31.1.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 35/109

—

med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: årlig tillväxtöversikt för 2015 (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2015 (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2014 (3) och av kommissionens uppföljningssvar som antogs den 28 maj 2014,

—

med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014 (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden (5) och av kommissionens uppföljningssvar som antogs den 8 maj 2013,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

—

med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

—

med beaktande av kommissionens rekommendation av den 21 oktober 2015 till rådets rekommendation om inrättande av nationella konkurrenskraftsnämnder inom euroområdet (COM(2015)0601),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2015Årlig tillväxtöversikt för 2016 – Stärkt återhämtning och främjad konvergens (COM(2015)0690),

—

med beaktande av kommissionens avdelningars arbetsdokument Member States Investment Challenges (SWD(2015)0400),

—

med beaktande av tankesmedjan Bruegels policydokument Limitations of Policy Coordination in the Euro Area under the European Semester från november 2015,

—

med beaktande av kvartalsrapporten om euroområdet (QREA), volym 14, nr 2,

—

med beaktande av Europaparlamentets utredningstjänsts studie från september 2014 om kostnaden för uteblivna EU-åtgärder på den inre marknaden,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550) och dess rapport om integrationen av den inre marknaden och konkurrenskraften inom EU och i medlemsstaterna (SWD(2015)0203),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

—

med beaktande av 2015 års utgåva av den nätbaserade resultattavlan för den inre marknaden,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 om genomförandet av tjänstedirektivet (COM(2012)0261), i dess uppdaterade lydelse från oktober 2015,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 27–28 juni 2013,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24–25 oktober 2013,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 december 2013,

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0017/2016), och av följande skäl:

A.

EU står inför flera olika utmaningar på både global och inhemsk nivå, bl.a. svag tillväxt, hög arbetslöshet och framför allt hård internationell konkurrens.

B.

Den europeiska planeringsterminen har till syfte att öka samordningen av den ekonomiska politiken och finanspolitiken i de 28 EU-medlemsstaterna för att öka stabiliteten, främja tillväxten och sysselsättningen och stärka konkurrenskraften.

C.

Alla potentiella möjligheter att få fart på EU:s ekonomi och konkurrenskraft måste utnyttjas.

D.

Den inre marknaden är en av hörnstenarna i EU och en av dess största framgångar. För att den europeiska planeringsterminen framgångsrikt ska främja ekonomisk tillväxt och stabilisera ekonomierna måste den också omfatta den inre marknaden och politiken för att fullborda den.

E.

En inre marknad för alla, med förbättrad styrning som främjar bättre lagstiftning och konkurrens, är av central vikt för att förbättra tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften och för att upprätthålla näringslivets och konsumenternas förtroende.

F.

De pågående ändringarna av tekniken, samhället och beteendemönstren påverkar i hög grad företagens och konsumenternas beteende och skapar många ekonomiska möjligheter och utmaningar som måste bemötas inom ramen för den inre marknaden.

G.

Det är i första hand vid tillämpningen av de befintliga bestämmelserna inom den europeiska planeringsterminen och den inre marknaden som det kommer att visa sig om de befintliga bestämmelserna är lämpliga eller har brister.

1.

Europaparlamentet vidhåller att den inre marknaden är en av EU:s grundvalar. För att den europeiska planeringsterminen framgångsrikt ska främja ekonomisk tillväxt och stabilisera medlemsstaternas ekonomier måste den också omfatta den inre marknaden och politiken för att fullborda den.

2.

Europaparlamentet understryker att den inre marknaden är själva ryggraden i medlemsstaternas ekonomier och i hela det europeiska integrationsprojektet. Parlamentet lyfter fram de ekonomiska fördelarna med den inre marknaden, t.ex. produktstandardisering och marknadsintegrering, stordriftsfördelar, hårdare konkurrens och lika villkor för 500 miljoner konsumenter i de 28 medlemsstaterna samt bland annat ett större utbud av varor och tjänster av hög kvalitet och lägre priser för konsumenterna.

3.

Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att utveckla den inre marknaden för att åstadkomma strukturell och hållbar ekonomisk tillväxt och på så sätt locka och främja investeringar, inom ramen för regler om insyn och effektivitet, vilket bidrar till att skapa nya arbetstillfällen och ökat välstånd för medlemsstaternas invånare. Kommissionen uppmanas med kraft att via de landsspecifika rekommendationerna systematiskt övervaka genomförandet och tillämpningen av bestämmelserna för den inre marknaden, särskilt där dessa bestämmelser på ett avgörande sätt bidrar till strukturella reformer.

4.

Europaparlamentet anser att det måste skapas en ändamålsenlig miljö som underlättar ekonomiska initiativ och affärsutveckling genom att främja konkurrens och samarbete mellan små och medelstora företag och på så sätt utveckla den industriella potentialen av innovation, forskning och teknik.

5.

Europaparlamentet noterar det arbete som kommissionens avdelningar nyligen utfört för att fastställa och kartlägga utmaningar på investeringsområdet och utarbeta landsspecifika investeringsprofiler.

6.

Europaparlamentet är bekymrat över att rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen för 2011–2014 genomfördes i mindre utsträckning än väntat. Kommissionen uppmanas därför att lägga fram förslag till en mekanism som ska uppmuntra medlemsstaterna att genomföra de landsspecifika rekommendationerna.

7.

Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen har styrt upp förfarandena inom ramen för den europeiska planeringsterminen och är införstått med att antalet landsspecifika rekommendationer minskat till förmån för rekommendationer som är mer inriktade på ländernas prioriteringar. Samtidigt konstaterar parlamentet att inremarknadsfrågor ägnas mer uppmärksamhet i den årliga tillväxtöversikten än i de landsspecifika rekommendationerna.

8.

Europaparlamentet vidhåller att inremarknadspelaren bör inlemmas i den europeiska planeringsterminen, med ett system för regelbunden övervakning, identifiering av landsspecifika gränser för den inre marknaden och utvärdering av integrationen av den inre marknaden samt konkurrenskraften. Tonvikten bör ligga på de prioriteringar som skulle ha störst inverkan på tillväxten och arbetstillfällena samt på hållbar utveckling av företag, inklusive små och medelstora företag. Systemet bör omfatta en tillförlitlig databas, en uppsättning kvantitativa och kvalitativa indikatorer som bland annat ska mäta de ekonomiska effekterna av tillämpningen av inremarknadsreglerna, riktmärkning, kollegial granskning och utbyte av bästa praxis.

9.

Europaparlamentet välkomnar 2015 års rapport om integrationen av den inre marknaden och konkurrenskraften inom EU och i medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att denna rapport – som ersätter inte bara rapporten om integrationen av den inre marknaden, vilken tidigare utgjorde en bilaga till den årliga tillväxtöversikten, utan även rapporten om tillståndet för den europeiska industrin – har offentliggjorts som ett dokument som åtföljer meddelandet om strategin för den inre marknaden, och inte som tidigare som en bilaga till den årliga tillväxtöversikten. Rapporten bör vidareutvecklas och bli en del av pelaren för styrning av den inre marknaden och grunden för den årliga utvärderingen av framstegen inom den inre marknaden. Rapporten bör integreras i det särskilda avsnittet om den inre marknaden i den årliga tillväxtöversikten, i landsspecifika rekommendationer och i en regelbunden strukturerad efterlevnadsdialog med medlemsstaterna.

10.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen avser att ytterligare analysera de landsspecifika utmaningar som fastställts på investeringsområdet inom ramen för den europeiska planeringsterminen, framför allt i landrapporter och genom tematiska diskussioner i rådet.

11.

Europaparlamentet påpekar att många av de utmaningar som fastställts på investeringsområdet har att göra med den inre marknadens funktion och införlivandet och genomförandet av lagstiftningen för den inre marknaden. Kommissionen uppmanas att noga övervaka hur medlemsstaterna följer upp de fastställda utmaningarna och hindren på investeringsområdet, regelbundet föra en strukturerad dialog med medlemsstaterna om efterlevnaden och vid behov använda sina befogenheter och vidta åtgärder för att undanröja omotiverade och oproportionerliga hinder på den inre marknaden.

12.

Europaparlamentet framhåller att det vid varje översyn av den europeiska planeringsterminen måste vara möjligt för Europaparlamentet och de nationella och regionala parlamenten samt alla berörda aktörer, även arbetsgivarorganisationer och fackföreningar, att delta på allvar, inte bara för att öka delaktigheten i den europeiska planeringsterminen, utan även för att öka genomförandenivån för de landsspecifika rekommendationerna.

13.

Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att tillämpa en inkluderande och transparent process som leder till relevanta och nödvändiga reformer inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

14.

Europaparlamentet påminner om behovet av att genomföra lämpliga och rimliga ekonomiska och sociala reformer och att motverka byråkrati och protektionism för att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften för den europeiska ekonomin.

15.

Europaparlamentet betonar att det visserligen inte finns några tariffära hinder på den inre marknaden men att det fortfarande finns ett stort antal olika icke-tariffära hinder. EU-institutionerna, medlemsstaterna och alla berörda aktörer uppmanas att inleda en konstruktiv debatt om denna fråga så att de icke-tariffära hindren inom EU kan avskaffas.

16.

Europaparlamentet beklagar att det i flera medlemsstater finns betydande brister i genomförandet av tjänstedirektivet, som omfattar verksamhet som står för mer än 45 procent av EU:s BNP och sysselsättning, bland annat beroende på en mängd nationella regler och föreskrifter som inte alltid ligger i allmänhetens intresse. Parlamentet beklagar också att anmälningsförfarandet inte alltid tillämpas.

17.

Europaparlamentet välkomnar moderniseringen av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer, vilken innebär att ett smidigare system för erkännande av kvalifikationer föreslås för att stödja arbetskraftens rörlighet. Parlamentet konstaterar att regleringen av reglerade yrken varierar mellan medlemsstaterna, precis som verksamhetsreserverna.

18.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att undersöka ett initiativ om ett pass avseende tillhandahållande av tjänster och ett harmoniserat anmälningsformulär, under förutsättning att detta initiativ skapar ökad öppenhet med avseende på omfattningen av befogenheterna för dem som tillhandahåller tjänster utomlands och att det minskar byråkratin och den administrativa bördan. Parlamentet framhåller att ett sådant initiativ inte får leda till att ursprungslandsprincipen införs. Det vore dock lämpligt att precisera huvuddragen i detta förslag. Parlamentet ser detta pass som en tillfällig lösning som kommer att användas till dess att den inre marknaden blir helt integrerad.

19.

Europaparlamentet framhåller att marknaden för offentliga upphandlingar utgör en betydande andel av den totala inre marknaden och på ett avgörande sätt bidrar till tillväxten i medlemsstaterna och företagen, jobbskapandet och konkurrenskraften. Kommissionen uppmanas att främja ökad insyn i offentliga upphandlingar inom den offentliga sektorn, gränsöverskridande konkurrens och ett bättre utnyttjande av offentliga resurser, inklusive sociala och miljömässiga normer.

20.

Europaparlamentet påminner om att EU genomförde en större översyn av EU:s regelverk för offentlig upphandling 2014 då förfarandena förenklades och reglerna blev mer flexibla och anpassades för att bättre stämma överens med övrig politik för den offentliga sektorn.

21.

Europaparlamentet påpekar att det fortfarande finns betydande ineffektivitet när det gäller offentliga upphandlingar i medlemsstaterna, och att detta begränsar såväl den gränsöverskridande expansionen som den inhemska marknadstillväxten. Parlamentet betonar vikten av att lagstiftningen om offentliga upphandlingar och koncessioner införlivas och genomförs korrekt och inom föreskriven tid av medlemsstaterna. Parlamentet menar att ett korrekt genomförande av det överklagandeförfarande som antogs 2007 skulle leda till ökad effektivitet, ändamålsenlighet och öppenhet i samband med offentliga upphandlingar.

22.

Europaparlamentet välkomnar det andra programmet för interoperabilitetslösningar för europeiska offentliga förvaltningar (ISA2). Detta program, som inleddes den 1 januari 2016, ska främja utvecklingen av driftskompatibla digitala lösningar som är gratis för alla berörda myndigheter, företag och medborgare i Europa.

23.

Europaparlamentet framhåller att utveckling och utbredd användning av e-förvaltning i medlemsstaterna är nödvändigt för att göra det lättare för företagare att bedriva affärsverksamhet på den inre marknaden och för konsumenter att utöva sina rättigheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i första hand prioritera att så snart som möjligt utveckla e-förvaltningen.

24.

Europaparlamentet betonar att den privata sektorn är en viktig drivkraft för en hållbar tillväxt och för skapandet av nya arbetstillfällen. Parlamentet påpekar att enskild nationell lagstiftning och praxis, i kombination med ett otillräckligt genomförande av principen om ömsesidigt erkännande, kan ge upphov till onödiga och skadliga hinder och bördor för företagare och konsumenter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att säkerställa en korrekt tillämpning och ett bättre genomförande av principen om ömsesidigt erkännande samt efterlyser kostnadseffektiva tvistlösningsinstrument.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rådfråga aktörerna för att kunna identifiera de sektorer och marknader där tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande är bristfällig eller problematisk.

26.

Europaparlamentet anser att man genom att ge de befintliga kontaktpunkterna för produkter en förstärkt roll såsom de enda anslutningspunkterna för ekonomiska aktörer när det gäller inremarknadsfrågor kommer att bidra till att öka medvetenheten om och förståelsen för den tillämpliga lagstiftningen.

27.

Europaparlamentet betonar att bättre villkor för framkomsten av nystartade företag och små och medelstora företag kan resultera i ökad innovation och ett aktivare jobbskapande och generera en hållbar tillväxt. Parlamentet påminner om att många hinder, bl.a. byråkratiska sådana, hämmar de små och medelstora företagens inhemska och internationella utveckling, och påpekar att hinder som står i vägen för inhemsk och internationell tillväxt måste identifieras och undanröjas.

28.

Europaparlamentet betonar att intensiteten i ackumuleringen av materiellt och immateriellt kapital i EU har varit lägre efter finanskrisen än hos konkurrenterna, vilket är skadligt för den ekonomiska och sociala utvecklingen. Investeringar, bl.a. på IKT-området, är av yttersta vikt för att återställa produktiviteten och den långsiktiga tillväxten i EU. För att vända denna negativa trend är det nödvändigt att stärka den inre marknaden och minska hindren för investeringar. Parlamentet kräver att investeringarna inriktas på finansieringen av realekonomin och att det fortsatt vidtas åtgärder för att uppnå detta mål.

29.

Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart avskaffande av de omotiverade territoriella begränsningar som kallas geoblockering, särskilt genom att fullt ut genomföra artikel 20 i tjänstedirektivet och därigenom få slut på omotiverad diskriminering när det gäller tillgången till varor och tjänster samt prisdiskriminering på grund av geografiskt läge eller nationalitet.

30.

Europaparlamentet ser gärna att man så snart som möjligt börjar uppgradera det europeiska standardiseringssystemet för att stödja EU-politiken när det gäller digital innovation, ökad it-säkerhet och förbättrad interoperabilitet.

31.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att på ett korrekt sätt och inom föreskriven tid genomföra reglerna för den inre marknaden och se till att de efterlevs. Parlamentet pekar på vikten av att de landsspecifika rekommendationerna genomförs – vilket bland annat innebär att nationella produkt- och tjänstemarknader ska reformeras – för att medlemsstaternas tillväxtpotential ska kunna frigöras.

32.

Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste utöka sitt arbete för att modernisera sina offentliga förvaltningar genom att tillhandahålla fler och lättillgängligare digitala tjänster för medborgare och företag och underlätta offentliga förvaltningars gränsöverskridande samarbete och interoperabilitet.

33.

Europaparlamentet framhåller att bilden av den moderna ekonomin förändras snabbt på grund av digitala och tekniska framsteg, en hårdare internationell konkurrens och ändringar i de ekonomiska aktörernas och konsumenternas beteendemönster.

34.

Europaparlamentet lyfter fram de allt vagare gränserna mellan produkter och tjänster. Parlamentet påpekar den ökande betydelsen av företagsrelaterade tjänster och system med integrerade produkter och tjänster. Regelverken för den inre marknaden måste anpassas efter denna omvälvande utveckling.

35.

Europaparlamentet välkomnar de nya affärsmodellerna inom delningsekonomin och inser deras oerhörda innovationspotential, som bör utnyttjas med iakttagande av de nuvarande rättsliga normerna och konsumentskyddsstandarderna samt av lika konkurrensvillkor. Parlamentet betonar vikten av att skapa bästa möjliga förutsättningar för att delningsekonomin ska kunna utvecklas och frodas. Kommissionen uppmanas att utarbeta en strategi för hur det ska bli möjligt för delningsekonomiföretag att konkurrera med konventionella företag på lika villkor.

36.

Europaparlamentet påpekar att företagens investeringsmönster har genomgått en metamorfos, där utgifter i immateriella tillgångar växer i storlek och betydelse i jämförelse med investeringar i materiella tillgångar. När det gäller immateriella tillgångar går bara 17 procent av företagens investeringar till vetenskaplig forskning och utveckling. De politiskt ansvariga uppmanas att verka för att de lagstiftningsmässiga hinder som står i vägen för ett fullständigt utnyttjande av potentialen för denna nya hävstång för innovation ska kunna undanröjas.

37.

Europaparlamentet välkomnar att det i strategin för inre marknaden beskrivs hur kommissionens olika åtgärder (en kapitalmarknadsunion, en digital inre marknad, en energiunion etc.) är inriktade på ett och samma huvudmål, dvs. att utnyttja potentialen för EU:s inre marknad. Parlamentet betonar att det i meddelandet om strategin för inre marknaden anges att den inre marknaden bör uppmärksammas mer inom den europeiska planeringsterminen.

38.

Europaparlamentet välkomnar strategin för en digital inre marknad och anser att den på rätt sätt kan göra EU rustat för den digitala tidsåldern. Parlamentet efterlyser ett snabbt färdigställande och genomförande av denna strategi, så att EU kan ta igen det man förlorat på grund av att det tidigare tagit så lång tid att anta och använda digital teknik. Parlamentet anser därför att resurser bör tilldelas på nationell och europeisk nivå för att säkerställa nödvändig infrastruktur, särskilt på landsbygden. Det är också viktigt att främja digital innovation och förbättra interoperabiliteten. Särskilt stor uppmärksamhet bör ägnas åt it-säkerhetsfrågor.

39.

Europaparlamentet betonar att lättillgängliga, effektiva och högkvalitativa paketleveranstjänster till överkomligt pris är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik gränsöverskridande e-handel som framför allt gynnar de små och medelstora företagen och konsumenterna.

40.

Europaparlamentet påminner om att integreringen av den inre marknaden för varor och tjänster nästan alltid sker via uppgiftsöverföringar, där interoperabiliteten är det kitt som förbättrar anslutningen under hela leveranskedjan och säkerställer en ändamålsenlig kommunikation mellan digitala komponenter. Kommissionen uppmanas att så snart som möjligt starta en uppdatering av det europeiska ramverket för interoperabilitet i förening med en integrerad standardiseringsplan som fastställer och definierar huvudprioriteringar.

41.

Europaparlamentet betonar att privata och offentliga investeringar i snabba och ultrasnabba kommunikationsnät är en förutsättning för varje digital process och måste främjas av ett stabilt EU-regelverk som gör det möjligt för alla aktörer att investera, även i landsbygdsområden och avlägset belägna områden.

42.

Europaparlamentet framhåller vikten av ett framgångsrikt genomförande av Europeiska fonden för strategiska investeringar för att kunna maximera investeringarna och stödja innovativa företag med finansiering på olika stadier i deras utveckling. Där marknaden inte räcker till är det viktigt att fullt ut utnyttja redan tillgänglig offentlig finansiering för digitala investeringar och ta till vara synergier mellan EU-program (som exempelvis Horisont 2020), Fonden för ett sammanlänkat Europa, andra relevanta strukturfonder och andra instrument.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera om den befintliga bredbandsstrategin för mobila och fasta nät, och dess mål, har framtidssäkrats, uppfyller kraven för snabb uppkoppling för alla så att en digital klyfta undviks samt uppfyller behoven när det gäller en datadriven ekonomi och ett snabbt införande av 5G-nät.

44.

Europaparlamentet betonar att EU bör skaffa sig konkurrensfördelar genom att skapa en perfekt jordmån för innovativa företag. Detta skulle kräva en modern industripolitik och en bättre integrerad infrastruktur som lägger särskild vikt vid antagandet av innovations- och företagarvänliga lagstiftningsmässiga ramar. Parlamentet begär att varje digitalt regelverk som föreslås i framtiden ska vara inkluderande och lättillgängligt och garantera konsumenterna en hög skyddsnivå.

45.

För att åstadkomma en starkare styrning av den inre marknaden och ansvar på alla nivåer är det enligt Europaparlamentet nödvändigt att klargöra arbetsfördelningen mellan dessa nivåer och att fastställa regelverk som tillhandahåller bättre incitament och ett tydligt ansvarsutkrävande i samband med genomförandet och efterlevnaden av lagstiftningen om den inre marknaden. Tanken är att man härigenom ska kunna blåsa nytt liv i den inre marknaden.

46.

Flernivåansvaret för en effektiv styrning av den inre marknaden skulle på ett framgångsrikt sätt kunna åstadkommas dels genom lagstiftning, dels genom en mer utbredd kultur för upprätthållande av reglerna. Europaparlamentet uppmanar till utveckling av humankapitalet, bland annat på grundval av ökad tillgång till information och lämplig utbildning för att höja kunskaps- och medvetenhetsnivån.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att bestämmelserna om den inre marknaden konsekvent ska upprätthållas av medlemsstaterna genom att de använder all tillgänglig information och alla tillgängliga uppgifter och instrument samt genom att medlemsstater som inte följer EU:s politik och lagar ska drabbas av de konsekvenser som föreskrivs i fördragen.

48.

Europaparlamentet påpekar att det är viktigt med övervakning och uppgiftsinsamling och att det finns ett behov av ett solitt och integrerat system. Parlamentet är bekymrat över att informationen om offentliga samråd i de flesta fall finns tillgänglig endast på ett enda språk, vilket inte gör det möjligt för alla berörda parter att bidra med synpunkter på viktiga frågor och förslag. Uppgifter och bevis bör beaktas när man fattar strategiska beslut som är en förutsättning för att fullborda den inre marknaden, minska klyftorna mellan medlemsstaterna och förbättra styrningen av den inre marknaden, till exempel när man fastställer prioriteringar för åtgärder och upprätthållande och utvärderar integrationen av och konkurrenskraften för den inre marknaden, även inom ramen för en strukturerad efterlevnadsdialog med medlemsstaterna

49.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen lägga fram en rapport om hindren för den inre marknaden i olika medlemsstater och i EU som helhet och att i de landsspecifika rekommendationerna även ge rekommendationer för hur hindren kan undanröjas. Parlamentet betonar att den inre marknaden bör ges en mer framträdande roll i de landsspecifika rekommendationerna.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla tillgängliga åtgärder, och vid behov även tillämpa överträdelseförfaranden, för att se till att lagstiftningen för den inre marknaden genomförs till fullo. Parlamentet är bekymrat över att överträdelseförfarandet tar lång tid när en överträdelse av reglerna för den inre marknaden tas upp och åtgärdas och är oroat över det stora antalet mål som ännu inte avgjorts.

51.

Europaparlamentet noterar fördelarna med Solvit. Parlamentet begär att Solvit stärks och görs mer sammankopplat med kommissionens avdelningar. Vidare ser parlamentet gärna att Solvit integreras med befintliga projekt och databaser såsom CHAP och EU Pilot, så att man skapar informationssynergier och delar bästa praxis. Kommissionen uppmanas att löpande följa upp de fall som inte har lösts. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas med kraft att se till att Solvit får det stöd och den expertis som krävs, så att de inkomna fallen kan hanteras effektivt.

52.

Europaparlamentet anser att marknadskontrollmyndigheterna på den inre marknaden måste stärkas, samordnas bättre och ha personal med rätt kompetens för att kunna möta dagens utmaningar, framför allt när det gäller den globala konkurrensen. De nationella marknadskontrollmyndigheterna uppmanas med kraft att bedriva ett närmare samarbete och att utbyta information och bästa praxis för att på ett verkningsfullt sätt motverka olika typer av illojal konkurrens på den inre marknaden, bland annat det stora antalet produkter som är olagliga och inte uppfyller kraven, vilket medför stora kostnader för de företag som tillämpar reglerna samt stora risker för konsumenterna, särskilt de mest sårbara. Parlamentet är bekymrat över att rådets antagande av paketet om produktsäkerhet och marknadskontroll har dragit ut på tiden, vilket hotar produktsäkerheten i EU. Rådet uppmanas att omedelbart anta paketet.

53.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att skapa en gemensam digital ingång som en tillgänglig paraplyportal som gör det möjligt att harmonisera och förenkla tillgången till information och främja de befintliga plattformar som är avsedda för användarna. Parlamentet lyfter fram den roll som nationella och regionala regeringar har när det gäller att främja och tillgängliggöra dessa plattformar och utbilda de personer som använder dem. Kommissionen uppmanas att ytterligare stärka och samordna nätverktygen för den inre marknaden.

54.

Europaparlamentet erkänner vikten av principer om bättre lagstiftning och Refit-initiativet samt behovet av tydlighet och förutsebarhet i regelverket när nya lagstiftningsinitiativ utarbetas. Parlamentet understryker att principen om bättre lagstiftning inte får drabba EU:s och medlemsstaternas rätt att lagstifta på viktiga områden av allmänintresse, såsom hälso- och sjukvård och miljö.

55.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.