6.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 86/95

—

med beaktande av avdelning XIX artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 februari 2013EU:s rymdindustripolitik (COM(2013)0108),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 april 2011En europeisk rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst (COM(2011)0152),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016Det europeiska initiativet för datormoln – att bygga upp en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 juni 2010Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) (COM(2010)0308),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 512/2014 av den 16 april 2014 om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (4),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/758 av den 29 april 2015 om typgodkännandekrav för montering av eCall-system som bygger på 112-tjänsten i fordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (6),

—

med beaktande av de relevanta slutsatserna från rådet och ”ministerförklaringen från Amsterdam” av den 14 april 2016 om samarbete på området för uppkopplad och automatiserad körning,

—

med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2016 om rymdkapacitet för säkerhet och försvar i Europa (7),

—

med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om EU:s rymdindustripolitik: rymdbranschens potential för ekonomisk tillväxt (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2012 om en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2011 om transporttillämpningar av de globala systemen för satellitnavigering – EU-politiken på kort och medellång sikt (10),

—

med beaktande av studien från januari 2016 om utveckling av rymdmarknaden i Europa (11),

—

med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

EU:s rymdverksamhet är av stor betydelse för vetenskapliga och tekniska framsteg, innovation, ekonomisk tillväxt, industrins konkurrenskraft, sammanhållning i samhället, skapande av kvalificerade arbetstillfällen och företag samt nya möjligheter för både uppströms- och nedströmsmarknaderna.

B.

Tjänster för satellitnavigering, jordobservation och satellitkommunikation skulle kunna lämna ett viktigt bidrag till genomförandet av en bred uppsättning av unionens politikområden. Europas medborgare skulle kunna dra avsevärd nytta av tjänster för satellitnavigering och jordobservation.

C.

Genomförandet av flaggskeppsprogram för rymden visar mervärdet med samarbete på EU-nivå. EU saknar fortfarande en integrerad och samstämd rymdpolitik.

D.

Autonomt tillträde till rymden är av strategisk betydelse för EU. Mycket tillförlitlig och korrekt positionerings- och tidsplaneringsinformation och jordobservationsdata är grundläggande för att stärka Europas autonomi. De europeiska GNSS- och Copernicusprogrammen använder sig av en unik innovativ metod för teknikgenomförande. Unionen kommer att investera mer än 11 miljarder euro i infrastruktur för dessa program fram till 2020.

E.

Det europeiska systemet för navigering genom geostationär överlappning (European Geostationary Navigation Overlay Service, Egnos), som förstärker GPS-signalen, är redan i drift, och Galileo kommer snart att starta sina inledande tjänster. Copernicus är i drift, dess centrala tjänster är redan tillgängliga för användarna och dess data är fritt tillgängliga i hela världen.

F.

Den teknik som utvecklas inom rymdforskningen har omfattande korsbefruktnings- och spinoffeffekter på andra politikområden.

G.

Sammankoppling av befintlig infrastruktur på områdena datalagring, nätverk och högpresterande datorer i Europa behövs för utveckling av förmågan att behandla och lagra stora volymer satellitdata. Den är därför viktig för att underlätta en kraftfull och konkurrenskraftig europeisk nedströmsindustri på området jordobservation.

H.

Under de kommande båda årtiondena förväntas det europeiska GNSS generera ekonomiska och sociala vinster till ett värde av ungefär 60–90 miljarder euro. Den potentiella årliga omsättning på marknaden för nedströmstjänster på området jordobservation som kan uppnås senast 2030 uppskattas till ungefär 2,8 miljarder euro, varav mer än 90 procent bör komma från Copernicus.

I.

Marknadsgenomslaget för nedströmsprogram och nedströmstjänster som är baserade på rymddata har hittills legat under förväntningarna. För att fullt ut utnyttja potentialen hos marknaden för rymddata behöver både den offentliga och den privata sektorns efterfrågan stimuleras. Det är nödvändigt att övervinna marknadsfragmenteringen och eventuella tekniska, lagstiftningsmässiga och övriga hinder för den inre marknadens sätt att fungera på området för rymdbaserade produkter och tjänster.

J.

Kommissionen tillkännagav i sitt arbetsprogram för 2016 sin avsikt att lägga fram en ”rymdstrategi för Europa” och inledde ett offentligt samråd i april 2016. Denna resolution erbjuder ett bidrag till denna strategi.

1.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att lägga fram en övergripande, ambitiös och framåtblickande strategi som på kort, medellång och lång sikt sörjer för en ledande position för Europa inom rymdteknik och rymdtjänster på de globala marknaderna, oberoende tillträde till rymden för Europa och likvärdiga förutsättningar för Europas rymdindustri.

2.

Europaparlamentet anser att en av strategins viktigaste beståndsdelar bör vara marknadsgenomslaget för rymddata, rymdtjänster och rymdtillämpningar, i syfte att maximera de socioekonomiska fördelarna av EU:s rymdprogram.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om en tydlig europeisk rymdindustripolitik som en del av den kommande strategin.

4.

Europaparlamentet understryker att den framtida utvecklingen av EU:s rymdprogram bör vara användarinriktad och drivas av behoven hos användare inom offentlig och privat sektor och inom vetenskapen.

5.

Europaparlamentet noterar att det finns en bred uppsättning berörda parter som deltar i att genomföra EU:s rymdpolitik, särskilt kommissionen, Europeiska byrån för GNSS (GSA), Europeiska rymdorganisationen (ESA), leverantörer av Copernicustjänster (Eumetsat, Europeiska miljöbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Frontex, Europacentret för medellånga väderprognoser, gemensamma forskningscentrumet, Mercator Ocean), medlemsstaterna och industrin. Parlamentet uppmuntrar dem att vidareutveckla sitt samarbete, särskilt samarbetet mellan EU och ESA. Kommissionen uppmanas att inta en ledande roll när det gäller att utveckla den europeiska industrins förmåga att förbättra tillgången till data, marknadsgenomslaget och konkurrenskraften på den globala marknaden.

6.

Europaparlamentet understryker behovet av att förenkla den institutionella strukturen för EU:s rymdverksamhet för att underlätta marknadsgenomslaget hos både offentliga och privata användare. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med detta behov i sin strategi och föreslå tydliga definitioner av de olika aktörernas roller.

7.

Europaparlamentet betonar den regionala dimensionens betydelse och stöder ett ökat deltagande av regionala och lokala myndigheter i en framgångsrik EU-rymdpolitik. Parlamentet insisterar på behovet av att samordna lokala initiativ på nationell nivå för att undvika att kommissionen och medlemsstaterna bedriver dubbelarbete.

8.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts avseende de två flaggskeppsprogrammen, Galileo och Copernicus, och anser att de bör betraktas som kompletterande program och att ytterligare synergier bör uppmuntras. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa tidsplanen och att säkerställa att infrastrukturen i rymden och på marken snabbt och fullständigt kan tas i drift liksom de tjänster som erbjuds av de båda flaggskeppsprogrammen. Parlamentet tror att en nyckel för att behålla den privata marknadens förtroende är att ytterligare förseningar undviks. Det är värt att upprepa att globala marknadsmöjligheter erbjuds genom de globala systemen för satellitnavigering (GNSS) kopplat till en utvidgning av Egnos täckning till sydöstra och östra Europa, Afrika och Mellanöstern.

9.

Europaparlamentet stöder utvecklingen av integrerade tillämpningar som använder såväl Egnos/Galileo som Copernicus.

10.

Europaparlamentet anser att dataspridningen från Copernicus är alltför uppsplittrad och att det behövs en EU-strategi så att industrin inom EU kan dra nytta av informationen. Parlamentet betonar att förbättrad tillgång till Copernicus jordobservationsdata är ett villkor för utveckling av en stark industrisektor i senare led, och parlamentet lyfter särskilt fram behovet av snabbare tillgång till stora mängder av jordobservationsdata, såsom tidsserier.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att Copernicusdata görs tillgängliga för oberoende IKT-plattformar, vilket skulle möjliggöra lagring, hantering och behandling av all tillgång till stordata och göra det lättare att integrera data från så många källor som möjligt samt leverera datan till användaren. Parlamentet menar att sådana plattformar bör göra följande:

12.

Europaparlamentet rekommenderar också kommissionen att arbeta nära tillsammans med medlemsstaterna och ESA för att skapa ett verkligt integrerat infrastruktursystem, med lämpliga dataskyddsnivåer.

13.

Europaparlamentet betonar att utan mottagare och chippsatser som är avsedda för Galileo kommer Galileomarknadsutvecklingen att hämmas rejält. Parlamentet välkomnar därför det belopp som avsatts i den europeiska GNSS-budgeten för finansieringsprogrammet för ”grundläggande beståndsdelar”, som förvaltas av GSA, för att stödja denna utveckling. Kommissionen uppmanas att vid halvtidsöversynen undersöka om beloppet bör ökas.

14.

Europaparlamentet uppmanar GSA att fortsätta att arbeta med tillverkare av chippsatser och mottagare för Galileo för att förstå deras behov och ge dem de tekniska uppgifter och specifikationer som behövs för att se till att så mycket användarutrustning som möjligt är kompatibel med Galileo. Parlamentet menar att industrins behov bör införlivas i programmets utvecklingsprocess, så att systemet fortsätter att möta marknadens behov. Kommissionen uppmanas att se till att Galileo tas emot av industrin som ett av referenssystemen för flersystemsmottagare.

15.

Europaparlamentet påminner om att Galileo kommer att ha differentieringsfaktorer, det vill säga vissa fördelar som inte erbjuds genom andra GNSS-system, såsom öppentjänst-autentisering och mycket hög precision och tillförlitlighet i den kommersiella tjänsten. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att dessa differentieringar blir tillgängliga så snart som möjligt, så att de kan bidra till att Galileo blir ett referenssystem och så att man kan lyfta fram dess fördelar framför konkurrenternas.

16.

Europaparlamentet betonar vikten av att se till att nödvändiga tekniska standarder föreligger, så att rymdinformationen och rymdtjänsterna kan användas. Kommissionen uppmanas med kraft att inrätta tematiska arbetsgrupper med medlemsstaternas experter för att införa sådana standarder.

17.

Europaparlamentet anser att verksamhet i den offentliga sektorn, inklusive av betrodda europeiska företag, bör vara förutsebar så att den privata sektorn lockas att investera. Parlamentet är anhängare av principen att framtida rymdtjänster i första hand bör levereras av och upphandlas från kommersiella företag, om det inte finns väldigt goda anledningar att frångå den principen, till exempel påtagliga säkerhetsrisker. Parlamentet föreslår att halvtidsöversynen av Copernicus- och Galileo-förordningarna bör användas för att se till att den privata sektorn involveras mer i upphandlingen av tjänster.

18.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, när det gäller Copernicus-data, så snart som möjligt klart definiera de grundläggande offentliga tjänsternas roll (vilka produkter de tillhandahåller inom ramen för politiken för öppen och fri tillgång, vilka förfaranden som gäller för att lägga till nya produkter) och fastställa vad som ska lämnas till industrin längre ned i tillverkningskedjan. Kommissionen uppmanas att bedöma behoven av jordobservationsdata med väldigt stark upplösning för EU-interna driftssyften. Parlamentet menar att sådan data bör upphandlas från europeiska kommersiella leverantörer i syfte att placera den europeiska industrin i en stark position som tillåter den att sälja på kommersiella marknader över hela världen. Kommissionen uppmanas med kraft att även vidta åtgärder för att underlätta offentliga myndigheters upphandling av rymdbaserade tjänster, även genom att uppmuntra förkommersiell upphandling, i synnerhet för att stödja innovativa små och medelstora företag.

19.

Europaparlamentet vill se ökade ansträngningar för att öka medvetenheten i den privata och den offentliga sektorn och bland slutanvändarna om de europeiska rymdprogrammens potential, och för att uppmuntra användningen av rymddata i den offentliga sektorn och inom näringslivet. Parlamentet tror att en strategi inriktad på användarnas behov och på problemlösning, där politiska behov matchas mot relevanta operativa satellitbaserade tjänster, kan vara effektiv. Parlamentet rekommenderar att kommissionen uppmuntrar utbyten av bästa praxis, såsom det brittiska rymdprogrammet Space for Smarter Government. Parlamentet menar att kommissionen kan spela en effektiv roll vad gäller att samordna den offentliga sektorns behov och hjälpa till att generera efterfrågan från användarna.

20.

Europaparlamentet uppskattar de olika åtgärder för att öka medvetenheten som vidtagits av kommissionen, GSA, ESA, Copernicus tjänsteleverantörer, nationella rymdorgan och andra aktörer. Som lyckade exempel på bästa praxis lyfter parlamentet fram de årliga konferenserna om europeisk rymdpolitik, konferenserna om europeiska rymdlösningar, rymddagar, den europeiska rymdutställningen, Galileos tecknartävling, den europeiska satellitnavigeringstävlingen och Copernicus Masters.

21.

Europaparlamentet menar att man bör göra ytterligare ansträngningar för att främja och marknadsföra Copernicusprogrammet.

22.

Europaparlamentet uppmuntrar GSA att fortsätta sina ansträngningar när det gäller att främja och marknadsföra Galileo och Egnos och ge information om användarnas behov och utvecklingen på marknaden för satellitnavigering.

23.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör involvera nätverket med regionala Europa direkt-centrum i medlemsstaterna för att sprida kunskap om fördelarna med rymddata från Copernicus och Galileo, och även stödja offentliga myndigheter i deras arbete med att fastställa sina behov.

24.

Europaparlamentet rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att se till att det europeiska rymdprogrammets infrastruktur och deras tjänster används i relaterad politik och program. Parlamentet anser att kommissionen bör förstärka kopplingarna mellan EU:s rymdtillgångar och verksamhet på politikområden såsom den inre marknaden, den industriella basen, jobb, tillväxt, investeringar, energi, klimat, miljö, hälsovård, jordbruk, skogsbruk, fiskeri, transport, turism, digital inre marknad, regionalpolitik och lokal planering. Parlamentet tror att det finns enorm potential att kunna ta itu med utmaningar som migration, gränsförvaltning och hållbar utveckling.

25.

Europaparlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att låta alla befintliga och nya politikinitiativ genomgå en ”rymdkontroll”, för att säkerställa att EU:s rymdtillgångar används på bästa sätt. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över befintlig unionslagstiftning för att bedöma huruvida det behövs några förändringar för att stimulera användningen av satellitdata och satellittjänster (GNSS, jordobservation, telekommunikation) för att tillhandahålla socio-ekonomiska och andra förmåner, och att låta all ny lagstiftning genomgå en ”rymdkontroll”.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheterna att föra in europeiska GNSS och Copernicus i unionens grannskap och i utvecklingspolitiken samt i förhandlingar om samarbete med länder utanför EU och med internationella organisationer.

27.

Europaparlamentet understryker den centrala betydelsen av europeiska GNSS-data för ökad säkerhet och effektiv användning av intelligenta transporter och trafikförvaltningssystem. Parlamentet pekar på förordningarna om eCall och digitala färdskrivare, som kommer att bidra till att främja antagandet av Galileo och Egnos. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta upp andra intressanta tillämpningsområden som gagnar unionsmedborgarnas trygghet och säkerhet, såsom nödsamtal och platsangivelser för meddelanden. Kommissionen uppmanas att vidta lagstiftningsåtgärder för att se till att GNSS chippsatser är kompatibla med Galileo/Egnos, särskilt på området för civil luftfart och central infrastruktur.

28.

Europaparlamentet betonar att rymddata och rymdtjänster kan spela en avgörande roll för att göra det möjligt för Europa att inta en ledande position i de större tekniska trenderna, såsom sakernas internet, smarta städer, stordata och uppkopplade/självgående fordon. Parlamentet välkomnar i detta hänseende Amsterdamförklaringen där Galileos och Egnos roll lyftes fram.

29.

Europaparlamentet betonar behovet av att stärka finansieringen för utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led och generellt sett hela marknaden i senare led. Kommissionen uppmanas att i samband med nästa fleråriga budgetplan undersöka om det är önskvärt att avsätta en större del av EU:s rymdbudget för detta ändamål.

30.

Europaparlamentet betonar att EU har till sitt förfogande ett brett utbud av finansieringsmöjligheter för att stödja rymdsektorn i senare led i kedjan (Horisont 2020, ESI-fonder, Cosme, Efsi, etc.). Parlamentet uppmanar kommissionen att använda dessa instrument på ett samordnat och fokuserat sätt och även underlätta rådgivningstjänster och uppsökande verksamhet. Kommissionen uppmanas också att införa innovativa och flexibla finansieringsmekanismer och att ta itu med problemet med bristande tillgång på riskkapital. Parlamentet lyfter fram behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt förenklad tillgång till finansiering för europeiska nystartade företag, mikroföretag samt små och medelstora företag, särskilt för att hjälpa dem att lyckas i de inledande kommersialieringsfaserna.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja rymdföretagens internationalisering, inbegripet små och medelstora företag, genom bättre tillgång till finansiering och lämpligt stöd till den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft, och även genom särskilt avsedda EU-åtgärder som möjliggör för Europa att få autonomt tillträde till rymden.

32.

Europaparlamentet rekommenderar en starkare koppling mellan forskning och utveckling och stöd till företagsutvecklingsprogram. Parlamentet anser särskilt att innovationspotentialen i Horisont 2020 bör utnyttjas bättre för rymdsektorn. Parlamentet efterlyser en lämplig strategi för att sprida resultaten av den rymdrelaterade forskningen inom Horisont 2020 till näringslivet, och menar att det är nödvändigt att främja ett närmare samarbete mellan universitet och privata bolag för att utveckla tillämpningar och tjänster.

33.

Europaparlamentet är övertygat om att rymdindustrikluster, inkubatorer och liknande initiativ hjälper till att underbygga marknadsutvecklingen, stimulera innovation och främja synergier mellan rymdsektorn och IKT och andra sektorer i näringslivet. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som vissa medlemsstater gjort på detta område, liksom ESA:s företagsinkubatorcenter. Parlamentet anser att kommissionen bör bygga på dessa ansträngningar för att utveckla en konsekvent EU-strategi för stöd till rymdentreprenörskap och utveckla sätt att koppla samman dessa med det övriga näringslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till med att rätta till den geografiska obalansen i dessa verksamheter, där de central- och östeuropeiska länderna släpar efter. Parlamentet betonar behovet av att stärka samarbetet och utbytet av information och bästa praxis samt delning av infrastrukturkapacitet.

34.

Europaparlamentet anser att EU och medlemsstaterna i samarbete med den privata sektorn bör öka sina ansträngningar för att stimulera kunskap och entreprenörskap och för att locka studenter från tekniska högskolor, unga naturvetare och entreprenörer att intressera sig för rymdsektorn. Parlamentet tror att detta skulle bidra till att upprätthålla en ledande rymdvetenskapskapacitet och förhindra att högutbildade personer och experter förvinner med sin kompetens till andra delar av världen.

35.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.