MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Syftet med förslaget är att se över förordningen om inrättande av Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) från 1975. Det finns två skäl till översynen.

Genom översynen av förordningen om inrättande av Cedefop anpassas vissa bestämmelser i den befintliga förordningen om Cedefop till den gemensamma ansatsen för decentraliserade organ.

Översynen innebär också en möjlighet att uppdatera Cedefops mål och uppgifter. Sedan centrumet inrättades 1975 har det anpassat sin verksamhet till den övergripande samhälleliga, institutionella och ekonomiska utvecklingen och till nya tendenser i europeisk politik på området för yrkesutbildning och annan utbildning. Hit hör också den tekniska utvecklingen, eftersom man inom yrkeslivet i allt större utsträckning är beroende av digital teknik. I syfte att ta hänsyn till förändringar i det politiska sammanhanget omfattar Cedefops nuvarande verksamhet mycket mer än enbart yrkesutbildning och annan utbildning. Den består också av arbete med kvalifikationer, framför allt den europeiska referensramen för kvalifikationer, kompetensanalys och prognoser om kompetensbehov och validering av icke-formellt och informellt lärande, och allt detta arbete bör få erkännande. De nya målen och uppgifterna kommer att anpassas så att de bättre återspeglar denna utveckling.

Översynen är inte ett initiativ inom ramen för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet).

Samtidigt med översynen av Cedefop-förordningen kommer även förordningarna om inrättande av EU:s två andra så kallade trepartsorgan, dvs. Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound), att ses över.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser på området

Förordningen om inrättande av Cedefop har ändrats fem gånger – 1993, 1994, 1995, 2003 och 2004 – främst för att ta hänsyn till EU:s utvidgning eller fördragsändringar. Ändringarna av inrättandeförordningen har emellertid inte avsevärt ändrat grundprinciperna för byrån.

Efter översynen kommer det att finnas en tydligare beskrivning av Cedefops roll när det gäller att stödja utformandet och genomförandet av en politik för yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer. Cedefops nya uppdrag blir att vara ett centrum för analys, forskning och övervakning av politiken på dessa områden.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Eftersom Cedefop utgör en förbindelselänk mellan yrkesutbildning och annan utbildning och arbetsmarknaden, tas det i översynen hänsyn till både befintlig utbildningspolitik 1 och kompetenspolitik inom EU 2 och sysselsättningspolitik. Avsikten är att komplettera pågående och planerad forskning på området som bedrivs med EU-medel, t.ex. projekt som finansieras inom ramen för EU:s forskningsfinansieringsprogram.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den föreslagna rättsliga grunden är artikel 166.4 som hänvisar till en yrkesutbildningspolitik som ska understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation. Som rättslig grund föreslås även artikel 165.4 som hänvisar till att unionen ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation. En tredje rättslig grund som föreslås är artikel 149 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som hänvisar till stödåtgärder som är avsedda att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och att stödja deras insatser på sysselsättningsområdet.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Detta förslag behandlar vissa aspekter som rör hur byrån fungerar internt och inom EU:s institutionella ramar. Därför kan förslagets syfte inte uppnås genom åtgärder på nationell nivå.

•Proportionalitetsprincipen

För att ta hänsyn till proportionalitetsprincipen bör man vid översynen av inrättandeförordningen överväga inverkan på den administrativa bördan och budgetkostnaderna. En allmän, vägledande princip för översynen är att texten i inrättandeförordningen bör vara enkel, tydlig och anpassningsbar, samtidigt som andra former av reglering (t.ex. arbetsordningen) används som stöd för mer ingående bestämmelser. En inrättandeförordning bör ha en medellång livslängd och vara så pass flexibel att en eventuell framtida utveckling av organisationen kan ske utan att förordningen måste ses över på nytt.

•Val av instrument

Instrumentet är en förordning från Europaparlamentet och rådet som upphäver och ersätter förordning (EEG) nr 337/75.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

I den senaste externa utvärdering som kommissionen gjort och som avslutades 2013 rekommenderas det att inrättandeförordningen för Cedefop skulle ändras så att byråns arbete med kompetens och kvalifikationer ingår i dess uppgifter och arbetet med politikrapportering och gemensamma europeiska verktyg och initiativ tydligare integreras.

•Samråd med berörda parter

Samråd har hållits med arbetsmarknadens parter på EU-nivå om den möjliga inriktningen av en unionsåtgärd och om det planerade förslagets innehåll. Arbetsmarknadens parter vidhöll att byråns trepartsstruktur bör bibehållas och att detta bör återspeglas i byråns mål och genom en representation av alla grupper i byråns förvaltningsstruktur.

Kommissionen har hållit andra berörda parter underrättade om allmänna beslut om översynen och hållit samråd med dem vid behov.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt.

•Konsekvensbedömning

Med tanke på den begränsade översynen av grundakten har ingen konsekvensbedömning gjorts.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt. Förslaget är inte kopplat till Refit-programmet.

•Grundläggande rättigheter

Ej tillämpligt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Budgetkonsekvenserna när det gäller mänskliga och ekonomiska resurser, som redovisas mer ingående i finansieringsöversikten för rättsakten, ligger i linje med kommissionens meddelande COM(2013) 519.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

I enlighet med den gemensamma ansatsen innehåller förslaget en bestämmelse om kommissionens utvärdering av byrån. Förutom att lägga fram detta förslag överväger kommissionen att genomföra en övergripande utvärdering i syfte att bedöma byråns mål, uppdrag, förvaltning och uppgifter – också i förhållande till andra byråer som är verksamma inom områdena arbetsmarknad, arbetsvillkor, yrkesutbildning och annan utbildning samt kompetens.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de särskilda bestämmelserna i förslaget

Genom översynen av inrättandeförordningen blir det möjligt att uppdatera Cedefops mål och uppgifter, så att de återspeglar den utveckling som har skett både inom byrån och i de sammanhang där den är verksam sedan inrättandeförordningen antogs. Översynen gör det också möjligt att bekräfta Cedefops roll när det gäller att bistå kommissionen vid utformandet och genomförandet av en politik för yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer.

Vidare får man genom översynen möjlighet att vidta åtgärder avseende bedrägeribekämpning, en strategi för intressekonflikter, utvärdering och granskning samt upprättandet av ett avtal om säte.

Översynen kommer också att medföra en harmonisering av bestämmelserna om planering och rapportering med kraven i den nya rambudgetförordningen. Det kommer att leda till att förfarandet för utnämning av direktören (verkställande direktör) ändras och anpassas till det förfarande som föreskrivs i den gemensamma ansatsen. Tillsättningsmyndighetens roll kommer att ges till byråns styrelse. Terminologin för förvaltningsstrukturen kommer att anpassas till den gemensamma ansatsen. Vissa delar av grundakten ses inte över mot bakgrund av den gemensamma ansatsen inom ramen för detta förslag, i väntan på ytterligare utvärdering.

När det gäller rådets utnämning av styrelseledamöter som företräder arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna i varje medlemsstat, föreslås att detta sker på grundval av en förteckning som läggs fram av de europeiska arbetsmarknadsparterna.

2016/0257 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) och om upphävande av förordning (EEG) nr 337/75

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRODRNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 166.4, 165.4 och 149,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 3 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 4 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 337/75 5 för att bistå kommissionen med att på unionsnivå främja och utveckla yrkesutbildning och personalutbildning.

(2)Sedan Cedefop inrättades har centrumet aktivt arbetat för att utveckla en gemensam strategi för yrkesutbildning och annan utbildning. Samtidigt har begreppet yrkesutbildning och dess betydelse utvecklats till följd av förändringarna på arbetsmarknaden, den tekniska utvecklingen, särskilt på det digitala området, och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden. Strategier för yrkesutbildning och annan utbildning har utarbetats i samma takt och omfattar en rad instrument och initiativ, och vissa av dessa, nämligen de som rör kompetens och kvalifikationer, inklusive validering av lärande, går utöver de traditionella gränserna för yrkesutbildning och annan utbildning. Därför bör det finnas klara riktlinjer för Cedefops verksamhet och relevant terminologi bör anpassas samtidigt som bestämmelserna rörande yrkesutbildning och annan utbildning i fördraget respekteras.

(3)I Cedefops utvärderingsrapport för 2013 fastställs det att förordning (EEG) nr 337/75 bör ändras så att byråns arbete med färdigheter ingår i dess uppgifter och arbetet med politikrapportering och gemensamma europeiska verktyg och initiativ tydligare integreras.

(4)När strategierna för yrkesutbildning och annan utbildning genomförs måste tonvikten ligga på förbindelselänken mellan utbildning och arbetslivet, och kunskap, kompetens och färdigheter måste stödja anställbarheten på en arbetsmarknad i förändring och motsvara medborgarnas och samhällets behov.

(5)Rådets förordning (EEG) nr 337/75 har ändrats flera gånger. Eftersom fler ändringar måste göras bör den upphävas av tydlighetsskäl.

(6)Byrån bör i möjligaste mån ledas och dess verksamhet bedrivas i överensstämmelse med principerna i det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 19 juli 2012 om decentraliserade byråer. Detta förslag föregriper därför inte ytterligare ändringar av förordningen om inrättande av Cedefop som kommissionen kan tänkas vilja föreslå efter ytterligare utvärdering, antingen enligt denna rättsakt eller på eget initiativ. Kommissionen kommer att utvärdera mål, uppdrag, förvaltning och uppgifter för alla EU-byråer som är verksamma inom arbetsmarknad, arbetsvillkor, yrkesutbildning samt annan utbildning och kompetens.

(7)I de s.k. tre trepartsorganen, dvs. Cedefop, Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) och Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha), behandlas frågor som rör arbetsmarknad, arbetsmiljö, yrkesutbildning och annan utbildning och kompetens. Därför behövs en nära samordning av de tre byråerna, och olika sätt att öka effektiviteten och synergieffekterna bör utnyttjas. Där så är lämpligt bör byrån dessutom sträva efter att bedriva effektivt samarbete med Europeiska kommissionens interna forskningskapacitet.

(8)De finansiella föreskrifter och bestämmelser för planering och rapportering som anges i förordning (EEG) nr 337/75 bör anpassas till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 6 .

(9)De bestämmelser om Cedefops personal som finns i förordning (EEG) nr 337/75 bör anpassas till tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen vid Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska unionen, som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 7 .

(10)Byrån bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att konfidentiella uppgifter hanteras och behandlas säkert. Cedefop bör vid behov anta säkerhetsbestämmelser i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 8 och kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444.

(11)Det är nödvändigt att föreskriva övergångsbestämmelser för budgeten och övergångsbestämmelser om styrelsen och personalen vid Cedefop för att säkerställa byråns fortsatta verksamhet i väntan på att denna förordning träder i kraft.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

BYRÅNS MÅL OCH UPPGIFTER

Artikel 1 – Inrättande av byrån och dess uppgifter

1.Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop, nedan kallat byrån), inrättas härmed som ett unionsorgan.

2.Byråns mål ska vara att bistå kommissionen när det gäller att utforma och genomföra en politik för yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer. Byrån ska därför tillhandahålla underlag och tjänster för beslutsfattande och kunskapsdelning inom unionen och bland nationella aktörer samt mellan unionen och dessa aktörer, särskilt regeringar och arbetsmarknadens parter.

Artikel 2 – Uppgifter

1.Byrån ska utföra följande uppgifter avseende en politik för yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer:

(a)Analysera utvecklingen och tillhandahålla jämförande analyser av politik och praxis i olika länder.

(b)Analysera trender på arbetsmarknaden när det gäller kompetens och kvalifikationer.

(c)Analysera och bidra till utformningen och tilldelningen av kvalifikationer, organisationen av dem i ramverk och deras funktion på arbetsmarknaden i syfte att förbättra insynen i dem och erkännandet av dem.

(d)Analysera och bidra till valideringen av icke-formellt och informellt lärande.

(e)Göra eller låta göra utredningar och bedriva forskning om relevant socioekonomisk utveckling och relaterade politiska frågor.

(f)Skapa forum för utbyte av erfarenheter och information mellan regeringar, arbetsmarknadens parter och aktörer på nationell nivå, och stödja genomförande av reformer och politik på nationell nivå.

(g)Sprida information som ett bidrag till politik och öka medvetenheten och förståelsen av de möjligheter som yrkesutbildning och annan utbildning ger när det gäller att främja och stödja anställbarhet, företagens produktivitet och livslångt lärande.

(h)Förvalta och ta fram tillgängliga verktyg, dataset och tjänster för kompetens, yrken och kvalifikationer för medborgare, företag, beslutsfattare, arbetsmarknadens parter och övriga aktörer.

2.Byrån ska i sin verksamhet ta hänsyn till de kopplingar som finns mellan yrkesutbildning och annan utbildning samt annan utbildningsverksamhet.

3.Byrån ska när den utför sina uppgifter föra en nära dialog, särskilt med specialiserade organ, såväl offentliga som privata, nationella eller internationella, med offentliga myndigheter och utbildningsanstalter samt med arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Byrån ska, utan att det påverkar dess egna mål, säkerställa samarbete med övriga EU-byråer som syftar till att undvika överlappningar och främja synergieffekter och komplementaritet i sin verksamhet, särskilt med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen, Eurofound och EU-Osha.

KAPITEL II

BYRÅNS ORGANISATION

Artikel 3 – Förvaltnings- och ledningsstruktur

Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av följande:

(a)En styrelse, som ska utföra de uppgifter som anges i artikel 5.

(b)En direktion, som ska utföra de uppgifter som anges i artikel 10.

(c)En verkställande direktör med det ansvar som anges i artikel 11.

AVSNITT 1

STYRELSE

Artikel 4 – Styrelsens sammansättning

1.Styrelsen ska bestå av

(a)en ledamot som företräder regeringen i varje medlemsstat,

(b)en ledamot som företräder arbetsgivarnas organisationer i varje medlemsstat,

(c)en ledamot som företräder arbetstagarnas organisationer i varje medlemsstat,

(d)tre ledamöter som företräder kommissionen.

Alla ledamöter som avses i leden a–d ska ha rösträtt.

De ledamöter som avses i leden a, b och c ska utses av rådet på grundval av de förteckningar över kandidater som lämnats in av medlemsstaterna och de europeiska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Kommissionen ska utse de ledamöter som ska företräda den.

2.Varje styrelseledamot ska ha en suppleant. Suppleanten ska företräda ledamoten i vederbörandes frånvaro. Suppleanten ska utses enligt förfarandet i punkt 1.

3.Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses med hänsyn till deras kunskaper om yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens och kvalifikationer, med hänsyn till relevanta förvaltningsmässiga, administrativa och finansiella färdigheter. Alla parter ska öka ansträngningarna för att begränsa omsättningen av företrädare i styrelsen i syfte att säkerställa kontinuiteten i styrelsens arbete, och alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

4.Ledamöternas och suppleanternas mandatperiod ska vara fyra år. Denna period får förlängas. Vid mandattidens utgång eller om de avgår ska ledamöterna sitta kvar tills deras mandat har förnyats eller tills de har ersatts.

5.Inom styrelsen ska företrädarna för regeringar och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer bilda var sin grupp. Varje grupp ska utse en samordnare för att effektivisera överläggningarna inom och mellan grupperna. Samordnarna för arbetstagarnas och arbetsgivarnas grupper ska vara företrädare för sina respektive organisationer på europeisk nivå och behöver inte utses bland de utsedda styrelseledamöterna. Samordnare som inte är utsedda styrelseledamöter enligt punkt 1 ska delta i styrelsemöten men utan rösträtt.

Artikel 5 – Styrelsens sammansättning

1.Styrelsen ska

(a)ge allmänna riktlinjer för byråns verksamhet och varje år anta byråns programplaneringsdokument med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna, i enlighet med artikel 6,

(b)anta byråns årsbudget med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna och utföra andra uppgifter rörande byråns budget i enlighet med kapitel III,

(c)anta en konsoliderad årlig verksamhetsrapport och sin bedömning om byråns verksamhet, och senast den 1 juli varje år översända dessa till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Europeiska revisionsrätten; den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten ska offentliggöras,

(d)anta de finansiella reglerna för byrån i enlighet med artikel 16,

(e)anta en strategi för bedrägeribekämpning, som står i proportion till risken för bedrägerier, med hänsyn till kostnaderna och fördelarna för de åtgärder som ska genomföras,

(f)anta regler för att förebygga och hantera intressekonflikter bland ledamöterna,

(g)anta och regelbundet uppdatera planerna för kommunikation och informationsspridning efter behovsanalys,

(h)anta sin arbetsordning,

(i)i enlighet med punkt 2, med avseende på byråns personal, utöva de befogenheter som i tjänsteföreskrifterna tilldelas tillsättningsmyndigheten och i anställningsvillkoren för övriga anställda tilldelas den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal (nedan kallade tillsättningsbefogenheter),

(j)anta lämpliga genomförandebestämmelser för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna,

(k)utse en verkställande direktör och, när så är nödvändigt, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod eller säga upp vederbörande i enlighet med artikel 18,

(l)utse en räkenskapsförare, i enlighet med tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda, som ska vara totalt oberoende i sin tjänsteutövning,

(m)övervaka lämplig uppföljning av resultat och rekommendationer som härrör från de interna eller externa revisionsrapporterna och utvärderingarna, samt från utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

(n)fatta alla beslut som rör inrättandet av byråns interna strukturer och, vid behov, ändringar av dessa, med beaktande av byråns verksamhetsbehov och en sund budgetförvaltning.

(o)godkänna ingåendet av samarbetsavtal i enlighet med artikel 29.1.

2.Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda om att delegera relevanta tillsättningsbefogenheter till den verkställande direktören och fastställa på vilka villkor denna delegering av befogenheter kan dras in. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

Om exceptionella omständigheter kräver det får styrelsen genom ett beslut tillfälligt dra in delegeringen av tillsättningsbefogenheterna till den verkställande direktören samt de befogenheter som denne vidaredelegerat, och utöva dem på egen hand eller delegera dem till en av sina ledamöter eller till någon annan anställd än den verkställande direktören.

Artikel 6 – Årlig och flerårig programplanering

1.Varje år ska den verkställande direktören, i enlighet med artikel 11.5 c, utarbeta ett programplaneringsdokument som innehåller den fleråriga och årliga programplanering som avses i artikel 32 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 9 och som tar hänsyn till de riktlinjer som kommissionen fastställt.

2.Senast den 30 november varje år ska styrelsen anta det programplaneringsdokument som avses i punkt 1 och översända det till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 31 januari, tillsammans med eventuella senare uppdaterade versioner av detta dokument.

Programplaneringsdokumentet ska anses som slutligt efter det att unionens allmänna budget slutligen har antagits och vid behov anpassas i enlighet därmed.

3.Det årliga arbetsprogrammet ska innehålla detaljerade mål och förväntade resultat, inklusive resultatindikatorer. Programmet ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras och en indikation på de ekonomiska och mänskliga resurser som anslagits för varje åtgärd, i enlighet med principerna om verksamhetsbaserad budgetering och förvaltning. Det årliga arbetsprogrammet ska överensstämma med det fleråriga arbetsprogram som avses i punkt 4. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som lagts till, ändrats eller strukits jämfört med föregående budgetår.

4.Styrelsen ska ändra det antagna årliga arbetsprogrammet om byrån får någon ny uppgift. Styrelsen får till den verkställande direktören delegera befogenheten att göra icke-väsentliga ändringar i det årliga arbetsprogrammet. Varje betydande ändring av det årliga arbetsprogrammet ska antas enligt samma förfarande som det ursprungliga årliga arbetsprogrammet.

5.Det fleråriga arbetsprogrammet ska fastställa övergripande strategisk planering inklusive mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Den ska också fastställa resursplanering, inklusive flerårig budget och personal. Den ska inbegripa en strategi för förbindelserna med tredjeländer och internationella organisationer som avses i artikel 29 och de åtgärder som är kopplade till denna strategi samt ange vilka resurser som krävs.

Resursplaneringen ska uppdateras årligen. Den strategiska programplaneringen ska uppdateras vid behov, och särskilt för att ta itu med resultatet av den utvärdering som avses i artikel 27.

Artikel 7 – Styrelsens ordförande

1.Styrelsen ska välja en ordförande och tre vice ordförande: en bland ledamöterna som företräder medlemsstaterna, en bland ledamöterna som företräder arbetstagarorganisationerna, en bland ledamöterna som företrädare arbetsgivarorganisationerna och en bland ledamöterna som företräder kommissionen. Ordföranden och vice ordförandena ska väljas med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna i styrelsen.

2.Styrelseordförandens och vice ordförandenas mandatperiod ska vara två år. Deras mandatperiod får förnyas en gång. Om deras uppdrag som styrelseledamot emellertid upphör någon gång under deras mandatperiod, upphör deras mandatperiod automatiskt vid denna tidpunkt.

Artikel 8 – Styrelsemöten

1.Ordföranden ska sammankalla till styrelsens möten.

2.Byråns verkställande direktör ska delta i överläggningarna utan rösträtt.

3.Styrelsen ska hålla ett ordinarie möte per år. Dessutom ska styrelsen hålla möte på ordförandens initiativ, på begäran av kommissionen eller på begäran av minst en tredjedel av dess ledamöter.

4.Styrelsen får bjuda in personer vars synpunkter kan vara av intresse som observatörer till sina möten.

5.Byrån ska bistå styrelsen med ett sekretariat.

Artikel 9 – Omröstningsbestämmelser för styrelsen

1.Styrelsen ska fatta beslut med en majoritet av de röstberättigade styrelseledamöterna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.1 a och b samt artikel 18.7.

2.Varje röstberättigad styrelseledamot ska ha en röst. Om en röstberättigad styrelseledamot är frånvarande ska dennes suppleant ha rätt att rösta i ledamotens ställe.

3.Ordföranden har rösträtt.

4.Den verkställande direktören ska delta i överläggningarna utan rösträtt.

5.Närmare bestämmelser om röstningsförfarandena ska fastställas i styrelsens arbetsordning, och i synnerhet på vilka villkor som en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar.

AVSNITT 2

DIREKTION

Artikel 10 – Direktion

1.Styrelsen ska bistås av en direktion.

2.Direktionen ska

(a)förbereda beslut som ska antas av styrelsen,

(b)tillsammans med styrelsen, övervaka lämplig uppföljning av de resultat och rekommendationer som härrör från interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar samt från utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

(c)utan att det påverkar den verkställande direktörens ansvarsskyldigheter i enlighet med artikel 11 bistå och råda den verkställande direktören i genomförandet av styrelsens beslut, i syfte att förstärka övervakningen av den administrativa och budgetära förvaltningen.

3.Vid behov kan direktionen, i brådskande fall, fatta vissa interimistiska beslut på styrelsens vägnar, särskilt i administrativa frågor, inklusive om tillfälligt upphävande av delegering av tillsättningsbefogenheter och budgetära frågor.

4.Direktionen ska bestå av styrelsens ordförande, de tre vice ordförandena, samordnarna för de tre grupper som avses i artikel 4.5 och en företrädare för kommissionen. Varje grupp som avses i artikel 4.5 får utse högst två suppleanter som ska delta i direktionens möten vid ordinarie ledamöters frånvaro. Styrelsens ordförande ska också vara ordförande i direktionen. Den verkställande direktören ska delta i direktionens möten, men ska inte ha rätt att rösta.

5.Mandatperioden för ledamöterna i direktionen ska vara två år. Denna period får förlängas. Mandatperioden för ledamöterna i direktionen ska löpa ut när uppdraget som styrelseledamot upphör.

6.Direktionen ska sammanträda tre gånger om året. Ordföranden kan dessutom sammankalla till ytterligare möten på eget initiativ eller på begäran av ledamöterna.

7.Direktionens arbetsordning ska fastställas av styrelsen.

AVSNITT 3

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Artikel 11 – Den verkställande direktörens ansvar

1.Den verkställande direktören ska förvalta byrån. Den verkställande direktören är ansvarig inför styrelsen.

2.Utan att det påverkar befogenheterna för kommissionen, styrelsen och direktionen ska den verkställande direktören vara oberoende i tjänsteutövningen och får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

3.Den verkställande direktören ska på begäran rapportera till Europaparlamentet om resultatet av sitt arbete. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om resultatet av sitt arbete.

4.Den verkställande direktören ska vara den rättsliga företrädaren för byrån.

5.Den verkställande direktören ska ansvara för genomförandet av de uppgifter som byrån tilldelas i denna förordning. Den verkställande direktören ska i synnerhet ha ansvaret för följande:

(a)Byråns löpande förvaltning.

(b)Verkställa de beslut som antas av styrelsen.

(c)Utarbetande av programplaneringsdokument och överlämnande av dessa till styrelsen efter samråd med kommissionen.

(d)Genomförande av programplaneringsdokument och rapportering till styrelsen om genomförandet.

(e)Utarbetande av den konsoliderade årliga rapporten om byråns verksamhet samt framläggande av denna för styrelsen för bedömning och antagande.

(f)Utarbetande av en åtgärdsplan på grundval av slutsatserna från interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar, liksom från utredningar utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), samt överlämnande av en lägesrapport till kommissionen två gånger om året och regelbundet till styrelsen och direktionen.

(g)Skyddet av unionens ekonomiska intressen genom att vidta förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet med hjälp av effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, när så krävs, genom att förelägga effektiva, proportionerliga och avskräckande administrativa och ekonomiska påföljder.

(h)Framtagande av en strategi för bedrägeribekämpning för byrån och framläggande av den för styrelsen för godkännande,

(i)Utarbetande av ett utkast till finansiella regler som ska tillämpas på byrån.

(j)Utarbetande av ett utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter och genomförande av dess budget.

6.Den verkställande direktören ska också ansvara för att besluta huruvida det är nödvändigt att inrätta ett eller flera lokala kontor i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Ett sådant beslut kräver förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och den medlemsstat där det lokala kontoret ska inrättas. I beslutet ska anges omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas i det lokala kontoret på ett sätt som undviker onödiga kostnader och dubbelarbete i byråns administrativa uppgifter.

KAPITEL III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 12 – Budget

1.Alla byråns inkomster och utgifter ska beräknas för varje budgetår, som ska vara kalenderår, och redovisas i byråns budget.

2.Inkomster och utgifter i byråns budget ska balansera varandra.

3.Utan att det påverkar andra medel ska byråns inkomster inbegripa

(a)ett bidrag från unionen som finns infört i unionens allmänna budget,

(b)eventuella frivilliga ekonomiska bidrag från medlemsstaterna,

(c)avgifter som tas ut för publikationer och andra tjänster som byrån tillhandahåller.

(d)i förekommande fall bidrag från tredjeland som deltar i byråns verksamhet i enlighet med artikel 29.

4.Byråns utgifter ska omfatta löner till personalen, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

Artikel 13 – Upprättande av budgeten

1.Varje år ska den verkställande direktören göra ett preliminärt utkast till beräkning av byråns förväntade inkomster och utgifter för påföljande budgetår samt tjänsteförteckning, och översända dem till styrelsen.

2.På grundval av detta preliminära utkast ska styrelsen göra en preliminär beräkning av byråns förväntade inkomster och utgifter för påföljande budgetår.

3.Utkastet till beräkning av byråns förväntade inkomster och utgifter ska skickas till kommissionen senast den 31 januari varje år.

4.Kommissionen ska vidarebefordra utkastet till beräkning till budgetmyndigheten, tillsammans med förslaget till unionens allmänna budget.

5.På grundval av utkastet till beräkning ska kommissionen i utkastet till unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med tanke på tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som ska belasta den allmänna budgeten, och som den ska förelägga budgetmyndigheten enligt artiklarna 313 och 314 i fördraget.

6.Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen till byrån.

7.Budgetmyndigheten ska anta byråns tjänsteförteckning.

8.Byråns budget ska antas av styrelsen. Budgeten blir slutlig när Europeiska unionens allmänna budget slutligen antas. Vid behov ska den anpassas i enlighet med det slutgiltiga antagandet.

9.Alla byggprojekt som kan komma att påverka byråns budget väsentligt ska omfattas av delegerad förordning (EU) nr 1271/2013.

Artikel 14 – Genomförande av budgeten

1.Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.Den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten skicka alla uppgifter som rör resultatet av utvärderingsförfarandena.

Artikel 15 – Redovisning och förfarande för att bevilja ansvarsfrihet

1.Senast den 1 mars efter varje budgetår ska byråns räkenskapsförare översända de preliminära räkenskaperna till kommissionens räkenskapsförare och till Europeiska revisionsrätten.

2.Senast den 31 mars efter varje budgetår ska byrån översända rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska revisionsrätten.

Senast den 31 mars efter varje budgetår ska kommissionens räkenskapsförare översända byråns preliminära räkenskaper som konsoliderats med kommissionens räkenskaper till Europeiska revisionsrätten.

3.Efter det att Europeiska revisionsrättens iakttagelser rörande byråns preliminära räkenskaper som gjorts enligt bestämmelserna i artikel 148 i budgetförordningen har inkommit, ska den verkställande direktören upprätta en slutlig redovisning av byråns räkenskaper och överlämna den till styrelsen för ett yttrande.

4.Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga redovisning.

5.Senast den 1 juli efter utgången av budgetåret ska räkenskapsföraren överlämna den slutliga redovisningen tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

6.Den slutliga redovisningen ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november det påföljande året.

7.Senast den 30 september ska den verkställande direktören till Europeiska revisionsrätten överlämna ett svar på dess synpunkter. Den verkställande direktören ska också skicka det svaret till styrelsen.

8.Den verkställande direktören ska, på Europaparlamentets begäran, för parlamentet lägga fram alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl, i enlighet med artikel 165.3 i budgetförordningen.

9.Europaparlamentet ska före den 15 maj år n + 2 på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande år n.

Artikel 16 – Finansiella regler

De finansiella regler som ska tillämpas på byrån ska antas av styrelsen efter samråd med kommissionen. De får inte avvika från förordning (EU) nr 1271/2013 med mindre detta är nödvändigt på grund av särdragen i byråns verksamhet och kommissionen har lämnat sitt samtycke i förväg.

KAPITEL IV

PERSONAL

Artikel 17 – Allmänna bestämmelser

1.Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda samt de bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska gälla för byråns personal.

2.Styrelsen ska anta lämpliga genomförandebestämmelser för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

Artikel 18 – Verkställande direktör

1.Den verkställande direktören ska vara medlem av personalen och ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i unionen.

2.Den verkställande direktören ska utses av styrelsen från en förteckning över kandidater som föreslagits av kommissionen efter ett öppet och transparent urvalsförfarande.

I det avtal som sluts med den verkställande direktören ska byrån företrädas av styrelsens ordförande.

3.Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Före periodens utgång ska kommissionen göra en utvärdering, i vilken den särskilt ska bedöma den verkställande direktörens arbetsinsats och byråns framtida uppgifter och utmaningar.

4.Styrelsen får på förslag av kommissionen, med beaktande av den utvärdering som avses i punkt 3, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fem år.

5.En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får inte delta i ett annat urvalsförfarande för samma befattning vid slutet av den sammantagna mandatperioden.

6.Den verkställande direktören kan endast avsättas från sin post efter styrelsebeslut på förslag av kommissionen.

7.Styrelsen ska fatta beslut om utnämning, förlängning av mandatet och avsättning av den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna.

Artikel 19 – Utstationerade nationella experter och annan personal

1.Byrån får använda sig av utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av byrån.

2.Styrelsen ska anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till byrån.

KAPITEL V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 20 – Rättslig ställning

1.Byrån ska vara ett unionsorgan. Den ska vara en juridisk person.

2.Byrån ska i alla medlemsstater ha den mest omfattande rättskapacitet som en juridisk person kan ha enligt nationell lagstiftning. Den får i synnerhet förvärva och avyttra lös och fast egendom samt föra talan inför domstol och andra myndigheter.

3.Byrån ska ha sitt säte i Thessaloniki, Grekland.

4.Byrån får inrätta lokala kontor i en eller flera medlemsstater, med deras samtycke och i enlighet med artikel 11.6.

Artikel 21 – Privilegier och immunitet

Byrån och dess personal ska omfattas av protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Artikel 22 – Språkordning

1.Bestämmelserna i förordning nr 1 ska tillämpas på byrån.

2.Styrelsen kan besluta om de språk som byrån ska använda i sin interna funktion.

3.De översättningar som krävs för byråns arbete ska utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 23 – Öppenhet

1.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 10 ska tillämpas på de handlingar som finns på byrån.

2.Inom sex månader efter sitt första möte ska styrelsen anta närmare bestämmelser om tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001.

3.Byråns behandling av personuppgifter bör ske i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001. Styrelsen ska inom sex månader från och med datumet för sitt första möte fastställa bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EG) nr 45/2001, inklusive bestämmelser om utseende av ett uppgiftsskyddsombud vid byrån. Bestämmelserna ska fastställas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

Artikel 24 – Bedrägeribekämpning

1.För att underlätta insatser mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 11 ska Cedefop inom sex månader från den dag då denna förordning börjar tillämpas ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och anta lämpliga bestämmelser som ska gälla byråns samtliga anställda, genom att använda den mall som finns i bilagan till avtalet.

2.Europeiska revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit EU-finansiering från byrån.

3.Olaf får göra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, för att undersöka misstankar om bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag eller avtal som finansieras av byrån, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (EG) nr 1073/1999 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska byråns samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut innehålla bestämmelser som uttryckligen ger Europeiska revisionsrätten och Olaf befogenheter att utföra revision och utredningar, i enlighet med deras respektive befogenheter.

Artikel 25 – Säkerhetsbestämmelser om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Byrån ska vid behov anta egna säkerhetsbestämmelser som motsvarar kommissionens säkerhetsbestämmelser för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, som anges i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 12 och 2015/444 13 . Byråns säkerhetsbestämmelser ska bland annat och när så är nödvändigt omfatta bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av sådana uppgifter.

Artikel 26 – Ansvar

1.Byråns inomobligatoriska ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden enligt skiljedomsklausul i avtal som byrån ingått.

3.Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån ersätta skada som den eller dess personal har orsakat under tjänsteutövning, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

4.Europeiska unionens domstol ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.Personalens personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor som gäller för dem.

Artikel 27 – Utvärdering

1.Senast fem år efter den dag som avses i artikel 36, och därefter vart femte år, ska kommissionen genomföra en utvärdering i enlighet med kommissionens riktlinjer, för att granska byråns resultat i förhållande till dess mål, uppdrag och arbetsuppgifter. Utvärderingen ska särskilt omfatta eventuella behov av att ändra byråns uppdrag samt de finansiella följderna av sådana ändringar.

2.Om kommissionen anser att byråns fortsatta existens inte längre är motiverad med avseende på de mål, uppdrag och uppgifter som den tilldelats, kan kommissionen föreslå att denna förordning ändras eller upphävs.

3.Kommissionen ska meddela resultaten av utvärderingen till Europaparlamentet, rådet och styrelsen. Resultaten från utvärderingen ska offentliggöras.

Artikel 28 – Administrativ undersökning

Byråns verksamhet ska övervakas av Europeiska ombudsmannen i enlighet med artikel 228 i fördraget.

Artikel 29 – Samarbete med tredjeländer och internationella organisationer

1.I den mån det är nödvändigt för att uppfylla de syften som fastställs i denna förordning och utan att det påverkar de respektive behörighetsområdena för medlemsstaterna och unionens institutioner, får byrån samarbeta med de behöriga myndigheterna i tredjeländer och/eller med internationella organisationer.

För detta ändamål får byrån, efter förhandsgodkännande från kommissionen, upprätta samarbetsavtal med myndigheterna i tredje länder och internationella organisationer. Dessa avtal får inte medföra några juridiska förpliktelser för unionen och dess medlemsstater.

2.Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer som har ingått avtal med unionen i detta syfte.

Det ska, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i de avtal som avses i punkt 1, utarbetas överenskommelser i vilka särskilt karaktär, omfattning och utformning av de berörda tredjeländernas deltagande i byråns arbete anges, inklusive bestämmelser om deltagande i byråns initiativ, finansiella bidrag och personal. När det gäller personalfrågor ska dessa överenskommelser under alla förhållanden vara förenliga med tjänsteföreskrifterna.

3.Styrelsen ska anta en strategi för förbindelserna med tredjeländer eller internationella organisationer i de frågor som byrån har behörighet för.

Artikel 30 – Avtal om säte och villkor för verksamheten

1.De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den staten är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska fastställas i ett avtal om säte som ska ingås av byrån och värdmedlemsstaten.

2.Byråns värdmedlemsstat ska tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att byrån ska kunna fungera, vilket inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

KAPITEL VI

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 31 – Övergångsbestämmelser om styrelsen

1.Den mandatperiod för styrelseledamöter i Cedefop som inrättades enligt artikel 4 i förordning (EEG) nr 337/75 ska löpa ut den … [dag då denna förordning träder i kraft].

2.Den styrelse som inrättades enligt artikel 4 i förordning (EEG) nr 337/75 ska under perioden från … [den dag då denna förordning träder i kraft] till ... [den dag då denna förordning börjar tillämpas] utföra de styrelseuppgifter som avses i artikel 5 i denna förordning.

Artikel 32 – Övergångsbestämmelser om personalen

Byråns verkställande direktör, som utsetts på grundval av artikel 6 i förordning (EEG) nr 337/75, ska för den återstående perioden av sitt uppdrag vara verkställande direktör enligt artikel 11 i den här förordningen. De övriga villkoren i anställningsavtalet förblir oförändrade.

Artikel 33 – Övergångsbestämmelser för budgeten

Förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för de budgetar som fastställts på grundval av artikel 11 i förordning (EEG) nr 337/75 ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EEG) nr 337/75.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 34 – Upphävande

Förordning (EEG) nr 337/75 ska upphöra att gälla med verkan den [den dag då denna förordning börjar tillämpas] och alla hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 35 – Fortsatt tillämpning av interna bestämmelser antagna av styrelsen

Interna bestämmelser som antagits av styrelsen med grund i förordning (EEG) nr 337/75 ska även fortsättningsvis vara i kraft efter den [den dag då denna förordning börjar tillämpas], om inte Cedefops styrelse beslutar annorlunda i samband med tillämpningen av denna förordning.

Artikel 36 – Ikraftträdande

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Denna förordning ska tillämpas från och med den [datum för tillämpning].

3.Artiklarna 31, 32 och 33 ska dock tillämpas från ... [den dag då denna förordning träder i kraft].

4.Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordföranden Ordföranden

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Mål

1.5Motivering till förslaget eller initiativet

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på Cedefops personalresurser

3.2.3Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.4Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 14

04: Sysselsättning, socialpolitik och inkludering

04 03: Sysselsättning, socialpolitik och inkludering

04 03 13: Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

◻ Ny åtgärd

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 15

⌧ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Mål/mervärde för EU i linje med Europa 2020-strategin, den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete, Utbildning 2020, uppdaterad genom den gemensamma rapporten från 2015 som antogs av rådet och kommissionen i november 2015, slutsatserna från Riga i juni 2015 och den nyligen antagna En ny kompetensagenda för Europa 16 :

– Främja alla former av arbetsplatsbaserat lärande, med särskilt fokus på lärlingssystem, genom att involvera arbetsmarknadens parter, företag, olika yrkeskammare och yrkesutbildningsinstitutioner samt genom att stimulera innovation och företagaranda.

– Ytterligare utveckla mekanismer för kvalitetskontroll inom yrkesutbildningar i linje med Eqavet-rekommendationerna, och inom ramarna för kvalitetsäkringssystem etablera regelbundna informations- och återkopplingstillfällen inom grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad fortbildning baserat på läranderesultat.

– Göra yrkesutbildningar och kvalificeringar mer tillgängliga genom flexiblare och genomträngligare system, särskilt effektiva och integrerade vägledningstjänster samt validering av icke-formellt och informellt lärande.

– Ytterligare stärka nyckelkompetenser inom yrkesutbildningarnas kursplaner och erbjuda effektivare möjligheter att förvärva eller utveckla dessa kompetenser genom grundläggande yrkesutbildning eller yrkesinriktad fortbildning.

– Introducera systematiska strategier och möjligheter för inledningsvis och fortsatt professionell utveckling för lärare vid yrkesutbildningar, både i skolor och på arbetsplatser.

– Förenkla utbyten mellan utbildningsinstitutionerna.

– Förbättra och förenkla EU-verktyg för öppenhet och erkännande.

– Utveckla kompetensinventeringen och ta itu med de kompetensbrister som råder inom vissa branscher, bland annat genom att med hänsyn till den tekniska utvecklingen förutse kommande kompetensbehov på arbetsmarknaden.

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål nr…

Centrumet ska bistå kommissionen när det gäller att utforma och genomföra en politik för yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

04 03 13 – Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) – bidrag under avdelningarna 1, 2 och 3.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Översynen av inrättandeförordningen syftar till

–att anpassa förordningen om inrättande av Cedefop till bestämmelserna i den gemensamma ansatsen för decentraliserade organ,

–att anpassa byråns mandat och uppgifter till nuvarande politiska prioriteringar och strategier, samtidigt som hänsyn tas till den senaste politiska utvecklingen inom yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer samt den samhälleliga, institutionella och ekonomiska utvecklingen i EU sedan centrumet inrättades 1975.

Enligt inrättandeförordningen från 1975 är Cedefops uppdrag följande:

Syftet med centrumet skall vara att bistå kommissionen med att på gemenskapsnivå främja och utveckla yrkesutbildning och personalutbildning.

För att uppnå detta inom ramen för de riktlinjer som fastställts av gemenskapen skall det genom sina vetenskapliga och tekniska verksamheter bidra till att genomföra en gemensam politik i fråga om yrkesutbildning.

Det skall särskilt uppmuntra informationsutbyte och jämförelse av vunna erfarenheter.

Cedefop arbetar med att stärka det europeiska samarbetet och tillhandahålla det underlag som den europeiska politiken för yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer ska grunda sig på. Mervärdet med Cedefop är den höga kvaliteten på dess jämförande analyser och den sakkunskap som centrumet fått genom forskning och nätverk.

Cedefop arbetar nära med Europeiska kommissionen, regeringarna i medlemsstaterna, företrädare för arbetstagarorganisationerna och fackföreningarna samt forskare och utbildare inom yrkesutbildning och annan utbildning. Centrumet förser dem med aktuell information om utvecklingen inom yrkesutbildning och annan utbildning samt erbjuder möjligheter till politiska diskussioner.

Cedefop sprider information på sin webbsida och de sociala medierna, i publikationer, genom nätverk och på konferenser och seminarier. Cedefops verksamhet styrs av dess uppdrag och medelfristiga prioriteringar.

Byrån strävar efter att allmänheten ska ha största möjliga tillgång till de handlingar som finns på byråns webbplats.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Det finns redan ett omfattande system för övervakning och utvärdering av de fleråriga arbetsprogrammen både på förhand och i efterhand. Detta system kommer att kompletteras med den utvärdering och utvärdering som kommissionen utför vart femte år.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Artikel 166.4 hänvisar till en yrkesutbildningspolitik som ska understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation. Artikel 165.4 hänvisar till att unionen ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation.

Cedefop bidrar till kommissionens långsiktiga politik när det gäller att

– tillhandahålla ny kunskap och nya underlag för en politik för yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer,

– övervaka politiska trender och tillhandahålla politiska analyser av utvecklingen inom områdena politik för yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer,

– göra det lättare att förutse framtida kompetensbehov, bland annat med tanke på den tekniska utvecklingen, och anpassa kompetensen till arbetsmarknadens behov,

– på kort sikt bidra till att genomföra en gemensam strategi för yrkesutbildning annan utbildning och europeiska verktyg på utbildningsområdet och till följd av EU:s prioriteringar för yrkesutbildning och annan utbildning (2011–2020), såsom de uppdaterats i den gemensamma rapporten 2015 inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete, Utbildning 2020, och den nya kompetensagendan för Europa som nyligen publicerades.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Cedefops mervärde vilar på dess trepartsstruktur som gör det möjligt för centrumet att utarbeta jämförande analyser av hög kvalitet och få sakkunskap inom områdena politik för yrkesutbildning och annan utbildning, kompetens samt kvalifikationer på grundval av den information som den får från olika aktörer på nationell och europeisk nivå. Den rika sakkunskap som Cedefop har omvandlas till konkret stöd för utveckling och genomförande av politiken på EU-nivå och nationell nivå genom följande uppgifter:

a) Analysera utvecklingen och tillhandahålla jämförande analyser av politik och praxis i olika länder.

b) Analysera trender på arbetsmarknaden när det gäller kompetens och kvalifikationer.

c) Analysera och bidra till utformningen och tilldelningen av kvalifikationer, organisationen av dem i ramverk och deras funktion på arbetsmarknaden i syfte att förbättra insynen i dem och erkännandet av dem.

d) Analysera och bidra till valideringen av icke-formellt och informellt lärande.

e) Göra eller låta göra utredningar och bedriva forskning om relevant socioekonomisk utveckling och relaterade politiska frågor.

f) Skapa forum för utbyte av erfarenheter och information mellan regeringar, arbetsmarknadens parter och aktörer på nationell nivå, och stödja genomförande av reformer och politik på nationell nivå.

g) Sprida information som ett bidrag till politik och öka medvetenheten och förståelsen av de möjligheter som yrkesutbildning och annan utbildning ger när det gäller att främja och stödja anställbarhet, företagens produktivitet och livslångt lärande.

h) Förvalta och ta fram tillgängliga verktyg, dataset och tjänster för kompetens, yrken och kvalifikationer för medborgare, företag, beslutsfattare, arbetsmarknadens parter och övriga aktörer.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Kommissionen ska vart femte år låta göra en extern utvärdering av Cedefop. Tidigare utvärderingar har bekräftat att Cedefops bidrag till kommissionens analytiska och politiska arbetet inom yrkesutbildning och annan utbildning är omfattande. Det senaste externa utvärderingen av Cedefop gjordes 2013 och täckte perioden 2007 till mitten av 2012 17 . Enligt utvärderingsrapporten har centrumet i allt högre utsträckning riktat in sig på policystöd vid sidan av sin mer traditionella uppgift som en allmän informationskälla. Cedefops inrättandeförordning bör ändras så att byråns arbete med kompetens och kvalifikationer ingår i dess uppgifter och arbetet med politikrapportering och gemensamma europeiska verktyg och initiativ tydligare integreras.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Cedefop samarbetar med EU:s övriga byråer som arbetar inom närliggande områden. Samarbetsavtal har ingåtts med Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha), Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF). I dessa avtal föreskrivs samråd i ett tidigt skede om utveckling av arbetsprogram. Avtalen kompletteras genom årliga handlingsplaner med överenskommelser om ytterligare former av utbyte och i tillämpliga fall även gemensam verksamhet. På så vis säkerställs åtgärder som kompletterar varandra och det blir möjligt att uppnå synergieffekter.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻ Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻ Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

⌧ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen genom

–◻ genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

⌧ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

⌧ organ som avses i artiklarna 208 och 209

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Anmärkningar

Ej tillämpligt.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Alla EU-organ omfattas av ett strikt övervakningssystem som bland annat består av en internkontrollsamordnare, kommissionens tjänst för internrevision, styrelsen, kommissionen, revisionsrätten och budgetmyndigheten. Detta system fastställs i förordningen om inrättande av Cedefop och kommer att fortsätta att gälla.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

Inga.

2.2.2.Planerade kontrollmetoder

Ej tillämpligt.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

I artikel 24 i förslaget finns bestämmelser om bedrägeribekämpning.

Den 22 oktober 2014 antog Cedefop sin bedrägeribekämpningsstrategi och strategin för förebyggande och hantering av intressekonflikter vid Cedefop. I bedrägeribekämpningsstrategin ingår ett inre förfarande om oriktigheter, inklusive rättslig ram och grundläggande principer.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av
anslag

Bidrag

Beteckning 1A – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Diff./Icke-diff. 18 .

från Eftaländer 19

från kandidatländer 20

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

15 02 11 Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)

Diff.

NEJ

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
	Beteckning 1A – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	Diff./Icke-diff.	från Eftaländer	från kandidatländer	från tredjeländer	enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen
	04 03 13 Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)	Diff.	JA	NEJ	NEJ	JA

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

Inverkan på utgifterna enligt nedanstående redovisning är i linje med kommissionens meddelande COM(2013) 519.

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)			2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	TOTALT
• Driftsanslag
Budgetrubrik (nr)	Åtaganden	(1)	17,434	17,434	17,434	17,434	17,434	17,434	17,783	18,138	123,091
	Betalningar	(2)	17,434	17,434	17,434	17,434	17,434	17,434	17,783	18,138	123,091
Budgetrubrik (nr)	Åtaganden	(1a)
	Betalningar	(2 a)
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 21			–	–	–	–	–	–	–	–
Budgetrubrik (nr)		(3)
TOTALA anslag för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)	Åtaganden	=1+1a +3	17,434	17,434	17,434	17,434	17,434	17,434	17,783	18,138	123,091
	Betalningar	=2+2a +3	17,434	17,434	17,434	17,434	17,434	17,434	17,783	18,138	123,091

3.2.2.Beräknad inverkan på Cedefops personalresurser

3.2.2.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–⌧ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	2016	2017	2018	2019	2020	TOTALT
Tjänstemän (lönegraderna AD och AST totalt)	16	15	14	14	14
Kontraktsanställda	25	25	25	25	25
Tillfälligt anställda	78	77	77	77	77
Utstationerade nationella experter	4	4	4	4	4
TOTALT	123	121	120	120	120

3.2.2.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–⌧ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

		2016	2017	2018	2019	2020
Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		1,5	1,5	1,5	1,5	1,5
XX 01 01 02 (vid delegationer)
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)

• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 22
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och byråns anställda finansierade genom ramanslaget)
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 04 yy 23	– Vid huvudkontoret 24
	– Vid delegationer
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Samordna och företräda kommissionens ståndpunkt gentemot byrån.
Extern personal

3.2.3.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–⌧ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 25 .

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.4.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

euro

	2017	2018	2019	2020
Bidrag från Norge och Island	475,949	475,949	485,480	495,170
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering	475,949	475,949	485,480	495,170

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–⌧ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 26
		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.