EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.6.2016

JOIN(2016) 30 final

GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Byggstenar för en ny EU-strategi för Kina

I. INLEDNING

I.1 Sammanfattning

Detta gemensamma meddelande innehåller förslag till olika byggstenar för en ny EU-strategi för Kina. Tanken är att strategin ska utgöra den kinesiska dimensionen av genomförandet av Juncker-kommissionens politiska riktlinjer, och att den ska bidra till agendan för arbetstillfällen, tillväxt och investeringar samt till att stärka EU som global aktör. Den hänger nära samman med Europeiska kommissionens strategi ”Handel för alla” och tar hänsyn till synpunkterna i Europaparlamentets rapport från december 2015 om EU:s förbindelser med Kina, och syftar till att inrätta en politisk ram för EU:s kontakter med Kina under de närmaste fem åren.

EU och Kina är två av de tre största ekonomierna och handelsaktörerna i världen 1 . Både EU och Kina har förändrats avsevärt sedan kommissionen lade fram sitt senaste meddelande om Kina för tio år sedan 2 . Kina har vuxit med en hastighet och i en omfattning som saknar motstycke. Kina är inte bara annorlunda som land jämfört med när den nuvarande ledningen tog över 2013. Landets större tyngd och ett förnyat fokus på att bli en global aktör innebär också att landet strävar efter att spela en större roll och utöva ett större inflytande på en global styrning som är stadd i förändring.

Den strategiska agendan för förbindelserna mellan EU och Kina fram till 2020 fyller en viktig funktion som det gemensamma dokumentet på högsta nivå för det övergripande strategiska partnerskapet mellan EU och Kina. Men EU behöver en egen strategi som prioriterar EU:s intressen i den nya relationen, som främjar universella värderingar, som erkänner behovet av och bidrar till att definiera en viktigare roll för Kina i det internationella systemet och som bygger på en positiv agenda för partnerskap kombinerat med konstruktiv hantering av skillnader.

I detta meddelande förslås att EU ska ta vara på nya möjligheter att stärka förbindelserna med Kina, engagera sig i Kinas reformprocess på ett konkret sätt som ger ömsesidiga fördelar i förbindelserna inom ekonomi, handel och investeringar samt på det sociala området, miljöområdet och andra områden, verka för ömsesidighet, lika spelregler och rättvis konkurrens inom alla samarbetsområden, arbeta för ett snabbt slutförande av förhandlingarna om ett allmänt avtal om investeringar och en ambitiös strategi för att öppna upp nya marknadsmöjligheter, driva på utvecklingen av sammanlänkningen av Europa och Kina i fråga om infrastruktur, handel, it och direkta personkontakter på grundval av en öppen och regelbaserad plattform med fördelar för alla länder längs de föreslagna rutterna, främja globala allmänna nyttigheter, hållbar utveckling och internationell säkerhet i linje med vårt respektive ansvar inom ramen för FN och G20, främja respekten för rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter i Kina och internationellt, maximera sammanhållningen och effektiviteten i EU:s kontakter med Kina.

I.2 Bakgrund om Kina

Kina står inför ett avgörande vägval. Landet har förklarat att dess gamla ekonomiska och sociala modell är ”ohållbar”, och har för avsikt att ställa om till ett mer balanserat utvecklingsmönster som kräver en förstärkning av den institutionella grund som fordras för en marknadsstyrd ekonomi. Omställningen är komplex och kommer kanske inte alltid att gå så lätt. De ekonomiska reformerna måste dessutom ske mot en bakgrund av motstridiga politiska och ekonomiska intressen. Samtidigt är en stabil ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen viktigt för den inhemska politiska legitimiteten. Kinas befolkning håller snabbt på att åldras och de regionala och socioekonomiska skillnaderna ökar, vilket skapar spänningar i landet.

Förändringarna i Kina får även effekter utomlands. Ekonomiskt och finansiellt, när det gäller handels- och investeringsflöden, strategiskt och även allt mer på det militära området och andra områden strävar Kina efter att få mer utrymme och en starkare röst. Således är de beslut som Kina fattar om sin politiska, ekonomiska och sociala utveckling viktigare för EU än någonsin tidigare.

EU måste hantera ett antal nya tendenser:

Kina fokuserar allt mer på sin politik för att bli en global aktör. Företagen uppmuntras att bedriva handel, investera och söka efter resurser utomlands som aldrig förr. Kinas allt större anslutning till de globala kapitalmarknaderna kan ge fördelar för alla, förutsatt att de rätta ramvillkoren är uppfyllda.

Kinas växande globala inflytande och intressen leder till att landet också vill ha ett större inflytande över den globala ekonomiska styrningen. Kina är också mer aktivt i internationella relationer (t.ex. när det gäller utveckling, klimatåtgärder och internationella oroshärdar). Landet hävdar allt mer sina intressen i sitt närområde.

Kina står inför en strukturell ekonomisk inbromsning som kommer att leda till utmaningar och möjligheter både i och utanför Kina. Kinas omställning till ett mer hållbart utvecklingsmönster är komplex och kan leda till perioder av turbulens i Kina och i ett vidare område.

Den senaste femårsplanen har utformats för att påskynda återställningen av den ekonomiska, sociala och miljömässiga jämvikten och en omställning till en konsumtionsdriven tillväxt, parallellt med en fortsatt reform för att stärka rättsstaten och bekämpa korruption.

Framstegen har varit bristfälliga när det gäller att ge marknaden en mer avgörande roll i ekonomin på områden som är centrala för EU. I nyligen framlagda lagstiftningsinitiativ har nya restriktioner införts för utländska aktörer i Kina, vilket står i strid med en öppning av marknaderna och principen om likabehandling och lika spelregler. Initiativen innebär också att Kina går miste om de bästa lösningarna för att stärka den ekonomiska verksamheten.

Samtidigt undergräver Kinas auktoritativa reaktion på avvikande åsikter i landet ansträngningarna för att införa rättsstatsprincipen och lägga en stabilare grund för individers rättigheter.

II. PRINCIPER FÖR SAMARBETE

De snabba förändringarna i EU och Kina under det senaste årtiondet innebär att det är dags att ompröva och åter bekräfta de principer som ligger till grund för förbindelserna.

EU förväntar sig att dess förbindelser med Kina ska vara ömsesidigt fördelaktiga både politiskt och ekonomiskt. Det kinesiska slagordet ”samarbete till ömsesidig fördel” bör genomföras i praktiken. EU förväntar sig också att Kina ska ta ansvar i en utsträckning som motsvarar de fördelar landet får av den regelbaserade internationella ordningen.

EU måste agera på ett kraftfullt, tydligt och enhetligt sätt gentemot Kina. Medlemsstaterna bör i sina bilaterala förbindelser med Kina (oavsett om de agerar själva eller som grupper av länder, t.ex. 16+1-formatet) samarbeta med kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och andra medlemsstater för att se till att de aspekter som har betydelse för EU överensstämmer med EU:s lagstiftning, regler och strategier och att det övergripande resultatet är positivt för EU som helhet.

EU:s yttre åtgärder styrs av de principer som inspirerade EU:s tillblivelse: demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för principerna i FN-stadgan och folkrätten. Dessa principer återspeglas i den kinesiska författningen och i de internationella instrument som Kina har undertecknat. Skyddet av de mänskliga rättigheterna kommer fortsatt att vara centralt för EU:s kontakter med Kina. EU anser att det är en grundläggande förutsättning att medborgarna behandlas med värdighet och respekt för att de ska kunna förverkliga sig själva och få utlopp för sin kreativitet, och att detta är bra för det kinesiska samhällets stabilitet och säkerhet och för världsordningen.

Kinas våldsamma tillslag, som fått en ny och oroande extraterritoriell dimension, mot försvarsadvokater, förespråkare av arbetsrätt, förläggare, journalister och andra som utövat sina rättigheter på ett fredligt sätt innebär att Kinas uttalade åtagande för rättsstatsprincipen och respekt för internationella åtaganden kan ifrågasättas. Antagandet nyligen av ett antal restriktiva nationella säkerhetslagar och föreskrifter väcker också farhågor. EU är särskilt oroat över att Kinas nya lag om förvaltning av utländska icke-statliga organisationers verksamhet kan hämma utvecklingen av det civila samhället i Kina och ha en negativ inverkan på de direkta personkontakterna mellan EU och Kina.

EU och dess medlemsstater kommer att fortsätta att arbeta med Kina och dess folk för att främja mänskliga rättigheter och stödja rättsstatsprincipen, det civila samhället, politiskt ansvar samt yttrande-, förenings- och religionsfrihet. Detta kräver att man använder hela spektrumet av verktyg inom diplomati och opinionsbildning samt andra verktyg på bilateral och multilateral nivå. EU bör också fortsätta att uppmana Kina att släppa politiska fångar, garantera rättvisa rättegångar och fullgöra sina internationella skyldigheter i fråga om skyddet av minoriteters rättigheter, inte minst i Tibet och Xinjiang.

EU bekräftar sin ”politik för ett enat Kina”.

EU är fast beslutet att bibehålla sina starka band med Hong Kong och Macao och att främja respekten för grundlagen och principen ”ett land, två system”.

EU bekräftar sitt åtagande om att fortsätta att utveckla sina förbindelser med Taiwan och stödja de gemensamma värderingar som ligger till grund för dess styrelseskick. EU bör fortsätta att stödja en konstruktiv utveckling av förbindelserna över Taiwansundet som en del bevarandet av freden i Asien och Stillahavsområdet. Detta innebär att EU kommer att använda alla tillgängliga medel för att uppmuntra initiativ som syftar till att främja dialog, samarbete och förtroendebyggande åtgärder mellan de två sidorna av sundet. EU bör främja praktiska lösningar för Taiwans deltagande i internationella sammanhang, där detta är förenligt med EU:s politik för ett enat Kina och EU:s politiska mål.

EU:s beslutsfattande om Kina bör ske inom ramen för en bred och omfattande politisk strategi gentemot Asien och Stillahavsområdet, där man fullt ut utnyttjar och tar hänsyn till EU:s nära förbindelser med partner som Japan, Korea, Asean-länderna, Australien och andra. Med tanke på den grundläggande betydelse som de transatlantiska förbindelserna har bör framför allt samarbetet och samordningen mellan EU och Förenta staterna förstärkas i detta hänseende.

Den grundläggande principen för EU:s förbindelser med Kina är att de bör grunda sig på ömsesidiga fördelar både politiskt och ekonomiskt. EU:s förbindelser med Kina bör vara principstyrda, praktiska och pragmatiska, och bör svara mot EU:s intressen och värderingar. De kommer att fortsätta att grunda sig på en positiv agenda för partnerskap i kombination med en konstruktiv hantering av skillnader. EU:s medlemsstater måste i sina kontakter med Kina följa EU:s lagar, regler och politik. EU förväntar sig också att Kina ska ta ansvar i en utsträckning som motsvarar de fördelar landet får av den regelbaserade internationella ordningen. Främjandet av mänskliga rättigheter kommer fortsatt att vara centralt för EU:s kontakter med Kina, och välbefinnandet för landets medborgare och respekten för internationella skyldigheter kommer att vara en hörnsten för EU:s strategi. EU kommer att låta Kina stå till svars för sitt agerande i fråga om mänskliga rättigheter. EU bekräftar sin ”politik för ett enat Kina”. EU bör fortsätta att utveckla sina förbindelser med Taiwan och stödja en konstruktiv utveckling av förbindelserna över Taiwansundet. EU bör stödja det fortsatta genomförandet av principen ”ett land, två system” i Hongkong och Macao. I EU:s beslutsfattande i fråga om Kina bör full hänsyn tas till EU:s nära förbindelser med Förenta staterna och andra partner.

III.    VÄLSTÅNDS- OCH REFORMAGENDAN

Vid Kinas partikongress 2013 tillkännagav president Xi Jinping att en övergripande reform skulle göras av Kinas ekonomiska och sociala modell fram till 2020. Dessa mer långsiktiga mål har kommit i skymundan av kortsiktiga orosmoment i fråga om BNP-tillväxt, sysselsättning och stabilitet, och lett till att reformtakten minskat, möjligen till nackdel för det ekonomiska välståndet på längre sikt. De kinesiska prioriteringarna skapar möjligheter för EU, t.ex. i fråga om samarbete och export inom prioriterade sektorer som miljö och tjänster. Dock är ”öppningen” mer inriktad på att hjälpa kinesiska företag att ta sig utomlands än att öka tillträdet till Kinas marknad. Det finns också utmaningar, t.ex. en hårdare direkt konkurrens inom vissa sektorer eller på tredjelandsmarknader där Kina hoppas kunna etablera sina statligt ägda företag och göra dem till världsledande. EU vill att Kina ska bli ekonomiskt öppnare och stabilare, med avsevärt förbättrat marknadstillträde för utländska företag samt lika spelregler och rättvis konkurrens för företag och investeringar, med som riktmärke den öppenhetsnivå som gäller för alla företag som är verksamma på EU-marknaden.

III.1 EU som partner i Kinas reformer

EU:s välstånd är kopplat till hållbar tillväxt i Kina. EU har därför ett stort intresse av att reformerna av Kinas ekonomi och samhällsstyrning blir framgångsrika. Eftersom EU är Kinas största handelspartner, motsvarande cirka 15 % av Kinas handel, och en attraktiv och säker destination för dess utländska direktinvesteringar, behöver Kina EU lika mycket som EU behöver Kina.

Kina hanterar för närvarande en svår strukturomvandling till en lägre men mer hållbar tillväxt. Denna justering är grundläggande för Kinas långsiktiga tillväxtutsikter, men kan i sig leda till kortsiktig volatilitet och kortsiktiga risker. Kina har tagit betydelsefulla steg på områden som skattereform, breddning av socialförsäkringsskyddet och reform av finansmarknaderna. På andra områden, t.ex. reformen av den statligt ägda sektorn eller öppnandet av tjänstesektorn, har framstegen varit långsammare. 

En av EU:s främsta prioriteringar är att främja reform och innovation när det gäller att stödja omvandlingen av Kinas tillväxtmodell i riktning mot större hållbarhet, på grundval av högre inhemsk konsumtion, en utökad tjänstesektor och öppenhet gentemot utländska investeringar, produkter och tjänster. Detta bör ske på grundval av ömsesidig nytta och öppenhet, inbegripet skyddet av immateriella rättigheter. EU:s ekonomiska styrka kompletterar prioriteringarna i Kinas trettonde femårsplan, t.ex. innovation, tjänster, grön tillväxt och jämvikt mellan städernas och landsbygdens utveckling. Det ligger också i EU:s intresse att stödja Kinas övergång till en mer hållbar och inkluderande social och ekonomisk modell genom att främja grundläggande arbetsnormer och anständiga arbetsförhållanden, välfärdsreformer samt ett gemensamt engagemang för globala leveranskedjor.

I takt med att Kina vidtar åtgärder för att försöka undvika medelinkomstfällan genom att röra sig uppåt i värdekedjan, kommer kinesiska företag att fortsätta att bli starkare konkurrenter i spjutspetssektorer. Den kinesiska regeringens industripolitik syftar mycket riktigt till att skapa företag som dominerar den inhemska marknaden och som kan konkurrera globalt inom sektorer såsom civil luftfart, nya material och den digitala ekonomin samt inom bankväsende, energi och infrastruktur Det är viktigt för EU att arbeta med Kina för att främja en öppen och rättvis konkurrens på varandras marknader och att motverka att Kina garanterar sina företags konkurrenskraft genom subventioner eller skydd av den inhemska marknaden.

EU bör fortsätta att aktivt stödja och uppmuntra ekonomiska, miljömässiga och sociala reformer i Kina i riktning mot en mer öppen, hållbar och inkluderande tillväxtmodell

III.2 Främja handel och investeringar

Ett allmänt avtal om investeringar är EU:s omedelbara prioritering för att uppnå målet att fördjupa och hitta en ny jämvikt i våra förbindelser med Kina. Ingåendet av ett sådant avtal, liksom framstegen i Kinas reformer för att liberalisera sin ekonomi och därigenom ge företagen lika spelregler, skulle öppna nya marknadsmöjligheter och göra det möjligt för båda sidor att överväga mer långtgående steg såsom ett frihandelsavtal.

Ett eventuellt framtida frihandelsavtal bör vara djupgående och omfattande samt eftersträva en hög ambitionsnivå på grundval av de riktmärken som anges i EU:s förhandlingar med partner som t.ex. Kanada, Japan och Förenta staterna. För att hjälpa EU:s investerare som verkar i en alltmer integrerad regional leveranskedja bör EU överväga ett bredare nät av investeringsavtal i regionen. Med utgångspunkt i de investeringsbestämmelser som håller på att förhandlas fram med Kina kommer EU att undersöka möjligheterna att inleda förhandlingar med Hongkong och Taiwan om investeringar.

Geografiska beteckningar har också ekonomisk och kulturell betydelse eftersom de skapar värde för lokalsamhällena. Båda sidor skulle gynnas av ingåendet av ett avtal om geografiska beteckningar på grundval av högsta internationella skyddsnormer.

Ett fördjupat samarbete om tullar och förenklade handelsprocedurer, utöver de åtaganden som gjorts inom ramen för WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer, skulle vara till gagn för både EU och Kina och bör omfatta riskhantering och säkerhet i leveranskedjan samt säkerställande av skyddet av immateriella rättigheter vid gränserna.

EU välkomnar produktiva kinesiska investeringar i Europa, förutsatt att de är förenliga med EU:s lagar och föreskrifter. Vi förväntar oss att EU:s investeringar i Kina är lika välkomna. Det ömsesidigt fördelaktiga samarbetet om alla aspekter av investeringar bör stärkas, bland annat genom att hitta praktiskt genomförbara sätt för Kina att bidra till investeringsplanen för Europa. Kina bör begränsa omfattningen av säkerhetsrelaterade översyner av EU:s investeringar i Kina till frågor som utgör legitima nationella säkerhetsintressen. På liknande sätt förväntar sig EU att de kinesiska utländska direktinvesteringarna i Europa ska grundas på principerna om en fri marknad, och kommer att använda alla medel som står till sitt förfogande för att hantera de potentiella snedvridningar av marknaden och andra risker som skapas av investeringar från företag som får subventioner eller regleringsmässiga fördelar av staten. Möjligheten att fastställa en gemensam definition av vad som utgör kritisk nationell infrastruktur i samband med utländska investeringar i EU bör undersökas tillsammans med medlemsstaterna.

En reform av Kinas finansiella system är av avgörande betydelse för Kinas ekonomiska omvandling. I takt med att kapitalmarknaderna blir allt öppnare kommer Kinas inflytande på den globala ekonomin att öka ytterligare. Detta ökande ömsesidiga beroende har visat sig genom spridningseffekterna från den kinesiska börsen till världsmarknaderna, och gör en samordnad och öppen ekonomisk politik och penningpolitik särskilt viktig. Eftersom de risker som kan uppstå på de kinesiska finansmarknaderna kan bli systemviktiga har EU ett starkt intresse av att upprätthålla och utveckla ett positivt och effektivt samarbete med Kina när det gäller tillsynen av finansmarknaden.

En mer globalt integrerad kinesisk ekonomi bör också innebära att Kina erkänner det ömsesidiga beroendet och tillämpar en nationell ekonomisk politik som inte snedvrider internationella marknader och handelsförbindelser. EU är allvarligt oroat över industriell överkapacitet inom ett antal industrisektorer i Kina, däribland stålproduktion. Om problemet inte åtgärdas kan de handelspolitiska skyddsåtgärderna komma att bli allt fler och sprida sig bortom stålsektorn till andra sektorer, t.ex. aluminium-, keramik- och träbaserade produkter.

Även om detta problem får allt större politisk uppmärksamhet i Kina är utmaningarna fortfarande betydande. Överkapaciteten i Kinas stålindustri har beräknats till omkring 350 miljoner ton, vilket är nästan dubbelt så mycket som EU:s årliga produktion. Även om Kinas strävan att minska produktionen av råstål med 100–150 miljoner ton fram till 2020 är välkommen, bör landet samarbeta på ett konstruktivt sätt med sina handelspartner internationellt (t.ex. genom OECD:s stålkommitté) och införa en mer ambitiös, mätbar och transparent omstruktureringsplan för att minska kapaciteten. Subventioner och andra statliga stödåtgärder som bidrar till att utvidga eller exportera stålkapacitet eller till att behålla strukturellt förlustbringande verksamhet bör undanröjas så snart som möjligt. Kina bör också fullgöra sina WTO-åtaganden om att anmäla stöd, till en början dem som beviljas stålsektorn. På medellång sikt måste Kina reformera sin statligt styrda ekonomi och låta marknadskrafterna på ett naturligt sätt ta itu med problemet.

Mot bakgrund av att vissa bestämmelser i protokollet om Kinas anslutning till WTO snart kommer att sluta gälla håller kommissionen på att analysera om och hur EU bör förändra behandlingen av Kina i antidumpningsundersökningar efter december 2016, och kommer att återkomma till denna fråga under andra halvåret 2016. Det är ytterst viktigt att fortsätta att göra EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder mer verkningsfulla, framförallt genom att snabbt anta kommissionens förslag från april 2013 om modernisering av de handelspolitiska skyddsåtgärderna. En global ansats för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till överkapaciteten kommer att vara av avgörande betydelse.

Rättsliga reformer och en stärkning av rättsstatsprincipen i Kina är en förutsättning för att Kinas reformer ska bli en framgång i sin helhet. Ett öppet och opartiskt rättssystem är en viktig del av den institutionella grunden för en marknadsbaserad ekonomi, och skulle ge effektiva garantier för EU-företag och kinesiska företag. EU bör bygga vidare på inledandet av den nya dialogen om rättsliga frågor vars första möte ägde rum i juni 2016, med inriktning på e-handel och konsumentskydd på nätet.

EU bör fortsätta att föra samtal med Kina om standarder, föreskrifter och förfaranden för bedömning av överensstämmelse i viktiga sektorer i syfte att minska kostnaderna och hindren för marknadstillträde, och att främja de internationella standardernas företräde på områden som hälsa och säkerhet, läkemedel, miljöskydd, livsmedels- och produktsäkerhet, klimatåtgärder och dataskydd. Forskningssamarbete kan användas för att främja användningen av gemensamma standarder i framtiden. På det sanitära och fytosanitära området kommer EU att arbeta tillsammans med Kina för att främja högsta standarder när det gäller livsmedelssäkerhet. Den modernisering av Kinas livsmedelssäkerhetsmodell som för närvarande pågår kommer, om den genomförs på ett proportionellt och öppet sätt, göra den mer förenlig med EU:s modell. Detta kommer i sin tur att öka möjligheterna till tillväxt och sysselsättning i både EU och Kina, skapa ömsesidiga fördelar för konsumenterna och förbättra marknadstillträdet för jordbruksprodukter. EU uppmuntrar därför Kina att tillämpa internationella vetenskapliga standarder och att agera på ett reciprokt sätt för att erkänna EU som en enhet.

Samtidigt som EU stärker partnerskapet mellan EU och Kina bör vi fortsätta att fördjupa vårt engagemang i Asien och på andra platser i syfte att flerfaldiga och diversifiera de ekonomiska möjligheterna och tillväxtmöjligheterna.

EU strävar efter att garantera ömsesidighet och lika spelregler i alla aspekter av sina handels- och investeringsförbindelser med Kina. EU kommer därför att utöka sin övervakning av europeiska företags tillträde till de kinesiska marknaderna och till Kinas stödsystem för forskning och utveckling. Ett allmänt avtal om investeringar är EU:s omedelbara prioritering för att uppnå målet att fördjupa och hitta en ny jämvikt i våra ekonomiska förbindelser med Kina. EU lägger stor vikt vid ett snabbt ingående av ett avtal med Kina om geografiska beteckningar för skydd av livsmedelsnamn, på grundval av högsta internationella normer. EU håller på att utveckla en ny generation av moderna handelsavtal med hög standard, och skulle kunna överväga bredare ambitioner såsom ett djupgående och omfattande frihandelsavtal med Kina, när förutsättningarna – inbegripet genomförandet av de nödvändiga ekonomiska reformerna i Kina – är de rätta. EU förväntar sig att Kina ska göra stora och mätbara minskningar av sin industriella överkapacitet med utgångspunkt i en tydlig tidsplan för åtaganden och en oberoende övervakningsmekanism. EU välkomnar produktiva kinesiska investeringar i Europa, förutsatt att de överensstämmer med EU:s lagar och föreskrifter. I gengäld förväntar sig EU bättre marknadstillträde för utländska företag i Kina och lika spelregler för företag och investeringar. Kina bör minska antalet skyddade sektorer och minimera granskningarna utifrån nationella säkerhetskrav. Det bör ske en stärkning av samarbetet om rättsstatsprincipen och om tillämpningen av konkurrenslagstiftning, samt om standarder, regler och föreskrifter inom viktiga sektorer.

III.3 Forskning, innovation och den digitala ekonomin

Kina rör sig snabbt i riktning mot en kunskapsbaserad och innovationsdriven ekonomi. EU är världsledande på detta område och har ett stort intresse av att samarbeta med Kina för att uppnå EU:s mål i linje med strategin för en digital inre marknad. I samarbetet om den digitala ekonomin bör man ta vara på tillväxten genom öppna marknader, gemensamma standarder och gemensam forskning på grundval av ömsesidighet inom områden såsom 5G-mobilkommunikation och sakernas internet.

Ambitiösa initiativ som ”Made-in-China 2025” och den därmed sammanhängande handlingsplanen ”Internet +” understryker den betydelse som Kina fäster vid den digitala ekonomin liksom dess potential för att omvandla t.ex. tillverkningsbranschen. Kinas politik och regelverk har dock alltmer kommit att präglas av protektionism. Europeiska ikt-företag drabbas av problem med marknadstillträde längs hela värdekedjan. Till problemen hör standarder som förlitar sig på en viss teknik, komplicerade och diskriminerande licensierings- och certifieringskrav, oproportionerliga restriktioner till följd av säkerhetsrelaterad lagstiftning, avsaknad av rättvis tillgång till standardiseringsorgan samt stängd offentlig upphandling. EU bör intensifiera sina insatser för att förbättra tillträdet till den växande kinesiska marknaden för digitala produkter och tjänster, och för att skapa lika spelregler. EU bör också främja robustare rättigheter avseende integritets- och uppgiftsskydd i Kina och insistera på att EU:s regler om uppgiftsskydd iakttas i allt utbyte av personuppgifter med Kina.

Skyddet av immateriella rättigheter och säkerställandet av detta är avgörande för att främja innovation. Relevanta dialoger och relevant samarbete bör intensifieras och inriktas på de växande utmaningarna, t.ex. förfalskning och piratkopiering på internet. Samtidigt som man erkänner att regeringar har ett legitimt intresse av att den digitala marknaden är säker motsätter sig EU generellt tillämpliga åtgärder som kräver tillgång till eller överföring av källkod till programvara som en förutsättning för tillträde till marknaden. EU bör sträva efter en politisk överenskommelse med Kina om bekämpning av stöld av immateriella rättigheter och affärshemligheter som möjliggörs av informationsteknik.

EU skulle vinna på att stärka forsknings- och innovationssamarbetet med Kina genom att tillsammans med Kina gemensamt utveckla kunskap och teknik, utnyttja Kinas begåvningsreserv, främja EU som en attraktiv plats för forskning och innovation samt hitta lösningar på gemensamma sociala och miljömässiga utmaningar. Det är fortsatt mycket viktigt att skapa lika spelregler för forskning och innovation, bl.a. ömsesidig tillgång till program och resurser för forskning och innovation. Samarbetet inom ramen för EU:s Horisont 2020- och Euratomprogram bör vidareutvecklas och utvidgas på denna grund. Samfinansieringsmekanismer och flaggskeppsinitiativ inom ramen för Horisont 2020, samt överenskommelser mellan olika forskningsinstitut, bör bidra till att utveckla långsiktiga partnerskap inom vetenskap och teknik.

Ömsesidigt fördelaktigt samarbete om forskning och innovation bör stärkas, samtidigt som lika spelregler garanteras. Samarbetet om den digitala ekonomin kan ge fördelar för både EU och Kina. Inom samarbetet bör man ta vara på tillväxten via gemensamma standarder och gemensam forskning på grundval av ömsesidighet. EU bör intensifiera samarbetet med Kina om skydd och säkerställande av skyddet av immateriella rättigheter. EU bör förstärka åtgärderna för att motverka stöld av immateriella rättigheter och affärshemligheter som möjliggörs av informationsteknik.

III.4 Konnektivitet och direkta personkontakter

Bättre infrastrukturförbindelser mellan EU och Kina skulle förbättra de ekonomiska framtidsutsikterna för alla berörda parter. EU:s och Kinas sammanlänkningsplattform (Connectivity Platform) bör skapa synergieffekter mellan EU:s politik och projekt och Kinas initiativ ”One Belt, One Road”, liksom mellan olika finansieringskällor, när det gäller transport och andra typer av infrastruktur.

Kina kommer att behöva uppfylla sitt uttalade mål om att göra sitt initiativ ”One Belt, One Road” till en öppen plattform som respekterar marknadens regler och internationella normer i syfte att ge fördelar för alla och uppmuntra ansvarsfullt ekonomiskt agerande i tredjeländer. Samarbetet på detta område bör grunda sig på full respekt för relevant politik och tillämpliga bestämmelser och normer, bland annat när det gäller offentlig upphandling, samt garantera lika spelregler för de ekonomiska aktörerna på båda sidor. Detta bör också gälla de länder utanför EU som förbundit sig att tillämpa EU-standarder. Målet bör vara att skapa hållbara och driftskompatibla gränsöverskridande infrastrukturnät i länder och regioner mellan EU och Kina. Det gemensamma arbetet med en förteckning över prioriterade investeringsprojekt bör ske i nära samarbete med de berörda länderna, inte minst för att säkra överensstämmelse med deras finanspolitiska begränsningar. Samarbetet mellan EU och Kina om konnektivitet bör vara helt fördelaktigt för EU:s partner i Asien, däribland Afghanistan, Pakistan och länderna i Centralasien, genom att bidra till deras integration i den internationella handeln.

Engagemanget i direkta personkontakter bör stödja möjligheterna för sektorer i EU som högre utbildning, kreativa och kulturella näringar samt turistnäringen. Detta ska även bidra till att stödja interkulturell dialog och främja kulturell mångfald och det civila samhällets deltagande. De direkta personkontakterna bör integreras i alla förbindelser mellan EU och Kina. Man bör uppmuntra att fullt ut använda de befintliga kanalerna för laglig migration i EU och Kina. När de första framgångsrika åtgärderna för att underlätta rörlighet och bekämpa olaglig migration har vidtagits bör dialogen mellan EU och Kina om migration och rörlighet gå vidare med förhandlingar om avtal om viseringslättnader och samarbete mot olaglig migration.

EU bör använda sammanlänkningsplattformen mellan EU och Kina som sitt främsta verktyg för samarbete med Kina i syfte att sammanlänka den eurasiska kontinenten via ett fysiskt och digitalt nät där handel, investeringar och direkta personkontakter kan flöda. Samarbetet med Kina om landets initiativ ”One Belt, One Road” bör vara beroende av att Kina uppfyller sitt uttalade mål att göra det till en öppen plattform som respekterar marknadens regler och internationella normer i syfte att ge fördelar för alla. Dialogen inom ramen för direkta personkontakter bör breddas, och nya initiativ bör identifieras för att främja en större mångfald i kontakterna. Direkta personkontakter bör integreras i alla förbindelser mellan EU och Kina och dialogen om rörlighet och migration bör stärkas.

IV. HITTA GEMENSAMMA INTRESSEN INOM UTRIKESPOLITIK OCH SÄKERHET

Kina ser sig själv som ett land som håller på att lämna sitt tidigare passiva deltagande och istället inta en ledande roll i globala frågor i linje med sin ekonomiska tyngd. I enlighet med sina växande intressen har Kinas breddat sina horisonter till att inte bara omfatta landets närområde. Inriktningen på Förenta staterna är fortfarande tydlig. Det finns ett förnyat intresse för EU som en mer balanserad partner i en multipolär värld, även om regional säkerhet i Asien och Stillahavsområdet även fortsatt kommer att vara en utmaning mot bakgrund av Kinas allt större självsäkerhet. Det är i stor utsträckning ekonomiska och nationella hänsyn som ligger bakom det viktiga initiativet ”One Belt, One Road”, men de geostrategiska konsekvenserna kommer att vara omfattande. Kina har nu goda skäl att mer aktivt delta i frågor som rör den globala styrningen och säkerhets- och försvarsfrågor. Utmaningen och möjligheten för EU är att kanalisera Kinas deltagande till positiva områden såsom samarbete om fred i Afrika och fullgörandet av de skyldigheter som följer av att vara en världsmakt (till exempel i Mellanöstern). En fördjupad dialog med Kina om investeringssamarbetet i länder där både EU och Kina har intressen skulle återspegla Kinas ökade ekonomiska engagemang i många länder som också är partner till EU.

IV.1 Stärka det utrikespolitiska samarbetet med Kina

Kinas tillväxt har inneburit att landet fått intressen långt utanför dess omedelbara grannskap, och har förstärkt landets kommersiella, ekonomiska, diplomatiska och till och med militära närvaro i världen med ett ökande antal kinesiska medborgare som bor utomlands. Även detta ökar Kinas beroende av internationell fred och säkerhet. Det har lett till att Kina intar en mer proaktiv hållning till fredsbyggande och grannskapsprocesser i länder som Sydsudan och Afghanistan.

EU bör sträva efter en bredare gemensam utrikespolitisk agenda med Kina som uppmuntrar Kinas konstruktiva och aktiva deltagande i tillhandahållande av säkerhet som en global kollektiv nyttighet. Kina bör uppmuntras att delta på ett konsekvent sätt i internationella processer för konfliktlösning för att fullgöra sitt ansvar som ständig medlem i FN:s säkerhetsråd. Med utgångspunkt i Kinas konstruktiva engagemang under förhandlingarna om överenskommelsen med Iran bör EU sträva efter att aktivt samarbeta med Kina när det gäller t.ex. Afghanistan, Syrien, Libyen, migrationens utmaningar och en övergripande lösning i Mellanöstern. Vad som i Afrika ofta uppfattas som konkurrens mellan EU och Kina bör omvandlas till ett utökat samarbete om krishantering (antingen lokalt eller i multilaterala forum såsom FN:s säkerhetsråd), uppbyggnad av den afrikanska freds- och säkerhetskapaciteten främjade av ett bättre ekonomiskt klimat samt om de globala gemensamma tillgångarna, särskilt miljön och haven. EU bör också samarbeta med Kina för att stärka den tillbörliga aktsamheten om mineraler från områden som drabbats av konflikter och andra risker.

En av Kinas utrikespolitiska prioriteringar är att utveckla sina förbindelser med Europa, och Kina har avsatt betydande finansiella och diplomatiska resurser för att uppnå detta mål. Det ligger i EU:s intresse att arbeta tillsammans med Kina för att se till att kinesiskt engagemang i EU:s östra och södra grannskap bidrar till att stärka den regelbaserade styrningen och den regionala säkerheten. EU står fast vid att värna Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet, och detta är principer som Kina också står bakom. EU vill att Kina ska vara en partner när det gäller investeringar i Ukrainas långsiktiga livskraft och välstånd och när det gäller att trygga en stabil och fredlig region till gagn för alla parter. Även EU:s strategi för Centralasien ger möjligheter att öka samarbetet med Kina inom områden såsom säkerhet, konnektivitet, utvecklingsbistånd och hållbar användning av vatten- och energiresurser.

EU bör fortsätta att aktivt bidra till regional säkerhet i Asien och Stillahavsområdet med hjälp av diplomatiska och ekonomiska medel och samtidigt fortsätta att utveckla sina partnerskap i regionen. För EU framstår situationen i Öst- och Sydkinesiska haven alltjämt som oroande, och EU bör fortsätta att betona vikten av en fredlig lösning av konflikter och motsätta sig ensidiga åtgärder som skulle kunna ändra den rådande situationen och skapa spänningar. EU håller dock fast vid sin ståndpunkt när det gäller Kinas och andra länders efterlevnad av internationell rätt i samband med deras anspråk i Sydkinesiska havet. En stor del av den internationella handelssjöfarten passerar genom området, vilket innebär att fri sjöfart och överflygning är av central betydelse för EU. EU bör uppmuntra Kina att konstruktivt bidra till regional stabilitet genom förtroendeskapande åtgärder och stöd för den regelbaserade internationella ordningen, särskilt respekt för FN:s havsrättskonvention och dess skiljedomsförfaranden, samt till ett snabbt slutförande av förhandlingarna mellan Asean och Kina om en ”uppförandekod”.

EU bör sträva efter en regelbunden och djupgående dialog med Kina om hela spektrumet av frågor om exportkontroll, nedrustning och icke-spridning, inbegripet regionala utmaningar, t.ex. Nordkoreas politik och åtgärder. EU bör särskilt uppmuntra Kina att ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar, ansluta sig till vapenhandelsfördraget, ansluta sig till Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler och följa de normer för kontroll av export av vapen och varor med dubbla användningsområden som gäller enligt de relevanta internationella överenskommelserna om exportkontroll. EU:s export till Kina regleras av det vapenembargo som infördes genom Europeiska rådets slutsatser från 1989 och de åtta kriterier som fastställdes i rådets gemensamma ståndpunkt om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (2008/944/Gusp).

Mot bakgrund av det alltmer akuta globala terroristhotet bör EU vara öppet för samarbete med Kina om terrorismbekämpning på ömsesidigt överenskomna villkor, där rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter har en central roll. Fokus bör ligga på de internationella ansträngningarna för att ta itu med de bakomliggande orsakerna, skära av källorna till finansiering av terrorism (bl.a. inom ramen för arbetsgruppen för finansiella åtgärder) samt på att förebygga och motverka radikalisering.

I sin internationella cyberrymdspolitik främjar EU öppenhet och frihet på internet och uppmuntrar insatser för att utveckla överenskomna normer för länders agerande. Kinas restriktiva strategi för internetförvaltning hotar att splittra internet till nackdel för globala aktörer och med negativa ekonomiska och människorättsliga konsekvenser. EU bör fortsätta att uppmana Kina att ge ett större bidrag till utvecklingen av ansvarsfulla uppförandenormer och tillämpa befintlig internationell rätt i cyberrymden, vilket bl.a. innebär att främja ytterligare globala överenskommelser om skydd av kritiska digitala tillgångar. Hänsyn bör också tas till relevanta aspekter i det nyligen framlagda gemensamma meddelandet om motverkande av hybridhot, särskilt i fråga om it-säkerhet och skydd av kritisk infrastruktur.

Erkännandet av Kinas allt viktigare roll i internationella förbindelser och internationell styrning bör kopplas till en närmare efterlevnad av internationella regler och normer från Kinas sida. EU uppmanar Kina att mobilisera sina diplomatiska och andra resurser för att tillhandahålla säkerhet som en global kollektiv nyttighet, vilket inbegriper engagemang i fråga om Afghanistan och Syrien. EU har ett intresse av säkerheten i Asien och kommer att fortsätta att stärka sitt bidrag i detta avseende. EU uppmanar Kina att aktivt bidra till fred och säkerhet i EU:s grannskap i enlighet med internationell rätt. EU vill se att fri sjöfart och överflygning upprätthålls i Öst- och Sydkinesiska haven. Tvister bör lösas på fredlig väg på grundval av rättsstatsprincipen och ensidiga provokationer undvikas. EU:s dialog med Kina som syftar till att finna en gemensam grund för nedrustning, icke-spridning, terroristbekämpning och frågor som rör internet bör stärkas.

IV.2. Säkerhets- och försvarsdimensionen

Under de senaste åren har EU sänt ut civila och militära krisuppdrag till områden utanför EU, särskilt i Afrika. Kina, som är medvetet om sitt växande globala ansvar, bidrar också i allt högre grad till fredsbevarande insatser och insatser mot piratdåd, och har ökat sitt militära bistånd till Afrikanska unionen.

Särskilt Afrika erbjuder stora möjligheter för EU att samarbeta med Kina på områden där EU och Kina har gemensamma intressen, bl.a. när det gäller att utvidga det framgångsrika samarbetet för att bekämpa piratdåd till havs och fredsbevarande insatser och kapacitetsuppbyggnad på land. Samarbete för att bekämpa piratdåd, inom ramen för mekanismen Shared Awareness and De-confliction, har bidragit till att främja samarbete, samtidigt som fördelningen av bördorna när det gäller att eskortera sändningar från Världslivsmedelsprogrammet har visat mervärdet av ett sådant samarbete.

På grundval av resultatet av upprepade samråd mellan EU och Kina om säkerhet och försvar bör EU samarbeta med relevanta kinesiska aktörer på fältet (t.ex. kinesiska ambassader och fredsbevarande trupper i länder som Mali och Somalia) för att utforska möjligheterna till praktiskt samarbete, och stödja kinesiska insatser för att finansiera den afrikanska freds- och säkerhetsstrukturen. Andra områden som kan vara av gemensamt intresse omfattar samarbete inom den polisiära aspekten av fredsbevarande operationer samt system för skydd och evakuering av EU-medborgare och kinesiska medborgare.

V. GLOBAL STYRNING OCH SAMARBETE I MULTILATERALA SAMMANHANG

Kina vill kunna påverka den globala styrningen, såväl den politiska som den ekonomiska, i linje med landets betydelse. EU bör bygga vidare på detta och samtidigt främja multilateralism och uppmuntra Kina att stödja globala standarder och institutioner. En del av ekvationen är också att på ett framgångsrikt sätt hantera meningsskiljaktigheter om respekten för den internationella ordningen, folkrätten och mänskliga rättigheter, särskilt mot bakgrund av ett allt starkare kinesiskt närvaro utåt och ett ökat internt förtryck. På många områden skulle man nu kunna främja dialog och samarbete, särskilt när det gäller klimatförändringen, energi, havsfrågor och resurseffektivitet, och bidra till att lösa Kinas enorma miljöproblem (vars effekter kommer att bli kännbara i EU). Det finns mycket att vinna på samarbete om utveckling, globala hälsofrågor, fredsbevarande åtgärder, humanitära frågor och hantering av katastrofrisker. Här innebär Kinas växande globala närvaro och intressen en möjlighet för EU att förena våra erfarenheter med Kinas resurser.

V.I Främja en effektiv multilateralism

EU är fast beslutet att stödja en effektiv multilateralism, med FN i centrum. Precis som EU har Kina gynnats av den regelbaserade internationella ordningen. År 2015, 70 år efter FN:s grundande, gjorde Kina, som är en av de ursprungliga signatärstaterna, en ny utfästelse om att leva upp till principerna i FN-stadgan. Landet har blivit en av de största bidragsgivarna till FN:s budget och bidrar i allt högre grad med trupper till FN:s fredsbevarande insatser.

Som ständig medlem i FN:s säkerhetsråd och medlem i människorättsrådet har Kina en särskild skyldighet att stödja FN:s tre pelare, nämligen mänskliga rättigheter, fred och säkerhet och utveckling. EU bör samarbeta med Kina för att stärka den globala styrningen. I takt med att de globala institutionerna gradvis utvecklas innebär detta att Kinas röst bör få den tyngd som motsvarar det bidrag som landet är redo att lämna, samtidigt som man insisterar på den allmänna giltigheten för de internationella lagar, regler och principer som ligger till grund för den internationella ordningen. I samma anda bör Kina uppmuntras att stödja aspekter av reformen av FN och att förbättra den globala styrningen, vilket skulle ge större fördelar för det internationella samfundet.

Genom ett konstruktivt engagemang bör EU arbeta med Kina för att finna lösningar inom den globala styrningens befintliga strukturer när så är möjligt, och framför allt för att se till att nya initiativ uppfyller internationella standarder och kompletterar befintliga internationella institutioner. Det multilaterala beslutsfattandet bör vara inkluderande och inbegripa alla berörda intressenter.

G20:s växande betydelse i efterdyningarna av den globala ekonomiska krisen visar på behovet av att arbeta effektivt med tillväxtekonomierna för att finna lösningar på globala utmaningar. Med utgångspunkt i resultaten av Kinas G20-ordförandeskap och nära samarbete om G20:s finansieringsspår bör EU söka efter en gemensam plattform med Kina inom sådana områden som strategier för tillväxt, investeringar i sammanlänkad infrastruktur, klimatfinansiering och globala standarder för korruptionsbekämpning. Kina har också intensifierat samarbetet med Bretton Woods-institutionerna. EU bör bygga vidare på detta förstärkta engagemang för att främja en starkare, mer hållbar och balanserad global tillväxt, trygga ett starkt IMF med tillräckliga medel samt stärka det globala finansiella skyddsnätet.

EU bör uppmuntra Kina att spela en mer engagerad och aktiv roll i Världshandelsorganisationen (WTO) och i multilaterala och plurilaterala handels- och investeringsinitiativ, genom att ta ansvar i en utsträckning som motsvarar de fördelar Kina får av ett öppet handelssystem och genom att stärka ambitionen i dessa initiativ, t.ex. förhandlingarna om miljövaror. EU förväntar sig att Kina ska lämna in ett erbjudande om anslutning till avtalet om offentlig upphandling som motsvarar den kinesiska marknadens betydelse. EU uppmuntrar också Kina att delta på ett aktivt och konkret sätt i den internationella arbetsgruppen för exportkrediter. Inom ramen för G20 bör EU uppmuntra Kina att engagera sig ytterligare i reformen av de internationella investeringsreglerna, särskilt arbetet med att skapa en multilateral investeringsdomstol.

Till de ytterligare områden där EU bör försöka nå samförstånd med Kina hör insatser för fredsbevarande, konfliktförebyggande och tidig varning, fredlig lösning av konflikter, humanitära frågor, hantering av katastrofrisker, ekonomiska och sociala rättigheter samt hälso- och sjukvård. EU bör uppmuntra Kina att öka sitt bidrag till de internationella ansträngningarna för att hantera den pågående flykting- och migrationskrisen.

EU och Kina har ett gemensamt intresse av att stödja multilateralismen. EU bör samarbeta med Kina för att stärka den regelbaserade globala styrningen. EU bör sträva efter att med Kina inrätta en gemensam plattform om centrala prioriteringar för G20. EU bör uppmuntra Kina att spela en mer aktiv och engagerad roll i WTO och i multilaterala och plurilaterala handels- och investeringsinitiativ, genom att ta ansvar i en utsträckning som motsvarar de fördelar Kina får av ett öppet handelssystem och genom att stärka ambitionsnivån i dessa initiativ. EU förväntar sig att Kina ska lämna in ett erbjudande om anslutning till avtalet om offentlig upphandling som motsvarar den kinesiska marknadens betydelse. EU bör inleda ett närmare samarbete med Kina om katastrofhantering, humanitära kriser och migration.

V.2 Respekt för folkrätten och universella värderingar

En regelbaserad internationell ordning, grundad på respekt för folkrätten, inbegripet internationell humanitär rätt och internationell rätt avseende mänskliga rättigheter, är en grundläggande förutsättning för att trygga internationell fred, säkerhet och hållbar utveckling. Detta innebär också att EU bör samarbeta med Kina för att stödja det allmänna främjandet av mänskliga rättigheter, i synnerhet efterlevnaden av internationella normer för mänskliga rättigheter i det egna landet och utomlands. Några exempel är stöd till genomförandet av skyldigheterna enligt de människorättsfördrag som redan ratificerats av Kina, och främjande av ratificeringen av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Kina undertecknade 1998. EU bör också fortsätta att uppmuntra Kina att ratificera andra FN- och ILO-instrument, t.ex. de två konventionerna om tvångsarbete och de två konventionerna om föreningsfrihet och kollektivförhandlingar.

Kinas framsteg under de senaste decennierna, t.ex. när det gäller genomförandet av ekonomiska och sociala rättigheter, kan ge möjligheter att bygga upp samarbetet mellan EU och Kina när det gäller t.ex. kvinnors, arbetstagares och företags rättigheter samt mänskliga rättigheter, sociala normer och kulturella rättigheter.

EU bör fortsätta att insistera på att Kina följer sina skyldigheter i fråga om folkrätt och mänskliga rättigheter, såväl inom Kina som utomlands, och bör samarbeta med Kina i detta syfte.

 V.3 Globala utmaningar och globala kollektiva nyttigheter

Under de senaste åren har Kina bidragit allt mer till att fastställa högre ställda globala mål för hållbar utveckling, inbegripet klimatförändringen, hälsa och utbildning. Landet har blivit en givare av global betydelse och håller på att utarbeta nya och mer hållbara utvecklingskoncept. EU bör samarbeta nära med Kina inom dessa områden av gemensamt intresse.

Agenda 2030 för hållbar utveckling är generellt tillämplig och kräver att alla länder genomför den på hemmaplan samtidigt som de bidrar till de globala ansträngningarna. Den innebär att EU och Kina har ett gemensamt intresse av att utrota fattigdom och åstadkomma hållbar utveckling för alla genom effektiva institutioner, god samhällsstyrning, tillämpning av rättsstatsprincipen och fredliga samhällen. EU bör samarbeta med Kina genom en regelbunden dialog om genomförandet av Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling.

Kina spelar en allt viktigare roll i det internationella utvecklingssamarbetet och har ett allt större inflytande på utvecklingen i tredjeländer. Det är därför viktigt att EU och Kina har kanaler för att diskutera sina respektive strategier för utvecklingssamarbete. Den framträdande roll som Kina gav Agenda 2030 under sitt G20-ordförandeskap innebär en möjlighet att intensifiera engagemanget för samarbete med utvecklingsländer. EU bör främja det bilaterala och multilaterala samarbetet om utveckling för att stödja genomförandet av Agenda 2030 i syfte att med Kina upprätta ett partnerskap mellan givare på områden såsom utvecklingseffektivitet och givarsamordning, samt främja praktiskt engagemang både i multilaterala forum och på fältet, t.ex. i Afrika och Asien. EU bör uppmuntra Kina att agera i enlighet med de principer som godkändes av båda parter vid högnivåforumet i Busan om biståndseffektivitet och att delta i det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete. EU:s relevanta institutioner, liksom medlemsstater, bör fortsätta att stödja utvecklingen av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, och föra dialog med den nya utvecklingsbanken (New Development Bank) för att stärka god samhällsstyrning och det multilaterala systemet. Dessutom bör EU försöka få till stånd en dialog med Kina om bästa praxis när det gäller utlåning till utvecklingsländer, inbegripet aspekter såsom hållbar skuldsättning, miljö- och arbetsnormer samt bekämpning av bedrägeri och korruption.

EU välkomnar den ledande roll som Kina, som står för ungefär en fjärdedel av världens växthusgasutsläpp, spelade i förhandlingarna och den snabba ratificeringen av klimatavtalet från Paris. På grundval av resultaten av den 21:a partskonferensen (COP 21) inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och EU:s och Kinas gemensamma uttalande om klimatförändringen från 2015 bör EU stärka sitt samarbete med Kina både bilateralt och internationellt. EU bör samarbeta med Kina på grundval av det gemensamma åtagandet om att påskynda övergången till en koldioxidsnål/koldioxidneutral ekonomi. Gemensamma strategier bör eftersträvas för att påskynda genomförandet av Parisavtalet när så är möjligt, inbegripet genomförandet av nationellt fastställda bidrag. Kontakter med Kina genom EU:s klimatdiplomati bör även omfatta frågor som rör Montrealprotokollet (global utfasning av fluorkolväten), Internationella civila luftfartsorganisationen (global marknadsbaserad åtgärd mot luftfartens utsläpp) och Internationella sjöfartsorganisationen (minskning av sjöfartens utsläpp). EU bör fortsätta att stödja Kina i fråga om handel med utsläppsrätter med tanke på landets planer på att bygga ut ett rikstäckande system under 2017. Man bör eftersträva en fördjupad dialog på områden som beslutsfattande på klimatområdet och modellberäkningar av utsläpp, koldioxidsnåla städer, teknik med låga koldioxidutsläpp, avskiljning och lagring av koldioxid, anpassning samt klimattåliga investeringar. De innovativa rekommendationerna från G20:s arbetsgrupp för grön ekonomi bör tillämpas där så är möjligt.

EU och Kina är båda nettoenergiimportörer och har ett gemensamt intresse av transparenta, välreglerade och öppna energimarknader för att öka energitryggheten. I detta syfte bör EU samarbeta med Kina för en mer modern, inkluderande och effektiv global energiarkitektur, och fortsätta att stödja ökade kontakter mellan internationella energiorganet och Kina i syfte att främja samarbetet om energitrygghet, energidata och statistik, samt energipolitisk analys. EU bör också sträva efter att samarbeta med Kina om öppenhet, standarder och reglering inom energisektorn, även när det gäller energiinfrastrukturprojekt i tredjeländer, samt stödja inhemska reformer på energiområdet, inbegripet energieffektivitet, hållbar energi och resurseffektivitet. Möjligheterna till gemensam forskning och utveckling av teknik för ren energi bör utforskas.

Kina står inför enorma utmaningar på miljöområdet i form av luft-, mark- och vattenföroreningar. Med tanke på landets egna intressen och särskilt för att minska problemen med Kinas omfattande och ohållbara resursutnyttjande, kan EU:s praktiska kunskaper bidra till att stödja Kinas ansträngningar för att utarbeta lämpliga strategier och ett lämpligt regelverk i riktning mot en grön och kretsloppsinriktad ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Detta kommer att omfatta tillämpning av gröna vetenskapliga och tekniska lösningar som bidrar till att ge miljömässiga och ekonomiska fördelar för båda sidor. EU bör dela med sig av bästa praxis i fråga om miljöförvaltning, förvaltning av luft-, vatten- och markresurser, avfallshantering samt utfasning av farliga kemikalier, samt om genomförandet av internationella miljöavtal och standarder. Samarbetet om vattenfrågor, inte minst genom EU:s och Kinas vattenplattform, bör stärkas. EU bör stärka samarbetet med Kina för att hantera globala problem som avskogning, olaglig skogsavverkning och olaglig handel med vilda djur och växter. Dessa problem har kopplingar till korruption och organiserad brottslighet och undergräver en hållbar utveckling, biologisk mångfald och god förvaltning.

EU bör också samarbeta med Kina för att förbättra förvaltningen av världshaven, inte minst genom att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, och bör förmå Kina att ratificera FN:s fiskbeståndsavtal och FAO:s avtal om hamnstatsåtgärder.

EU bör också uppmuntra Kina att spela mer engagerad och aktiv roll när det gäller att utveckla strategier för att bekämpa spridningen av antimikrobiell resistens och att stödja en global strategi för att ta itu med denna allvarliga hälsorisk.

En förstärkt dialog mellan EU och Kina om utveckling bör inledas. EU bör utnyttja Kinas åtagande att ta itu med klimatförändringen genom att förstärka partnerskapet på detta område såväl bilateralt som multilateralt. Miljön är i dag en av de främsta politiska prioriteringarna för Kina, vilket bekräftas i den senaste femårsplanen. EU bör bygga vidare på detta för att skapa en positiv gemensam agenda på områden som t.ex. kampen mot luft-, vatten- och markföroreningar, kretsloppsekonomi, hållbar förvaltning av havets resurser samt kampen mot hot mot livsmiljöer och den biologiska mångfalden. EU bör sträva efter att samarbeta närmare med Kina om bekämpning av antimikrobiell resistens.

VI. EN MER SAMORDNAD STRATEGI GENTEMOT KINA

I kontakterna med en strategisk partner som Kina krävs en helhetsstrategi för EU, där kommissionens, Europeiska utrikestjänstens och övriga EU-institutioners verksamhet på ett konsekvent sätt är sammanlänkad med EU-medlemsstaternas verksamhet. Medlemsstaterna bör förstärka EU:s överenskomna ståndpunkter i sina bilaterala förbindelser med Kina, medan kommissionen och utrikestjänsten bör se till att medlemsstaterna uppmärksammas på när EU:s intressen måste skyddas. Kommissionen och utrikestjänsten bör samarbeta nära med Europaparlamentet, som har visat sig vara en stark förespråkare av ett effektivt beslutsfattande på EU-nivå gentemot Kina.

EU bör driva en ambitiös agenda för samarbete med Kina. De ömsesidiga ekonomiska och kommersiella intressena är starka men bör inte hindra EU från att hålla fast vid sina värderingar i sina förbindelser med Kina. Kinas behov är lika stora som våra och om vi inte samarbetar får det också negativa konsekvenser för Kina.

EU måste därför agera på ett kraftfullt, tydligt och enhetligt sätt. EU:s enighet och sammanhållning är av avgörande betydelse för de stora politiska valen och för upprätthållandet av den regelbaserade internationella ordningen. EU bör sträva efter att skapa förtroende och ett samarbete med Kina som bygger på gemensamma intressen. Förbindelserna mellan EU och Kina måste emellertid också ta hänsyn till att Kina är ett enpartisystem med en statligt dominerad kapitalistisk modell. 

EU bör arbeta för att finna kopplingar mellan olika politikområden och sektorer för att utöva ännu mer inflytande i strävan efter att uppnå sina mål. Det krävs god sektorsövergripande samordning för att se till att det allmänna bästa kommer före omedelbara sektorsintressen.

Toppmötena mellan EU och Kina och den strategiska högnivådialogen mellan EU och Kina, högnivådialogen mellan EU och Kina om ekonomi och handel samt högnivådialogen människor emellan bör användas fullt ut som plattformar för att ge en övergripande strategisk inriktning för politik, ekonomi och handel, för att uppmuntra till större mångfald i kontakterna samt för att underlätta synergieffekter och kompromisser mellan de olika dimensionerna av relationen mellan EU och Kina på högsta nivå.

Aktivt bruk bör göras av EU:s tillgängliga samordningsmekanismer, både i Bryssel och lokalt i Peking. Som ett komplement till arbetet med att stärka partnerskapet mellan EU och Kina bör kommissionens avdelningar, utrikestjänsten och medlemsstaterna också stärka den scenariobaserade planeringen för att kunna agera snabbare och på ett mer sammanhållet sätt när så krävs.

Antalet och de många typerna av dialoger mellan EU och Kina är ett tecken på mångfalden och livskraften i förbindelserna, men medför en risk att insatserna kan bli splittrade eller förflyktigade. EU och Kina deltar i nästan hundra dialoger och seminarier under ett år. Prioriteringen måste bli noggrannare och resurserna bör i första hand inriktas på de främsta prioriteringarna. EU bör regelbundet se över resultaten av dessa dialoger för att se till att de bidrar effektivt till EU:s övergripande mål och rationaliseras där så krävs. Prioriteringar som t.ex. att skapa lika spelregler bör integreras på alla områden.

Den första gemensamma bedömningen av genomförandet av agendan för EU–Kina 2020 hölls i Peking i april 2016. De årliga översynerna av genomförandet bör fortsätta på högre tjänstemannanivå, med rapporter till toppmötet mellan EU och Kina.

EU:s partnerskapsinstrument, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, Horisont 2020, Erasmus + och andra relevanta källor till EU-finansiering bör användas mer strategiskt för att främja EU:s intressen rörande Kina. Den offentliga diplomatin bör stärkas i enlighet med EU:s prioriteringar. Kulturellt utbyte och samarbete bör också uppmuntras ytterligare.

EU bör koppla samman sina analytiska resurser i nätverk för att korrekt bedöma motiven bakom Kinas politik och utnyttja möjligheterna att stärka förbindelserna mellan EU och Kina. En förbättring bör ske av de nuvarande kontakterna med Kina på alla nivåer (med partiet, regeringen, lagstiftarna och samhället), och man bör via hela mediespektrumet av idag nå ut till kommande generationer av kinesiska ledare på alla områden.

Kontakterna med Kina kräver en övergripande strategi för att maximera effekterna. Medlemsstaterna bör förstärka EU:s överenskomna ståndpunkter i sina bilaterala förbindelser med Kina, medan kommissionen och utrikestjänsten bör se till att medlemsstaterna uppmärksammas på när EU:s intressen måste skyddas. Genom årliga toppmöten mellan EU och Kina och högnivådialoger kommer mål och prioriteringar att fastställas för genomförandet av den gemensamma strategiska agendan. De årliga översynerna av genomförandet av agendan för EU–Kina 2020 bör ske på högre tjänstemannanivå, med rapporter till toppmötet mellan EU och Kina. EU kommer att samarbeta med Kina för att bedöma effektiviteten i de många gemensamma dialogerna och vid behov försöka rationalisera dem i linje med EU:s prioriteringar. Aktiv användning bör göras av EU:s tillgängliga samordningsmekanismer för att främja en enad röst från EU. EU bör fortsätta att förbättra sin kapacitet att analysera Kina och att nå ut till framtida generationer av kinesiska ledare på alla områden. Genomförandet av EU:s strategi för Kina bör regelbundet ses över i relevanta rådskonstellationer. EU bör vara beredd att uppdatera sin strategi om och när de underliggande antagandena ändras.

VII. NÄSTA STEG 

Rådet uppmanas att stödja förslagen i detta meddelande. Särskilda rekommendationer för uppföljning kommer att göras på följande områden:

Förbättra förberedelserna och uppföljningen av toppmötena och andra möten på hög nivå mellan EU och Kina samt deras överensstämmelse med medlemsstaternas kontakter på hög nivå med Kina.

Utarbeta förslag till gemensamma politiska ramar på särskilda områden (t.ex. konnektivitet).

Integrera centrala teman och mål i alla dialoger mellan EU och Kina och koncentrera medlen till ett mindre antal prioriteringar där EU tillför störst mervärde.

(1)

Enligt Världsbanken stod EU-28 år 2014 för 22,6 %, Förenta staterna för 22,3 % och Kina för 13,3 % (tillsammans 58,2 %) av världens BNP mätt med de växelkurser som råder på marknaden. Mätt i köpkraftsparitet stod EU för 17,1 % av världens BNP år 2014 medan Förenta staterna stod för 15,9 % och Kina för 16,6 % (Internationella valutafonden, World Economic Outlook, april 2016). Enligt Eurostats uppgifter stod EU-28 2014 för 15,5 % av världens import och export, Förenta staterna för 16,6 % och Kina för 13,5 %, dvs. tillsammans stod de för 45,6 % av världshandeln.

(2)

Europeiska kommissionens meddelande från oktober 2006: ”EU–Kina: närmare partner med ökat ansvar”.