9.6.2017

Europeiska unionens officiella tidning

C 185/41

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster

(2017/C 185/07)

Föredragande:

Jácint HORVÁTH (HU–PES), ledamot, stadsfullmäktige, Nagykanizsa

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster, mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden

COM(2016) 287 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Skäl 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Direktivet hindrar inte medlemsstaterna från att vidta åtgärder mot audiovisuella medietjänster som riktas till medlemsstaten från tredjeland. Dessa audiovisuella medietjänster faller inte under principen om ursprungsland. I synnerhet utesluter direktivet inte möjligheten att föreskriva obligatorisk registrering för audiovisuella medietjänster från tredjeländer eller att tillämpa sanktioner på sådana medietjänster.

Motivering

Audiovisuella medietjänster som härrör från länder utanför Europeiska unionen kan orsaka allvarliga störningar i vissa medlemsstaters mediesystem och i det allmänna offentliga livet. För dessa tjänster gäller inte ursprungslandsprincipen. Det är inte nödvändigt att fastställa detta genom lagstiftning, men det underlättar en enhetlig tolkning av direktivet om man i skälen nämner medlemsstaternas frihet att vidta åtgärder mot dessa medietjänster.

Ändringsrekommendation 2

Skäl 9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att ge tittarna, inklusive föräldrar och minderåriga, möjlighet att fatta väl underbyggda beslut om det innehåll som de ska ta del av, bör leverantörer av audiovisuella medietjänster tillhandahålla tillräcklig information om innehåll som kan skada minderårigas fysiska, mentala eller moraliska utveckling. Detta kan t.ex. göras genom ett system av innehållsdeskriptorer som anger innehållets art. Innehållsdeskriptorer kan tillhandahållas i skriftlig, grafisk eller akustisk form.

Motivering

Ju fler sätt leverantören av audiovisuella medier märker innehållet på, desto tydligare och märkbarare blir det, och leverantören når således sitt mål på ett säkrare sätt.

Ändringsrekommendation 3

Skäl 17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Bestämmelsen att en produkt inte får framhävas otillbörligen har visat sig svår att tillämpa i praktiken. Den begränsar också användningen av produktplacering som per definition omfattar en viss grad av framträdande exponering för att kunna generera värde. De krav som avser program som innehåller produktplacering bör därmed inriktas på att tydligt informera tittarna om förekomsten av produktplacering och på att säkerställa det redaktionella oberoendet inte påverkas för leverantören av audiovisuella medietjänster.

Bestämmelsen att en produkt inte får framhävas otillbörligen har visat sig svår att tillämpa i praktiken. Den begränsar också användningen av produktplacering som per definition omfattar en viss grad av framträdande exponering för att kunna generera värde. De krav som avser program som innehåller produktplacering bör därmed inriktas på att på ett tydligt och lättillgängligt sätt informera tittarna om förekomsten av produktplacering och på att säkerställa det redaktionella oberoendet inte påverkas för leverantören av audiovisuella medietjänster.

Motivering

Europeiska regionkommittén anser det vara viktigt att inte bara innehållet i informationen, utan även tillgängligheten till denna, ger en entydig bild av att programmet innehåller produktplacering.

Ändringsrekommendation 4

Skäl 30

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Vad gäller reglering av online-innehåll har Europeiska unionen sedan andra hälften av 1990-talet lagt stor vikt vid icke-rättsliga medel (se särskilt rådets rekommendation av den 24 september 1998 om skydd av minderåriga och mänsklig värdighet samt Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och av människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster). Dessa instrument, särskilt telefonjourer, system för kontroll av ålder, klassificering av innehållet samt system för föräldrakontroll, är effektiva även i regleringen av innehåll som publiceras på plattformar för videodelning. Telefonjourer är ett viktigt och utbrett verktyg för skydd av minderåriga, med uppgift att möjliggöra för användarna att på ett lättillgängligt och enkelt sätt kunna lämna klagomål och vid lagbrott informera berörda myndigheter om detta. System för kontroll av ålder ger tillräckligt skydd särskilt i de fall där man kontrollerar åldern genom att använda uppgifter från en identitetshandling som endast är tillgänglig för myndiga personer, genom att en tillförlitlig tredje part intygar åldern eller genom att använda biometriska uppgifter. Klassificering av innehållet som görs av användarna själva (föräldrarna) eller av certifieringsorgan, med utgångspunkt i olika kriterier – våld, sexuella handlingar, spel om pengar, vulgärt tal etc. – gör det möjligt att kategorisera det innehåll som kan nås på plattformar för videodelning i olika kategorier, vilket i sin tur möjliggör en begränsning av tillgången till innehållet. System för föräldrakontroll gör det möjligt för föräldrarna att begränsa sina minderåriga barns tillgång till internet genom att skapa en lista med innehåll som är lämpligt för minderåriga eller genom att filtrera bort innehåll som är skadligt för minderåriga.

Motivering

Direktivets nya artikel 28a förpliktigar operatörerna av plattformar för videodelning att vidta lämpliga åtgärder för skydd av minderåriga och mot innehåll som uppmanar till hat. Som lämpliga åtgärder listas telefonjourer, system för kontroll av ålder, klassificering av innehållet samt system för föräldrakontroll. Innehållet i dessa åtgärder kan på grund av den snabba tekniska utvecklingen inte fastställas genom lagstiftning. Det skulle samtidigt kunna göra det lättare för både operatörerna och regleringsmyndigheterna att tolka direktivet på ett enhetligt sätt om direktivets skäl innehöll några förklarande meningar om dessa åtgärder.

Ändringsrekommendation 5

Skäl 38

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att införa skyldigheter för att säkerställa upptäckbarhet och tillgänglighet i fråga om innehåll av allmänintresse enligt definierade mål av allmänintresse, såsom mediapluralism, yttrandefrihet och kulturell mångfald. Sådana skyldigheter bör endast införas när det är nödvändigt för att uppnå allmänpolitiska mål som tydligt definieras av medlemsstaterna i enlighet med unionsrätten. I detta hänseende bör medlemsstaterna i synnerhet granska behovet av regleringsåtgärder mot resultaten av marknadskrafterna. Om medlemsstaterna beslutar att införa bestämmelser om upptäckbarhet bör de endast införa proportionerliga skyldigheter för företag som lyder under deras jurisdiktion, av legitima hänsyn till allmän ordning.

Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas möjlighet att införa skyldigheter för att säkerställa upptäckbarhet och tillgänglighet i fråga om innehåll av allmänintresse enligt definierade mål av allmänintresse, såsom mediapluralism, yttrandefrihet och kulturell mångfald. Sådana skyldigheter bör endast införas när det är nödvändigt för att uppnå allmänpolitiska mål som tydligt definieras av medlemsstaterna i enlighet med unionsrätten. I detta hänseende bör medlemsstaterna i synnerhet granska behovet av regleringsåtgärder mot resultaten av marknadskrafterna , brist på insyn i mediernas ägandeförhållanden, ägarkoncentrationen av medier och intressekonflikter . Om medlemsstaterna beslutar att införa bestämmelser om upptäckbarhet bör de endast införa proportionerliga skyldigheter för företag som lyder under deras jurisdiktion, av legitima hänsyn till allmän ordning.

Ändringsrekommendation 6

Artikel 1.5

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

5. Artikel 4 ska ändras på följande sätt:

[…]

d)	Punkt 7 ska ersättas med följande:

d)	Punkt 7 ska ersättas med följande:

”7. Medlemsstaterna ska främja samreglering och självreglering genom uppförandekoder som antas på nationell nivå inom de områden som samordnas genom detta direktiv i den utsträckning som deras rättsordningar tillåter. Dessa uppförandekoder ska utformas så att de godtas allmänt av de viktigaste aktörerna i de berörda medlemsstaterna. Uppförandekodernas mål ska klart och tydligt anges i dem. De ska omfatta regelbunden, öppenhetsbaserad och oberoende övervakning och utvärdering i förhållande till de eftersträvade målen. De ska omfatta en effektiv kontroll av efterlevnaden, inbegripet lämpliga effektiva och proportionerliga påföljder.

Utkast till unionsuppförandekoder enligt artiklarna 6a.3, 9.2 och 9.4 samt ändring eller utvidgning av befintliga unionsuppförandekoder ska lämnas till kommissionen av undertecknarna av dessa uppförandekoder.

Kommissionen får be Erga yttra sig om förslag till ändringar eller utvidgningar av uppförandekoderna. Kommissionen får offentliggöra dessa uppförandekoder såsom lämpligt .”

Kommissionen ska be Erga yttra sig om förslag till ändringar eller utvidgningar av uppförandekoderna. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppförandekoder.”

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 7

Artikel 1.7

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I artikel 5 ska följande led läggas till som led e:

”e)	Medieleverantörens verkliga ägare enligt artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism.”

Motivering

Informationen om vilka de fysiska eller juridiska personer som utövar betydande inflytande på tillhandahållandet av medietjänsterna och på medieleverantörens beslut, antingen i egenskap av ägare, genom rösträtt eller genom annan i avtal bestämd rätt, är av avgörande betydelse för genomförandet av direktivet. Ändringsförslaget syftar till att kunna identifiera dessa personer och organisationer med hänvisning till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism. Insyn i medieleverantörernas ägarstruktur är även en grundläggande förutsättning för mediefriheten.

Ändringsrekommendation 8

Artikel 1.10

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
10. Artikel 7 ska utgå.

Motivering

Artikel 7 stryks ur direktivet därför att förslaget till en europeisk rättsakt om tillgänglighet redan ålägger strängare gemensamma regler för leverantörer av medietjänster. Samtidigt har förslaget till en europeisk rättsakt om tillgänglighet som det hänvisas till inte antagits ännu, och en situation där bestämmelser om tillgänglighet stryks ur detta direktiv, samtidigt som den nya europeiska rättsakten om tillgänglighet ännu inte har antagits eller införlivats i medlemsstaternas lagstiftning, är inte önskvärd. Europeiska regionkommittén stöder inte strykningen av artikel 7 innan förslaget till en europeisk rättsakt om tillgänglighet har införlivats i varje medlemsstats lagstiftning.

Ändringsrekommendation 9

Artikel 1.11

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

11. Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

a)	Punkt 2 ska ersättas med följande:

a)	Punkt 1 e ska ersättas med följande: ”Audiovisuella kommersiella meddelanden för alkoholhaltiga drycker får inte vara särskilt riktade till minderåriga, ska undvika att minderåriga exponeras för dem och får inte uppmuntra överkonsumtion av sådana drycker.”

b)	Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna och kommissionen ska uppmuntra utveckling av uppförandekoder för självreglering och samreglering avseende olämpliga audiovisuella kommersiella meddelanden som åtföljer eller ingår i program där barn utgör en betydande del av tittarna och som avser livsmedel eller drycker som innehåller näringsämnen eller ämnen som har en näringsmässig eller fysiologisk effekt, särskilt fett, transfettsyror, salt/natrium och sockerarter, som enligt rekommendationerna inte bör utgöra en alltför stor del av den totala kosten.

”2. Medlemsstaterna och kommissionen ska uppmuntra utveckling av uppförandekoder för självreglering och samreglering avseende olämpliga audiovisuella kommersiella meddelanden som åtföljer eller ingår i eller omedelbart föregår eller följer på program där barn utgör en betydande del av tittarna och som avser livsmedel eller drycker som innehåller näringsämnen eller ämnen som har en näringsmässig eller fysiologisk effekt, särskilt fett, transfettsyror, salt/natrium och sockerarter, som enligt rekommendationerna inte bör utgöra en alltför stor del av den totala kosten.

Dessa uppförandekoder ska användas för att på ett effektivt sätt minska barns och minderårigas exponering för audiovisuella kommersiella meddelanden avseende mat och dryck som innehåller mycket salt, socker eller fett eller som på annat sätt inte är förenliga med dessa nationella eller internationella näringsriktlinjer. Uppförandekoderna bör föreskriva att audiovisuella kommersiella meddelanden inte ska betona de positiva näringsmässiga egenskaperna hos sådan mat och dryck.

Kommissionen och Erga ska uppmuntra utbyte av bästa praxis för själv- och samregleringssystem i unionen. När så är lämpligt ska kommissionen främja utvecklingen av unionsuppförandekoder.”

b)	Följande punkter ska läggas till som punkterna 3 och 4:

c)	Följande punkter ska läggas till som punkterna 3 och 4:

”3. Medlemsstaterna och kommissionen ska uppmuntra utveckling av uppförandekoder för självreglering och samreglering avseende olämpliga audiovisuella kommersiella meddelanden avseende alkoholhaltiga drycker. Dessa uppförandekoder bör användas för att på ett effektivt sätt minska minderårigas exponering för audiovisuella kommersiella meddelanden avseende alkoholhaltiga drycker.

4. Kommissionen och Erga ska uppmuntra utbyte av bästa praxis för själv- och samregleringssystem i unionen. Om så är lämpligt ska kommissionen främja utvecklingen av unionsuppförandekoder.”

Motivering

Utvidgning av tillämpningsområdet för skyddet av minderåriga.

Ändringsrekommendation 10

Artikel 1.15

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
15 Artikel 13 ska ersättas med följande:	15 Artikel 13 ska ersättas med följande:
”Artikel 13	”Artikel 13
1. Medlemsstaterna ska se till att leverantörer av audiovisuella medietjänster på begäran under deras jurisdiktion säkerställer att europeiska produktioner utgör minst 20 % av deras kataloger och att dessa framhävs.	1. Medlemsstaterna ska se till att leverantörer av audiovisuella medietjänster på begäran under deras jurisdiktion säkerställer att minst 20 % av den sammanlagda programtiden utgörs av europeiska produktioner i deras kataloger och att dessa framhävs genom att de placeras synbart i deras katalog och genom att det säkerställs att de är lätta att hitta .
[…]	[…]
5. Medlemsstaterna ska frångå kraven i punkterna 1 och 2 för leverantörer med låg omsättning eller liten publik eller om leverantörerna är småföretag eller mikroföretag. Medlemsstaterna får också frångå kraven i de fall då de skulle vara opraktiska eller omotiverade med tanke på arten av eller ämnet för den audiovisuella medietjänsten på begäran.”	5. Medlemsstaterna ska frångå kraven i punkterna 1 och 2 för leverantörer , inbegripet lokala myndigheter som äger audiovisuella medier, med låg omsättning eller liten publik , lokala eller regionala leverantörer av medietjänster, eller om leverantörerna är småföretag eller mikroföretag. Medlemsstaterna får också frångå kraven i de fall då de skulle vara opraktiska eller omotiverade med tanke på arten av eller ämnet för den audiovisuella medietjänsten på begäran.”

Motivering

Tillägget i punkt 1 syftar till att precisera direktivet.

Vad gäller tillägget i punkt 5 räknas t.ex. lokala tv-kanaler inte som små- och mikroföretag i vissa medlemsstater, eftersom de ägs av kommunen. Dessa kan räknas som medelstora eller stora företag och det är därför lämpligt att urskilja dem i uppräkningen.

Ändringsrekommendation 11

Artikel 1.16

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
16. I artikel 20.2 ska första meningen ersättas med följande:	16. I artikel 20.2 ska första meningen ersättas med följande:
”Sändningar av filmer producerade för tv (med undantag för tv-serier och dokumentärer), biograffilmer och nyhetsprogram får avbrytas av tv-reklam och/eller teleshoppinginslag en gång varje tablålagd period på minst 20 minuter.”	”Sändningar av filmer producerade för tv (med undantag för tv-serier och dokumentärer), biograffilmer och nyhetsprogram får avbrytas av tv-reklam och/eller teleshoppinginslag en gång varje tablålagd period på minst 30 minuter.”

Motivering

Enligt det gällande direktivet får sändningar av filmer producerade för tv (med undantag för tv-serier och dokumentärer), biograffilmer och nyhetsprogram avbrytas av tv-reklam och/eller teleshoppinginslag en gång varje tablålagd period på minst 30 minuter. Europeiska regionkommittén rekommenderar inte att gränsen på 30 minuter förkortas, eftersom det i stor grad försämrar njutbarheten av framför allt biograffilmer och ytterligare försämrar tittarupplevelsen.

Ändringsrekommendation 12

Artikel 1.17

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

17. Artikel 22 ska ersättas med följande:

Artikel 22

Tv-reklam och teleshopping för alkoholhaltiga drycker ska uppfylla följande kriterier:

a)	Den får inte rikta sig särskilt till minderåriga och ska undvika att minderåriga exponeras för den och får, i synnerhet, inte skildra minderåriga som intar dessa drycker.

b)	Den får inte sändas under, omedelbart före eller omedelbart efter ett program med koppling till ett idrottsevenemang. Denna regel ska börja gälla fem (5) år efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv.

c)	Den får inte förknippa alkohol med förbättrad fysisk prestation eller med bilkörning.

d)	Den får inte ge intryck av att alkohol bidrar till social eller sexuell framgång.

e)	Den får inte göra gällande att alkohol har terapeutiska egenskaper eller att den är ett stimulerande eller lugnande medel eller ett medel för att lösa personliga konflikter.

f)	Den får inte ge en positiv bild av alkohol eller ge en negativ bild av nykterhet eller återhållsamhet.

g)	Den får inte framhålla en hög alkoholhalt som en positiv egenskap hos dryckerna.

Motivering

Vetenskapliga rön visar ett samband mellan exponering för alkoholreklam och ökad alkoholkonsumtion bland ungdomar. Idrottsevenemang måste betraktas som program som riktar sig till barn. Ett förbud mot alkoholreklam är därför nödvändigt, samtidigt som man måste ta hänsyn till gällande kort- och medelfristiga sponsoravtal.

Ändringsrekommendation 13

Artikel 1.19

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
19. Följande kapitel IXa ska införas:	19. Följande kapitel IXa ska införas:
”KAPITEL IXa – BESTÄMMELSER SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ VIDEODELNINGSPLATTFORMSTJÄNSTER	”KAPITEL IXa – BESTÄMMELSER SOM ÄR TILLÄMPLIGA PÅ VIDEODELNINGSPLATTFORMSTJÄNSTER
Artikel 28a	Artikel 28a
1. […]	1. […]
7. Kommissionen och Erga ska uppmuntra leverantörer av videodelningsplattformar att utbyta bästa praxis om samregleringssystem i unionen. När så är lämpligt ska kommissionen främja utvecklingen av unionsuppförandekoder.	7. Kommissionen och Erga ska uppmuntra leverantörer av videodelningsplattformar att utbyta bästa praxis om samregleringssystem i unionen. Kommissionen ska främja utvecklingen av unionsuppförandekoder , särskilt genom att utarbeta och offentliggöra modeller för sådana koder.
[…]	[…]

Motivering

Självförklarande.

Ändringsrekommendation 14

Artikel 1.21

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
21. Artikel 30 ska ersättas med följande:	21. Artikel 30 ska ersättas med följande:
”Artikel 30	”Artikel 30
1. […]	1. […]
6. Medlemsstaterna ska se till att den oberoende nationella regleringsmyndigheten har separat årlig budget. Denna budget ska offentliggöras. Medlemsstaterna ska också se till att de nationella regleringsmyndigheterna har tillräckliga finansiella resurser och personalresurser för att kunna utföra de uppgifter som de anförtrotts och att de aktivt deltar i och bidrar till Erga.	6. Medlemsstaterna ska se till att den oberoende nationella regleringsmyndigheten har separat årlig budget. Denna tillräckligt detaljerade budget ska offentliggöras. Medlemsstaterna ska också se till att de nationella regleringsmyndigheterna har tillräckliga finansiella resurser och personalresurser för att kunna utföra de uppgifter som de anförtrotts och att de aktivt deltar i och bidrar till Erga.
7. Medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva mekanismer på nationell nivå som ger varje användare eller leverantör av medietjänster eller videoplattformar som påverkas av den nationella regleringsmyndighetens beslut rätt att överklaga beslutet till en besvärsinstans. Besvärsinstansen ska vara fristående från de parter som berörs av överklagan.	7. Medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva mekanismer på nationell nivå som ger varje användare eller leverantör av medietjänster eller videoplattformar som påverkas av den nationella regleringsmyndighetens beslut rätt att överklaga beslutet till en besvärsinstans. Besvärsinstansen ska vara fristående från de parter som berörs av överklagan.
Denna instans, som bör vara en domstol, ska ha den kompetens som är nödvändig för att den effektivt ska kunna utföra sina uppgifter. Medlemsstaterna ska säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till ärendet i sak och att det finns ett effektivt förfarande för överklagan.	Denna instans, som bör vara en domstol, ska ha den kompetens som är nödvändig för att den effektivt ska kunna utföra sina uppgifter. Medlemsstaterna ska säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till ärendet i sak och att det finns ett effektivt förfarande för överklagan.
I väntan på utgången av överklagandet ska den nationella regleringsmyndighetens beslut fortsätta att gälla, såvida inte interimistiska åtgärder beviljas i enlighet med nationell lagstiftning.”	I väntan på utgången av överklagandet ska den nationella regleringsmyndighetens beslut fortsätta att gälla, såvida inte interimistiska åtgärder beviljas i enlighet med nationell lagstiftning.”
	8. De nationella regleringsmyndigheternas faktiska oberoende, särskilt med avseende på punkt 2 första meningen, ska övervakas och utvärderas i enlighet med artikel 4.1 d i rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter på kommissionens begäran. Inom ramen för denna bedömning, som ska göras vartannat år, ska de nationella regleringsmyndigheternas arbetssätt och verksamhet undersökas, i samarbete med bredast möjliga urval av berörda parter. Vilka kriterier som ska ligga till grund för analysen ska fastslås av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter efter offentligt samråd. Resultaten av bedömningen ska offentliggöras.

Motivering

Punkt 6: De offentliggjorda budgetarna måste innehålla tillräckligt omfattande och detaljerade uppgifter för att kunna ge en korrekt bild av den oberoende nationella regleringsmyndighetens inkomster och utgifter. En tillräckligt detaljerad budget kan garantera att den oberoende nationella regleringsmyndigheten uppfyller kraven på insyn.

Punkt 8 (ny): De organisatoriska och finansiella föreskrifterna i artikel 30 är viktiga garantier för de nationella regleringsmyndigheternas oberoende. Uppfyllandet av kriterierna i artikel 30.2 första meningen gäller dock endast regleringsmyndigheternas faktiska agerande, beslut och transparenta verksamhet. Med hänsyn till detta finns det ett behov av att utforma ett kontrollsystem på unionsnivå som skulle analysera inte bara regleringsmyndigheternas arbetssätt och den lagstiftning som är tillämplig på dem, utan också deras verksamhet, och sedan offentliggöra dessa bedömningar. Baserat på bedömningarna skulle man ha tillgång till objektiva uppgifter och således kunna jämföra om lagstiftningen i de olika medlemsstaterna säkerställer den nivå av oberoende som är nödvändig för att garantera mediepluralism, kulturell mångfald, konsumentskydd, den inre marknaden och rättvis konkurrens enligt punkt 2.

Bedömningarnas karaktär och djup kräver att man vid utförandet av dem tar hänsyn till erfarenheterna, kunskaperna och synpunkterna hos bredast möjliga urval av statliga aktörer samt aktörer inom media, det civila samhället och den akademiska världen.

Resultaten av övervakningen har inga direkta rättsliga följder. De kan emellertid ge kommissionen information som eventuellt kan påvisa brister i genomförandet av artikel 30 och således ligga till grund för överträdelseförfaranden.

Ändringsrekommendation 15

Artikel 1.22

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

22. Följande artikel ska införas som artikel 30a:

”Artikel 30a

1. Den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga) inrättas härmed.

2. Den ska bestå av nationella oberoende regleringsmyndigheter på området audiovisuella medietjänster. Dessa ska företrädas av cheferna eller av utsedda företrädare på hög nivå från den nationella regleringsmyndighet som har det huvudsakliga ansvaret för tillsynen över audiovisuella medietjänster, eller om det inte finns någon nationell regleringsmyndighet, av andra företrädare som väljs genom deras förfaranden. En företrädare för kommissionen ska delta i gruppens möten.

3. Erga ska ha följande uppgifter:

a)	Ge råd till och bistå kommissionen i dess arbete för att säkerställa ett enhetligt genomförande i alla medlemsstater av den rättsliga ramen för audiovisuella medietjänster.

a)	Ge råd till och bistå kommissionen i dess arbete för att säkerställa ett enhetligt genomförande i alla medlemsstater av den rättsliga ramen för audiovisuella medietjänster.

Ge råd till och bistå kommissionen när det gäller alla frågor avseende audiovisuella medietjänster inom kommissionens behörighetsområde. Om det är motiverat för att ge kommissionen råd om vissa frågor, får gruppen konsultera marknadsaktörer, konsumenter och slutanvändare för att samla nödvändig information.

c)	Säkerställa ett utbyte av erfarenheter och bästa praxis avseende tillämpningen av den rättsliga ramen för audiovisuella medietjänster.

c)	Säkerställa ett utbyte av erfarenheter och bästa praxis avseende tillämpningen av den rättsliga ramen för audiovisuella medietjänster.

d)	Samarbeta och ge sina medlemmar den information som behövs för tillämpningen av detta direktiv, i synnerhet när det gäller artiklarna 3 och 4.

d)	Samarbeta och ge sina medlemmar den information som behövs för tillämpningen av detta direktiv, i synnerhet när det gäller artiklarna 3 och 4.

e)	När kommissionen så begär, yttra sig om de frågor som avses i artiklarna 2.5 b, 6a.3, 9.2 och 9.4 och om alla frågor som rör audiovisuella medietjänster, i synnerhet vad gäller skyddet av minderåriga och uppmaning till hat.”

e)	När kommissionen så begär, yttra sig om de frågor som avses i artiklarna 2.5 b, 6a.3, 9.2 och 9.4 och om alla frågor som rör audiovisuella medietjänster, i synnerhet vad gäller skyddet av minderåriga och uppmaning till hat.

Se till att erfarenheter och bästa praxis utbyts när det gäller utveckling av mediekompetens, med särskild hänsyn till de oberoende nationella regleringsmyndigheternas verksamhet när det gäller stöd, forskning, upplysning, samordning och bedömning, samt de olika formerna av samarbete mellan de nationella regleringsmyndigheterna, leverantörerna av medietjänster och utbildningsorganen. ”

4. Kommissionen ska ges befogenhet att genom en genomförandeakt anta Ergas arbetsordning.

Motivering

Utveckling av mediekompetens bör fastställas som en målsättning, då den är nödvändig för att uppnå direktivets mål att skapa ett regelverk som svarar på utmaningarna i det digitala mediesystemet. Medlemsstaterna har gjort stora framsteg i utvecklingen av mediekompetens. Att dela med sig av resultaten kan effektivt främja utvecklingen av de använda verktygen och metoderna, samt utarbetandet av lösningar på europeisk nivå.

I flera medlemsstater är medieregleringsmyndigheterna viktiga aktörer i utvecklingen av mediekompetens. De deltar bland annat i forskning som ligger till grund för utvecklingen, ger finansiellt stöd åt program som har som målsättning att utveckla mediekompetens och bidrar genom kampanjer för att öka medvetenheten till en högre nivå av mediekompetens. De kan dessutom ha en viktig roll i koordinationen mellan berörda parter och branscher, samt i mätningen och utvärderingen av uppnådda resultat. Utbyte av erfarenheter och bästa praxis ger en djupare och effektivare roll för medieregleringsmyndigheterna på området utveckling av mediekunskap.

Utvecklingen av mediekompetens är en gemensam uppgift för de oberoende nationella regleringsorganen, leverantörerna av medietjänster och utbildningsorganen. Genom direktivet måste samarbetet mellan dessa stimuleras, utan att man överskrider regleringsbefogenheten.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

Europeiska regionkommittén välkomnar översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster samt att kommissionen funnit flera av de förslag som Europeiska regionkommittén gjorde i sitt yttrande om ämnet från 2015 intressanta.

Kommittén välkomnar ändringen av undantagen från ursprungslandsprincipen, vilket gör det möjligt att ta hänsyn till mållandets intressen genom ett klarare och enklare tillvägagångssätt.

Kommittén beklagar samtidigt att det nya direktivet inte tar hänsyn till den regionala dimensionen i den grad som Europeiska regionkommittén rekommenderat, trots att det skulle bidra till att främja de europeiska kulturella identiteterna, internationella samproduktioner inom EU och kreativa innovationer på lokal nivå.

Kommittén vidhåller att lokala och regionala förvaltningar måste involveras i genomförandet av direktivet, eftersom dessa organ är mycket viktiga aktörer inom audiovisuella medietjänster. I flera medlemsstater är vissa av dessa ägare av medietjänsteföretag, som därför riskerar att falla utanför kategorin små- och mikroföretag.

Kommittén betonar att de nationella regleringsmyndigheternas oberoende av offentliga myndigheter, den audiovisuella branschens aktörer och politiska partier är en hörnsten för den europeiska audiovisuella medieregleringen som varje medlemsstat måste värna om till varje pris, och det är den viktigaste garantin för mångsidig information och en pluralistisk mediemarknad på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

Kommittén välkomnar att det reviderade direktivets tillämpningsområde även omfattar plattformar för videodelning, som spelar en allt större roll bland de audiovisuella medieleverantörerna.

Kommittén uttrycker oro för att den föreslagna reglering som ska vara tillämplig på plattformar för videodelning inte klargör de situationer där det inte ligger i leverantörens intresse att etablera sig i EU men där denne gör sin tjänst tillgänglig även för den europeiska befolkningen.

Kommittén uppmärksammar att ett av de segment som blir allt större på marknaden för audiovisuella medietjänster är vidareförsäljning av innehåll utan egen infrastruktur (”over the top”-tjänster), som för närvarande inte omfattas av tydliga rättsliga ramar, och uppmanar kommissionen att vid framtida regleringar av medie- och kommunikationsbranschen, framför allt vid översynen av regleringen av elektronisk kommunikation, fästa uppmärksamhet vid att klargöra den juridiska situationen inom detta segment.

Kommittén vill återigen göra kommissionen uppmärksam på språkliga och kulturella minoriteter som är förhindrade att ta del av audiovisuella medietjänster på sitt eget språk.

10.

Kommittén framhåller att man inom ramen för Ergas olika förfaranden bör ta hänsyn till de regionala aspekterna på vissa regleringsfrågor och till territorialprinciper.

Skydd av minderåriga

11.

Kommittén ställer sig positiv till att det reviderade direktivet förstärker och harmoniserar skyddet av minderåriga på det sätt som tidigare rekommenderats. Kommittén begär återigen att det ska införas ytterligare incitament som främjar innehåll som är speciellt utformat och avpassat för barn, samt att man ska främja partnerskap i digital miljö mellan audiovisuella operatörer och utbildningsväsendet.

Mediekompetens

12.

Kommittén upprepar hur viktigt det är att utveckla nytt innehåll för utbildning om media, särskilt nya medier.

13.

Kommittén framhåller att man måste avsätta mer resurser på att utveckla mediekompetensen så att de audiovisuella medietjänsterna inte blir alltför homogena, utan reflekterar olika ekonomiska, handelsmässiga och kulturella aspekter på regionala särdrag och strukturer.

Mediefrihet och mediepluralism

14.

Kommittén är oroad över att kommissionen i förslaget till reglering inte tar upp insyn i mediernas ägandeförhållanden, ägarkoncentrationen av medier och intressekonflikter, som alla har en stor inverkan på mediepluralism och mediefrihet.

Konsumentskydd

15.

Kommittén ställer sig positiv till att ändringen av direktivet omfattar mer flexibla bestämmelser om reklamtid, samt att även icke-linjära medieleverantörer nu omfattas av regleringen.

Främjande av europeiska produktioner

16.

Kommittén håller med om att små- och mikroföretag inte bör tvingas bidra finansiellt till produktionen av europeiska verk. Samtidigt uppmärksammar kommittén dock kommissionen på att många lokala och regionala tv-bolag som sänder ut program på egna webbsidor i form av audiovisuella medietjänster på begäran inte ingår i denna kategori.

17.

Kommittén ställer sig positiv till att det reviderade direktivet, vad gäller medietjänster på begäran, garanterar lika villkor för de europeiska produktionerna, och att dessa måste utgöra minst 20 % av sådana leverantörers utbud.

18.

Kommittén betonar att det, vad gäller medietjänster på begäran, inte är tillräckligt att det på leverantörer av tjänster på begäran har ställts ett krav om minst 20 %, utan man måste se till att dessa produktioner är lätta att hitta och därigenom lättillgängliga för användarna.

Subsidiaritet och proportionalitet

19.

Kommittén betonar att förslaget visserligen verkar vara förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, men att minimiharmoniseringen och samarbetsmekanismerna måste bibehållas, och därför måste de föreslagna bestämmelserna om nationella regleringsmyndigheter lämna tillräckligt med utrymme för nationellt, regionalt och lokalt beslutsfattande.

Bryssel den 7 december 2016.

Markku MARKKULA

Europeiska regionkommitténs ordförande