15.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 306/37

1.

Hälsa är en väsentlig faktor för samhällets välfärd. Begreppet syftar inte enbart på fysisk överlevnad eller avsaknad av sjukdom, utan inbegriper psykologiska aspekter, natur- och miljöförhållanden, klimat och bostäder samt arbetslivet och det ekonomiska, sociala och kulturella livet, enligt WHO:s definition.

2.

Europeiska regionkommittén (ReK) betonar att städerna spelar en viktig roll för att främja hälsa till följd av urbaniseringen, som innebär att 70 % av världens befolkning är koncentrerad till städerna.

3.

Kommittén upprepar att EU:s åtgärder, finansieringsformer och prioriteringar ofta är inriktade på större städer, och att man i högre grad bör beakta den viktiga samlade effekten av små och medelstora städer med mellan 5 000 och 100 000 invånare, där över hälften av EU:s befolkning bor (1), och deras mycket stora möjligheter att utforma och genomföra bestämmelser för bättre folkhälsa i EU.

4.

Begreppet ”Healthy City” (se WHO) bygger på idén om ett samhälle som är medvetet om hälsans betydelse som kollektiv nyttighet och som kan främja och genomföra en tydlig politik för att skydda och förbättra de nuvarande välfärdssystemen samt förebyggande arbete för att öka motståndskraften och det förväntade antalet friska levnadsår och minska risken för funktionsnedsättning, samtidigt som målen för hållbar utveckling främjas.

5.

Vi noterar att många av de tolv partnerskap som inletts genom 2016 års Amsterdampakt för genomförandet av EU-agendan för städer har koppling till hälsofrågor men att inget partnerskap ännu har inrättats särskilt för hälsa. Vi beklagar att det i agendan för städer inte föreskrivs ett övergripande samarbete mellan olika administrativa nivåer för att kunna bedöma påverkan på hälsan i ett så tidigt skede som möjligt. ReK anser därför att man bör infoga definitionen av hälsa, hälsobedömningar och hälsofrämjande som en del av EU-agendan för städer och framhålla dess hälsoeffekter.

6.

ReK konstaterar att folkhälsan är ett nationellt ansvar, och att EU:s roll främst är att komplettera medlemsstaternas politik för att hjälpa regeringen att nå gemensamma mål och skapa stordriftsfördelar.

7.

Kommittén understryker behovet av att undersöka och analysera hälsans bestämningsfaktorer, särskilt vad avser hälsa i städerna, och av att bedöma de möjligheter och de problem som den ökade förväntade livslängden medför.

8.

Välfärdsmekanismerna måste ses över utifrån uppgifter om skilda behov och förutsättningar i olika grupper av befolkningen, som visar att de äldre åldersgrupperna växer i takt med att den förväntade livslängden ökar, liksom ojämlikheten mellan olika grupper i samhället. Samtidigt utgör migrationen en ytterligare utmaning för hälsovården och de sociala tjänsterna.

9.

De lokala och regionala myndigheterna står som garanter för ett nätverk av rättvisa och samarbetsbaserat flernivåstyre där institutioner, företag, organisationer i det civila samhället och medborgare kan bidra till utformningen av en gemensam, rättvis och harmonisk stadsmiljö.

10.

Kommittén påminner om möjligheten att föreslå och anta konkreta instrument för att främja ”hälsa i städerna” som en kollektiv nyttighet inom ramen för följande prioriterade politikområden:

11.

ReK uppmanar till att ta med hälsa och definitionen av hälsa som en del av EU-agendan för städer. Detta skulle skapa en ny kultur där man gemensamt utarbetar planer som kan bidra till att den fysiska planeringen främjar hälsa och erbjuder miljöer som är gynnsamma för hälsan.

12.

ReK uppmanar de lokala myndigheterna att använda sig av initiativet ”Innovativa åtgärder i städerna”, som är ett initiativ från kommissionen med en sammanlagd Eruf-budget på 372 miljoner euro för 2014–2020 (området ”hälsa” omnämns inte specifikt som ett prioriterat område). Avsikten är att tätortsområden ska erhålla resurser i syfte att kunna testa nya och oprövade lösningar för att ta itu med utmaningar i städerna och diskutera innovativa åtgärder för att även hantera några av utmaningarna på hälsoområdet.

13.

Man bör bedriva en politik som syftar till att integrera social omsorg och hälsovård och förbättra de sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållandena i eftersatta eller missgynnade områden.

14.

ReK vill uppmärksamma skyddet av välbefinnandet för de svagaste befolkningsgrupperna, särskilt mödrar och barn, och för riskgrupper i fråga om psykisk ohälsa, sjukdomar och funktionsnedsättningar. Detta är en prioritering för den sociala sammanhållningen i städerna när det gäller kampen mot den socioekonomiska klyftan och de ökande skillnaderna. Korrelationen mellan hälsorelaterade och sociala indikatorer (exempelvis allmän mortalitet, funktionsnedsättningar, subjektiv hälsa) visar att dessa skillnader kan uttryckas med en gradient (Gini-koefficienten); på varje position på den sociala stegen är hälsonivån lägre än på en högre position och högre än på en lägre position. Detta tyder på att man för att uppnå positiva hälsoresultat genom politiska åtgärder inte bara kan använda selektiva strategier som riktar sig mot personer med hög risk, utan man måste försöka påverka hela den sociala stegen.

15.

ReK anser att det är viktigt att utveckla en politik för hälsosamt och aktivt åldrande (healthy and active ageing) av hög kvalitet när det gäller såväl fysiskt som psykiskt och socialt/relationellt välbefinnande, och det inbegriper att uppmuntra till deltagande i fritidsaktiviteter i staden och generationsövergripande program, bl.a. för att motverka ensamhet och isolering.

16.

Politiken för hälsofrämjande, förebyggande och integration ur social och hälsorelaterad synpunkt för migranter måste förstärkas och ses som en prioritering för den sociala integrationen, och man bör också använda kulturtolkar som finns i staden (t.ex. RE-HEALTH (2)) och särskilt uppmärksamma de som haft traumatiska upplevelser, i synnerhet barn.

17.

ReK föreslår att man utvärderar de potentiella fördelarna och kostnaderna när det gäller att inrätta ett observationscentrum för hälsofaktorer i de största tätorterna enligt harmoniserade europeiska definitioner och metoder, eller ett informationscentrum (HiAP-kontaktpunkt), så att de lokala och regionala myndigheterna kan få tillgång till bästa praxis, fallstudier, rapporter, finansieringsmöjligheter osv. rörande detta ämne.

18.

Vi föreslår att man i de städer där det inte redan finns en sådan tjänst utvärderar de potentiella fördelarna och kostnaderna när det gäller att tillsätta en ”Healthy City Manager” som formulerar stadens behov, leder förbättringsprocessen i samverkan med de lokala myndigheterna, samordnar den berörda politiken och säkerställer att den genomförs.

19.

För att förbättra människors hälsa bör en god fysisk planering omfatta inte bara grönområden utan även en allmän bedömning av ekosystemet i städer och regioner.

20.

Vi betonar vikten av att utveckla en lokal politik för planering av kollektivtrafiken i städerna, aktiva transportsätt och rörlighet i städerna som bygger på hållbarhet och medborgarnas hälsa. Kommittén vill i detta sammanhang uppmärksamma det reviderade arbetsprogrammet 2016-2017 för Horisont 2020 om ”Smarta, gröna och integrerade transporter” (med en budget på över 6,3 miljarder euro för perioden 2014–2020) och i synnerhet avsnittet om rörlighet i städer. Vi rekommenderar politikerna att undersöka de möjligheter till investeringar i lokala rörlighetsprojekt som programmet erbjuder.

21.

Vi upprepar vårt stöd till konceptet för planering av hållbar rörlighet i städerna och uppmuntrar att transport- och planerings-/markanvändningspolitiken utarbetas på basis av en hierarki för hållbar rörlighet som prioriterar incitament och åtgärder för att göra transporter till fots och på cykel säkrare och mer attraktiva och som främjar multimodal kollektivtrafik. Kommittén begär att få delta i samordningsgruppen för den europeiska plattformen för planering av hållbar rörlighet i städerna.

22.

ReK uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att stödja en europeisk politik som främjar användningen av såväl privata som kollektiva elektriska och elektrifierade transportmedel, vilket leder till en gradvis minskning av användningen av fossila bränslen och uppmuntrar användning av rena bränslen.

23.

ReK noterar att hälsosamma städer bara kan bli verklighet om städerna är hållbara. Kommittén betonar också att livskvalitet och övergripande miljöförhållanden är beroende av stadsmiljön, och understryker därför att ett holistiskt och hållbart synsätt är en grundförutsättning för framtidens stadsutveckling (3).

24.

ReK efterlyser en omfattande ny transportpolitik för att se till att alla städer efterlever de högsta standarderna för tillgänglighet och användbarhet när det gäller platser och tjänster i städerna för personer med funktionsnedsättningar.

25.

Vi efterlyser insatser för att öka medborgarnas medvetenhet om effektivare val av rörlighetsformer i städer ur ekonomisk synpunkt och miljösynpunkt och med tanke på betydelsen för den egna hälsan.

26.

Vi uppmanar kommissionen att inkludera användning av hållbara transportmedel i översynen av kriterierna för miljöanpassad offentlig upphandling inom EU:s transportsektor eller att främja utvecklingen av instrument för teknisk innovation på transportområdet och spridningen av dessa i medlemsstaterna.

27.

ReK ser mycket positivt på bästa praxis såsom EUROPEISKA TRAFIKANTVECKAN, en väletablerad kampanj som lanserades 2002. Den anordnas varje år den 16–22 september och noterade sitt högsta deltagande 2016, då 2 427 större och mindre städer anordnade aktiviteter för att öka medvetenheten. Ytterligare ett projekt är det EU-finansierade projektet PASTA (4) (Physical Activity Through Sustainable Transport Approaches), som är ett konkret program som uttryckligen erkänner kopplingen mellan hälsa och rörlighet i städer och offentlig-privata partnerskap för utveckling av tjänster till pendlare.

28.

ReK påpekar att de lokala och regionala myndigheterna har rättsliga befogenheter att besluta om bevarandeområden, stödja EU:s Natura 2000-nätverk och införliva frågor som rör biologisk mångfald i stads- och samhällsplaneringen. Vi framhåller den allt mer omfattande vetenskapliga forskning som visar att naturen kan bidra till att hantera de hälsomässiga och sociala utmaningarna genom att motverka effekterna av klimatförändringarna, främja fysisk aktivitet och social integration och minska stressen.

29.

ReK välkomnar kommissionens beslut av den 7 december 2016 om att ta fram en handlingsplan för att bättre genomföra fågel- och habitatdirektiven och för att erkänna vikten av integrerad förvaltning och planering av städerna för att uppnå målen för bevarande av den biologiska mångfalden i EU (5).

30.

Kommittén upprepar sin begäran om, och sitt engagemang för, att öka budgeten för Life-programmet för natur och biologisk mångfald efter 2020 i syfte att i städerna utveckla grön infrastruktur och gröna lösningar som ses som väsentliga mot bakgrund av klimatförändringen, klimat- och energimålen i EU:s agenda för perioden 2020–2030, Parisavtalet, FN:s och FAO:s agendor och målen för hållbar utveckling. I detta sammanhang efterfrågar ReK ett stärkt stöd för initiativ på den lokala och regionala nivån för klimatanpassning i de europeiska städerna (6) inför det åttonde miljöprogrammet 2020–2027.

31.

Man bör reagera på miljö- och klimatrelaterade faktorer för att främja hälsan i städerna. Påbörjade undersökningar har visat på urbaniseringens inverkan på förekomsten av sjukdomar såsom hjärt–kärl- och luftvägsjukdomar men även fetma och typ 2-diabetes. ReK efterlyser därför kostnads- och nyttoanalyser av avsaknaden av åtgärder mot luftföroreningar och buller som påverkar och avgör hälsotillståndet i städerna i syfte att öka medvetenheten och för att välja den ekonomiskt mest ändamålsenliga offentliga politiken (7).

32.

Kommittén uppmuntrar initiativ som främjar samarbete mellan lokala och regionala myndigheter, hälsosektorn och natursektorn, och som syftar till att förbättra medborgarnas hälsa och välbefinnande genom att bidra till att medborgarna får ökad kontakt med naturen och regelbunden tillgång till naturområden i närområdet, främja regelbunden fysisk aktivitet och göra det möjligt att utnyttja naturområden för terapeutiska åtgärder vid sidan av andra hälsorelaterade behandlingar.

33.

Kommittén ställer sig mycket positiv till god praxis, såsom utmärkelsen Europas miljöhuvudstad och den nya europeiska solidaritetskåren, som kommer att erbjuda unga européer möjlighet att direkt bidra till förvaltningen av Natura 2000-områden genom frivilligarbete som ger dem ökad kontakt med naturen, ökar miljömedvetenheten samt utnyttjar naturens och den biologiska mångfaldens positiva hälsoeffekter.

34.

ReK uppmanar till att ta hänsyn till boendehälsan och boendeförhållandena samt hälsoaspekterna och säkerheten i samband med byggande och underhåll av offentliga byggnader som t.ex. skolor och förskolor, även i fråga om inomhusluft.

35.

ReK uppmanar till att ägna största möjliga uppmärksamhet åt vikten av en hälsosam kost med hjälp av tydliga riktlinjer som beaktar olika sammanhang och olika målgrupper (lämpliga menyer i skolmatsalar, personalmatsalar och sociala restauranger). I detta sammanhang välkomnar vi offentliggörandet av den tekniska rapporten om offentlig upphandling av hälsosamma livsmedel (Public Procurement of Food for Health) i skolorna, och rekommenderar alla lokala och regionala myndigheter som köper in livsmedel och livsmedelsrelaterade tjänster i eller till skolor att använda detta dokument som stöd för en bättre integrering av hälsa och nutrition i specifikationerna vid upphandling av livsmedel.

36.

ReK rekommenderar att man ska främja politik som syftar till att belöna miljöansvar i den produktiva sektorn, och som fokuserar på både producenter och produkter och även omfattar avfallssektorn.

37.

Kommittén rekommenderar att man särskilt fokuserar på att förebygga ätstörningar och skadlig konsumtion av alkohol och tobak samt andra beroenden och föreslår konkreta lösningar på lokal och regional nivå inte bara genom att främja innovativ forskning av hög kvalitet, utbyta evidens och uppgifter samt utvärdera regleringsåtgärder, utan också genom att vidta kontrollåtgärder och förebyggande åtgärder inriktade på offentliga utrymmen och platser.

38.

Att vara fysiskt aktiv är ett av de effektivaste sätten att förebygga icke-överförbara sjukdomar, bekämpa fetma och upprätthålla en hälsosam livsstil. Mot bakgrund av de allt starkare bevisen för att det föreligger ett positivt samband mellan motion och psykisk hälsa och de kognitiva processerna uppmanas de lokala och regionala myndigheterna att samla in och dela med sig av exempel på god praxis som kan inspirera, vägleda och uppmuntra dem att lära sig av varandra.

39.

ReK uppmanar kommissionen att stärka kommunernas och regionernas roll så att de kan föra en bättre politik för hälsofrämjande fysisk aktivitet i syfte att stimulera en kultur där fysisk aktivitet ingår i alla delar av medborgarnas liv, från skolan till arbetsplatsen till fritiden och transporterna, och reagera på rådets och Europaparlamentets uppmaningar på senare tid om att vidta åtgärder för att främja en sund livsstil.

40.

Vi upprepar behovet av att främja utbildning och kapacitetsuppbyggnad i fråga om hälsa i utbildningsinrättningar, eftersom det finns belägg för att hälsoutbildning i skolor är effektiv när det gäller att minska sådana beteenden bland unga som kan vara skadliga för deras hälsa.

41.

Kommittén stöder innehållet i den första rapporten om genomförande av rådets rekommendation om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer som antagits av kommissionen och som offentliggjordes i december 2016 (8). Vi rekommenderar att kommissionen fastställer som mål att minska kostnaderna för fysisk inaktivitet, som uppgår till mer än 80 miljarder euro per år i de 28 EU-länderna (9), genom att stärka arbetet med att främja fysisk aktivitet och förebygga stillasittande samt att stödja utveckling av indikatorer för uppföljning på både lokal och regional nivå och på EU-nivå.

42.

ReK ser mycket positivt på och uppmuntrar spridning av bästa praxis på lokal nivå såsom skapandet av förutsättningar för ett ökat antal gång- och cykelvägar för att främja gång och löpning och rörligheten i städer samtidigt som man ser till att de är tillräckligt säkra, användningen av offentliga grönområden som ”utomhusgym”, ett ökat antal timmar idrottsundervisning av högre kvalitet ”för alla” i skolorna och utnyttjandet av skolornas idrottslokaler för andra målgrupper utanför skoltid. Vi stöder initiativ som den årliga utnämningen av den europeiska idrottshuvudstaden och idrottsstäderna, ett evenemang som samordnas av ACES Europe, Europeiska idrottsveckan, som under 2017 har titeln ”Idrott och hälsa”, programmet Erasmus+ Sport och effektivare insatser till förmån för hälsofrämjande fysisk aktivitet.

43.

Kommittén konstaterar att den finansiella och ekonomiska krisen har fått allvarliga följder för de offentliga hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att tillhandahålla tjänster av tillräcklig kvalitet, även mot bakgrund av det ökade behovet som bland annat beror på en åldrande befolkning. ReK påminner om att IKT kan vara ett kraftfullt verktyg för att bibehålla en kostnadseffektiv och högkvalitativ hälso- och sjukvård, eftersom det möjliggör för personer i alla åldersgrupper att bättre ta hand om sin hälsa och livskvalitet, både i städer och på landsbygden.

44.

Kommittén föreslår att man i samarbete med kommissionen ska undersöka hur regionala och lokala förvaltningar kan uppmuntras att delta aktivt i nätverk såsom Smarta städer och borgmästaravtalet eller nätverk för förebyggande och hälsofrämjande åtgärder som stöds av WHO (WHO Healthy Cities Network, WHO Healthy Ageing Task Force, WHO Age-Friendly Cities Project, WHO Regions for Health Network, Schools for Health in Europe Network osv.), inom viktiga delar av flaggskeppsinitiativet ”Ett resurseffektivt Europa” (10), t.ex. biologisk mångfald och markanvändning, avfallshantering, vattenförvaltning och luftföroreningar.

45.

Ökat stöd bör ges till lokala initiativ för att informera medborgarna om program för primärprevention och uppmuntra dem att delta, med särskild tonvikt på livsstilssjukdomar, kroniska, smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar, som är den största risken för människors hälsa och utveckling i dag. Man bör också stödja vetenskapligt prövade program för sekundärprevention som riktar sig till medborgarna och inbegriper deltagande av institutioner och utbildningsanstalter.

46.

Ett kraftfullt samarbete bör inledas mellan kommuner, universitet, vårdföretag, forskningscentrum, företag, fackmän, frivilligorganisationer och samhällsorganisationer för att undersöka och övervaka faktorer för medborgarnas hälsa på stadsnivå, i syfte att skapa ett effektivare och mer lyhört flernivåstyre för att förbättra hälsopolitiken.

47.

ReK betonar att det åligger alla myndighetsnivåer och medborgarna själva att på ett betydande sätt bidra till att minska effekterna av överförbara sjukdomar, genom att främja och stimulera vaccinationsplaner, förebyggande åtgärder och en hälsosam livsstil. Man bör också studera vilken stadsmiljö som är mest lämplig för att informera och motivera medborgarna (vårdinrättningar, arbetsplatser, fritids- och idrottsanläggningar, virtuella platser såsom myndigheters webbplatser).

48.

ReK påpekar att bedömningen av den cirkulära ekonomins inverkan på hälsan än så länge varit tämligen begränsad. I genomförandet av och det fortsatta arbetet med kommissionens paket om den cirkulära ekonomin och i nationella projekt som främjar den cirkulära ekonomin bör man bedöma dess hälsoeffekter mer ingående, och dialogen mellan myndigheterna med ansvar för avfallshantering, miljöskydd och hälsoskydd bör stärkas (t.ex. i fråga om återvinning av avfall vid markarbeten, återanvändning av vatten osv.).

49.

ReK föreslår att främjande av välmående och hälsa inkluderas i lokala och regionala strategier. På så sätt kan man bidra till att denna aspekt beaktas i högre grad i olika sektorers beslutsfattande. Genomförandet kan övervakas t.ex. med en elektronisk rapport om välmående som innehåller indikatorer som fastställts på nationell nivå.