EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.2.2016

COM(2016) 86 final

2016/0052(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om en finansiell mekanism för EES för perioden 2014–2021, avtalet mellan Konungariket Norge och Europeiska unionen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2014–2021, tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge samt tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island

MOTIVERING

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat avtalet) gör det möjligt för Norge, Island och Liechtenstein (nedan kallade Eftastaterna i EES) att delta fullt ut i den inre marknaden. Sedan avtalet trädde i kraft 1994 har dessa tre länder i samband med detta också bidragit till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EES på grundval av artikel 115 i avtalet. Dessutom har Norge bidragit genom en separat norsk finansiell mekanism. Den senaste finansiella mekanismen löpte ut den 30 april 2014.

Mot bakgrund av det fortsatta behovet av att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet bemyndigade rådet den 7 oktober 2013 kommissionen att inleda förhandlingar med Island, Liechtenstein och Norge om ett avtal om de framtida finansiella bidragen från Eftastaterna i EES för att förbättra den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 1 . De formella förhandlingarna inleddes i januari 2014. Parallellt med, men oberoende av, förhandlingarna om den finansiella mekanismen inleddes en översyn av fiskhandelsprotokollen mellan EU och Island respektive EU och Norge på grundval av klausulen om översyn av tilläggsprotokollen till frihandelsavtalen med Norge och Island 2 .

Förhandlingarna avslutades på förhandlarnivå med paraferingen den 17 juli 2015 av

avtalet mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om en finansiell mekanism för EES för perioden 2014–2021,

avtalet mellan Konungariket Norge och Europeiska unionen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2014–2021,

tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge, och

tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island.

Det bifogade förslaget avser ingåendet av avtalet om den finansiella mekanismen för EES, Norgeavtalet, Norgeprotokollet och Islandprotokollet.

Genom avtalet om den finansiella mekanismen för EES och Norgeavtalet kommer Eftastaterna i EES att sammanlagt tillhandahålla ett finansiellt bidrag till den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EES på 2,8 miljarder euro för perioden 2014–2021. Genom dessa avtal kommer också vissa medel att anslås för att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Detta resultat överensstämmer med de förhandlingsdirektiv som rådet enats om, där det hänvisas till a) ”en sammantagen ökning” av det finansiella bidraget (den totala ökningen är 11,3 % jämfört med perioden 2009–2014), b) ett möjligt nytt anslag för att ta itu med effekterna av ungdomsarbetslösheten, c) tillämpningen av Sammanhållningsfondens fördelningsnyckel, d) anpassningen av den nya finansieringsperioden till EU:s sammanhållningspolitiska instrument (2014–2020), e) färre prioriteringar än under föregående finansieringsperiod, och f) rationaliserade genomförandebestämmelser.

Översynen av fiskhandelsprotokollen mellan EU och Island respektive EU och Norge ledde till att båda länderna beviljades nya koncessioner för perioden 2014–2021. Dessa koncessioner utgör i huvudsak en förlängning av de koncessioner som gällde för perioden 2009–2014 med a) för Island, en måttlig ökning i de två tullkvoterna, och b) för Norge, en måttlig ökning i koncessionerna för vissa tullpositioner och en förlängning av de tidigare koncessionerna för andra tullpositioner. Norge kommer att förlänga ordningen för transitering av fisk för en period av sju år räknat från den dag då de nya koncessionerna börjar tillämpas provisoriskt.

Avtalen och protokollen ska tillämpas provisoriskt från och med de datum som anges i deras artiklar, i avvaktan på att de relevanta förfarandena för deras ratificering eller ingående och ikraftträdande slutförs.

Kommissionen har bedömt förhandlingsresultaten som tillfredsställande och föreslår att rådet antar det bifogade beslutet om ingående av avtalet om den finansiella mekanismen för EES, Norgeavtalet samt Norgeprotokollet och Islandsprotokollet efter att ha erhållit Europaparlamentets godkännande.

2016/0052 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om en finansiell mekanism för EES för perioden 2014–2021, avtalet mellan Konungariket Norge och Europeiska unionen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2014–2021, tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge samt tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 175 tredje stycket och 207 jämförda med artikel 218.6 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)Det finns fortfarande ett behov av att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och det bör därför inrättas en ny mekanism för de finansiella bidragen från Eftastaternas i EES och en ny norsk finansiell mekanism.

(2)Den 7 oktober 2013 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om ett avtal om de framtida finansiella bidragen från Eftastaterna i EES till den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

(3)Den finansiella mekanismen för EES (2014–2021) och bidragen från Norge (2014–2021) kommer att bidra till uppnåendet av de övergripande målen för Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

(4)Avtalet mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om en finansiell mekanism för EES för perioden 2014–2021, avtalet mellan Konungariket Norge och Europeiska unionen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2014–2021, tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge samt tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island undertecknades i Bryssel den (...). Dessa avtal och protokoll bör godkännas på Europeiska unionens vägnar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om en finansiell mekanism för EES för perioden 2014–2021, avtalet mellan Konungariket Norge och Europeiska unionen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2014–2021, tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge samt tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island godkänns härmed på Europeiska unionens vägnar.

Texten till avtalen och protokollen åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande ska utse den person som har befogenhet att deponera godkännandeinstrumenten på Europeiska unionens vägnar i enlighet med artikel 3 i avtalet mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om en finansiell mekanism för EES för perioden 2014–2021, artikel 11 i avtalet mellan Konungariket Norge och Europeiska unionen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2014–2021, artikel 5 i tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge samt artikel 4 i tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island för att uttrycka Europeiska unionens samtycke till att bli bunden av avtalen och protokollen.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den... 3

Utfärdat i Bryssel den

(1) Rådets dokument 12239/13 ADD 1.

(2) EUT L 291, 9.11.2010, s. 14 och 18.

(3) Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning av rådets generalsekretariat.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.2.2016

COM(2016) 86 final

BILAGA

till

Förslag till rådets beslut

om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om en finansiell mekanism för EES för perioden 2014–2021, avtalet mellan Konungariket Norge och Europeiska unionen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2014–2021, tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge samt tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island

AVTAL
MELLAN EUROPEISKA UNIONEN, ISLAND,
FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN OCH KONUNGARIKET NORGE
OM EN FINANSIELL MEKANISM FÖR EES FÖR PERIODEN 2014–2021

EUROPEISKA UNIONEN,

ISLAND,

FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN,

KONUNGARIKET NORGE,

SOM BEAKTAR ATT parterna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet) har enats om behovet av att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i området för att främja att handelsförbindelserna och de ekonomiska förbindelserna dem emellan stärks fortlöpande och på ett väl avvägt sätt,

SOM BEAKTAR ATT Eftastaterna för att bidra till detta mål har inrättat en finansiell mekanism inom ramen för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

SOM BEAKTAR ATT bestämmelser om den finansiella mekanismen för EES för perioden 2004–2009 fastställs i protokoll 38a och i tillägget till protokoll 38a till EES-avtalet,

SOM BEAKTAR ATT bestämmelser om den finansiella mekanismen för EES för perioden 2009–2014 fastställs i protokoll 38b och i tillägget till protokoll 38b till EES-avtalet,

SOM BEAKTAR ATT behovet av att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kvarstår, varför en ny mekanism för de finansiella bidragen från Eftastaterna i EES bör inrättas för perioden 2014–2021,

HAR BESLUTAT ATT INGÅ FÖLJANDE AVTAL.

ARTIKEL 1

Texten i artikel 117 i EES-avtalet ska ersättas med följande:

”Bestämmelser om de finansiella mekanismerna anges i protokoll 38, protokoll 38a, tillägget till protokoll 38a, protokoll 38b, tillägget till protokoll 38b och protokoll 38c.”.

ARTIKEL 2

Ett nytt protokoll 38c ska införas efter protokoll 38b till EES-avtalet. Texten till protokoll 38c återges i bilagan till det här avtalet.

ARTIKEL 3

Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden. Ratificerings- eller godkännandeinstrumenten ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat.

Det träder i kraft den första dagen i den andra månad som följer på den månad då det sista ratifikations- eller godkännandeinstrumentet deponerades.

I avvaktan på att de förfaranden som avses i punkterna 1 och 2 ska slutföras ska detta avtal tillämpas provisoriskt från och med den första dagen i den första månaden efter det att den sista anmälan i detta syfte deponerats.

ARTIKEL 4

Detta avtal är upprättat i ett enda original på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska, isländska och norska språken, vilka alla texter är lika giltiga, och ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat, som ska överlämna en bestyrkt kopia till varje part i detta avtal.

Utfärdat i Bryssel den ... …

För Europeiska unionen

För Island

För Furstendömet Liechtenstein

För Konungariket Norge

BILAGA

   PROTOKOLL 38 C

om den finansiella mekanismen för EES (2014–2021)

Artikel 1

1. Island, Liechtenstein och Norge (nedan kallade Eftastaterna) ska bidra till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och till att stärka sina förbindelser med mottagarstaterna genom finansiella bidrag inom de prioriterade områden som anges i artikel 3.

2. Alla program och verksamheter som finansieras av den finansiella mekanismen för EES 2014–2021 ska grunda sig på de gemensamma värderingarna respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, däribland rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

Artikel 2

1. Det finansiella bidrag som avses i artikel 1 ska sammanlagt uppgå till 1 548,1 miljoner euro, vilka ska göras tillgängliga för åtaganden i årliga delbetalningar på 221,16 miljoner euro under perioden från och med den 1 maj 2014 till och med den 30 april 2021.

2. Det sammanlagda beloppet ska bestå av landsspecifika anslag i enlighet med artikel 6 och en global fond för regionalt samarbete i enlighet med artikel 7.

Artikel 3

1.    De landsspecifika anslagen ska tillhandahållas för följande prioriterade sektorer:

(a)Innovation, forskning, utbildning och konkurrenskraft.

b)    Social delaktighet, ungdomsarbetslöshet och fattigdomsminskning.

c)    Miljö, energi, klimatförändring och koldioxidsnål ekonomi.

d)    Kultur, civilsamhället, god samhällsstyrning, grundläggande fri- och rättigheter.

e)    Rättsliga och inrikes frågor.

Programområdena inom de prioriterade sektorerna med en beskrivning av mål och stödområden anges i bilagan till detta protokoll.

2.    a) De prioriterade sektorerna ska, i enlighet med förfarandet i artikel 10.3, väljas, inriktas och anpassas i enlighet med varje mottagarstats behov, med beaktande av mottagarstatens storlek och bidragsbeloppet.

b) 10 % av de totala landsspecifika anslagen ska avsättas för en fond för det civila samhället, som ska göras tillgänglig i enlighet med den fördelningsnyckel som anges i artikel 6.

Artikel 4

1.    För att åstadkomma en inriktning på prioriterade sektorer och säkerställa ett effektivt genomförande i enlighet med de övergripande mål som avses i artikel 1 och med beaktande av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, bl.a. med fokus på sysselsättning, nationella prioriteringar, landsspecifika rekommendationer och de partnerskapsavtal inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik som ingåtts med Europeiska kommissionen, ska Eftastaterna med varje mottagarstat ingå ett samförståndsavtal i enlighet med artikel 10.3.

2.    Samråd med Europeiska kommissionen ska äga rum på strategisk nivå och ska hållas under förhandlingarna om de samförståndsavtal som avses i artikel 10.3 i syfte att främja komplementaritet och synergier med EU:s sammanhållningspolitik samt utforska möjligheterna att tillämpa finansiella instrument för att öka de finansiella bidragens effekt.

Artikel 5

1.    När det gäller de program inom ramen för de landsspecifika anslagen för vilka mottagarstaterna ska ha genomförandeansvar ska Eftas bidrag uppgå till högst 85 procent av programkostnaderna, om inget annat beslutas av Eftastaterna.

2.    Tillämpliga regler om statligt stöd ska iakttas.

   

3.    Eftastaternas ansvar för projekten ska inskränkas till att tillhandahålla medel i enlighet med den överenskomna planen. Inget ansvar kommer att tas gentemot tredje part.

Artikel 6

De landsspecifika anslagen ska tillhandahållas följande mottagarstater: Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern, enligt följande fördelningsnyckel:

Mottagarstat	Medel (miljoner euro)
Bulgarien	115,0
Kroatien	56,8
Cypern	6,4
Tjeckien	95,5
Estland	32,3
Grekland	116,7
Ungern	108,9
Lettland	50,2
Litauen	56,2
Malta	4,4
Polen	397,8
Portugal	102,7
Rumänien	275,2
Slovakien	54,9
Slovenien	19,9

Artikel 7

1.    Ett belopp på 55,25 miljoner euro ska göras tillgängligt inom ramen för den globala fonden för regionalt samarbete. Den ska bidra till att uppnå de mål för den finansiella mekanismen för EES som fastställs i artikel 1.

2.    70 % av fondens medel ska göras tillgängliga för att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning för ungdomar med särskilt fokus på följande områden:  

a)    Program för rörlighet i sysselsättnings- och utbildningssyfte för ungdomar, med särskilt fokus på dem som inte arbetar eller studerar.

(b)Program för varvad utbildning, lärlingsplatser, integration av ungdomar.

(c)Kunskapsdelning, utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande mellan organisationer/institutioner som tillhandahåller ungdomssysselsättningstjänster.

Denna del av fonden ska göras tillgänglig för projekt som omfattar mottagarländer och andra EU-medlemsstater med en ungdomsarbetslöshet på över 25 % (Eurostat-referensåret 2013), och ska omfatta minst två länder, varav minst en mottagarstat. Eftastaterna får delta som partner.

3.    30 % av fondens medel ska göras tillgängliga för regionalt samarbete inom de prioriterade sektorer som anges i artikel 3, särskilt kunskapsutbyte, utbyte av bästa praxis och institutionsuppbyggnad.

Denna del av fonden ska göras tillgänglig för projekt som omfattar mottagarstater och angränsande tredjeländer. Projekten ska omfatta minst tre länder, varav minst två mottagarstater. Eftastaterna får delta som partner.

Artikel 8

Eftastaterna ska göra en halvtidsöversyn senast 2020 i syfte att omfördela eventuella tillgängliga medel, för vilka det inte gjorts något åtagande, inom anslagen till de berörda enskilda mottagarstaterna.

Artikel 9

1.    De finansiella bidrag som föreskrivs i detta protokoll ska nära samordnas med Norges bilaterala bidrag inom ramen för den norska finansiella mekanismen.

2.    Eftastaterna ska särskilt se till att ansökningsförfarandena och genomförandebestämmelserna i allt väsentligt är desamma för båda de finansiella mekanismer som avses i föregående punkt.

3.    Alla relevanta ändringar av Europeiska unionens sammanhållningspolitik ska beaktas på lämpligt sätt.

Artikel 10

För genomförandet av den finansiella mekanismen för EES ska följande gälla:

1.    I alla stadier av genomförandet ska den högsta graden av öppenhet, ansvarighet och kostnadseffektivitet tillämpas, liksom principerna om god samhällsstyrning, partnerskap och flernivåstyrning, hållbar utveckling samt jämställdhet mellan könen och icke-diskriminering.

Målen för den finansiella mekanismen för EES ska eftersträvas i nära samarbete mellan mottagarstaterna och Eftastaterna.

2.    a) Eftastaterna ska sköta och ansvara för genomförandet, inbegripet förvaltning och kontroll, av den globala fond för regionalt samarbete som beskrivs i artikel 7.1.

b) Eftastaterna ska sköta och ansvara för genomförandet, inbegripet förvaltning och kontroll, av den fond för det civila samhället som beskrivs i artikel 3.2 b, såvida inte annat avtalats i det samförståndsavtal som avses i artikel 10.3.

   

3.    Eftastaterna ska med varje mottagarstat ingå ett samförståndsavtal om respektive landsspecifikt anslag, med undantag för den fond som avses i punkt 2 a, där den fleråriga ramen för programplaneringen och förvaltnings- och kontrollstrukturerna ska fastställas.

   a) På grundval av samförståndsavtalen ska mottagarstaterna lämna in förslag till särskilda program till Eftastaterna som ska utvärdera och godkänna förslagen och ingå bidragsavtal med mottagarstaterna om varje program. På uttrycklig begäran från Eftastaterna eller den berörda mottagarstaten ska Europeiska kommissionen granska ett förslag till särskilt program innan det antas, för att garantera överensstämmelse med Europeiska unionens sammanhållningspolitik.

b) Mottagarstaterna ska ansvara för genomförandet av de godkända programmen och ska sörja för lämpliga förvaltnings- och kontrollsystem för att säkerställa ett sunt genomförande och en sund förvaltning.

c) Eftastaterna får genomföra kontroller enligt sina interna krav. Mottagarstaterna ska lämna allt bistånd, alla upplysningar och all dokumentation som behövs för detta.

d) I händelse av oegentligheter får Eftastaterna avbryta finansieringen och kräva att medlen återbetalas.

   e) När så är lämpligt ska partnerskap ingås vid beredningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av de finansiella bidragen, så att ett brett deltagande säkerställs. Partner kan finnas t.ex. på lokal, regional och nationell nivå samt inom den privata sektorn, det civila samhället och bland arbetsmarknadsparterna i mottagarstaterna och Eftastaterna.

   

   f) Alla projekt som omfattas av den fleråriga programplaneringen i mottagarstaterna får genomföras i samarbete mellan bl.a. enheter baserade i mottagarstaterna och i Eftastaterna, i enlighet med gällande regler för offentlig upphandling.

4.    Eftastaternas förvaltningskostnader ska täckas av det sammanlagda belopp som avses i artikel 2.1 och ska anges i de genomförandebestämmelser som avses i punkt 5.

   

5.    Eftastaterna ska inrätta en kommitté för den övergripande förvaltningen av den finansiella mekanismen för EES. Ytterligare bestämmelser om genomförandet av den finansiella mekanismen för EES ska utfärdas av Eftastaterna efter samråd med mottagarstaterna vilka kan bistås av Europeiska kommissionen. Eftastaterna ska sträva efter att utfärda sådana bestämmelser innan samförståndsavtalen undertecknas.

6.    Eftastaterna ska rapportera om sina bidrag till målen för den finansiella mekanismen för EES och, när så är lämpligt, till de elva tematiska målen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 1 .

Artikel 11

Utan att det påverkar de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet ska de avtalsslutande parterna i slutet av den period som fastställs i artikel 2, mot bakgrund av artikel 115 i avtalet, se över behovet av att avhjälpa de ekonomiska och sociala skillnaderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Bilaga till protokoll 38C

Innovation, forskning, utbildning och konkurrenskraft

1.Affärsutveckling, innovation och små och medelstora företag

2.Forskning

3.Utbildning, stipendier, lärlingsplatser och ungt företagande

4.Balans mellan arbete och fritid

Social delaktighet, ungdomsarbetslöshet och fattigdomsminskning

1.Utmaningar för den europeiska folkhälsan

2.Romers integrering och egenmakt

3.Utsatta barn och ungdomar

4.Ungdomars deltagande på arbetsmarknaden

5.Lokal utveckling och fattigdomsminskning

Miljö, energi, klimatförändring och koldioxidsnål ekonomi

1.Miljö och ekosystem

2.Förnybar energi, energieffektivitet, energitrygghet

3.Begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

Kultur, civilsamhället, god samhällsstyrning, grundläggande fri- och rättigheter

1.Kulturellt företagande, kulturarv och kulturellt samarbete

2.Det civila samhället

3.God samhällsstyrning, ansvarstagande institutioner och öppenhet

4.Mänskliga rättigheter – nationellt genomförande

Rättsliga och inrikes frågor

1.Asyl och migration

2.Kriminalvård och frihetsberövande före rättegång

3.Internationellt polissamarbete och brottsbekämpning

4.Effektivitet och ändamålsenlighet i rättsväsendet, stärkande av rättsstaten

5.Familjevåld och könsrelaterat våld

6.Katastrofförebyggande och katastrofberedskap

(1) 1) Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 2) öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik, 3) öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket samt inom fiske och vattenbruket, 4) stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer, 5) främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar, 6) bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande, 7) främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, 8) främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, 9) främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskriminering, 10) investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande, 11) förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.2.2016

COM(2016) 86 final

BILAGA

till

Förslag till rådets beslut

om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om en finansiell mekanism för EES för perioden 2014–2021, avtalet mellan Konungariket Norge och Europeiska unionen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2014–2021, tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge samt tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island

AVTAL
MELLAN KONUNGARIKET NORGE OCH EUROPEISKA UNIONEN OM EN NORSK FINANSIELL MEKANISM FÖR PERIODEN 2014–2021

Artikel 1

1. Konungariket Norge åtar sig att bidra till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och till att stärka sina förbindelser med mottagarstaterna genom en separat norsk finansiell mekanism förde prioriterade sektorer som anges i artikel 3.

2. Alla program och verksamheter som finansieras av den norska finansiella mekanismen för perioden 2014–2021 ska grunda sig på de gemensamma värderingarna respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, däribland rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

Artikel 2

1. Det finansiella bidrag som avses i artikel 1 ska sammanlagt uppgå till 1 253,7 miljoner euro, vilka ska göras tillgängliga för åtaganden i årliga delbetalningar på 179,1 miljoner euro under perioden från och med den 1 maj 2014 till och med den 30 april 2021.

2. Det sammanlagda beloppet ska bestå av landsspecifika anslag i enlighet med artikel 6 och en global fond för regionalt samarbete i enlighet med artikel 7.

Artikel 3

1. De landsspecifika anslagen ska tillhandahållas för följande prioriterade sektorer:

(a)Innovation, forskning, utbildning och konkurrenskraft.

b)    Social delaktighet, ungdomsarbetslöshet och fattigdomsminskning.

c)    Miljö, energi, klimatförändring och koldioxidsnål ekonomi.

d)    Kultur, civilsamhället, god samhällsstyrning, grundläggande fri- och rättigheter.

e)    Rättsliga och inrikes frågor.

Programområdena inom de prioriterade sektorerna med en beskrivning av mål och stödområden anges i bilagan till detta avtal.

2.    a) De prioriterade sektorerna ska, i enlighet med förfarandet i artikel 10.3, väljas, inriktas och anpassas i enlighet med varje mottagarstats behov, med beaktande av mottagarstatens storlek och bidragsbeloppet.

b) 1 % av de totala landsspecifika anslagen ska avsättas för en fond för främjande av anständigt arbete och trepartsdialog, som ska göras tillgänglig i enlighet med den fördelningsnyckel som anges i artikel 6.

c) Samarbete med det civila samhället, gränsöverskridande samarbete och samarbete med angränsande tredjeländer ska uppmuntras.

Artikel 4

1.    För att åstadkomma en inriktning på prioriterade sektorer och säkerställa ett effektivt genomförande i enlighet med de övergripande mål som anges i artikel 1 och med beaktande av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, bl.a. med fokus på sysselsättning, nationella prioriteringar, landsspecifika rekommendationer och de partnerskapsavtal inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik som ingåtts med Europeiska kommissionen, ska Konungariket Norge med varje mottagarstat ingå ett samförståndsavtal i enlighet med artikel 10.3.

2.    Samråd med Europeiska kommissionen ska äga rum på strategisk nivå och ska hållas under förhandlingarna om de samförståndsavtal som avses i artikel 10.3 i syfte att främja komplementaritet och synergier med EU:s sammanhållningspolitik samt utforska möjligheterna att tillämpa finansiella instrument för att öka de finansiella bidragens effekt.

Artikel 5

1.    När det gäller de program inom ramen för de landsspecifika anslagen för vilka mottagarstaterna ska ha genomförandeansvar ska Konungariket Norges bidrag uppgå till högst 85 procent av programkostnaderna, om inget annat beslutas av Konungariket Norge.

2.    Tillämpliga regler om statligt stöd ska iakttas.

   

3.    Konungariket Norges ansvar för projekten ska inskränkas till att tillhandahålla medel i enlighet med den överenskomna planen. Inget ansvar kommer att tas gentemot tredje part.

Artikel 6

De landsspecifika anslagen ska tillhandahållas följande mottagarstater: Bulgarien, Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien, Tjeckien, Ungern, enligt följande fördelningsnyckel:

Mottagarstat	Medel (miljoner euro)
Bulgarien	95,1
Kroatien	46,6
Cypern	5,1
Tjeckien	89,0
Estland	35,7
Ungern	105,7
Lettland	51,9
Litauen	61,4
Malta	3,6
Polen	411,5
Rumänien	227,3
Slovakien	58,2
Slovenien	17,8

Artikel 7

1.    Ett belopp på 44,75 miljoner euro ska göras tillgängligt inom ramen för den globala fonden för regionalt samarbete. Den ska bidra till att uppnå de mål för den norska finansiella mekanismen som fastställs i artikel 1.

2.    60 % av fondens medel ska göras tillgängliga för att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning för ungdomar med särskilt fokus på följande områden:  

a) Program för rörlighet i sysselsättnings- och utbildningssyfte för ungdomar, med särskilt fokus på dem som inte arbetar eller studerar.

b) Program för varvad utbildning, lärlingsplatser, integration av ungdomar.

c) Kunskapsdelning, utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande mellan organisationer/institutioner som tillhandahåller ungdomssysselsättningstjänster.

Denna del av fonden ska göras tillgänglig för projekt som omfattar mottagarländer och andra EU-medlemsstater med en ungdomsarbetslöshet på över 25 % (Eurostat referensåret 2013), och ska omfatta minst två länder, varav minst en mottagarstat. Norska enheter får delta som partner.

3.    40 % av fondens medel ska göras tillgängliga för regionalt samarbete inom de prioriterade sektorer som anges i artikel 3, särskilt kunskapsutbyte, utbyte av bästa praxis och institutionsuppbyggnad.

Denna del av fonden ska göras tillgänglig för projekt som omfattar mottagarstater och angränsande tredjeländer. Projekten ska omfatta minst tre länder, varav minst två mottagarstater. Norska enheter får delta som partner.

Artikel 8

Konungariket Norge ska göra en halvtidsöversyn senast 2020 i syfte att omfördela eventuella tillgängliga medel, för vilka det inte gjorts något åtagande, inom anslagen till de berörda enskilda mottagarstaterna.

Artikel 9

1.    Det finansiella bidrag som avses i artikel 1 ska nära samordnas med Eftastaternas bidrag inom ramen för den finansiella mekanismen för EES.

2.    Konungariket Norge ska särskilt se till att ansökningsförfarandena och genomförandebestämmelserna i allt väsentligt är desamma för båda de finansiella mekanismer som avses i föregående punkt.

3.    Alla relevanta ändringar av Europeiska unionens sammanhållningspolitik ska beaktas på lämpligt sätt.

Artikel 10

För genomförandet av den norska finansiella mekanismen ska följande gälla:

1.    I alla stadier av genomförandet ska den högsta graden av öppenhet, ansvarighet och kostnadseffektivitet tillämpas, liksom principerna om god samhällsstyrning, partnerskap och flernivåstyrning, hållbar utveckling samt jämställdhet mellan könen och icke-diskriminering.

Målen för den norska finansiella mekanismen ska eftersträvas i nära samarbete mellan mottagarstaterna och Konungariket Norge.

2.    Konungariket Norge ska sköta och ansvara för genomförandet, inbegripet förvaltning och kontroll, av följande fonder:

(b)Den globala fond för regionalt samarbete som beskrivs i artikel 7.1.

(c)Den fond för främjande av anständigt arbete och trepartsdialog som beskrivs i artikel 3.2 b.

3.    Konungariket Norge ska med varje mottagarstat ingå ett samförståndsavtal om respektive landsspecifikt anslag, med undantag för de fonder som avses i punkt 2, där den fleråriga ramen för programplaneringen och förvaltnings- och kontrollstrukturerna ska fastställas.

   a) På grundval av samförståndsavtalen ska mottagarstaterna lämna in förslag till särskilda program till Konungariket Norge som ska utvärdera och godkänna förslagen och ingå bidragsavtal med mottagarstaterna om varje program. På uttrycklig begäran från Konungariket Norge eller den berörda mottagarstaten ska Europeiska kommissionen granska ett förslag till särskilt program innan det antas, för att garantera överensstämmelse med Europeiska unionens sammanhållningspolitik.

b) Mottagarstaterna ska ansvara för genomförandet av de godkända programmen och ska sörja för lämpliga förvaltnings- och kontrollsystem för att säkerställa ett sunt genomförande och en sund förvaltning.

   

   c) Konungariket Norge får genomföra kontroller enligt sina interna krav. Mottagarstaterna ska lämna allt bistånd, alla upplysningar och all dokumentation som behövs för detta.

   

   d) I händelse av oegentligheter får Konungariket Norge avbryta finansieringen och kräva att medlen återbetalas.

 

e) När så är lämpligt ska partnerskap ingås vid beredningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av de finansiella bidragen, så att ett brett deltagande säkerställs. Partner kan finnas t.ex. på lokal, regional och nationell nivå samt inom den privata sektorn, det civila samhället och bland arbetsmarknadsparterna i mottagarstaterna och Konungariket Norge.

   f) Alla projekt som omfattas av den fleråriga programplaneringen i mottagarstaterna får genomföras i samarbete mellan bl.a. enheter baserade i mottagarstaterna och i Konungariket Norge, i enlighet med gällande regler för offentlig upphandling.

4.    Konungariket Norges förvaltningskostnader ska täckas av det sammanlagda belopp som avses i artikel 2.1 och ska anges i de genomförandebestämmelser som avses i punkt 5.

   

5.    Konungariket Norge, eller en enhet som utnämns av Konungariket Norge, ska ansvara för den övergripande förvaltningen av den norska finansiella mekanismen. Ytterligare bestämmelser om genomförandet av den norska finansiella mekanismen kommer att utfärdas av Konungariket Norge efter samråd med mottagarstaterna vilka kan bistås av Europeiska kommissionen. Konungariket Norge ska sträva efter att utfärda sådana bestämmelser innan samförståndsavtalen undertecknas.

6.    Konungariket Norge ska rapportera om sitt bidrag till målen för den norska finansiella mekanismen och, när så är lämpligt, till de elva tematiska målen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 1 .

Artikel 11

1.Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden. Ratificerings- eller godkännandeinstrumenten ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat.

2.Det träder i kraft den första dagen i den andra månad som följer på den månad då det sista ratifikations- eller godkännandeinstrumentet deponerades.

3.I avvaktan på att de förfaranden som avses i punkterna 1 och 2 ska slutföras ska detta avtal tillämpas provisoriskt från och med den första dagen i den första månaden efter det att den sista anmälan i detta syfte deponerats.

Artikel 12

Detta avtal är upprättat i ett enda original på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och norska språken, vilka alla texter är lika giltiga, och ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat, som ska överlämna en bestyrkt kopia till varje part i detta avtal.

Utfärdat i Bryssel den ... ... [år]

För Europeiska unionen

För Konungariket Norge

BILAGA

TILL AVTALET MELLAN

KONUNGARIKET NORGE OCH EUROPEISKA UNIONEN

OM EN NORSK FINANSIELL MEKANISM FÖR PERIODEN 2014–2021

Innovation, forskning, utbildning och konkurrenskraft

1.Affärsutveckling, innovation och små och medelstora företag

2.Forskning

3.Utbildning, stipendier, lärlingsplatser och ungt företagande

4.Balans mellan arbete och fritid

5.Social dialog – Anständigt arbete

Social delaktighet, ungdomsarbetslöshet och fattigdomsminskning

1.Utmaningar för den europeiska folkhälsan

2.Romers integrering och egenmakt

3.Utsatta barn och ungdomar

4.Ungdomars deltagande på arbetsmarknaden

5.Lokal utveckling och fattigdomsminskning

Miljö, energi, klimatförändring och koldioxidsnål ekonomi

1.Miljö och ekosystem

2.Förnybar energi, energieffektivitet, energitrygghet

3.Begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

Kultur, civilsamhället, god samhällsstyrning, grundläggande fri- och rättigheter

1.Kulturellt företagande, kulturarv och kulturellt samarbete

2.Det civila samhället

3.God samhällsstyrning, ansvarstagande institutioner och öppenhet

4.Mänskliga rättigheter – nationellt genomförande

Rättsliga och inrikes frågor

1.Asyl och migration

2.Kriminalvård och frihetsberövande före rättegång

3.Internationellt polissamarbete och brottsbekämpning

4.Effektivitet och ändamålsenlighet i rättsväsendet, stärkande av rättsstaten

5.Familjevåld och könsrelaterat våld

6.Katastrofförebyggande och katastrofberedskap

(1) 1) Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 2) öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik, 3) öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket samt inom fiske och vattenbruket, 4) stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer, 5) främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar, 6) bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande, 7) främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, 8) främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, 9) främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskriminering, 10) investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande, 11) förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 23.2.2016

COM(2016) 86 final

BILAGA

till

Förslag till rådets beslut

om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om en finansiell mekanism för EES för perioden 2014–2021, avtalet mellan Konungariket Norge och Europeiska unionen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2014–2021, tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge samt tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island

TILLÄGGSPROTOKOLL TILL AVTALET MELLAN EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN OCH REPUBLIKEN ISLAND

EUROPEISKA UNIONEN

och

ISLAND

SOM BEAKTAR det avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Island som undertecknades den 22 juli 1972 och den gällande ordningen för handeln med fisk och fiskeriprodukter mellan Island och gemenskapen,

SOM BEAKTAR tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island om de särskilda bestämmelser som ska tillämpas på import till unionen av viss fisk och vissa fiskeriprodukter för perioden 2009–2014, särskilt artikel 1,

SOM BEAKTAR tilläggsprotokollet till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island till följd av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen, särskilt artikel 2,

HAR BESLUTAT ATT INGÅ DETTA PROTOKOLL.

ARTIKEL 1

1. De särskilda bestämmelser som ska tillämpas på import till Europeiska unionen av viss fisk och vissa fiskeriprodukter med ursprung i Island anges i detta protokoll och i dess bilaga. De årliga tullfria kvoterna anges i bilagan till detta protokoll. Dessa tullkvoter ska gälla från och med den dag då den provisoriska tillämpningen av detta protokoll träder i kraft, i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 4.3, fram till och med den 30 april 2021.

2. Vid utgången av denna period kommer de avtalsslutande parterna att bedöma behovet av att upprätthålla de särskilda bestämmelser som avses i punkt 1 och vid behov se över kvoterna, samtidigt som hänsyn tas till alla relevanta intressen.

ARTIKEL 2

1. Tullkvoterna ska öppnas den dag då den provisoriska tillämpningen av detta protokoll träder i kraft, i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 4.3.

2. Tullkvotvolymerna anges i bilagan till detta protokoll. Den första tullkvoten ska vara tillgänglig från och med den dag då detta protokoll börjar tillämpas provisoriskt till och med den 30 april 2017. Från och med den 1 maj 2017 ska de tullkvoter som införs tilldelas årsvis från och med den 1 maj till och med den 30 april fram till slutet av den period som avses i artikel 1 i detta protokoll.

3. Kvotvolymerna för perioden från och med den 1 maj 2014 till den dag då detta protokoll börjar tillämpas provisoriskt ska tilldelas proportionellt och göras tillgängliga för resten av den period som avses i artikel 1 i detta protokoll.

ARTIKEL 3

De ursprungsregler som gäller för de tullkvoter som anges i bilagan till detta protokoll ska vara de som anges i protokoll 3 till avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Island, undertecknat den 22 juli 1972.

ARTIKEL 4

1. Detta protokoll ska ratificeras eller godkännas av parterna i enlighet med deras egna förfaranden. Ratificerings- eller godkännandeinstrumenten ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat.

2. Det träder i kraft den första dagen i den andra månad som följer på den månad då det sista ratifikations- eller godkännandeinstrumentet deponerades.

3. I avvaktan på att de förfaranden som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska avslutas ska detta protokoll tillämpas provisoriskt från och med den första dagen i den tredje månaden efter det att den sista anmälan i detta syfte deponerats.

ARTIKEL 5

Detta protokoll är upprättat i ett enda original på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och isländska språken, vilka alla texter är lika giltiga, och ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat, som ska överlämna en bestyrkt kopia till varje part i detta avtal.

Utfärdat i Bryssel den ... … 2016

För Europeiska unionen

För Island

BILAGA

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER SOM AVSES I ARTIKEL 1 I PROTOKOLLET

Europeiska unionen ska utöver de befintliga permanenta tullfria kvoterna öppna följande årliga tullfria kvoter för produkter med ursprung i Island:

KN-nummer	Varuslag	Årlig (1.5–30.4) kvotvolym i nettovikt, om inte annat anges *
0303 51 00	Sill och strömming av arterna Clupea harengus och Clupea pallasii, fryst, med undantag av lever, rom och mjölke (1)	950 ton
0306 15 90	Frysta havskräftor (Nephrops norvegicus)	1000 ton
0304 49 50	Filéer av kungsfisk (Sebastes spp.), färska eller kylda	2000 ton
1604 20 90	Andra beredningar av fisk	2 500 ton
(1) Tullkvoten ska inte gälla för varor som deklareras för övergång till fri omsättning under perioden 15 februari–15 juni.

* Kvantiteter ska läggas till i enlighet med artikel 2.3 i tilläggsprotokollet.