16.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 101/19

—

med beaktande av artikel 2, 3, 6 och 21 i fördraget om Europeiska unionen,

—

med beaktande av artiklarna 11, 153, 191, 207 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artiklarna 12, 21, 28, 29, 31 och 32 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av kommissionens meddelande Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

—

med beaktande av slutsatserna från WTO:s 10:e ministerkonferens (MC10) (1),

—

med beaktande av Parisavtalet (30 november–11 december 2015) (2),

—

med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen (2014) (3),

—

med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019) Hålla de mänskliga rättigheterna högt på EU:s dagordning,

—

med beaktande av Guidelines on the analysis of human rights impacts in impact assessments for trade-related policy initiatives  (4),

—

med beaktande av studien Human rights and democracy clauses in international agreements som offentliggjordes 2015 av Europaparlamentets utredningsavdelning,

—

med beaktande av den resolution som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 om 2030-agendan för hållbar utveckling (5),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till unionen (6),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet (7),

—

med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag (8),

—

med beaktande av OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden (9),

—

med beaktande av arbetsdokumentet av den 14 juli 2015 från kommissionens avdelningar Implementing the UN Guiding Principles on Business and Human Rights – State of Play (SWD(2015)0144),

—

med beaktande av kommissionens meddelande från 2011 En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681),

—

med beaktande av Unctads investeringspolitiska ram för hållbar utveckling (2015) (10),

—

med beaktande av studien The EU’s Trade Policy: from gender-blind to gender-sensitive? från Europaparlamentets utredningsavdelning,

—

med beaktande av den fjärde rapporten från den oberoende sakkunnige The promotion of a democratic and equitable international order – meddelande från FN:s generalsekreterare till generalförsamlingen av den 5 augusti 2015 (A/70/285),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar vid internationella handelsavtal (11),

—

med beaktande av FN:s resolution 64/292, där vatten och sanitet uttryckligen erkänns som mänskliga rättigheter av Förenta Nationernas generalförsamling, och där det uppges att rent dricksvatten och sanitet är nödvändigt för att uppfylla alla mänskliga rättigheter,

—

med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water (12),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal (13),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför (14),

—

med beaktande av studien Gender Mainstreaming in Committees and Delegations of the European Parliament, som Europaparlamentets utredningsavdelning C offentliggjorde 2014,

—

med beaktande av resolution 26/9 (15) från FN:s råd för mänskliga rättigheter, där man beslutade att upprätta en förutsättningslös mellanstatlig arbetsgrupp om transnationella bolag och andra affärsrörelser med avseende på mänskliga rättigheter, vars mandat ska vara att utarbeta ett internationellt juridiskt bindande instrument för att i internationell människorätt reglera transnationella bolags och andra affärsrörelsers verksamhet,

—

med beaktande av EU:s reformerade allmänna preferenssystem (GSP) som fastställdes genom förordning (EU) nr 978/2012,

—

med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om det allmänna preferenssystemet för perioden 2014–2015 (COM(2016)0029),

—

med beaktande av Förenta nationernas vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, OECD:s reviderade riktlinjer för multinationella företag, ILO:s trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik, ramverket för den internationella kommittén för integrerad rapportering, de tio principerna i FN:s Global Compact-initiativ samt den vägledande ISO-standarden för socialt ansvarstagande (ISO 26000),

—

med beaktande av det franska lagförslaget om vederbörlig aktsamhet, som stöder FN:s vägledande principer, och ordförande Junckers uttalande vid G7-toppmötet 2015,

—

med beaktande av projektet Realising Long-term Value for Companies and Investors, som genomförs inom ramen för FN:s principer för ansvarsfulla investeringar och FN:s Global Compact-initiativ,

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0217/2016), och av följande skäl:

A.

År 2010 utfärdade parlamentet rekommendationer till kommissionen med avseende på sociala normer och miljönormer, mänskliga rättigheter och företagens sociala ansvar. Ett antal av dessa rekommendationer har genomförts, andra inte.

B.

Parlamentet är medlagstiftare när det gäller åtgärder som utgör ramen för tillämpningen av unionens gemensamma handelspolitik. Parlamentets godkännande krävs för ratificering av alla handelsavtal som förhandlas fram av unionen. Det är därför nödvändigt att genomföra parlamentets rekommendationer för att se till att kommissionens initiativ på den gemensamma handelspolitikens område blir framgångsrika.

C.

Handel spelar en viktig roll när det gäller att främja affärsmöjligheter, skapa välstånd och öka sysselsättningen, samt som drivkraft för ekonomisk och social utveckling, levnadsstandard, livskvalitet och förbättrade människorättsnormer på lång sikt.

D.

EU understryker sitt bestämda engagemang för att främja hållbar utveckling på det sätt som återigen intygades i strategin ”Handel för alla” liksom mänskliga rättigheter och gott styre genom incitament såsom GSP+ samt förmånstillträde till marknaden i länder som har åtagit sig att tillämpa de grundläggande internationella konventionerna inom dessa områden.

E.

EU har möjlighet att genom sin handelspolitik bidra positivt till större respekt för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling på det globala planet. Kommissionen måste fortsätta sin strategi med detta mål i åtanke. Handels- och investeringsavtal påverkar mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, och bör därför utformas på ett sätt som stöder den sociala och miljömässiga utvecklingen och garanterar att de europeiska standarderna inte sätts på spel, att mänskliga rättigheter skyddas och att sociala och miljömässiga normer efterlevs.

F.

Handel och utländska investeringar från internationella företag bidrar till ett ökat engagemang för mänskliga och sociala rättigheter samt arbetstagares rättigheter i de länder företagen är verksamma.

G.

Parlamentets bidrag kan mätas i termer av hur ändamålsenligt dess rekommendationer genomförs. Genomförandet av avtalen måste övervakas regelbundet så att efterlevnad av de mål och åtaganden som ingåtts inom ramen för handelsavtalen säkerställs, i synnerhet avseende skyddet av mänskliga rättigheter.

H.

Enligt artikel 208 i EUF-fördraget har EU och medlemsstaterna en faktisk rättslig förpliktelse att se till att politiken är förenlig med utvecklingsmålen.

I.

Kommissionens förslag till en ny handels- och investeringsstrategi, ”Handel för alla”, erkänner kopplingen mellan handel, mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga normer och insisterar på behovet av att göra dessa rättigheter och normer till en integrerad del i EU:s ekonomiska och handelsmässiga förbindelser.

J.

Multinationella globala detaljhandlare och företag har ansvar när det gäller att förbättra arbetsvillkor och löner i producentländerna.

K.

Kvinnors rättigheter är en grundläggande del av mänskliga rättigheter, och frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor ingår i kapitlen om hållbar utveckling i handelsavtalen. Handels- och investeringsavtalens särskilda följder påverkar kvinnor och män på olika sätt på grund av strukturella könsskillnader, och en hållbar och inkluderande utveckling, tillväxt och handelsavtal måste innefatta mänskliga rättigheter, däribland ur ett jämställdhetsperspektiv.

L.

I agenda 2030 för hållbar utveckling erkänns de handelspolitiska åtgärdernas avgörande betydelse när det gäller att genomföra agendans mål, i och med att ett antal politikområden inkluderats i agendan, såsom ursprungsregler, livsmedelsbestämmelser, råvarumarknader och jämställdhet.

M.

Kapaciteten i GSP- och GSP plus-systemen att säkerställa ratificering och tillämpning av konventioner om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i utvecklingsländer kan förbättras genom att man kopplar ekonomiska incitament till ett effektivt antagande och en fortlöpande kontroll av de huvudsakliga konventionerna om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter.

N.

Som en följd av Rana Plaza-katastrofen inledde EU i samarbete med Bangladeshs regering och ILO ett Global Compact-initiativ för förbättringar av arbetstagarnas rättigheter och fabrikssäkerhet i Bangladesh som syftar till att förbättra arbets-, hälso- och säkerhetsförhållandena för arbetstagare. Dessa insatser ledde till en större medvetenhet hos allmänheten såväl som till innovativa lösningar för att hantera frågor rörande handel och hållbar utveckling, såsom avtalet om brand- och byggnadssäkerhet i Bangladesh.

O.

Den privata sektorn måste, parallellt med den offentliga sektorn, bidra till en hållbar utveckling och företagen bör handla på ett socialt och ekologiskt ansvarsfullt sätt. EU:s nya generation av handels- och investeringsavtal innehåller kapitel om hållbar utveckling, enligt vilka avtalsparterna ska förbinda sig att skydda mänskliga rättigheter, efterleva sociala och miljömässiga normer och säkerställa företagens sociala ansvar. Sådana kapitel har påvisat skillnader i fråga om ambitionsnivån i flera av EU:s på varandra följande handelsavtal. Kommissionen uppmanas att eftersträva högsta möjliga ambitionsnivå.

P.

Kommissionens strategi ”Handel för alla” från 2015 gör handel och hållbar utveckling till en prioritet för EU. För att denna strategi ska kunna fungera som en ordentlig drivkraft för agendan för handel och hållbar utveckling måste kommissionen nu omvandla sina mycket välkomna föresatser till bestämda och konkreta åtgärder.

Q.

Projektet för att uppnå långsiktigt värde för företag och investerare, som genomförs inom ramen för FN:s principer för ansvarsfulla investeringar och FN:s Global Compact-initiativ, visar att ekonomisk återhämtning i Europa och i världen är förenlig med och ömsesidigt stärker principerna om social rättvisa, miljöhållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter.

R.

Enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska EU:s gemensamma handelspolitik föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder.

S.

Enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska EU:s yttre åtgärder utgå från principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, principerna om jämlikhet och solidaritet samt efterlevnad av FN:s stadga och av folkrätten.

T.

Kopplingen mellan handel och mänskliga rättigheter å ena sidan och sociala och miljömässiga normer å andra sidan har blivit en integrerad del av EU:s ekonomiska och handelsmässiga förbindelser. EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer bör även i fortsättningen integreras i unionens övriga utrikesrelaterade politik, inbegripet handelspolitiken. EU bör utnyttja handelspolitiken till att främja målet att inrätta stränga globala normer på området mänskliga och sociala rättigheter, konsumentskydd och miljö.

U.

Handelspolitik och ambitiösa handelsavtal främjar och stärker ett handelssystem som bygger på globala regler. Frågor rörande mänskliga rättigheter bör också beaktas på ett sunt och transparent sätt innan handelsförhandlingar avslutas. FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, tillsammans med alla övriga relevanta instrument, inbegripet främjande av företagens sociala ansvar, syftar till att i högre grad lyfta fram bestämmelser om mänskliga rättigheter i samband med handelspolitiken.

V.

Den 26 juni 2014 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter en resolution om inrättandet av en mellanstatlig arbetsgrupp, som fick i uppdrag att inleda en process för att skapa ett internationellt folkrättsligt bindande instrument för reglering av gränsöverskridande företags och andra företags verksamheter.

W.

Handel skulle kunna stärka de mänskliga rättigheterna och vice versa, och näringslivet, som är skyldigt att respektera de mänskliga rättigheterna, skulle även kunna spela en viktig roll när det gäller att ta fram positiva incitament för att främja mänskliga rättigheter, demokrati, miljönormer och företagens ansvar. EU har spelat en ledande roll i förhandlingarna om och genomförandet av ett antal globala initiativ för globalt ansvar, vilket går hand i hand med främjande av och respekt för internationella standarder, bland annat social rättvisa, miljöhållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter. Europeiska företag som verkar globalt och fungerar som förebild genom en icke-diskriminerande företagskultur har en långsiktig positiv inverkan på mänskliga rättigheter. Genom att stärka handelsförbindelser som bygger på skydd och upprätthållande av mänskliga rättigheter ökar man den ömsesidiga förståelsen och befäster gemensamma värderingar, såsom rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för mänskliga rättigheter.

1.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införliva ett jämställdhetsperspektiv i all sin politik, även i handelspolitiken, och att garantera bland annat verklig överensstämmelse med konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta aspekter med anknytning till jämställdhet mellan män och kvinnor i sin konsekvensbedömning av EU:s handelsstrategi med avseende på kvinnors rättigheter, och uppmanar kommissionen att systematiskt bedöma gällande handels- och investeringsavtal för att fastställa deras följder för jämställdheten.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en ökad konsekvens när det gäller utveckling samt en effektiv bedömning av politiska åtgärder och samordning mellan utvecklingsbistånds- och handelspolitik, och att sträva efter att se till att alla berörda parter respekterar internationella normer avseende mänskliga rättigheter, jämställdhet, arbetsrätt och miljö.

3.

Europaparlamentet uppmanar unionen att spela en aktiv roll i genomförandet av de 17 målen för hållbar utveckling som förtecknas i 2030-agendan för hållbar utveckling, som FN:s generalförsamling antog vid sin 70:e session.

4.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att främja bindande åtgärder som säkerställer att företag betalar skatter där ekonomisk verksamhet äger rum och mervärde skapas, att främja obligatorisk rapportering land för land från den privata sektorn i enlighet med vad som förespråkas av OECD samt att främja god förvaltning, framför allt i skattefrågor, och en effektiv skatteuppbörd. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att sörja för att denna fråga prioriteras i agendan för deras politiska dialog (på politisk nivå och ifråga om utveckling och handel), och att stödja det civila samhällets roll genom att se till att skatteförvaltningen granskas offentligt och att fall med skattebedrägeri övervakas. Parlamentet anser att ett företags skattepolitik ska betraktas som en del av företagets sociala ansvar och att det därför inte är socialt ansvarsfullt att tillämpa strategier för skatteundandragande eller utnyttjande av skatteparadis.

5.

Europaparlamentet erkänner att tillgången till gemensamma resurser som vatten, sjukvård och utbildning utgör viktiga delar som vittnar om statens förmåga att garantera mänskliga och sociala rättigheter.

6.

Europaparlamentet betonar att EU under lång tid har diskuterat sociala och miljömässiga frågor inom ramen för sin handelsdiplomati, och att man därmed ligger långt före andra stora globala handelsaktörer. Parlamentet understryker att våra handelspartners engagemang för mänskliga rättigheter utgör en stabil grund för en pågående dialog, samarbetsprocesser och gradvisa förbättringar på lång sikt.

7.

Europaparlamentet betonar vikten av handel och utländska investeringar som betydelsefulla verktyg för att uppnå ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling, gott styre och skydd av mänskliga rättigheter.

8.

Europaparlamentet påminner om att handel och utländska direktinvesteringar ökar välståndet i fattigare länder. Parlamentet påminner om att det finns ett icke obetydligt samband mellan ökat välstånd och starkare skydd av mänskliga och sociala rättigheter, arbetstagares rättigheter och ett starkt miljöskydd.

9.

Europaparlamentet erinrar om att EU förbundit sig att konsekvent främja och respektera mänskliga rättigheter och demokrati i sina förbindelser med tredjeländer på alla sina politikområden, inbegripet handelspolitiken, och i alla sina relevanta externa finansieringsinstrument.

10.

Europaparlamentet rekommenderar därför att EU:s handelsstrategi ska användas som ett verktyg för att främja demokratiska värderingar i tredjeländer. Parlamentet välkomnar därför att man stärker den roll som handelsavtal och program för handelsförmåner spelar som redskap för att främja mänskliga rättigheter, avskaffa tvångsarbete och barnarbete, trygga livsmedelsförsörjningen och rätten till hälsa samt främja hållbar utveckling, stränga säkerhets- och miljökvalitetsnormer och ekonomiska möjligheter för alla.

11.

Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är för EU utveckla sitt multilaterala samarbete, och upprepar därför sin uppmaning till kommissionen att ta på sig en ledande roll när det gäller att reformera styrningen av WTO, i synnerhet för att uppnå följande mål:

12.

Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att aktivt främja ytterligare förbättringar av WTO för att fastställa multilaterala regler för en hållbar förvaltning av globala leveranskedjor på ett ansvarsfullt sätt, vilket i synnerhet bör inbegripa

13.

Europaparlamentet upprepar sin begäran om att man ska se till att alla åtgärder som antas av en part inom ramen för klimatavtalet från Paris eller rörande någon av de principer eller åtaganden som ingår i artiklarna 3 och 4 i FN:s ramkonvention om klimatförändringar kommer att säkras, även genom att man i handelsavtal fastställer ett rättsligt sundare skydd av rätten av reglera.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skynda på arbetet med att inom ramen för handelsavtal utveckla system för att skilja mellan produkter på basis av deras tillverkningsprocess och tillverkningsmetod samt på basis av hållbarhetskriterier.

15.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att trappa upp sina insatser för att uppfylla sitt åtagande att fasa ut subventioner för fossila bränslen i linje med G20-åtagandet.

16.

Europaparlamentet anser att handelspolitiken skulle kunna bidra mer till energiomställningen, och att unionens handelsinstrument borde främja framväxt och utveckling av förnybar energi samt utveckling av miljövaror och miljöteknik i Europa. Parlamentet erkänner kommissionens insatser för att förhandla fram ett plurilateralt avtal om gröna varor (avtalet om miljöanpassade varor) och begär att dessa förhandlingar ska leda fram till ett ambitiöst och balanserat avtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för förhandlingarna om avtalet om miljövaror utarbeta kvantitativa eller kvalitativa kriterier för definitionen av ”miljövaror”, och att främja en trovärdig och öppen metod i förhandlingarna om avtalet om miljövaror. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att beakta de faktorer som påverkar handeln med miljövaror, såsom antidumpningspolitik i sektorn för förnybar energi, immaterialrättsliga ordningar, åtstramade finansieringsprogram och nationell miljöpolitik som skapar efterfrågan på sådana varor.

17.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att på förhand och i efterhand utföra bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling i fråga om alla handelsavtal i enlighet med riktlinjerna om analys av inverkan på de mänskliga rättigheterna i konsekvensbedömningar för handelsrelaterade politiska initiativ. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen

18.

Europaparlamentet uppmärksammar Europeiska ombudsmannens slutsatser angående kommissionens beslut att slutföra avtalet med Vietnam innan konsekvensbedömningen på människorättsområdet var slutförd, och uppmanar kommissionen att snarast möjligt göra denna bedömning på basis av den nya metoden så att parlamentet kan fatta välgrundat beslut.

19.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för ett införande av människorättsklausuler i handelsavtal, och påminner om vikten av att respektera och tillämpa människorättsklausuler. Parlamentet välkomnar kommissionens och rådets insatser för att införa sådana rättsligt bindande klausuler om mänskliga rättigheter i alla handels- och investeringsavtal, i enlighet med den gemensamma inställningen, och begär att rådets gemensamma inställning ska offentliggöras. Parlamentet konstaterar att klausuler om mänskliga rättigheter inte ingår i alla EU-avtal, och kräver att man i de handelsförhandlingar som pågår med EU:s övriga partner, i synnerhet med dem som omfattas av TTIP, ska se till att rättsligt bindande människorättsklausuler inkluderas.

20.

Europaparlamentet anser dock att de befintliga klausulerna har haft en begränsad inverkan på fullgörandet av skyldigheter och åtaganden på människorättsområdet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att göra följande anpassningar:

21.

Europaparlamentet påminner om sin begäran i rekommendationerna från 2010 om att alla EU:s handelsavtal, både bilaterala och plurilaterala, bör ha övergripande, rättsligt bindande och verkställbara kapitel om handel och hållbar utveckling. Parlamentet uppmärksammar de många avvikelserna i kapitlen om handel och hållbar utveckling i EU:s olika handelsavtal. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att upprätthålla högsta möjliga konsekvensnivå i alla handelsförhandlingar, och att införa kapitel om handel och hållbar utveckling med följande inslag:

22.

Europaparlamentet upprepar sitt krav på att det ska införas forum för hållbar utveckling eller rådgivande grupper under de olika etapperna då ett avtal utarbetas, förhandlas fram och genomförs. Parlamentet påminner om behovet av att alla inhemska rådgivande grupper ska vara helt oberoende och att de måste ha tillgång till lämpliga resurser. Parlamentet noterar den kritik som ofta uttrycks av deltagarna i de inhemska rådgivande grupper som upprättas av EU i enlighet med befintliga handelsavtal över att deras överläggningar inte har någon praktisk inverkan, och föreslår att kommissionen vidtar följande åtgärder:

23.

Europaparlamentet efterfrågar ökad insyn för och redovisningsskyldighet inför gräsrotsorganisationer i samband med utformandet av internationella handelsregler och nationell handelspolitik, samtidigt som man säkrar konsekvens när det gäller arbetstagarnas rättigheter och de mänskliga rättigheterna, inbegripet kvinnors rättigheter.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad engagera parlamentet i uppföljningen av genomförandet av handels- och investeringsavtal ifråga om respekten för mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga normer, och uppmanar rådet att höra parlamentet vid alla beslut om att se över eller rentav upphäva tillämpningen av ett avtal om detta är nödvändigt.

25.

Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av det nya allmänna preferenssystemet (GSP) (förordning (EU) nr 978/2012) den 1 januari 2014, och offentliggörandet av den första övervakningsrapporten angående GSP för perioden 2014–2015. Parlamentet anser att handelspolitiken bör vara ett sätt att uppmuntra EU:s partnerländer att anta strängare sociala och miljömässiga normer, och uppmanar därför kommissionen att vidta följande korrigerande åtgärder:

26.

Europaparlamentet stöder kommissionens åtaganden att verka för ett avskaffande av barnarbete. Parlamentet välkomnar antagandet av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar och upprepar sin begäran från 2010 om ett balanserat och genomförbart lagförslag, inbegripet åtgärder såsom märkning av barnarbetsfria produkter, beviljande av handelsförmåner till länder som uppfyller vissa arbetsrättsliga normer och horisontella importförbud för produkter som tillverkats med hjälp av barnarbete. Parlamentet betonar vikten av att inbegripa målet att bekämpa tvångsarbete och barnarbete i kapitel om handel och hållbar utveckling i EU:s handelsavtal, tillsammans med de övriga sex grundläggande ILO-konventionerna, liksom EU:s åtagande i internationella diskussioner på WTO-, OECD- och ILO-nivå att fördjupa sin multilaterala dimension.

27.

Europaparlamentet bekräftar att det motsätter sig alla direkta eller indirekta villkor som påverkar handel inom energirelaterade tjänster som skulle möjliggöra tekniskt neutrala subventioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på allvar ta hänsyn till det faktum att de ökande koldioxidutsläppen från den internationella handeln undergräver Europas klimatstrategi, och understryker att en omläggning till lokala produktions- och konsumtionsmönster kan bidra till att uppnå målen i Parisavtalet.

28.

Europaparlamentet påminner om den inneboende kopplingen mellan klimatförändringarna och avskogning orsakad av ohållbar och olaglig utvinning av råvaror. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en effektiv tillämpning och efterlevnad av Flegt och timmerförordningen, inklusive kravet på laglighet i timmerleveranskedjor.

29.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att inleda en genomförbarhetsstudie för en europeisk åtgärdsplan om avskogning och skogsförstörelse.

30.

Europaparlamentet påminner om sin begäran från 2010 om att företagens sociala ansvar ska inkluderas i alla EU:s handelsavtal och bestämmelser för bättre efterlevnad av reglerna, i synnerhet möjligheten för kommissionen att genomföra utredningar av påstådda brott mot åtaganden rörande företagens sociala ansvar och ett upprättande av EU-kontaktpunkter, genom att utnyttja OECD:s kontaktpunkter som modell och samtidigt stärka dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen att trappa upp sina insatser i riktning mot att uppnå efterlevnad från företagen, genom hela deras leveranskedjor, och full respekt för ILO:s grundläggande arbetsmarknadsnormer och internationellt erkända normer för företags sociala ansvar, i synnerhet OECD:s nyligen uppdaterade riktlinjer för multinationella företag, de tio principerna i FN:s Global Compact-initiativ, den vägledande standarden för socialt ansvarstagande ISO 26000, ILO:s trepartsförklaring om principer för multinationella företag och socialpolitik samt FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter, i synnerhet inom beklädnadssektorn och sektorn för naturresursutvinning där kränkningar av mänskliga rättigheter och sociala normer förekommer mest. Parlamentet påminner om att kommissionen till följd av dramat vid Rana Plaza i Bangladesh 2013 lade fram en hållbarhetspakt i samarbete med Bangladesh, ILO och Förenta staterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att eftersträva hållbarhetspaktens mål för att främja en förbättring av arbetstagarnas rättigheter och behovet av en mer ansvarsfull förvaltning av leveranskedjorna på internationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga denna typ av program och åtgärder till andra EU-handelspartner.

31.

Europaparlamentet anser att det är avgörande betydelse att fortsätta insatserna för att ansluta sig till OECD:s förklaring om internationella investeringar och multinationella företag, så att man säkrar att riktlinjerna specifikt anges i alla nya avtal mellan EU och tredjeländer och går över från en ”passiv” mot en ”aktiv” inställning till genomförandet av OECD:s riktlinjer. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkra transparens när det gäller tillgång till information om företags uppförande, och att införa ett effektivt och genomförbart rapporteringssystem som ger information om produkters värdekedjor. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt från 2010 att kräva att företag offentliggör sina balansräkningar för socialt ansvar och att alla företag visar tillbörlig aktsamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera sin strategi avseende företagens sociala ansvar för att införa strängare rapporterings- och efterlevnadskrav och säkra ett bättre genomförande av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja företagens sociala ansvar i handelsavtal.

32.

Europaparlamentet uppmanar unionen att införa dialogplattformar som inbegriper civilsamhället, företag, internationella organisationer och andra berörda aktörer avseende företagens sociala ansvar.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa de kommande resultaten av det projekt för att uppnå långsiktigt värde för företag och investerare som genomförs inom ramen för FN:s principer för ansvarsfulla investeringar och FN:s Global Compact-initiativ på kommissionens egen europeiska fond för strategiska investeringar och på kommissionens dialog med investerare vid förhandlingar om handelsavtal, samt att stödja konceptet för en ”hållbar kapitalmarknadsunion” genom stöd för hållbar handel.

34.

Europaparlamentet påminner om att ILO:s trepartsförklaring om principer för multinationella företag och socialpolitik, ILO:s agenda för anständigt arbete och delarna rörande arbete i OECD:s riktlinjer för multinationella företag är grundläggande texter när det gäller företagens sociala ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa upp OECD:s och FN:s initiativ genom att införliva nyligen utarbetade internationella normer i EU:s lagstiftning, och att främja väl avvägda och övergripande politiska rekommendationer, inklusive en kraftfull dimension för hållbar utveckling i globala värdekedjor vid mötet för G20-gruppens handelsministrar i Shanghai i juli 2016.

35.

Europaparlamentet påminner om att EU är världens ledande aktör med avseende på nationella handlingsplaner för företagens sociala ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja ansvarsfull företagsverksamhet bland EU-företag som är verksamma utomlands, med särskild tonvikt på ett strikt fullgörande av alla rättsliga skyldigheter i enlighet med antingen den nationella lagstiftningen eller eventuella bilaterala eller internationella rättsliga skyldigheter som deras verksamhet omfattas av, inte minst efterlevnad av internationella normer och bestämmelser avseende mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och miljö. För att nå detta mål föreslår parlamentet vidare att kommissionen i sina kontakter med partnerländer aktivt ska utbyta bästa praxis och know-how kring sätt att förbättra företagsmiljön och öka medvetenheten rörande ansvarsfull företagsverksamhet.

36.

Europaparlamentet konstaterar att agendan för företagens sociala ansvar måste anpassas till regionernas och ländernas särskilda behov för att kunna bidra till en förbättrad hållbar ekonomisk och social utveckling.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder inom området handel och investeringar för att uppmuntra och belöna de företag som inför strategier för företagens sociala ansvar, genom beviljande av märkning, införande av förmånstillträde till unionens offentliga upphandlingar och stödprogram för små och medelstora företag.

38.

Europaparlamentet välkomnar eftertryckligt att större företags rapportering om mänskliga rättigheter ska ingå i EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att snabbt och effektivt införliva direktivet. Parlamentet uppmärksammar ramverket för rapportering inom ramen för FN:s vägledande principer, ”Corporate Human Rights Benchmark” (riktmärkning för mänskliga rättigheter för företag) och målet ”integrerad rapportering”, och uppmanar alla börsnoterade företag i EU och deras aktieägare att efterleva direktivets anda inom EU och vid handel utanför EU.

39.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att aktivt engagera sig i arbetet inom FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s miljöprogram om en internationell konvention för att hålla transnationella företag ansvariga för kränkningar och överträdelser av mänskliga rättigheter och miljönormer.

40.

Europaparlamentet betonar att ett effektivt genomförande av dessa rekommendationer utgör en avgörande aspekt i parlamentets bedömning av handelsavtal som förhandlas av kommissionen. Parlamentet begär att kommissionen utan dröjsmål ger ett detaljerat svar på alla de frågor som tas upp i denna resolution.

41.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.