10.3.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/6

Föredragande:

Antonio GARCÍA DEL RIEGO

1.1

EESK uppmuntrar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar att ta fram politiska förslag som går ut på att främja grundandet av innovativa företag med hög tillväxt och vi rekommenderar att dessa initiativ genomförs, leds och samordnas av en enda enhet, som ska ansvara för att utvärdera, övervaka och få till stånd synergieffekter mellan innovativa politiska förslag som lagts fram av olika generaldirektorat. Dessa politiska förslag bör stärka den inre marknaden, förstärka de kluster och ekosystem där innovativa uppstartsföretag grundas, utveckla egetkapitalkomponenten på de europeiska kapitalmarknaderna, uppmuntra en akademisk agenda inriktad på framtidens arbetstillfällen och minimera de kostnader och den byråkrati som nyföretagare ställs inför.

1.1.1

Kommissionen bör fortsätta sitt arbete med att driva igenom gällande bestämmelser för den inre marknaden: långsiktiga harmoniseringsprojekt såsom redovisnings- och insolvensstandarder, automatiskt erkännande av yrkesmässiga och akademiska kvalifikationer, ett snabbare genomförande av strategin för den digitala inre marknaden och fullt utnyttjande av initiativet för en kapitalmarknadsunion (1), skulle verkligen hjälpa EU att utnyttja hela potentialen med en verklig inre marknad. Enkla och effektiva gränsöverskridande avtalsregler skulle ge skjuts åt den gränsöverskridande e-handeln, minska splittringen på det konsumenträttsliga området och minska efterlevnadskostnaderna för företagen.

1.1.2

Finansieringen med eget kapital måste utökas ytterligare för att stötta uppstartsföretagen under deras utvecklingsfas. För detta krävs bland annat ett mer neutralt skattesystem som hanterar skuld- och egetkapitalfinansiering jämlikt så att avdrag kan göras på både räntor och utdelningar (2). Uppstartsföretagen bör kunna använda aktieoptionspaket för att locka till sig och behålla begåvningar.

1.1.3

En egetkapitalkultur bör skapas och främjas, bland annat genom initiativ på utbildningsområdet och på andra områden än lagstiftning. Det europeiska finanssystemet måste utveckla likvida investeringsprodukter anpassade för icke-professionella investerare för att uppmuntra dem att investera i innovativa småföretag.

1.1.4

Att slopa onödig byråkrati och minska överregleringen är också viktigt för att minimera de administrativa bördorna och undvika onödiga kostnader och förlorad tid för företagarna.

1.1.5

Utvecklingen mot nya typer av samarbeten mellan universitet och företag som involverar både stora och små företag måste stärkas och påskyndas överallt i medlemsstaterna med hjälp av nya politiska åtgärder och med målet att göra EU till en plats som drar till sig begåvningar.

1.1.5.1

EESK uppmanar kommissionen att undanröja eventuella rättsliga hinder för studentutbyten och utbyten för unga företagare (3), exempelvis genom att inrätta ett Erasmusprogram för unga företagare.

1.1.5.2

För att öka kännedomen om lovande företag föreslår EESK att det inrättas en plattformsbaserad informationsdatabas inom ramen för Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) (4). Denna skulle omfatta EU-företag med hög tillväxt inom olika sektorer, valda utifrån objektiva och öppna kriterier så att företagsövergripande jämförelser och riktmärkning kan göras.

1.1.6

EESK anser att man genom att sprida och utvärdera god praxis kan nå värdefulla insikter för att experimentera med ny politik (5).

1.2

Europeiska investeringsfonden (EIF) och Europeiska investeringsbanken (EIB) uppmanas att stödja innovativa företag med särskilt riskkapital och såddkapital för att underlätta den tekniska övergången från universitet och forskningscentrum. Detta skulle kunna struktureras i form av första lånegarantier för att få bukt med det inledande motståndet när det gäller privat finansiering.

1.3

Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), med 21 miljarder euro i form av EU-garantier och EIB-kapital, bör spela en avgörande roll för att hjälpa innovativa projekt att växa och nå marknaden. Efsi skulle dessutom kunna bli en modell för framtida EU-budgetar, där man går från en traditionell bidragsbaserad metod för projektfinansiering till en effektivare investeringsledd modell som skulle ”samla in” medel till projekt. Efsi har framgångsrikt finansierat relativt riskfyllda områden som lätt hade kunnat förbises (6).

1.4

EESK efterlyser en bredare uppsättning investeringsverktyg för att stimulera investeringar på tillväxtstadiet, bland annat ”asymmetriska fonder” som genererar olika avkastning för olika kategorier av investerare samt alternativa finansieringsinstrument såsom gräsrotsfinansiering (7). Man bör även överväga att inrätta undermarknader för att underlätta de europeiska små och medelstora företagens tillträde till marknader.

1.5

Kommissionen bör ta itu med den asymmetriska lagstiftningen mellan EU och Förenta staterna i fråga om hur investeringar i mjukvara hanteras och undanröja de lagstiftningsmässiga begränsningar som hindrar den europeiska finanssektorn från att investera i digital utveckling.

2.1

Små och medelstora företag är en central del av den europeiska ekonomin och bidrar väsentligt till skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt (8).

2.1.1

2015 utgjorde de mer än 22,3 miljonerna små och medelstora företag i Europa 99,8 % av alla icke-finansiella företag, sysselsatte 90 miljoner människor (66,9 % av den totala sysselsättningen), genererade 57,8 % av det totala mervärdet (9) och skapade 85 % av alla nya arbetstillfällen. Europa måste se till att en ny generation små och medelstora företag bildas för att kompensera för de 200 000 som går i konkurs varje år (10), vilket påverkar 1,7 miljoner arbetstagare. Mer betydelsefulla för den framtida ekonomiska tillväxten är dock de företag som satsar på innovation, tillväxt och export.

2.2

Grundandet av uppstartsföretag med hög tillväxt är mycket viktigt eftersom de är inriktade på innovation i snabbväxande sektorer med högt mervärde. Det är dessa företag som kommer att skapa arbetstillfällen framöver och driva på produktivitetstillväxten, vilket är centralt för att förbättra levnadsstandarden. Europa rapporterar om framsteg på vissa områden, men ligger efter när det handlar om övergången från uppstartsfasen till expansionsfasen, som i slutändan bör skapa den tillväxt och de arbetstillfällen som Europa behöver (11).

2.3

Detta initiativyttrande kommer särskilt att titta på expanderande företag (scale-ups), dvs. företag med hög tillväxt och med en genomsnittlig årlig sysselsättningstillväxt (eller personalomsättning) som överstiger 20 % över en treårsperiod och med 10 eller fler anställda vid inledningen av varje observationsperiod (12). Sådana expanderande företag utmärks av att de använder sig av affärsmodeller som i hög grad är skalbara. Skalbarhet innebär en kapacitet att växa i fråga om marknadstillträde, inkomster och struktur som exempelvis triggas av snabb reproducering av affärsmodellen på olika marknader eller nya managementmetoder.

2.3.1

En OECD-studie av elva länder (13) fann att de expanderande företagen utgjorde mindre än 10 % av företagen i samtliga undersökta länder, men att de skapade upp till två tredjedelar av alla nya arbetstillfällen (14).

2.4

Uppstartsföretag tenderar att vara mindre lönsamma på kort sikt och är beroende av finansiering utifrån. Om dessa innovativa företag inte kan finansiera sina expansionsplaner klarar de inte att växa, vilket gör att den inneboende potentialen till produktivitetstillväxt och jobbskapande sannolikt försvagas.

2.4.1

I en analys från Världsbanken (15) uppskattas att små och medelstora företags nödlidande lån på utvecklade marknader i genomsnitt utgjorde en andel på 6,93 % år 2007, mer än dubbelt så mycket som de stora företagens andel på 2,54 %. De nödlidande lånen ökade dramatiskt under krisen i Portugal, Spanien, Italien och Irland till mellan 10 och 25 %.

2.4.1.1

En politik som går ut på att uppmuntra banker att även bevilja lån till mer riskfyllda företag, i synnerhet nystartade företag med begränsade säkerheter, skulle kunna leda till riskutsatta banker, kreditåtstramning och ökad finansiell instabilitet (16).

2.5

Europa bör inrikta sig på att se till att ”finansieringsövergången”, som för närvarande är bruten, fungerar smidigt.

2.5.1

Finansieringsövergången sker i fyra faser: uppstartsfasen (finansieras genom bidrag, såddkapital, familjer och vänner), tillväxt av eget kapital-fasen (gräsrotsfinansiering, mikrofinansiering, affärsänglar), ihållande tillväxt-fasen (värdepapperisering, icke-börsnoterat kapital, riskkapital, institutionella investerare, privata skuldplaceringar) och utgångsfasen (förvärv, marknader för börsnoterat kapital).

3.1

Det som utmärker de framgångsrika innovationsekosystem som ger näring åt expanderande företag är deras starka sammankopplade nätverk mellan forsknings- och utbildningsinstitutioner, storföretag och riskkapitalinvesterare samt deltagandet av kreativa begåvningar och entreprenörsbegåvningar (17).

3.1.1

Vanligtvis grundas uppstartsföretag i tekniknav som byggts upp kring toppuniversitet vilka fungerar som nyckelaktörer i utvecklingen av en dynamisk företagsmiljö eftersom de bidrar med begåvningar i form av både studenter och akademiker. Starka kluster med goda förbindelser förbättrar företagens produktivitet, driver på innovationens riktning och tempo och stimulerar uppkomsten av nya företag. Förenta staterna och Kina, liksom vissa andra centrum i Europa, kämpar sedan länge sinsemellan om att locka begåvningar och kapital och främja innovation.

3.1.2

Den splittrade europeiska arbetsmarknaden hämmar emellertid företagens övergång från uppstart till expansion. Av denna anledning är det mycket viktigt att underlätta arbetskraftens rörlighet i EU liksom att locka begåvningar från tredjeländer, som drar till sig ännu fler och därmed skapar en positiv spiral.

3.1.3

Ett Erasmusprogram för unga företagare bör uppmuntras. Det stämmer väl överens med den vägledande principen om tillväxt och sysselsättning och är ett initiativ som skulle underlätta rörlighet och välkomnas varmt av företagen.

3.1.3.1

På senare tid har man antagit vissa strategier för att locka begåvningar från länder utanför EU. Blåkortet som infördes 2009 har gjort det lättare för kvalificerade arbetstagare med en arbetsgivare inom EU att få tillträde till arbetsmarknaden (18). På nationell nivå har vissa EU-länder redan infört särskilda viseringsförfaranden för entreprenörer och fler är på gång (19).

3.1.4

Ett exempel på ett tekniknav som varit anmärkningsvärt framgångsrikt är ”Oxbridge”, som syftar på den region och inflytelsesfär i Storbritannien där Oxford- och Cambridgeuniversiteten ligger. Detta högteknologiska centrum fortsatte att växa och förnya sig under den långvariga ekonomiska recessionen och stagnationen 2008–2012 (20).

3.1.4.1

Många av universiteten i Europa saknar dock den ställning och struktur eller det intresse som krävs för att skapa förutsättningar för en växande entreprenörsverksamhet på campus eller förespråka denna dagordning inför regeringarna (21). Universitetsledningar och regeringar bör utveckla förbindelser med näringslivet och satsa på tekniköverföringskontor på campus samt utbildning i entreprenörskap (22).

3.1.5

Avknoppningsföretag som bildas som ett resultat av tekniska överföringar från universiteten har svårt att expandera på grund av bristen på pengar och specialiserad företagsledning. Det är därför ytterst viktigt att de kan förlita sig på institutionellt offentligt stöd för att övervinna den inledande motsträvigheten från privata finansiärer att investera i avknoppningsföretag med en teknisk profil, eftersom dessa uppfattas som alltför tekniska och riskfyllda och ofta är svåra att sätta sig in i.

3.2

Trots en jämförbar utbildningsnivå grundar européer nya företag i betydligt mindre utsträckning än amerikaner. Det finns många förklaringar till detta, bland annat en hög riskaversion, administrativa bördor, en underutvecklad ”andra chansen-kultur”, underutvecklade entreprenörsutbildningsprogram och avsaknaden av en privatkapitalkultur. Man bör också ägna uppmärksamhet åt att tidigt utveckla en entreprenörskultur i grundskolan och gymnasiet.

3.2.1

Risken för konkurs är faktiskt det som allra mest avskräcker européer från att grunda nya företag: 43 % i Europa jämfört med 19 % i Förenta staterna. I Förenta staterna (23) bidrar det relativt effektiva och bestraffningsfria systemet för företagskonkurser liksom den i allmänhet högre acceptansen för företagskonkurser till en villighet att ta risker. En prioritering för såväl de politiska beslutsfattarna som utbildningsinstitutionerna bör vara att utveckla en starkare entreprenörskultur.

3.2.1.1

En färsk undersökning visar att företag som grundats av företagare som startar om har en högre omsättning och sysselsättningstillväxt samt större möjligheter att få finansiering utifrån (24). I Spanien lyckas endast 20 % av företagarna med sitt första uppstartsföretag, men vid det andra försöket lyckas häpnadsväckande 80 %.

3.3

Det är vanligare och mer sannolikt att innovativa företag med hög tillväxt nekas finansiering genom banklån på grund av att de saknar kapital, vilket är centralt för bankens kreditprövning (25). Eget kapital är därför oerhört viktigt för uppstartsföretag och företag med betydande expansionsplaner men med osäkra eller negativt beräknade penningflöden. Bankutlåningen bör därför kompletteras genom att man förbättrar mångfalden och flexibiliteten hos finansieringskällorna med särskild tonvikt vid eget kapital.

3.4

En egetkapitalkultur bör inrättas och uppmuntras i Europa och de europeiska finansiella systemen måste utveckla investeringsprodukter som är lämpliga för icke-professionella investerare och tillhandahålla nödvändig likviditet så att de kan investera i innovativa småföretag.

3.4.1

På grund av bristen på finansiering i slutfasen kan de europeiska uppstartsföretagen inte hålla jämna steg med sina motparter i Förenta staterna och tvingas antingen generera intäkter tidigare för att kunna hålla sig vid liv eller så säljs de på ett alltför tidigt stadium till ett rabatterat pris. 2009 befann sig faktiskt endast 5 % av de europeiska företag som byggts upp från grunden sedan 1980 fortfarande bland topp-1 000 i fråga om börsvärde. I Förenta staterna var denna andel 22 % (26).

3.4.1.1

Det är anmärkningsvärt att över hälften av allt riskkapital världen över beviljas i Förenta staterna, och bara 15 % i Europa. 2013 beviljades 26 miljarder euro i riskkapital i Förenta staterna och 5 miljarder euro i Europa, samtidigt som affärsänglar investerade 6 miljarder euro i europeiska uppstartsföretag och 20 miljarder euro i Förenta staterna.

3.4.1.2

EU lider med andra ord av ett avsevärt underskott vad gäller finansieringen från affärsänglar och riskkapital, som är tre respektive fem gånger högre i Förenta staterna. Detta är en avgörande skillnad eftersom det är just detta slags kapital som krävs för att omvandla företag till stora och mer framgångsrika bolag.

3.4.1.3

Den främsta anledningen till detta är att EU:s riskkapitalbransch i hög grad är uppdelad enligt de nationella gränserna. En europeisk riskkapitalfond har i genomsnitt omkring 60 miljoner euro och är bara hälften så stor som en genomsnittlig fond i Förenta staterna och 90 % av riskkapitalinvesteringarna i EU är koncentrerade till endast åtta EU-medlemsstater (Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien) (27). På grund av mångfalden av regler i medlemsstaterna är det mycket kostsamt för riskkapitalbolagen att anskaffa kapital runtom i Europa. Följden blir att bolagen är små och har mindre kapital att investera i växande företag. Om EU:s riskkapitalmarknader vore lika utvecklade som dem i Förenta staterna skulle så mycket som 90 miljarder euro ha funnits till hands för att finansiera företag åren 2008–2013 (28).

3.4.1.4

Ett annat problem är det otillräckliga deltagandet av privata investerare. Det senaste årtiondet har den europeiska riskkapitalsektorn blivit alltmer beroende av den offentliga sektorns institutioner, vilka bidrog med 31 % (29) av de sammanlagda investeringarna 2015 jämfört med blott 15 % år 2007 (30). Målsättningen bör inte vara mindre offentliga medel utan mer privata källor. Investerarbasen måste breddas och diversifieras om branschen ska kunna bli självupprätthållande på lång sikt.

3.4.1.5

Asymmetriska fonder skulle kunna övervägas för att uppmuntra offentlig-privata partnerskap. Det är riskkapitalfonder som ger investerarna olika villkor och vinster baserat på deras investeringsmål och som erkänner de skiftande intressena hos partner i olika samarbeten. Sådana fonder finns redan i Finland, Grekland, Storbritannien och Nederländerna.

3.4.2

Man bör även överväga att inrätta undermarknader för att underlätta de europeiska små och medelstora företagens tillträde till marknader. Dessa bör möjliggöra låga noteringskostnader och en flexibel, skräddarsydd ansats som slår vakt om de små och dynamiska företagens behov. Några bra exempel är Alternative Investment Market (AIM) i London, Nouveau Marché i Paris och Mercado Alternativo Bursatil (MAB) i Madrid. Detta flexibla regleringssystem kan bli ett tveeggat svärd. Små företag kan lättare få tillträde till börsen för att sprida innehavet, men å andra sidan skulle det kunna bli svårt för oerfarna investerare att bedöma ett företags exakta riskprofil.

3.4.3

Sektorsspecifik lagstiftning hämmar ibland de europeiska företagens kapacitet att investera i teknisk utveckling, jämfört med deras motparter i Förenta staterna. Exempelvis är lagstiftningen asymmetrisk mellan de europeiska, amerikanska och schweiziska finansiella enheterna när det handlar om nödvändiga investeringar i mjukvara och andra immateriella tillgångar som är avgörande för den digitala utvecklingen.

3.4.3.1

Banksektorn är den avgjort största IT-sektorn i världen: 700 miljarder US-dollar läggs på IT-innovation – 1 av 5 euro spenderas av finanssektorn och 5–10 % av investeringarna (31). Bankerna är följaktligen såväl viktiga aktörer i den digitala omvandlingen som huvudfinansiärer av den digitala ekonomin.

3.4.3.2

Trots detta bestraffar regelverket deras välbehövliga investeringar i IT. Den finansiella lagstiftningen borde behandla mjukvara som en vanlig tillgång och inte tvinga EU-bankerna att dra av denna investering med hänvisning till kapitalkraven.

3.5

Olika skatteregler bland medlemsstaterna och mellan olika typer av finansiering utgör ett hinder för utvecklingen av Europaomfattande kapitalmarknader, vilket påverkar både investerare och emittenter.

3.5.1

De flesta bolagsskattesystem i Europa favoriserar skuldfinansiering framför egetkapitalfinansiering genom att göra det möjligt att dra av räntekostnader. Det finns ingen möjlighet att dra av för utdelningar i samband med eget kapital. Denna snedvridning till förmån för skuldfinansiering skulle kunna rättas till genom skattelättnader för kostnaden för såväl egetkapitalfinansiering som skuldfinansiering (32).

3.5.1.1

Skatteincitament spelar en viktig roll i tillhandahållande av finansiering till nystartade företag med hög tillväxt och många regeringar runtom i världen tillåter skattelättnader för individer och företag som investerar i högteknologiska uppstartsföretag eller kvalificerade riskkapitalfonder (33).

3.5.1.2

En traditionellt sett attraktiv förmån för anställda och uppstartsentreprenörer är aktieoptionsprogram eftersom många av dem skulle avstå från löneersättning. I merparten av medlemsstaterna är beskattningen av aktieoptioner mycket betungande eftersom de behandlas som normal inkomst och beskattas till marginalräntan. En gynnsammare behandling av aktieoptioner i likhet med Incentive Stock Options (ISO) (34) i Förenta staterna bör uppmuntras.

3.5.2

Det är kostsamt för företagen att uppfylla mervärdesskatteskyldigheterna, i synnerhet om företaget säljer varor eller tjänster över gränserna. EESK välkomnar kommissionens tillkännagivande att man som en del av strategin för den digitala inre marknaden kommer att lägga fram lagstiftningsförslag senast i slutet av 2016 för att minska de administrativa bördor som olika mervärdesskatteordningar orsakar för företagen. En av de åtgärder som kommissionen föreslår är ett tröskelvärde för momsbefrielse för att hjälpa uppstartsföretag och mikroföretag (35).

3.6

Att frigöra den inre marknadens fulla potential är a och o för att ge uppstartsföretagen möjlighet att erbjuda sina tjänster och produkter i hela EU på ett tidigt stadium och snabbt expandera för att konkurrera på globala marknader.

3.6.1

Enkla och effektiva gränsöverskridande avtalsregler för konsumenter och företag är en prioritering i strategin för den digitala inre marknaden. Sådana regler skulle främja den gränsöverskridande e-handeln i EU genom att undanröja den rättsliga splittringen inom konsumentavtalsrätten. Att undanröja de hinder som följer av avtalsrättsliga skillnader skulle ge konsumtionen i EU ett tillskott på 18 miljarder euro och BNP skulle öka med 4 miljarder euro från dagens nivå (36).

3.7

Onödiga administrativa bördor medför även extra kostnader och är tidsödande för företagarna.

3.7.1

Under 2013–2015 uppgick den genomsnittliga kostnaden för att starta ett företag i EU till 4,1 % av BNP per capita, medan den i Förenta staterna uppgick till 1,17 % (37).

3.7.2

I genomsnitt tog det 11,6 dagar att starta ett företag i EU, till dess att registeringen var slutförd. I Förenta staterna tar det bara 6 dagar att starta ett företag.

3.8

Informationsasymmetri är en annan anledning till varför Europa inte producerar tillräckligt många företag med hög tillväxt. Investerarna har ingen fullständig översikt över alla investeringsmöjligheter. En ytterligare begränsning för icke-europeiska investerare är att de måste sätta sig in de olika nationella marknadernas särdrag. En särskild portal för ändamålet, integrerad med Europeiskt centrum för investeringsrådgivning (EIAH) och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) (38), skulle öka synligheten för projekt med hög tillväxt och minska informationsasymmetrin.

4.1

Ett antal länder har utvecklat god praxis för att stödja uppstartsföretag och expanderade företag. EESK rekommenderar att kommissionen noggrant studerar möjligheterna att införa denna praxis på EU-nivå.

4.1.1

I Tyskland måste företagen ansluta sig till den tyska handelskammaren som i sin tur tillhandahåller stöd och rådgivning (39).

4.1.2

Statliga lånegarantier såsom i Italien, Storbritannien, Polen och Frankrike samt statlig medfinansiering såsom i Tyskland och Sverige bör undersökas (40).

4.1.3

Storbritannien erbjuder skattaincitament för att öka finansieringsflödet till mer riskfyllda tillgångar genom sina EIS-, SEIS- och VCT-ordningar (41).

4.1.4

Regionen Piemonte i Italien har utvecklat nätverk i tolv näringslivskluster som sammanför företag, universitet och lokala myndigheter (42).

4.1.5

I regionen Baskien i Spanien uppmuntrar kooperativet Elkar-lan till bildande av andra kooperativ genom en fullständig analys av projektens bärkraft, utbildning och tillgång till subventioner och finansieringsstöd (43).

4.1.6

Digitalisering av förvaltningstjänster såsom i Estland skulle kunna innebära ett genombrott för att underlätta tillväxten av innovativa högteknologiska företag. En utvecklad e-förvaltning över hela Europa skulle få enorma effekter.

4.1.7

I den datadrivna ekonomins tidevarv kan en konkurrensfördel finnas i immateriella tillgångar som är svåra att bedöma och värdera med hjälp av traditionella finansieringsmekanismer. Storbritanniens myndighet för immaterialrätt har utvecklat metoder för att identifiera och mäta dessa tillgångar i form av penningflöden (44).

4.1.8

I Storbritannien stöder en särskild grupp inom Tech City UK med namnet Future Fifty Storbritanniens 50 främsta digitala toppföretag i tillväxtfasen. Genom programmet kan företagen ta del av expertis inom myndigheter och den privata sektorn, bygga kopplingar till Storbritanniens institutionella investerarbas och få skräddarsytt stöd som hjälper dem att växa snabbt och lägga grunden för en förberedelse för börsintroduktion (45), sammanslagning och förvärv och global expansion (46).

4.1.9

2015 inrättade Förenta staternas federala regering STEM-systemet, som syftar till att inspirera barn och ungdomar att studera naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Att förbereda elever och studenter för arbetsmarknadens framtida behov är en av hörnstenarna (47). Man lägger också allt större vikt vid överförbara färdigheter och STEAM, där ”A:t” står för ”Arts” (konst).

5.1

Kommissionen har gjort anmärkningsvärda ansträngningar för att stödja företagare och har inlett ett flertal initiativ de senaste åren under ledning av flera olika generaldirektorat, närmare bestämt GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik (48), GD Utbildning och kultur (49), GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag (50), GD Forskning och innovation (51) samt GD Finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen (52).

5.2

Många av dessa initiativ är färska och det är ännu för tidigt att bedöma deras effekter. EESK anser dock att kommissionen är på rätt spår och uppmuntrar den att fortsätta att arbeta i denna riktning under ständigt samråd med relevanta europeiska och nationella intressenter.