12.1.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 11/105

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om resultaten av överläggningarna i utskottet för framställningar,

—

med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

—

med beaktande av den viktiga rätten att inge framställningar och vikten av att parlamentet omedelbart får veta vad EU:s medborgare och invånare anser vara särskilt angeläget, på det sätt som föreskrivs i artiklarna 24 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av artikel 228 i EUF-fördraget,

—

med beaktande av artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, om rätten att inge framställningar till Europaparlamentet,

—

med beaktande av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om överträdelseförfarandet, särskilt artiklarna 258 och 260,

—

med beaktande av artiklarna 52, 215, 216.8, 217 och 218 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0361/2015), och av följande skäl:

A.

Under 2014 mottogs 2 714 framställningar, vilket motsvarar en minskning med närmare 6 procent jämfört med 2013, då parlamentet mottog 2 885 framställningar. 790 framställningar förklarades tillåtliga och uppföljda, 1 070 framställningar förklarades otillåtliga, 817 framställningar förklarades tillåtliga och avslutade och 37 framställningar har fått sin rekommendation ifrågasatt. Det sammanlagda antalet framställningar är nästan dubbelt så högt som antalet framställningar som mottogs 2009, men det har inte skett en motsvarande ökning av antalet tjänstemän som handlägger framställningarna.

B.

Syftet med det årliga betänkandet om verksamheten i utskottet för framställningar är att analysera de framställningar som mottogs 2014 och diskutera möjliga förbättringar av förfaranden och relationer med andra institutioner.

C.

Antalet mottagna framställningar är lågt i förhållande till EU:s totala folkmängd, vilket visar att de allra flesta EU-medborgarna ännu inte känner till rätten att inge framställningar eller dess möjliga användbarhet som ett sätt att göra EU-institutionerna och medlemsstaterna uppmärksamma på frågor som berör dem och är angelägna för dem. Även om vissa EU-medborgare känner till framställningsförfarandet, råder det fortfarande stor förvirring kring EU:s verksamhetsområde, vilket framgår av det höga antalet mottagna otillåtliga framställningar (39,4 procent).

D.

Att framställningarna behandlas på ett korrekt sätt under hela förfarandet är avgörande för att se till att rätten att inge framställningar respekteras. Framställarna är ofta medborgare som engagerar sig för att förbättra våra samhällen och se till att de fungerar väl även i framtiden. Dessa medborgares upplevelse av hur deras framställningar behandlas kan avgöra deras framtida åsikt om det europeiska projektet.

E.

Under 2014 avslutades 1 887 framställningar, av vilka 1 070 framställningar var otillåtliga. Endast 29,1 procent av framställningarna förklarades tillåtliga och följdes upp medan 39,4 procent förklarades otillåtliga och 30,1 procent förklarades tillåtliga och avslutades direkt.

F.

EU-medborgarna företräds av den enda direkt folkvalda EU-institutionen: Europaparlamentet. Rätten att inge framställningar ger dem en chans att påkalla de valda företrädarnas uppmärksamhet.

G.

EU-medborgarna och servicen till dem bör alltid stå i centrum för parlamentets arbete, särskilt i utskottet för framställningar, och prioriteras framför alla andra faktorer eller effektivitetskriterier. Med den nuvarande personalnivån på enheten för framställningar finns det en risk för att dessa grundläggande principer inte går att uppnå.

H.

Rätten att inge framställningar kan, om den respekteras fullt ut, stärka kommunikationen mellan parlamentet och EU:s medborgare och invånare, förutsatt att det i samtliga faser av framställningsförfarandet inrättas en öppen, demokratisk, inkluderande och transparent mekanism för att lösa problem som i första hand rör tillämpningen av EU-lagstiftningen.

I.

Rätten att inge framställningar är en avgörande faktor för deltagandedemokrati.

J.

Tillsammans med Europeiska ombudsmannen syftar rätten att inge framställningar till att hantera administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner eller nationella institutioner där EU-lagstiftningen tillämpas.

K.

Framställningarna ger värdefull återkoppling till lagstiftarna och de verkställande organen på både EU-nivå och nationell nivå, särskilt i fråga om eventuella kryphål i tillämpningen av EU-lagstiftningen. Framställningarna kan vara en tidig varning för medlemsstater som släpar efter med tillämpningen av EU-lagstiftningen.

L.

Framställningar som ingetts till utskottet för framställningar har ofta varit direkt användbara för andra utskott inom deras respektive ansvarsområden.

M.

Ansvaret för att säkerställa vederbörlig respekt för den grundläggande rätten att inge framställningar vilar inte enbart på utskottet för framställningar, utan bör snarare vara ett åtagande som delas av alla parlamentets utskott och alla andra EU-institutioner. Framställningar bör inte avslutas innan all återkoppling från andra utskott inom parlamentet inkommit.

N.

Utskottet för framställningar bör bemöda sig om att bättre tillvarata sina befogenheter och allmänna eller specifika utskottsverktyg, till exempel muntliga frågor och kortfattade resolutioner, för att på grundval av de framställningar som mottagits synliggöra olika problem som är av intresse för EU:s medborgare och invånare, och föra fram dessa i parlamentets kammare.

O.

Alla framställningar måste noggrant, effektivt, skyndsamt, öppet och individuellt bedömas och hanteras på ett sätt som slår vakt om rätten för ledamöterna i utskottet för framställningar att medverka. Varje framställare måste inom en kort tidsperiod ange antingen skälen för att avsluta framställningen eller uppföljningen, verkställandet och övervakningen av de vidtagna åtgärderna. Bättre institutionell samordning mellan institutioner på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå är av allra största vikt för att man snabbt ska kunna lösa de problem som tas upp i framställningarna.

P.

En effektiv och skyndsam behandling av framställningar måste säkerställas även vid nya valperioder och åtföljande personalombyte.

Q.

Det är viktigt att verksamheten i utskottet för framställningar inte belastas med en alltför utdragen hantering av otillåtliga eller omotiverade framställningar, eftersom detta framför allt påverkar tillåtliga och välgrundade framställningar.

R.

Framställaren måste vederbörligen informeras om anledningarna till att framställningen inte har förklarats tillåtlig.

S.

Framställningarna diskuteras under sammanträdena i utskottet för framställningar och framställarna kan delta i dessa diskussioner och har rätt att presentera sina framställningar och lämna mer detaljerad information och på så sätt aktivt bidra till utskottets arbete genom att ge ytterligare information till utskottets ledamöter och till kommissionen, samt till eventuella företrädare för medlemsstaterna som är närvarande. Under 2014 närvarade 127 framställare vid utskottets överläggningar och tog del i dessa. Andelen direkt deltagande är fortfarande relativt låg och bör utökas, bl.a. genom användning av teknik för distanskommunikation och genom en planering som medför att framställarna bättre kan organisera sina besök till utskottet.

T.

Efter den offentliga debatten vid utskottssammanträdena lämnas framställningarna ofta öppna. Ytterligare uppföljning är att förutse och återkoppling förväntas, nämligen ytterligare undersökningar från kommissionen eller parlamentsutskott eller ett konkret utbyte med berörda nationella eller regionala myndigheter.

U.

Det behövs mer mötestid för att möjliggöra ett brett spektrum av ämnen att diskutera och för att säkerställa kvaliteten på varje debatt. Sammanträdena för de politiska gruppernas samordnare är avgörande för att säkerställa en smidig planering och styrning av utskottsarbetet. Därför bör tillräcklig tid avsättas för att möjliggöra ett demokratiskt beslutsfattande.

V.

Verksamheten i utskottet för framställningar bygger på framställarnas skriftliga information och deras muntliga och audiovisuella bidrag under sammanträdet, vilka kompletteras med ytterligare sakkunskap från kommissionen, medlemsstaterna, ombudsmannen och andra politiska representativa organ.

W.

De frågor som är angelägna för framställarna bör vederbörligen diskuteras grundligt under hela framställningsförfarandet. Detta förfarande kan kräva olika stadier, inklusive flera omgångar av återkoppling från framställaren och från berörda EU-institutioner och nationella myndigheter.

X.

Enligt de kriterier som i enlighet med fördraget och parlamentets arbetsordning har fastställts för framställningars tillåtlighet (artikel 215 i arbetsordningen) måste en framställning handla om en fråga som ligger inom unionens verksamhetsområde och som påverkar framställaren direkt. Framställaren måste vara medborgare i unionen eller bosatt där. En del av framställningarna förklaras därför vara otillåtliga eftersom de inte uppfyller dessa formella kriterier. Beslutet om tillåtlighet motsvarar snarare sådana juridiska och tekniska kriterier och bör inte avgöras av politiska beslut. Webbportalen bör vara ett effektivt verktyg för att förse framställarna med nödvändig information och vägledning om tillåtlighetskriterierna.

Y.

Ett särskilt handläggningsförfarande har nu införts för framställningar som rör barn, eftersom varje försening avseende dessa ärenden kan orsaka de berörda personerna särskilt allvarlig skada.

Z.

Genom att använda sig av framställningarna kan EU-medborgarna övervaka EU-lagstiftningens utformning och tillämpning. Detta gör det möjligt för EU-medborgarna att fungera som en användbar informationskälla när det gäller krav rörande, och överträdelser av, EU-lagstiftningen, det senare särskilt inom områdena miljö, inre marknaden, erkännande av yrkeskvalifikationer, konsumentskydd och sektorn för finansiella tjänster.

AA.

Ingivandet av en framställning sammanfaller ofta med inlämnande av ett klagomål till kommissionen, vilket kan leda till att ett överträdelseförfarande inleds eller till att en passivitetstalan väcks. Statistiken visar (se kommissionens 23:e rapport om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning (COM(2006)0416)) att en fjärdedel – eller till och med en tredjedel – av de framställningar och klagomål som behandlades gällde överträdelseförfaranden eller gav upphov till sådana förfaranden. Parlamentets deltagande i dessa framställningsförfaranden ger en extra granskning av de behöriga EU-institutionernas undersökningsarbete. Framställningar bör inte avslutas under tiden då kommissionens undersökning pågår.

AB.

Det har tagits upp en mängd angelägna frågor i framställningarna, t.ex. om miljölagstiftningen (särskilt när det gäller avfalls- och vattenhantering, verksamhet för prospektering efter och utvinning av kolväte samt stora infrastruktur- och utvecklingsprojekt), grundläggande rättigheter (särskilt barns rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket är speciellt relevant med tanke på att upp till en fjärdedel av väljarkåren i EU har någon form av skada eller funktionsnedsättning), fri rörlighet för personer, diskriminering, invandring, sysselsättning, förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP), djurskydd, rättstillämpning och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

AC.

Webbportalen för utskottet för framställningar lanserades den 19 november 2014 med ett års försening och ersatte den elektroniska plattform för ingivande av framställningar som tidigare fanns tillgänglig på Europarl-portalen. Syftet med utskottets webbportal var att främja rätten att inge framställningar och stärka medborgarnas aktiva deltagande i samhällslivet i EU. Portalen, som ännu inte är helt i drift, är tänkt att vara en integrerad lösning för att tillgodose de specifika behoven i framställningsförfarandet och erbjuda ett lämpligare nätbaserat verktyg för de EU-medborgare som vill inge en framställning. Här finns även möjlighet till uppföljning av framställningarnas status i realtid. Det har, särskilt när det gäller sökfunktionen, påtalats flera brister som urholkar portalens roll som ett offentligt register över framställningar, och den andra fasen, som syftar till att täppa till de befintliga kryphålen, borde redan ha avslutats. Portalen kan bidra till att förbättra servicen och synligheten gentemot medborgare och ledamöter, och den kommer att fungera som ett elektroniskt register (enligt artikel 216.4 i parlamentets arbetsordning) och göra det möjligt för medborgarna att lämna in och följa framställningar och lägga till en elektronisk signatur till sina egna. Den nya portalen är tänkt att göra framställningsförfarandet mer öppet och interaktivt och effektivisera administrationen för framställare, ledamöter och allmänhet. Webbportalen bör vara det redskap som gör det möjligt att öka öppenheten i framställningsförfarandet, förbättra framställarnas tillgång till information och höja medborgarnas medvetenhet om den kapacitet och de möjligheter som utskottet för framställningar har för att hjälpa dem att åtgärda sin situation. Parlamentet betonar att användningen av ny informations- och kommunikationsteknik bör stimuleras för att föra utskottets arbete närmare medborgarna.

AD.

EU:s medborgarinitiativ är ett viktigt verktyg för att göra det möjligt för medborgarna att delta i EU:s politiska beslutsfattande, och dess potential måste utnyttjas till fullo. För att kunna åstadkomma optimala resultat när det gäller medborgardeltagande bör detta instrument förbättras ytterligare. Dess representationsnivåer – och de praktiska aspekterna – bör stärkas, och instrumentet bör till fullo respekteras och genomföras av EU-institutionerna (särskilt kommissionen).

AE.

Utskottet för framställningar fortsätter att på nära håll intressera sig för tillämpningen av förordningen om EU:s medborgarinitiativ och är medvetet om behovet av en ny förordning för att undanröja de många bristerna, hindren och svagheterna och för att ta itu med den rigida befintliga rättsliga ramen samt med de nödvändiga mekanismerna för att inleda och följa upp medborgarinitiativ, särskilt när det gäller den faktiska insamlingen av underskrifter.

AF.

Nu när det har gått tre år sedan ikraftträdandet av förordning (EU) nr 211/2011 den 1 april 2012 anser utskottet för framställningar att tillämpningen av förordningen bör utvärderas. Målsättningen bör vara att upptäcka eventuella brister och föreslå livskraftiga lösningar i samband med en snabb revidering för att förbättra tillämpningen.

AG.

Arrangemangen med offentliga utfrågningar för framgångsrika initiativ har varit lyckade, och utskottet för framställningars delaktighet och deltagande som associerat utskott när det gäller utfrågningar om EU:s medborgarinitiativ har varit mycket uppskattat av ledamöterna och det civila samhället. Utskottet för framställningar stöder detta förfarande och ställer sin omfattande erfarenhet av förbindelser med medborgarna till förfogande. En konkret uppföljning förväntas av kommissionen för alla framgångsrika medborgarinitiativ.

AH.

På grund av arbetsbördan för utskottet för framställningar och behovet att öka personalen på sekretariatet för utskottet för framställningar har ingen undersökningsresa genomförts i fråga om de framställningar där en undersökning pågick under 2014. I framtiden kommer undersökningsresor att genomföras i samband med lämpliga framställningar.

AI.

Det normala antalet undersökningsresor bör återupptas under 2016, eftersom de är en särskild befogenhet för utskottet och en väsentlig del av dess arbete, som medför kontakter med medborgare och myndigheter i de berörda medlemsstaterna. Medlemmar av dessa delegationer deltar i alla relaterade verksamheter, inklusive rapportering, på lika villkor.

AJ.

Utskottet har skyldigheter när det gäller Europeiska ombudsmannens kansli, som ansvarar för att undersöka klagomål från EU-medborgare om eventuella administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ, och sammanställer även en årlig rapport om detta som utgår från Europeiska ombudsmannens egen årsrapport. Under 2014 deltog utskottet aktivt och direkt i organiserandet av valet av Europeisk ombudsman i enlighet med artikel 204 i parlamentets arbetsordning. Emily O’Reilly omvaldes till ombudsman för en mandatperiod på fem år i ett val i december 2014 som genomfördes effektivt och öppet.

AK.

Utskottet för framställningar är medlem i det europeiska ombudsmannanätverket, som består av vissa framställningsutskott från nationella parlament som har sådana och det är viktigt att medlemsstaternas parlament inrättar framställningsutskott, stärker befintliga framställningsutskott och förbättrar samarbetet mellan dem.

1.

Europaparlamentet framhåller att utskottet för framställningar måste sträva efter att göra det möjligt för EU:s medborgare och invånare att i någon mån bli delaktiga i arbetet med att försvara och främja sina rättigheter och se till att unionens regelverk tillämpas på rätt sätt. Medborgarna kan nämligen, genom sina framställningar, visa vilka frågor som är angelägna för dem och få en lösning på sina berättigade klagomål inom en rimlig tidsperiod. Parlamentet poängterar att framställningar som är tillåtliga bör tas upp i utskottet inom nio månader från det att framställningen har inkommit. Parlamentet vidhåller att bättre institutionell samordning mellan institutioner på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå och med andra organ är av allra största vikt för att man snabbt ska kunna lösa problem som tagits upp i framställningar.

2.

Europaparlamentet understryker att utskottet för framställningar (i sin egenskap av kontaktpunkt för alla medborgare), Europeiska ombudsmannen och EU:s medborgarinitiativ utgör en grupp grundläggande instrument för ett större politiskt deltagande från medborgarnas sida. Medborgarna måste ha en transparent och lämplig tillgång till dessa instrument, och det måste finnas garantier för att de fungerar väl. Parlamentet understryker dessa instruments ansvar för att främja unionsmedborgarskapet och stärka EU-institutionernas synlighet och trovärdighet. Parlamentet ser gärna att EU:s institutioner i högre grad erkänner Europeiska ombudsmannens arbete. Parlamentet vill också att det införs fler mekanismer för att säkerställa direkt medborgardeltagande i EU-institutionernas beslutsfattande.

3.

Europaparlamentet betonar att ett förbättrat samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter om frågor som rör tillämpningen av EU-lagstiftningen är nödvändigt för målsättningen att återupprätta kontakten med EU-medborgarna och stärka den demokratiska legitimiteten och ansvarsutkrävandet i parlamentets beslutsfattande. Parlamentet konstaterar att samarbetet stärks genom proaktivt informationsutbyte på alla institutionella nivåer och att detta är nyckeln till att kunna lösa problem som tagits upp i framställningarna. Parlamentet beklagar att nationella, regionala och lokala myndigheter i vissa fall inte reagerar på kraven från utskottet för framställningar.

4.

Europaparlamentet varnar för den ihållande eftersläpningen i behandlingen av framställningar, vilken beror på att personalstyrkan på utskottets sekretariat är begränsad, något som har en tydlig inverkan på tidsintervallet i behandlingen av framställningar, särskilt vad gäller fastställandet av deras tillåtlighet. Parlamentet anser att sådana förseningar är oacceptabla om målet är en utmärkt service, och att de inte bara underminerar den faktiska rätten att inge framställningar, utan också skadar de europeiska institutionernas trovärdighet hos de berörda medborgarna. Parlamentets ansvariga politiska och administrativa instanser uppmanas att, i samarbete med budgetutskottet, finna en lämplig lösning för att säkerställa att arbetet i utskottet för framställningar kan leva upp till fördragens anda.

5.

Parlamentet betonar behovet av att noggrant motivera för framställaren varför framställningen är otillåtlig eller avslutas eftersom den saknar grund.

6.

Europaparlamentet uppmanar utskottet för framställningar och, om så är tillämpligt, de parlamentsutskott som har ansvar för att ändra parlamentets arbetsordning att tydligare strukturera skillnaden mellan kriterierna för att fastställa om en framställning är en välgrundad och reglerna för att bestämma dess tillåtlighet och mellan att hålla en framställning öppen och avsluta den och att även synliggöra denna struktur för potentiella framställare.

7.

Europaparlamentet understryker kommissionens betydande roll vid behandling av ärenden som framställarna tar upp och uppmanar kommissionen att, genom proaktiva åtgärder i tid, övervaka vissa projekt som framställarna anmält i vilka EU-lagstiftningen har åsidosatts eller kommer att åsidosättas som en följd av genomförandet av den officiella planeringen. Kommissionen uppmanas, i sin egenskap av fördragens väktare, att åtgärda det felaktiga eller bristande införlivandet av EU-lagstiftningen som anmälts i ett stort antal framställningar till parlamentet. Vidare uppmanas kommissionen att agera mer beslutsamt för att inleda överträdelseförfaranden. Parlamentet betonar att det vid inledandet av överträdelseförfaranden inte får ges intryck av att det tas mer hänsyn till större medlemsstater. Parlamentet uppmanar också kommissionen att regelbundet informera utskottet för framställningar om utvecklingen av de överträdelseförfaranden som har ett direkt samband med en viss framställning, och om det konkreta slutresultatet.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo engagera sig i framställningsförfarandet, särskilt genom att utföra grundliga undersökningar av de hänvisade tillåtliga fallen, och att slutligen ge framställarna korrekta och uppdaterade skriftliga svar i god tid. Parlamentet förväntar sig att dessa svar utvecklas vidare i de muntliga debatterna om dessa problem vid de offentliga sammanträdena i utskottet för framställningar. För att öka den institutionella trovärdigheten bör kommissionen i sådana debatter företrädas av en tjänsteman med lämplig tjänstegrad. Kommissionen bör i sin egenskap av fördragens väktare sätta sig in mer i de berörda sakfrågorna och ta hänsyn till andan i den relevanta EU-lagstiftningen.

9.

Europaparlamentet begär att kommissionen, för öppenhetens skull och i en anda av lojalt samarbete mellan de olika EU-institutionerna, underlättar tillgången till handlingar med all relevant information om EU:s pilotförfaranden, särskilt i fall som rör mottagna framställningar, däribland utbyten av frågor och svar mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten, åtminstone efter det att förfarandena avslutas.

10.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med proaktiv övervakning och att kommissionen vidtar förebyggande åtgärder i tid i fall där det finns välgrundade bevis för att vissa planerade och offentliggjorda projekt kan strida mot EU-lagstiftningen. Parlamentet oroar sig över den aktuella trenden inom kommissionen att hindra utredningar av sakfrågan i många framställningar av rent förfarandemässiga skäl. Parlamentet samtycker inte till de upprepade förslagen om att avsluta ett flertal specifika framställningsärenden utan att invänta resultaten av utredningarna, och anser att detta strider mot kommissionens grundläggande roll som fördragens väktare. De ärenden som framställarna tar upp kräver ännu större uppmärksamhet och konsekventa åtgärder, särskilt om de handlar om eventuella överträdelser av EU-lagstiftningen som kommissionen själv gjort sig skyldig till, exempelvis i fråga om allmänhetens tillgång till handlingar i enlighet med Århuskonventionen.

11.

Europaparlamentet framhåller vikten av att kommissionen svarar detaljerat, proaktivt och så snabbt som möjligt på samtliga framställningar.

12.

Europaparlamentet kräver att sekretariatet för utskottet för framställningar ska tilldelas mer personal, eftersom utskottet har en speciell karaktär och en stor arbetsbörda som hör samman med dess kontakter med de tusentals medborgare och invånare i EU som varje år inger framställningar.

13.

Europaparlamentet betonar vikten av att stärka kommunikationen med medborgarna i samband med handläggningen av deras förfrågningar.

14.

Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra samarbetet med de nationella parlamenten och deras berörda utskott och med medlemsstaternas regeringar och uppmuntra medlemsstaternas myndigheter att införliva och tillämpa EU-lagstiftningen fullständigt öppet. Parlamentet betonar vidare betydelsen av samarbetet med kommissionen och medlemsstaterna i syfte att hävda medborgarnas rättigheter på ett effektivare och mer transparent sätt och uppmuntrar företrädare för medlemsstaterna att delta i sammanträdena. Parlamentet understryker behovet av att företrädare för rådet och kommissionen med högsta möjliga befattningar närvarar vid utskottssammanträden och utfrågningar där innehållet i de frågor som diskuteras kräver att dessa institutioner deltar. Parlamentet upprepar den uppmaning som riktades i resolutionen av den 11 mars 2014 om verksamheten i utskottet för framställningar (1), nämligen att man bör lansera en förbättrad strukturerad dialog med medlemsstaterna genom att hålla regelbundna sammanträden med ledamöter från nationella framställningsutskott eller medlemmar från andra behöriga myndigheter.

15.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i lag föreskriva skyldigheten att inrätta välfungerande framställningsutskott i de nationella parlamenten, vilket avsevärt skulle öka effektiviteten i samarbetet mellan Europaparlamentets utskott för framställningar och de nationella parlamenten.

16.

Europaparlamentet anser att det är grundläggande att utskottet stärker sitt samarbete med parlamentets övriga utskott genom att be dem yttra sig om framställningarna, bjuda in deras ledamöter till diskussioner som hör till deras respektive ansvarsområden och i större utsträckning delta i deras arbete som rådgivande utskott för vissa betänkanden, särskilt betänkanden som gäller ett korrekt införlivande och genomförande av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna. Parlamentet begär att de ansvariga utskotten tar sig an de framställningar som vidarebefordras till dem på ett korrekt sätt och att de ger den återkoppling som behövs för en korrekt behandling av framställningar.

17.

Europaparlamentet framhåller den ökande betydelsen av utskottet för framställningar som ett granskande utskott, som bör vara en referenspunkt för införlivande och tillämpning av EU:s lagstiftning på administrativ nivå i medlemsstaterna. Parlamentet upprepar sitt krav på fler politiska debatter under plenarsammanträdena och på en mer livlig kommunikation kring EU-medborgarnas framställningar. Detta krav har tidigare framförts i ovannämnda resolution om verksamheten i utskottet för framställningar 2013.

18.

Europaparlamentet beklagar att inte fler framställare kan presentera sina ärenden direkt i utskottet för framställningar, bl.a. på grund av att det saknas sammanträdestid och personalresurser på utskottssekretariatet. Parlamentet efterlyser förbättrade tidsfrister inom vilka framställarna meddelas om handläggningen av deras framställningar och när dessa behandlas i utskottet. Parlamentet stöder dessutom en ökad användning av videokonferenser eller av annan teknik för att framställarna ska kunna delta aktivt i arbetet i utskottet för framställningar även när de inte kan vara fysiskt närvarande.

19.

Europaparlamentet efterlyser ett snabbt inrättande av ett informellt nätverk för framställningar inom parlamentet, där ledamöter från alla parlamentets utskott deltar, i syfte att säkerställa en smidig och effektiv samordning av arbetet med framställningar, vilket kommer att stärka utövandet av rätten att inge framställningar.

20.

Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som spelas av dess övriga utskott, bl.a. när de på sina sammanträden behandlar frågor som har tagits upp i framställningar inom utskottens respektive ansvarsområden, och lyfter, när det är relevant, fram deras användning av de mottagna framställningarna som informationskälla för lagstiftningsförfaranden.

21.

Europaparlamentet beklagar djupt att stadgan om de grundläggande rättigheterna inte har antagits i samtliga medlemsstater och att många medborgare upplever dess genomförande som otydligt och i viss utsträckning en besvikelse. Parlamentet beklagar också djupt att den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ännu inte har antagits av EU i den mening som avses i artikel 6.2 i EU-fördraget, och att EU-medborgarna inte får tillräcklig information om pågående förfaranden. Parlamentet beklagar djupt kommissionens strikta tolkning av artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, där det fastställs att bestämmelserna i stadgan riktar sig, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, till unionens institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna enbart när dessa tillämpar EU-lagstiftningen. Parlamentet påminner om att kommissionen ofta har hävdat att den inte kan agera inom området grundläggande rättigheter när utskottet bett om det, just på grund av artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet understryker också att medborgarnas förväntningar ofta är högre än vad som är tillåtet enligt de strikt juridiska bestämmelserna i stadgan, och uppmanar därför kommissionen att infria medborgarnas förväntningar och hitta ett nytt sätt att tolka artikel 51.

22.

Europaparlamentet understryker det viktiga arbete som utskottet för framställningar utfört när det gäller att genomföra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet har tagit del av de avslutande iakttagelser som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har gjort när det gäller Europeiska unionens ursprungliga rapport (2). Parlamentet betonar att EU:s ram bör ha tillräckliga resurser, i linje med konventionens krav. Parlamentet efterlyser i detta avseende en förbättring av kapaciteten hos utskottet för framställningar och dess sekretariat, vilket skulle göra det möjligt för utskottet att korrekt fullgöra sin skyddsroll. Parlamentet efterlyser inrättandet av en utsedd ansvarig för behandlingen av frågor relaterade till funktionsnedsättningar. Parlamentet betonar utskottets strävan efter ett nära samarbete med andra lagstiftande utskott som deltar i parlamentets nätverk för funktionsnedsättningar. Parlamentet noterar behovet av ytterligare insatser och åtgärder på utskottets vägnar för att skydda personer med funktionsnedsättningar, till exempel åtgärder för att främja en snabb ratificering av Marrakechfördraget.

23.

Europaparlamentet framhåller medborgarnas oro över förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) som kommissionen deltar i. Denna fråga togs upp i ett stort antal framställningar som inkom under 2014. Parlamentet betonar vikten av att kommissionen skyndsamt genomför rekommendationerna från Europeiska ombudsmannen i denna fråga.

24.

Europaparlamentet framhåller utskottets yttrande om kommissionens rekommendationer angående förhandlingarna om TTIP, där man, precis som i ett stort antal mottagna framställningar, kräver att det tvistlösningsinstrument som är känt som ISDS förkastas. Parlamentet beklagar också att kommissionen har förkastat det europeiska medborgarinitiativet om TTIP.

25.

Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater ännu inte har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och uppmanar dem att underteckna och ratificera den så snart som möjligt.

26.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att underteckna och ratificera det fakultativa protokollet till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

27.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underteckna och ratificera Marrakechfördraget för att utan ytterligare dröjsmål underlätta tillgången till publicerade verk för synskadade personer och personer med läshandikapp.

28.

Europaparlamentet framhåller att vissa framställningar om planerna på att undersöka och utvinna eventuella oljereserver på Kanarieöarna har ägnats särskild uppmärksamhet. Parlamentet medger att de framställare som av miljöskäl vänder sig emot projektet på ett avgörande sätt har bidragit till att klargöra diskussionen. Miljöfrågor är fortfarande ett prioriterat område för framställarna, vilket visar att medlemsstaterna fortfarande inte gör tillräckligt på detta område. Många av framställningarna handlar om avfall, säkra vattenleveranser, kärnenergi, hydraulisk spräckning och skydd av djurarter.

29.

Europaparlamentet framhåller det stora antalet framställningar som förkastar tekniken med hydraulisk spräckning för utvinning av gas och olja från marken och som belyser de miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna i samband med användningen av denna teknik.

30.

Europaparlamentet fördömer den uppdelning av akter som ofta förekommer när det gäller stora infrastruktur- eller borrningsprojekt som ligger till grund för många framställningar om miljöfrågor.

31.

Europaparlamentet framhåller att framställare har uttryckt oro över vad som ses som orättvisor i samband med administrativa och rättsliga förfaranden som rör föräldrar som separerar eller skiljer sig och som väcker frågor om vårdnaden om små barn samt tvångsadoptioner. I ärenden som rör makar av olika nationaliteter kan det i vissa medlemsstater förekomma diskriminering som innebär att man gynnar den förälder som kommer från den medlemsstat där förfarandet äger rum och missgynnar den förälder som inte kommer från den staten, vilket får allvarliga och ofta mycket dramatiska återverkningar på barnets rättigheter. Parlamentet har informerats om fall som berör flera medlemsstater (Tyskland (i synnerhet ärenden rörande den tyska barn- och ungdomsnämnden), Frankrike, Nederländerna, Slovakien och Danmark) samt Norge, och välkomnar i detta hänseende den kommande översynen av Bryssel IIa-förordningen under 2016. Under 2015 inrättades inom ramen för utskottet för framställningar en ny arbetsgrupp som fick ansvaret för att ge en snabb och sammanhållen lösning på dessa problem, och arbetsgruppen har gjort en undersökningsresa till Förenade kungariket för att på plats undersöka denna typ av klagomål.

32.

Europaparlamentet framhåller det stora antalet framställningar som hårt kritiserar och varnar för konsekvenserna av EU:s migrations-, handels- och utrikespolitik när det gäller uppfyllandet av migranternas mänskliga rättigheter. Parlamentet påpekar att alla EU:s byråer, organ och institutioner, inklusive Frontex, är skyldiga att i varje ögonblick garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras och att stadgan om de grundläggande rättigheterna uppfylls inom de respektive verksamhetsområdena.

33.

Europaparlamentet välkomnar samhällsdialogen ”Europeiskt forum för barns rättigheter”, som arrangeras årligen på kommissionens initiativ sedan 2007 och som har till syfte att främja barns rättigheter som ett led i EU:s interna och externa åtgärder. De som deltar i denna dialog är medlemsstater, barnombudsmän, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europarådet, Unicef och ett antal icke-statliga organisationer.

34.

Europaparlamentet betonar den mångfald av teman som tas upp i medborgarnas framställningar, exempelvis grundläggande rättigheter, mänskliga rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den inre marknaden, miljörätt, anställningsförhållanden, migrationspolitik, handelsavtal, folkhälsofrågor, barns välbefinnande, transporter, djurs rättigheter och diskriminering. Utskottet för framställningar uppmanas att specialisera sig ytterligare inom de viktiga politikområden som framställarna hänvisar till. För att utskottet ska kunna hantera detta intensiva och omfattande utbud av framställningar måste mer resurser anslås till dess sekretariat.

35.

Europaparlamentet anser att anordnandet av offentliga utfrågningar är ett viktigt verktyg vid undersökningen av de problem som framställarna lyfter fram. Parlamentet vill uppmärksamma de offentliga utfrågningar som arrangerats tillsammans med miljöutskottet inom ramen för EU:s medborgarinitiativ om ”vatten – en mänsklig rättighet” och tillsammans med utskottet för rättsliga frågor inom ramen för EU:s medborgarinitiativ med rubriken ”En av oss”. Medborgarinitiativet är ett instrument som främjar en gränsöverskridande, deltagande och representativ demokrati som, när en ny förordning godkänns, kan göra det möjligt för medborgarna att på ett mer direkt sätt delta i utformningen, åskådliggörandet och prioriteringen av politik och lagstiftningsfrågor i EU som bör tas upp. Parlamentet upprepar sitt åtagande att proaktivt delta i offentliga utfrågningar om godkända medborgarinitiativ, och förbinder sig att på institutionsnivå se till att denna inkluderande process effektiviseras och att se till att initiativen får en lämplig lagstiftningsmässig uppföljning om så behövs. Under utfrågningarna är det enligt parlamentet lämpligt att använda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, till exempel text till tal-skärm.

36.

Europaparlamentet beklagar djupt kommissionens svar på de få framgångsrika medborgarinitiativen och beklagar att det skett begränsad uppföljning av det enda tillgängliga instrumentet för gränsöverskridande demokrati i EU.

37.

Europaparlamentet påpekar att ett flertal resolutioner antogs 2014, såsom dess resolution av den 12 mars 2014 om rapporten om EU-medborgarskapet 2013 – EU-medborgare: dina rättigheter, din framtid (3), vilken har lett till debatter om harmoniseringen av pensionsrättigheter och om medborgarnas rätt att rösta och ställa upp i val. Parlamentet uppmärksammar även utskottets årliga betänkande om verksamheten i utskottet för framställningar 2013 (A7-0131/2014) liksom dess resolution av den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2013 (4), särskilt när det gäller TTIP-avtalet.

38.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att under 2014 fortsätta med den verksamhet inom ”Europaåret för medborgarna” som inletts 2013 genom att i större utsträckning betona EU-valet (som genomfördes den 22–25 maj 2014). Parlamentet välkomnar vidare kommissionens strävan att informera medborgarna om de verktyg som står till deras förfogande så att de kan delta i EU:s beslutsfattande, liksom dess strävan att i detta sammanhang ge EU-medborgarna information och råd om deras rättigheter och om de demokratiska verktyg som står till deras förfogande för att hävda dessa rättigheter. Parlamentet understryker att ytterligare ansträngningar bör göras för att öka medvetenheten, med tanke på att valdeltagandet i EU-valet 2014 var lägre än 50 procent i många medlemsstater.

39.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att se till att utskottet för framställningar har en fullt fungerande internetportal som framställarna kan använda för att på ett effektivt sätt registrera sig, presentera sin framställning, ladda upp åtföljande handlingar, stödja tillåtliga framställningar, få information om status för sin framställning och få besked om när den ändras via automatisk e-post, och som de även kan använda för att komma i direkt kontakt med EU-tjänstemän för att få tydlig och direkt information om hur frågan fortskrider. Parlamentet beklagar att den förväntade tidsramen för genomförandet inte har uppnåtts och att många av de förväntade funktionerna förblir ofullständiga. Parlamentet uppmanar enträget de ansvariga administrativa organen att påskynda de åtgärder som krävs för att slutföra genomförandet av projektets återstående faser och rätta till eventuella befintliga brister. Parlamentet betonar att ytterligare steg bör tas för att stärka insynen i framställningsförfarandet.

40.

Europaparlamentet efterlyser en gemensam strategi från parlamentet, de nationella parlamenten och myndigheter på lägre nivåer i medlemsstaterna med berörda överklagandeinstanser för att klargöra för medborgarna till vilken nivå och vilken instans de kan rikta sina framställningar.

41.

Europaparlamentet efterlyser en effektiv bedömning av personalen på sekretariatet för utskottet för framställningar. Fokus bör ligga på att uppnå både en kvalitativ och kvantitativ lämplighet mot bakgrund av den stora ansamlingen av framställningar och de pågående förseningarna i behandlingen. Parlamentet anser att lämplig behandling och bedömning av tillåtliga framställningar, tillsammans med rättvis återkoppling till framställarna, är nyckeln till att stärka banden mellan EU:s civilsamhälle och EU-institutionerna.

42.

Europaparlamentet anser att man på ett konstruktivt sätt bör informera medborgarna om webbportalen för utskottet för framställningar genom att anordna utbildningsseminarier i medlemsstaterna.

43.

Europaparlamentet understryker att Solvit-nätverket har en viktig roll och att detta nätverk regelbundet tar upp och löser problem i samband med genomförandet av lagstiftningen om den inre marknaden. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att stärka detta verktyg, ge ledamöterna i utskottet för framställningar tillgång till all information som är tillgänglig genom Solvit samt hålla dem informerade i de ärenden som gäller registrerade framställningar.

44.

Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att utskottet för framställningar utökar sitt samarbete med EU:s övriga institutioner och organ samt med medlemsstaternas nationella myndigheter. Det är mycket viktigt med förstärkta dialoger och systematiskt samarbete med medlemsstaterna, särskilt med de nationella parlamentens framställningsutskott. Alla de parlament i medlemsstaterna som ännu inte har inrättat framställningsutskott bör göra det. Det besök som en delegation från det skotska parlamentets framställningsutskott avlade den 2 december 2014 hos Europaparlamentets utskott för framställningar var ett exempel på denna typ av samarbete, och partnerskap av detta slag gör det möjligt att utbyta bästa praxis, sammanställa erfarenheter och ta fram ett effektivt och systematiskt sätt att överlämna framställningar till behöriga myndigheter.

45.

Europaparlamentet betonar att ett nära samarbete med medlemsstaterna är väsentligt för arbetet i utskottet för framställningar. Medlemsstaterna uppmanas att aktivt medverka när det gäller att besvara framställningar som avser tillämpning och uppfyllande av EU-lagstiftningen, och fäster mycket stor vikt vid att företrädare för medlemsstaterna är närvarande vid sammanträdena i utskottet för framställningar och aktivt deltar i dem. Parlamentet lyfter fram närvaron av företrädare för den grekiska regeringen vid sammanträdet den 10 februari 2014, då rapporten om undersökningsresan till Grekland rörande avfallshantering (den 18–20 september 2013) lades fram.

46.

Europaparlamentet påminner om att undersökningsresorna är ett av de viktigaste undersökningsinstrument som utskottet för framställningar förfogar över, och som föreskrivs i reglerna, även om ingen sådan genomfördes under 2014. Det är mycket viktigt att uppföljningen av framställningar som är under handläggning under undersökningsresor inte avstannar, bl.a. mellan Europaval och vid ombildningar av parlamentet, och parlamentets utskott uppmanas att vidta lämpliga åtgärder. Parlamentet betonar att undersökningsresor behövs för att det ska gå att ge tydliga rekommendationer som fokuserar på att lösa framställarnas problem. Parlamentet förväntar sig att den regelbundna verksamheten i utskottet för framställningar när det gäller undersökningsresor återupptas från och med 2016.

47.

Europaparlamentet uppmanar Grekland att notera rekommendationerna i den rapport från undersökningsresan som utskottet antog i februari 2014 och som handlade om insamling av avfall och avfallsdeponiers placering i Grekland. Kommissionen uppmanas att uppmärksamt kontrollera användningen av de medel som avsatts för insamling av avfall. Medlemsstaterna uppmanas att följa EU:s direktiv när det gäller återvinning av avfall.

48.

Europaparlamentet anser det vara av stor betydelse att medlemsstaternas företrädare är närvarande och aktivt deltar i sammanträdena i utskottet för framställningar. Parlamentet välkomnar och uppmuntrar närvaron från den berörda medlemsstatens offentliga myndigheter, deras deltagande och aktiva samarbete. Alla medlemsstater uppmuntras att aktivt delta i framställningsförfarandet.

49.

Europaparlamentet betonar vikten av samarbete med Europeiska ombudsmannen och Europaparlamentets deltagande i det europeiska nätverket av ombudsmän. Parlamentet gläds även åt de utmärkta förbindelserna mellan ombudsmannen och utskottet för framställningar inom ramen för det institutionella samarbetet. Parlamentet uppskattar särskilt ombudsmannens regelbundna bidrag till arbetet i utskottet för framställningar under hela året.

50.

Europaparlamentet ser fram emot att stärka samarbetet med framställningsutskotten i nationella och regionala parlament i de olika medlemsstater där sådana finns. Parlamentet förbinder sig att ge vägledning för att inrätta sådana utskott i de övriga medlemsstater som är villiga att göra det.

51.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt dessa parlaments framställningsutskott och ländernas nationella ombudsmän eller liknande behöriga organ.