidraget under fem år efter den sista utbetalningen med koppling till bidraget.

2.Dokumentation som avser revisioner, överklaganden, tvister, skadereglering i samband med användningen av bidraget eller som avser Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings utredningar om de delges mottagaren ska sparas till dess att revisionerna, överklagandena, tvisterna, skaderegleringen eller utredningarna upphör.

Artikel 226
Urval av externa revisionsorgan eller experter

De oberoende externa revisionsorgan eller experter som avses i artikel 23 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 ska väljas ut genom ett offentligt upphandlingsförfarande. Kontraktstiden får inte vara längre än fem år. Efter två på varandra följande kontraktsperioder ska de anses befinna sig i intressekonflikt vilken kan ha en negativ inverkan på utförandet av revisionen.

Avdelning XII
Andra instrument för genomförande av budgeten

Artikel 227
Förvaltningsfonder

1.För katastrofinsatser, insatser efter katastrofsituationer och tematiska insatser får kommissionen, efter att ha underrättat Europaparlamentet och rådet, ingå en överenskommelse med andra givare om inrättande av förvaltningsfonder. Målen för varje förvaltningsfond ska anges i den handling genom vilken fonden inrättas. Kommissionens beslut om att inrätta förvaltningsfonden ska innehålla en beskrivning av fondens mål, en motivering enligt punkt 3 till varför den inrättats, uppgift om dess varaktighet och de preliminära avtalen med andra givare.

2.Kommissionen ska överlämna sitt utkast till beslut om inrättande, förlängning och avveckling av en unionsförvaltningsfond till den behöriga kommittén, om detta föreskrivs i den grundläggande akt enligt vilken unionens bidrag till unionsförvaltningsfonden tillhandahålls.

3.Unionsförvaltningsfonder ska uppfylla följande villkor:

a)Det ska finnas ett mervärde i unionens intervention: förvaltningsfonderna ska inrättas och genomföras på unionsnivå endast om målen, i synnerhet på grund av deras omfattning eller potentiella verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå än på nationell nivå.

b)Unionsförvaltningsfonder ska skapa tydlig politisk synlighet för unionen och förvaltningsfördelar samt bättre unionskontroll av risker och utbetalningar av unionens och andra givares bidrag. De bör inte skapas om de bara duplicerar andra existerande finansieringskanaler eller liknande instrument utan att bidra med något nytt.

4.För varje unionsförvaltningsfond ska det tillsättas en styrelse med kommissionens företrädare som ordförande för att säkerställa att givarna och – i egenskap av observatörer – de icke bidragande medlemsstaterna är rättvist företrädda och för att besluta om användningen av medlen. Reglerna för styrelsens sammansättning och dess interna regler ska fastställas i akten om förvaltningsfondens inrättande, vilken antas av kommissionen, och givarna ska rätta sig efter dessa regler. Reglerna ska innehålla ett krav på att kommissionen måste tillstyrka det slutliga beslutet om användningen av medlen.

5.Unionsförvaltningsfonderna ska inrättas för en begränsad period, som ska anges i den konstituerande akten. Perioden får förlängas genom beslut av kommissionen, på begäran av styrelsen för den berörda förvaltningsfonden.

Europaparlamentet och/eller rådet får anmoda kommissionen att avbryta anslagen till en förvaltningsfond eller revidera den konstituerande akten i syfte att vid behov avveckla förvaltningsfonden. I så fall ska eventuella återstående medel proportionellt återgå till unionsbudgeten som allmän inkomst och till de bidragande medlemsstaterna och andra givare.

Artikel 228
Genomförande av förvaltningsfonder

1.Unionsförvaltningsfonder ska genomföras i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet, proportionalitet, icke-diskriminering och likabehandling samt i överensstämmelse med de särskilda mål som fastställts i varje konstituerande akt.

2.Åtgärder som finansieras inom ramen för unionsförvaltningsfonder får genomföras direkt av kommissionen enligt artikel 61.1 a och indirekt tillsammans med enheterna enligt artikel 61.1 c i, ii, iii, v och vi.

3.Åtaganden och betalningar ska skötas av aktörer inom kommissionens budgetförvaltning, enligt vad som fastställts i avdelning IV kapitel 4. Kommissionens räkenskapsförare ska vara räkenskapsförare även för unionsförvaltningsfonder. Denne ska ansvara för att fastställa redovisningsförfaranden och en kontoplan som ska vara samma för alla unionsförvaltningsfonder. Kommissionens internrevisor, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och revisionsrätten ska ha samma befogenheter i förhållande till förvaltningsfonder som till kommissionens övriga verksamhet.

4.Unionens och övriga givares bidrag ska inte integreras i budgeten utan ska sättas in på ett särskilt bankkonto. Det särskilda bankkontot för förvaltningsfonden ska öppnas och avslutas av räkenskapsföraren. Alla transaktioner som under året sker på det bankkonto som avses i tredje stycket ska redovisas korrekt i förvaltningsfondens räkenskaper.

Unionens bidrag ska överföras till detta konto på grundval av betalningsansökningar som är vederbörligen motiverade med betalningsprognoser och där hänsyn tas till tillgängliga saldon på kontot och det resulterande behovet av ytterligare betalningar. Betalningsprognoserna ska tillhandahållas varje år eller vid behov varje halvår.

Bidragen från andra givare ska bokföras i det skede då de sätts in på förvaltningsfondens särskilda bankkonto; belopp i annan valuta ska bokföras till sitt värde i euro efter omräkning den dag då beloppet tas emot på det särskilda bankkontot. Räntor som genereras på förvaltningsfondens särskilda bankkonto ska investeras i förvaltningsfonden såvida inte något annat föreskrivs i akten om inrättandet av förvaltningsfonden.

5.Kommissionen ska ha rätt att ta i anspråk högst 5 % av de belopp som sammanförs i en förvaltningsfond för att täcka sina administrationskostnader från de år då de bidrag som avses i punkt 4 har börjat användas. Under den period som förvaltningsfonden är i funktion ska sådana avgifter för administration likställas med inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.2 b.

En finansiell redovisning av den verksamhet som genomförts av varje förvaltningsfond ska sammanställas två gånger per år av utanordnaren.

Förvaltningsfonderna ska vara föremål för en oberoende extern revision varje år.

Artikel 229
Utnyttjande av budgetstöd

1.Om denna möjlighet medges i den berörda grundläggande akten får kommissionen ge budgetstöd till ett tredjeland, om följande villkor är uppfyllda:

a)Tredjelandets förvaltning av de offentliga finanserna är tillräckligt öppen, tillförlitlig och ändamålsenlig.

b)Tredjelandet har infört tillräckligt trovärdiga och relevanta åtgärder på sektorsnivå eller nationell nivå.

c)Tredjelandet har infört stabilitetsinriktade makroekonomiska åtgärder.

d)Tredjelandet har infört tillräcklig och snabb tillgång till uttömmande och korrekt budgetinformation.

2.Utbetalningen av unionsbidraget ska grundas på uppfyllandet av de villkor som avses i punkt 1, bland annat en förbättring av förvaltningen av de offentliga finanserna. Dessutom kan vissa utbetalningar också vara villkorade av uppnåendet av delmål, mätt med objektiva resultatindikatorer som återspeglar framstegen när det gäller resultat och reformer över tiden inom respektive sektor.

3.De motsvarande finansieringsöverenskommelser som ingås med tredjelandet ska innehålla följande:

a)En skyldighet för tredjelandet att förse kommissionen med tillförlitlig och aktuell information som gör det möjligt för kommissionen att bedöma om villkoren i punkt 2 är uppfyllda.

b)Lämpliga bestämmelser enligt vilka tredjelandet förbinder sig att omgående återbetala alla eller delar av den relevanta finansieringen, i det fall att det konstateras att utbetalningen av de berörda unionsmedlen har varit behäftad med allvarliga oriktigheter som kan tillskrivas det landet.

För att handlägga den återbetalning som avses i första stycket får artikel 99.1 andra stycket tillämpas.

4.Kommissionen ska i tredjeländer främja utvecklingen av parlamentarisk kontroll- och revisionskapacitet samt ökad öppenhet och allmän tillgång till information.

Artikel 230
Betalda experter

1.Vid kontrakt till belopp under de beloppsgränser som anges i artikel 169.1 får betalda externa experter, för att biträda institutionerna med att bedöma bidragsansökningar, projekt och anbud vid upphandling, samt bidra med yttranden och rådgivning i särskilda fall, väljas ut på grundval av det förfarande som fastställs i punkt 3.

2.Sådana experter ska betalas med ett fast belopp som meddelats i förväg och väljas ut på grundval av sitt yrkeskunnande. Urvalet ska grundas på urvalskriterier som är förenliga med principerna om icke-diskriminering, likabehandling och uteslutande av intressekonflikt.

3.En uppmaning till intresseanmälan ska offentliggöras på den berörda institutionens webbplats.

Uppmaningen till intresseanmälan ska innehålla en beskrivning av arbetsuppgifterna och deras varaktighet samt de fasta villkoren för ersättning.

En förteckning över experter ska upprättas efter uppmaningen till intresseanmälan. Förteckningen ska vara giltig i högst fem år från och med offentliggörandet eller under löptiden för ett flerårigt program som arbetsuppgifterna är kopplade till.

4.Alla intresserade fysiska personer kan lämna in sin ansökan när som helst under giltighetsperioden för uppmaningen till intresseanmälan, utom under periodens tre sista månader.

5.De experter som avlönas genom anslag för forskning och teknisk utveckling ska väljas ut enligt de förfaranden som fastställs av Europaparlamentet och rådet när varje ramprogram för forskning antas eller enligt motsvarande regler för deltagande. Vid tillämpning av kapitel 2 avsnitt 2 i avdelning V ska dessa experter behandlas som mottagare i den mening som avses i artikel 2.

Artikel 231
Icke betalda experter

Institutionerna får ersätta utgifter för resor och uppehälle som uppstått för, eller i tillämpliga fall betala eventuella andra ersättningar till, personer som inbjudits av eller tagit emot uppdrag av institutionerna,

Artikel 232
Medlemsavgifter och motsvarande

Unionen kan betala bidrag i form av medlemsavgifter och motsvarande till organ där den är medlem eller observatör.

Artikel 233
Andra instrument

Andra instrument kan användas för att betala

a)utgifter för anställda vid institutionerna, inbegripet bidrag till sammanslutningar av nuvarande och före detta ledamöter i Europaparlamentet, och bidrag till Europaskolorna,

b)utgifter som avser marknaderna för fiske enligt artikel 3.2 f i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken,

c)stöd i form av makroekonomiskt stöd.

AVDELNING XIII
ÅRSREDOVISNING OCH ANNAN FINANSIELL RAPPORTERING

KAPITEL 1
Årsredovisning

Avsnitt 1: Redovisningsram

Artikel 234
Räkenskapernas struktur

En årsredovisning ska utarbetas för varje budgetår som börjar den 1 januari och slutar den 31 december. Denna redovisning ska bestå av följande:

a) Redovisningen, som innehåller finansiell information i enlighet med de redovisningsregler som avses i artikel 79.

b)Budgeträkenskaperna, som innehåller de finansiella uppgifterna från institutionernas budgeträkenskaper.

c)Den konsoliderade årsredovisning som, i enlighet med de redovisningsregler som avses i artikel 79 och särskilt i enlighet med väsentlighetsprincipen, utgör en konsolidering av de finansiella uppgifter som ingår i redovisningen och budgeträkenskaperna för de organ som avses i artikel 69 samt för andra organ som uppfyller kriterierna för sammanställd redovisning.

Artikel 235
Redovisning

1.Redovisningen ska uttryckas i miljoner euro och ska i enlighet med de redovisningsregler som avses i artikel 79 bestå av

a)balansräkningen, som visar alla tillgångar och skulder samt den ekonomiska situation som rådde den 31 december föregående år,

b)resultaträkningen, som visar det ekonomiska resultatet för det föregående året,

c)redovisningen av kassaflöden, som visar vilka in- och utbetalningar som skett under budgetåret liksom behållningen av likvida medel vid budgetårets slut,

d)en redogörelse för ändringar i nettotillgångarna som ger en översikt över årets kontorörelser i fråga om reserver och ackumulerade resultat.

2.Anmärkningarna till redovisningen ska innehålla kompletteringar och kommentarer till de uppgifter som lämnas i de redogörelser som avses i punkt 1 samt alla de kompletteringar som föreskrivs i de redovisningsregler som avses i artikel 79.

3.Efter utgången av budgetåret och fram till dess att de allmänna räkenskaperna överlämnas ska räkenskapsföraren göra de korrigeringar som behövs för att få till stånd en rättvisande redovisning, förutsatt att dessa korrigeringar inte leder till utbetalningar eller inbetalningar som belastar det berörda budgetåret. Dessa korrigeringar ska följa de redovisningsregler som avses i artikel 79.

Avsnitt 2
Budgeträkenskaper

Artikel 236
Budgeträkenskaper

Budgeträkenskaperna ska uttryckas i miljoner euro. De ska innehålla

a)rapporter som utgör en sammanställning i siffror av budgetårets inkomst- och utgiftstransaktioner,

b)budgetutfallet, som beräknas på grundval av den relevanta gällande förordningen om egna medel,

c)förklarande anmärkningar som syftar till att komplettera och kommentera rapporterna om genomförandet av budgeten.

Avsnitt 3
Tidsplan för årsredovisning

Artikel 237
Preliminära redovisningar

1.Räkenskapsförarna vid övriga institutioner och organ som avses i artikel 234 ska senast den 1 mars påföljande år ut överlämna sina preliminära redovisningar till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten.

2.Räkenskapsförarna vid övriga institutioner och organ som avses i artikel 234 ska senast den 1 mars påföljande år även förse kommissionens räkenskapsförare med de begärda bokföringsuppgifterna som ska tjäna som underlag för konsolideringen och som ska vara utformade på det sätt och i det format som fastställs av kommissionens räkenskapsförare.

3.Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera dessa preliminära redovisningar med kommissionens egen preliminära redovisning och, senast den 31 mars påföljande år, på elektronisk väg till revisionsrätten överlämna kommissionens preliminära redovisningar och unionens konsoliderade preliminära redovisning.

Artikel 238
Godkännande av den slutliga redovisningen

1.Revisionsrätten ska senast den 1 juni meddela sina iakttagelser i fråga om de preliminära redovisningarna från andra institutioner än kommissionen och från de organ som avses i artikel 234, och senast den 15 juni meddela sina iakttagelser i fråga om kommissionens preliminära redovisning och unionens konsoliderade preliminära redovisningar.

2.Räkenskapsförarna vid övriga institutioner och organ som avses i artikel 234 ska senast den 15 mars påföljande år även förse kommissionens räkenskapsförare med bokföringsuppgifter, som ska tjäna som underlag för konsolideringen och som ska vara utformade på det sätt och i det format som fastställs av kommissionens räkenskapsförare.

Andra institutioner än kommissionen ska, liksom vart och ett av de organ som avses i artikel 234, överlämna sina slutliga redovisningar till kommissionens räkenskapsförare samt till revisionsrätten, Europaparlamentet och rådet senast den 1 juli.

3.Samma dag som den slutliga redovisningen för varje institution och organ som avses i artikel 234 översänds, ska deras respektive räkenskapsförare också sända ett skriftligt uttalande om denna slutliga redovisning till revisionsrätten, med en kopia till kommissionens räkenskapsförare.

Den slutliga redovisningen ska åtföljas av en not där räkenskapsföraren försäkrar att den slutliga redovisningen upprättats i enlighet med denna avdelning och enligt de principer, regler och metoder för redovisning som anges i anmärkningarna till redovisningarna.

4.Kommissionens räkenskapsförare ska upprätta den slutliga konsoliderade redovisningen på grundval av den information som lagts fram enligt punkt 2 i denna artikel av andra institutioner än kommissionen och av de organ som avses i artikel 234. Den slutliga konsoliderade redovisningen ska åtföljas av en not där kommissionens räkenskapsförare försäkrar att den slutliga konsoliderade redovisningen upprättats i enlighet med denna avdelning och enligt de principer, regler och metoder för redovisning som anges i anmärkningarna till redovisningen.

5.Kommissionen ska godkänna den slutliga konsoliderade redovisningen och sina egen slutliga redovisning och senast den 31 juli överlämna dem till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten på elektronisk väg.

Kommissionens räkenskapsförare ska samma dag sända ett skriftligt uttalande om den slutliga konsoliderade redovisningen till revisionsrätten.

6.Den slutliga konsoliderade redovisningen ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november, tillsammans med den revisionsförklaring som revisionsrätten avger i enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget och artikel 106a i Euratomfördraget.

KAPITEL 2
Integrerad finansiell rapportering och redovisningsrapportering

Artikel 239
Integrerad finansiell rapportering och redovisningsrapportering

1.Senast den 31 juli följande år ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en integrerad uppsättning finansiella rapporter och redovisningsrapporter som omfattar följande:

a)Den konsoliderade årsredovisning som avses i artikel 238.

b)Den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, som omfattar

i)ett sammandrag av de årliga verksamhetsrapporterna för föregående år tillsammans med den årliga verksamhetsrapporten från varje delegerad utanordnare som avses i artikel 73.9,

ii)en utvärdering enligt artikel 318 i EUF-fördraget av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts.

c)Rapporten om förebyggande och korrigerande åtgärder som omfattar EU:s budget, som ska presentera den ekonomiska effekten av de åtgärder som vidtagits för att skydda EU:s budget från lagstridiga utgifter.

d)Rapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen (kamp mot bedrägerier) som avses i artikel 325 i EUF-fördraget, som upprättas i samarbete med medlemsstaterna och som behandlar åtgärder som vidtagits för att bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

e)Rapporten om internrevision som avses i artikel 116.7.

f)Rapporten om uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet enligt artikel 253.3.

2.En integrerad uppsättning finansiella rapporter och redovisningsrapporter som avses i punkt 1 ska göras tillgänglig för revisionsrätten.

KAPITEL 3
Budgetrapportering och annan finansiell rapportering

Artikel 240
Månatlig rapportering om genomförande av budgeten

Kommissionens räkenskapsförare ska utöver de årliga redovisningar och rapporter som avses i artiklarna 235 och 236 överlämna sifferuppgifter avseende genomförandet av budgeten till Europaparlamentet och rådet en gång i månaden, både för inkomster och utgifter och omfattande alla disponibla anslag.

Sifferuppgifterna ska göras tillgängliga inom tio arbetsdagar efter varje månads utgång på kommissionens webbplats.

Artikel 241
Årlig rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

1.Varje institution och organ som avses i artikel 234 ska utarbeta en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för budgetåret.

De ska göra denna rapport tillgänglig för Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten senast den 31 mars året efter det budgetår som rapporten avser.

2.Den rapport som avses i punkt 1 ska innehålla sammanfattande information om överföringar av anslag mellan olika budgetposter.

Artikel 242
Årlig rapport om finansieringsinstrument, budgetgarantier och ekonomiskt stöd

Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd, ansvarsförbindelser och den gemensamma avsättningsfonden i enlighet med artikel 39.4 och 39.5 och artikel 50.1 d. Dessa uppgifter ska samtidigt göras tillgängliga för revisionsrätten.

Artikel 243
Lägesrapport om redovisningsfrågor

Senast den 15 september varje år ska räkenskapsföraren till Europaparlamentet och rådet översända en rapport med information om konstaterade aktuella risker, iakttagna allmänna trender, nya redovisningsfrågor som uppstått, framsteg i redovisningsärenden, inbegripet dem som tagits upp av revisionsrätten, samt information om återkrav.

Artikel 244
Rapportering om förvaltningsfonder

Kommissionen ska i enlighet med artikel 39.5 årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som stöds genom unionsförvaltningsfonder, om deras genomförande och resultat och om deras redovisning.

Förvaltningsfondens styrelse ska godkänna den årsrapport för fonden som upprättats av utanordnaren. Den ska också godkänna den slutliga redovisningen som räkenskapsföraren upprättat. Den slutliga redovisningen som räkenskapsföraren upprättat ska styrelsen lägga fram för Europaparlamentet och rådet inom förfarandet för att bevilja kommissionen ansvarsfrihet.

Artikel 245
Offentliggörande av information om mottagare

Kommissionen ska offentliggöra information om mottagare i enlighet med artikel 36.

AVDELNING XIV
EXTERN REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

KAPITEL 1
Extern revision

Artikel 246
Extern revision utförd av revisionsrätten

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska snarast möjligt underrätta revisionsrätten om alla beslut och alla åtgärder de antar enligt artiklarna 12, 15, 20, 27, 28, 30 och 41.

Artikel 247
Regler och förfaranden för revisionen

1.Revisionsrättens granskning av om inkomsterna och utgifterna har varit lagliga och korrekta ska ske med beaktande av fördragen, budgeten, denna förordning, de delegerade akter som antagits i enlighet med denna förordning samt alla andra akter som antagits i enlighet med fördragen. I denna granskning ska hänsyn tas till den fleråriga karaktären av program och därtill knutna övervaknings- och kontrollsystem.

2.För att kunna utföra sin uppgift har revisionsrätten rätt att på det sätt som anges i artikel 249 ta del av alla dokument och all information rörande den ekonomiska förvaltningen inom alla avdelningar och organ som avser verksamheter som finansieras eller samfinansieras av unionen. Revisionsrätten har befogenhet att inhämta upplysningar hos alla tjänstemän som ansvarar för inkomst- eller utgiftstransaktioner och att utnyttja alla revisionsförfaranden som passar för avdelningarna eller organen i fråga. Den revision som sker i medlemsstaterna ska genomföras i samarbete med nationella revisionsorgan eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, i samarbete med behöriga nationella organ. Revisionsrätten och medlemsstaternas nationella revisionsinstitutioner ska samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende.

För att få den information som krävs för att den ska kunna utföra sin uppgift enligt fördragen eller de akter som antagits för att genomföra dem, får revisionsrätten på egen begäran närvara när revisioner som avser budgetgenomförandet utförs av en annan institution eller för en annan institutions räkning.

På begäran av revisionsrätten ska varje institution ge de finansinstitut i vilka unionen har tillgodohavanden rätt att ge revisionsrätten nödvändigt bistånd för att säkerställa att externa uppgifter stämmer med räkenskaperna.

3.För att genomföra sina uppgifter ska revisionsrätten till de institutioner och myndigheter på vilka denna förordning är tillämplig meddela namnen på de tjänstemän i revisionsrätten som har befogenhet att granska dem.

Artikel 248
Kontroller av säkerheter och kontanter

Revisionsrätten ska säkerställa att alla säkerheter och banktillgodohavanden samt inneliggande kassa kontrolleras mot verifikationer som undertecknats av depositarierna eller mot rapporter över innehavda kontanter och säkerheter. Revisionsrätten får själv göra sådana kontroller.

Artikel 249
Revisionsrättens rätt till information

1.Vid genomförandet av sina uppgifter ska revisionsrätten få allt det stöd och den information som den anser sig behöva av kommissionen, övriga institutioner, organ som förvaltar inkomster och utgifter för unionens räkning liksom av mottagarna. De ska till revisionsrättens förfogande ställa alla dokument som rör tilldelning och fullgörande av kontrakt som finansieras genom budgeten och alla räkenskaper över kontanter eller material, allt bokföringsmaterial och alla styrkande handlingar samt även tillhörande administrativa dokument, alla dokument som rör inkomster och utgifter, alla inventarieförteckningar och förteckningar över tjänster vid avdelningarna, som revisionsrätten anser vara nödvändiga när den på grundval av bokföringsmaterial eller på plats utför revisioner som rör rapporten om resultatet av budgetgenomförandet och det ekonomiska genomförandet, samt alla dokument och uppgifter som skapats eller lagrats elektroniskt.

De berörda nationella myndigheternas organ för intern revision och andra avdelningar ska ge revisionsrätten allt det stöd som den anser sig behöva för att genomföra sitt uppdrag.

2.De tjänstemän vars verksamhet kontrolleras av revisionsrätten ska

a)redovisa inneliggande kassa, övriga kontanter, värdepapper och material av alla slag, samt även styrkande handlingar över förvaltningen av de medel de anförtrotts och böcker, register och andra handlingar som berör detta,

b)uppvisa korrespondens och övriga handlingar som är nödvändiga för att den revision som avses i artikel 247 ska kunna genomföras fullständigt.

Den information som avses i led b i första stycket får endast begäras av revisionsrätten.

3.Revisionsrätten ska ha befogenhet att kontrollera de handlingar som rör unionens inkomster och utgifter och som finns vid institutionernas avdelningar, särskilt vid de avdelningar som ansvarar för beslut om sådana inkomster och utgifter, vid de organ som förvaltar inkomster och utgifter för unionens räkning samt hos de fysiska och juridiska personer som tagit emot betalningar ur budgeten.

4.Uppgiften att fastställa om inkomsterna och utgifterna varit lagliga och korrekta och att kontrollera att den ekonomiska förvaltningen har varit sund ska även omfatta användningen av de medel från unionen som organ utanför institutionerna har tagit emot som bidrag.

5.All unionsfinansiering som betalas till mottagare utanför institutionerna ska förutsätta ett skriftligt samtycke från dessa bidragsmottagare eller, om sådant samtycke inte föreligger, från entreprenörer eller underleverantörer, till att revisionsrätten får utföra revisioner av hur beviljade medel används.

6.Kommissionen ska till revisionsrätten överlämna alla uppgifter om upp- och utlåningsverksamheten, om revisionsrätten begär detta.

7.Användning av integrerade datorsystem i förvaltningen får inte begränsa revisionsrättens tillgång till styrkande handlingar.

Artikel 250
Revisionsrättens årsrapport

1.Revisionsrätten ska senast den 15 juni underrätta kommissionen och de berörda institutionerna om alla iakttagelser som den anser vara av sådan art att de bör tas upp i årsrapporten. Dessa iakttagelser ska behandlas konfidentiellt och vara föremål för ett kontradiktoriskt förfarande. Varje institution ska sända sina svar till revisionsrätten senast den 15 oktober. Institutionerna, förutom kommissionen själv, ska samtidigt sända sina svar till kommissionen.

2.Årsrapporten ska innehålla en bedömning av huruvida den ekonomiska förvaltningen har varit sund.

3.Årsrapporten ska innehålla ett avsnitt för varje institution. Revisionsrätten får lägga till en sammanfattning eller iakttagelser av allmän art som den anser lämpliga.

Revisionsrätten ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att institutionernas svar på dess iakttagelser offentliggörs intill eller efter var och en av de iakttagelser som de hänför sig till.

4.Revisionsrätten ska senast den 15 november översända sin årsrapport tillsammans med institutionernas svar till de myndigheter som är behöriga att bevilja ansvarsfrihet och till övriga institutioner, och se till att rapporten och institutionernas svar offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 251
Revisionsrättens särskilda rapporter

1.Revisionsrätten ska till den institution eller det organ som berörs översända eventuella iakttagelser som enligt dess bedömning är av den arten att de bör tas upp i en särskild rapport. Dessa iakttagelser ska behandlas konfidentiellt och vara föremål för ett kontradiktoriskt förfarande.

Den institution eller det organ som berörs ska i regel ha sex veckor på sig att underrätta revisionsrätten om sina svar på dessa iakttagelser. Denna frist ska i vederbörligen motiverade fall avbrytas, särskilt om det under det kontradiktoriska förfarandet är nödvändigt för institutionen eller organet i fråga att få återkoppling från medlemsstaterna för att kunna färdigställa sitt svar.

Svaren från den institution eller det organ som berörs ska direkt och uteslutande behandla revisionsrättens iakttagelser.

Revisionsrätten ska säkerställa att särskilda rapporter utarbetas och antas inom en rimlig tidsperiod som i regel inte får överstiga 13 månader.

De särskilda rapporterna ska tillsammans med de berörda institutionernas eller organens svar utan dröjsmål översändas till Europaparlamentet och rådet, och var och en av dessa institutioner ska därefter, eventuellt tillsammans med kommissionen, besluta vilka åtgärder som ska vidtas som uppföljning av rapporten.

Revisionsrätten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de berörda institutionernas och organens svar på dess iakttagelser offentliggörs intill eller efter var och en av de iakttagelser som de hänför sig till, och offentliggöra tidsramen för utarbetandet av den särskilda rapporten.

2.Om de yttranden som avses i artikel 287.4 andra stycket i EUF-fördraget inte berör lagförslag eller utkast som revisionsrätten har rådfrågats om inom ramen för lagstiftningsförfarandet, får revisionsrätten offentliggöra dem i Europeiska unionens officiella tidning. Revisionsrätten ska fatta beslut om offentliggörande efter samråd med den institution som begärde yttrandet eller som berörs av det. Yttranden som offentliggörs ska åtföljas av eventuella kommentarer från de berörda institutionerna.

KAPITEL 2
Beviljande av ansvarsfrihet

Artikel 252
Tidtabell för förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet

1.Europaparlamentet ska före den 15 maj år n+2, på rekommendation av rådet som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja kommissionen ansvarsfrihet beträffande budgetens genomförande år n.

2.Om det datum som anges i punkt 1 inte kan hållas ska Europaparlamentet eller rådet underrätta kommissionen om orsakerna till att beslutet har skjutits upp.

3.Om Europaparlamentet skjuter upp beslutet om beviljande av ansvarsfrihet ska kommissionen så fort som möjligt vidta åtgärder för att undanröja eller underlätta undanröjandet av hindren för detta beslut.

Artikel 253
Förfarande för att bevilja ansvarsfrihet

1.Beslutet om ansvarsfrihet ska omfatta räkenskaperna över unionens samtliga inkomster och utgifter, det saldo som uppstår samt unionens tillgångar och skulder enligt balansräkningen.

2.För att kunna fatta beslut om ansvarsfrihet ska Europaparlamentet, efter rådet, granska de räkenskaper och redovisningar och den utvärderingsrapport som avses i artikel 318 i EUF-fördraget. Europaparlamentet ska också granska revisionsrättens årsrapport åtföljd av de granskade institutionernas svar, och revisionsrättens särskilda rapporter som är av betydelse för det berörda budgetåret samt dess förklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

3.Kommissionen ska på Europaparlamentets begäran lägga fram alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl, i enlighet med artikel 319 i EUF-fördraget.

Artikel 254
Uppföljning

1.I enlighet med artikel 319 i EUF-fördraget och artikel 106a i Euratomfördraget ska kommissionen, de övriga institutioner och de organ som avses i artiklarna 69 och 70 i denna förordning vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i Europaparlamentets beslut om ansvarsfrihet samt de kommentarer som är fogade till den rekommendation om ansvarsfrihet som antas av rådet.

2.På Europaparlamentets eller rådets begäran ska de institutioner och organ som avses i punkt 1 rapportera om de åtgärder som vidtagits till följd av dessa iakttagelser och kommentarer, och särskilt om de instruktioner som utfärdats för de avdelningar som ansvarar för budgetens genomförande. Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen genom att rapportera om de åtgärder de vidtagit till följd av iakttagelserna, så att kommissionen kan ta hänsyn till dem i sin egen rapport. Institutionernas rapporter ska också överlämnas till revisionsrätten.

Artikel 255
Särskilda bestämmelser för utrikestjänsten

Utrikestjänsten ska omfattas av förfarandena i artikel 319 i EUF-fördraget och i artiklarna 252, 253 och 254 i denna förordning. Utrikestjänsten ska till fullo samarbeta med de institutioner som medverkar i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, och vid behov tillhandahålla all nödvändig tilläggsinformation, även genom att närvara vid de relevanta organens sammanträden.

AVDELNING XV
ADMINISTRATIVA ANSLAG

Artikel 256
Allmänna bestämmelser

1.Administrativa anslag ska vara icke-differentierade anslag.

2.De administrativa anslag som omfattas av denna avdelning anges i artikel 45.3.

Budgetmässiga åtaganden som avser administrativa anslag vilka är gemensamma för flera avdelningar i budgeten och förvaltas på ett övergripande plan får också bokföras övergripande i budgeträkenskaperna enligt den samlade redogörelse med en klassificering per typ som anges i artikel 45.3.

Motsvarande utgifter ska bokföras under de berörda budgetrubrikerna inom varje avdelning enligt samma fördelning som anslagen.

3.Administrativa utgifter som följer av avtal som har en löptid som överstiger ett budgetår, antingen på grund av lokal praxis eller därför att de gäller leverans av utrustning, ska belasta budgeten för det budgetår under vilket de effektueras.

4.Institutionernas hyresgarantier ska utgöras av en bankgaranti eller insättning på ett spärrat bankkonto som ska vara utställt i institutionens och hyresvärdens namn och uttryckt i euro, utom i vederbörligen motiverade fall.

När det gäller transaktioner i tredjeland får emellertid den behöriga utanordnaren, om det inte går att tillämpa någon av dessa former av hyresgarantier, acceptera andra former av garantier såvida dessa ger ett motsvarande skydd av unionens ekonomiska intressen.

5.Förskott får betalas ut till institutionernas personal och ledamöter enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna och de särskilda bestämmelser som gäller institutionernas ledamöter.

Artikel 257
Förskottsbetalningar

Utgifter enligt artikel 11.2 som enligt bestämmelser i lagar eller avtal ska betalas i förskott, såsom hyror eller liknande, får för betalningar från och med den 1 december belasta anslagen för det påföljande budgetåret. I dessa fall ska den gräns som anges i artikel 11.2 inte tillämpas.

Artikel 258
Särskilda bestämmelser om fastighetsprojekt

1.Varje institution ska senast den 1 juni varje år tillhandahålla Europaparlamentet och rådet ett arbetsdokument om sin fastighetspolitik där följande uppgifter ska ingå:

a)För varje fastighet, utgifter och yta som täcks av anslagen under de motsvarande budgetposterna. Utgifterna ska omfatta kostnaderna för inredning av fastigheterna. De ska inte innefatta avgifter.

b)Förväntad utveckling för den övergripande planeringen av ytor och lokaliseringar under de kommande åren, med en beskrivning av de fastighetsprojekt i planeringsfasen som redan är fastställda.

c)Slutliga villkor och kostnader liksom relevant information om projektgenomförande av nya fastighetsprojekt som tidigare inlämnats till Europaparlamentet och rådet enligt det förfarande som fastställs i punkterna 2 och 3 och som inte ingår i föregående års arbetsdokument.

2.För fastighetsprojekt som kan få betydande ekonomiska konsekvenser för budgeten ska institutionen informera Europaparlamentet och rådet så tidigt som möjligt om den fastighetsyta som krävs och preliminär planering innan prospektering av den lokala marknaden äger rum i händelse av fastighetskontrakt, eller innan anbudsförfarande inleds i händelse av byggnadsarbeten.

3.För fastighetsprojekt som sannolikt kan få betydande ekonomiska konsekvenser för budgeten ska institutionen presentera fastighetsprojektet, särskilt dess detaljerade beräknade kostnader och dess finansiering inbegripet eventuell användning av inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i artikel 20.3 g, samt en förteckning över utkast till avtal som man avser använda, och begära godkännande från Europaparlamentet och rådet innan avtalen ingås. Om institutionen så begär, ska dokument i samband med fastighetsprojekt behandlas konfidentiellt.

Med undantag för force majeure ska Europaparlamentet och rådet överlägga om fastighetsprojektet inom fyra veckor från den dag då de två institutionerna mottog det.

Fastighetsprojektet ska anses vara godkänt vid utgången av denna fyraveckorsperiod, såvida inte Europaparlamentet eller rådet inom denna tidsperiod fattar ett beslut som går emot förslaget.

Om Europaparlamentet och/eller rådet inom denna fyraveckorsperiod framför vederbörligen motiverade tvivel, ska denna period förlängas en enda gång med två veckor.

Om Europaparlamentet eller rådet fattar ett beslut som går emot fastighetsprojektet, ska den berörda institutionen dra tillbaka förslaget och får då lägga fram ett nytt.

4.I händelse av force majeure får den information som föreskrivs i punkt 2 läggas fram tillsammans med fastighetsprojektet. Europaparlamentet och rådet ska överlägga om fastighetsprojektet inom två veckor från den dag då de två institutionerna mottog det. Fastighetsprojektet ska anses vara godkänt vid utgången av denna tvåveckorsperiod, såvida inte Europaparlamentet eller rådet inom denna tidsperiod fattar ett beslut som går emot förslaget.

5.Följande ska anses vara fastighetsprojekt som sannolikt kan få betydande ekonomiska konsekvenser för budgeten:

a)Förvärv av mark.

b)Förvärv, försäljning, strukturell renovering eller uppförande av fastigheter eller alla projekt som kombinerar dessa delar och som ska genomföras inom samma tidsram, vars kostnad uppgår till mer än 3 000 000 EUR.

c)Alla nya fastighetskontrakt (inbegripet nyttjanderätt, långtidshyra och förnyelse av befintliga fastighetskontrakt under mindre fördelaktiga villkor) som inte täcks av led b med årliga kostnader på åtminstone 750 000 EUR.

d)Utökning eller förnyelse av befintliga fastighetskontrakt (inbegripet nyttjanderätt och långtidshyra) under samma eller mer fördelaktiga villkor, med årliga kostnader på åtminstone 3 000 000 EUR.

Denna punkt ska också tillämpas på fastighetsprojekt av interinstitutionell art samt på unionsdelegationerna.

De tröskelvärden på 750 000 EUR eller 3 000 000 EUR som avses i leden b, c och d ska omfatta kostnaderna för inredning av fastigheten. I fråga om hyror och nyttjanderättsavtal ska tröskelvärdena omfatta kostnader för inredning av fastigheten men inte andra avgifter.

6.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16 får projekt för fastighetsförvärv finansieras genom ett lån, förutsatt att de på förhand godkänns av Europaparlamentet och rådet.

Lånen ska ingås och återbetalas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och med vederbörligt beaktande av unionens bästa finansiella intresse.

När en institution föreslår att ett förvärv ska finansieras genom ett lån, ska den berörda institutionen, tillsammans med begäran om förhandsgodkännande, lägga fram en finansieringsplan där det särskilt specificeras maximalt finansieringsbelopp, finansieringsperiod, finansieringstyp, finansieringsvillkor och besparingar jämfört med andra typer av avtal.

Europaparlamentet och rådet ska överlägga om begäran om förhandsgodkännande inom fyra veckor, som kan förlängas en enda gång med två veckor, från den dag då de två institutionerna mottog den. Ett förvärv genom lån ska anses förkastat om Europaparlamentet och rådet inte uttryckligen godkänt det inom denna tidsfrist.

Artikel 259
Förfarande för tidig information och förfarande för förhandsgodkännande

1.Det förfarande för tidig information som föreskrivs i artikel 258.2 och det förfarande för förhandsgodkännande som föreskrivs i artikel 258.3 ska inte tillämpas på förvärv av mark som sker kostnadsfritt eller till ett symboliskt belopp.

2.Det förfarande för tidig information och det förfarande för förhandsgodkännande som anges i artikel 258.1–258.5 ska inte tillämpas på bostadsfastigheter. Europaparlamentet och rådet får begära information om bostadsfastigheter av den ansvariga institutionen.

3.I fråga om fastighetsprojekt med koppling till unionens delegationer och kontor i tredjeland får den tidiga information som avses i artikel 258.2 under exceptionella eller brådskande politiska omständigheter överlämnas tillsammans med själva fastighetsprojektet i enlighet med artikel 258.3. I sådana fall ska förfarandena för tidig information och förhandsgodkännande genomföras så snart som möjligt.

4.Det förfarande för förhandsgodkännande som föreskrivs i artikel 258.3 och 258.4 ska inte gälla för förberedande avtal eller studier som behövs för att utvärdera fastighetsprojektets detaljerade kostnader och finansiering,

AVDELNING XVI SLUTBESTÄMMELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 260
Information till Europaparlamentet och rådet

Europaparlamentet och rådet ska ha rätt att erhålla alla relevanta upplysningar och förklaringar i budgetfrågor som tillhör deras respektive behörighet.

Artikel 261
Utövande av delegering

1.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 155, 69 och 70 ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Befogenheten att anta delegerade akter ska ges till kommissionen för en period som löper till och med den 31 december 2020. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast två år före den 31 december 2020. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med giltighetsperioderna för de efterföljande fleråriga budgetramarna, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av giltighetsperioden för den motsvarande fleråriga budgetramen.

3.Delegeringen av befogenhet får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

6.En delegerad akt ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

DEL 2
ÄNDRINGAR AV SEKTORSSPECIFIK LAGSTIFTNING

Artikel 262
Ändringar av förordning (EG) nr 2012/2002

Council Regulation (EC) No 2012/2002 51 is amended as follows:

1.I artikel 42.3 ska första stycket ersättas med följande:

När kommissionen har funnit att villkoren för att tillhandahålla ett finansiellt bidrag från fonden är uppfyllda ska kommissionen utan dröjsmål till Europaparlamentet och rådet lämna erforderliga förslag om att ta fonden i anspråk. Dessa förslag ska omfatta

a) alla tillgängliga uppgifter enligt punkt 1,

b) alla andra relevanta uppgifter som kommissionen har tillgång till,

c) bevis för att villkoren i artikel 2 är uppfyllda, och

d) en motivering till de belopp som föreslås”.

2.I artikel 4 ska punkt 4 ändras på följande sätt:

”4. När Europaparlamentet och rådet har antagit beslutet om att ta fonden i anspråk ska kommissionen anta ett beslut, genom en genomförandeakt, om att bevilja det finansiella bidraget från fonden och därefter omedelbart betala ut det finansiella bidraget som ett engångsbelopp till mottagarstaten. Om ett förskott har betalats ut i enlighet med artikel 4a, ska endast saldot betalas ut.”

Artikel 263
Ändringar av förordning (EU) nr 1296/2013

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 52 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 5 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Följande vägledande procentandelar ska som ett genomsnitt tillämpas under hela programperioden på de programdelar som anges i artikel 3.1:

a) Minst 18 % på programdelen Progress.

b) Minst 18 % på programdelen Eures.

c) Minst 18 % på programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap.”

2.Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Programdelen Progress ska stödja åtgärder inom ett eller flera av de tematiska avsnitt som förtecknas i leden a, b och c.

a) Sysselsättning, i synnerhet för bekämpning av ungdomsarbetslöshet.

b) Socialt skydd, social delaktighet samt minskning och förebyggande av fattigdom.

c) Arbetsvillkor.”

b)Punkt 2 ska ändras på följande sätt:

”2. Av de totala anslagen till programdelen Progress ska en avsevärd andel användas för att främja nyskapande sociala projekt som en metod för att testa och utvärdera innovativa lösningar med sikte på att genomföra dem i större skala.”

3.Artikel 19 ska ersättas med följande:

Artikel 19

Tematiska avsnitt och finansiering

Programdelen Eures ska stödja åtgärder inom ett eller flera tematiska avsnitt som förtecknas i leden a, b och c:

a) Lättillgänglighet i fråga om information om lediga platser, platsansökningar samt all tillhörande information för sökande och arbetsgivare.

b) Utveckling av tjänster för rekrytering och anställning av arbetstagare genom förmedling av lediga platser och platsansökningar på unionsnivå, i synnerhet riktade program för rörlighet.

c) Gränsöverskridande partnerskap.”

4.Artikel 25 ska ersättas med följande:

Artikel 25

Tematiska avsnitt och finansiering

Programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ska stödja åtgärder inom ett eller flera av de tematiska avsnitt som förtecknas i leden a och b:

a) Mikrofinansiering till utsatta grupper och mikroföretag.

b) Socialt entreprenörskap.”

5.Artikel 33 ska utgå.

Artikel 264
Ändringar av förordning (EU) nr 1301/2013

Förordning (EU) nr 1301/2013 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 3.1 ska led e ersättas med följande:

”Investering i utvecklingen av inneboende möjligheter genom fasta investeringar i utrustning och infrastruktur, inbegripet infrastruktur för kulturturism och hållbar turism, tjänster inriktade på företag, stöd till forsknings- och innovationsorgan samt investeringar i teknik och tillämpad forskning hos företag.”

2.I artikel 5.9 ska följande punkt läggas till som punkt e:

”e) stödja mottagandet och den sociala och ekonomiska integrationen av migranter och flyktingar”

3.I tabellen i bilaga I ska den text som inleds med ”Social infrastruktur” fram till och med slutet av tabellen ersättas med följande:

”Social infrastruktur

Barntillsyn och utbildning	personer	Kapacitet hos barntillsyns- och utbildningsinfrastruktur som får stöd
Hälso- och sjukvård	personer	Befolkning som har tillgång till förbättrade vårdtjänster
Boende	bostadsenheter	Återställda bostäder
	bostadsenheter	Återställda bostäder, varav för migranter och flyktingar (exklusive mottagningscentrum)
Migranter och flyktingar	personer	Kapacitet hos infrastruktur för migranter och flyktingar (annat än boende)

Stadsutveckling, specifika indikatorer

	personer	Befolkning i områden med integrerade strategier för stadsutveckling
	kvadratmeter	Nyskapade eller återställda grönområden i stadsområden
	kvadratmeter	Offentliga eller kommersiella byggnader som har byggts eller renoverats i stadsområden

Artikel 265
Ändringar av förordning (EU) nr 1303/2013

Förordning (EU) nr 1303/2013 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 2 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 10 ska ersättas med följande:

”10. stödmottagare: ett offentligt eller privat organ eller en fysisk person, med ansvar för att inleda eller för att både inleda och genomföra insatser; när det gäller statligt stöd, enligt definitionen i punkt 13 i denna artikel, det organ som tar emot stödet, och när det gäller finansieringsinstrument inom ramen för del två avdelning IV i denna förordning det organ som genomför finansieringsinstrumentet eller fondandelsfonden, beroende på vad som är lämpligt.”

b)Punkt 31 ska ersättas med följande:

”31. makroregional strategi: en integrerad ram som kan få stöd från bl.a. de europeiska struktur- och investeringsfonderna och som är avsedd att hantera utmaningar som är gemensamma för ett avgränsat geografiskt område som avser medlemsstater och tredjeländer i samma geografiska område som därigenom gagnas av stärkt samarbete som bidrar till uppnåendet av ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.”

2.I artikel 4.7 ska hänvisningen till ”artikel 59 i budgetförordningen” ersättas med ” artikel 62 i budgetförordningen”.

3.I artikel 4 ska punkt 8 ersättas med följande:

”8. Kommissionen och medlemsstaterna ska respektera principen om sund ekonomisk förvaltning i enlighet med artiklarna 34, 34.1 och 59 i budgetförordningen.”

4.I artikel 9 ska följande stycke läggas till:

”De prioriteringar som fastställts för var och en av de europeiska struktur- och investeringsfonderna i de fondspecifika bestämmelserna ska särskilt omfatta den lämpliga användningen av varje fond på områdena migration och asyl.”

5.I artikel 16 ska följande punkt införas som punkt 4a:

”4a. I tillämpliga fall ska medlemsstaten varje år senast den 31 januari lägga fram en ändrad partnerskapsöverenskommelse efter det att kommissionen under föregående kalenderår godtagit ändringar av ett eller flera program i enlighet med artikel 30.2 andra stycket.

Kommissionen ska senast den 31 mars varje år anta ett beslut som bekräftar att ändringarna av partnerskapsavtalet återspeglar en eller flera programändringar som kommissionen godkänt under föregående kalenderår.

Det beslutet kan omfatta ändringar av andra delar av partnerskapsöverenskommelsen i enlighet med det förslag som avses i punkt 4, förutsatt att förslaget lämnats till kommissionen senast den 31 december föregående kalenderår.”.

6.Följande artikel ska införas som artikel 30a:

”Artikel 30a

1. En del av en medlemsstats anslag från de europeiska struktur- och investeringsfonderna kan, på den medlemsstatens begäran och i samförstånd med kommissionen, överföras till ett eller flera instrument som inrättats enligt budgetförordningen eller enligt sektorsspecifika förordningar eller för att öka Efsis riskhanteringsförmåga i enlighet med artikel 125 i budgetförordningen. Begäran om överföring av anslaget från de europeiska struktur- och investeringsfonderna bör lämnas in före den 30 september.

2. Endast anslag för kommande år i ett programs finansieringsplan får överföras.

3. Ansökan ska åtföljas av ett förslag om ändring av det eller de program från vilket eller vilka överföringen kommer att göras. Motsvarande ändringar av programmet och partnerskapsöverenskommelsen ska göras i enlighet med artikel 30.2 där det för varje relevant år ska anges vilket totalt belopp som överförs till kommissionen.”

7.I artikel 32 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. När den urvalskommitté för lokalt ledda utvecklingsstrategier som inrättats i enlighet med artikel 33.3 fastställer att genomförandet av den utvalda lokalt ledda utvecklingsstrategin kräver stöd från mer än en fond kan den i enlighet med nationella bestämmelser och förfaranden utse en samordnande fond som ska stödja alla kostnader för förberedelser, löpande kostnader och ledningskostnader enligt artikel 35.1 a, d och e för den lokalt ledda utvecklingsstrategin.”

8.I artikel 34 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. De lokala aktionsgrupperna ska ha följande uppgifter:

a) Bygga upp kapaciteten hos de lokala aktörerna att utveckla och genomföra insatser, även genom att främja deras projektförvaltningskapacitet.

b) Införa ett icke-diskriminerande och öppet urvalsförfarande som inte leder till intressekonflikter, som säkerställer att minst 50 % av rösterna i urvalsbesluten avges av parter som inte är offentliga myndigheter och som gör det möjligt att genomföra urval med ett skriftligt förfarande.

c) Införa och godkänna icke-diskriminerande objektiva kriterier för urval av insatser, som säkrar överensstämmelse med den lokalt ledda utvecklingsstrategin genom att prioritera dessa insatser efter hur väl de bidrar till att uppnå målen för strategin.

d) Förbereda och offentliggöra inbjudningar att lämna förslag eller ett förfarande för att kontinuerligt lämna in projekt.

e) Ta emot och bedöma ansökningar om stöd.

f) Välja ut insatser och fastställa stödbeloppet och lägga fram förslagen till det organ som är ansvarigt för att slutkontrollen av stödberättigande innan de godkänns.

g) Övervaka genomförandet av den lokalt ledda utvecklingsstrategin och de insatser som får stöd samt genomföra särskilda utvärderingar kopplade till den strategin.

Om lokala aktionsgrupper utför uppgifter som inte omfattas av leden a–g som faller inom ansvarsområdet för den förvaltande eller den attesterande myndigheten eller för det utbetalande organet, ska de lokala aktionsgrupperna utses till förmedlande organ i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna.”

9.I artikel 36 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten kan delegera vissa uppgifter i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna till ett eller fler förmedlande organ, som kan vara lokala myndigheter, regionala utvecklingsorgan eller icke-statliga organisationer, kopplat till förvaltningen och genomförandet av en integrerad territoriell investering.”

10.Artikel 37 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 c ska ersättas med följande:

”c) En uppskattning av de ytterligare offentliga och privata medel som kan anskaffas genom finansieringsinstrumentet ned till slutmottagarnivå (förväntad hävstångseffekt), om så är relevant inklusive en bedömning av behovet av och nivån på förmånliga ersättningar för att attrahera motpartsmedel från privata källor och/eller en beskrivning av de mekanismer som ska användas för att fastställa behovet och omfattningen av sådan differentierad behandling, till exempel ett konkurrenskraftigt eller tillräckligt oberoende bedömningsförfarande.

b) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”Den förhandsbedömning som avses i punkt 2 kan ta hänsyn till den förhandsbedömning som utförs i enlighet med artikel 202.1 h i budgetförordningen och kan genomföras i etapper. Den ska under alla omständigheter slutföras innan den förvaltande myndigheten beslutar att lämna programbidrag till ett finansieringsinstrument.”

11.Artikel 38 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska följande led införas:

”c) Finansieringsinstrument som gör det möjligt att kombinera sådana bidrag med EIB:s finansiella produkter inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar.”

b)Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

i) Första stycket ska ändras på följande sätt:

Leden b och c ska ersättas med följande:

”b) delegera uppgifter i samband med genomförandet, genom direkt tilldelning av ett kontrakt, till

i) EIB,

ii) ett internationellt finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare,

iii) en statligt ägd bank eller ett statligt ägt finansinstitut, som etablerats som en rättslig enhet som bedriver finansiell verksamhet på yrkesmässig basis och som uppfyller samtliga följande villkor:

–det finns inget direkt privat kapitaldeltagande med undantag för icke-kontrollerande och icke-blockerande former av privata kapitalandelar som föreskrivs enligt bestämmelser i nationell lagstiftning, i överensstämmelse med fördragen, och som inte utövar ett avgörande inflytande över banken eller institutet i fråga;

–den är verksam inom ramen för ett offentligrättsligt mandat som den fått av en medlemsstats berörda myndighet på nationell eller regional nivå för att bedriva verksamhet för ekonomisk utveckling som ett bidrag till målen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna;

–den bedriver sin verksamhet i regioner och inom politikområden och sektorer för vilka tillgång till finansiering från marknadskällor inte är allmänt tillgänglig eller tillräcklig;

–den har en affärsstrategi som för att säkerställa långsiktig finansiell bärkraft inte är baserad på vinstmaximering;

–det är inte en direkt mottagare av insättningar från allmänheten;

–den är föremål för tillsyn av en oberoende myndighet i enlighet med nationell lagstiftning,

c) delegera uppgifter i samband med genomförandet till ett annat offentligrättsligt eller privaträttsligt organ, eller”.

- Följande led ska läggas till som led d:

”d) utföra uppgifter i samband med genomförandet direkt, när det gäller finansieringsinstrument som består enbart av lån eller garantier. I det fallet ska den förvaltande myndigheten betraktas som stödmottagare enligt definitionen i artikel 2.10.”.

ii) Andra stycket ska ersättas med följande:

”Vid genomförandet av finansieringsinstrumentet ska de organ som avses i leden a–d i första stycket säkerställa att tillämplig rätt följs, inbegripet bestämmelser avseende de europeiska struktur- och investeringsfonderna, statligt stöd, offentlig upphandling och relevanta normer samt tillämplig lagstiftning om förhindrande av penningtvätt, kamp mot terrorism, skattebedrägeri och skatteundandragande. Dessa organ får inte använda eller ägna sig åt strukturer för skatteflykt, särskilt aggressiva skatteplaneringssystem eller aggressiv skatteplaneringspraxis som inte uppfyller kriterier för god förvaltning på skatteområdet, i enlighet med EU-lagstiftningen, inbegripet kommissionens rekommendationer och meddelanden eller andra formella tillkännagivanden från kommissionen. De får inte vara etablerade och, med avseende på genomförandet av finansiella transaktioner och budgetgarantier, inte upprätthålla affärsförbindelser med enheter som är registrerade i jurisdiktioner som inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpningen av internationella beskattningsnormer om transparens och informationsutbyte. Dessa organ kan på eget ansvar ingå avtal med finansiella intermediärer när det gäller genomförandet av finansiella transaktioner. De ska införliva kraven i denna punkt i sina avtal med de finansiella intermediärer som valts ut att delta i verkställandet av finansiella transaktioner inom ramen för sådana avtal.”

c) Punkterna 5 och 6 ska ersättas med följande:

”5. De organ som avses i punkt 4 första stycket a, b och c får, när de genomför fondandelsfonder, anförtro delar av förvaltningen åt finansiella intermediärer, förutsatt att de organen på eget ansvar ser till att dessa intermediärer uppfyller kriterierna i artiklarna 150.2, 202.2 och 202.4 i budgetförordningen. De finansiella intermediärerna ska väljas ut på ett öppet, proportionellt och icke-diskriminerande sätt, som inte leder till intressekonflikter.

6. De organ som avses i punkt 4 första stycket b och c till vilka genomförandeuppgifter har delegerats ska öppna förvaltningskonton i eget namn för den förvaltande myndighetens räkning, eller inrätta finansieringsinstrumentet som en separat ekonomisk enhet inom ett finansinstitut. Om det rör sig om en separat ekonomisk enhet ska programresurser som investeras i finansieringsinstrumentet bokföras separat från övriga tillgängliga resurser inom finansinstitutet. Tillgångarna på förvaltningskonton och sådana separata ekonomiska enheter ska förvaltas enligt principen om sund ekonomisk förvaltning samt enligt lämpliga försiktighetsprinciper och ska ha en tillräcklig likviditet.”

d) Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. För finansieringsinstrument som genomförs enligt punkt 4 första stycket c ska villkoren för bidrag från program till finansieringsinstrument fastställas i ett strategidokument i enlighet med bilaga IV som ska granskas av övervakningskommittén.”

12.Artikel 39 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 första stycket första meningen ska ersättas med följande:

”Medlemsstaterna kan använda Eruf och Ejflu under den berättigandeperiod som anges i artikel 65.2 för att föreskriva om ekonomiska bidrag till de finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 a i denna förordning, och som genomförs indirekt av kommissionen med EIB i enlighet med artikel 61.1 c iii och artikel 201.4 i budgetförordningen, i fråga om följande:”

b)Punkt 4 ska ändras på följande sätt:

i)Led a ska ersättas med följande:

”Genom undantag från artikel 37.2 ska det basera sig på en förhandsbedömning av EIB och kommissionen på unionsnivå eller, om mer aktuella uppgifter finns tillgängliga, på en nationell eller regional förhandbedömning av den deltagande medlemsstaten.

På grundval av de tillgängliga datakällorna om lånefinansiering och SMF ska förhandsbedömningen bland annat omfatta en analys av finansieringsbehoven för SMF på relevant nivå, villkoren för och behovet av finansiering för SMF samt en angivelse om finansieringsklyftan för SMF, en profil för den ekonomiska och finansiella situationen på relevant nivå för SMF, den minsta kritiska massa för de totala bidragen, en uppskattning av den totala lånevolymen till följd av sådana bidrag samt det mervärde som detta tillför.”

ii)Punkt b ska ersättas med följande:

”Varje deltagande medlemsstat ska ge bidraget som en del av ett särskilt insatsområde inom ett program när det gäller bidraget från Eruf, eller ett enhetligt nationellt program per ekonomiskt bidrag från Eruf och Ejflu som stöd till det tematiska målet i artikel 9 första stycket punkt 3.”

c)Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Genom undantag från artikel 41.1 och 41.2 vad gäller de ekonomiska bidrag som avses i punkt 2 i den här artikeln ska medlemsstatens betalningsansökan till kommissionen göras på grundval av 100 % av de belopp som medlemsstaten ska betala till EIB i enlighet med den tidsplan som fastställts i det finansieringsavtal som avses i punkt 4 första stycket led c i den här artikeln. Betalningsansökningarna ska basera sig på de belopp som EIB krävt och som anses nödvändiga för att täcka åtagandena enligt garantiavtal eller värdepapperiseringstransaktioner som ska avslutas inom de tre därpå följande månaderna. Betalningar från medlemsstater till EIB ska göras omedelbart och i vilket fall som helst innan åtagandena inkommit till EIB.”.

d) Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. När ett program avslutas ska de stödberättigande utgifter som avses i artikel 42.1 a och b vara det totala programbidragsbelopp som betalats till finansieringsinstrumentet och som ska motsvara

a) för den verksamhet som avses i punkt 2 första stycket a, de resurser som avses i artikel 42.1 första stycket b,

b) för den verksamhet som avses i punkt 2 första stycket b, det totala beloppet för den nya lånefinansieringen till följd av värdepapperiseringstransaktionerna, som betalats ut till förmån för stödberättigade SMF inom den stödberättigande period som fastställts i artikel 65.2.”.

13.Följande artikel ska införas som artikel 39a:

”Artikel 39a

De europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag till finansieringsinstrument som gör det möjligt att kombinera sådana bidrag med EIB:s finansiella produkter inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar

1. Medlemsstaterna kan använda de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att lämna ett bidrag till de finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 c för att attrahera ytterligare investeringar från den privata sektorn.

2. Det bidrag som avses i punkt 1 får inte överskrida 25 % av det totala stödet till slutmottagarna. I de mindre utvecklade regioner som avses i artikel 120.3 b kan det finansiella bidraget överstiga 25 % om det vederbörligen motiveras genom förhandsbedömningen, men får inte överstiga 50 %. Det totala stöd som avses i denna punkt ska omfatta det totala beloppet av nya lån och garanterade lån samt investeringar i eget kapital eller därmed likställt kapital som tillhandahålls slutmottagare. De garanterade lån som avses i denna punkt ska endast beaktas i den mån som medlen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna anslagits för garantiavtal som beräknats på grundval av en försiktig förhandsbedömning av riskerna, som omfattar flera belopp av nya lån.

3. Genom undantag från artikel 37.2 kan bidrag enligt punkt 1 baseras på den förberedande bedömning, inklusive tillbörlig aktsamhet, som EIB utför för dess bidrag till den finansiella produkten inom ramen för Efsi.

4. De förvaltande myndigheternas rapportering enligt artikel 46 om insatser som omfattar finansieringsinstrument enligt denna artikel ska baseras på de uppgifter som EIB innehar för sin rapportering enligt artikel 16.1 och 16.2 i Efsi-förordningen, kompletterat av de ytterligare uppgifter som krävs enligt artikel 46.2.

5. När den förvaltande myndigheten bidrar till de finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 c får den inte göra något av följande:

a) Investera i kapitalet i en befintlig eller nyinrättad juridisk person som inrättats för att genomföra investeringar i slutmottagare i enlighet med målen för de respektive europeiska struktur- och investeringsfonder som kommer att utföra uppgifter i samband med genomförandet.

b) Delegera uppgifter i samband med genomförandet till ett finansinstitut, som antingen ska öppna ett förvaltningskonto i dess namn och för den förvaltande myndighetens räkning eller inrätta en separat ekonomisk enhet inom finansinstitutet för programbidraget. Om det rör sig om en separat ekonomisk enhet ska programresurser som investeras i finansieringsinstrumentet bokföras separat från övriga tillgängliga resurser inom finansinstitutet. Tillgångarna på förvaltningskonton och sådana separata ekonomiska enheter ska förvaltas enligt principen om sund ekonomisk förvaltning samt enligt lämpliga försiktighetsprinciper och ska ha en tillräcklig likviditet.

Vid tillämpningen av denna artikel kan ett finansieringsinstrument också ta formen av eller vara en del av en investeringsplattform i enlighet med artikel 2.4 i Efsi-förordningen, förutsatt att investeringsplattformen tar formen av ett företag för särskilt ändamål eller ett så kallat managed account.

6. Vid genomförandet av finansieringsinstrument enligt artikel 38.1 ska de organ som avses i punkt 2 i denna artikel säkerställa att tillämplig rätt följs, inbegripet bestämmelser avseende de europeiska struktur- och investeringsfonderna, statligt stöd, offentlig upphandling och relevanta normer samt tillämplig lagstiftning om förhindrande av penningtvätt, kamp mot terrorism, skattebedrägeri och skatteundandragande. Dessa organ ska inte använda eller ägna sig åt strukturer för skatteflykt, särskilt aggressiva skatteplaneringssystem, eller metoder som inte uppfyller kriterier för god förvaltning på skatteområdet, i enlighet med EU-lagstiftningen, inbegripet kommissionens rekommendationer och meddelanden eller andra formella tillkännagivanden från kommissionen. De ska inte vara etablerade och, med avseende på genomförandet av finansiella transaktioner och budgetgarantier, inte upprätthålla affärsförbindelser med enheter som är registrerade i jurisdiktioner som inte samarbetar med unionen i fråga om tillämpningen av internationella beskattningsnormer om transparens och informationsutbyte. Dessa organ kan på eget ansvar ingå avtal med finansiella intermediärer när det gäller genomförandet av finansiella transaktioner. De ska införliva kraven i denna punkt i sina avtal med de finansiella intermediärer som valts ut att delta i verkställandet av finansiella transaktioner inom ramen för sådana avtal.

7. De organ som avses i punkt 2 i denna artikel får, när de genomför fondandelsfonder, anförtro delar av förvaltningen åt finansiella intermediärer, förutsatt att de organen på eget ansvar ser till att dessa intermediärer uppfyller kriterierna i artiklarna 201.4, 202.1 och 202.2 i budgetförordningen. De finansiella intermediärerna ska väljas ut på ett öppet, proportionellt och icke-diskriminerande sätt, som inte leder till intressekonflikter.

8. Om förvaltande myndigheter bidrar till med programmedel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till ett befintligt instrument enligt artikel 38.1 c, vars fondförvaltare redan har utvalts av EIB, internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare, eller en statligt ägd bank eller ett statligt ägt finansinstitut, som etablerats som en rättslig enhet som bedriver finansiell verksamhet på yrkesmässig basis och uppfyller de villkor som fastställs i artikel 38.4 b iii, ska de delegera uppgifter i samband med genomförandet till ett denna fondförvaltare genom tilldelning av ett direkt kontrakt.

9. Genom undantag från artikel 41.1 och 41.2 ska ansökningar om mellanliggande betalningar, när det gäller bidrag till finansieringsinstrument enligt punkt 8 i denna artikel, ske i takt med betalningsplanen i finansieringsavtalet. Den betalningsplan som avses i den första meningen ska motsvara den betalningsplan som överenskommits för andra investerare i samma finansieringsinstrument.

10. Villkoren för bidragen enligt artikel 38.1 c ska anges i finansieringsavtalet i enlighet med bilaga IV på följande nivåer:

a) I tillämpliga fall mellan den förvaltande myndighetens vederbörligen bemyndigade företrädare och det organ som genomför fondandelsfonden.

b) Mellan den förvaltande myndighetens vederbörligen bemyndigade företrädare, eller i tillämpliga mellan det organ som genomför fondandelsfonden, och det organ som genomför finansieringsinstrumentet.

11. För bidrag enligt punkt 1 till investeringsplattformar som får bidrag från instrument som inrättats på unionsnivå, ska överensstämmelse med bestämmelserna om statligt stöd säkerställas i enlighet med artikel 202.2 c i budgetförordningen.

12. Vid finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 c som tar formen av ett garantiinstrument kan europeiska struktur- och investeringsfonder bidra till lägre prioriterade trancher och/eller mellanliggande trancher i portföljer av lån som också omfattas av Efsis unionsgaranti.

13. När det gäller Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EHFF kan en separat prioritering, och när det gäller Ejflu, en separat insatstyp, med en medfinansieringsgrad på upp till 100 %, inrättas inom ett program för att stödja insatser som genomförs genom finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 c.

14. Utan hinder av artiklarna 70 och 93.1 kan bidrag enligt punkt 1 i denna artikel användas för att ge upphov till finansiering i form av lån och eget kapital på medlemsstatens hela territorium utan hänsyn till regionkategorier, om inte annat framgår av finansieringsavtalet.

15. Före utgången av 2019 ska kommissionen göra en översyn av tillämpningen av denna artikel och ska om så är lämpligt för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag.”.

14.Artikel 40 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1. De myndigheter som utsetts i enlighet med artikel 124 i denna förordning och artikel 65 i Ejflu-förordningen får inte genomföra kontroller på plats hos EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare, för finansieringsinstrument som genomförts av dem.

De utsedda myndigheterna ska dock genomföra kontroller i enlighet med artikel 125.5 hos andra organ som genomför finansieringsinstrumenten inom deras respektive medlemsstats jurisdiktion och, om nödvändigt, hos slutmottagaren.

EIB och andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska med varje betalningsansökan lämna kontrollrapporter till de utsedda myndigheterna. De ska också till kommissionen och de utsedda myndigheterna lämna en årlig revisionsrapport som utarbetats av dessa organs externa revisorer.

Kommissionen ska ges befogenheter att anta en genomförandeakt vad gäller modellerna för kontrollrapporterna och de årliga revisionsrapporterna i det första stycket i denna punkt.

Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 105.2.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 127 och artikel 9 i förordning (EU) nr 1306/2013 får de myndigheter som ansvarar för revisionen av programmen inte genomföra revisioner på plats avseende EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare, för finansieringsinstrument som genomförts av dem.

De organ som ansvarar för revisionen av program ska genomföra revisioner av insatser samt av förvaltnings- och kontrollsystem hos andra organ som genomför finansieringsinstrumenten i sina respektive medlemsstater och hos slutmottagare om villkoren i artikel 40.3 är uppfyllda.

Kommissionen får genomföra revisioner hos de organ som avses i punkt 1, om den drar slutsatsen att det är nödvändigt för att erhålla rimlig säkerhet med tanke på de identifierade riskerna.”

b)Följande punkt ska införas som punkt 5a:

”5a. Genom undantag från artikel 143.4 i denna förordning och från artikel 56 andra stycket i förordning (EU) nr 1306/2013 får, i insatser som omfattar finansieringsinstrument, det bidrag som ställs in i enlighet med artikel 143.2 i denna förordning eller i enlighet med artikel 56 första stycket i förordning (EU) nr 1306/2013, som en följd av en enskild oriktighet, återanvändas inom samma insats på följande villkor:

a) Om den oriktighet som ger upphov till inställandet av bidraget upptäcks hos slutmottagaren får det inställda bidraget återanvändas endast för andra slutmottagare inom samma finansieringsinstrument.

b) Om den oriktighet som ger upphov till inställandet av bidraget påvisas hos den finansiella intermediären inom en fondandelsfond får det inställda bidraget återanvändas endast för andra finansiella intermediärer eller för andra slutmottagare inom samma finansieringsinstrument.

Om den oriktighet som ger upphov till inställandet av bidraget påvisas hos det organ som genomför fondandelsfonden får det inställda bidraget inte återanvändas inom samma insats.

Om en finansiell korrigering görs för en systembetingad oriktighet får det inställda bidraget inte återanvändas för insatser som påverkas av den systembetingade oriktigheten.”

15.I artikel 4.1 ska den första meningen i första stycket ersättas med följande:

”1. När det gäller finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 a och c och finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 b som har genomförts i enlighet med artikel 38.4 a och 38.4 b, ska mellanliggande betalningar tillämpas stegvis för programbidrag till finansieringsinstrumentet under stödberättigandeperioden som fastställs i artikel 65.2 (nedan kallad stödberättigandeperioden), i enlighet med följande villkor:”

16.I artikel 42.5 ska första stycket ersättas med följande:

”Om de förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter som avses i punkt 1 första stycket d och punkt 2 i denna artikel tas ut av det organ som genomför fondandelsfonden eller de organ som genomför finansieringsinstrumenten i enlighet med artikel 38.1 c och 38.4 a och b, får de inte överstiga de tröskelvärden som fastställs i den delegerade akt som avses i punkt 6 i den här artikeln. Förvaltningskostnader ska omfatta direkta eller indirekta kostnadsposter som återbetalas mot verifikationer för kostnaderna, förvaltningsavgifter ska i tillämpliga fall hänvisa till ett överenskommet pris för tillhandahållna tjänster fastställt via ett konkurrensutsatt marknadsförfarande. Förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter ska grundas på en resultatbaserad beräkningsmetod.”.

17.Följande artikel ska införas som artikel 43a:

”Artikel 43a

Differentierad behandling av investerare

1. Stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till finansieringsinstrument som investerats i slutmottagare och vinster och annat resultat eller annan avkastning, såsom räntor, garantiavgifter, utdelningar, kapitalvinster eller andra inkomster från investeringar och som kan härledas från de europeiska struktur- och investeringsfondernas stöd, får användas för differentierad behandling av privata investerare, samt av EIB vid användning av EU-garantin i enlighet med förordning (EU) 2015/1017. Sådan differentierad behandling ska motiveras av behovet att attrahera privata motpartsmedel.

2. Behovet av och nivån på den differentierade behandling som avses i punkt 1 ska fastställas i förhandsbedömningen.

3. Den differentierade behandlingen får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att skapa incitament för att attrahera privata motpartsmedel. Den ska inte överkompensera privata investerare och EIB vid användning av EU-garantin i enlighet med förordning (EU) 2015/1017. Anpassning av räntor ska säkerställas genom lämplig risk- och vinstdelning.

4. Differentierad behandling av privata investerare ska ske utan att det påverkar unionsbestämmelser om statligt stöd.”

18.I artikel 44 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Utan att det påverkar artikel 43a ska medel som betalas tillbaka till finansieringsinstrumenten från investeringar eller från frigjorda medel från garantiavtal, inbegripet återbetalningar av kapital och kapitalvinster och andra inkomster, såsom räntor, garantiavgifter, utdelningar, kapitalvinster eller andra inkomster från investeringar och som kan härledas från de europeiska struktur- och investeringsfondernas stöd, återinvesteras för följande syften, upp till de nödvändiga beloppen och i den ordning som överenskommits i de relevanta finansieringsavtalen:

a) Ytterligare investeringar genom samma eller andra finansieringsinstrument, i enlighet med de specifika mål som fastställts inom en prioritering.

b) I tillämpliga fall, för att täcka förlusterna i det nominella beloppet av bidraget från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till finansieringsinstrumentet som är resultatet av negativ ränta, om sådana förluster uppkommer trots aktiv likviditetsförvaltning av de organ som genomför finansieringsinstrument.

c) I tillämpliga fall, återbetalning av förvaltningskostnader och betalning av förvaltningsavgifter för finansieringsinstrumentet.”

19.I artikel 46.2 första stycket ska leden g och h ersättas med följande:

”g) Ränta och andra vinster som genererats genom stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till finansieringsinstrument och programmedel som betalats tillbaka till finansieringsinstrument från investeringar i enlighet med artiklarna 43 och 44 och belopp som använts för differentierad behandling i enlighet med artikel 43a. h) Framgången med att uppnå den förväntade hävstångseffekten för investeringar gjorda av finansieringsinstrumentet och deltagande.”.

20.I artikel 56 ska punkt 5 utgå.

21.I artikel 57 ska punkt 3 utgå.

22.I artikel 58 ska punkt 1 ändras på följande sätt:

a)Hänvisningen till ”artikel 60 i budgetförordningen” ska ersättas med ”artikel 149 i budgetförordningen”.

b)Följande stycke ska läggas till i slutet av punkt 1:

”Beroende på syftet kan de åtgärder som avses i denna artikel finansieras antingen som operativa eller administrativa utgifter”.

23.Artikel 59 ska ändras på följande sätt:

a)Följande punkt ska läggas till som punkt 1a:

”Var och en av de europeiska struktur- och investeringsfonderna får stödja transaktioner avseende tekniskt stöd som är stödberättigande inom någon av de andra europeiska struktur- och investeringsfonderna.”

b)Följande punkt ska läggas till som punkt 3:

”Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 får medlemsstaterna genomföra de insatser som avses i punkt 1 genom direkt tilldelning av ett kontrakt, till

i) EIB,

ii) ett internationellt finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare,

iii) en statligt ägd bank eller ett statligt ägt finansinstitut, enligt definitionen i artikel 38.4 b iii.”.

24.Artikel 61 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 3 ska ett nytt led införas efter led a som led aa:

”Tillämpning av en inkomstprocentsats enligt en schablonsats, fastställd av en medlemsstat för en sektor eller undersektor som inte omfattas av led a. Före tillämpningen av schablonsatsen ska den ansvariga revisionsmyndigheten försäkra sig själv om at schablonsatsen har fastställts enligt en rättvis och kontrollerbar metod baserad på äldre uppgifter eller objektiva kriterier.”.

b)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”Som ett alternativ till att tillämpa metoderna i punkt 3 får den maximala medfinansieringsgrad som avses i artikel 60.1 på begäran av en medlemsstat minskas för ett insatsområde eller en åtgärd enligt vilket alla insatser som ska beviljas stöd inom ramen för det prioriterade området eller den åtgärden kan tillämpa en enhetlig schablonsats i enlighet med punkt 3 första stycket a. Minskningen ska inte understiga det belopp som beräknats genom att multiplicera den maximala medfinansieringsgrad för unionen som är tillämplig i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna med den schablonsats som avses i punkt 3 första stycket a.”

c)Punkt 7 h ska ersättas med följande:

”insatser vars stödbelopp eller stödnivåer fastställs i bilaga II till Ejflu-förordningen eller i EHFF-förordningen”.

25.Artikel 65 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 8 ska ändras på följande sätt:

i)Led h ska ersättas med följande:

”insatser vars stödbelopp eller stödnivåer fastställs i bilaga II till Ejflu-förordningen eller i EHFF-förordningen med undantag för de insatser för vilka det hänvisas till denna punkt inom ramen för EHFF-förordningen, eller”

ii)Led i ska ersättas med följande:

”i) insatser vars sammanlagda stödberättigande kostnad inte överstiger 100 000 EUR.”.

b)Punkt 11 ska ersättas med följande:

”11. En insats kan få stöd från en eller flera europeiska struktur- och investeringsfonder eller från ett eller flera program och från andra unionsinstrument, förutsatt att den utgift som deklarerats i en betalningsansökan för en av de europeiska struktur- och investeringsfonderna inte får stöd från någon annan fond eller något annat unionsinstrument eller stöd från samma fond inom ett annat program. Det utgiftsbelopp som ska införas i en betalningsansökan för en av de europeiska struktur- och investeringsfonderna kan beräknas för var och en av de europeiska struktur- och investeringsfonderna på proportionella grunder i enlighet med det dokument som fastställer stödvillkoren.”

26.Artikel 67 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i)Led c ska ersättas med följande:

”Klumpsummor.”

ii) Följande led ska införas:

”e) Finansiering som inte är kopplad till kostnaderna för de relevanta insatserna men som är baserad på uppfyllandet av villkor som har samband med framsteg i genomförandet eller uppnåendet av programmens mål. De närmare bestämmelserna om finansieringsvillkoren och tillämpningen av dessa ska fastställas i delegerade akter som antas i enlighet med det bemyndigande som anges i punkt 5.”

b)Följande punkt ska införas som punkt 2a:

”2a. För en insats eller projekt som inte omfattas av punkt 4 första meningen och som får stöd från Eruf och ESF ska bidrag och återbetalningspliktigt stöd för vilket det offentliga stödet inte överstiger 100 000 EUR ta formen av standardiserade skalor av enhetskostnader, klumpsummor eller schablonsatser, förutom för insatser som får stöd inom ramen för en statlig stödordning som inte utgör stöd av mindre betydelse.”

c)Punkt 5 ska ändras på följande sätt:

i) Led a ska ersättas med följande:

”a) En rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod baserad på

i) statistiska uppgifter eller annan objektiv information,

ii) kontrollerade historiska uppgifter för enskilda stödmottagare,

iii) tillämpning av normala rutiner för kostnadsredovisning för enskilda stödmottagare, eller

iv) utkast till budgetar som fastställs från fall till fall och godkänns på förhand av den förvaltande myndigheten, om det offentliga stödet inte överskrider 100 000 EUR.”.

ii)Följande stycke ska läggas till:

”Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 149 när det gäller definitionen av de standardiserade skalor av enhetskostnader eller den finansiering till schablonsatser som avses i punkt 1 första stycket punkterna b och d, de därmed sammanhängande metoder som avses i denna punkt första stycket a samt den form av stöd som avses i punkt 1 första stycket e.”.

27.Artikel 68 ska ersättas med följande:

”Artikel 68

Finansiering till schablonsatser för indirekta kostnader avseende bidrag och återbetalningspliktigt stöd

Om genomförandet av en insats ger upphov till indirekta kostnader, får de beräknas som en schablonsats på ett av följande sätt:

a) En schablonsats på upp till 25 % av stödberättigande direkta kostnader, under förutsättning att satsen beräknas på grundval av en rättvis och kontrollerbar beräkningsmetod eller en metod som tillämpas inom bidragssystem som finansieras helt och hållet av medlemsstaten för liknande typer av insatser och stödmottagare.

b) En schablonsats på upp till 15 % av stödberättigande direkta personalkostnader utan något krav på att medlemsstaten ska göra en beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen.

c) En schablonsats på stödberättigande direkta kostnader baserad på befintliga metoder och motsvarande satser, som tillämpas i unionens program för liknande typer av insatser och stödmottagare.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 142 rörande definitionen av den schablonsats och de metoder som avses i första stycket led c i denna punkt.”.

28.Följande artiklar ska införas som artiklarna 68a och 68b:

”Artikel 68a

Personalkostnader för bidrag och återbetalningspliktigt stöd

1. De direkta personalkostnaderna för en insats får beräknas som ett schablonbelopp upp till 20 % av insatsens andra direkta kostnader än personalkostnader.

2. För att fastställa personalkostnader får timsatsen beräknas genom att de senaste dokumenterade årliga bruttopersonalkostnaderna divideras med 1 720 timmar för personer som arbetar heltid, eller med motsvarande proportionell andel av 1720 timmar, för personer som arbetar deltid. Det totala antalet timmar som deklareras per person per år får inte överstiga det antal timmar som används för beräkningen av timsatsen.

3. Om de årliga bruttopersonalkostnaderna inte är tillgängliga kan de härledas från de tillgängliga dokumenterade bruttopersonalkostnaderna eller från anställningsavtalet, efter vederbörlig anpassning till en tolvmånadersperiod.

4. De personalkostnader för personer som arbetar med deltidsuppgifter avseende insatsen med fast arbetstid per månad får beräknas som en fast procentsandel av bruttopersonalkostnaderna, i enlighet med att en fast andel av arbetstiden ägnas åt insatsen, utan skyldighet att införa ett separat tidsregistreringssystem. Arbetsgivaren ska utfärda ett dokument för varje anställd och i det ange den fasta andel av arbetstiden som ägnas åt insatsen.

Det första stycket ska inte gälla för program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete.”

”Artikel 68b

Finansiering till schablonsatser för andra kostnader än personalkostnader

1. En schablonsats på upp till 40 % av stödberättigande personalkostnader får användas för att täcka de återstående stödberättigande kostnaderna för en insats utan något krav på att medlemsstaten ska göra en beräkning för att fastställa den tillämpliga satsen. För insatser som stöds av ESF ska löner och ersättningar till deltagarna betraktas som ytterligare stödberättigande kostnader som inte omfattas av schablonsatsen.

2. Den schablonsats som avses i punkt 1 i denna artikel ska inte tillämpas om personalkostnaderna har beräknats på grundval av en schablonsats.”

29.Artikel 70 ska ändras på följande sätt:

a)Följande punkt ska införas som punkt 1a:

”1a. Insatser som rör tillhandahållande av tjänster till medborgare eller företag som täcker hela territoriet i en medlemsstat ska anses vara belägna i alla programområdena i en medlemsstat. I sådana fall ska utgifterna tilldelas proportionellt till de berörda programområdena, på grundval av andra objektiva kriterier än budgettilldelningen till programområdena.

Denna punkt gäller inte nationella program som avses i artikel 6.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 och inte det särskilda program för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverket, som avses i artikel 54.1 i förordning (EU) nr 1305/2013.”.

b)Punkt 2 b ska ersättas med följande:

”b) Det belopp som beviljats genom programmet till insatser belägna utanför programområdet överskrider inte 15 % av stödet från Eruf, Sammanhållningsfonden, Ejflu och Europeiska havs- och fiskerifonden på prioriteringsnivån vid tiden för det samtycke från övervakningskommittén som avses i led c.”.

c)Följande punkt ska införas som punkt 2a:

”2a. Om insatser som genomförs utanför programområdet i enlighet med punkt 2 har fördelar både inom och utanför programområdet ska, när det gäller fonderna och EHFF, utgifter tilldelas proportionellt till dessa områden på grundval av andra objektiva kriterier än budgettilldelningen till programområdena.”.

d)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. När det gäller insatser som rör tekniskt stöd eller kommunikations- och marknadsföringsåtgärder, och när det gäller insatser inom det tematiska målet att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, kan utgifter uppkomma utanför unionen förutsatt att villkoren i punkt 2 a och skyldigheterna i fråga om förvaltning, kontroll och revision avseende insatsen är uppfyllda.

När det gäller insatser inom det tematiska målet att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation ska dessutom villkoren i punkt 2 b vara uppfyllda.”.

30.I artikel 71 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Punkterna 1, 2 och 3 ska varken gälla bidrag till eller från finansieringsinstrument eller för hyrköp enligt artikel 45.2 b i förordning (EU) nr 1305/2013, eller andra insatser som berörs av ett upphörande av en produktionsverksamhet på grund av en konkurs där det inte rör sig om bedrägeri.”.

31.I artikel 75.1 ska hänvisningen till ”artikel 59.5 i budgetförordningen” ersättas med ” artikel 62.5 i budgetförordningen”.

32.Artikel 76 ska ändras på följande sätt:

a)I andra stycket ska hänvisningen till ”artikel 84 i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 108 i budgetförordningen”.

b)I fjärde stycket ska hänvisningen till ”artikel 16 i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 15 i budgetförordningen”.

33.I artikel 79.2 ska hänvisningen till ”artikel 68.3 i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 80.2 i budgetförordningen”.

34.I artikel 83.1 c ska hänvisningen till ”artikel 59.5 i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 62.5 i budgetförordningen”.

35.I artikel 84 ska hänvisningen till ”artikel 59.6 i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 62.6 i budgetförordningen”.

36.I artikel 98 ska punkt 2 ersättas med följande:

”Eruf och ESF kan komplettera varandra och inom en gräns på 10 % unionsfinansiering för varje insatsområde inom ett operativt program kan de finansiera en del av en insats där kostnaderna berättigar till stöd från den andra fonden, enligt den fondens regler, under förutsättning att dessa kostnader är nödvändiga för att insatsen ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och att de är direkt kopplade till den.”

37.Artikel 102 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Utgifter som rör ett större projekt får tas med i en betalningsansökan efter det inlämnande för godkännande som avses i punkt 2. Om kommissionen inte godkänner det större projekt som den förvaltande myndigheten valt ut ska den utgiftsdeklaration som görs efter det att medlemsstaten dragit tillbaka ansökan eller efter antagandet av kommissionens beslut korrigeras i enlighet därmed.”.

b)Följande punkt ska läggas till som punkt 6a:

”6a. Om det större projektet bedöms av oberoende experter enligt punkt 1 kan utgifter i samband med det större projektet inbegripas i en betalningsansökan efter det att den förvaltande myndigheten har informerat kommissionen om inlämnandet av de uppgifter som krävs enligt artikel 101 till de oberoende experterna.

Om den oberoende kvalitetsgranskningen inte har anmälts till kommissionen inom sex månader från inlämnandet av dessa uppgifter till de oberoende experterna eller om den relevanta bedömningen är negativ ska motsvarande utgifter dras tillbaka och utgiftsdeklarationen ska korrigeras i enlighet därmed.”.

38.I artikel 104 ska punkterna 2 och 3 ersättas med följande:

”2. De offentliga utgifter som anslås till en gemensam handlingsplan ska var minst 5 000 000 EUR eller 5 % av det offentliga stödet till det operativa programmet eller ett av de bidragande programmen, om det beloppet är lägre.”.

”3. Punkt 2 ska inte tillämpas på insatser som stöds genom sysselsättningsinitiativet för unga eller på den första gemensamma handlingsplan som inlämnas av en medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt eller på den första gemensamma handlingsplan som inlämnas av ett program inom ramen för målet Europeiskt territoriellt samarbete.”.

39.I artikel 105.2 ska den andra meningen utgå.

40.I artikel 106 ska första stycket ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. En beskrivning av målen för den gemensamma handlingsplanen och hur den bidrar till målen för programmet eller till de relevanta nationella rekommendationerna, de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget samt de relevanta rådsrekommendationer som medlemsstaterna ska ta hänsyn till i sin sysselsättningspolitik i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget.”

b)Punkt 2 ska utgå.

c)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3) En beskrivning av de planerade projekten och projekttyperna, i tillämpliga fall tillsammans med delmål, och målen avseende utfall och resultat kopplat till de gemensamma indikatorerna efter insatsområde, om så är relevant.

d)Punkterna 6 och 7 ska utgå.

e)Punkt 8 ska ersättas med följande:

”8. Genomförandebestämmelser för den gemensamma handlingsplanen, inklusive

a) uppgifter om det förvaltande organets val av gemensam handlingsplan i enlighet med artikel 125.3,

b) bestämmelserna för hur den gemensamma handlingsplanen ska styras, i enlighet med artikel 108,

c) bestämmelserna för hur den gemensamma handlingsplanen ska övervakas och utvärderas, även när det gäller kvalitet, insamling och lagring av uppgifter om hur delmål, utfall och resultat uppnåtts.”

e)I punkt 9 ska led b utgå.

41.I artikel 107 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Det beslut som avses i punkt 2 ska innehålla uppgifter om stödmottagare och mål för den gemensamma handlingsplanen, i tillämpliga fall delmål samt mål för utfall och resultat, kostnader för att uppnå dessa delmål och mål för utfall och resultat samt finansieringsplan per operativt program och insatsområde, inklusive det sammanlagda stödberättigande beloppet och de offentliga utgifternas belopp, genomförandeperioden för den gemensamma handlingsplanen och i förekommande fall handlingsplanens geografiska täckning och målgrupper.”.

42.I artikel 108.1 ska först astycket ersättas med följande:

Medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten ska inrätta en styrkommitté för den gemensamma handlingsplanen, som kan vara avskild från övervakningskommittén för de relevanta operativa programmen. Styrkommittén ska mötas minst två gånger per år och ska rapportera till den förvaltande myndigheten. Den förvaltande myndigheten ska i tillämpliga fall informera den relevanta övervakningskommittén om resultaten av styrkommitténs arbete och om framstegen med genomförandet av den gemensamma handlingsplanen i enlighet med artiklarna 110.1 e och 125.2 a.”

43.I artikel 109 ska punkt 1 ersättas med följande:

”Utbetalningar till stödmottagaren enligt en gemensam handlingsplan ska behandlas som standardbelopp eller standardiserade skalor av enhetskostnader.”

44.I artikel 110.2 ska led a ersättas med följande:

”a) Den metod och de kriterier som används för att välja ut insatser, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34.3 c.”

45.Artikel 114 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Den förvaltande myndigheten eller en medlemsstat ska utarbeta en utvärderingsplan för ett eller flera operativa program. Utvärderingsplanen ska läggas fram för övervakningskommittén senast ett år efter det att det operativa programmet antogs. När det gäller program som avses i artikel 39.4 första stycket b och som antagits innan denna förordning träder i kraft ska utvärderingsplanen läggas fram för övervakningskommittén senast ett år efter den dag när denna förordning träder i kraft.”.

b)Punkt 4 ska utgå.

46.I artikel 115 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Närmare regler för informations- och kommunikationsåtgärder som riktar sig till allmänheten samt informationsåtgärder för sökande och stödmottagare finns i bilaga XII.

47.Artikel 119 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:

”Det belopp som fonderna anslår till tekniskt stöd får utgöra högst 4 % av fondernas totala anslag till operativa program vid tiden för antagandet av de operativa programmen i en medlemsstat avseende målet Investering för tillväxt och sysselsättning.

b)I punkt 2 ska första meningen utgå.

c)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. När de anslag från strukturfonderna som avses i punkt 1 används för tekniskt stöd som sammantaget avser mer än en regionkategori kan utgifterna för dessa insatser genomföras inom ett insatsområde där olika regionkategorier kombineras och fördelas i proportion antingen till den respektive tilldelningen till de olika regionkategorierna i det operativa programmet eller till tilldelningen inom varje regionkategori som en andel av de totala anslagen till medlemsstaten.”.

48.I artikel 122.2 ska fjärde stycket ersättas med följande:

Om belopp som på felaktiga grunder betalats ut till en stödmottagare inte kan återkrävas och detta beror på fel eller försummelse från medlemsstatens sida, ska den medlemsstaten vara skyldig att återbetala de berörda beloppen till unionens budget. Medlemsstaterna får besluta att inte återkräva ett belopp som betalats ut på felaktiga grunder om det belopp som ska återkrävas från stödmottagaren exklusive räntor inte överstiger 250 euro i bidrag från fonderna till en insats under ett räkenskapsår.”.

49.I artikel 123.5 ska första stycket ersättas med följande:

”I fråga om fonderna och i fråga om EHFF kan förvaltningsmyndigheten, attesteringsmyndigheten, i förekommande fall, och revisionsmyndigheten, förutsatt att principen om åtskillnad av funktioner respekteras, vara en del av samma offentliga myndighet eller organ.”

50.I artikel 125 ska punkt 4 ändras på följande sätt:

a)Led a ska ersättas med följande:

”a) Kontrollera att medfinansierade varor och tjänster har levererats, att insatsen överensstämmer med tillämplig lagstiftning samt med det operativa programmet och villkoren för stöd till insatsen, och

i) om kostnaderna återbetalas i enlighet med artikel 67 första stycket a, att det utgiftsbelopp som stödmottagarna delarerat i samband med dessa kostnader har betalats,

ii) när det gäller kostnader som återbetalas i enlighet med artikel 67.1 första stycket b, c och d, att villkoren för återbetalning av utgifter till stödmottagaren har uppfyllts.”

b)I led e ska hänvisningen till ”artikel 59.5 a och 59.5 b i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 62.5 a och b i budgetförordningen”.

51.I artikel 126 första stycket b ska hänvisningen till ”artikel 59.5 a i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 62.5 a i budgetförordningen”.

52.Artikel 127 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 tredje stycket ska hänvisningen till ”artikel 59.5 andra stycket i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 62.5 andra stycket i budgetförordningen”. b)I punkt 5 a ska hänvisningen till ”artikel 59.5 andra stycket i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 62.5 andra stycket i budgetförordningen”.

53.I artikel 134.1a andra stycket ska hänvisningen till ”artikel 21.3 c i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 20.3 c i budgetförordningen”.

54.I artikel 137.1 ska hänvisningen till ”artikel 59.5 a i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 62.5 a i budgetförordningen”.

55.I artikel 138 ska hänvisningen till ”artikel 59.5 i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 62.5 i budgetförordningen”.

56.I artikel 139.7 ska hänvisningen till ”artikel 177.3 i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 20.3 c i budgetförordningen”.

57.I artikel 140.3 ska följande mening läggas till:

”Om dokument finns på allmänt godkända databärare i enlighet med förfarandet i punkt 5 krävs inga original.”

58.I artikel 145.7 a ska hänvisningen till ”artikel 59.5 i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 62.5 i budgetförordningen”.

59.I artikel 147.1 ska hänvisningen till ”artikel 73 i budgetförordningen” ersättas med ”artikel 89 i budgetförordningen”.

60.I artikel 152 ska följande punkt läggas till som punkt 4:

”Om en ansökningsomgång inleds före ikraftträdandet av förordning XXX/YYY ändrar får den förvaltande myndigheten (eller övervakningskommittén för program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete) besluta att inte tillämpa den skyldighet som anges i artikel 67.2a i högst sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av förordning XXX/YYY. Om det dokument som anger stödvillkoren ges till mottagaren inom sex månader från och med dagen för ikraftträdandet av förordning XXX/YYY får den förvaltande myndigheten besluta att inte tillämpa de ändrade bestämmelserna.”

61.Bilaga IV ska ändras på följande sätt:

a)Den första meningen i avsnitt 1 ska ersättas med följande:

”När ett finansieringsinstrument genomförs enligt artiklarna 39a och 38.4 a och b ska finansieringsavtalet inbegripa villkor för att lämna bidrag från det operativa programmet till finansieringsinstrumentet och ska inbegripa åtminstone följande element:”.

b)Punkt i i avsnitt 1 ska ersättas med följande:

”Bestämmelser om återanvändning av medel som kan härledas från de europeiska struktur- och investeringsfondernas stöd fram till utgången av stödberättigandeperioden i överensstämmelse med artikel 44 och, i tillämpliga fall, bestämmelser om differentierad behandling i enlighet med artikel 43a.”.

c) Punkt c i avsnitt 2 ska ersättas med följande:

”c) Användning och återanvändning av medel som kan härledas från de europeiska struktur- och investeringsfondernas stöd i överensstämmelse med artiklarna 43, 44 och 45 och, i tillämpliga fall, bestämmelser om differentierad behandling i enlighet med artikel 43a.”.

62.Bilaga XII ska ändras på följande sätt:

a)I underavsnitt 2.2 ska följande punkt läggas till:

”6. De ansvarsområden som fastställs i detta underavsnitt ska gälla från den tidpunkt då stödmottagaren ges det dokument som fastställer stödvillkoren för insatsen som avses i artikel 125.3 c.”

b)I underavsnitt 3.1 ska punkt 2 f ersättas med följande:

”f) Uppgift om att de potentiella stödmottagarna ansvarar för att informera allmänheten om verksamhetens mål och det stöd som verksamheten får från fonderna i enlighet med underavsnitt 2.2 från och med den tidpunkt då stödmottagaren ges det dokument som fastställer stödvillkoren för insatsen som avses i artikel 125.3 c. Den förvaltande myndigheten kan begära att de potentiella stödmottagarna i sina ansökningar ska föreslå preliminär kommunikationsverksamhet som står i rimlig proportion till verksamhetens omfattning.”

Artikel 266
Ändringar av förordning (EU) nr 1304/2013

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 53 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 13 ska följande avsnitt införas efter punkt 2:

”Om insatser som omfattas av första stycket a också gynnar det programområde där de genomförs ska utgifterna tilldelas proportionellt till dessa programområden på grundval av andra objektiva kriterier än budgetanslaget till programområdena.”

2.Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska utgå.

b)Punkt 4 ska utgå.

3.I bilaga I ska punkt 1 ersättas med följande:

”1. Gemensamma aktivitetsindikatorer för deltagare

Med deltagare 54 avses personer som direkt gynnas av en ESF-insats som kan identifieras och kontaktas för att lämna uppgifter om sig själva, och för vilka särskilda utgifter öronmärks. Andra personer ska inte betraktas som deltagare. Alla uppgifter ska delas upp efter kön.

De gemensamma aktivitetsindikatorerna för deltagare är:

— Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa*.

— Långtidsarbetslösa*.

— Icke förvärvsarbetande*.

— Icke förvärvsarbetande som inte deltar i allmän eller yrkesinriktad utbildning*.

— Anställda, inklusive egenföretagare*.

— Under 25 år*.

— Över 54 år*.

— Över 54 år som är arbetslösa, inbegripet långtidsarbetslösa, eller icke förvärvsarbetande som inte deltar i allmän eller yrkesinriktad utbildning*.

— Med primärskoleutbildning (ISCED 1) eller grundskoleutbildning (ISCED 2)*.

— Med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED 4)*.

— Med högskoleutbildning (ISCED 5–8)*.

— Migranter, deltagare med utländsk bakgrund, minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer)**.

— Personer med funktionsnedsättning**.

— Andra missgynnade grupper**.

Det totala antalet deltagare kommer att beräknas automatiskt på grundval av aktivitetsindikatorerna.

Dessa uppgifter om deltagare i en ESF-stödd insats ska lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 50.1 och 50.2 och artikel 111.1 i förordning (EU) nr 1303/2013.

— Hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden*.

— Från landsbygdsområden* 55 .

— Deltagare som lever i hushåll där ingen förvärvsarbetar*.

— Deltagare som lever i hushåll där ingen förvärvsarbetar och som har försörjningsansvar för barn*.

— Deltagare som är ensamstående och har försörjningsansvar för barn*.

Uppgifterna om deltagare enligt båda ovanstående indikatorer kommer att lämnas i de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 50.4 i förordning (EU) nr (EU) nr 1303/2013. Uppgifterna om deltagare enligt de sistnämnda tre indikatorerna kommer att lämnas i rapporterna enligt artikel 50.5 i förordning (EU) nr 1303/2013. Uppgifterna om de fem ovannämnda indikatorerna ska samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje investeringsprioritering. Den interna validiteten ska säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje investeringsprioritering.”

Artikel 267
Ändringar av förordning (EU) nr 1305/2013

Förordning (EU) nr 1305/2013 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 2.1 ska andra stycket ändras på följande sätt:

a)Led n ska ersättas med följande:

”n) ung jordbrukare: en person som inte är äldre än 40 år vid tidpunkten för inlämnande av ansökan, som har tillräckliga yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer och startar ett jordbruksföretag för första gången som ansvarig för det jordbruksföretaget; personen kan starta jordbruksföretaget ensam eller tillsammans med andra jordbrukare.”

b) Led r ska ersättas med följande:

”r) skog: ett markområde som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är högre än fem meter och ett krontak som täcker mer än 10 % av ytan, eller med träd som kan uppnå dessa värden på platsen, och som inte inbegriper mark som övervägande används i jordbruk eller som stadsmark, i enlighet med punkt 2.”

c)Följande led ska införas som led s:

”s) dag för etableringen: den dag när etableringsprocessen inleds genom en eller flera åtgärder som ska vidtas av den sökande.”

2.I artikel 8.1 h ska led ii ersättas med följande:

3.”en tabell som för varje åtgärd, för varje typ av insats med en särskild Ejflu-bidragsnivå, för den typ av insats som avses i artikel 39a och för tekniskt stöd anger det sammanlagda unionsbidrag som planeras och den tillämpliga Ejflu-bidragsnivån; i tillämpliga fall ska Ejflu-bidragsnivån för mindre utvecklade regioner och för andra regioner anges separat i tabellen.” I artikel 16 ska punkt 2 ersättas med följande:

”Stöd inom ramen för denna åtgärd kan även inbegripa kostnader för informationsåtgärder och främjande åtgärder som genomförs av producentgrupper när det gäller produkter som omfattas av ett kvalitetssystem som får stöd enligt punkt 1. Genom undantag från artikel 70.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 får dessa åtgärder bara genomföras på den inre marknaden.”

4.I artikel 17.1 ska led b ersättas med följande:

”b) rör bearbetning, marknadsföring och/eller utveckling av jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till EUF-fördraget eller bomull, utom fiskeriprodukter; de framställda produkterna från produktionsprocessen får vara en produkt som inte omfattas av den bilagan, om stödet ges i form av finansieringsinstrument kan insatsvaran också vara en produkt som inte omfattas av bilaga I till EUF-fördraget på villkor att investeringen bidrar till en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling.”

5.Artikel 19 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4. Ansökan om stöd enligt punkt 1 a i ska lämnas in inom 24 månader från etableringsdagen.

Stöd inom ramen för punkt 1 a ska ges på villkor att en affärsplan lämnas in. Genomförandet av affärsplanen ska inledas senast inom nio månader från och med dagen för beslutet om beviljande av stöd. Affärsplanen ska ha en maximal giltighetstid på fem år.

För unga jordbrukare som erhåller stöd enligt punkt 1 a i ska genomförandet av affärsplanen inledas efter dagen för etableringen. I affärsplanen ska det anges att den unga jordbrukaren motsvarar kraven beträffande aktiva jordbrukare i artikel 9 i förordning (EU) nr 1307/2013 inom 18 månader från och med dagen för beslutet om beviljande av stöd.

Medlemsstaterna ska fastställa den eller de insatser som avses i artikel 2.1 s i landsbygdsprogrammen.

Medlemsstaterna ska ange övre och nedre gränser per stödmottagare för att ge tillgång till stöd i enlighet med punkt 1 a i och iii. Den nedre gränsen för stödet enligt punkt 1 a i ska vara högre än den övre gränsen för stödet enligt punkt 1 a iii. Stöden ska begränsas till jordbruksföretag som omfattas av definitionen av mikroföretag och småföretag.”

b)Följande punkt ska införas som punkt 4a:

”4a. Genom undantag från artikel 37.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 får stöd enligt punkt 1 a i också ges i form av finansieringsinstrument, eller som en kombination av bidrag och finansieringsinstrument.”.

c)Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5. Stöd enligt punkt 1 a ska utbetalas i form av minst två delbetalningar. Delbetalningarna får gradvis minskas. Den sista delbetalningen inom ramen för punkt 1 a i och ii ska göras på villkor att affärsplanen genomförs korrekt.”.

6.I artikel 20 ska följande punkt läggas till som punkt 4:

”4. Punkterna 2 och 3 ska inte gälla om stödet ges i form av finansieringsinstrument.”.

7.Artikel 36 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:

i) Led c ska ersättas med följande:

”c) ett inkomststabiliseringsverktyg, i form av ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, som betalar ut ersättning till jordbrukare inom alla sektorer för en kraftig inkomstminskning.”.

ii)Följande led ska läggas till som led d:

”d) ett inkomststabiliseringsverktyg, i form av ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, som betalar ut ersättning till jordbrukare inom en specifik sektor för en kraftig inkomstminskning.”.

b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3. När det gäller punkt 1 b, c och d avses med gemensam fond ett system som ackrediteras av medlemsstaten i enlighet med dess nationella rätt och vars anslutna jordbrukare är försäkrade via fonden varvid

fonden betalar ut ersättning till dem för ekonomiska förluster till följd av allvarliga klimathändelser, utbrott av en djur- eller växtsjukdom, ett angrepp av skadegörare eller en miljöolycka, eller för en kraftig inkomstminskning.”

c)I punkt 5 ska andra stycket utgå.

8.I artikel 38.3 ska tredje stycket utgå.

9.Artikel 39 ska ändras på följande sätt:

a)Rubriken till artikel 39 ska ersättas med följande:

”Artikel 39
Inkomststabiliserande verktyg för jordbrukare inom alla sektorer”

b) I punkt 4 b ska sista meningen utgå.

10.Följande artikel ska införas som artikel 39a:

”Artikel 39a
Inkomststabiliserande verktyg för jordbrukare inom en specifik sektor

1. Stöd enligt artikel 36.1 d får endast beviljas i vederbörligen motiverade fall och i de fall där inkomstminskningen överskrider 20 % av den enskilde jordbrukarens medelårsinkomst under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas. Vid tillämpning av artikel 36.1 d ska inkomst avse summan av de intäkter jordbrukaren får från marknaden, inklusive varje form av offentligt stöd, minus insatskostnaderna. Utbetalningar från den gemensamma fonden till jordbrukare ska ersätta mindre än 70 % av den förlorade inkomsten under det år producenten blir berättigad att erhålla detta stöd.

2. Artikel 39.2 och 39.5 ska gälla för stöd enligt artikel 36.1 d.”.

11.Artikel 45 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 5 ska ersättas med följande:

5. Kompletterande rörelsekapital med koppling till nya investeringar som erhåller Ejflu-stöd genom ett finansieringsinstrument som inrättats i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013, får utgöra stödberättigande utgifter. Sådana stödberättigande utgifter får inte överstiga 30 % av totalbeloppet för investeringens stödberättigande utgifter. Den relevanta begäran ska vara vederbörligen motiverad.”

b)Följande punkt ska läggas till som punkt 7:

”7. Punkterna 1, 2 och 3 ska inte gälla om stödet ges i form av finansieringsinstrument.”.

12.Artikel 49 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 1 ska följande stycke läggas till:

”Genom undantag får den förvaltande myndigheten, i vederbörligen motiverade undantagsfall där det inte är möjligt att fastställa urvalskriterier på grund av typen av berörda insatser, fastställa en annan urvalsmetod som ska beskrivas i landsbygdsprogrammet efter samråd med övervakningskommittén.”.

b)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Den myndighet i medlemsstaten som ansvarar för att välja ut insatser ska, med undantag för insatser enligt artiklarna 18.1 b, 24.1 d, 28–31, 33–34 och 36–39a, säkerställa att insatserna väljs ut i enlighet med de urvalskriterier som avses i punkt 1 och enligt ett öppet och väldokumenterat förfarande.”.

c)Följande punkt ska läggas till som punkt 4:

”4. Punkterna 1 och 2 ska inte gälla om stödet ges i form av finansieringsinstrument.”.

13.I artikel 59 ska punkt 4 ändras på följande sätt:

a)Led f ska ersättas med följande:

”f) 100 % för ett belopp på 100 miljoner EUR, i 2011 års priser, tilldelat Irland, för ett belopp på 500 miljoner EUR, i 2011 års priser, tilldelat Portugal, och för ett belopp på 7 miljoner EUR, i 2011 års priser, tilldelat Cypern.”

b) I led g ska den sista meningen ersättas med följande:

”Den Ejflu-bidragsnivå som skulle vara tillämplig i avsaknad av detta undantag ska emellertid respekteras för de totala offentliga utgifterna under programperioden.”.

c)Följande led ska läggas till som led h:

”h) Den bidragsnivå som avses i artikel 39a.13 i förordning (EU) nr 1303/2013 för det finansieringsinstrument som avses i artikel 38.1 c i samma förordning.”

14.Artikel 60 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Genom undantag från artikel 65.9 i förordning (EU) nr 1303/2013 får det i landsbygdsprogrammen, i händelse av nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer eller allvarliga klimathändelser eller en betydande och plötslig förändring i de socioekonomiska villkoren i medlemsstaten eller regionen, inbegripet betydande och plötsliga demografiska förändringar till följd av migration eller flyktingmottagande, fastställas att utgifter som beror på programändringar kan berättiga till stöd från och med den dag då naturkatastrofen inträffade.”

b)I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”När det gäller investeringsinsatser inom ramen för åtgärder enligt artikel 42 i EUF-fördraget ska endast utgifter som har uppstått efter det att en ansökan har lämnats in till den behöriga myndigheten anses vara stödberättigande, med undantag för de allmänna kostnader som anges i artikel 45.2 c. Medlemsstaterna kan dock i sina program ange att utgifter som har samband med nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, andra katastrofer eller allvarliga klimathändelser eller en betydande och plötslig förändring i de socioekonomiska villkoren i medlemsstaten eller regionen, inbegripet betydande och plötsliga demografiska förändringar till följd av migration eller flyktingmottagande, fastställas att utgifter som beror på programändringar kan berättiga till stöd från och med den dag då naturkatastrofen inträffade, också ska berättiga till stöd.”

15.I artikel 62 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. I de fall där stödet beviljas utifrån standardkostnader eller merkostnader och inkomstbortfall i enlighet med artikel 21.1 a och b i denna förordning (när det gäller inkomstbortfall och underhållskostnader) och artiklarna 28–31, 33 och 34 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska medlemsstaterna säkerställa att de relevanta beräkningarna är tillräckliga och riktiga och fastställda i förväg på grundval av en rättvis, rimlig och verifierbar beräkning. I detta syfte ska ett organ, som är funktionellt oberoende av de myndigheter som ansvarar för programmets genomförande och som besitter lämplig sakkunskap, göra beräkningarna eller bekräfta att beräkningarna är tillräckliga och riktiga. Landsbygdsprogrammet ska innehålla en förklaring som bekräftar att beräkningarna är tillräckliga och riktiga.”.

16.I artikel 74 ska led a ersättas med följande:

”a) före offentliggörandet av den relevanta inbjudan att lämna förslag höras och lämna ett yttrande om urvalskriterierna för finansiering av insatser; dessa kriterier ska ses över på grundval av programplaneringsbehoven,”.

Artikel 268
Ändringar av förordning (EU) nr 1306/2013

Förordning (EU) nr 1306/2013 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 26 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 2 ska utgå.

b)Punkterna 3, 4 och 5 ska ersättas med följande:

”3. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa justeringsgraden senast den 30 juni det kalenderår för vilket justeringsgraden ska gälla. Sådana genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 116.2.

4. Senast den 1 december det kalenderår för vilket justeringsgraden ska gälla får kommissionen, på grundval av nya uppgifter, anta genomförandeakter för att anpassa den justeringsgrad som fastställs enligt punkt 3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 116.2.

5. Medlemsstaterna ska återbetala de anslag som överförts i enlighet med artikel 12.2 d i budgetförordningen till de slutliga stödmottagare som under det budgetår som anslagen överförs till omfattas av justeringsgraden.

Den återbetalning som avses i första stycket ska endast tillämpas för stödmottagare i de medlemsstater där finansiell disciplin tillämpats under det föregående budgetåret.”

2.I artikel 38 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. I händelse av ett rättsligt förfarande eller administrativt överklagande med suspensiv verkan, ska den tidsfrist som avses i punkterna 1 eller 2 för det automatiska återtagandet, vad avser det belopp som motsvarar de berörda verksamheterna, avbrytas under tiden det rättsliga förfarandet eller det administrativa överklagandet pågår, under förutsättning att kommissionen får en motiverad anmälan från medlemsstaten senast den 31 januari år N + 4.”

3.I artikel 43.1 ska led a ersättas med följande:

”a) Belopp som enligt artiklarna 40, 41.2 och 51 när det gäller utgifter inom ramen för EGFJ och artiklarna 52 och 54 ska betalas till unionens budget, inbegripet ränta på dessa belopp.”

4.I artikel 54 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Om beloppet inte betalats tillbaka inom fyra år från den dag då begäran framfördes, eller inom åtta år från det att indrivningsärendet förts vidare till de nationella domstolarna, ska den berörda medlemsstaten stå för de ekonomiska följderna för denna uteblivna indrivning, utan att detta påverkar kravet på att den berörda medlemsstaten ska fortsätta indrivningsförfarandena i enlighet med artikel 58.

Om det i samband med indrivningsförfarandet i en slutgiltig administrativ eller rättslig handling konstateras att inga oegentligheter har förekommit, får den berörda medlemsstaten ta upp den ekonomiska belastning som den fått bära enligt första stycket som utgift inom fonderna.

Om indrivningen av skäl som inte kan tillskrivas den berörda medlemsstaten emellertid inte kan ske inom den tidsfrist som anges i första stycket och om det belopp som ska indrivas överstiger en miljon EUR, får kommissionen på begäran av medlemsstaten utsträcka tidsfristen med en period som motsvarar hälften av den ursprungliga perioden.”

5.I artikel 63.1 ska följande stycke läggas till:

”Om den bristande efterlevnaden rör nationella regler eller unionens regler om offentlig upphandling ska den del av stödet som inte ska betalas ut eller dras in fastställas på grundval av hur allvarlig den bristande efterlevnaden är och i enlighet proportionalitetsprincipen, med beaktande av de relevanta riktlinjer som kommissionen fastställt om finansiella korrigeringar som ska tillämpas på utgifter som finansieras av unionen genom delad förvaltning, i de fall som bestämmelserna om offentlig upphandling inte har följts. Transaktionens laglighet och korrekthet ska bara påverkas upp till den del av stödet som inte ska utbetalas eller dras in.”

Artikel 269
Ändringar av förordning (EU) nr 1307/2013

Förordning (EU) nr 1307/2013 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 6.1 ska följande stycke läggas till:

”I de fall där en medlemsstat använder sig av det alternativ som föreskrivs i artikel 36.4 andra stycket får det nationella tak som anges i bilaga II för den medlemsstaten för respektive år överskridas med det belopp som beräknats i enlighet med det stycket.”.

2.I artikel 9 ska följande punkter läggas till som punkterna 7 och 8:

”7. Medlemsstater får från och med 2018 besluta att endast ett eller två av de tre kriterier som anges i punkt 2 tredje stycket får åberopas av personer eller grupper av personer som faller inom tillämpningsområdet för punkt 2 första och andra stycket för att visa att de är aktiva jordbrukare. Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2017 till kommissionen anmäla ett sådant beslut.

8. Medlemsstaterna får besluta att sluta tillämpa bestämmelserna i denna artikel från och med 2018. De ska senast den 1 augusti 2017 till kommissionen anmäla ett sådant beslut.”

3.I artikel 36.4 ska följande stycken läggas till:

”För varje medlemsstat får det belopp som beräknas i enlighet med första stycket i denna punkt ökas med maximalt 3 % av det relevanta årliga nationella tak som anges i bilaga II efter avdrag av det belopp som räknats fram genom tillämpning av artikel 47.1 för det relevanta året. Om en medlemsstat tillämpar en sådan ökning ska kommissionen beakta den ökningen vid fastställandet av det årliga nationella taket för systemet för enhetlig arealersättning enligt första stycket i denna punkt. I detta syfte ska medlemsstaterna senast den 1 augusti 2017 till kommissionen anmäla de årliga procentsatser med vilka det belopp som beräknas i enlighet med punkt 1 i den här artikeln ska ökas varje kalenderår från och med 2018.

Medlemsstaterna får varje år se över sitt beslut som avses i andra stycket och ska till kommissionen anmäla eventuella beslut grundat på sådan översyn senast den 1 augusti året före tillämpningsåret.”.

4.I artikel 50 ska punkt 9 utgå.

5.I artikel 51 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Om det sammanlagda stödbelopp till unga jordbrukare som sökts i en medlemsstat ett visst år överskrider den maximala procentandel som fastställs i punkt 1 i denna artikel, ska medlemsstaterna fastställa en högsta gräns som är tillämplig på det antal stödrätter som har aktiverats av jordbrukaren eller det antal stödberättigande hektar som redovisats av jordbrukaren i syfte att rätta sig efter den maximala procentandel på 2 % som fastställs i punkt 1 i denna artikel. Vid tillämpning av artikel 50.6, 50.7 och 50.8 ska medlemsstaterna iaktta denna gräns.

Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla eventuella gränser som tillämpas enligt första stycket senast den 15 september det år som följer på året för inlämnandet av de stödansökningar avseende vilka gränserna tillämpades.”

6.I artikel 52 ska följande punkt läggas till som punkt 10:

”10. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 70 om åtgärder för att undvika att stödmottagare som får frivilligt kopplat stöd bibehåller produktionsnivån trots strukturella obalanser på marknaden inom en sektor genom att tillåta att sådant stöd kan fortsätta att betalas fram till 2020 på grundval av de produktionsenheter för vilka frivilligt kopplat stöd beviljats under en tidigare referensperiod.”

Artikel 270
Ändringar av förordning (EU) nr 1308/2013

Förordning (EU) nr 1308/2013 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 33 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 ska led f ersättas med följande: ”f) Krisförebyggande och krishantering, inbegripet tillhandahållande av handledning till andra producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, producentgrupper eller enskilda producenter.”

b)I punkt 3 ska följande led införas som led i:

”i) handledning till andra producentorganisationer, sammanslutningar av producentorganisationer, producentgrupper eller enskilda producenter.”

2.I artikel 34 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Den procentsats på 50 % som fastställs i punkt 1 ska ökas till 100 % i följande fall:

a) Sådana återtag från marknaden av frukt och grönsaker som inte överstiger 5 % av volymen saluförd produktion från varje producentorganisation och som avyttras

i) genom gratis utdelning till välgörenhetsorganisationer och välgörenhetsstiftelser, som har godkänts för detta ändamål av medlemsstaterna, i deras arbete med att hjälpa personer som enligt nationell lagstiftning har rätt till offentligt understöd, särskilt på grund av att de saknar tillräckliga medel för sitt uppehälle,

ii) genom gratis utdelning till kriminalvårdsanstalter, skolor, offentliga utbildningsinstitutioner och feriekolonier samt till sjukhus och ålderdomshem som utsetts av medlemsstaterna, varvid dessa ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de utdelade kvantiteterna utgör ett extra tillskott till de kvantiteter som normalt köps in av dessa inrättningar.

b) Åtgärder i samband med handledning av andra producentorganisationer, producentgrupper eller enskilda producenter från medlemsstater som avses i artikel 35.1.”

3.Artikel 35 ska ersättas med följande:

”Artikel 35
Nationellt ekonomiskt stöd

1. Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Ungern, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien får, på deras begäran, bevilja producentorganisationer nationellt ekonomiskt stöd på högst 1 % av deras saluförda produktion. Detta stöd ska läggas till driftsfonden.

2. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 227 om ändring av punkt 1 för att lägga till medlemsstater där andelen organiserade producenter inom sektorn för frukt och grönsaker är särskilt låg och för att stryka medlemsstater där så inte längre är fallet.

4.Artikel 188 ska ersättas med följande:

”Artikel 188
Process för tilldelning av tullkvoter

1. Kommissionen ska, via lämpligt offentliggörande på internet, offentliggöra resultaten av tilldelningen av tullkvoter för de ansökningar som har anmälts med beaktande av tillgängliga tullkvoter och anmälda ansökningar.

2. I det offentliggörande som avses i punkt 1 ska det i tillämpliga fall även hänvisas till behovet av att avvisa ansökningar som ännu inte avgjorts, tillfälligt avbryta inlämnandet av ansökningar eller fördela outnyttjade kvantiteter.

3. Medlemsstaterna ska utfärda importlicenser för de sökta kvantiteterna inom tullkvoterna vid import, med förbehåll för respektive tilldelningskoefficienter och efter att de offentliggjorts av kommissionen i enlighet med punkt 1.”

Artikel 271
Ändringar av förordning (EU) nr 1309/2013

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 56 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 6 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2. Genom undantag från artikel 2 får ansökande medlemsstater tillhandahålla individanpassade tjänster som samfinansieras genom fonden till ett antal, som motsvarar antalet berörda stödmottagare, unga som varken arbetar eller studerar som på ansökningsdagen är yngre än 25 år, eller där medlemsstaterna så beslutar är yngre än 30 år, i första hand personer som sagts upp eller vars verksamhet upphört, under förutsättning att åtminstone några av uppsägningarna i enlighet med artikel 3 ägt rum i en region på NUTS 2-nivå som hade en ungdomsarbetslöshet i åldrarna 15–24 på mer än 25 % under 2012 och, när det gäller medlemsstater där ungdomsarbetslösheten hade ökat med mer än 30 % under 2012, i en region på NUTS 2-nivå som hade en ungdomsarbetslöshet i åldrarna 15–24 på mer än 20 % under 2012. Stödet får tillhandahållas unga som varken arbetar eller studerar, och som är yngre än 25 år eller där medlemsstaterna så beslutar är yngre än 30 år, i de regioner på NUTS 2-nivå som hade en ungdomsarbetslöshet i åldrarna 15–24 på mer än 25 % under 2012 och, när det gäller medlemsstater där ungdomsarbetslösheten hade ökat med mer än 30 % under 2012, de regioner på NUTS 2-nivå som hade en ungdomsarbetslöshet i åldrarna 15–24 på mer än 20 % under 2012.”

2.I artikel 11 ska punkt 3 ersättas med följande:

”De uppgifter som anges i punkt 1 ska genomföras i enlighet med budgetförordningen.”

3.I artikel 15 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. När kommissionen har beslutat att villkoren för beviljande av ekonomiskt stöd från fonden är uppfyllda ska den lägga fram ett förslag om att fonden bör utnyttjas. Beslutet om utnyttjande av fonden ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet inom en månad från det att förslaget lämnats till Europaparlamentet och till rådet. Rådet ska besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Överföringar som avser fonden ska göras i enlighet med artikel 30.5 i budgetförordningen.”.

Artikel 272
Ändringar av förordning (EU) nr 1316/2013

Förordning (EU) nr 1316/2013 ska ändras på följande sätt:

1.Följande kapitel ska föras in:

”Kapitel Va
Blandning

Artikel 16a
Kombinationsinstrument för FSE

1. I enlighet med artikel 153 i budgetförordningen får kombinationsinstrument inrättas enligt denna förordning för en eller fler sektorer inom FSE.

2. Kombinationsinstrument för FSE ska genomföras i enlighet med artikel 6.3.

3. Det sammanlagda bidraget från unionens allmänna budget till kombinationsinstrument för FSE får uppgå till högst 10 % av den totala finansieringsramen för FSE enligt artikel 5.1.

4. Stöd som ges inom ramen för kombinationsinstrument för FSE i form av bidrag ska uppfylla kriterierna för stödberättigande och villkoren för finansiellt stöd enligt artikel 7. Storleken på det finansiella stöd som ska beviljas till de kombinerade insatser som stöds med hjälp av ett kombinationsinstrument för FSE ska anpassas på grundval av en kostnads-nyttoanalys och behovet av att maximera unionsfinansieringens hävstångseffekt.

5. Unionen, medlemsstaterna och andra investerare får bidra till kombinationsinstrument för FSE, förutsatt att kommissionen samtycker till eventuella specificeringar av kriterierna för berättigande till stöd för kombinerade insatser och/eller den investeringsstrategi för instrumentet som kan vara nödvändiga på grund av det ytterligare bidraget. Dessa ytterligare medel ska genomföras av kommissionen i enlighet med punkt 2.

6. Kombinerade insatser med stöd genom ett kombinationsinstrument för FSE ska väljas ut på grundval av utvecklingsgrad och eftersträva sektoriell diversifiering i enlighet med artiklarna 3 och 4 samt geografisk balans mellan medlemsstaterna. De ska

a) ha ett europeiskt mervärde,

b) svara mot målen i Europa 2020-strategin.

7. Kombinerade insatser i tredjeländer får stödjas genom ett kombinationsinstrument för FSE – Transport, om dessa insatser är nödvändiga för genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse.”

2.I artikel 17.3 ska det andra stycket ersättas med följande:

”Finansieringsramen ska motsvara mellan 80 och 95 % av de budgetmedel som avses i artikel 5.1 a.”

3.I artikel 22 ska följande stycke föras in efter andra stycket:

”Ovannämnda certifiering av utgifterna är inte obligatorisk för bidrag som beviljats på grundval av förordning 283/2014 om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur.”

Artikel 273
Ändringar av förordning (EU) nr 223/2014

Förordning (EU) nr 223/2014 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 9 ska följande punkt läggas till som punkt 4:

”4. Punkterna 1–3 ska inte gälla för ändringar av delar av ett operativt program som omfattas av de respektive underavsnitten 3.5 och 3.6 och avsnitt 4 i de mallar för operativa program som anges i bilaga I.

En medlemsstat ska till kommissionen anmäla varje beslut som omfattas av första stycket inom en månad från dagen för det beslutet. Beslutet ska ange datum för ikraftträdande, som inte får vara tidigare än datum för antagande.”

2.I artikel 25.3 ska följande punkt läggas till som punkt e:

”e) Regler för tillämpningen av motsvarande enhetskostnader, klumpsummor och schablonsatser som tillämpas i unionens program för liknande typer av insatser och stödmottagare.”

3.Artikel 26 ska ändras på följande sätt:

a)I punkt 2 ska leden d och e ersättas med följande:

”d) Kostnaden för insamling, transport, lagring och distribution av livsmedelsgåvor och för upplysningsverksamhet som är direkt knuten till detta.”

”e) Kostnader för kompletterande åtgärder som vidtagits och deklarerats av partnerorganisationerna, som direkt eller enligt samarbetsavtal delar ut livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a, eller 5 % av värdet av de livsmedel som avyttrats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1308/2013.”

b)Följande punkt ska införas som punkt 3a:

”3a. Trots vad som anges i punkt 2 ska en minskning av de stödberättigande kostnader som avses i punkt 2 a till följd av att det organ som ansvarar för inköp av livsmedel och/eller grundläggande materiellt bistånd inte följer tillämplig lagstiftning inte leda till en minskning av de stödberättigande kostnader för andra organ som anges i punkt 26.2 c och e.”

4.I artikel 30.2 ska fjärde stycket ersättas med följande:

”Om belopp som på felaktiga grunder betalats ut till en stödmottagare inte kan återkrävas och detta beror på fel eller försummelse från medlemsstatens sida, ska den medlemsstaten vara skyldig att återbetala de berörda beloppen till unionens budget. Medlemsstaterna får besluta att inte återkräva ett belopp som betalats ut på felaktiga grunder om det belopp som ska återkrävas från stödmottagaren exklusive räntor inte överstiger 250 euro i bidrag från fonden till en insats under ett räkenskapsår.”

5.I artikel 32 ska punkt 4 ändras på följande sätt:

a)Led a ska ersättas med följande:

”a) Kontrollera att medfinansierade varor och tjänster har levererats, att insatsen överensstämmer med tillämplig rätt samt med det operativa programmet och villkoren för stöd till insatsen och, om ersättning för kostnader ska utbetalas enligt artikel 25 första stycket a, att de utgifter som deklarerats av stödmottagarna i samband med dessa kostnader har betalats.”

b) Följande led ska införas efter led a som led aa:

”aa) Kontrollera att, när det gäller kostnader som återbetalas i enlighet med artikel 25.1 första stycket b, c och d, villkoren för utbetalning av utgifter till stödmottagaren har uppfyllts.”

6.I artikel 42 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Den betalningsfrist som avses i punkt 2 får uppskjutas av den förvaltande myndigheten i något av följande vederbörligen motiverade fall:

a) Om beloppet i betalningsansökan inte förfallit till betalning eller om lämpliga stödjande handlingar, inklusive handlingar som är nödvändiga för förvaltningens kontroll i enlighet med artikel 32.4 a, inte lämnats in.

b) Om en undersökning har inletts om eventuella oriktigheter som rör utgifterna ifråga.

Den berörda stödmottagaren ska informeras skriftligen om uppskjutningen och om orsakerna till den.”

7.I artikel 51 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3. Handlingarna ska bevaras i form av original eller bestyrkta kopior eller på allmänt vedertagna databärare, inbegripet elektroniska versioner av originalhandlingar eller handlingar som enbart föreligger i elektronisk version. Om handlingar finns på allmänt vedertagna databärare i enlighet med förfarandet i punkt 5 krävs inga original.”

Artikel 274
Ändringar av förordning (EU) nr 283/2014

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 283/2014 57 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 2.1 ska led e ändras på följande sätt:

”bastjänster: anslutningstjänster som kopplar ihop en eller flera nationella infrastrukturer med kärnplattformar samt tjänster som ökar kapaciteten för en infrastruktur för digitala tjänster genom att ge tillgång till högpresterande anläggningar för databehandling, datalagring och datahantering.

2.I artikel 5 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4. Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området infrastrukturer för digitala tjänster ska stödjas genom

a) upphandling,

b) bidrag, och/eller

c) finansieringsinstrument i enlighet med artikel 5.5.”

Artikel 275
Ändringar av förordning (EU) nr 652/2014

Förordning (EU) nr 652/2014 ska ändras på följande sätt:

1.I artikel 4 ska följande punkt läggas till som punkt 4:

”4. Vid godkännande av fleråriga åtgärder får budgetåtaganden delas upp i årliga delåtaganden. Om budgetåtaganden delas upp på detta sätt ska kommissionen besluta om betalning av dessa med beaktande av hur långt åtgärderna har kommit, de beräknade behoven och vilken budget som finns att tillgå.”.

2.I artikel 13 ska punkt 5 utgå.

3.I artikel 22 ska punkt 5 utgå.

4.I artikel 27 ska punkt 5 utgå.

Artikel 276
Ändringar av beslut nr 541/2014/EU

I Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EG 58 ska följande punkt läggas till i artikel 4 som punkt 3:

”3. Finansieringsprogram som inrättats genom förordningarna (EU) nr 377/2014 och (EU) nr 1285/2013 och genom beslut 2013/743/EU kan bidra till finansieringen av de åtgärder som avses i punkt 1, inom dessa programs tillämpningsområde och i enlighet med deras mål. Sådana bidrag ska spenderas i överensstämmelse med förordning (EU) nr 377/2014.”

DEL III
SLUTBESTÄMMELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 277
Övergångsbestämmelser

Rättsliga åtaganden för bidrag som genomför EU:s budget inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 får även fortsättningsvis ta formen av bidragsbeslut. Bestämmelser i avdelning VIII som är tillämpliga på bidragsöverenskommelser ska i tillämpliga delar gälla även för bidragsbeslut. Kommissionen kommer att se över användningen av bidragsbeslut inom den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020, särskilt mot bakgrund av de framsteg som gjorts vid den tidpunkten i fråga om elektronisk signatur och elektronisk förvaltning av bidrag.

När denna förordning träder i kraft ska kommissionens beslut om godkännande av användning av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser som antagits i enlighet med artikel 124 i förordning 966/2012 ändras av den behöriga utanordnaren i enlighet med artikel 175 i denna förordning.

Befintliga ramavtal får ses över för att säkerställa att artikel 126 följs.

Om så krävs ska medlemsstaterna senast den 31 december 2018 lämna in en begäran till kommissionen om ändring av landsbygdsprogrammet för att följa artiklarna 2.1 s, 19.4 och 19.4a i förordning (EU) nr 1305/2013.

Artikel 278
Översyn

Denna förordning ska ses över när detta bedöms vara nödvändigt och i vilket fall som helst senast två år före utgången av varje flerårig budgetram.

Denna översyn ska bland annat omfatta tillämpningen av bestämmelserna i avdelning VIII i del I och de tidsfrister som anges i artikel 251.

Artikel 279
Upphävande

Förordning (EG, Euratom) nr 966/2012 och delegerad förordning (EU) nr 1268/2012 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 20XX.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga 2.

Artikel 280
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 20XX.

Genom undantag från andra stycket i denna artikel ska artiklarna 265.11 b och c, 265.12 a, b i, c och d, 265.14 b, 265.17, 265.18, 265.20 och 265.21, 265.24 c, 265.25 a i, 265.46, 265.48, 265.49, 265.50 a, 265.62, 266.3 och 273.3 b tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Genom undantag från andra stycket i denna artikel ska artiklarna 201–207 tillämpas på budgetgarantier och ekonomiskt stöd och artiklarna 205 och 206 ska tillämpas på finansieringsinstrument, från och med dagen för ikraftträdandet av den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020.

Genom undantag från andra stycket i denna artikel ska artiklarna 2.9, 39.5, 211, 212 och 213 tillämpas på budgetgarantier och ekonomiskt stöd och artiklarna 212 och 213 ska tillämpas från och med dagen för ikraftträdandet av den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(2) Från 71 sidor 1977 till 319 sidor 2006, och 345 sidor 2012.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden,

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2014 om fastställande av gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder.

(6) En expertgrupp under ledning av förre vice ordförande Siim Kallas, inrättad av kommissionen den 10 juli 2015 med uppgift att ge kommissionen råd i fråga om förenklingar och minskning av den administrativa bördan för mottagare av stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

(7) Se slutsatser under http://ec.europa.eu/budget/consultations/index_en.cfm

(8) http://ec.europa.eu/budget/library/biblio/documents/2015/2015_eu_budget_focused_on_ results_conference_summary_en.pdf

(9) COM(2016)...

(10) Även Regionkommittén har i flera yttranden efterlyst enklare och mer flexibla EU-regler (t.ex. i yttrandena om förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken, CdR 2798/2015, respektive om de europeiska struktur- och investeringsfonderna ur lokala och regionala myndigheters perspektiv, CdR 8/2016).

(11) EUT C , , s. .

(12) EUT C , , s. .

(13) EUT C , , s. .

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella bestämmelser för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(15) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2102, s. 111).

(16) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. – Interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning.

(17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).

(19) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

(23) Fullständig titel, EUT.

(24) Fullständig titel, EUT.

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 av den 15 maj 2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG (EUT L 189, 27.6.2014, s. 1).

(26) EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.

(27) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 8.6.1971, s. 1).

(28) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

(29) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (EUT L 168, 7.6.2014, s. 39).

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering.

(31) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014, s. 1).

(32) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 av den 26 maj 2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel.

(33) Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).

(34) Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

(35) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(36) Rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (EGT L 11, 16.1.2003, s. 1).

(37) EGT C 316, 27.11.1995, s. 48.

(38) EGT C 195, 25.6.1997, s. 1.

(39) Rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn ( EUT L 192, 31.7.2003, s. 54 ).

(40) Rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet ( EUT L 300, 11.11.2008, s. 42 ).

(41) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism ( EUT L 309, 25.11.2005, s. 15 ).

(42) Rådets rambeslut 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism ( EGT L 164, 22.6.2002, s. 3 ).

(43) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF ( EUT L 101, 15.4.2011, s. 1 ).

(44) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen ( EGT L 312, 23.12.1995, s. 1 ).

(45) EUT L 248, 18.9.2013, s. 1.

(46) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 av den 5 november 2002 om en gemensam terminologi vid offentlig upphandling (CPV) (EGT L 340, 16.12.2002, s. 1).

(47) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).

(48) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(49) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

(50) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

(51) Council Regulation (EC) No 2012/2002 of 11 November 2002 establishing the European Union Solidarity Fund (OJ L 311, 14.11.2002, p. 3).

(52) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

(53) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470).

(54) De förvaltande myndigheterna ska inrätta ett system som registrerar och lagrar uppgifter för enskilda deltagare i elektronisk form enligt artikel 125.2 d i förordning (EU) nr 1303/2013. Medlemsstaternas rutiner för databehandling ska följa bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31), särskilt artiklarna 7 och 8.Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med * är personuppgifter enligt artikel 7 i direktiv 95/46/EG. Behandlingen av dem är nödvändig, eftersom det är en rättslig förpliktelse för den registeransvarige (artikel 7 c i direktiv 95/46/EG). En definition av registeransvarig ges i artikel 2 i det direktivet.Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med ** är en särskild uppgiftskategori enligt artikel 8 i direktiv 95/46/EG. Under förutsättning av lämpliga skyddsåtgärder och av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse får medlemsstaterna antingen i sin nationella lagstiftning eller genom ett beslut av tillsynsmyndigheten (artikel 8.4 i direktiv 95/46/EG) besluta om andra undantag än de som nämns i artikel 8.2 i direktiv 95/46/EG.

(55) Uppgifterna ska samlas in på nivån mindre administrativa enheter (lokala administrativa enheter 2), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

(56) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 347).

(57) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 283/2014 av den 11 mars 2014 om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG (EUT L 86, 21.3.2014, s. 14).

(58) Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning (EUT L 158, 27.5.2014, s. 227).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.9.2016

COM(2016) 605 final

BILAGA

till

förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om finansiella regler för unionens allmänna budget och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013, förordning (EU) nr 1299/2013, förordning (EU) nr 1301/2013, förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) nr 1304/2013, förordning (EU) nr 1305/2013, förordning (EU) nr 1306/2013, förordning (EU) nr 1307/2013, förordning (EU) nr 1308/2013, förordning (EU) nr 1309/2013, förordning (EU) nr 1316/2013, förordning (EU) nr 223/2014, förordning (EU) nr 283/2014, förordning (EU) nr 652/2014 samt Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU

BILAGA

till

förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Kapitel 1
Gemensamma bestämmelser

Avsnitt 1

Ramavtal och offentliggörande

1.Ramavtal och specifika avtal

1.1.Ett ramavtal får inte löpa längre än fyra år, utom i undantagsfall som vederbörligen motiverats, särskilt med hänvisning till föremålet för ramavtalet.

Specifika avtal som grundar sig på ett ramavtal ska tilldelas enligt villkoren i ramavtalet.

Vid tilldelning av specifika avtal får parterna inte göra några väsentliga ändringar av ramavtalet.

1.2.Om ett ramavtal ingås med en enskild ekonomisk aktör, ska de specifika avtalen tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet.

I vederbörligen motiverade fall får upphandlande myndigheter skriftligen samråda med entreprenören och begära att denne kompletterar sitt anbud om så behövs.

1.3.Om ett ramavtal ingås med flera ekonomiska aktörer (nedan kallat multipelt ramavtal) får det utformas som separata avtal med identiska villkor undertecknade tillsammans med varje enskild entreprenör.

Specifika avtal som grundar sig på ramavtal som ingåtts med flera ekonomiska aktörer ska genomföras på ett av följande sätt:

a)Enligt villkoren i ramavtalet, utan förnyad konkurrensutsättning, om ramavtalet anger samtliga villkor för tillhandahållandet av de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna samt objektiva villkor för att fastställa vem av entreprenörerna som ska utföra dem.

b)Om inte samtliga villkor för tillhandahållandet av de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna anges i ramavtalet, genom förnyad konkurrensutsättning bland entreprenörerna i enlighet med punkt 1.4 och på grundval av följande:

i)Samma eller vid behov mer precisa villkor.

ii)I tillämpliga fall, andra villkor som avses i upphandlingsdokumenten för ramavtalet.

c)Delvis utan förnyad konkurrensutsättning i enlighet med led a och delvis genom förnyad konkurrensutsättning bland entreprenörerna i enlighet med led b, om den upphandlande myndigheten har fastställt denna möjlighet i upphandlingsdokumenten för ramavtalet.

I de upphandlingsdokument som avses i andra stycket c ska också anges vilka villkor som kan bli föremål för en förnyad konkurrensutsättning.

1.4.Ett multipelt ramavtal med förnyad konkurrensutsättning ska ingås med minst tre ekonomiska aktörer, förutsatt att det finns ett tillräckligt antal anbud som är godtagbara enligt punkt 29.3 i den här bilagan.

När ett specifikt avtal tilldelas efter förnyad konkurrensutsättning bland entreprenörerna ska den upphandlande myndigheten samråda med dessa skriftligen och ange en tidsfrist som är tillräckligt lång för att specifika anbud ska kunna lämnas. Specifika anbud ska lämnas skriftligen. Den upphandlande myndigheten ska tilldela varje specifikt avtal till den anbudsgivare som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga specifika anbudet, på grundval av de tilldelningskriterier som anges i upphandlingsdokumenten för ramavtalet.

1.5.I sektorer med snabb prisutveckling och teknisk utveckling ska ramavtal utan förnyad konkurrensutsättning innehålla en bestämmelse om halvtidsutvärdering eller om ett system med riktmärkning. Om det efter halvtidsutvärderingen konstateras att de villkor som ursprungligen fastställdes inte längre är anpassade till prisutvecklingen eller den tekniska utvecklingen får den upphandlande myndigheten inte använda det aktuella ramavtalet och ska vidta lämpliga åtgärder för att säga upp det.

2.Specifika avtal som bygger på ramavtal ska föregås av ett budgetåtagande

2.1.Utlysning ska ske av förfaranden där avtalsvärdet minst motsvarar tröskelvärdena i artikel 169.1 eller avtal som ingår i tillämpningsområdet för direktiv 2014/24/EU.

2.2.För att säkerställa öppna förfaranden ska meddelanden som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning innehålla alla de uppgifter som begärs i de berörda standardformulär som avses i direktiv 2014/24/EU.

2.3.En upphandlande myndighet får informera om planerade upphandlingar för ett visst budgetår genom att offentliggöra ett förhandsmeddelande. Detta ska omfatta en period om högst tolv månader från den dag då meddelandet avsänds till publikationsbyrån.

Den upphandlande myndigheten får offentliggöra förhandsmeddelandet antingen i Europeiska unionens officiella tidning eller på sin upphandlarprofil. I det senare fallet ska ett meddelande om offentliggörande på upphandlarprofilen offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

2.4.Den upphandlande myndigheten ska till publikationsbyrån avsända ett meddelande om tilldelning, vilket beskriver resultatet av förfarandet, inom 30 dagar efter undertecknandet av avtal eller ramavtal till ett värde som minst motsvarar tröskelvärdena i artikel 169.1.

Meddelanden om tilldelning av avtal som grundar sig på ett dynamiskt inköpssystem får emellertid grupperas kvartalsvis. I så fall ska den upphandlande myndigheten sända meddelandet senast 30 dagar efter utgången av varje kvartal.

2.5.Den upphandlande myndigheten ska offentliggöra ett meddelande om tilldelning

a)innan den undertecknar avtal eller ramavtal till ett värde som minst motsvarar tröskelvärdena i artikel 169.1 och som tilldelats enligt förfarandet i punkt 11.1 b,

b)efter det att den undertecknat avtal eller ramavtal till ett värde som minst motsvarar tröskelvärdena i artikel 169.1, inbegripet avtal som tilldelats enligt förfarandena i punkt 11.1 a och c–f.

2.6.Den upphandlande myndigheten ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra ett meddelande om ändring av avtal under dess löptid i de fall som beskrivs i artikel 166.3 a och b när ändringens värde motsvarar eller överskrider tröskelvärdena i artikel 169.1 alternativt motsvarar eller överskrider tröskelvärdena i artikel 172.1 avseende yttre åtgärder.

2.7.Vid ett interinstitutionellt förfarande ska den upphandlande myndighet som ansvarar för förfarandet även ha ansvar för tillämpliga åtgärder för offentliggörande.

3.Utlysning av förfaranden där avtalsvärdet understiger tröskelvärdena i artikel 169.1 eller avtal som inte ingår i tillämpningsområdet för direktiv 2014/24/EU

3.1.Förfaranden med ett uppskattat avtalsvärde som understiger tröskelvärdena i artikel 169.1 ska utlysas på lämpligt sätt. Denna utlysning ska innefatta ett lämpligt offentliggörande på förhand på internet, ett meddelande om upphandling eller, i fråga om avtal som tilldelas enligt förfarandet i punkt 13, offentliggörande av en inbjudan att anmäla intresse i Europeiska unionens officiella tidning. Denna skyldighet ska inte gälla för förfarandet enligt punkt 11 eller det förhandlade förfarandet för avtal till mycket lågt värde enligt punkt 14.4.

3.2.För avtal som tilldelas i enlighet med punkt 11 g och i ska den upphandlande myndigheten senast den 30 juni påföljande budgetår sända en förteckning över avtalen till Europaparlamentet och rådet. För kommissionens del ska förteckningen bifogas det sammandrag av årliga verksamhetsrapporter som avses i artikel 73.9.

3.3.Uppgifterna om avtalstilldelning ska innefatta entreprenörens namn, det belopp för vilket rättsligt bindande åtaganden gjorts och avtalsföremålet och ska, i fråga om direkta och specifika avtal, uppfylla villkoren i artikel 36.3.

Den upphandlande myndigheten ska senast den 30 juni påföljande budgetår på sin webbplats offentliggöra en förteckning över följande typer av avtal:

a)Avtal till ett värde under tröskelvärdena i artikel 169.1.

b)Avtal som tilldelats enligt punkt 11 h och j–m.

c)Ändringar av avtal enligt artikel 166.3 c.

d)Ändringar av avtal enligt artikel 166.3 a och b, när ändringens värde understiger tröskelvärdena i artikel 169.1.

e)Specifika avtal som tilldelas inom ramen för ett ramavtal.

Vid tillämpning av andra stycket e får de offentliggjorda uppgifterna aggregeras per entreprenör och för ett och samma avtalsföremål.

3.4.I fråga om interinstitutionella ramavtal ska varje upphandlande myndighet ansvara för utlysning av sina respektive specifika avtal och ändringar av dessa på de villkor som anges i punkt 3.3.

4.Offentliggörande av meddelanden

4.1.Den upphandlande myndigheten ska med elektroniska medel upprätta och överföra de meddelanden som avses i punkterna 2 och 3 till publikationsbyrån.

4.2.Publikationsbyrån ska offentliggöra de meddelanden som avses i punkterna 2 och 3 i Europeiska unionens officiella tidning senast

a)sju dagar efter det att de avsänts, om den upphandlande myndigheten använder det elektroniska systemet för ifyllande av de standardformulär som avses i punkt 2.1 i bilagan och begränsar fritexten till högst 500 ord,

b)tolv dagar efter det att de avsänts, i alla övriga fall.

4.3.Den upphandlande myndigheten ska kunna bevisa vilken dag ett meddelande avsänts.

5.Övriga former av utlysning

Utöver de former av utlysning som anges i punkterna 2 och 3 får upphandlingsförfaranden utlysas på annat valfritt sätt, däribland elektroniskt. En sådan utlysning ska hänvisa till det meddelande som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, om ett sådant meddelande har offentliggjorts, och får inte föregå offentliggörandet av det meddelandet, som är det enda giltiga.

Denna utlysning får inte innebära att anbudssökande eller anbudsgivare diskrimineras och får inte innehålla några andra upplysningar än de som ingår i meddelandet om upphandling, om ett sådant meddelande offentliggjorts.

Avsnitt 2

Upphandlingsförfaranden

6.Minsta antal anbudssökande och ordningar för förhandling

6.1.Vid ett selektivt förfarande och vid förfaranden enligt punkt 13.1 a och b samt punkt 14.2 ska minsta antalet anbudssökande vara fem.

6.2.Vid förhandlat förfarande under konkurrens, konkurrenspräglad dialog, innovationspartnerskap, kartläggning av den lokala marknaden enligt punkt 11.1 g och förhandlat förfarande för avtal till lågt värde enligt punkt 14.3 ska minsta antalet anbudssökande vara tre.

6.3.Punkterna 6.1 och 6.2 ska inte tillämpas i följande fall:

a)Vid förhandlade förfaranden för avtal till mycket lågt värde enligt punkt 14.4.

b)Vid förhandlande förfaranden utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling enligt punkt 11, om det inte avser projekttävlingar enligt punkt 11.1 d eller kartläggning av den lokala marknaden enligt punkt 11.1 g.

6.4.Om det antal anbudssökande som uppfyller urvalskriterierna är lägre än det minsta antal som anges i punkt 6.1 och 6.2, får den upphandlande myndigheten fortsätta förfarandet genom att bjuda in anbudssökande som har erforderlig kapacitet. Den upphandlande myndigheten får inte i förfarandet inbegripa andra ekonomiska aktörer som inte från början ansökt om att få delta eller som inte från början inbjudits att delta i förfarandet.

6.5.Den upphandlande myndigheten ska under en förhandling garantera likabehandling av samtliga anbudsgivare.

6.6.Förhandlingen får äga rum i successiva steg för att minska det antal anbud som det ska förhandlas om, genom att man tillämpar de tilldelningskriterier som anges i upphandlingsdokumenten. Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten ange om den kommer att utnyttja denna möjlighet.

6.7.För de förfaranden som anges i punkt 11.1 d och g samt punkt 14.2 och 14.3 ska den upphandlande myndigheten bjuda in åtminstone samtliga ekonomiska aktörer som har anmält intresse efter ett offentliggörande på förhand enligt punkt 3.1, en kartläggning av den lokala marknaden eller en projekttävling.

7.Innovationspartnerskap

7.1.Ett innovationspartnerskap ska syfta till utveckling av en innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad och därpå följande inköp av dessa byggentreprenader, varor eller tjänster, under förutsättning att de motsvarar prestandanivåerna och inte överskrider de maximikostnader som överenskommits mellan de upphandlande myndigheterna och partnerna.

Innovationspartnerskapet ska delas upp i successiva etapper som följer stegen i forsknings- och innovationsprocessen, och som kan inkludera slutförande av byggentreprenaden, tillverkning av varorna eller tillhandahållande av tjänsterna. Innovationspartnerskapet ska ha mellanliggande mål som partnerna ska uppnå.

Utifrån dessa mellanliggande mål kan den upphandlande myndigheten efter varje avslutad etapp besluta att avsluta innovationspartnerskapet eller, om innovationspartnerskapet omfattar flera partner, minska antalet partner genom att säga upp enskilda avtal, under förutsättning att den upphandlande myndigheten i upphandlingsdokumenten har angett dessa möjligheter och på vilka villkor de kan utnyttjas.

7.2.Innan ett innovationspartnerskap inleds ska den upphandlande myndigheten undersöka marknaden i enlighet med punkt 15 för att fastställa att byggentreprenaden, varan eller tjänsten inte redan finns på marknaden eller har kommit så långt i sin utveckling att en marknadslansering är nära.

De ordningar för förhandling som beskrivs i artikel 158.4 och punkt 6.5 ska efterlevas.

I upphandlingsdokumenten ska den upphandlande myndigheten identifiera behovet av innovativa byggentreprenader, varor eller tjänster som inte kan tillgodoses genom inköp av byggentreprenader, varor eller tjänster som redan finns tillgängliga på marknaden. Den ska ange vilka delar av beskrivningen som fastställer minimikraven. Den information som lämnas ska vara tillräckligt precis för att de ekonomiska aktörerna ska kunna bedöma den begärda lösningens art och räckvidd och besluta om de vill ansöka om att få delta i förfarandet.

Den upphandlande myndigheten får besluta att inrätta ett innovationspartnerskap med en eller flera partner som bedriver separat forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Avtal ska tilldelas enbart på grundval av det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet i enlighet med artikel 161.4.

7.3.Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten ange vilka arrangemang för immateriella rättigheter som ska tillämpas.

Inom ramen för ett innovationspartnerskap får den upphandlande myndigheten inte röja för övriga partner vilka lösningar som har föreslagits eller annan konfidentiell information som har förmedlats av en partner, utan dennes samtycke.

Den upphandlande enheten ska se till att partnerskapets struktur, särskilt varaktigheten av och värdet på de olika etapperna, avspeglar graden av innovation hos den föreslagna lösningen och de forsknings- och innovationsverksamheter som krävs för att utveckla en innovativ lösning som ännu inte finns tillgänglig på marknaden. Det uppskattade värdet av byggentreprenader, varor eller tjänster får inte vara oproportionellt i förhållande till de investeringar som krävs för deras framtagande.

8.Projekttävlingar

8.1.Projekttävlingar ska omfattas av de regler om utlysning som anges i punkt 2 och får innefatta utdelning av tävlingspriser.

Om deltagarantalet i en projekttävling är begränsat till ett visst antal tävlingsdeltagare ska den upphandlande myndigheten fastställa entydiga och icke-diskriminerande urvalskriterier.

Det antal tävlingsdeltagare som inbjuds att delta ska vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.

8.2.En jury ska utnämnas av den behöriga utanordnaren. Den ska uteslutande bestå av fysiska personer som är oberoende i förhållande till tävlingsdeltagarna. Om särskilda yrkeskvalifikationer krävs av tävlingsdeltagarna ska minst en tredjedel av juryledamöterna ha samma eller likvärdiga kvalifikationer.

Juryn ska vara självständig i sina yttranden. Dess yttranden ska antas på grundval av de bidrag som tävlingsdeltagarna lagt fram anonymt och ska uteslutande bygga på de kriterier som anges i meddelandet om projekttävlingen.

8.3.Juryns förslag, grundat på varje bidrags förtjänster, samt bidragens rangordning och juryns anmärkningar ska anges i en rapport som undertecknas av ledamöterna.

Tävlingsdeltagarna ska förbli anonyma fram till dess att juryn lämnat sitt yttrande.

I syfte att förtydliga ett projekt får juryn be tävlingsdeltagare att svara på frågor som den har noterat i rapporten. En fullständig rapport om dialogen ska upprättas.

8.4.Den upphandlande myndigheten ska därefter fatta ett beslut om tilldelning där den utvalda deltagarens namn och adress anges liksom skälen till valet utifrån de kriterier som offentliggjorts i meddelandet om projekttävlingen, i synnerhet om det skiljer sig från de förslag som lämnats i juryns yttrande.

9.Dynamiska inköpssystem

9.1.Ett dynamiskt inköpssystem ska vara en helt elektronisk process för köp av allmänt använda varor och tjänster, vilket under hela sin löptid är öppet för varje ekonomisk aktör som uppfyller urvalskriterierna. Det kan delas in i kategorier av byggentreprenader, varor eller tjänster som är objektivt definierade på grundval av egenskaperna hos den upphandling som ska genomföras inom den berörda kategorin. I detta fall ska urvalskriterier fastställas för varje kategori.

9.2.Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten ange vilken typ av köp och vilka uppskattade kvantiteter som systemet avser samt all nödvändig information om inköpssystemet, den elektroniska utrustning som används, tekniska arrangemang för anslutning samt tekniska specifikationer.

9.3.Den upphandlande myndigheten ska under hela den tid som det dynamiska inköpssystemet är giltigt ge alla ekonomiska aktörer möjlighet att ansöka om att få delta i systemet. Den ska slutföra utvärderingen av sådana ansökningar inom 10 arbetsdagar från och med det att de inlämnas. Denna tidsfrist får i motiverade fall förlängas till 15 arbetsdagar. Den upphandlande myndigheten får dock förlänga utvärderingsperioden så länge den inte utfärdar någon inbjudan att lämna anbud under tiden.

Den upphandlande myndigheten ska snarast möjligt informera anbudssökande om huruvida de tagits med i det dynamiska inköpssystemet.

9.4.Den upphandlande myndigheten ska inbjuda alla anbudssökande som tagits med i det dynamiska inköpssystemet inom relevant kategori att lämna ett anbud inom en rimlig tidsfrist. Den upphandlande myndigheten ska tilldela avtalet till den anbudsgivare som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som angivits i meddelandet om upphandling. Dessa kriterier får vid behov preciseras i inbjudan att lämna anbud.

9.5.Den upphandlande myndigheten ska i meddelandet om upphandling ange hur länge det dynamiska inköpssystemet är giltigt.

Ett dynamiskt inköpssystem får inte gälla i mer än fyra år, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall.

Den upphandlande myndigheten får inte använda detta förfarande för att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen.

10.Konkurrenspräglad dialog

10.1.Den upphandlande myndigheten ska ange sina behov och krav, tilldelningskriterier och en vägledande tidsplan i meddelandet om upphandling eller i ett beskrivande dokument.

Den ska tilldela avtalet till det anbud som har det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.

10.2.Den upphandlande myndigheten ska inleda en dialog med de anbudssökande som uppfyller urvalskriterierna för att identifiera och definiera hur dess behov bäst ska kunna tillgodoses. Under denna dialog får den upphandlande myndigheten diskutera alla aspekter av upphandlingen med de utvalda anbudssökandena, men den får inte ändra sina behov och krav eller tilldelningskriterierna enligt punkt 10.1.

Den upphandlande myndigheten ska under dialogen garantera likabehandling av samtliga anbudsgivare och får inte avslöja vilka lösningar en anbudsgivare har föreslagit eller annan konfidentiell information som en anbudsgivare har lämnat, utan dennes samtycke.

Om så har angetts i meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumentet får en konkurrenspräglad dialog äga rum i successiva steg för att minska det antal lösningar som diskuteras under dialogen, på grundval av de meddelade tilldelningskriterierna.

10.3.Den upphandlande myndigheten ska fortsätta denna dialog till dess att den kan identifiera den eller de lösningar som kan tillgodose dess behov.

Efter att ha informerat de kvarvarande anbudsgivarna om att dialogen är avslutad ska den upphandlande myndigheten uppmana var och en av dem att lämna sitt slutgiltiga anbud på grundval av den eller de lösningar som lagts fram och specificerats under dialogen. Dessa anbud ska innehålla alla de faktorer och villkor som är nödvändiga för projektets genomförande.

På den upphandlande myndighetens begäran får dessa slutgiltiga anbud klarläggas, preciseras och optimeras, men detta får inte leda till väsentliga ändringar av anbuden eller upphandlingsdokumenten.

Den upphandlande myndigheten får förhandla med den anbudsgivare vars anbud har det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet om att denne ska bekräfta åtaganden som gjorts i anbudet, förutsatt att detta inte leder till en ändring av väsentliga delar av anbudet eller en risk för snedvridning av konkurrensen eller diskriminering.

10.4.Den upphandlande myndigheten får besluta om betalning till de utvalda anbudssökande som deltar i dialogen.

11.Förhandlat förfarande utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling

11.1.När den upphandlande myndigheten använder ett förhandlat förfarande utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling ska den efterleva de ordningar för förhandling som beskrivs i artikel 158.4 och punkt 6.5.

Den upphandlande myndigheten får i följande fall använda det förhandlade förfarandet, oavsett hur stort det uppskattade avtalsvärdet är:

a)Om det efter avslutandet av ett öppet eller selektivt förfarande konstateras att inga anbud eller inga lämpliga anbud, inga anbudsansökningar eller inga lämpliga anbudsansökningar enligt punkt 11.2 har lämnats, förutsatt att de ursprungliga upphandlingsdokumenten inte ändras väsentligt.

b)Om byggentreprenaden, varorna eller tjänsterna endast kan tillhandahållas av en enskild ekonomisk aktör på de villkor som anges i punkt 11.3, av något av följande skäl:

i)Syftet med upphandlingen är att skapa eller förvärva ett unikt konstverk eller en unik konstnärlig prestation.

ii)Om det av tekniska skäl inte finns någon konkurrens.

iii)Skydd av ensamrätt, inklusive immateriella rättigheter.

c)Om det är absolut nödvändigt i fall där man inte kan iaktta de tidsfrister som anges i punkterna 24, 26 och 41, på grund av synnerlig brådska föranledd av oförutsedda omständigheter som inte kan tillskrivas den upphandlande myndigheten.

d)Om ett tjänsteavtal följer på en projekttävling och måste tilldelas vinnaren eller en av vinnarna, varvid i det senare fallet samtliga vinnare ska inbjudas att delta i förhandlingarna.

e)Om det rör sig om nya tjänster eller byggentreprenader som är en upprepning av liknande tjänster eller byggentreprenader som samma upphandlande myndighet tilldelat samma ekonomiska aktör i ett ursprungligt avtal, förutsatt att dessa tjänster eller byggentreprenader är i överensstämmelse med ett grundläggande projekt, för vilket det ursprungliga avtalet tilldelats efter offentliggörande av ett meddelande om upphandling, på de villkor som anges i punkt 11.4.

f)Om det rör sig om varuavtal, enligt följande:

i)Vid kompletterande leveranser som antingen syftar till att delvis ersätta varor eller installationer, eller till att utöka befintliga varuleveranser eller installationer, i de fall ett byte av leverantör skulle tvinga den upphandlande myndigheten att anskaffa varor med andra tekniska egenskaper med åtföljande inkompatibilitet eller oproportionella tekniska svårigheter vid användning och underhåll; när institutionerna tilldelar avtal för egen räkning får avtalens löptid inte överstiga tre år.

ii)Om varorna endast framställs för forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål; sådana avtal får dock inte inbegripa tillverkning i en omfattning som syftar till att göra varan lönsam eller till att täcka forsknings- och utvecklingskostnader.

iii)Om det rör sig om varor som noteras och förvärvas på en råvarumarknad.

iv)Vid inköp av varor på särskilt gynnsamma villkor, antingen från en ekonomisk aktör som slutgiltigt avvecklar sin affärsverksamhet eller från en likvidator vid ett insolvensförfarande, offentligt ackord eller liknande förfarande enligt nationell rätt.

g)Om det rör sig om fastighetsavtal, efter det att den lokala marknaden kartlagts.

h)Om det rör sig om avtal för något av följande:

i)När en advokat i den mening som avses i artikel 1 i rådets direktiv 77/249/EEG 1 företräder en klient vid skiljeförfaranden, förlikning eller rättsliga förfaranden.

ii)Juridisk rådgivning som förberedelse inför något av de förfaranden som avses ovan eller när det finns en påtaglig indikation om och en stor sannolikhet för att det ärende som rådgivningen gäller kommer att bli föremål för sådana förfaranden, förutsatt att rådgivningen ges av en advokat i den mening som avses i artikel 1 i direktiv 77/249/EEG.

iii)Skiljemanna- och förlikningstjänster.

iv)Tjänster inom certifiering och autentisering av dokument som måste tillhandahållas av notarier.

i)Om det rör sig om avtal som sekretessbelagts eller avtal vars fullgörande måste åtföljas av särskilda säkerhetsåtgärder, enligt gällande administrativa regler eller när skyddet av unionens vitala intressen kräver det, förutsatt att dessa vitala intressen inte kan skyddas genom andra åtgärder, varvid dessa åtgärder kan bestå av krav på att skydda den konfidentiella karaktären hos de uppgifter som den upphandlande myndigheten gör tillgängliga i upphandlingsförfarandet.

j)Om det rör sig om finansiella tjänster i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG 2 samt centralbankstjänster och insatser som genomförs tillsammans med Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten och Europeiska stabilitetsmekanismen.

k)Om det rör sig om lån, även i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument.

l)Om det rör sig om inköp av allmänna kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG 3 .

m)Om det rör sig om tjänster som tillhandahålls av en internationell organisation som till följd av sina stadgar eller sin etableringsakt inte får delta i konkurrensutsatta anbudsförfaranden.

11.2.Ett anbud ska anses som olämpligt om det inte relaterar till avtalsföremålet och en anbudsansökan ska anses som olämplig om den ekonomiska aktören befinner sig i en situation som föranleder uteslutning enligt artikel 132.1 eller inte uppfyller urvalskriterierna.

11.3.De undantag som anges i punkt 11.1 b led ii och iii ska endast tillämpas när inget rimligt alternativ eller substitut finns och om avsaknaden av konkurrens inte beror på en konstgjord begränsning av de parametrar som fastställts för upphandlingen.

11.4.I de fall som avses i punkt 11.1 e ska omfattningen av möjliga nya tjänster eller byggentreprenader samt villkoren för tilldelning anges i det grundläggande projektet. När det grundläggande projektet utlyses ska den upphandlande myndigheten ange att det förhandlade förfarandet kan bli aktuellt och beakta den uppskattade totala kostnaden för kommande tjänster eller byggentreprenader vid tillämpningen av tröskelvärdena i artikel 169.1 eller i artikel 172.1 avseende yttre åtgärder. När institutionerna tilldelar avtal för egen räkning får detta förfarande bara användas under fullgörandet av det ursprungliga avtalet och senast inom tre år efter dess undertecknande.

12.Förhandlat förfarande under konkurrens eller konkurrenspräglad dialog

12.1.När den upphandlande myndigheten använder det förhandlade förfarandet under konkurrens eller en konkurrenspräglad dialog ska den efterleva de ordningar för förhandling som beskrivs i artikel 158.4 och punkt 6.5. Den upphandlande myndigheten får i följande fall använda dessa förfaranden, oavsett hur stort det uppskattade avtalsvärdet är:

a)Om det efter avslutandet av ett öppet eller selektivt förfarande konstateras att enbart sådana ogiltiga eller oacceptabla anbud som avses i punkt 12.2 och 12.3 har lämnats, förutsatt att de ursprungliga upphandlingsdokumenten inte ändras väsentligt, varvid kravet på offentliggörande av ett meddelande om upphandling får frångås på de villkor som anges i punkt 12.4.

b)För byggentreprenader, varor eller tjänster som uppfyller ett eller flera av följande kriterier:

i)Den upphandlande myndighetens behov kan inte tillgodoses utan anpassning av en lättillgänglig lösning.

ii)Byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna inbegriper formgivning eller innovativa lösningar.

iii)Avtalet kan inte tilldelas utan föregående förhandlingar på grund av särskilda omständigheter knutna till avtalets art, komplexitet eller rättsliga och ekonomiska utformning eller till riskerna i anslutning till avtalsföremålet.

iv)Den upphandlande myndigheten kan inte fastställa tekniska specifikationer med tillräcklig precision utifrån en standard i enlighet med punkt 17.3.

c)För koncessionsavtal.

d)För tjänsteavtal som avses i bilaga XIV till direktiv 2014/24/EU.

e)För andra forsknings- och utvecklingstjänster än de som omfattas av CPV-koderna 73000000-2 till 73120000-9, 73300000-5, 73420000-2 och 73430000-5, såvida inte resultaten tillkommer endast den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet eller såvida inte den tillhandahållna tjänsten betalas helt och hållet av den upphandlande myndigheten.

f)För tjänsteavtal omfattande inköp, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial avsett för audiovisuella medietjänster eller radiotjänster enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU 4 , eller avtal för sändningstid eller tillhandahållande av program.

12.2.Ett anbud ska i följande fall anses vara ogiltigt:

a)När det inte uppfyller de minimikrav som anges i upphandlingsdokumenten.

b)När det inte uppfyller inlämningskraven enligt artikel 162.3.

c)När anbudsgivaren avvisas från förfarandet i enlighet med artikel 137.1 b eller c.

d)När den upphandlande myndigheten har förklarat att anbudet är onormalt lågt.

12.3.Ett anbud ska i följande fall anses vara oacceptabelt:

a)När dess pris överskrider det högsta budgetanslag som beslutats och dokumenterats av den upphandlande myndigheten innan upphandlingsförfarandet inleds.

b)När det inte motsvarar minimikvalitetsnivåerna enligt tilldelningskriterierna.

12.4.I de fall som avses i punkt 12.1 a ska den upphandlande myndigheten inte vara skyldig att offentliggöra ett meddelande om upphandling om den i det förhandlade förfarandet under konkurrens inbegriper samtliga anbudsgivare som iakttar uteslutnings- och urvalskriterierna, utom de som lämnat anbud som förklarats vara onormalt låga.

13.Förfarande med inbjudan att anmäla intresse

13.1.För avtal till värden under tröskelvärdena i artikel 169.1 eller artikel 172.1 får den upphandlande myndigheten, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 11 och 12, använda en inbjudan att anmäla intresse för att göra något av följande:

a)På förhand välja ut anbudssökande som ska bjudas in att lämna anbud under kommande selektiva anbudsförfaranden.

b)Upprätta en förteckning över leverantörer som ska bjudas in att lämna anbudsansökningar eller anbud.

13.2.Den förteckning som upprättas efter en inbjudan att anmäla intresse ska vara giltig i högst fyra år efter den dag då det meddelande som avses i punkt 3.1 offentliggjordes.

Den förteckning som avses i första stycket får inbegripa delförteckningar.

Alla intresserade ekonomiska aktörer får anmäla intresse när som helst under förteckningens giltighetsperiod, utom under periodens sista tre månader.

13.3.Om ett avtal ska tilldelas ska den upphandlande myndigheten inbjuda samtliga anbudssökande eller leverantörer i den relevanta förteckningen eller delförteckningen att göra något av följande:

a)Lämna ett anbud i det fall som avses i punkt 13.1 a.

b)I fråga om den förteckning som avses i punkt 13.1 b, lämna in någotdera av följande:

i)Anbud, inklusive handlingar som gäller uteslutnings- och urvalskriterierna.

ii)Handlingar som gäller uteslutnings- och urvalskriterier och, i ett andra steg för de som uppfyller dessa kriterier, anbud.

14.Avtal till medelhögt, lågt och mycket lågt värde

14.1.Avtal till medelhögt, lågt och mycket lågt värde får tilldelas genom förhandlat förfarande enligt de bestämmelser om förhandling som anges i artikel 158.4 och i punkt 6.5. Enbart anbudssökande som inbjudits samtidigt och skriftligen av den upphandlande myndigheten får lämna ett ursprungligt anbud.

14.2.Avtal till ett värde över 60 000 euro men under tröskelvärdena i artikel 169.1 ska behandlas som avtal till medelhögt värde. Punkt 3.1 samt punkt 6.1 och 6.4 är tillämpliga på dessa förfaranden.

14.3.Avtal till ett värde på högst 60 000 euro ska anses vara avtal till lågt värde. Punkt 3.1 samt punkt 6.2 och 6.4 är tillämpliga på dessa förfaranden.

14.4.Avtal till ett värde på högst 15 000 euro ska anses vara avtal till mycket lågt värde. Punkt 6.3 är tillämplig på dessa förfaranden.

14.5.Betalningar för utgifter på högst 1 000 euro får ske genom en enkel betalning mot faktura utan föregående godkännande av ett anbud.

15.Preliminär marknadsundersökning

15.1.För att göra en preliminär marknadsundersökning får den upphandlande myndigheten rådfråga eller godta råd från oberoende experter, myndigheter eller ekonomiska aktörer. Dessa råd får användas vid planering och genomförande av upphandlingsförfarandet, förutsatt att de inte snedvrider konkurrensen eller bryter mot principerna om icke-diskriminering och öppenhet.

15.2.Om en ekonomisk aktör har gett råd till den upphandlande myndigheten eller på annat sätt har deltagit i förberedelsen av upphandlingsförfarandet ska den upphandlande myndigheten vidta lämpliga åtgärder enligt artikel 137 för att se till att konkurrensen inte snedvrids till följd av den ekonomiska aktörens deltagande.

16.Upphandlingsdokument

16.1.Upphandlingsdokumenten ska innefatta följande:

a)I tillämpliga fall, ett meddelande om upphandling eller en annan utlysningsåtgärd enligt punkterna 2–5.

b)Inbjudan att lämna anbud.

c)Kravspecifikationer eller beskrivande dokument vid en konkurrenspräglad dialog, inklusive tekniska specifikationer och relevanta kriterier.

d)Utkast till avtal, grundat på en avtalsmall.

Första stycket d ska inte tillämpas på fall då avtalsmallen inte kan användas på grund av vederbörligen motiverade exceptionella omständigheter.

16.2.Inbjudan att lämna anbud ska innehålla följande:

a)Regler för inlämning av anbud, särskilt villkor för att bevara anbudens konfidentiella karaktär till dess att de öppnas, sista inlämningsdatum med klockslag samt den adress till vilken de ska sändas eller lämnas eller internetadressen vid elektronisk inlämning.

b)Uppgift om att inlämning av anbud innebär godkännande av villkoren i upphandlingsdokumenten samt att den entreprenör som tilldelas avtalet är bunden av sitt anbud under hela fullgörandeperioden.

c)Giltighetstiden för anbud, under vilken anbud inte får ändras.

d)Förbud mot all kontakt mellan den upphandlande myndigheten och anbudsgivaren under hela förfarandet, utom i undantagsfall enligt villkoren i artikel 163 och, om besök på platsen föreskrivs som möjlighet, villkoren för sådana besök.

e)Metod för att bevisa att tidsfristen för inlämning av anbud iakttagits.

f)Uppgift om att inlämning av anbud innebär godkännande av att resultatet av förfarandet meddelas med elektroniska medel.

16.3.Kravspecifikationerna ska innehålla följande:

a)Uteslutnings- och urvalskriterier.

b)Tilldelningskriterier och deras relativa viktning eller, om viktning av objektiva skäl inte är möjlig, kriteriernas prioritetsordning, som även ska gälla alternativa anbud om sådana tillåts enligt meddelandet om upphandling.

c)De tekniska specifikationer som avses i punkt 17.

d)Om alternativa anbud tillåts, de minimikrav som de måste uppfylla.

e)Information om huruvida protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier eller, i tillämpliga fall, Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser eller Wienkonventionen om konsulära förbindelser ska tillämpas.

f)Intyg om tillträde till upphandling.

g)I fråga om dynamiska inköpssystem eller elektroniska kataloger, den elektroniska utrustning som används, tekniska arrangemang för anslutning och tekniska specifikationer.

16.4.Utkastet till avtal ska innehålla följande:

a)Vilka avtalsviten som tillämpas om bestämmelserna inte följs.

b)De uppgifter som ska anges i fakturor och relevanta styrkande handlingar i enlighet med artikel 109.

c)Uppgift om att när institutionerna tilldelar avtal för egen räkning ska unionsrätten vara tillämplig på avtalet, vid behov kompletterad med nationell rätt, eller, om det krävs för fastighetsavtal, uppgift om att enbart nationell rätt gäller.

d)Vilken domstol som är behörig att avgöra tvister.

e)Uppgift om att entreprenören måste iaktta tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i de internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X till direktiv 2014/24/EU.

f)Uppgift om huruvida överlåtelse av immateriella rättigheter kommer att krävas.

g)Uppgift om att det pris som anges i anbudet är fast och inte får ändras, eller villkor eller formler för ändring av priser under avtalets löptid.

Vid tillämpning av första stycket g och om en prisändring föreskrivs i avtalet ska den upphandlande myndigheten särskilt beakta

i)föremålet för upphandling och den ekonomiska situation i vilken den äger rum,

ii)typen av avtal och uppgifter och dess varaktighet,

iii)sina ekonomiska intressen.

När det gäller avtal som undertecknas i enlighet med punkt 11.1 m behöver första stycket c och d inte tillämpas.

17.Tekniska specifikationer

17.1.De tekniska specifikationerna ska möjliggöra lika tillträde för ekonomiska aktörer till upphandlingsförfarandet och får inte skapa omotiverade hinder mot att upphandlingen öppnas för konkurrens.

De tekniska specifikationerna ska inbegripa de egenskaper som krävs av byggentreprenader, varor eller tjänster, inklusive minimikrav, så att de uppnår det syfte som den upphandlande myndigheten avser.

17.2.De egenskaper som avses i punkt 17.1 får innefatta följande, beroende på vad som är tillämpligt:

a)Kvalitetsnivåer.

b)Miljö- och klimatprestanda.

c)För inköp som är avsedda att användas av fysiska personer, kriterier avseende tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning eller formgivning med tanke på samtliga användares behov, utom i vederbörligen motiverade fall.

d)Nivåer och förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

e)Prestanda för eller användning av varor.

f)Säkerhet eller dimensioner, inklusive i fråga om varor, krav på varubeteckning och bruksanvisning, samt i fråga om samtliga avtal, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning, etikettering, produktionsprocesser och produktionsmetoder.

g)För byggentreprenadavtal: förfaranden för kvalitetssäkring samt regler för projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkor för godkännande, metoder eller teknik för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande myndigheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar.

17.3.De tekniska specifikationerna ska utformas på något av följande sätt:

a)Genom hänvisning, i prioritetsordning, till europeiska standarder, europeiska tekniska bedömningar, gemensamma tekniska specifikationer, internationella standarder eller andra tekniska referenssystem som utarbetats av europeiska standardiseringsorgan eller, i avsaknad av sådana standarder, bedömningar, specifikationer eller system, deras nationella motsvarigheter. Varje hänvisning ska följas av orden ”eller likvärdigt”.

b)I form av prestanda- eller funktionskrav, inbegripet miljöegenskaper, förutsatt att parametrarna är tillräckligt exakta för att anbudsgivarna ska kunna fastställa avtalsföremålet och för att den upphandlande myndigheten ska kunna tilldela avtalet.

c)Som en kombination av de två metoder som beskrivs i leden a och b.

17.4.När den upphandlande myndigheten väljer att hänvisa till de specifikationer som avses i punkt 17.3 a, får den inte avvisa ett anbud av det skälet att det inte överensstämmer med dessa specifikationer om anbudsgivaren, på något lämpligt sätt, bevisar att den föreslagna lösningen på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven i de tekniska specifikationerna.

17.5.När den upphandlande myndigheten väljer att utforma tekniska specifikationer som prestanda- eller funktionskrav enligt punkt 17.3 b, får den inte avvisa ett anbud som överensstämmer med en nationell standard som genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt godkännande, med en gemensam teknisk specifikation, med en internationell standard eller med ett tekniskt referenssystem som har utarbetats av ett europeiskt standardiseringsorgan, om dessa specifikationer behandlar de prestanda- eller funktionskrav som den har fastställt.

Anbudsgivaren ska på något lämpligt sätt bevisa att den byggentreprenad eller de varor eller tjänster som motsvarar standarden uppfyller den upphandlande myndighetens prestanda- eller funktionskrav.

17.6.Om den upphandlande myndigheten avser att köpa byggentreprenader, varor eller tjänster med särskilda miljörelaterade eller sociala egenskaper eller andra egenskaper, får den begära ett särskilt märke eller efterlevnad av specifika krav som ingår i ett märke, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)Märkeskraven rör endast kriterier som är kopplade till avtalsföremålet och är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de byggentreprenader, varor eller tjänster som köps.

b)Märkeskraven grundas på objektivt kontrollerbara och icke-diskriminerande kriterier.

c)Märkena fastställs genom ett öppet och transparent förfarande där alla relevanta intressenter får delta.

d)Märkena är tillgängliga för samtliga berörda parter.

e)Märkeskraven fastställs av tredje man över vilken den ekonomiska aktör som ansöker om märket inte kan utöva ett avgörande inflytande.

Den upphandlande myndigheten får begära att ekonomiska aktörer som bevis för överensstämmelse med upphandlingsdokumenten lämnar en provningsrapport eller ett intyg som utfärdats av ett sådant organ för bedömning av överensstämmelse som ackrediterats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 5 eller ett likvärdigt organ för bedömning av överensstämmelse.

17.7.Den upphandlande myndigheten ska godta andra lämpliga bevismedel än de som avses i punkt 17.6, såsom teknisk dokumentation från tillverkaren, om den ekonomiska aktören inte haft tillgång till intyg eller provningsrapporter eller inte haft möjlighet att erhålla dem eller ett särskilt märke inom den gällande tidsfristen, av skäl som inte kan tillskrivas den berörda ekonomiska aktören och förutsatt att denne bevisar att de byggentreprenader, varor eller tjänster som ska tillhandahållas uppfyller kraven enligt det särskilda märket eller de specifika krav som angetts av den upphandlande myndigheten.

17.8.Om det inte motiveras av avtalsföremålet får tekniska specifikationer inte innehålla hänvisningar till ett särskilt fabrikat, en särskild källa eller ett särskilt framställningsförfarande som karakteriserar de varor eller tjänster som tillhandahålls av en specifik ekonomisk aktör, och inte heller hänvisningar till varumärken, patent eller typer, ett särskilt ursprung eller en särskild tillverkning, om det får till följd att vissa varor eller ekonomiska aktörer gynnas eller inte kan komma i fråga.

Sådana hänvisningar ska i undantagsfall vara tillåtna om en tillräckligt detaljerad och begriplig beskrivning av avtalsföremålet inte är möjlig. Sådana hänvisningar ska följas av orden ”eller likvärdigt”.

18.Uteslutnings- och urvalskriterier

18.1.Vid tillämpning av artikel 133 ska den upphandlande myndigheten godta ett sådant europeiskt enhetligt upphandlingsdokument som avses i direktiv 2014/24/EU eller, i avsaknad av detta, en undertecknad och daterad försäkran på heder och samvete.

Ekonomiska aktörer får återanvända ett europeiskt enhetligt upphandlingsdokument som redan har använts i ett tidigare förfarande, om de bekräftar att uppgifterna i dokumentet fortfarande är korrekta.

18.2.Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten ange urvalskriterier, miniminivåer på kapaciteten och de intyg som krävs för att styrka denna kapacitet. Samtliga krav ska ha samband med och stå i proportion till avtalsföremålet.

Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten ange hur grupper av ekonomiska aktörer ska uppfylla urvalskriterierna, med beaktande av vad som sägs i punkt 18.6.

När ett avtal delas upp i flera delar får den upphandlande myndigheten ange miniminivåer på kapaciteten för varje del. Den får fastställa ytterligare miniminivåer på kapaciteten i de fall flera delar tilldelas en och samma entreprenör.

18.3.När det gäller kapaciteten att utöva yrkesverksamhet får den upphandlande myndigheten begära att en ekonomisk aktör uppfyller minst ett av följande villkor:

a)Anslutning till ett relevant yrkes- eller branschregister, utom i fråga om internationella organisationer.

b)När det gäller tjänsteavtal, innehav av ett särskilt tillstånd som visar att aktören är auktoriserad att fullgöra avtalet i sitt etableringsland eller är medlem i en särskild branschorganisation.

18.4.När den upphandlande myndigheten mottar anbudsansökningar eller anbud ska den godta ett europeiskt enhetligt upphandlingsdokument eller, i avsaknad av detta, en försäkran på heder och samvete om att den anbudssökande eller anbudsgivaren uppfyller urvalskriterierna. Undantag kan göras från kraven på europeiskt enhetligt upphandlingsdokument eller försäkran på heder och samvete avseende avtal till mycket lågt värde.

Den upphandlande myndigheten får när som helst under förfarandet begära att anbudsgivare eller anbudssökande lämnar en uppdaterad försäkran eller samtliga kompletterande dokument eller en del av dem, om det är nödvändigt för att se till att förfarandet genomförs på ett korrekt sätt.

Den upphandlande myndigheten ska begära att anbudssökande eller den anbudsgivare som tilldelats avtalet lämnar aktuella kompletterande dokument, utom när den redan har fått dem inom ramen för ett annat förfarande, förutsatt att dokumenten fortfarande är aktuella eller att den kan få tillgång till dem i en nationell databas utan kostnad.

18.5.Den upphandlande myndigheten får utifrån en riskbedömning besluta att inte kräva intyg på de ekonomiska aktörernas rättsliga, finansiella, ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet i följande fall:

a)Förfaranden för avtal som tilldelas av en institution för dess egen räkning och vars värde inte överskrider tröskelvärdena i artikel 169.1.

b)Förfaranden för avtal som tilldelas för yttre åtgärder och vars värde inte överskrider tröskelvärdena i artikel 172.1.

c)Förfaranden som avses i punkt 11.1 b, e, f led i och iv, h och m.

Om den upphandlande myndigheten beslutar att inte kräva intyg på de ekonomiska aktörernas rättsliga, finansiella, ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitet får ingen förfinansiering ske, utom i vederbörligen motiverade fall.

18.6.Ekonomiska aktörer får vid behov och när det gäller ett visst avtal utnyttja andra enheters kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan dem och dessa enheter. I detta fall ska de för den upphandlande myndigheten bevisa att de kommer att förfoga över nödvändiga resurser för att fullgöra avtalet, genom att lägga fram ett åtagande från enheterna i fråga om detta.

När det gäller tekniska och yrkesmässiga kriterier får ekonomiska aktörer endast utnyttja andra enheters kapacitet om dessa enheter kommer att utföra de byggentreprenader eller tjänster för vilka denna kapacitet krävs.

Om en ekonomisk aktör utnyttjar andra enheters kapacitet när det gäller kriterier för ekonomisk och finansiell kapacitet, får den upphandlande myndigheten kräva att den ekonomiska aktören och de utnyttjade enheterna ska vara solidariskt ansvariga för fullgörandet av avtalet.

Den upphandlande myndigheten får begära att anbudsgivaren uppger vilka delar av avtalet som denne avser att lägga ut på underleverantörer samt vilka underleverantörer som kommer att anlitas.

I fråga om byggentreprenader och tjänster som tillhandahålls vid en anläggning under direkt tillsyn av den upphandlande myndigheten ska den upphandlande myndigheten kräva att entreprenören uppger namn på, kontaktuppgifter till och rättsliga företrädare för de underleverantörer som deltar i fullgörandet av avtalet, inbegripet ändringar av underleverantörer.

18.7.Den upphandlande myndigheten ska kontrollera att de enheter vars kapacitet den ekonomiska aktören avser att utnyttja och de tilltänkta underleverantörerna, när underentreprenad utgör en betydande del av avtalet, uppfyller relevanta urvalskriterier.

Den upphandlande myndigheten ska begära att den ekonomiska aktören byter ut en enhet eller underleverantör som inte uppfyller ett relevant urvalskriterium.

18.8.När det gäller byggentreprenadavtal, tjänsteavtal och monterings- eller installationsarbeten inom ramen för ett varuavtal, får den upphandlande myndigheten kräva att vissa kritiska uppgifter ska utföras direkt av anbudsgivaren eller, om anbudet lämnas in av en grupp av ekonomiska aktörer, en deltagare i gruppen.

18.9.Den upphandlande myndigheten får inte kräva att en grupp av ekonomiska aktörer ska ha en viss juridisk form för att få lämna ett anbud eller en anbudsansökan, men den får kräva att den utsedda gruppen ska anta en viss juridisk form när den har blivit tilldelad avtalet, om det krävs för att avtalet ska kunna fullgöras korrekt.

19.Ekonomisk och finansiell kapacitet

19.1.För att säkerställa att ekonomiska aktörer har den ekonomiska och finansiella kapacitet som krävs för att fullgöra avtalet får den upphandlande myndigheten särskilt begära följande:

a)Att ekonomiska aktörer har en viss minsta årsomsättning, inklusive en minsta omsättning inom det område som omfattas av avtalet.

b)Att ekonomiska aktörer lämnar information om sina årsbokslut, med uppgift om kvoten mellan tillgångar och skulder.

c)Att ekonomiska aktörer har lämplig ansvarsförsäkring för verksamheten.

Vid tillämpning av första stycket a får den minsta årsomsättningen inte överstiga ett belopp som är två gånger så högt som det uppskattade årliga avtalsvärdet, utom i vederbörligen motiverade fall som är förknippade med inköpets art och som den upphandlande myndigheten ska ange i upphandlingsdokumenten.

Vid tillämpning av första stycket b ska den upphandlande myndigheten i upphandlingsdokumenten förklara metoderna och kriterierna för att beräkna sådana kvoter.

19.2.När det gäller dynamiska inköpssystem ska den högsta årsomsättningen beräknas på grundval av den förväntade största storleken på specifika avtal som ska tilldelas inom ramen för det systemet.

19.3.Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten ange vilka intyg som en ekonomisk aktör ska lägga fram för att bevisa sin ekonomiska och finansiella kapacitet. Den kan i synnerhet begära ett eller flera av följande dokument:

a)Lämpliga intyg från banker eller, i tillämpliga fall, bevis på relevant ansvarsförsäkring för verksamheten.

b)Årsredovisningar eller utdrag ur dessa, för en period som inte överstiger de tre senaste år för vilka räkenskaperna avslutats.

c)Uppgift om den ekonomiska aktörens samlade omsättning och, i tillämpliga fall, omsättningen inom det område som omfattas av avtalet, för maximalt de tre senaste tillgängliga räkenskapsåren.

Om den ekonomiska aktören av något giltigt skäl inte kan uppvisa de referenser som den upphandlande myndigheten begär, får aktören bevisa sin ekonomiska och finansiella kapacitet med hjälp av något annat dokument som den upphandlande myndigheten anser lämpligt.

20.Teknisk och yrkesmässig kapacitet

20.1.Den upphandlande myndigheten ska kontrollera att anbudssökande eller anbudsgivare uppfyller minimiurvalskriterierna avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet i enlighet med punkt 20.2–20.5.

20.2.Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten ange vilka intyg som en ekonomisk aktör ska lägga fram för att bevisa sin tekniska och yrkesmässiga kapacitet. Den kan begära ett eller flera av följande dokument:

a)För byggentreprenader, varor som kräver monterings- eller installationsarbeten eller tjänster, utbildnings- och yrkeskvalifikationer, färdigheter, erfarenhet och sakkunskap hos de personer som ansvarar för fullgörandet.

b)En förteckning över följande:

i)De huvudsakliga tjänster och varuleveranser som utförts under de tre senaste åren, med uppgift om belopp, datum och offentliga eller privata kunder, på begäran åtföljt av uttalanden från dessa kunder.

ii)De byggentreprenader som utförts under de fem senaste åren, åtföljt av intyg om att de mest betydande byggentreprenaderna utförts på ett tillfredsställande sätt.

c)En beskrivning av den tekniska utrustning och de redskap eller anläggningar som den ekonomiska aktören har tillgång till för att fullgöra ett tjänsteavtal eller ett byggentreprenadavtal.

d)En beskrivning av de tekniska anläggningar och den tekniska utrustning som den ekonomiska aktören har tillgång till för kvalitetssäkring, och en beskrivning av tillgängliga forsknings- och utvecklingsanläggningar.

e)En referensuppgift om de tekniker eller tekniska organ som den ekonomiska aktören har tillgång till, även om de inte är direkt knutna till aktören, särskilt de som ansvarar för kvalitetskontroll.

f)När det gäller varor: varuprover, beskrivningar eller autentiska fotografier eller intyg från officiella kvalitetskontrollinstitut eller organ med erkänd kompetens, där varornas överensstämmelse intygas med tydliga hänvisningar till tekniska specifikationer eller standarder.

g)För byggentreprenader eller tjänster, uppgift om antal anställda i medeltal per år och antalet anställda med ledningsfunktion hos den ekonomiska aktören under de tre senaste åren.

h)Upplysning om de system för hantering av leveranskedjan och spårningssystem som den ekonomiska aktören kan använda för att fullgöra avtalet.

i)Upplysning om de miljöledningsåtgärder den ekonomiska aktören kan tillämpa för att fullgöra avtalet.

Vid tillämpning av första stycket b led i, och om det krävs för att garantera en tillfredsställande konkurrensnivå, får den upphandlande myndigheten ange att intyg på relevanta varuleveranser eller tjänster som utförts för mer än tre år sedan kommer att beaktas.

Vid tillämpning av första stycket b led ii, och om det krävs för att garantera en tillfredsställande konkurrensnivå, får den upphandlande myndigheten ange att intyg på relevanta byggentreprenader som levererats eller utförts för mer än fem år sedan kommer att beaktas.

20.3.Om de aktuella varorna eller tjänsterna är komplexa eller, i undantagsfall, avsedda för ett särskilt ändamål kan den tekniska och yrkesmässiga kapaciteten kontrolleras av den upphandlande myndigheten själv eller, på dennas vägnar, av ett behörigt organ i den ekonomiska aktörens etableringsland, förutsatt att detta organ ger sitt samtycke. Kontrollen ska ge besked om leverantörens tekniska kapacitet och produktionskapacitet och, vid behov, dennes forsknings- och utvecklingsanläggningar samt kvalitetskontrollåtgärder.

20.4.Om den upphandlande myndigheten kräver uppvisande av intyg utfärdade av oberoende organ om att den ekonomiska aktören iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, ska myndigheten hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området och är certifierade av ackrediterade organ. Den upphandlande myndigheten ska också godta andra bevis på likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder från en ekonomisk aktör som bevisligen inte kan få sådana intyg eller inte kan erhålla dem inom gällande tidsfrister av skäl som inte kan tillskrivas den ekonomiska aktören och förutsatt att denne bevisar att de föreslagna kvalitetssäkringsåtgärderna uppfyller gällande kvalitetssäkringsstandarder.

20.5.Om den upphandlande myndigheten kräver uppvisande av intyg utfärdade av oberoende organ om att den ekonomiska aktören följer vissa miljöledningssystem eller miljöledningsstandarder ska den hänvisa till unionens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) eller till andra miljöledningssystem som erkänts i enlighet med artikel 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 6 eller andra miljöledningsstandarder som grundas på relevanta europeiska eller internationella standarder från ackrediterade organ. Om en ekonomisk aktör bevisligen inte kan få sådana intyg utfärdade eller erhålla dem inom gällande tidsfrister av skäl som inte kan tillskrivas den ekonomiska aktören ska den upphandlande myndigheten också godta andra bevis på miljöledningsåtgärder, förutsatt att den ekonomiska aktören bevisar att dessa åtgärder är likvärdiga med de som krävs enligt det tillämpliga miljöledningssystemet eller den tillämpliga miljöledningsstandarden.

20.6.Den upphandlande myndigheten kan dra slutsatsen att en ekonomisk aktör inte har nödvändig yrkesmässig kapacitet för att fullgöra avtalet enligt en tillämplig kvalitetsstandard, om myndigheten fastställer att den ekonomiska aktören har motstridiga intressen som kan inverka negativt på dennes fullgörande av avtalet.

21.Tilldelningskriterier

21.1.Kvalitetskriterier kan innefatta tekniska fördelar, estetiska och funktionella egenskaper, tillgänglighet, utformning med tanke på samtliga användares behov, sociala, miljörelaterade och innovativa egenskaper, produktions-, tillhandahållande- och handelsprocess och varje annan specifik process under produkternas livscykel, organisation av den personal som utsetts att fullgöra avtalet, eftermarknadsservice, tekniskt stöd eller leveransvillkor, såsom leveransdag, leveransprocess och leveranstid eller tid för fullgörande av avtalet.

21.2.Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten ange hur de olika valda kriterierna kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, utom när avtalet tilldelas endast på grundval av lägsta pris. Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.

Viktningen av pris- eller kostnadskriteriet i förhållande till övriga kriterier får inte medföra att pris- eller kostnadskriteriet neutraliseras i valet av vem som ska tilldelas avtalet.

Om viktning inte är möjlig av objektiva skäl ska den upphandlande myndigheten ange kriterierna i fallande prioritetsordning.

21.3.Den upphandlande myndigheten får fastställa miniminivåer för kvalitet. Anbud under dessa kvalitetsnivåer ska avvisas.

21.4.Livscykelkostnader ska i den mån som det är relevant omfatta vissa eller alla följande kostnader under en byggentreprenads, varas eller tjänsts livscykel:

a)Kostnader som bärs av den upphandlande myndigheten eller andra användare, såsom

i)kostnader för förvärv,

ii)användningskostnader, som förbrukning av energi och andra resurser,

iii)underhållskostnader,

iv)kostnader vid livslängdens slut, t.ex. insamlings- och återvinningskostnader.

b)Kostnader som beror på externa miljöeffekter kopplade till byggentreprenader, varor eller tjänster under deras livscykel, förutsatt att deras penningvärde kan fastställas och kontrolleras.

21.5.När den upphandlande myndigheten bedömer kostnaderna med utgångspunkt från ett livscykelkostnadsperspektiv ska den i upphandlingsdokumenten ange vilka uppgifter som anbudsgivarna ska lämna och vilken metod som myndigheten på grundval av dessa uppgifter kommer att använda för att fastställa livscykelkostnaderna.

Den metod som används för bedömningen av kostnader som beror på externa miljöeffekter ska uppfylla följande villkor:

a)Den ska grundas på objektivt verifierbara och icke-diskriminerande kriterier.

b)Den ska vara tillgänglig för alla berörda parter.

c)De uppgifter som krävs ska med rimliga ansträngningar kunna tillhandahållas av ekonomiska aktörer.

I tillämpliga fall ska den upphandlande myndigheten använda de obligatoriska gemensamma metoder för beräkning av livscykelkostnader som anges i bilaga XIII till direktiv 2014/24/EU.

22.Användning av elektroniska auktioner

22.1.Den upphandlande myndigheten får använda elektroniska auktioner, där nya lägre priser eller nya värden för vissa delar av anbuden presenteras.

Den upphandlande myndigheten ska strukturera den elektroniska auktionen som en upprepad elektronisk process, vilken genomförs efter en inledande fullständig utvärdering av anbuden och möjliggör en rangordning av anbuden på grundval av automatiska utvärderingsmetoder.

22.2.Vid öppna eller selektiva förfaranden eller förhandlade förfaranden under konkurrens får den upphandlande myndigheten besluta att tilldelningen vid offentlig upphandling ska föregås av en elektronisk auktion, om upphandlingsdokumenten kan fastställas med tillräcklig exakthet.

En elektronisk auktion får användas vid förnyad konkurrensutsättning för parter i ett ramavtal enligt punkt 1.3 b, och vid inbjudan att lämna anbud beträffande avtal som ska tilldelas inom ramen för ett sådant dynamiskt inköpssystem som avses i punkt 9.

En elektronisk auktion ska grundas på en av de tilldelningsmetoder som anges i artikel 161.4.

22.3.En upphandlande myndighet som beslutar att använda elektronisk auktion ska ange detta i meddelandet om upphandling.

Upphandlingsdokumenten ska innehålla följande upplysningar:

a)Värden på det som kommer att vara föremål för elektronisk auktion, förutsatt att detta är kvantifierbart och kan uttryckas i siffror eller procent.

b)Eventuella gränser för de värden som kan presenteras, baserade på specifikationerna för avtalsföremålet.

c)De uppgifter som kommer att göras tillgängliga för anbudsgivarna under den elektroniska auktionen och, vid behov, när detta kommer att ske.

d)Relevanta uppgifter om genomförandet av den elektroniska auktionen, inbegripet huruvida den är indelad i etapper och hur den kommer att avslutas enligt punkt 22.7.

e)På vilka villkor anbudsgivarna kan lämna anbud och särskilt vilka minsta skillnader som i tillämpliga fall krävs mellan anbuden.

f)Relevanta uppgifter om den elektroniska utrustning som används och om arrangemangen och de tekniska specifikationerna för anslutning.

22.4.Alla anbudsgivare som har lämnat in godtagbara anbud ska samtidigt och med elektroniska medel bjudas in att delta i den elektroniska auktionen genom de anslutningssätt som anges i instruktionerna. I inbjudan ska anges vilken dag och tid den elektroniska auktionen kommer att inledas.

Den elektroniska auktionen får genomföras i flera på varandra följande etapper. Den elektroniska auktionen får inte inledas tidigare än två arbetsdagar efter den dag då inbjudan avsänts.

22.5.Inbjudan ska åtföljas av resultatet av en fullständig utvärdering av det berörda anbudet.

I inbjudan ska även den matematiska formel anges som kommer att användas vid den elektroniska auktionen för att bestämma den nya automatiska rangordningen utifrån de nya priser och/eller värden som lämnas. Denna formel ska innefatta viktningen av alla de kriterier som fastställts för att avgöra vilket som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, i enlighet med upphandlingsdokumenten. I detta syfte ska emellertid eventuellt förekommande intervall i förväg reduceras till ett bestämt värde.

Om alternativa anbud är tillåtna ska en separat formel anges för varje alternativ.

22.6.Under varje etapp i en elektronisk auktion ska den upphandlande myndigheten omedelbart meddela alla anbudsgivare åtminstone tillräckliga upplysningar för att de vid varje tidpunkt ska ha kännedom om sin plats i rangordningen. Den får även, om detta angetts tidigare, ge ytterligare upplysningar om andra priser eller värden som lämnats in samt antalet anbudsgivare i en specifik auktionsetapp. Den får emellertid inte röja anbudsgivarnas identitet under någon av de olika etapperna i den elektroniska auktionen.

22.7.Den upphandlande myndigheten ska avsluta den elektroniska auktionen på ett eller flera av följande sätt:

a)På den dag och vid den tidpunkt som tidigare angetts.

b)När den inte längre erhåller några nya priser eller nya värden som motsvarar kraven på minsta skillnader, förutsatt att den tidigare har angett hur långt efter det att den har mottagit det sista priset eller värdet som den kommer att avsluta den elektroniska auktionen.

c)När det antal auktionsetapper som tidigare angetts har genomförts.

22.8.Efter att ha avslutat den elektroniska auktionen ska den upphandlande myndigheten tilldela avtalet på grundval av resultatet av den elektroniska auktionen.

23.Onormalt låga anbud

23.1.Om de priser eller kostnader som föreslås i ett anbud för ett visst avtal framstår som onormalt låga ska den upphandlande myndigheten skriftligen begära upplysningar om beståndsdelarna av de priser eller kostnader som den anser vara relevanta, och ge anbudsgivaren möjlighet att lämna synpunkter.

Den upphandlande myndigheten får särskilt beakta synpunkter som gäller

a)ekonomin i sättet att tillverka varorna, sättet att tillhandahålla tjänsterna eller byggmetoderna,

b)valda tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden som anbudsgivaren har tillgång till,

c)originaliteten i anbudet,

d)anbudsgivarens efterlevnad av tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter,

e)underleverantörers efterlevnad av tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter,

f)möjligheten för anbudsgivaren att få statligt stöd i enlighet med tillämpliga regler.

23.2.Den upphandlande myndigheten får endast avvisa anbudet när de ingivna bevisen inte på ett tillfredsställande sätt förklarar de låga priser eller kostnader som föreslagits.

Den upphandlande myndigheten ska avvisa anbudet när den har fastställt att anbudet är onormalt lågt på grund av att det inte uppfyller tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

23.3.Om den upphandlande myndigheten fastställer att ett anbud är onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statligt stöd, får den endast avvisa anbudet av enbart detta skäl om anbudsgivaren inte kan bevisa, inom en tillräcklig tidsfrist som fastställts av den upphandlande myndigheten, att det berörda stödet är förenligt med den inre marknaden i enlighet med artikel 107 i EUF-fördraget.

24.Tidsfrist för inlämning av anbud och anbudsansökningar

24.1.Fristerna ska vara längre än de minimitidsfrister som anges i denna artikel när anbuden kan utarbetas först efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av underlagen till upphandlingsdokumenten.

Tidsfristerna ska förlängas med fem dagar i följande fall:

a)Den upphandlande myndigheten erbjuder inte direkt kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten med elektroniska medel.

b)Meddelandet om upphandling offentliggörs på det sätt som anges i punkt 4.2 b.

24.2.Vid öppna förfaranden ska tidsfristen för inlämning av anbud vara minst 37 dagar räknat från den dag som följer på den dag då meddelandet om upphandling avsändes.

24.3.Vid selektiva förfaranden, konkurrenspräglade dialoger, förhandlade förfaranden under konkurrens, dynamiska inköpssystem och innovationspartnerskap ska tidsfristen för inlämning av anbudsansökningar vara minst 32 dagar räknat från den dag som följer på den dag då meddelandet om upphandling avsändes.

24.4.Vid selektiva förfaranden och förhandlade förfaranden under konkurrens ska tidsfristen för inlämning av anbud vara minst 30 dagar räknat från den dag som följer på den dag då inbjudan att lämna anbud avsändes.

24.5.Vid dynamiska inköpssystem ska tidsfristen för inlämning av anbud vara minst tio dagar räknat från den dag som följer på den dag då inbjudan att lämna anbud avsändes.

24.6.Vid förfaranden efter en sådan inbjudan att anmäla intresse som avses i punkt 13.1 ska tidsfristen vara

a)minst tio dagar räknat från den dag som följer på den dag då inbjudan att lämna anbud avsändes, för inlämning av anbud vid den typ av förfarande som avses i punkt 13.1 a och punkt 13.3 b led i,

b)minst tio dagar för inlämning av anbudsansökningar och minst tio dagar för inlämning av anbud vid det tvåstegsförfarande som avses i punkt 13.3 b led ii.

24.7.Vid öppna eller selektiva förfaranden får den upphandlande myndigheten minska tidsfristerna för inlämning av anbud med fem dagar om den godtar att anbud inlämnas med elektroniska medel.

25.Tillgång till upphandlingsdokument och tidsfrist för inlämning av kompletterande uppgifter

25.1.Den upphandlande myndigheten ska erbjuda direkt kostnadsfri tillgång med elektroniska medel till upphandlingsdokumenten från den dag då meddelandet om upphandling offentliggörs eller, i fråga om förfaranden utan något meddelande om upphandling eller enligt punkt 13, från den dag då inbjudan att lämna anbud avsänds.

I motiverade fall får den upphandlande myndigheten överföra upphandlingsdokumenten med andra medel som den angett, om direkt tillgång med elektroniska medel är omöjlig av tekniska skäl eller om upphandlingsdokumenten innehåller uppgifter av konfidentiell karaktär. I dessa fall ska punkt 24.1 andra stycket tillämpas, utom i de brådskande fall som avses i punkt 26.1.

Den upphandlande myndigheten får ställa krav på ekonomiska aktörer för att skydda den konfidentiella karaktären hos uppgifter i upphandlingsdokumenten. Den ska tillkännage dessa krav samt hur tillgång till de berörda upphandlingsdokumenten kan erhållas.

25.2.Den upphandlande myndigheten ska så snart som möjligt, samtidigt och skriftligen, ge samtliga berörda ekonomiska aktörer kompletterande uppgifter med anknytning till upphandlingsdokumenten.

Den upphandlande myndigheten ska inte vara skyldig att besvara framställningar om kompletterande uppgifter som lagts fram mindre än sex arbetsdagar före tidsfristen för inlämning av anbud.

25.3.Den upphandlande myndigheten ska förlänga tidsfristen för inlämning av anbud när

a)den inte lämnat kompletterande uppgifter senast sex dagar före tidsfristen för inlämning av anbud trots att den ekonomiska aktören begärt detta i god tid,

b)den gjort väsentliga ändringar i upphandlingsdokumenten.

26.Tidsfrist i brådskande fall

26.1.Om det vid ett öppet eller selektivt förfarande inte är möjligt att iaktta minimitidsfristerna enligt punkt 24.2 och 24.3 på grund av vederbörligen motiverad brådska, får den upphandlande myndigheten fastställa

a)en tidsfrist för inlämning av anbudsansökningar eller anbud vid ett öppet förfarande, vilken inte får vara mindre än 15 dagar från den dag då meddelandet om upphandling avsändes,

b)en tidsfrist för inlämning av anbud vid ett selektivt förfarande, vilken inte får vara mindre än 10 dagar från den dag då inbjudan att lämna anbud avsändes.

26.2.I brådskande fall ska den tidsfrist som avses i punkt 25.2 och 25.3 a vara fyra dagar.

27.Elektroniska kataloger

27.1.Om det krävs att elektroniska kommunikationsmedel ska användas får den upphandlande myndigheten kräva att anbud inlämnas i form av en elektronisk katalog eller att de ska innefatta en elektronisk katalog.

27.2.När inlämning av anbud i form av en elektronisk katalog godtas eller krävs ska den upphandlande myndigheten

a)ange detta i meddelandet om upphandling,

b)i upphandlingsdokumenten ange alla nödvändiga uppgifter om format, den elektroniska utrustning som används samt tekniska arrangemang för anslutning och specifikationer för katalogen.

27.3.Om ett multipelt ramavtal har ingåtts efter inlämning av anbud i form av elektroniska kataloger, får den upphandlande myndigheten besluta att en förnyad konkurrensutsättning för specifika avtal genomförs på grundval av uppdaterade kataloger, genom en av följande metoder:

a)Den upphandlande myndigheten inbjuder entreprenörerna att på nytt lämna in sina elektroniska kataloger, anpassade till kraven i det berörda specifika avtalet.

b)Den upphandlande myndigheten meddelar entreprenörerna att den har för avsikt att från redan inlämnade elektroniska kataloger samla in de uppgifter som behövs för att upprätta anbud anpassade till kraven i det berörda specifika avtalet, förutsatt att det angetts i upphandlingsdokumenten för ramavtalet att denna metod kommer att användas.

27.4.Om den upphandlande myndigheten använder metoden i punkt 27.3 b ska den meddela entreprenörerna den dag och den tidpunkt då den har för avsikt att samla in de uppgifter som behövs för att upprätta anbud anpassade till kraven i det berörda specifika avtalet och ge entreprenörerna möjlighet att säga nej till sådan insamling av uppgifter.

Den upphandlande myndigheten ska fastställa en lämplig tidsperiod mellan meddelandet och insamlingen av uppgifter.

Innan det specifika avtalet tilldelas ska den upphandlande myndigheten presentera de insamlade uppgifterna för den berörda entreprenören för att ge denne möjlighet att ifrågasätta eller bekräfta att det på detta sätt upprättade anbudet inte innehåller några materiella fel.

28.Öppnande av anbud och anbudsansökningar

28.1.Vid öppna förfaranden får bemyndigade företrädare för anbudsgivare närvara vid öppnandet.

28.2.För avtal med ett värde som minst motsvarar tröskelvärdena i artikel 169.1 ska den behöriga utanordnaren utse en särskild kommitté som öppnar anbuden. Vid förnyad konkurrensutsättning inom ramavtal får utanordnaren efter riskanalys frångå denna skyldighet, liksom i de fall som beskrivs i punkt 11.1, med undantag för leden d och g.

Öppnandekommittén ska bestå av minst två personer som företräder minst två organisatoriska enheter inom institutionen i fråga, vilka sinsemellan saknar hierarkisk koppling. För att risken för intressekonflikt ska undvikas, ska kommitténs ledamöter omfattas av villkoren i artikel 59.

För sådana representationer eller lokala enheter som avses i artikel 145 eller som är isolerade i en medlemsstat ska kravet på att enheter sinsemellan ska sakna hierarkisk koppling inte tillämpas när det inte finns separata enheter.

28.3.Om ett upphandlingsförfarande inleds på interinstitutionell basis ska öppnandekommittén utses av den behöriga utanordnaren vid den institution som ansvarar för upphandlingsförfarandet.

28.4.Den upphandlande myndigheten ska med hjälp av någon lämplig metod kontrollera och säkerställa integriteten hos det ursprungliga anbudet, inbegripet dess ekonomiska aspekter, och hos bevisen för datum och tidpunkt för dess mottagande i enlighet med artikel 144.2 och 144.4.

28.5.Vid öppna förfaranden, när avtalet tilldelas på grundval av lägsta pris eller lägsta kostnad i enlighet med artikel 161.4, ska de priser som erbjuds i anbud som uppfyller kraven läsas upp högt.

28.6.Protokollet från öppnandet av mottagna anbud ska undertecknas av den eller de personer som ansvarar för öppnandet eller av ledamöter i öppnandekommittén. I protokollet ska de anbud identifieras som uppfyller respektive inte uppfyller kraven i artikel 144 varvid skälen till att anbud avvisats i enlighet med artikel 162.4 ska anges. Protokollet får undertecknas i ett elektroniskt system som med tillräcklig säkerhet identifierar den som undertecknar.

29.Utvärdering av anbud och anbudsansökningar

29.1.Den behöriga utanordnaren får besluta att utvärderingskommittén ska utvärdera och rangordna anbuden endast enligt tilldelningskriterierna, och att uteslutnings- och urvalskriterierna ska utvärderas enligt andra lämpliga rutiner som garanterar att inga intressekonflikter föreligger.

29.2.Om ett upphandlingsförfarande inleds på interinstitutionell basis ska utvärderingskommittén utses av den behöriga utanordnaren vid den institution som ansvarar för upphandlingsförfarandet. Kommitténs sammansättning ska så långt som möjligt återspegla förfarandets interinstitutionella karaktär.

29.3.Anbudsansökningar och anbud som är lämpliga enligt punkt 11.2 och som inte är ogiltiga enligt punkt 12.2 eller oacceptabla enligt punkt 12.3 ska anses godtagbara.

30.Utvärderingsresultat och beslut om tilldelning

30.1.Resultatet av utvärderingen ska anges i en utvärderingsrapport som innehåller ett förslag till tilldelning av avtal. Utvärderingsrapporten ska dateras och undertecknas av den eller de personer som utfört utvärderingen eller av utvärderingskommitténs ledamöter. Rapporten får undertecknas i ett elektroniskt system som med tillräcklig säkerhet identifierar den som undertecknar.

Om kommittén inte haft ansvar för att kontrollera anbuden mot uteslutnings- och urvalskriterierna ska utvärderingsrapporten också undertecknas av de personer som den behöriga utanordnaren gett ansvaret för dessa uppgifter.

30.2.Utvärderingsrapporten ska innehålla följande:

a)Den upphandlande myndighetens namn och adress samt avtalets föremål och värde eller ramavtalets föremål och högsta värde.

b)Namnen på avvisade anbudssökande eller anbudsgivare och skälen till att de avvisats på grundval av en situation som beskrivs i artikel 137 eller urvalskriterierna.

c)Referensuppgifter om avvisade anbud och skälen till att de avvisats på grundval av något av följande:

i)Bristande uppfyllnad av minimikraven i artikel 161.1 a.

ii)Bristande uppfyllnad av minimikvalitetsnivåerna i punkt 21.

iii)Anbuden har konstaterats vara onormalt låga enligt punkt 23.

d)Namnen på utvalda anbudssökande eller anbudsgivare och skälen till att de valts ut.

e)Namnen på de anbudsgivare som ska rangordnas samt erhållna poäng och motiveringar till poängen.

f)Namnen på föreslagna anbudssökande eller den anbudsgivare som tilldelats avtalet och skälen till detta val.

g)Om den är känd, uppgift om hur stor del av avtalet eller ramavtalet som den föreslagna entreprenören avser att lägga ut på tredje man.

30.3.Den upphandlande myndigheten ska därefter fatta ett beslut, som innehåller något av följande:

a)Ett godkännande av utvärderingsrapporten med alla de uppgifter som förtecknas i punkt 30.2 och med tillägg av följande:

i)Namnet på den anbudsgivare som tilldelats avtalet och skälen till detta val med hänvisning till tidigare tillkännagivna urvals- och tilldelningskriterier, i tillämpliga fall inbegripet skälen till att utvärderingsrapportens rekommendation inte följs.

ii)Vid förhandlat förfarande utan föregående offentliggörande av meddelande om upphandling, förhandlat förfarande under konkurrens eller konkurrenspräglad dialog, de omständigheter enligt punkterna 11, 12 och 39 som motiverar valet av förfarande.

b)I tillämpliga fall, skälen till att den upphandlande myndigheten har beslutat att inte tilldela något avtal.

30.4.Utanordnaren får slå samman och underteckna utvärderingsrapporten och beslutet om tilldelning i ett enda dokument i följande fall:

a)Vid förfaranden som underskrider tröskelvärdena i artikel 169.1 om enbart ett anbud mottagits.

b)Vid förnyad konkurrensutsättning inom ramavtal om ingen utvärderingskommitté utnämnts.

c)I fall som avses i punkt 11.1 c, e, f led i, f led iii och h om ingen utvärderingskommitté utnämnts.

30.5.Om ett upphandlingsförfarande inleds på interinstitutionell basis ska det beslut som avses i punkt 30.3 fattas av den upphandlande myndighet som ansvarar för upphandlingsförfarandet.

31.Information till anbudssökande och anbudsgivare

31.1.Den upphandlande myndigheten ska med elektroniska medel informera samtliga anbudssökande eller anbudsgivare, samtidigt och individuellt, om de beslut som fattats rörande resultatet av förfarandet så snart som möjligt efter något av följande steg:

a)Öppnandeetappen i fråga om de fall som avses i artikel 162.3.

b)När ett beslut har fattats på grundval av uteslutnings- och urvalskriterier i upphandlingsförfaranden som är indelade i två steg.

c)Beslutet om tilldelning.

I vart och ett av fallen ska den upphandlande myndigheten ange skälen till att en anbudsansökan eller ett anbud inte har godtagits samt tillgängliga rättsmedel.

När den anbudsgivare som tilldelats avtalet informeras ska den upphandlande myndigheten ange att det meddelade beslutet inte utgör ett åtagande från myndighetens sida.

31.2.Den upphandlande myndigheten ska meddela de uppgifter som anges i artikel 164.3 så snart som möjligt och inom högst 15 dagar från det att en skriftlig begäran mottagits. När den upphandlande myndigheten tilldelar avtal för egen räkning ska den använda elektroniska medel. Anbudsgivaren får också sända begäran med elektroniska medel.

31.3.När den upphandlande myndigheten kommunicerar med elektroniska medel ska uppgifter anses ha mottagits av anbudssökande eller anbudsgivare om myndigheten kan bevisa att den har sänt uppgifterna till den elektroniska adress som anges i anbudet eller anbudsansökan.

I detta fall ska uppgifter anses ha mottagits av anbudssökande eller anbudsgivare den dag då den upphandlande myndigheten avsände uppgifterna.

KAPITEL 2

Särskilda bestämmelser för avtal som unionens institutioner tilldelar för egen räkning

32.Inköpscentraler

32.1.En inköpscentral får agera som

a)en grossist genom att köpa, lagra och vidaresälja varor och tjänster till andra upphandlande myndigheter,

b)en mellanhand genom att tilldela ramavtal eller driva dynamiska inköpssystem som kan användas av andra upphandlande myndigheter enligt vad som tillkännagetts i det ursprungliga meddelandet.

32.2.Inköpscentralen ska genomföra samtliga upphandlingsförfaranden med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel.

33.Delar av avtal

33.1.När så är lämpligt, tekniskt möjligt och kostnadseffektivt ska avtal tilldelas i separata delar inom ett och samma förfarande.

33.2.Om avtalsföremålet delas upp i flera delar, som var och en omfattas av ett enskilt avtal, ska det totala värdet av alla delar beaktas vid den sammanlagda beräkningen av det tillämpliga tröskelvärdet.

Om det totala värdet av alla delar minst motsvarar tröskelvärdena i artikel 169.1 ska artiklarna 157.1, 158 och 159 tillämpas på varje del.

33.3.Om ett avtal ska tilldelas i separata delar, ska anbuden utvärderas separat för varje del. Om flera delar tilldelas en och samma anbudsgivare får ett gemensamt avtal undertecknas för dessa delar.

34.Ordningar för uppskattning av avtalsvärdet

34.1.Den upphandlande myndigheten ska uppskatta avtalsvärdet på grundval av det totala belopp som ska betalas, inbegripet alla options- och förlängningsrättigheter.

Denna uppskattning ska ske senast när den upphandlande myndigheten inleder upphandlingsförfarandet.

34.2.För ramavtal och dynamiska inköpssystem ska det maximala värdet av samtliga planerade avtal under ramavtalets eller det dynamiska inköpssystemets hela löptid beaktas.

För innovationspartnerskap ska det maximala uppskattade värdet av de forsknings- och utvecklingsverksamheter som ska genomföras under alla steg av det planerade partnerskapet samt av de byggentreprenader, varor eller tjänster som ska upphandlas vid utgången av det planerade partnerskapet beaktas.

Om den upphandlande myndigheten planerar ersättningar till anbudssökande eller anbudsgivare ska den beakta dessa när den beräknar det uppskattade avtalsvärdet.

34.3.För tjänsteavtal ska följande beaktas:

a)I fråga om försäkringstjänster: de premier som ska betalas och andra former av ersättningar.

b)I fråga om banktjänster och andra finansiella tjänster: avgifter, provisioner, räntor och andra former av ersättningar.

c)I fråga om avtal som avser projektering: arvoden, provisioner och andra former av ersättningar.

34.4.Om ett tjänsteavtal inte anger något totalpris eller om ett varuavtal omfattar leasing, hyra eller hyrköp av varor ska det uppskattade avtalsvärdet beräknas utifrån följande värde:

a) För avtal på bestämd tid

i)med en löptid på högst 48 månader för tjänster, och högst tolv månader för varor: det samlade avtalsvärdet för hela löptiden,

ii)med en löptid på mer än tolv månader för varor: det samlade värdet inklusive varornas uppskattade restvärde.

b) För avtal på obestämd tid eller tjänsteavtal med mer än 48 månaders löptid: månadsvärdet multiplicerat med 48.

34.5.När det gäller tjänste- eller varuavtal som tilldelas på regelbunden basis eller som ska förnyas inom en viss angiven period ska grunden för beräkning av det uppskattade avtalsvärdet vara något av följande:

a)Det reella totala värdet av en serie avtal av samma typ som tilldelats under de föregående tolv månaderna eller under det föregående budgetåret, om möjligt justerat för att ta hänsyn till eventuella ändringar i kvantitet eller värde under loppet av de tolv månader som följer efter det första avtalet.

b)Det totala uppskattade värdet av en serie avtal av samma typ som ska tilldelas under budgetåret.

34.6.För byggentreprenadavtal ska förutom värdet på byggentreprenaden det uppskattade totala värdet på de varor och tjänster som behövs för att utföra byggentreprenaden och som den upphandlande myndigheten tillhandahåller entreprenören tas med i beräkningen.

34.7.När det gäller koncessionsavtal ska värdet motsvara koncessionshavarens uppskattade totala omsättning som genereras under avtalets löptid.

Värdet ska beräknas med en objektiv metod som anges i upphandlingsdokumenten, med särskild hänsyn till följande:

a)Intäkter från avgifter och straffavgifter som betalas av användarna av byggnadsverken eller tjänsterna, utom sådana som tas ut på den upphandlande myndighetens vägnar.

b)Värdet av bidrag eller andra ekonomiska fördelar från tredje man för utförandet av koncessionen.

c)Intäkter från försäljning av eventuella tillgångar som är en del av koncessionen.

d)Värdet av samtliga varor och tjänster som den upphandlande myndigheten tillhandahåller koncessionshavaren, förutsatt att de behövs för att utföra byggentreprenaden eller tjänsterna.

e)Betalningar till anbudssökande eller anbudsgivare.

35.Frysningsperiod före undertecknande av avtal

35.1.Frysningsperioden ska räknas från något av följande datum:

a)Från den dag då meddelandena om tilldelning samtidigt avsändes till de utvalda anbudsgivarna och de icke utvalda anbudsgivarna med elektroniska medel.

b)I de fall avtalet eller ramavtalet tilldelas i enlighet med punkt 11.1 b, från den dag meddelandet om tilldelning enligt punkt 2.4 offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.

Vid behov får den upphandlande myndigheten skjuta upp undertecknandet av avtalet för ytterligare undersökningar om detta är motiverat på grundval av yrkanden eller anmärkningar från anbudssökande eller anbudsgivare vars anbud eller ansökningar inte antagits eller som anser sig vara förfördelade, eller på grundval av andra relevanta uppgifter som mottagits under den period som avses i artikel 169.3. Om undertecknandet skjuts upp ska samtliga anbudssökande eller anbudsgivare underrättas inom tre arbetsdagar räknat från beslutet om att skjuta upp undertecknandet.

Om avtalet eller ramavtalet inte kan undertecknas med den anbudsgivare som valts ut får den upphandlande myndigheten besluta att den anbudsgivare som lagt det näst bästa anbudet ska tilldelas avtalet.

35.2.Den period som avses i punkt 35.1 ska inte tillämpas på

a)förfaranden där endast ett anbud lämnats in,

b)specifika avtal som grundar sig på ett ramavtal,

c)dynamiska inköpssystem,

d)förhandlade förfaranden utan föregående offentliggörande av meddelande om upphandling enligt punkt 11, med undantag för det förfarande som avses i punkt 11.1 b.

KAPITEL 3

Upphandling avseende yttre åtgärder

36.Särskilda bestämmelser om tröskelvärden och förfaranden för tilldelning av avtal i tredjeland

När upphandlingsavtal ingås av de upphandlande myndigheter som avses i artikel 172.2 eller för deras räkning tillämpas inte punkt 2, men dock 2.5, och inte heller punkterna 3, 4 och 6, 12.1 a, c–f, punkt 12.4, punkt 13.3, punkterna 14 och 15, punkt 17.3–17.7, punkterna 20.4, 23.3, 24, punkt 25.2 och 25.3, punkterna 26, 28, och 29, men dock punkt 29.3.

Tillämpningen av upphandlingsbestämmelserna i detta kapitel ska regleras genom ett beslut av kommissionen, och ska innefatta lämpliga kontroller som ska göras av den behöriga utanordnaren när det inte är kommissionen som är upphandlande myndighet.

37.Utlysning

37.1.I förekommande fall ska förhandsmeddelanden om anbudsinfordran vid selektiva förfaranden enligt punkt 38.1 a respektive öppna förfaranden enligt punkt 38.1 b sändas elektroniskt till publikationsbyrån i så god tid som möjligt.

37.2.Meddelandet om tilldelning av avtal ska sändas när avtalet har undertecknats, utom när avtalet, om det fortfarande är nödvändigt, belagts med sekretess, om fullgörandet av det måste åtföljas av särskilda säkerhetsåtgärder, om skyddet av Europeiska unionens vitala intressen så fordrar, om mottagarlandet kräver det eller om offentliggörande av meddelandet inte bedöms vara lämpligt.

38.Tröskelvärden och förfaranden

38.1.Upphandling avseende yttre åtgärder görs enligt följande förfaranden:

a)Selektivt förfarande i enlighet med artikel 158.1 b.

b)Öppet förfarande i enlighet med artikel 158.1 a.

c)Lokalt öppet förfarande.

d)Förenklat förfarande.

38.2.Tröskelvärdena för upphandlingen ska vara följande:

a)Öppet eller selektivt förfarande får användas för

i)tjänsteavtal, varuavtal och tjänstekoncessionsavtal till ett värde av minst 300 000 euro,

ii)byggentreprenadavtal till ett värde av minst 5 000 000 euro.

b)Lokalt öppet förfarande får användas för

i)varuavtal till ett värde av minst 100 000 euro och högst 300 000 euro,

ii)byggentreprenadavtal samt byggkoncessionsavtal till ett värde av minst 300 000 euro och högst 5 000 000 euro.

c)Förenklat förfarande får användas för

i)tjänsteavtal, tjänstekoncessionsavtal, byggentreprenadavtal samt byggkoncessionsavtal till ett värde av högst 300 000 euro,

ii)varuavtal till ett värde av högst 100 000 euro.

d)Avtal vars värde inte överstiger 20 000 euro får tilldelas även om bara ett anbud lämnats.

e)Betalningar för utgifter på högst 2 500 euro får ske genom en enkel betalning mot faktura utan föregående godkännande av ett anbud.

38.3.Vid internationellt selektivt förfarande enligt punkt 38.1 a ska det anges i meddelandet om upphandling hur många anbudssökande som kommer att inbjudas att lämna anbud. För tjänsteavtal ska minst fyra anbudssökande inbjudas att lämna anbud. Det antal anbudssökande som ges möjlighet att lämna anbud ska vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.

En förteckning över de anbudssökande som valts ut ska offentliggöras på kommissionens webbplats.

Om de anbudssökande som uppfyller urvalskriterierna eller minimikraven på kapacitet inte är tillräckligt många för att nå upp till minimiantalet, får den upphandlande myndigheten inbjuda endast de som uppfyller kriterierna att lämna anbud.

38.4.För sådana lokala öppna förfaranden som avses i punkt 38.1 c ska meddelandet om upphandling offentliggöras åtminstone i mottagarstatens officiella tidning eller därmed jämställt organ för lokal inbjudan att lämna anbud.

38.5.Vid det förenklade förfarande som avses i punkt 38.1 d ska den upphandlande myndigheten upprätta en förteckning över minst tre utvalda anbudsgivare, utan att offentliggöra ett meddelande.

Anbudsgivarna i ett förenklat förfarande kan väljas från en sådan förteckning som avses i artikel 13.1 b och som upprättas efter utlysning av inbjudan att anmäla intresse.

Om den upphandlande myndigheten efter att ha rådfrågat anbudsgivarna mottar enbart ett anbud som uppfyller de administrativa och tekniska kraven får avtalet tilldelas under förutsättning att tilldelningskriterierna uppfylls.

38.6.För juridiska tjänster som inte omfattas av punkt 11.1 h får de upphandlande myndigheterna använda ett förhandlat förfarande under konkurrens, oavsett avtalets uppskattade värde.

39.Förhandlat förfarande för tjänsteavtal, varuavtal och byggentreprenadavtal

39.1.De upphandlande myndigheterna får använda sig av ett förhandlat förfarande på grundval av ett enda anbud i följande fall:

a)Om tjänsterna i fråga ska utföras av offentliga organ, institutioner eller sammanslutningar utan vinstsyfte, och verksamheten är av institutionell art eller syftar till att genomföra stödåtgärder på det sociala området.

b)Om ett anbudsförfarande genomförts utan godtagbart resultat, dvs. inget anbud med tillfredsställande kvalitet och/eller av tillräckligt ekonomiskt intresse har mottagits, i vilket fall den upphandlande myndigheten efter att ha annullerat anbudsförfarandet får inleda förhandlingar efter eget val med en eller flera av de anbudsgivare som inbjudits att lämna anbud, förutsatt att upphandlingsdokumenten inte ändras väsentligt.

c)Om ett nytt avtal måste ingås till följd av att ett befintligt avtal sagts upp i förtid.

39.2.Vid tillämpning av punkt 11.1 c ska synnerlig brådska anses föreligga i sådana krissituationer som avses i artikel 172.2. Den delegerade utanordnaren ska, vid behov efter samråd med övriga berörda delegerade utanordnare, fastställa att en synnerligen brådskande situation råder och regelbundet se över sitt beslut med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning.

39.3.I sådana verksamheter av institutionell art som avses i punkt 39.1 a ingår tjänster som är direkt kopplade till de offentliga organens lagstadgade uppdrag.

40.Kravspecifikationer

I fråga om samtliga förfaranden som involverar en anbudsansökan får kravspecifikationerna, genom undantag från punkt 16.3, delas upp efter de två stegen i förfarandet, och för det första steget innehålla enbart de uppgifter som avses i punkt 16.3 a och f.

41.Förfarandefrister

41.1.När det gäller tjänsteavtal ska perioden mellan den dag som följer på den dag då inbjudan att lämna anbud avsänds och slutdatumet för inlämning av anbud vara minst 50 dagar. I brådskande fall får dock andra tidsfrister beviljas.

41.2.Anbudsgivarna kan ställa frågor skriftligen före sista inlämningsdatum för anbud. Den upphandlande myndigheten ska besvara dessa frågor före sista inlämningsdatum för anbud.

41.3.Vid selektiva förfaranden ska tidsfristen för inlämning av anbudsansökningar vara minst 30 dagar, räknat från den dag som följer på den dag då meddelandet om upphandling offentliggjordes. Perioden mellan den dag som följer på den dag då inbjudan att lämna anbud avsändes och slutdatumet för inlämning av anbud ska vara minst 50 dagar. I vissa undantagsfall får dock andra tidsfrister beviljas.

41.4.Vid öppna förfaranden ska tidsfristerna för inlämning av anbud vara minst följande, räknat från den dag som följer på den dag då meddelandet om upphandling offentliggjordes:

a)90 dagar i fråga om byggentreprenadavtal.

b)60 dagar i fråga om varuavtal.

I vissa undantagsfall får dock andra tidsfrister beviljas.

41.5.Vid lokala öppna förfaranden ska tidsfristerna för inlämning av anbud vara minst följande, räknat från den dag då meddelandet om upphandling offentliggjordes:

a)60 dagar i fråga om byggentreprenadavtal.

b)30 dagar i fråga om varuavtal.

I vissa undantagsfall får dock andra tidsfrister beviljas.

41.6.Vid sådana förenklade förfaranden som avses i punkt 38.1 d ska anbudssökande ges minst 30 dagar att lämna sina anbud, räknat från den dag då inbjudan att lämna anbud avsänds.

(1) Rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 78, 26.3.1977, s. 17).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 33).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (EUT L 342, 22.12.2009, s. 1).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.9.2016

COM(2016) 605 final

Limité cabinets Embargo jusqu'à l'adoption

BILAGOR

till

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om finansiella regler för unionens allmänna budget och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1299/2013, 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och (EU) nr 652/2014 samt Europaparlamentets och rådets beslut 541/2014/EU

BILAGOR

till

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Jämförelsetabell

Delar/avdelningar/kapitel/avsnitt/artiklar i förordning nr 966/2012 Artiklar i tillämpnings-föreskrifterna – delegerad förordning 1268/2012	Rubriker för delar/avdelningar/kapitel/avsnitt/artiklar i förordning nr 966/2012 och delegerad förordning 1268/2012	Förslag till ny budgetförordning
DEL I GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
AVDELNING I	SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER	AVDELNING I
Artikel 1.1 Artikel 1	Syfte	Artikel 1 Struken
Artikel 1.2	Tillämplighet på Euratoms försörjningsbyrå	Artikel 67
Artikel 2	Definitioner	Artikel 2
Artikel 3 —	Sekundärrättens överensstämmelse med denna förordning	Artikel 3 —
Artikel 4	Perioder, datum och frister	Artikel 4
Artikel 5	Skydd av personuppgifter	Artikel 5
AVDELNING II	BUDGETPRINCIPER	AVDELNING II
Artikel 6	Iakttagande av budgetprinciper	Artikel 6
KAPITEL 1	Enhetsprincipen och principen om riktighet i budgeten	KAPITEL 1
Artikel 7	Budgetens tillämpningsområde	Artikel 7
Artikel 8 Artikel 2	Särskilda regler avseende principerna om enhet och riktighet i budgeten	Artikel 8 Struken
KAPITEL 2	Principen om ettårighet	KAPITEL 2
Artikel 9	Budgetår	Artikel 9
Artikel 10	Typer av anslag	Struken
Artikel 11 Artikel 3	Budgeträkenskaper i fråga om inkomster och anslag	Artikel 10 Struken
Artikel 12	Åtaganden mot budgetanslag	Artikel 11
Artikel 13 Artikel 4	Anslag som förfaller och anslag som överförs	Artikel 12 Struken
Artikel 14	Regler för överföring till påföljande budgetår av inkomster som avsatts för särskilda ändamål	Artikel 12.3
Artikel 15	Anslag som dras tillbaka	Artikel 13
Artikel 16	Regler som ska tillämpas om antagandet av budgeten försenas	Artikel 15
KAPITEL 3	Principen om balans i budgeten	KAPITEL 3
Artikel 17	Definition och tillämpningsområde	Artikel 16
Artikel 18	Budgetårets saldo	Artikel 17
KAPITEL 4	Principen om en enda beräkningsenhet	KAPITEL 4
Artikel 19 Artikel 5 Artikel 6	Användning av euro	Artikel 18 Artikel 18 Struken
KAPITEL 5	Universalitetsprincipen	KAPITEL 5
Artikel 20	Definition och tillämpningsområde	Artikel 19
Artikel 21	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Artikel 20
Artikel 7	Behandling i budgeten av inkomster avsatta för särskilda ändamål och motsvarande anslag	Artikel 21
Artikel 8		Artikel 20.2
Artikel 9	Inkomster som avsätts till följd av Eftastaternas deltagande i vissa av unionens program	Artikel 22
Artikel 10		Artikel 21.2 c
Artikel 22 Artikel 11	Donationer	Artikel 23 Artikel 23.2
	Sponsring från företag	Artikel 24
Artikel 23 Artikel 12	Regler om avdrag och växelkursskillnader	Artikel 25 Struken
KAPITEL 6	Principen om specificering	KAPITEL 6
Artikel 24 Artikel 13 Artikel 14 Artikel 16	Allmänna bestämmelser	Artikel 26 Artikel 26 Artikel 26 Artikel 26
Artikel 25	Överföring av anslag på andra institutioners initiativ än kommissionens	Artikel 27
Artikel 26 Artikel 15	Överföringar som kommissionen får göra på egen hand	Artikel 28 Artikel 28.1
Artikel 27	Förslag till överföringar som föreläggs Europaparlamentet och rådet av institutionerna	Artikel 29
Artikel 28	Särskilda regler för överföringar	Artikel 26.2, delvis
Artikel 29 Artikel 17	Överföringar som omfattas av särskilda bestämmelser	Artikel 30 Artikel 30.5
KAPITEL 7	Principen om sund ekonomisk förvaltning och prestation	KAPITEL 7
Artikel 30	Prestation och principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet	Artikel 31
Artikel 18	Utvärderingar	Artikel 32
Artikel 31 Artikel 19	Obligatorisk finansieringsöversikt	Artikel 33 Artikel 33
Artikel 32	Intern kontroll av budgetgenomförandet	Artikel 34
Artikel 33	Kostnadseffektiva kontrollsystem	Artikel 33.4
KAPITEL 8	Principen om öppenhet	KAPITEL 8
Artikel 34 Artikel 20	Offentliggörande av redovisning, budgetar och rapporter	Artikel 35 Artikel 35.2
Artikel 35 Artikel 21 Artikel 22	Offentliggörande av information om mottagare samt annan information	Artikel 36 Artikel 36 Struken
AVDELNING III	UPPRÄTTANDE AV BUDGETEN OCH BUDGETENS STRUKTUR	AVDELNING III
KAPITEL 1	Upprättande av budgeten	KAPITEL 1
Artikel 36	Inkomst- och utgiftsberäkningar	Artikel 37
Artikel 37	Beräknad budget för de organ som avses i artikel 69	Artikel 38
Artikel 38 Artikel 23	Budgetförslag	Artikel 39 Artikel 39.2
Artikel 39	Ändringsskrivelser till budgetförslaget	Artikel 40
Artikel 40	Medlemsstaternas skyldigheter till följd av budgetens antagande	Artikel 41
Artikel 41 Artikel 24	Förslag till ändringsbudgetar	Artikel 42 Artikel 42.4
Artikel 42	Tidigarelagt överlämnande av beräkningar och av budgetförslag	Artikel 43
KAPITEL 2	Budgetens struktur och utformning	KAPITEL 2
Artikel 43	Budgetens struktur	Artikel 44
Artikel 44 Artikel 25	Kontoplanen	Artikel 45 Artikel 45.2
Artikel 45	Negativa inkomster	Artikel 46
Artikel 46	Avsättningar	Artikel 47
Artikel 47	Negativ reserv	Artikel 48
Artikel 48	Reserven för katastrofbistånd och krisreserven för Europeiska unionen	Artikel 49
Artikel 49 Artikel 26 Artikel 27 Artikel 28	Budgetens utformning	Artikel 50 Struken Struken Struken
Artikel 50	Regler om tjänsteförteckningar	Artikel 51
KAPITEL 3	Budgetdisciplin	KAPITEL 3
Artikel 51	Förenlighet med den fleråriga budgetramen	Artikel 52
Artikel 52	Unionsakters förenlighet med budgeten	Artikel 53
AVDELNING IV	GENOMFÖRANDE AV BUDGETEN	AVDELNING IV
KAPITEL 1	Allmänna bestämmelser	KAPITEL 1
Artikel 53	Genomförande av budgeten i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning	Artikel 54
Artikel 29	Information om överföring av personuppgifter för revisionsändamål	Artikel 55
Artikel 54 Artikel 30 Artikel 31	Kravet på en grundläggande akt och undantag från detta krav	Artikel 56 Artikel 56.2 c Struken
Artikel 55	Institutionernas genomförande av budgeten, med undantag av kommissionen	Artikel 57
Artikel 56	Delegering av befogenheter vad gäller budgetens genomförande	Artikel 58
Artikel 57 Artikel 32	Intressekonflikter	Artikel 59 Struken
	Intressekonflikter för anställda	Artikel 60
KAPITEL 2	Metoder för genomförande	KAPITEL 2
Artikel 58 Artikel 33 Artikel 34 Artikel 35 Artikel 43 Artikel 44	Metoder för genomförande av budgeten Indirekt genomförande med internationella organisationer	Artikel 61 Struken Struken Artikel 151 Artikel 149.1
	Indirekt förvaltning med partnerländer	Ny artikel 152
	Kombinerade åtgärder	Ny artikel 153
[Art. 58.1] [Art. 34 för art. 58]	—
Artikel 59 Artikel 37	Delad förvaltning med medlemsstater	Artikel 62 Artikel 62.8
Artikel 60 Artikel 38 Artikel 41 Artikel 42 —	Indirekt förvaltning Genomförande	Artikel 149 Struken Artikel 150 Artikel 150
[Art. 60.2] [Art. 61.1, 40, 38.1, 43.2, 60.2] [Art. 39, 61.2, 40, 38.1, 38.2]		Artikel 149 Artikel 150
Artikel 61 Artikel 39 Artikel 40 [se ovan] [Art. 35] [Art. 58.1, 60.1] Artikel 44, [Art. 58.2, 61.2] —	Förhandsbedömningar och delegeringsöverenskommelser	Artikel 149 Artikel 149 Artikel 150
Artikel 62 Artikel 35	Genomförandeorgan	Artikel 68
KAPITEL 3	Aktörer i budgetförvaltningen	KAPITEL 4
Avsnitt 1	Principen om åtskillnad mellan funktioner	Avsnitt 1
Artikel 64 Artikel 45.1	Åtskillnad mellan funktioner Åtskillnad mellan funktioner	Artikel 71 Artikel 71.2
Avsnitt 2	Utanordnare	Avsnitt 2
Artikel 65 Artikel 46.2 Artikel 47 andra stycket	Utanordnare Utanordnaren Utanordnaren	Artikel 72 Artikel 72.6 Artikel 72.6
Artikel 66 Artikel 48 Artikel 49.2 Artikel 50.4 Artikel 51 Artikel 52 Artikel 53 Artikel 74 Artikel 75 Artikel 76	Utanordnarens befogenheter och skyldigheter Utanordnarnas förvaring av styrkande handlingar Utanordnarens befogenheter och skyldigheter Utanordnarens befogenheter och skyldigheter Utanordnarens befogenheter och skyldigheter Förande av räkenskaper Utanordnarens befogenheter och skyldigheter Utanordnarens befogenheter och skyldigheter Behandling av oriktigheter som begås av anställda Behandling av oriktigheter som begås av anställda	Artikel 73 Artikel 74 Artikel 73.5 Artikel 73.7 Artikel 73.8 Artikel 80.4 Artikel 73.10 Artikel 73.8 Artikel 90.1 Ersatt av artikel 90
Artikel 67	Befogenheter och skyldigheter för cheferna för unionens delegationer	Artikel 75
Avsnitt 3	Räkenskapsföraren	Avsnitt 3
Artikel 68 Artikel 54 Artikel 55.1 och 55.2 Artikel 55.3 Artikel 56 Artikel 57.1 Artikel 58.1, 58.2 Artikel 59.1 Artikel 60.1 Artikel 61 Artikel 62 Artikel 63.1 och 63.2 andra stycket Artikel 64	Räkenskapsförarens befogenheter och skyldigheter Räkenskapsförarens utnämning och avgång Räkenskapsförarens utnämning och avgång Utanordnaren Förande av räkenskaper Likviditetsförvaltning Bankkonton Bankkonton Likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltning Likviditetsförvaltning Förande av räkenskaper	Artikel 76 Artikel 77 Artikel 77 Artikel 72.7 Artikel 80.5 Artikel 83.2 Artikel 82.1 Artikel 82.2 Artikel 83.2 Struken Artikel 83.3 Artikel 83.4 Artikel 80.10
Artikel 64	Förande av räkenskaper	Artikel 80.10
Artikel 69 Artikel 65	Befogenheter som räkenskapsföraren får delegera	Artikel 78 Struken
Avsnitt 4	Förskottsförvaltaren	Avsnitt 4
Artikel 70 Artikel 66.3 Artikel 66.4 Artikel 67.5 Artikel 68 Artikel 69 Artikel 70.2 Artikel 71 Artikel 72 Artikel 73	Förskottskonton Upprättande och förvaltning av förskottskonton Förskottskonton Upprättande och förvaltning av förskottskonton Upprättande och förvaltning av förskottskonton Upprättande och förvaltning av förskottskonton	Artikel 85 Artikel 86.1 Artikel 85.2 Artikel 86.5 Artikel 86.1 Struken Artikel 86.6 Struken Struken Struken
KAPITEL 4	Ansvar hos de respektive aktörerna i budgetförvaltningen	KAPITEL 5
Avsnitt 1	Allmänna regler	Avsnitt 1
Artikel 71	Indragning av delegering och upphävande av befogenheter för aktörer i budgetförvaltningen	Artikel 87
Artikel 72 Artikel 74	Ansvar hos aktörerna i budgetförvaltningen i samband med olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption Utanordnarens befogenheter och skyldigheter	Artikel 88 Artikel 73.8
Avsnitt 2	Regler för behöriga utanordnare	Avsnitt 2
Artikel 73 Artikel 50.4 Artikel 77 Artikel 75 Artikel 76	Regler för utanordnare Utanordnarens befogenheter och skyldigheter Bekräftelse av instruktioner Behandling av finansiella oriktigheter som begås av anställda Behandling av finansiella oriktigheter som begås av anställda	Artikel 89 Artikel 73.7 Artikel 91 Artikel 90.1 Artikel 90
Avsnitt 3	Regler för räkenskapsförare och förskottsförvaltare	Avsnitt 3
Artikel 74	Regler för räkenskapsförare	Artikel 92
Artikel 75	Regler för förskottsförvaltare	Artikel 93
KAPITEL 5	Handläggning av inkomster	KAPITEL 6
Avsnitt 1	Tillhandahållande av egna medel	Avsnitt 1
Artikel 76 Artikel 78	Egna medel Egna medel	Artikel 94 Artikel 94.2
Avsnitt 2	Beräkning av fordringar	Avsnitt 2
Artikel 77 Artikel 79	Beräkning av fordringar	Artikel 95
Avsnitt 3	Fastställande av fordringar	Avsnitt 3
Artikel 78 Artikel 80 Artikel 81 Artikel 82	Fastställande av fordringar Fastställande av fordringar Fastställande av fordringar	Artikel 96 Artikel 96.2 Artikel 96.3
Artikel 83	Dröjsmålsränta	Artikel 97
Avsnitt 4	Godkännande av inkassering	Avsnitt 4
Artikel 79 Artikel 84 Artikel 85 Artikel 88	Godkännande av inkassering Godkännande av inkassering Förfarande för inkassering när ingen frivillig betalning sker	Artikel 98 Artikel 98.2 Artikel 101
Avsnitt 5	Inkassering	Avsnitt 5
Artikel 80 Artikel 86 Artikel 87 Artikel 88 Artikel 89 Artikel 90 Artikel 91.1 och 91.5 Artikel 92	Regler om inkassering Inkassering genom avräkning Förfarande för inkassering när ingen frivillig betalning sker Beviljande av anstånd med betalningen Inkassering av böter och andra sanktioner som åläggs av institutionerna Regler om inkassering Regler om inkassering	Artikel 99 Artikel 100 Artikel 101 Artikel 102 Artikel 106 Artikel 99.2 Artikel 99.3
Artikel 81 Artikel 93	Preskriptionstid Preskriptionstid	Artikel 103 Artikel 13.2–7
Artikel 82	Nationella förvaltningars handläggning av unionens fordringar	Artikel 104
Artikel 83	Böter, viten och sanktioner samt upplupen ränta som åläggs av institutionerna	Artikel 105
Artikel 90	Inkassering av böter, viten och sanktioner som åläggs av institutionerna	Artikel 106
KAPITEL 6	Handläggning av utgifter	KAPITEL 7
	Kompensationsränta	Ny artikel 107
Artikel 84 Artikel 92.2 och 92.4	Finansieringsbeslut Finansieringsbeslut	Artikel 108 Artikel 108.2 och 108.3
Avsnitt 1
Artikel 85 Artikel 95 Artikel 96 Artikel 97 Artikel 98	Handläggning av utgifter Typer av budgetmässiga åtaganden Typer av budgetmässiga åtaganden Typer av budgetmässiga åtaganden	Artikel 109.2–4: Artikel 110.1 och 110.2 Artikel 110.4 och 110.6 Artikel 110.3 och 110.4
Artikel 86 Artikel 99	Typer av budgetmässiga åtaganden Handläggning av utgifter Tidsfrister för åtaganden	Artikel 110 Artikel 109.4 Artikel 112
Artikel 87	Handläggning av utgifter	Artikel 109.1
Avsnitt 2
Artikel 88	Handläggning av utgifter	Artikel 109.5
Artikel 100		Struken
Artikel 101	Handläggning av utgifter	Artikel 109.5
Artikel 102	Handläggning av utgifter	Artikel 109.5
Artikel 103		Struken
Artikel 104		Struken
Artikel 105		Struken
Artikel 106		Struken
Avsnitt 3
Artikel 89 Artikel 107 Artikel 108	Handläggning av utgifter	Artikel 109.6 Struken Struken
Avsnitt 4
Artikel 90 Artikel 109 Artikel 110	Typer av betalningar	Artikel 113 Artikel 113 Artikel 113
Artikel 91	Typer av betalningar	Artikel 113.1
Avsnitt 5
Artikel 92 Artikel 111.2–5	Tidsfrister för betalningar Tidsfrister för betalningar	Artikel 114 Artikel 114.2–5
KAPITEL 7	Datasystem och e-förvaltning	KAPITEL 7
Artikel 93 Artikel 112 Artikel 113	Elektronisk handläggning av transaktioner Datasystem Regelbunden säkerhetskopiering	Artikel 141 Artikel 142
Artikel 94	Översändande av handlingar	Artikel 141
Artikel 95	E-förvaltning	Artikel 142
KAPITEL 8	Administrativa principer
Artikel 96	God förvaltning	Artikel 146
Artikel 97	Angivande av möjligheter till omprövning	Artikel 129
KAPITEL 9	Internrevisor	KAPITEL 8
Artikel 98 Artikel 114	Utseende av internrevisor	Artikel 115 Artikel 115
Artikel 99 Artikel 115	Internrevisorns befogenheter och skyldigheter	Artikel 116
Artikel 116	Internrevisorns arbetsprogram	Artikel 117
Artikel 117	Internrevisorns rapportering	Artikel 116
Artikel 100 Artikel 118 Artikel 119 Artikel 120	Internrevisorns oberoende	Artikel 118 Artikel 100 Artikel 119 Artikel 120
AVDELNING V	OFFENTLIG UPPHANDLING OCH KONCESSIONER	AVDELNING VII
KAPITEL 1	Gemensamma bestämmelser	KAPITEL 1
Avsnitt 1 Tillämpningsområde och principer för tilldelning av kontrakt
Artikel 102	Principer för offentliga kontrakt samt tillämpningsområde	Artikel 154
	Bilaga om upphandling och utövande av delegering	Artikel 155
Artikel 101 Artikel 121 Artikel 122	Blandade kontrakt och gemensam terminologi vid offentlig upphandling Bilaga - offentlig upphandling och koncessioner	Artikel 156 Struken Punkt 1 i bilagan
Avsnitt 2 Offentliggörande
Artikel 103 Artikel 123 Artikel 124 Artikel 125 Artikel 126	Åtgärder för offentliggörande Utlysning av förfaranden där kontraktsvärdet minst motsvarar tröskelvärdena enligt artikel 118.1 i budgetförordningen eller av kontrakt som ingår i tillämpningsområdet för direktiv 2014/24/EU Utlysning av förfaranden där kontraktsvärdet understiger tröskelvärdena enligt artikel 118.1 i budgetförordningen eller som inte ingår i tillämpningsområdet för direktiv 2014/24/EU Offentliggörande av meddelanden Övriga former av utlysning	Artikel 157 Punkt 2 i bilagan Punkt 3 i bilagan Punkt 4 i bilagan Punkt 5 i bilagan
Avsnitt 3
Artikel 104 Artikel 128 Artikel 129 Artikel 130 Artikel 131 Artikel 132 Artikel 134 Artikel 135 Artikel 136 Artikel 136 a Artikel 137 – –	Upphandlingsförfaranden Minsta antal anbudssökande och ordningar för förhandling Innovationspartnerskap Projekttävlingar Dynamiska inköpssystem Konkurrenspräglad dialog Användning av förhandlade förfaranden utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling Användning av det förhandlade förfarandet under konkurrens eller en konkurrenspräglad dialog Förfarande som inbegriper en inbjudan att anmäla intresse Kontrakt till medelhögt värde Kontrakt till lågt värde	Artikel 158 Punkt 6 i bilagan Punkt 7 i bilagan Punkt 8 i bilagan Punkt 9 i bilagan Punkt 10 i bilagan Punkt 11 i bilagan Punkt 12 i bilagan Punkt 13 i bilagan Punkt 14 i bilagan – –
Artikel 104a Artikel 133	Interinstitutionell upphandling och gemensam upphandling Interinstitutionella förfaranden	Artikel 159
Artikel 105 Artikel 137a Artikel 138 Artikel 139	Förberedelse av ett upphandlingsförfarande Preliminär marknadsundersökning Upphandlingsdokument Tekniska specifikationer	Artikel 160 Punkt 15 i bilagan Punkt 16 i bilagan Punkt 17 i bilagan
Artikel 105a	Skydd av unionens ekonomiska intressen genom upptäckt av risker och åläggande av administrativa sanktioner	Artikel 131
Artikel 106 – – Artikel 141	Uteslutningskriterier och administrativa sanktioner Försäkringar om och intyg på att en uteslutningssituation inte föreligger	Artiklarna 132–136 Artikel 133
Artikel 107 – Artikel 141 Artikel 142	Avvisande från ett förfarande för tilldelning Försäkringar om och intyg på att en uteslutningssituation inte föreligger Åtgärder för att undvika snedvridning av konkurrensen	Artikel 137 Artikel 133 Artikel 137
Artikel 108 Artikel 143 Artikel 144 – –	System för tidig upptäckt och uteslutning	Artiklarna 138 och 139
Artikel 110 Artikel 146 Artikel 147 Artikel 148 Artikel 149 Artikel 150 Artikel 151	Tilldelning av kontrakt Urvalskriterier Ekonomisk och finansiell kapacitet Teknisk och yrkesmässig kapacitet Tilldelningskriterier Användning av elektroniska auktioner Onormalt låga anbud	Artikel 161 Punkt 18 i bilagan Punkt 19 i bilagan Punkt 20 i bilagan Punkt 21 i bilagan Punkt 22 i bilagan Punkt 23 i bilagan
Artikel 111 Artikel 152 Artikel 153 Artikel 154 Artikel 155 Artikel 155a Artikel 156 Artikel 157 Artikel 158	Inlämning, elektronisk kommunikation och utvärdering Sluttid för mottagande av anbud och anbudsansökningar Tillgång till upphandlingsdokument och tidsfrist för inlämning av kompletterande uppgifter Tidsfrister i brådskande fall Förfaranden för inlämning av anbud Elektroniska kataloger Säkerheter för anbud Öppnande av anbud och anbudsansökningar Utvärdering av anbud och anbudsansökningar	Artikel 162 Punkt 24 i bilagan Punkt 25 i bilagan Punkt 26 i bilagan Artikel 144 Punkt 27 i bilagan Artikel 162.2 Punkt 28 i bilagan Punkt 29 i bilagan
Artikel 112 Artikel 160	Kontakter under upphandlingsförfarandet Kontakter mellan upphandlande myndigheter och anbudssökande eller anbudsgivare	Artikel 163 Artikel 146
Artikel 113 Artikel 159 Artikel 161 –	Beslut om tilldelning samt information till anbudssökande eller anbudsgivare Utvärderingsresultat och beslut om tilldelning Information till anbudssökande och anbudsgivare	Artikel 164 Punkt 30 i bilagan Punkt 31 i bilagan
Artikel 114 [Art. 161 för art. 113]	Avbrytande av upphandlingsförfarandet	Artikel 165
Artikel 114a	Fullgörande och ändring av kontraktet	Artikel 166
Avsnitt 4
Artikel 115 Artikel 163 Artikel 164 Artikel 165 Art 165a	Fullgörandegarantier och innehållandegarantier	Artikel 167 Artikel 147 Artikel 148 Artikel 148 Artikel 167 Artikel 167
Artikel 116 Artikel 166		Avdelning V – Gemensamma bestämmelser
KAPITEL 2	Bestämmelser för upphandlingar som unionens institutioner genomför för egen räkning	KAPITEL 2
Artikel 117 Art 166a Artikel 167	Upphandlande myndighet Inköpscentraler	Artikel 168 Punkt 32 i bilagan Artikel 168.2
Artikel 118 Artikel 168 Artikel 169 Artikel 171 — — —	Tillämpliga tröskelvärden och frysningsperiod Delar i upphandlingen Ordningar för uppskattning av ett kontraktsvärde Frysningsperiod före undertecknande av kontrakt	Artikel 169 Punkt 33 i bilagan Punkt 34 i bilagan Punkt 35 i bilagan — — —
Artikel 119 Artikel 172	Bestämmelser om deltagande i upphandling	Artikel 170 Struken
Artikel 120 [Art. 172 för art. 119]	Världshandelsorganisationens regler om upphandling	Artikel 171
AVDELNING VI	BIDRAG	AVDELNING VIII
KAPITEL 1	Tillämpningsområde och form av bidrag
Artikel 121 Artikel 173 Artikel 174.1 Artikel 174.2 Artikel 175 Artikel 176 Artikel 177 Artikel 178 Artikel 179	Tillämpningsområde och form av bidrag Medlemsavgifter Bidragsöverenskommelse Överenskommelser och beslut rörande bidrag Institutionernas utgifter för ledamöter Åtgärder som kan bli föremål för bidrag Organisationer som arbetar för mål av allmänt unionsintresse Partnerskap Elektroniska system för utbyte	Artikel 174 Artikel 2.44 Flyttad till artikel 194 Struken Artikel 230 a Struken Struken Artikel 126 Artikel 143
Artikel 122 Artikel 180	Bidragsmottagare Bidragsöverenskommelsernas och bidragsbeslutens innehåll	Artikel 181 Artikel 194
Artikel 123 Artikel 181	Former av bidrag Former av bidrag	Artikel 121 Artikel 121
Artikel 124 Artikel 182.1 Artikel 182.2 Artikel 182.3 Artikel 182.4	Enhetsbelopp, enhetskostnader och finansiering till en schablonsats Enhetsbelopp, enhetskostnader och finansiering till en schablonsats	Artikel 175 Artikel 175.5 och 178. Struken Artikel 177.3 Artikel 127
	Ett enda enhetsbelopp	Artikel 176
	Kontroller av bidragsmottagare vad gäller enhetsbelopp, enhetskostnader och schablonbelopp	Artikel 177
	Regelbunden bedömning av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonsatser	Artikel 178
	Bidragsmottagarens normala rutiner för kostnadsredovisning	Artikel 179
KAPITEL 2	Principer
Artikel 125 Artikel 183 Artikel 184 Artikel 185 Artikel 186	Allmänna principer för bidrag Samfinansieringsprincipen Regeln om icke-vinst Bidrag till låga belopp Tekniskt bistånd	Artiklarna 184, 185 och 186 Artikel 184 ändras på följande sätt: Struken Artikel 2.28 Artikel 2.46
Artikel 126 Artikel 187	Stödberättigande kostnader Stödberättigande kostnader	Artikel 180 Artikel 180
Artikel 127	Samfinansiering som sker in natura	Artikel 184
Artikel 128 Artikel 188 Artikel 189 Artikel 190 Artikel 191 Artikel 192	Öppenhet Programplanering Innehåll i meddelandena om ansökningsomgångar Bidrag som kan beviljas utan meddelande om ansökningsomgång Offentliggörande i efterhand Information till de sökande	Artikel 183 Artikel 183 Artikel 187 Artikel 188 Artikel 183 Struken
Artikel 129 Artikel 193	Principen att bidrag inte får kumuleras Finansiering via skilda budgetrubriker	Artikel 185 Artikel 185.1
Artikel 130 Artikel 194	Principen om icke-retroaktivitet Retroaktivitet för finansiering vid synnerlig brådska och krishantering	Artikel 186 Artikel 186
Kapitel 3	Förfarande för tilldelning
Artikel 131 Artikel 195 Artikel 196 Artikel 197 Artikel 198 Artikel 199 Artikel 200 Artikel 201.1 Artikel 201.2	Ansökningar om bidrag Inlämnande av bidragsansökningar Bidragsansökningarnas innehåll Intyg om att skäl för uteslutning inte föreligger Sökande som inte har någon rättskapacitet Juridiska personer som utgör en sökande Ekonomiska och administrativa påföljder Kriterier för stödberättigande	Artikel 189 Artikel 144 Artikel 189 Artikel 133 Artikel 190.2 Struken Struken Struken Artikel 190.1
Artikel 132 Artikel 202 Artikel 203	Urvals- och tilldelningskriterier Urvalskriterier Tilldelningskriterier	Artikel 191 Artikel 191 Artikel 192
Artikel 133 Artikel 204 Artikel 205	Utvärderingsförfarande Bedömning av ansökningar och tilldelning av bidragen Information till de sökande	Artikel 193 Artikel 193 Artikel 193.7
Kapitel 4	Betalning och kontroll
Artikel 134 Artikel 206	Säkerhet vid förfinansiering Säkerhet vid förfinansiering	Artiklarna 147 och 148 Artiklarna 147 och 148
Artikel 135.1 och 135.5–7 Artikel 135.2–4 Artikel 135.2–4 Artikel 207 Artikel 208	Utbetalning och kontroll av bidrag Styrkande handlingar för begäran om betalning Beslut om att avbryta och minska bidrag	Artikel 195 Artikel 127 Struken Artikel 196 Artikel 127
Artikel 136	Arkiveringsperioder	Artikel 128
Kapitel 5	Genomförande
Artikel 137 Artikel 209 Artikel 210	Genomförandeavtal och finansiellt stöd till tredjeparter Upphandling i samband med genomförandet Finansiellt stöd till tredjeparter	Artiklarna 197 och 198 Artikel 198 Artikel 197
AVDELNING VII	PRISER I TÄVLINGAR	AVDELNING IX
Artikel 138 Artikel 211 Artikel 212 Artikel 213 Artikel 214 Artikel 215	Allmänna regler Programplanering Regler för tävlingar Offentliggörande i efterhand Utvärdering Information och meddelande till vinnande deltagare	Artikel 199 Artikel 108 Artikel 200 Artikel 200 Artikel 145 Artikel 200
AVDELNING VIII	FINANSIERINGSINSTRUMENT	AVDELNING X
Artikel 139 Artikel 216 Artikel 217	Tillämpningsområde och genomförande	Artikel 201
Artikel 218	Principer och villkor för finansieringsinstrument och budgetgarantier	Artikel 202
Artikel 219	Regler och genomförande	Artikel 208
Artikel 220	Finansieringsinstrument som förvaltas direkt av kommissionen	Artikel 209
Artikel 221	Finansieringsinstrument som förvaltas direkt av kommissionen	Artikel 209
Artikel 140	Principer och villkor för finansieringsinstrument och budgetgarantier	Artikel 202
Artikel 222	Principer och villkor för finansieringsinstrument och budgetgarantier	Artikel 202
Artikel 223	Principer och villkor för finansieringsinstrument och budgetgarantier	Artikel 202
Artikel 224	Principer och villkor för finansieringsinstrument och budgetgarantier	Artikel 202
Artikel 225
Artikel 226	Behandling av bidrag under delat genomförande	Artikel 210

AVDELNING IX	Årsredovisningar och löpande räkenskaper	AVDELNING XIII
KAPITEL 1	Årsredovisning	KAPITEL 1
	Redovisningsram	Avsnitt 1
Artikel 141	Räkenskapernas struktur	Artikel 234
Artikel 142 Artikel 227		Artikel 241 Struken
Artikel 143	Regler för räkenskaperna	Artikel 79
Artikel 144 Artikel 228 Artikel 229	Redovisningsprinciper	Artikel 79 Artikel 79.2 Struken
Artikel 145 Artikel 230 Artikel 231 Artikel 232 —	Redovisningar	Artikel 235 Struken Struken
	Budgeträkenskaper	Avsnitt 2
Artikel 146 Artikel 233 —	Budgeträkenskaper	Artikel 236 Struken
	Tidsplan för årsredovisning	Avsnitt 3
Artikel 147	Preliminära redovisningar	Artikel 237
Artikel 148 Artikel 234	Godkännande av den slutliga redovisningen	Artikel 238 Artiklarna 237 och 238
KAPITEL 2	Information under budgetårets gång	KAPITEL 2
Artikel 149	Rapportering om finansiella garantier och risker i samband med dessa	Artikel 242
Artikel 150	Månatlig rapportering om genomförande av budgeten	Artikel 240
KAPITEL 3	Löpande räkenskaper	Kapitel 4
Avsnitt 1	Gemensamma bestämmelser	Avsnitt 1
Artikel 151 Artikel 235 Artikel 236	Räkenskapssystemet	Artikel 80.7–9
Artikel 152	Gemensamma bestämmelser för institutionernas räkenskapssystem	Struken
Avsnitt 2	Allmänna räkenskaper	Avsnitt 2
Artikel 153	Allmänna räkenskaper	Artikel 81
Artikel 154 Artikel 237 Artikel 238 Artikel 239 Artikel 240 Artikel 241 Artikel 242 Artikel 243 Artikel 244 [Art. 229 för art. 144]	Registrering i de allmänna räkenskaperna	Artikel 81 Struken Struken Struken Struken Struken Struken Struken Struken
Artikel 155	Korrigeringar i räkenskaperna
Avsnitt 3
Artikel 156 Artikel 245	Budgeträkenskaper	Struken
KAPITEL 4	Inventarieförteckning
Artikel 157 Artikel 246 Artikel 247 Artikel 248 Artikel 249 Artikel 250 Artikel 251 Artikel 252 Artikel 253 Artikel 254	Inventarieförteckning	Artikel 84 Struken Struken Struken Struken Struken Struken Struken Struken Struken
AVDELNING X	EXTERN REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET	AVDELNING XIV
KAPITEL 1	Extern revision	KAPITEL 1
Artikel 158	Extern revision utförd av revisionsrätten	Artikel 246
Artikel 159	Regler och förfaranden för revisionen	Artikel 247
Artikel 160	Kontroller av säkerheter och kontanter	Artikel 248
Artikel 161	Revisionsrättens rätt till information	Artikel 249
Artikel 162	Revisionsrättens årsrapport	Artikel 250
Artikel 163	Revisionsrättens särskilda rapporter	Artikel 251
KAPITEL 2	Beviljande av ansvarsfrihet	KAPITEL 2
Artikel 164	Tidtabell för förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet	Artikel 252
Artikel 165	Förfarande för att bevilja ansvarsfrihet	Artikel 253
Artikel 166	Uppföljning	Artikel 254
Artikel 167	Särskilda bestämmelser för utrikestjänsten	Artikel 255
DEL TVÅ SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
AVDELNING I	EUROPEISKA GARANTIFONDEN FÖR JORDBRUKET
Artikel 168	Särskilda bestämmelser för Europeiska garantifonden för jordbruket	Struken
Artikel 169.1 Artikel 169.2 Artikel 169.3	Åtaganden av EGFJ-anslag	Struken Struken (ingår i artikel 12.1) Artikel 12.2 d
Artikel 170.1 Artikel 170.2 Artikel 170.3	Övergripande preliminära åtaganden mot EGFJ-anslag	Struken Artikel 114.1 Artikel 11.2
Artikel 171.1 Artikel 171.2 Artikel 171.3	Tidsplan och frister för budgetmässiga åtaganden avseende EGFJ	Artikel 114.3 Artikel 114.2 Artikel 114.4
Artikel 172	Bokföring av EGFJ-utgifter	Artikel 10.5 a
Artikel 173.1 Artikel 173.2	Överföring av EGFJ-anslag	Artikel 39.1 fjärde stycket Artikel 31.5
Artikel 174	Inkomster avsatta för särskilda ändamål inom ramen för EGFJ	Struken
AVDELNING II	STRUKTURFONDERNA, SAMMANHÅLLNINGSFONDEN, EUROPEISKA FISKERIFONDEN, EUROPEISKA JORDBRUKSFONDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING SAMT FONDER INOM OMRÅDET MED FRIHET, SÄKERHET OCH RÄTTVISA SOM FÖRVALTAS GENOM DELAD FÖRVALTNING
Artikel 175	Särskilda bestämmelser	Struken
Artikel 176	Respekt för nivån på tilldelade åtagandebemyndiganden	Struken
Artikel 177.1 Artikel 177.2 Artikel 177.3 Artikel 177.4 Artikel 177.5	Utbetalning av bidrag, mellanliggande betalningar och återbetalningar	Struken Struken Struken Artikel 12.3 b Artikel
Artikel 178.1 Artikel 178.2 —	Tillbakadragande av anslag	Artikel 13.3 Artikel 14.1 Artikel 14.1
Artikel 178a	Överföringar till efterföljande budgetår av åtagandebemyndiganden avseende Fonden för ett sammanlänkat Europa	Struken
Artikel 179.1 Artikel 179.2 Artikel 179.3	Överföring av anslag	Artikel 28.1 f Artikel 28.2 Artikel 28.2
Artikel 180	Förvaltning, urval och revision
AVDELNING III	Forskning
Artikel 181.1 Artikel 255 — Artikel 181	Medel till forskning Typ av insatser	Struken Artiklarna 20.2 b och 21.2 b
Artikel 182	Åtagande av forskningsmedel	Artikel 14
Artikel 183.1 Artikel 256 Artikel 183.2 Artikel 183.3 Artikel 183.4	Gemensamma forskningscentret Ytterligare regler för gemensamma forskningscentrumet	Artikel 154.4 Artiklarna 20.2 g, 21.2 b och 12.3 c
AVDELNING IV	EXTERNA ÅTGÄRDER
KAPITEL 1	Allmänna bestämmelser
Artikel 184 Artikel 257	Externa åtgärder Typer av åtgärder som får finansieras	Struken
KAPITEL 2	Genomförande av åtgärder
Avsnitt 1	Allmänna bestämmelser	Struken
Artikel 185	Genomförande av externa åtgärder	Struken
Avsnitt 2	Budgetstöd och förvaltningsfonder för flera givare
Artikel 186 Artikel 258	Utnyttjande av budgetstöd Utnyttjande av budgetstöd	Artikel 229
Artikel 187 Artikel 259	Unionens förvaltningsfonder för externa åtgärder Unionens förvaltningsfonder för externa åtgärder	Artikel 228
Avsnitt 3	Andra förvaltningsformer
Artikel 188 Artikel 43	Indirekt förvaltning av externa åtgärder Särskilda bestämmelser för indirekt förvaltning med internationella organisationer	Struken
Artikel 189 — — — —	Finansieringsöverenskommelser i samband med genomförande av externa åtgärder	Struken
KAPITEL 3	Upphandling
Artikel 190 Artikel 260 Artikel 261 Artikel 262 Artikel 263 Artikel 264 Artikel 265 Artikel 266 Artikel 267 Artikel 269 Artikel 273 Artikel 274 Artikel 275 Artikel 276 — — — — — —	Offentlig upphandling inom området för externa åtgärder Hyra av byggnader Tjänstekontrakt Särskilda bestämmelser om tröskelvärden och förfaranden för tilldelning av kontrakt i tredjeland Intyg om tillträde till upphandling Publicering Tröskelvärden och förfaranden för tilldelning av tjänstekontrakt och tjänstekoncessionskontrakt Användning av det förhandlade förfarandet för tjänste-, varu- och byggentreprenadkontrakt Tröskelvärden och förfaranden för tilldelning av varukontrakt Tröskelvärden och förfaranden för tilldelning av byggentreprenadkontrakt och byggkoncessioner Kravspecifikationer Säkerheter Tidsfrister för förfaranden Utvärderingskommitté	Artikel 172 Struken Struken Punkt 36 i bilagan Struken Punkt 37 i bilagan Punkt 38 i bilagan Punkt 39 i bilagan Punkt 38 i bilagan Punkt 38 i bilagan Punkt 40 i bilagan Punkt 147: vissa delar strukna Punkt 41 i bilagan Artikel 145
Artikel 191 — Artikel 263	Bestämmelser om tillträde till upphandling Intyg om tillträde till upphandling	Artikel 173 Struken
KAPITEL 4	Bidrag
Artikel 192 Artikel 277	Finansiering av en extern åtgärd i sin helhet Finansiering helt och hållet med unionsmedel	Artikel 184.3
Artikel 193	Regler för bidrag i samband med externa åtgärder
KAPITEL 5	Revision
Artikel 194	Unionens revision inom ramen för de externa åtgärderna
AVDELNING V	EUROPEISKA BYRÅER	Avdelning IV kapitel 3 avsnitt 1 – Europeiska byråer
Artikel 195 Artikel 278 Artikel 279 Artikel 280	Definition och tillämpningsområde	Artikel 63 Struken Struken Struken
Artikel 196 Artikel 281 Artikel 282	Anslag till de europeiska byråerna Europeiska byråers räkenskaper Europeiska byråers räkenskaper	Artikel 64 Artikel 66.5 Artikel 66.6
Artikel 197	Anslag till de europeiska byråerna	Artikel 64
Artikel 198	Europeiska byråers räkenskaper	Artikel 66
Artikel 199 Artikel 279 Artikel 280	Icke-obligatoriska uppgifter	Artikel 65 a Struken Struken
Artikel 200	Icke-obligatoriska uppgifter	Artikel 65 b
AVDELNING VI	ADMINISTRATIVA ANSLAG	AVDELNING XV
Artikel 201 Artikel 283 Artikel 284 Artikel 285	Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser Allmänna bestämmelser	Artikel 256 Artikel 256.2 Artikel 256.4 Artikel 256.5
Artikel 202	Åtaganden mot budgetanslag Betalningar mot anslag som tidigarelagts	Artikel 11.2 Artikel 257
Artikel 203 Artikel 286	Allmänna bestämmelser Särskilda bestämmelser för fastighetsprojekt Förfarande för tidig information och förfarande för förhandsgodkännande	Artikel 256.10 och 256.2 Artikel 258 Artikel 259
AVDELNING VII	EXPERTER
Artikel 204 Artikel 287	Betalda experter Betalda experter	Artikel 230

AVDELNING VIII	BIDRAG TILL EUROPEISKA POLITISKA PARTIER	AVDELNING XI
Artikel 204a	Allmänna bestämmelser	Artikel 214
Artikel 204b	Principer	Artikel 215
Artikel 204c	Budgetfrågor	Artikel 216
Artikel 204d	Ansökningsomgång	Artikel 217
Artikel 204e	Förfarande för tilldelning	Artikel 218
Artikel 204f	Utvärderingsförfarande	Artikel 218
Artikel 204g	Bidragens utformning	Artikel 219
Artikel 204h	Regler för bidraget	Artikel 219
Artikel 204i	Förfinansiering	Artikel 219
Artikel 204j	Säkerheter	Artikel 220
Artikel 204k	Användning av bidragen	Artikel 221
Artikel 204l	Rapport om användningen av bidragen	Artikel 222
Artikel 204m	Utbetalning av återstående belopp
Artikel 204n	Kontroller och sanktioner	Artikel 224
Artikel 204o	Arkivering	Artikel 225
Artikel 204p	Urval av externa revisionsorgan eller experter	Artikel 226
DEL TRE	SLUTBESTÄMMELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
—	—
Artikel 205	Övergångsbestämmelser	Artikel 277
Artikel 288	Övergångsbestämmelser
—	—
Artikel 206	Information till Europaparlamentet och rådet	Artikel 260
Artikel 207	Tröskelvärden och belopp	Struken
Artikel 210	Utövande av delegering	Artikel 261
Artikel 208 —	Organ som inrättas inom ramen för EUF-fördraget och Euratomfördraget	Artikel 69
Artikel 209	Offentlig-privata partnerskap	Artikel 70
Artikel 211	Översyn	Artikel 278
Artikel 212	Upphävande	Artikel 279
Artikel 213	Översyn med avseende på utrikestjänsten	Struken
Artikel 214	Ikraftträdande och tillämpning	Artikel 280