EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 5.4.2016
COM(2016) 184 final
2013/0081(COD)
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET
enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
om
rådets ståndpunkt om antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete
2013/0081 (COD)
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET
enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
om
rådets ståndpunkt om antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete
1.Bakgrund
|
Överlämnande av förslaget till Europaparlamentet och rådet
(dokument COM(2013) 151 final – 2013/0081 (COD))
|
26 mars 2013
|
|
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande:
|
18 september 2013
|
|
Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen:
|
25 februari 2014
|
|
Överlämnande av det ändrade förslaget:
|
Ej tillämpligt
|
|
Antagande av rådets ståndpunkt (planerad tidpunkt):
|
10 mars 2016.
|
2.Syfte med kommissionens förslag
Förslaget är en omarbetning som slår ihop de nuvarande direktiven om studerande (2004/114/EG) och forskare (2005/71/EG). Syftet är att åtgärda de konstaterade bristerna i dessa instrument och därigenom göra EU till ett attraktivare mål för de berörda grupperna. I förslaget utökas tillämpningsområdet för EU:s regler för inresa och vistelse som tidigare varit tvingande endast för studerande och forskare, men frivilliga för skolelever, oavlönade praktikanter och volontärer. Förslaget omfattar tvingande regler för alla kategorier (inklusive de nytillagda kategorierna avlönade praktikanter och au pairer). Förslaget innehåller förbättringar av i synnerhet förfaranden för inresa och vistelse, rätt till likabehandling, studerandes tillträde till arbetsmarknaden under studierna, rörlighet inom EU samt förfarandegarantier. Det öppnar också möjligheten för studerande och forskare att söka arbete eller etablera ett företag efter slutförandet av forskning eller studier.
3.Kommentarer till rådets ståndpunkt
Politisk överenskommelse nåddes vid trepartsmötet mellan lagstiftarna den 17 november 2015 och godkändes av Coreper den 25 november 2015 och av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor den 30 november 2015.
De viktigaste skillnaderna mellan den gemensamma ståndpunkten och kommissionens ursprungliga förslag beskrivs nedan.
Tillämpningsområde (artikel 2)
I den gemensamma ståndpunkten begränsas tillämpningsområdet för tvingande regler till forskare, studerande, praktikanter och volontärer som omfattas av europeiska volontärstjänsten. Reglerna är frivilliga för skolelever, volontärer som inte omfattas av europeiska volontärstjänsten och au pairer.
Distinktionen mellan avlönade och oavlönade praktikanter avskaffas i den gemensamma ståndpunkten.
Allmänna villkor för inresa och vistelse (artikel 7)
Enligt den gemensamma ståndpunkten får medlemsstaterna kräva att sökanden uppger den adress på deras territorium där han eller hon kommer att uppehålla sig. Det blir obligatoriskt för medlemsstater att pröva ansökan även när den berörda tredjelandsmedborgaren redan vistas i den medlemsstaten.
Godkännande av forskningsorgan (artikel 9), godkännande av läroanstalter för högre utbildning, utbildningsanstalter, organisationer som ansvarar för ett volontärprogram eller enheter som tar emot praktikanter (artikel 15)
I den gemensamma ståndpunkten görs godkännandeförfarandet för forskningsorgan frivilligt, och ett frivilligt godkännandeförfarande införs för läroanstalter för högre utbildning, utbildningsanstalter, organisationer som ansvarar för ett volontärprogram eller enheter som tar emot praktikanter. Om en medlemsstat inför sådana förfaranden ska ansökningsförfarandet förenklas.
Särskilda villkor för praktikanter (artikel 13)
Genom den gemensamma ståndpunkten införs begränsningen att den sökande måste ha erhållit sin examen från högre utbildning inom de två år som föregår ansökningsdatumet eller följer ett studieprogram som leder till en examen från högre utbildning. Medlemsstaterna ges också rätt att kräva att praktiken genomförs inom samma område och på samma kvalifikationsnivå som den avlagda examen från högre utbildning eller det pågående studieprogrammet.
Tillståndets giltighetstid (artikel 18)
I den gemensamma ståndpunkten föreskrivs att giltighetstiden för tillstånd för studerande och forskare som omfattas av program ska vara minst två år (i stället för ett år för personer som inte omfattas av program). I kommissionens förslag föreskrevs inte en längre giltighetstid för tillstånd för studerande och forskare som omfattas av program, utom i samband med rörligheten inom EU.
Grunder för avslag (artikel 20)
I den gemensamma ståndpunkten anpassas grunderna för avslag i stor utsträckning till dem som anges i direktivet om företagsintern förflyttning av personal. Samtidigt tilläggs i ståndpunkten en grund som gör det möjligt för medlemsstater att avslå en ansökan om medlemsstaten har bevis eller allvarliga och objektiva skäl för att fastställa att tredjelandsmedborgarens vistelse skulle avse andra ändamål än de för vilka han eller hon ansöker om inresa och vistelse (artikel 20.2 f). Både kommissionen och Europaparlamentet hade reservationer mot den sistnämnda bestämmelsen, som till slut godkändes och kompletterades med följande uttalande från de båda institutionerna:
Europaparlamentet och kommissionen tolkar artikel 20.2 f i detta direktiv som att medlemsstaterna har rätt att avslå en ansökan bara efter en bedömning av det enskilda fallet och med beaktande av de särskilda omständigheterna för den berörda tredjelandsmedborgaren och proportionalitetsprincipen samt på grundval av bevis eller tungt vägande och objektiva skäl. Kommissionen kommer att se till att medlemsstaterna, när de införlivar direktivet, genomför denna bestämmelse i linje med ovanstående tolkning. Kommissionen kommer också att informera Europaparlamentet och rådet om detta inom ramen för sina skyldigheter enligt artikel 39.
Europaparlamentet och kommissionen anser att införandet av denna bestämmelse i direktivet inte bör utgöra ett prejudikat för framtida rättsliga instrument som avser migration.
Grunder för återkallelse av eller beslut att inte förlänga ett tillstånd (artikel 21)
I likhet med grunderna för avslag anpassas grunderna för återkallelse av eller beslut att inte förlänga ett tillstånd i den gemensamma ståndpunkten i stor utsträckning till dem som anges i direktivet om företagsintern förflyttning av personal.
Likabehandling (artikel 22)
Även om medlemsstaterna enligt den gemensamma ståndpunkten får begränsa beviljandet av familjeförmåner till forskare beroende på vistelsens minimilängd (återigen i linje med direktivet om företagsintern förflyttning av personal) speglar det ändå syftet med kommissionens förslag, dvs. att förtydliga vilka rättigheter till likabehandling enligt direktivet om kombinerat tillstånd de olika kategorier som omfattas av omarbetningen har.
Studerandes ekonomiska verksamhet (artikel 24)
I den gemensamma ståndpunkten höjs det minsta antal timmar som studerande har tillträde till arbetsmarknaden till 15 timmar per vecka (från 10 timmar per vecka i direktiv 2004/114/EG, men lägre än 20 timmar per vecka som kommissionen hade föreslagit). I den gemensamma ståndpunkten ändras inte den föreslagna strykningen i kommissionens förslag av bestämmelserna i direktiv 2004/114/EG där medlemsstaterna ges möjlighet att vägra tillträde till arbetsmarknaden under vistelsens första år.
Vistelse för forskare och studerande i syfte att söka arbete eller driva företagsverksamhet (artikel 25)
I den gemensamma ståndpunkten begränsas perioden för arbetssökande eller etablerande av ett företag till nio månader. Medlemsstaterna ges också möjlighet att kräva att den anställning som tredjelandsmedborgaren söker eller den företagsverksamhet som han eller hon är i färd med att etablera motsvarar nivån på den forskning eller de studier som slutförts. För studerande ges medlemsstaterna i den gemensamma ståndpunkten möjligheten att tillämpa dessa bestämmelser på enbart de personer som har uppnått en lägsta studienivå (som inte ska vara högre än nivå 7 i den europeiska referensramen för kvalifikationer, dvs. magisternivå).
Rörlighet inom EU (artiklarna 27–32)
Den gemensamma ståndpunkten innehåller bestämmelser om rörlighet inom EU enbart för studerande och forskare, i motsats till kommissionens förslag som innehåller sådana bestämmelser även för avlönade praktikanter. Genom den gemensamma ståndpunkten införs ett anmälningsförfarande (som i direktivet om företagsintern förflyttning av personal); ett förenklat förfarande enligt vilket studerande och forskare kan flytta till en andra medlemsstat på grundval av det tillstånd som den första medlemsstaten utfärdat.
För forskare tillämpas detta förfarande i fråga om rörlighet för kortare vistelse (upp till 180 dagar, artikel 28). För rörlighet som går utöver denna period (artikel 29) kan medlemsstaten tillämpa antingen anmälningsförfarandet eller ett ansökningsförfarande.
Forskares familjemedlemmar har rätt att flytta med forskaren med stöd av samma bestämmelser (artikel 30).
Genom den gemensamma ståndpunkten begränsas studerandes rörlighet inom EU till studerande som omfattas av ett program med rörlighetsåtgärder, men samtidigt förlängs vistelsetiden i en andra medlemsstat upp till 360 dagar (artikel 31).
Förfarandegarantier (artikel 34)
I den gemensamma ståndpunkten föreskrivs att medlemsstaten ska fatta beslut om ansökan senast inom 90 dagar, förutom i de fall där förfarandet för inresa och vistelse rör en godkänd värdenhet. I detta fall är tidsfristen 60 dagar.
4.Slutsats
Trots de ändringar som införts genom den gemensamma ståndpunkten motsvarar texten i den gemensamma ståndpunkten fortfarande kommissionens ursprungliga syfte att göra EU mer attraktivt för personer i de berörda kategorierna och att göra den rättsliga ramen för deras inresa och vistelse tydligare och mer transparent. Innehållet i rådets ståndpunkt överensstämmer i stort sett med kommissionens förslag, och kan därför stödjas.