13.6.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 204/165

P8_TA(2016)0359

Metoder för att på bästa sätt ta till vara små och medelstora företags potential att skapa arbetstillfällen

Europaparlamentets resolution av den 15 september 2016 om metoder för att på bästa sätt ta till vara små och medelstora företags potential att skapa arbetstillfällen (2015/2320(INI))

(2018/C 204/20)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och särskilt artiklarna 173 och 49,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

—	med beaktande av ”Small Business Act” (COM(2008)0394),

—	med beaktande av kommissionens meddelande om EU-lagstiftningens ändamålsenlighet (COM(2013)0685),

—	med beaktande av kommissionens handlingsplan för företagande 2020,

—	med beaktande av kommissionens meddelande En åtgärdsplan för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering (COM(2011)0870),

—	med beaktande av kommissionens meddelande Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

—	med beaktande av investeringsplanen för Europa,

—	med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2012 om att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2013 om att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen (3),

—	med beaktande av direktivet om sena betalningar (direktiv 2011/7/EU),

—	med beaktande av EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI),

—	med beaktande av EU:s program för forskning och innovation (Horisont 2020),

—	med beaktande av EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 april 2014 om Topp 10-samrådet och om att minska EU-regelbördan för små och medelstora företag (4),

—	med beaktande av kommissionens rapport Att minska regelbördan för små och medelstora företag – Anpassning av EU:s regler till småföretagens behov (COM(2011)0803),

—	med beaktande av kommissionens rapport Annual Report on European SMEs 2013/2014 – A Partial and Fragile Recovery,

—	med beaktande av Eurofounds rapport från januari 2013 Born global: The potential of job creation in new international businesses,

—	med beaktande av Eurofounds rapport från 2013 Public policy and support for restructuring in SMEs,

—	med beaktande av Eurofounds rapport från 2016 ERM:s årsrapport för 2015: Jobbskapande i små och medelstora företag,

—	med beaktande av Eurofounds rapport från 2012 Public measures to support self-employment and job creation in one-person and micro enterprises,

—	med beaktande av Eurofounds rapport från 2011 SMEs in the crisis: Employment, industrial relations and local partnership,

—	med beaktande av Eurofounds rapport från 2011 Employee representation at establishment level in Europe,

—	med beaktande av Eurofounds rapport från 2014 Social dialogue in micro and small companies,

—	med beaktande av kommissionens enkät om tillgång till finansiering för små och medelstora företag (SAFE),

—	med beaktande av kommissionens Annual Report on European SMEs 2014/2015 – SMEs start hiring again,

—	med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning, initiativ för grön sysselsättning: Ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2012 om små och medelstora företag: konkurrenskraft och affärsmöjligheter (7),

—	med beaktande av kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag,

—	med beaktande av Eurobarometerundersökningen från 2015 Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises,

—	med beaktande av OECD:s rapport från 2015 Financing SMEs and Entrepreneurs 2015 – An OECD Scoreboard,

—	med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för regional utveckling (A8-0248/2016), och av följande skäl:

Små och medelstora företag (under 2014 fanns det 22,3 miljoner (8) sådana med verksamhet inom EU) skapar fler arbetstillfällen än andra företag inom den privata sektorn och står för omkring två tredjedelar av sysselsättningen i den privata sektorn i EU. Företagare samt små och medelstora företag ger ett viktigt bidrag till social och ekonomisk tillväxt och utveckling i EU. Stöd till små och medelstora företag bidrar till att bekämpa arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten i Europa, som ligger på 8,9 respektive 19,4 % (9). Antalet arbetslösa – ungefär 23 miljoner personer 2015 – är fortfarande historiskt högt.

B.	Under 2014 gav små och medelstora företag ett stort bidrag till sysselsättningsökningen, upp till 71 % i det icke-finansiella näringslivet.

Skapandet av arbetstillfällen i små och medelstora företag påverkas av ett antal inre och yttre faktorer, och bland de yttre faktorerna finns nödvändiga villkor som hanterbar konkurrens (däribland från multinationella företag och den svarta ekonomin), hanterbara administrativa bördor och övergripande produktionskostnader, samt tillgång till finansiering och kompetenta arbetstagare.

D.	Aktuell forskning från Eurofound visar att de små och medelstora företag som tenderar att skapa arbetstillfällen ofta är unga, innovativa, internationellt aktiva, belägna i storstadsområden och drivna av kompetenta chefer, och har omfattande tillväxt- och investeringsstrategier.

E.	Små och medelstora företag är viktiga för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, och samtidigt bidrar de till en smartare tillväxt som är hållbar och har plats för alla. Små och medelstora företag spelar en viktig roll på regional nivå, särskilt i landsbygdsområden.

F.	Trots att 90 % av den globala tillväxten sker utanför EU har bara 13 % av de små och medelstora företagen bedrivit internationell verksamhet utanför EU.

G.	De små och medelstora företagen har olika egenskaper runt om i EU, d.v.s. i fråga om storlek och påverkan på de nationella ekonomierna. Det finns historiska orsaker till dessa skillnader.

Det råder kompetensbrist och skillnader i fråga om kompetens runt om i EU, och utvandringen av utbildad arbetskraft sker mestadels från de stater som blev medlemmar vid utvidgningen 2004 och från euroområdets krisländer till andra medlemsstater, vilket skapar randområden med brist på kompetenta arbetstagare på grund av fenomenet kompetensflykt.

I.	Trots reglerna för den inre marknaden kvarstår betydande skillnader runt om i Europeiska unionen när det gäller regelverken för små och medelstora företag, i synnerhet sett till hur säkra de kan vara på regelverkens framtida utveckling och på regelverkens juridiska kvalitet i största allmänhet.

J.	Företrädarna för små och medelstora företag pekar på höga arbetskraftskostnader som ett av de främsta hindren för att skapa arbetstillfällen, och förväntar sig minskningar av dessa kostnader. Arbetskraftskostnaderna har påvisats vara högst i överreglerade och byråkratiserade system.

K.	Små och medelstora företag har större svårigheter att anpassa sig till regelverket än större företag, på grund av sin mer blygsamma storlek.

Arbetstagarrepresentationen och dialogen mellan arbetsmarknadens parter är inte lika utbredd i små och medelstora företag som i stora företag, och fackföreningarna i vissa länder prioriterar att försöka öka arbetstagarrepresentationen i små och medelstora företag, exempelvis genom att försöka uppmuntra till inrättande av företagsnämnder i sådana företag (10).

Den sociala och solidariska ekonomin sysselsätter över 14 miljoner människor, vilket motsvarar omkring 6,5 % av arbetstagarna i EU. EU:s sociala och solidariska ekonomi består av två miljoner företag, vilket motsvarar 10 % av alla företag i EU. Sociala företag har visat sig motståndskraftiga under den ekonomiska krisen.

N.	Små och medelstora företag förlorar färre arbetstillfällen i tider av ekonomisk kris, och framför allt kooperativ inom industri och tjänster har uppvisat bättre motståndskraft sedan krisen 2008 än andra företag i samma sektorer.

O.	Ombildningar av företag till arbetstagarkooperativ är en väl fungerande form av företagsöverlåtelser, med bevisat höga överlevnadstal (11).

P.	Alltför många lediga tjänster tillsätts inte på grund av arbetskraftens låga flyttningsbenägenhet och eftersom vissa utbildningssystem inte lämpar sig för dagens arbetsmarknad.

Den gröna sektorn var en av de främsta nettoskaparna av arbetstillfällen i Europa under lågkonjunkturen, och små och medelstora företag med en långsiktig plan för att verka i den gröna ekonomin skapar arbetstillfällen som är mer motståndskraftiga mot de nuvarande yttre faktorerna i den globaliserade ekonomin (12).

R.	Uppgifter om avtalsupplägg och arbetsorganisation i små och medelstora företag brukar vara svåra att få tag på.

Enligt Eurofound är arbetsförhållandena, däribland arbetstiderna, i många länder ofta mer flexibla och informellt upplagda i små och medelstora företag än i större företag. De inledande effekterna av krisen verkar ha medfört en ökning av den befintliga ”interna” flexibiliteten, då organisationerna försöker hantera omväxlande yttre omständigheter och behov.

T.	ECB hävdar att statsskuldskrisen ökade bankernas finansieringskostnader i euroområdets krisländer, vilka sedan fördes vidare till små och medelstora företag i form av högre utlåningsräntor eller mindre lån.

U.	EU:s budget bör användas till att stödja skapandet av långtidssysselsättning i kvalificerade arbeten med hög kvalitet, liksom till små och medelstora företags potential att skapa anständiga och hållbara arbetstillfällen.

Tillgång till finansiering är fortfarande ett av de största hindren för att små och medelstora företag ska kunna uppkomma och växa, särskilt när det gäller företag inom den sociala ekonomin. Detta beror bland annat på att det inte finns tillräckligt mångsidiga former av kapitalinstrument och riskkapital i unionen, något som ett företag ju behöver för att kunna växa.

Av historiska skäl ser man i vissa samhällen rätt negativt på företagare, något som i en del fall också återspeglas i regeringarnas diskriminerande behandling av sektorn för små och medelstora företag jämfört med t.ex. den fördelaktiga miljö som i dessa länder skapas för utländska investeringar, i synnerhet från multinationella företag.

X.	De ojämna villkoren mellan multinationella företag och små och medelstora företag är också en följd av vinstöverföringar till medlemsstater eller tredjeländer som anses som skatteparadis.

Y.	Kommissionens studier ger ingen detaljerad bedömning av hur det kommande transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) kan komma att påverka små och medelstora företag i olika medlemsstater.

Sysselsättningsskapande potential och kvalificerad arbetskraft

Europaparlamentet påminner om att 99 % av de europeiska företagen är små och medelstora företag, och att de därmed utgör ryggraden i EU:s ekonomi.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna och kommissionen, för att skapa bättre förutsättningar för skapandet av sysselsättning av god kvalitet inom sektorn för små och medelstora företag, måste hantera följande problem, som förekommer i olika proportioner i olika medlemsstater och regioner: Kompetensunderskott, otillräcklig bedömning av vilka färdigheter som kommer att behövas i framtiden, kompetensglapp, kompetensflykt, onödiga lagstiftningsbördor och rättslig osäkerhet inom alla områden, otillräcklig dialog mellan arbetsmarknadens parter, begränsad tillgång till finansiering och offentlig upphandling, svag innovationskapacitet, dålig tillgång till ny teknik, otillräckligt stöd till små och medelstora företag inom den offentliga investeringspolitiken, den svarta ekonomin och bedrägerier, samt de multinationella företagens privilegierade ställning.

Europaparlamentet anser att om ovannämnda strukturella problem skulle åtgärdas skulle det bland annat skapa en mer rättvis konkurrens och innebära att fler ekonomiska aktörer betalade in sociala avgifter och bidrog till skattebasen, så att medlemsstaterna fick råd med en sysselsättningsfrämjande politik, främst för små och medelstora företag, och så att en rättvis konkurrens mellan medlemsstaterna och rättvisare villkor på marknaden skulle säkerställas.

Europaparlamentet betonar att det behövs ett regelverk som uppmuntrar investeringar av ett slag som samtidigt skapar hållbar tillväxt och kvalitativa arbetstillfällen.

Europaparlamentet konstaterar att bland annat arbetskostnaderna, såsom en del av kostnaderna för företagens verksamhet, påverkar små och medelstora företags sysselsättningsskapande potential och kan påverka konkurrenskraften. Parlamentet betonar i detta sammanhang att skattebördan bör flyttas från arbetskraften till andra skattekällor med en mindre negativ inverkan på sysselsättning och tillväxt, samtidigt som en tillräcklig social trygghet säkerställs.

Europaparlamentet betonar dock att arbetarskydd på hög nivå måste uppnås och att minskningen av arbetslösheten inte bör ske genom lägre arbetskostnader till följd av försämrat arbetarskydd. Parlamentet varnar dessutom för att sänkta löner och inskränkta rättigheter för arbetstagarna skulle kunna leda till ökad kompetensflykt och minskad anställningstrygghet, vilket betyder brist på kvalificerad arbetskraft för små och medelstora företag, samtidigt som det ger upphov till otrygghet i Europa. Parlamentet anser att en flexiblare arbetsmarknad inte bör leda till sämre arbetarskydd, eftersom detta inte ökar de små och medelstora företagens sysselsättningsskapande potential.

Europaparlamentet anser att den onödiga akademiseringen av vissa yrken inte bidrar till att åtgärda problemet med kompetensbrist i små och medelstora företag. Parlamentet anser att yrkesutbildning, och särskilt varvad yrkesutbildning som drivs i samarbete med små och medelstora företag, bör ges mer offentligt stöd. Parlamentet betonar att den varvade utbildningen är ett viktigt instrument för att minska ungdomsarbetslösheten, och efterlyser stöd till små och medelstora företag som utbildar ungdomar till kvalificerade yrkesmän och på så sätt väsentligt bidrar till ungdomars integration på arbetsmarknaden och i samhället. Parlamentet påpekar att ett varvat utbildningssystem som används i en medlemsstat inte kan kopieras blint till en annan medlemsstat.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja utvecklingen av en stark företagarkultur genom att ta med hithörande färdigheter i yrkesutbildningen.

Europaparlamentet anser att lärlingsprogram inom små och medelstora företag bör främjas av medlemsstaterna, bland annat genom skattemässiga och finansiella incitament samt med hjälp av ramar för kvaliteten där också lämpligt arbetarskydd ska ingå. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag har mycket specifika kompetensbehov. Parlamentet påminner om att man här också måste uppmuntra till program för varvad utbildning och till kombination av möjligheterna till utbildning och till praktik, eftersom dessa spelar en viktig ekonomisk och social roll såsom redskap för främjande av lika möjligheter för alla medborgare.

10.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla samarbetsformer som involverar förvaltningen på alla nivåer, näringslivet (däribland företag som är kopplade till den sociala ekonomin), fackföreningar, undervisningsinstitutioner och andra parter, i syfte att anpassa sina utbildningssystem så att de uppmärksammar diskrepansen mellan å ena sidan kompetens/kvalifikationer och å andra sidan arbetsmarknadens behov, i synnerhet behoven de hos små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar till att uppmuntra till mer informell utbildning, däribland arbetsplatsanknuten utbildning och kunskapsutbyte mellan personal.

11.

Europaparlamentet betonar företagens, däribland de små och medelstora företagens och mikroföretagens, roll i att samarbeta med politiska beslutsfattare och arbetsmarknadens parter för att omvandla utbildningssystemen och yrkesutbildningsprogrammen i Europa, både när det gäller undervisningsmetoder och utformning av läroplaner, för att starkare betona utvecklandet av 2000-talets arbetskompetens: i synnerhet digitala kunskaper, kritiskt tänkande, problemlösning och lagarbete. Parlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av konkreta erfarenheter från verkliga livet.

12.

Europaparlamentet framhåller vikten av att undanröja kompetensunderskottet för innovativa små och medelstora företag. Parlamentet anser att kommissionen måste fokusera på att underlätta relevant utbildning som kan bidra till att undanröja kompetensunderskottet vad gäller den IKT-kompetens som innovativa små och medelstora företag oundgängligen behöver.

13.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, för att skapa balans mellan tillgång och efterfrågan i anställningssammanhang, bör reformera sina utbildningssystem för att ta hänsyn till att vi fått ett nytt socialt sammanhang, genom att det blivit viktigt med undervisning i och inlärning av ett eller flera språk, samt till följd av teknisk innovation.

14.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla lämplig utbildning och se till att lärare fortlöpande kan vidareutveckla sig inom yrket, för att främja moderna undervisningsmetoder samt utvecklingen av färdigheter och kompetens som lämpar sig för 2000-talet.

15.

Europaparlamentet uppmanar till att extra åtgärder också vidtas för att integrera generationen över 50 år på arbetsmarknaden, i näringslivet eller inom utbildningen, i syfte att förebygga långvarig arbetslöshet och risken för socialt utanförskap för denna kategori av arbetstagare och deras familjer.

16.

Europaparlamentet anser att små och medelstora företag har en viktig roll att spela för att skapa gröna jobb. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare investeringar i små och medelstora företags potential att förvandla ekologiska utmaningar till affärsmöjligheter.

17.

Europaparlamentet erkänner den växande betydelsen av egenföretagande och mikroföretag, som är av avgörande betydelse för att stärka innovation och entreprenörskap. Parlamentet är dock oroat över det växande fenomenet med falskt egenföretagande i EU, som inte bör sägas bidra på något positivt sätt till det växande antalet mikroföretag, utan som snarare ger bristande anställningstrygghet, oförmånliga arbetsvillkor och minskat socialt skydd eller inget socialt skydd alls, vartill det undergräver bilden av företagande, vilket försätter många människor i utsatta situationer och därmed ger upphov till nya sociala problem som måste hanteras.

18.

Europaparlamentet betonar att den administrativa regelbördan är oproportionerligt mycket högre för egenföretagare och mikroföretag än för större företag. Parlamentet anser i detta avseende att alla åtgärder som gäller ”falska egenföretagare” måste vara tydligt målinriktade och inte får lägga några onödiga administrativa bördor på den enskilde.

19.

Europaparlamentet är oroat över de otrygga arbetsförhållandena för ett stort antal egenföretagare och deras stigande fattigdomsnivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja samarbetsnätverk för mikroföretag och småföretag i kooperativ form (t.ex. kooperativ för enskilda tillverkare, kooperativ för frilansare, kooperativ för små och medelstora företag, aktivitets- och sysselsättningskooperativ) eftersom dessa nätverk avsevärt stärker hållbarheten och sysselsättningspotentialen för de medverkande enheterna.

20.

Europaparlamentet noterar den investeringsplan för Europa som har utformats för att skapa nya arbetstillfällen och främja innovation, och hoppas att den europeiska portalen för investeringsprojekt ska bli en överskådlig förteckning över investeringsbara projekt i EU som ska hjälpa investerare att se de möjligheter som finns, för att gynna finansiering av små och medelstora företags och nystartade företags utveckling och på snabbast och effektivast möjliga sätt minska arbetslösheten och främja långsiktig sysselsättning. Parlamentet uppmanar därför till att olika kategorier enligt lämpliga avgränsningar inkluderas i den europeiska portalen för investeringsprojekt, så att små och medelstora företag samt nystartade företag till fullo kan dra nytta av dess funktion.

21.

Europaparlamentet påminner om att EU har åtagit sig att stärka sin industriella bas, genom att fastställa ett mål om att industrins produktion ska utgöra minst 20 % av EU:s BNP senast 2020, vilket bör ökas till 30 % senast 2030. Parlamentet anser att detta är en viktig förutsättning för att sysselsättningsläget i Europa effektivt ska kunna förbättras.

22.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av framåtsyftande lagstiftning och underlättande av processer mot bakgrund av den snabba utvecklingen i den kunskapsintensiva och oerhört innovativa sektorn för små och medelstora företag, däribland sociala företag och kooperativt företagande, under framhävande av dess roll i smart specialisering samt med beaktande av EU-agendan för städer och med blicken riktad mot Amsterdampakten samt rollen för nätverks- och paraplystrukturer som det europeiska innovationspartnerskapet.

23.

Europaparlamentet noterar att små och medelstora företag i medlemsstater som inte har offentliga investeringsbanker kan vara missgynnade jämfört med företag i länder med fungerande offentligägda investeringsbanker, eftersom en bedömning av samhällsintresset inte är en prioritering för privata bankinstitut.

24.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att lagar om små och medelstora företags lika möjligheter att delta i offentlig upphandling efterlevs.

25.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja bildandet och utvecklingen av kooperativa företag, eftersom de erfarenhetsmässigt visat sig vara kriståligare och mindre utsatta för nedskärningar än genomsnittsföretaget, och skapar arbetstillfällen som håller hög kvalitet och inte utlokaliseras. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att hålla parlamentet underrättat om vilka konkreta åtgärder som hittills vidtagits för att trygga tillgången till finansiering för kooperativ och sociala företag.

26.

Europaparlamentet anser att EU:s politik och den nationella politiken inte bara bör vara inriktad på nygrundande av små och medelstora företag och på skapande av nya arbetstillfällen i små och medelstora företag, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta stödja företagsöverlåtelser som ett verktyg för att behålla befintliga arbetstillfällen i små och medelstora företag som riskerar att få stänga ner. Parlamentet uppmanar till främjande av att företag ombildas till arbetstagarägda kooperativ, vilket är en väl fungerande typ av företagsöverlåtelse.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning involvera medlemsstaterna samt lokala och regionala myndigheter, inrättningar för utbildning och yrkesutbildning på högskolenivå, sammanslutningar inom det civila samhället, företag, fackföreningar och finansinstitut för att EU:s finansieringskällor (t.ex. Efsi, ESF, Eruf, Cosme, Horisont 2020 och Erasmus+) ska utnyttjas fullt ut, såsom ett bidrag till att svårigheterna med att få information, rådgivning och finansiering, som är några av de största hindren för små och medelstora företags tillväxt och för deras sysselsättningsskapande potential, ska kunna övervinnas. Parlamentet betonar dessutom betydelsen av gränsöverskridande program för främjande av små och medelstora företag inom ramen för det europeiska forskningsinitiativet Eureka, för att underlätta samarbetet mellan små och medelstora företag och forskningsinstitutioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre samordna de olika finansieringsinstrumenten för små och medelstora företag.

28.

Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att utbildningen och informationen om dessa möjligheter hittills har varit nästan obefintliga i förhållande till de verkliga behoven och till den mångfald av möjligheter som dessa fonder kan erbjuda.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta med nationella kontaktpunkter för att utveckla bestämda och ändamålsenliga marknadsföringskampanjer, utformade enbart för små och medelstora företag, och instrumentet ”snabbspår till innovation” som ingår i Horisont 2020-programmet.

30.

Europaparlamentet uppmanar små och medelstora företag (inklusive mikroföretag) samt lokala och regionala myndigheter att dra full nytta av befintliga möjligheter att kombinera de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och Efsi, med hänsyn tagen till att detta är två instrument som kompletterar varandra. Parlamentet rekommenderar att ESI-fonderna och Efsi kombineras i tematiska investeringsplattformar för flera olika medlemsstater, och uppmanar kommissionen och EIB-gruppen att öka ansträngningarna att upprätta dessa plattformar för att främja EIB-gruppens produkter och förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering.

31.

Europaparlamentet understryker att det behövs ökade investeringar i forskning, innovation, kvalificerad yrkesutbildning och utveckling, såsom stimulans till de europeiska små och medelstora företagens kvalitativa tillväxt och sysselsättningsskapande potential. Parlamentet betonar att 75 miljarder euro öronmärkts för delen för små och medelstora företag i Efsi. Parlamentet välkomnar det framgångsrika genomförandet av finansieringen till små och medelstora företag inom ramen för Efsi bland de godkända projekten hittills.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 finna ett sätt att till fullo kompensera att Efsis budget minskats inom ramen för anslagen till programmet Horisont 2020, med tanke på dess viktiga roll för ekonomisk utveckling och sysselsättningsskapande, särskilt för små och medelstora företag.

33.

Europaparlamentet välkomnar att man börjat använda finansieringsinstrument till stöd för små och medelstora företag, men anser att bidragsfinansieringen bör bibehållas där den är avgörande och nödvändig för att främja innovation, utveckling och forskning som är avgörande för sysselsättningsskapandet och för Europas framtida ekonomiska framgång.

34.

Europaparlamentet uppmanar med kraft både medlemsstaterna och kommissionen att, i samband med ett helhetsgrepp på stödet till små och medelstora företag, göra betydande framsteg med ytterligare förenkling av EU-finansieringen fram till 2017 när det gäller projektansökningar, projektförvaltning och övervakning/kontroll av projekt, särskilt genom införande av ett enhetligt EU-omfattande och elektroniskt förfarande för offentlig upphandling, fullständig e-sammanhållning, samordnad riskprincipsbaserad granskning, minskning av uppgifts- och informationskrav samt undanröjande av nationell överreglering genom omfattande optimering av regelverket. Parlamentet framhåller emellertid behovet av att säkerställa en god balans mellan å ena sidan förenkling och å andra sidan spårning och bekämpning av oegentligheter, exempelvis bedrägeri. Parlamentet ber kommissionen lägga fram förslag till lagstiftningsändringar av förordningarna om sammanhållningspolitiken under halvtidsöversynen, i syfte att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag, särskilt för nystartade företag som vill växa. Parlamentet erinrar om att europeisk e-upphandling, öppenhet och minskning av de administrativa utgifterna enligt kommissionens beräkningar skulle kunna möjliggöra besparingar på hela 50 miljarder euro per år.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, innan den inleder en fullödig debatt med parlamentet om den framtida budgetramen och om sammanhållningspolitiken under perioden efter 2020, genomföra de kvantitativa studier som behövs om konsekvenserna av politiken och instrumenten till stöd för små och medelstora företag, vilket skulle möjliggöra ett förberedande arbete genom uppföljning av resultaten och en utvärdering av deras effektivitet i förhållande till effektiviteten hos andra åtgärder som inte riktar sig till företag under en viss storlek.

36.

Europaparlamentet understryker betydelsen av tillgång till stödjande finansieringsåtgärder från EU och till elektroniska allmänna tjänster för små och medelstora företag belägna i mindre stadsområden och på landsbygden, vilket höjer deras sysselsättningspotential och bidrar till ekonomisk utveckling av områden som löper risk att avfolkas.

37.

Europaparlamentet uppmanar de små och medelstora företagen att övervinna klyftan mellan könen på arbetsmarknaden när det gäller bland annat sysselsättning och löner, genom att tillhandahålla eller ge stöd till barnomsorg, ledighet för anhörigvård och flexibla arbetstider för omsorgsgivare, samt att säkerställa lika lön för kvinnor och män för lika arbete.

38.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att lokal infrastruktur för barnomsorg tillhandahålls, för att underlätta föräldrars åtkomst till arbetsmarknaden.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka utbildningen i IKT och vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, så att både dagens och framtidens arbetskraft får den e-kompetens som behövs. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att stödja program av typ öppna kurser på nätet, som ger e-kompetens till arbetslösa unga, och uppmuntra detsamma för generationen över 50 år/aktiva äldre.

40.

Europaparlamentet understryker behovet av målinriktade incitament för nystartade företag, små och medelstora företag och mikroföretag för att underlätta start och drift av dessa företag, och dessutom behovet av att underlätta rekrytering av en kvalificerad arbetskraft och utbildningen av anställda.

41.

Europaparlamentet anser att man ytterligare måste öka rörligheten inom unionen i fråga om lärlings- och yrkesutbildningar.

42.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, de regionala regeringarna, utbildningsinstitutionerna och arbetsmarknadens parter att skapa möjligheter för unga att få kunskaper i entreprenörskap, samt för bättre erkännande och validering av informell utbildning och informella färdigheter. Parlamentet betonar också betydelsen av mentorskap för unga företagare och för små och medelstora företag på ett tidigt stadium, för att fler företag och arbetstillfällen ska klara sig och leva vidare.

43.

Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att hantverksmästardiplomet måste bibehållas.

44.

Europaparlamentet välkomnar programmet Erasmus för unga företagare, som hjälper unga företagare att få den kunskap och de nyttiga färdigheter som krävs för att starta och/eller framgångsrikt driva ett företag. Parlamentet anser att sådana program bör få ytterligare stöd av medlemsstaterna och kommissionen, för att programmet ska bli bättre känt bland målgrupperna och för att fler unga människor ska få hjälp med att utveckla sina företag och lyckas med dem.

45.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta sådan lagstiftning som gynnar och stöder att unga människor får anställning i små och medelstora företag eller sporras till eget företagsgrundande, bland annat genom att de får bättre tillgång till information och skräddarsydd rådgivning och lättare kan få ta del av låne- och finansieringsupplägg, samt genom att det inrättas gemensamma kontaktpunkter. Parlamentet anser att sådana ramar även bör omfatta främjandet av praktikprogram för studenter så att de kan samla sina första praktiska erfarenheter i ett litet eller medelstort företag, och samtidigt tillförsäkras ett adekvat socialskydd.

46.

Europaparlamentet påpekar att åtgärder bör vidtas för att underlätta erkännandet av kvalifikationer och examensbevis i hela Europa, inklusive examensbevis och elektronisk certifiering såsom den som ges av storskaliga öppna nätkurser, samt valideringen av informellt lärande för att möjliggöra för fackfolk att bidra med sitt kunnande och sina färdigheter i hela Europa.

47.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens lagförslag om företagsinsolvens, inklusive tidig omstrukturering och en andra chans, som ska hantera rädsla för misslyckanden och säkerställa att företagare får en andra chans.

48.

Europaparlamentet understryker att det i Europa finns en lång tradition av företags sociala ansvarstagande och att socialt ansvarsfulla företag än i dag föregår med gott exempel. Parlamentet betonar att små och medelstora företag kan spela en viktig roll i att säkerställa en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt.

Gynnsam och stabil rättslig miljö

49.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undvika överreglering som hindrar företagens konkurrenskraft och sysselsättningsskapande potential. Parlamentet anser att borttagande av onödig regelbörda och administrativ börda, i kombination med att det utvecklas en sund och hållbar lagstiftning, bl.a. genom systematisk användning av testet för små och medelstora företag, och effektivt genomförande i alla medlemsstater, är rätta vägen att gå för att sänka kostnaderna för små och medelstora företag, inklusive arbetskostnaderna, i syfte att öka deras sysselsättningsskapande potential. Parlamentet betonar att detta inte får undergräva arbetarskyddet.

50.

Europaparlamentet anser att ett gynnsamt och stabilt regelverk, som bland annat innefattar att reglerna ska vara klara och tydliga i sig, är absoluta förutsättningar för hållbara nya arbetstillfällen av god kvalitet i små och medelstora företag. Parlamentet anser att denna rättssäkerhet bland annat måste omfatta avtalsrätt, skatterätt och sociallagstiftning, arbetarskydd liksom skattebestämmelser, rättssäkerhet och effektiva förfaranden. Parlamentet anser att en stabil rättslig miljö bäst uppnås genom en fortlöpande medverkan från arbetsmarknadens parter i beslutsprocessen.

51.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta att om bördan av administrativa krav upplevs som oskäligt tung av små och medelstora företag bör man systematiskt överväga åtgärder för att minimera denna börda och dessa hinder, samtidigt som de anställda garanteras ett fullgott hälso- och säkerhetsskydd. Parlamentet betonar här att särskilda hinder kräver skräddarsydda lösningar, där det tas hänsyn till den stora mångfalden bland små och medelstora företag.

52.

Europaparlamentet betonar betydelsen av en effektiv, flexibel och lyhörd offentlig förvaltning i medlemsstaterna som gynnar små och medelstora företag för att främja värden förknippade med entreprenörskap, underlätta tillväxten för små och medelstora företag och göra det möjligt för dem att nå sin fulla potential att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta ett effektivt utbyte av bästa praxis bland medlemsstaterna om de olika regelverken för små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang nätverket av företrädare för små och medelstora företag (SME envoys), vars roll är att förbättra samrådsprocessen med nationella små och medelstora företag och samarbetet mellan EU-länderna. Parlamentet uppmuntrar också till samarbete mellan små och medelstora företag och lokala myndigheter samt utbildningssektorn, eftersom det kan bidra till att företagskluster och företagskuvöser skapas och således öka den sysselsättningsskapande potentialen hos dessa företag. Parlamentet uppmuntrar små och medelstora företag att gå med i organisationer som kan företräda dem och göra deras röster hörda på nationell och europeisk nivå, vilket ju multinationella företag oftast brukar göra. Parlamentet uppmuntrar också sammanslutningar för små och medelstora företag att ge bättre stöd till de små och medelstora företagen och att spela en starkare roll som pålitlig arbetsmarknadspart.

54.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över de regler som berör små och medelstora företag och att fullständigt tillämpa principen att ”tänka småskaligt först” för att avlägsna de omotiverade bördor som små och medelstora företag konfronteras med och åstadkomma rättssäkerhet och säkerhet om beskattningen, eftersom det är en förutsättning för stabil sysselsättning av hög kvalitet.

55.

Europaparlamentet betonar vikten av att uppfylla förhandsvillkoret när det gäller ”Small Business Act”, i syfte att bidra till en förbättring av miljön och de administrativa förfarandena för företagsutveckling och entreprenörskap samt utnyttjandet av finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag.

56.

Europaparlamentet anser att den inneboende ojämlikheten mellan små och medelstora företag och de multinationella företagen bör avhjälpas för att de små och medelstora företagen ska kunna börja använda ytterligare resurser i kombination med offentliga investeringar till att skapa arbetstillfällen med god kvalitet.

57.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom beskattning ge incitament till tillväxt och uppkomst av affärsänglar, såddkapitalfonder och sektorer för marknadsaktörer i ett tidigt skede.

58.

Europaparlamentet påpekar de olikheter och den brist på balans som råder mellan olika regioner när det gäller små och medelstora företags tillgång till finansiering från nationella investeringsbanker, EU-finansierade program och andra privata och offentliga finansieringsinstitutioner. Parlamentet kräver att alla små och medelstora företag på likvärdiga betingelser ska kunna få finansiering från EU-stödda finansieringsinstrument via förmedlare, varvid tyngdpunkten särskilt bör förläggas till mindre utvecklade, fattigare och mera avlägsna eller isolerade regioner, som har allvarliga problem med avfolkning och/eller gles befolkning, samt till länder som befunnit sig i finansiellt och ekonomiskt trångmål.

59.

Europaparlamentet anser att man endast genom att underlätta tillgången till finansiering via korrektionsfaktorn för små och medelstora företag kan åstadkomma en stabil ekonomisk situation som främjar tillväxt och således skapar arbetstillfällen.

60.

Europaparlamentet betonar att mikrokrediter, som främst vänder sig till mikroentreprenörer och missgynnade personer som vill bli egenföretagare, spelar en central roll för att övervinna hinder för tillgång till traditionella banktjänster. Parlamentet skulle välkomna initiativ för smart förenkling för att bedömningarna av projekt som behöver mikrofinansiering ska bli effektivare. Parlamentet skulle även välkomna åtgärder för ansvarsutkrävande som riktar sig till finansförmedlare och som inte medför orimliga bördor eller kostnadsökningar.

61.

Europaparlamentet belyser risker för betalningsoförmåga och konkurs som hotar små och medelstora företag vid sena betalningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att direktivet om sena betalningar ska efterlevas. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att överväga lämpliga finansieringsmekanismer, såsom bankgarantier.

62.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa den europeiska ramförordningen för att underlätta skapandet av alleuropeiska marknader för gräsrotsfinansiering och gräsrotsinvestering.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta värdepapperiseringen av lån till mikroföretag och små och medelstora företag för att öka deras tillgängliga kredit.

64.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra den rättsliga ramen för sociala företag.

65.

Europaparlamentet erkänner att man måste beakta situationen för mikroföretag och småföretag, liksom deras speciella behov och svårigheter, i samband med att arbetsmiljöåtgärder genomförs på företagsnivå. Parlamentet betonar att åtgärder till förmån för ökad medvetenhet, utbyte av god praxis, samråd, användarvänliga handledningsböcker och nätplattformar är ytterst viktiga för att små och medelstora företag samt mikroföretag effektivare ska kunna följa arbetsmiljölagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och medlemsstaterna att fortsätta med utvecklingen av praktiska redskap och riktlinjer som stöder, underlättar och förbättrar de små och medelstora företagens och mikroföretagens uppfyllande av kraven i fråga om arbetsmiljö.

66.

Europaparlamentet välkomnar införandet av EU-Oshas OiRA (det interaktiva onlineverktyget för riskbedömning), liksom av andra e-verktyg i medlemsstaterna, som underlättar riskbedömning och syftar till att främja laglydnad och en kultur av förebyggande åtgärder, framför allt i mikroföretag och småföretag. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att använda EU:s anslag till arbetsmiljöåtgärder i allmänhet och i synnerhet till utveckling av e-verktyg, för att stödja små och medelstora företag.

67.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av den strategiska ramen ta fortsatt hänsyn till den särskilda karaktären och situationen för små och medelstora företag samt mikroföretag, för att hjälpa dessa företag att bättre uppnå målen i fråga om arbetsmiljö.

68.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid behov och inom ramen för den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer, anta en differentierad strategi för att förbättra klimatet för små och medelstora företag med hänsyn till de landsspecifika förhållandena och EU-regionernas specifika strukturella skillnader, till förmån för större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att fokusera på små och medelstora företag, framför allt mikroföretag.

69.

Europaparlamentet noterar att tematiskt mål nr 3 – ”att öka konkurrenskraften hos SMF” – har lett till att medlemsstater inkluderat ett fokus på att stärka små och medelstora företags tillväxt och sysselsättningsskapande potential i de operativa programmen. Parlamentet betonar att varken framtida oväntade EU-omfattande kriser eller större initiativ bör resultera i en minskning av åtagandena eller betalningarna rörande tematiskt mål nr 3 och relevanta instrument under rubrik 1b i EU:s allmänna budget. Parlamentet är medvetet om att små och medelstora företag har ont om eget kapital och framhåller därför att försenade fakturabetalningar inom ramen för sammanhållningspolitiken därför bör minimeras för att minska risken för obestånd. Parlamentet uppmanar följaktligen kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare påskynda utbetalningstakten till förmån för små och medelstora företag.

70.

Europaparlamentet påpekar att både årsrapporten om europeiska små och medelstora företag 2014/2015 och den årliga tillväxtöversikten för 2016 visar regionala skillnader i små och medelstora företags förutsättningar och andra olikheter som medlemsstaterna bör ta tag i ordentligt före programperiodens slut, tillsammans med insatser för att främja små och medelstora företags internationalisering genom att undanröja icke-tariffära handelshinder.

71.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstater med begränsad decentralisering av förvaltningen av EU-medel att se till att en större del av den administrativa kapaciteten med avseende på tekniskt stöd och lokala och regionala stödsystem – däribland förbättrad tillgång till finansierings- och informationslösningar – för små och medelstora företag (inklusive mikroföretag) överförs till lokala myndigheter, eftersom detta kommer att möjliggöra mer regionalt balanserade resultat och utnyttjandegrader, särskilt i mindre utvecklade regioner.

72.

Europaparlamentet understryker att det behövs stöd till företagsutvecklare och företagskuvöser, så att nystartade företag kan bli ett viktigt verktyg för att skapa varaktiga arbetstillfällen och för att bibehålla företagens interna potential genom att avråda från ”försäljning av en viktig idé” enbart i vinstsyfte.

73.

Europaparlamentet påpekar att det är viktigt att underlätta tillträdet till den inre marknaden genom att avlägsna de omotiverade administrativa hinder som kvarstår, samt genom att bekämpa illojal konkurrens, snedvridningar av marknaden, falskt egenföretagande och ”brevlådeföretag”. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lika villkor för tillträde till sina nationella marknader för små och medelstora företag, framför allt vid tillhandahållandet av gränsöverskridande tjänster. Parlamentet välkomnar här den starka tonvikten på små och medelstora företag i strategin för den inre marknaden 2015 och uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att följa upp positiva initiativ med specifika och konkreta åtgärder för små och medelstora företag.

74.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta gynnsamma rättsliga ramar för företagsgrundande, såsom ett av sätten att komma åt den svarta ekonomin, som är till särskilt stor skada för små och medelstora företag, och att göra fullt bruk av det nyinrättade forumet mot odeklarerat arbete. Parlamentet är medvetet om att den ekonomiska recessionen och åtgärder som genomförts i många medlemsstater bidragit till den svarta ekonomins tillväxt.

75.

Europaparlamentet är fast övertygat om att det kommer att bli omöjligt att integrera flyktingar på arbetsmarknaden utan ett aktivt, handfast stöd från mikroföretag och små och medelstora företag inom EU.

76.

Europaparlamentet betonar att det är av yttersta vikt att flyktingar får omfattande språkundervisning. Parlamentet betonar att denna undervisning måste påbörjas så tidigt som möjligt och att arbetsrelaterade språkkunskaper är oumbärliga för att flyktingar ska kunna integreras i företag.

77.

Europaparlamentet framhåller att det behövs ytterligare insatser och incitament för att uppmuntra och göra det lättare för personer inom utsatta grupper att grunda små och medelstora företag, bland dem sociala företag och mikroföretag, samt för att bekämpa diskriminering inom detta område. Parlamentet betonar att den livslånga utvecklingen av färdigheter samt rådgivning är viktiga verktyg för att säkerställa lika möjligheter Parlamentet anser att lämpliga myndigheter i medlemsstaterna måste tillhandahålla små och medelstora företag stöd och rådgivning om integration av utsatta grupper på arbetsmarknaden.

78.

Europaparlamentet begär att mikroföretag och små och medelstora företag inte på något sätt bör åläggas att lämna icke-finansiell information om sitt frivilliga sociala agerande. Parlamentet betonar att ett sådant krav skulle medföra orimligt höga administrativa kostnader och äventyra företagens sociala åtaganden i stället för att främja dem.

79.

Europaparlamentet understryker att parlamentet i sin resolution av den 6 februari 2013 (13) om företagens sociala ansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) principiellt klargjorde att välgörenhetsverksamhet inom ramen för företagens sociala ansvar i ett fritt samhälle inte får göras till en skyldighet. Parlamentet är fast övertygat om att människors givmildhet minskar om socialt ansvarstagande görs till en skyldighet för företag.

80.

Europaparlamentet understryker att bemanningsbranschen är av särskild betydelse för små och medelstora företag och att man måste anlägga ett nyanserat betraktelsesätt på den.

Lika villkor

81.

Europaparlamentet noterar att EU:s konkurrenspolitik i vissa fall kan ge fördelar mestadels till större marknadsaktörer för vilka stordriftsfördelar är ett mer typiskt drag än för små och medelstora företag. Parlamentet betonar här att EU:s konkurrensregler måste garantera likvärdiga förutsättningar för små, medelstora och stora företag, för att uppväga att små och medelstora företag saknar stordriftsfördelar, så att de kan internationalisera sig och deras potential för sysselsättningsskapande kan stimuleras, framför allt mot bakgrund av nya internationella handelsavtal.

82.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas offentliga organ som tillhandahåller tjänster att de därvid klart ska begränsa sig till sina lagstadgade områden, så att de inte genom sin skattemässiga särställning snedvrider konkurrensen för små och medelstora företag.

83.

Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företag över hela Europa kännetecknas av en mångfald av företagsmodeller och juridiska former och att de alla, även aktörer inom den sociala ekonomin, bör garanteras likvärdiga förutsättningar.

84.

Europaparlamentet anser att små och medelstora företags ojämlika marknadstillträde och tillgång till information, rådgivning, allmännyttiga tjänster, kvalificerad arbetskraft och finansiering i hela EU är till skada för deras möjligheter att skapa arbetstillfällen och beror på ett antal strukturella skillnader i fråga om företagens storlek och resultat. Parlamentet anser därför att dessa skillnader bör beaktas när EU:s konkurrenspolitik och den inre marknadens funktion utvärderas.

85.

Europaparlamentet anser att bilden av små och medelstora företag som attraktiva arbetsgivare tack vare goda arbets- och anställningsvillkor, är en viktig konkurrensfördel när det gäller rekryteringen av kvalificerad personal.

86.

Europaparlamentet anser att lagstiftning tjänar ett allmänt intresse och har som syfte att nå flera mål, bland annat att upprätta en konkurrensutsatt och rättvis marknad, skydda arbetstagare, skydda hälsa och säkerhet, främja innovation och skydda miljön. Parlamentet betonar därför att det måste finnas ett tydligt och effektivt regelverk som inte medför onödiga byråkratiska bördor för små och medelstora företag då de tillämpar det.

87.

Europaparlamentet konstaterar att multinationella företag i regioner med fokus på att locka till sig utländska direktinvesteringar i vissa fall kan förmånsbehandlas i juridiskt hänseende. Parlamentet anser att förmånsbehandlingen av multinationella företag bör utredas för att minska dess eventuella negativa inverkan på små och medelstora företag, säkerställa likvärdiga förutsättningar för små och medelstora företag och förbättra deras möjlighet att skapa arbetstillfällen. Parlamentet konstaterar också att många små och medelstora företag startas för att stödja multinationella företag och deras anställda med produkter och tjänster i leverantörskedjan. Parlamentet betonar man i dessa fall noga måste övervaka att arbetstagares rättigheter efterlevs och välkomnar även OECD:s initiativ för att främja öppenhet i det internationella beskattningssystemet och efterlyser ett snabbt införande av BEPS-åtgärderna.

88.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta principen om att inkomstskatt ska betalas på den ort där inkomsterna genereras samt andra åtgärder som ska motverka multinationella företags vinstförflyttning för att säkerställa likvärdiga förutsättningar för dem och små och medelstora företag, och på så sätt stärka deras sysselsättningsskapande potential.

89.

Europaparlamentet konstaterar att ett förbättrat ramverk för reglering och effektiv brottsbekämpning kan hjälpa till att hantera den svarta ekonomin och skatteflykt.

90.

Europaparlamentet anser att handelsavtal med tredjeländer bör beakta EU-regionernas specifika strukturella skillnader vad gäller sektorn för små och medelstora företag i hela unionen och utvärdera deras effekt på sysselsättningsmöjligheterna samt på arbetstagarnas rättigheter och på löneläget inom denna sektor.

91.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma vilka konsekvenser det föreslagna TTIP-avtalet och beviljandet av status som marknadsekonomi för Kina kommer att få för antalet arbetstillfällen och deras kvalitet i sektorn för små och medelstora företag i samtliga medlemsstater. Parlamentet betonar att en sådan konsekvensbedömning bör innehålla en fördjupad analys av vilka typer av små och medelstora företag och sektorer som skulle kunna drabbas.

92.

Europaparlamentet noterar möjligheterna med den digitala inre marknaden. Parlamentet betonar dock behovet av en utvärdering av de potentiella nackdelarna, fördelarna och utmaningarna för små och medelstora företag vad gäller deras tillväxt och sysselsättningsskapande potential i de olika medlemsstaterna, samt av konsekvenserna för arbetstagare och socialförsäkringssystem. Parlamentet föreslår att kommissionen skapar de förutsättningar som krävs för att små och medelstora företag ska kunna anpassa sig och gradvis övergå till den digitala inre marknaden.

93.

Europaparlamentet anser att man genom att främja digitaliseringen av den offentliga sektorn (e-förvaltning) och öka tillgången till bredband i avlägsna områden skulle minska de små och medelstora företagens etablerings- och driftskostnader, så att de därmed ytterligare kan öka sin potential att skapa sysselsättning.

94.

Europaparlamentet uppmuntrar små och medelstora företag att främja distansarbete och ”smartworking”, som är effektiva verktyg för att minska företagens materialkostnader och samtidigt ger arbetstagarna möjlighet att på bästa sätt förena arbete och familjeliv.

95.

Europaparlamentet välkomnar de informationsportaler som framför allt riktar sig till små och medelstora företag, såsom portalen ”Finansiering” på webbplatsen Ditt Europa, och uppmanar kommissionen att förbättra dem och göra dem mera tillgängliga och interaktiva. Parlamentet belyser särskilt vikten av att effektivt leverera den nya gemensamma digitala ingången, som nämns i strategin för den inre marknaden, som en kontaktpunkt på webben med all relevant information och tjänster kopplade till den inre marknaden.

o o

96.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 81.

(2) EUT C 24, 22.1.2016, s. 2.

(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0394.

(4) Antagna texter, P7_TA(2014)0459.

(5) Antagna texter, P8_TA(2015)0321.

(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0264.

(7) EUT C 68 E, 7.3.2014, s. 40.

(8) Årsrapport om europeiska små och medelstora företag 2014/2015 (http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/performance-review/index_en.htm)

(9) Uppgifter från februari 2016 (http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/7225076/3-04042016-BP-EN.pdf/e04dadf1-8c8b-4d9b-af51-bfc2d5ab8c4a)

(10) Eurofounds rapport från 2011 Employee representation at establishment level in Europe.

(11) Publikation från CECOP (2013) Business Transfers to Employees under the Form of a Cooperative in Europe.

(12) Antagna texter, P8_TA(2015)0264.

(13) EUT C 24, 22.1.2016, s. 33.