EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 23.11.2016
COM(2016) 855 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Synpunkter från berörda parter på EU:s regelverk för finansiella tjänster
{SWD(2016) 359 final}
Meddelande från kommissionen om uppmaningen till berörda parter att inkomma med synpunkter om
EU:s regelverk för finansiella tjänster
1. INLEDNING
I sitt tal om tillståndet i unionen 2016 framhöll kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kommissionens åtagande att göra en grundlig översyn av all befintlig EU-lagstiftning för att säkerställa att den leder till konkreta värden och resultat. Kommissionens uppmaning till berörda parter att inkomma med synpunkter om EU:s regelverk för finansiella tjänster (Call for Evidence) är ett viktigt exempel på en åtgärd inom ramen för denna översyn. Den utgör ett centralt bidrag till kommissionens agenda om bättre lagstiftning och programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) som säkerställer att EU:s lagstiftning effektivt ger ändamålsenliga resultat för medborgare och företag till lägsta möjliga kostnad.
Uppmaningen att inkomma med synpunkter är också det första exemplet på sådant arbete internationellt. Regler för finansiella tjänster bör bidra till att skapa ett klimat där konsumenter skyddas, marknadsintegriteten främjas och investeringar, tillväxt och sysselsättning stöds. Finanskrisen gav upphov till att mer än 40 nya EU-rättsakter antogs i syfte att återupprätta finansiell stabilitet och marknadens förtroende. Dessa omfattar
förbättrat konsumentskydd och ökad transparens,
ett förbättrat regelverk för banker, försäkringsföretag, värdepappersmarknader och kapitalförvaltare,
en gemensam tillsynsmekanism för stora och systemviktiga banker, och
nya verktyg för bankresolution och ett effektivare insättningsskydd.
På det hela taget har dessa reformer gjort det finansiella systemet stabilare och mer motståndskraftigt. Samtidigt är det viktigt att följa den fortsatta utvecklingen och det inledande genomförandet av de nya reglerna och kontrollera att de fyller sina syften, och överväga lämpliga förändringar om de inte gör det. Detta är en viktig del av det demokratiska ansvaret och det kommer att säkerställa att de som berörs, inbegripet slutanvändarna, litar på reglerna. I uppmaningen att inkomma med synpunkter ingår att bedöma olika reglers inbördes påverkan och deras kombinerade ekonomiska effekt. En sådan bedömning bör säkerställa att oönskade konsekvenser, inkonsekvenser och luckor i nuvarande regelverk hanteras. Utvecklingen inom den finansiella sektorn och ekonomin mer allmänt, inbegripet den snabba tekniska utvecklingen, behöver också tas i beaktande vid kontrollen av huruvida reglerna är anpassade till ändrade förutsättningar.
Detta är en metod som stöds av Europaparlamentet och rådet. I linje med Europaparlamentets resolution om lägesbedömning och utmaningar avseende EU:s lagstiftning om finansiella tjänster 1 bad kommissionen i sin uppmaning att inkomma med synpunkter externa intressenter att dela med sig av sina erfarenheter av genomförandet av EU:s regelverk för finansiella tjänster och att lämna in uppgifter och argument som stöder bedömningen av deras samlade påverkan.
Majoriteten av respondenterna uttryckte stöd för de finansiella reformer som genomförts som svar på krisen. De ansåg att reglerna hade förbättrat det finansiella systemets motståndskraft och stärkt skyddet för investerare och konsumenter. Intressenterna angav dock också exempel på möjliga motsättningar, överlappningar och andra former av oavsiktlig inbördes påverkan mellan olika regler. Dessa exempel visar hur viktigt det är att beakta och analysera reglernas samlade effekt. Vissa respondenter uttryckte också oro över regler med ursprung i genomförandet av internationella avtal, t.ex. effekterna av kommande åtgärder som övervägs av Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) och hur aspekter av dessa regler påverkar befintliga regler. Kommissionen har vidarebefordrat den mest relevanta återkopplingen om globala standarder till relevanta internationella organ.
På andra områden där intressenter uttryckt farhågor motiverade de inkomna synpunkterna inte förändring. Oavsett detta kommer kommissionen att fortsätta att följa utvecklingen och välkomnar ytterligare synpunkter från intressenterna avseende frågor som bör analyseras ytterligare.
På grundval av en grundlig översyn och analys av alla svar på uppmaningen att inkomma med synpunkter och diskussionerna vid den offentliga utfrågning som hölls i Bryssel i maj 2016 har kommissionen dragit slutsatsen att regelverket för finansiella tjänster fungerar väl. Riktade uppföljningsåtgärder behövs dock vad gäller att
undanröja onödiga regelhinder för finansiering av ekonomin,
förbättra proportionaliteten i reglerna utan att tillsynsmålen äventyras,
minska onödiga regelbördor,
göra reglerna mer konsekventa och framtidsinriktade.
Resultaten av uppmaningen att inkomma med synpunkter har i den mån det är lämpligt och möjligt integrerats med befintliga översyner och lagstiftningsinitiativ. Återkopplingen från intressenterna har införlivats i kommande lagstiftningsförslag och åtgärder, inbegripet översynen av kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet (CRR/CRD IV) 2 3 som ledde till det så kallade CRR2-paketet 4 som kommissionen lade fram den 23 november 2016, utformning av ytterligare åtgärder enligt handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen och den planerade Refit-granskningen av förordning om Europas marknadsinfrastrukturer (Emir) 5 . Den återkoppling som ges kommer också att beaktas i de kontroller och utvärderingar av ändmålsenligheten som kommer att genomföras så snart mer data om resultaten och de långsiktiga konsekvenserna av åtgärderna finns tillgängliga. Genom uppmaningen att inkomma med synpunkter identifierades också ett antal frågor som kan komma att kräva nya politiska åtgärder. Dessa anges i detta meddelande.
2. UPPFÖLJNINGSÅTGÄRDER
Vid fastställandet av uppföljningsåtgärderna nedan har kommissionen tagit vederbörlig hänsyn till de svar som erhållits av ett brett spektrum av intressenter, inbegripet användargrupper för finansiella tjänster, offentliga myndigheter, investerare och industrin. En mer detaljerad beskrivning av de synpunkter som inkommit återges i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.
2.1Att undanröja onödiga regelhinder för att finansiera ekonomin
I enlighet med kommissionens prioritering om att stimulera investeringar, tillväxt och sysselsättningsskapande behöver EU fokusera på områden där EU-lagstiftningen utgör hinder för finansieringsflödet till ekonomin och undersöka om samma tillsynsmål kan uppnås på ett tillväxtvänligare sätt. Som påpekades i handlingsplanen för kapitalmarknadsunion är finansieringsflödet till små- och medelstora företag och långsiktiga investeringar särskilt angelägna politiska utmaningar. I detta sammanhang omfattade intressenternas återkoppling följande fem områden:
Bankers förmåga att finansiera ekonomin i stort
Företag och hushåll i EU är fortsatt beroende av bankers förmåga och vilja att finansiera deras investeringar och verksamhet. Kommissionen arbetar med medlagstiftarna för att utveckla kapitalmarknadsunionen för att bredda finansieringskällorna, men det är också viktigt att bankernas finansieringskanaler fungerar väl.
De flesta respondenter var eniga om att reformerna efter krisen var avgörande för att återställa banksektorns motståndskraft. Motståndskraft är en förutsättning för bankerna i deras roll som finansiärer av ekonomin. Respondenter var emellertid oroade över konsekvenserna av de kommande tillsynsåtgärder som nu slutförs av Baselkommittén och att dessa kan påverka befintliga regler på ett sätt som minskar bankernas finansieringsförmåga. Bankerna har mobiliserat kapital på över 800 miljarder euro sedan finanskrisen och de genomgår regelbundet stresstester. Kommissionens fokus ligger nu på genomförande av de kvarvarande Baselkommittéreformerna för att ta itu med de återstående riskerna på ett sätt som tryggar den finansiella stabiliteten och säkerställer att banker upprätthåller sin förmåga att stödja tillväxten i EU:s ekonomi.
Finansiering av små och medelstora företag
Det är främst små och medelstora företag som skapar sysselsättning och tillväxt i Europa. Kommissionens åtgärdsprogram för att göra det lättare för små- och medelstora företag att skaffa finansiering från kapitalmarknaderna välkomnades av respondenterna. De konstaterade emellertid att små och medelstora företag är beroende av banklån för lejonparten av sin finansiering och menade att mer bör göras för att stödja denna finansieringskanal som ett komplement till kapitalmarknadsfinansiering.
Långsiktigt hållbara investeringar
Långsiktig finansiering gör det möjligt för investerarna att få högre och mindre volatil avkastning till följd av den långa löptiden för sådana investeringar. Högkvalitativ infrastruktur förbättrar den ekonomiska produktiviteten, skapar tillväxt och bidrar till att koppla samman den inre marknaden. I svaren belystes viss reglering som ansågs hindra långsiktiga investeringar. Man menade bland annat att det regelverk för risk som fastställs i Solvens II-direktivet 6 begränsar försäkringsbolagens förmåga att finansiera långsiktiga investeringar och att kapitalreglerna för banker inte ger tillräckliga incitament för långsiktiga investeringar.
Att främja marknadslikviditet
Likviditet på marknaden är grundläggande för ett välfungerande finansiellt system där investeringar främjas och tillväxt skapas genom effektiv kapitalallokering. Enligt nyligen presenterade uppgifter har likviditeten på vissa marknader, inbegripet marknaderna för förtagsobligationer och repor, minskat sedan krisen. Uppgifterna visar att likviditet påverkas av en rad faktorer. Att identifiera effekterna av lagstiftningsändringar är svårt. Kommissionen kommer att fortsätta att följa utvecklingen på detta område och noggrant bedöma den effekt som reglering kan ha på marknadslikviditet.
Tillgång till clearing
Derivat är viktiga verktyg för företag och finansbolag för risksäkring och annan riskhantering. Central clearing av derivat, vilket var en av de största reformerna som G20-ledarna enades om, minskar avsevärt riskerna på derivatmarknaden. Alla företag är emellertid inte tillräckligt stora för att ha direkt tillgång till clearing via centrala motparter och många använder sig av banker för att cleara sina derivattransaktioner. Respondenterna var bekymrade över att vissa åtgärder kan hindra banker från att tillhandahålla slutanvändare dessa mycket viktiga clearingtjänster till ett rimligt pris.
Uppföljningsåtgärder
|
Bankfinansiering |
I CRR2-paketet föreslår kommissionen följande anpassningar för att säkra bankernas förmåga att finansiera ekonomin: oBruttosoliditetskravet kommer att anpassas för att återspegla olikheterna inom den finansiella sektorn i EU och säkerställa tillgång till clearing och offentlig utvecklingsfinansiering. Bruttosoliditetskravet kommer även fortsättningsvis att fungera som ett skydd mot alltför stora hävstångseffekter. oDen grundläggande översynen av handelslagret kommer att fasas in för att undvika plötsliga och oproportionerliga kapitalökningar för vissa banker. oDen stabila nettofinansieringskvoten kommer att fasas in och finjusteras för att säkerställa att handelsfinansieringsverksamhet samt derivat- och repomarknader inom EU fungerar väl. I ljuset av de framsteg som gjorts inom ramen för bankunionen föreslår kommissionen i CRR2-paketet åtgärder som har potential att främja integrationen av gränsöverskridande bankverksamhet inom bankunionsområdet, förutsatt att lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Detta skulle potentiellt kunna göra det lättare för gränsöverskridande banker att förvalta kapital och likviditet inom koncernen, minska fragmenteringen och öka bankernas förmåga att finansiera ekonomin. För att underlätta för kreditinstitut att få tillgång till finansiering från kreditgivare utanför EU föreslår kommissionen en anpassning av direktivet om återhämtning och resolution av banker (BRRD-direktivet 7 ) för att säkerställa att kravet på avtalsenligt erkännande av skuldnedskrivningsbestämmelserna (bail-in) för kreditgivare utanför EU kan tillämpas pragmatiskt. |
|
Finansiering av små och medelstora företag |
För närvarande omfattas banklån på upp till 1,5 miljoner euro till små och medelstora företag av lägre kapitalkrav än lån till större företag. I CRR2-paketet föreslår kommissionen att man utvidgar stödfaktorn för små och medelstora företag till att omfatta alla lån till små och medelstora företag, inklusive lån som är större än 1,5 miljoner euro. Som ett led i det övergripande arbetet med att främja finansiering och börsnotering av små och medelstora företag kommer kommissionen inom ramen för direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid II) 8 att utvärdera genomförandet av investeringsanalysregler för små och medelstora företag. Samtidigt som förändringarna i stort förväntas minska intressekonflikter och förbättra marknadens funktion behöver reglernas effekter på bestämmelser om investeringsanalys avseende små och medelstora företag följas noggrant. Kommissionen kommer även att noga övervaka marknadsutvecklingen för att förvissa sig om att reglerna för små och medelstora företag inom ramen för marknadsmissbruksförordningen 9 ger en välavvägd balans mellan att stödja små och medelstora företag och skydda investerare. |
|
Långsiktigta investeringar |
Kommissionen har inom ramen för Solvens II antagit lägre riskavgifter för försäkringsföretag för godkända infrastrukturprojekt och kommer att föreslå en granskning av kalibreringen av riskavgifter för infrastrukturföretag så att det bättre avspeglas att dessa investeringar har lägre risk. Som ett led i CRR2-paketet kommer kommissionen också att minska kapitalkraven för kreditrisk för banker då dessa investerar i infrastrukturprojekt. Den planerade översynen av Solvens II kommer att ge möjlighet att utvärdera det långsiktiga garantipaketet i syfte att identifiera ytterligare incitament för försäkringsföretag att investera långsiktigt samt att bedöma tillsynskraven för riskkapital och privata lån. |
|
Marknadslikviditet |
Parallellt med den övergripande översyn av marknaden för företagsobligationer som ingår i handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen kommer kommissionen även att bedöma hur väl repomarknaden fungerar. För att hantera vissa problem kring obligationsmarknaden har kommissionen föreslagit att det nya regelverket för transparens före handel inom Mifid II ska fasas in för icke-aktierelaterade instrument varvid det säkerställs att endast de mest likvida instrumenten inledningsvis omfattas. Kommissionen kommer att bedöma definitionen av undantaget för marketmakerfunktionen i blankningsförordningen 10 . Kommissionen har föreslagit att mer proportionerliga regler ska införas för mindre likvida instrument i de delegerade akter om sanktionsavgifter och avvecklingsdisciplin som är kopplade till förordningen om värdepappersavveckling (CSD-förordningen) 11 . |
|
Tillgång till clearing |
Som ett led i översynen av Emirförordningen kommer kommissionen att bedöma farhågor om tillgång till avvecklingstjänster och överväga om och hur företag och små finansinstitut bör omfattas av clearing och krav på marginalsäkerhet. |
2.2Att förbättra proportionaliteten i reglerna utan att tillsynsmålen äventyras
Regler måste tillämpas proportionerligt på reglerade enheter och motsvara deras affärsmodell, storlek, systembetydelse samt deras komplexitet och gränsöverskridande verksamhet. Proportionerligare regler kommer att bidra till att främja konkurrensen och stärka motståndskraften i det finansiella systemet genom att dess olikheter värnas utan att tillsynsmålen, den finansiella stabiliteten eller den övergripande motståndskraften äventyras. Lägre inträdeshinder kommer att göra det möjligt för nya aktörer att ersätta de tjänster som försvinner när mindre motståndskraftiga företag lämnar marknaden. Samtidigt måste man säkerställa att åtgärder som syftar till att stärka proportionaliteten inte snedvrider konkurrensvillkoren. Kommissionen kommer att se över möjligheterna att på lämpligt sätt stärka proportionaliteten för regler för finansiella tjänster.
Uppföljningsåtgärder:
|
Bankverksamhet |
Kommissionen föreslår som ett led i CRR-2-paketet att orapporteringsbördorna minskas och att differentierade krav på offentliggörande för små och icke-komplexa kreditinstitut införs, oi ljuset av erfarenheterna från tillämpningen av nuvarande regler undanta små och icke-komplexa institut och personal med låga rörliga ersättningsnivåer från reglerna om uppskjuten lön och ersättning i form avinstrument. oundanröja onödig komplexitet i hanteringen av marknadsrisk och motpartskreditrisk för handelslager. Europeiska bankmyndigheten (EBA) avser att utveckla ett it-verktyg som kommer att hjälpa små banker att identifiera de regler som är relevanta för deras storlek och deras verksamhet från de regler som ska tillämpas endast på större och komplexare banker. Under 2017 kommer kommissionen att genomföra en Refit-översyn av tillsynsförfarandena för värdepappersföretag med beaktande av EBA:s rekommendationer om utarbetandet av en tillsynsordning för mindre värdepappersföretag som inte utgör en systemrisk. I november 2016 genomförde EBA ett samråd som svar på kommissionens begäran om teknisk rådgivning i samband med utformningen av en ny tillsynsordning för värdepappersföretag. |
|
Derivat |
Som ett led i översynen av Emirförordningen 12 kommer kommissionen att överväga att anpassa tillämpningsområdet för krav på clearing och marginalsäkerheter för att åtgärda olika problem som icke-finansiella företag, pensionsfonder och små finansiella motparter står inför. Pensionsfonder undantas för närvarande tillfälligt från clearingkravet i Emir och Emir-översynen kommer att bedöma hur denna fråga hanteras på lämpligaste sätt. |
|
Försäkringsverksamhet |
I juli 2016 utfärdade kommissionen en begäran om teknisk rådgivning till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) avseende en översyn av 17 specifika punkter i den delegerade förordningen om Solvens II. Målet är att förenkla metoderna, antagandena och beräkningarna för vissa moduler i standardformeln och utveckla ramverket för alternativ kreditbedömning. Den tekniska rådgivningen kommer att utgöra underlag för den planerade översynen av Solvens II. |
|
Kapitalförvaltning |
Med utgångspunkt i den metod som fastställs i CRR2-paketet kommer kommissionen att bedöma proportionaliteten i reglerna i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFMD) 13 och direktivet om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) 14 , till exempel när det gäller anpassning av kompensationssystem och minskade rapporteringsbördor. |
|
Kreditvärderingssektorn |
Kommissionen kommer att bedöma i vilken utsträckning förordningen om kreditvärderingsinstitut 15 kan tillämpas på små kreditvärderingsinstitut på ett mer proportionerligt sätt för att stärka konkurrensen inom sektorn. I detta ingår att förtydliga vissa befintliga undantag för mindre företag och undersöka möjligheterna till förenklade rapporteringskrav och andra proportionalitetsåtgärder. |
2.3Att minska onödiga regelbördor.
Att minimera regelbördorna inom ramen för vad som krävs för att uppnå målen och samtidigt fullt ut använda moderna tekniska lösningar är ett av huvudmålen med kommissionens Refit-program i agendan för bättre lagstiftning. Kommissionen är mycket mån om att lagstiftningen fortlöpande utvärderas och granskas, så att onödig komplexitet och onödiga regelbördor kan undvikas.
Rapporteringskraven gör att behöriga myndigheter och tillsynsmyndigheter får tillgång till uppgifter om marknadsaktörer och deras verksamhet. Tillgång till sådana data är väsentlig för att man ska kunna genomföra marknadsöversyn och säkerställa välfungerande marknader, finansiell stabilitet, skydd av investerare och rättvis konkurrens. Det bidrar också till att främja en närmare integration av kapitalmarknaderna. Samtidigt uppfattade respondenterna vissa rapporteringskrav som motstridiga och överlappande mellan olika lagstiftningsområden, överdrivet komplexa och inte alltid ändamålsenliga. I svaren belystes teknikens viktiga roll: att hålla systemen uppdaterade enligt de senaste kraven är en utmaning och den tekniska utvecklingen kan hjälpa företag med detta genom att underlätta rapporteringsprocessen.
De flesta rättsakter, inklusive CRR och Solvens II, föreskriver redan nu mindre strikta rapporteringskrav för mindre företag, men tillämpningen varierar mellan olika jurisdiktioner.
Det finns exempel på skillnader i införlivandet av EU-direktiv i nationell lagstiftning och inkonsekvent genomförande av EU-regler. Överreglering i nationell lagstiftning eller tillsynsordningar, utöver de minimikrav som fastställs i EU-direktiven, har i vissa fall lett till ytterligare och/eller överlappande krav, något som kan skapa hinder för värdepappersföretags gränsöverskridande verksamhet.
Uppföljningsåtgärder
|
Rapportering |
I CRR2-paketet föreslås en minskning av hur ofta små och mindre komplexa banker måste rapportera. Före slutet av året kommer EBA att samråda om ett antal konkreta förslag för att ytterligare minska banksektorns rapporteringsbörda genom att harmonisera rapporteringskraven för tillsynsändamål, statistikändamål och makrotillsynsändamål samt förbättra samstämmigheten i de definitioner som används i olika rättsakter. I samband med översynen av Emirförordningen under 2017 kommer man att söka efter lämpliga sätt att minska befintliga rapporteringskrav för icke-finansiella företag, små finansbolag och pensionsfonder eftersom dessa utgör en lägre systemrisk. För att ta itu med problematiken kring efterlevnadskostnader på medellång till lång sikt kommer kommissionen att, inom ramen för Refit, genomföra en övergripande översyn av rapporteringskraven inom den finansiella sektorn. I detta sammanhang har kommissionen med stöd från ISA2-programmet 16 inlett ett projekt om standardisering av finansiell data som syftar till att utarbeta ett gemensamt språk för finansiell data. Projektet kommer att ta itu med efterlevnadsbördan från grunden och bereda väg för en rapporteringsmetod enligt principen att rapportering för alla ändamål görs på en och samma gång. Genom en detaljerad kartläggning av rapporteringskraven i 20 nyckelrättsakter som avser finansiella frågor kommer projektet att utforska huruvida datafält och rapporteringskanaler kan minskas, konsolideras eller rationaliseras utan att deras syften äventyras. Eiopa förväntas rapportera om genomförandet av proportionerliga rapporteringskrav för små försäkringsföretag enligt Solvens II senast i slutet av 2016. Kommissionen kommer att bedöma möjligheten att införa en enda rapporteringsplattform för blankning för att därigenom förbättra informationsöverföringen till tillsynsmyndigheterna och försöka hitta sätt att minska rapporteringsbördan avseende korta nettopositioner. |
|
Krav på offentliggörande |
Kommissionen utvärderar för närvarande de nationella införlivandena av öppenhetsdirektivet 17 och redovisningsdirektivet 18 . Detta inbegriper att se över problemet med motstridiga regler vad gäller underrättelse om större innehav av rösträtter. |
|
Kostnader för efterlevnad |
Kommissionen kommer att se över de nationella valmöjligheterna i redovisningsförordningen 19 med särskild tyngdpunkt på den gränsöverskridande effekten av obligatoriskt byte av revisorer och svartlistande av ej tillåtna icke-revisionstjänster. Som en del av Refit-initiativet kommer kommissionen också att diskutera effekterna av motstridiga nationella valmöjligheter. Kommissionen genomför en kartläggning av nationella införlivandeåtgärder för att identifiera överreglering som skapar opåkallade extra efterlevnadskostnader. Kommissionen bedömer för närvarande det nationella införlivandet av 17 direktiv. Den kommer att fortsätta att följa framstegen för de direktiv som kommer att införlivas 2017/2018. Kommissionen granskar också, via medlemsstaternas expertgrupp om fri rörlighet för kapital och som ett led i handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen, nationella bestämmelser som skapar omotiverade eller oproportionerliga bördor för den gränsöverskridande rörligheten för kapital. Målsättningen är att tillsammans med medlemsstaterna förbereda en gemensam färdplan för möjliga åtgärder för att undanröja dessa nationella hinder. |
|
Minska hindren för marknadsinträde och marknadsintegration |
När det gäller hinder för inträde på marknaden antog kommissionen i oktober 2016 en rapport om tillståndet på marknaden för kreditvärderingsinstitut. Rapporten innehöll en preliminär bedömning av konkurrenssituationen, potentiella hinder och oproportionerliga kostnader som drabbar mindre kreditvärderingsinstitut. Kommissionen fortsätter att följa utvecklingen på området. Kommissionen kommer att övervaka tillämpningen och effekten av utkontrakteringsbestämmelserna i referensvärdesförordningen 20 enligt vilken referensvärdesadministratörer är skyldiga att garantera nationella behöriga myndigheter tillgång till uppgifter. När det gäller hinder för marknadsintegration rådgör kommissionen, som en del av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen, om de gränsöverskridande hindren för fondförvaltare. Utifrån resultaten kan kommissionen föreslå ändringar i lagstiftningen, exekutiva åtgärder eller vägledning för att undanröja hinder. Kommissionen avser även att undersöka möjligheterna att förenkla de olika tillstånd som krävs för att tillhandahålla dessa tjänster på den inre marknaden. |
2.4Att göra regelverket mer enhetligt och framtidsinriktat
I sina synpunkter betonade berörda parter också behovet av att säkerställa enhetlighet i det övergripande regelverket, ytterligare förbättra skyddet för investerare och konsumenter, ta itu med återstående risker i det finansiella systemet och se till att regelverket håller takten med den tekniska utvecklingen.
Hantering av negativ inbördes påverkan
Av synpunkterna framkom också flera fall där rättsakter oavsiktligen påverkar varandra. Som exempel har den minskade risken vid derivatanvändning efter Emir-reformerna inte i tillräcklig grad återspeglats i de aktsamhetsregler som försäkringsföretag har att hålla sig till enligt Solvens II eller i reglerna för fondföretag. Ett annat problem är att bruttosoliditetskravet kan vara till nackdel för banker som agerar clearingmedlemmar eftersom den riskreducerande effekten av (separerade) initiala marginalsäkerheter inte beaktas i deras exponering. Samtidigt är det inte alltid så att den oavsiktliga inbördes påverkan motiverar ett ingripande. Det finns till exempel inte tillräckliga belägg för att slå fast att bruttosoliditetskrav hindrar bankerna från att kunna hålla tillräckliga högkvalitativa likvida tillgångar enligt vad som krävs enligt likviditetstäckningskvoten.
Att ytterligare förbättra skyddet för investerare och konsumenter
Kommissionen har tagit betydande steg för att förbättra skyddet för investerare och konsumenter inom den finansiella sektorn. De flesta av dessa nya eller reviderade lagar har dock helt nyligen trätt i kraft eller är på väg att träda i kraft medan vissa befinner sig i införlivandeskedet. Konsumentorganisationerna underströk att konsumenters förtroende för tillhandahållare av finansiella tjänster fortfarande var lågt och uppmanade kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att råda bot på detta. Konsumentorganisationernas uppfattning ligger i linje med resultaten i resultattavlan för konsumentmarknaderna, där finansiella tjänster har rankats i botten under flera år. Ett lågt förtroende från konsumenter för finansiella tjänster undergräver deras vilja att utnyttja finansiella tjänster, i synnerhet när det gäller gränsöverskridande försäljning. För att återupprätta förtroendet är det viktigt att kommissionens politik tar itu med konsumentskydd och säkerställer att regler följs.
Hantering av luckor i regelverket
Luckor i regelverket kan bli uppenbara, till exempel till följd av regelarbitrage när det gäller finansiell innovation och teknisk utveckling eftersom såväl användare som tillhandahållare av finansiella tjänster anpassar sitt beteende över tid. En av kommissionens uttalade prioriteringar är att fullborda den finansiella reformagendan genom att ta itu med kvarvarande risker, inklusive dem som är kopplade till enheter som kan ge upphov till system risk.
Att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen
Tekniken förändrar affärsmodellerna för aktörerna på den finansiella marknaden såväl som sättet på vilket de interagerar med kunder och investerare. Detta utgör en viktig möjlighet för etablerade marknadsaktörer, men även för nya aktörer. Även konsumenterna torde gynnas av mer diversifierade och effektiva finansiella tjänster. Samtidigt finns farhågor om de potentiella risker som detta kan medföra för stabiliteten och ordningen på finansmarknaderna. Dessa risker måste följas upp och hanteras. I synnerhet bör finanslagstiftningen vara tillräckligt flexibel för att främja snarare än att hålla tillbaka tekniska framsteg, samtidigt som en hög konsumentskyddsnivå säkerställs.
Uppföljningsåtgärder
|
Hantering av inbördes påverkan och inkonsekvenser |
För att säkerställa bankernas förmåga att tillhandahålla clearingtjänster för kunder enligt Emirförordningen föreslår kommissionen i CRR2-paketet att bruttosoliditetskravet anpassas så att banker kan kompensera potentiella framtida exponering till följd av derivattransaktioner med en initial marginalsäkerhet. Kommissionen kommer att se över regelverket för minskning av motpartskreditrisk enligt Solvens II för att ta hänsyn till antagandet av Emirförordningen i den planerade översynen av den delegerade akten under Solvens II. Kommissionen har bett Eiopa att föreslå en uppdatering av den delegerade akten för att ta hänsyn till den minskade motpartsrisken som infördes genom Emir. Den planerade översynen kommer också att behandla inkonsekvenserna mellan Solvens II och CRR när det gäller behandlingen av regionala regeringar och lokala myndigheter Kommissionens samråd för att samla in uppgifter om huruvida det nuvarande reglerna i direktivet om finansiella konglomerat (FICOD) 21 är proportionerliga och ändamålsenliga avslutades i september 2016. Som en del av 2017 års Refit-arbetsplan kommer kommissionen att utvärdera relevansen, effektiviteten, ändamålsenligheten, samstämmigheten och mervärdet av nuvarande FICOD-regelverk. Kommissionen förslår som en del av CRR2-paketet att man successivt fasar in kapitalkravseffekterna som uppkommer från den nya nedskrivningsmodellen i de reviderade IFRS-standarderna (IFRS 9) för att förhindra en plötslig effekt på bankutlåningen. Kommissionen har bett Esma att analysera de inkomna uppgifterna om fondföretags restriktioner vad gäller användning av OTC-derivat. |
|
Att ytterligare förbättra skyddet för investerare och konsumenter |
Som en uppföljning till grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag kommer kommissionen tidigt 2017 att publicera en handlingsplan med åtgärder för att bygga upp en fördjupad inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Målet med handlingsplanen kommer att vara att hjälpa konsumenter att få bättre villkor och göra det möjligt för konsumenter och tjänstetillhandahållare att bättre utnyttja den inre marknadens potential. En handlingsplan för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag kommer bland annat att ta upp sätt att i) förbättra konsumentskyddet vid köp av finansiella tjänster över gränserna och på internet, något som framför allt kommer att öka medvetenheten om möjligheterna att lösa gränsöverskridande tvister utanför domstol, ii) minska de rättsliga och regleringsmässiga hinder som företag möter när de tillhandahåller finansiella tjänster utomlands, inbegripet när de drar nytta av den ökade digitaliseringen av finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, och iii) göra krav på offentliggörande ändamålsenliga i den digitala världen. Som ett led i handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen inleder kommissionen en övergripande bedömning av europeiska marknader för investeringsprodukter för privatpersoner och mindre företag i vilken man kommer att se över de distributionskanaler, investeringsråd och möjligheter som tekniken erbjuder. |
|
Hantering av luckor i regelverket |
Som en del av handlingsplanen för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag kan kommissionen komma att överväga att förstärka skyddet enligt direktivet om system för ersättning till investerare 22 med beaktande av tidigare erfarenheter inom området. Kommissionen kommer inom kort att lägga fram ett förslag om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter. Den kommande översynen av EU:s makrotillsynsram kommer att utvärdera eventuella inkonsekvenser i verktygslådan för makrotillsyn och bedöma var instrument överlappar i fråga om riskinriktning, riskkalibrering och riskackumulering. I enlighet med konsolideringsdokumentet kommer granskningen också att bedöma fördelarna med att utvidga makrotillsynsramen utöver bankverksamhet. |
|
Att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen |
En intern finansteknikarbetsgrupp har inrättats för att följa den tekniska utvecklingen med avseende på den finansiella sektorn och för att utveckla lämpliga svarsåtgärder när det är nödvändigt. I juli 2016 offentliggjorde kommissionen ett förslag om ändring av penningtvättsdirektivet 23 för att skydda innovativa tekniker, såsom virtuella valutor, från olaglig användning. Kommissionens avdelningar kommer också att tillsammans med intressenter diskutera hur man kan dela information om it-hot. Inom ramen för handlingsplanen för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag kommer man att överväga sätt att främja trygg och säker fjärridentifikation och fjärrundertecknande av avtal. |
3. NÄSTA STEG
Den återkoppling som erhållits genom kommissionens uppmaning till berörda parter att inkomma med synpunkter har varit värdefull i utformningen av pågående politiska initiativ. Samtidigt som det övergripande ramverket fortfarande är sunt kommer vissa anpassningar att göras genom
kontroller av ändamålsenligheten och lagstiftningsöversyner som en del av Refit, inbegripet av rapporteringskraven inom den finansiella sektorn,
kalibrering av åtgärder på såväl lagstiftnings- som genomförandenivå,
pågående policyarbete, t.ex. förfining och påskyndande av åtgärder enligt handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen, och
kommissionens bidrag till arbetet på global nivå för att mäta och utvärdera reformernas samlade effekt.
I detta meddelande anges ett antal specifika politiska åtgärder som kommissionen ämnar vidta som uppföljning. Kommissionen kommer att följa framstegen i genomförandet inom respektive område och publicera sina resultat och eventuella vidare åtgärder före utgången av 2017.
Uppmaningen att inkomma med synpunkter ska inte ses som en engångsföreteelse. Principen om bättre lagstiftning kommer även fortsatt att tillämpas rigoröst vid utformningen av kommissionens lagstiftningsförslag genom att förslagens effekt utvärderas, kostnaderna för efterlevnad av dem minimeras och proportionalitet säkerställs. Kommissionen kommer att fortsätta att föra en dialog med alla relevanta intressenter genom sina olika samrådsmekanismer och på så sätt ge dem möjlighet att inkomma med ytterligare synpunkter och bidra till den politiska utvecklingen. Kommissionen ser särskilt fram emot att ta emot kvantitativa uppgifter som visar EU-lagstiftningens påverkan på konsumenter, ekonomiska aktörer och ekonomin i stort. Detta skulle öka kommissionens möjligheter att fördjupa sin analytiska förmåga att mäta effektivitet, ändamålsenlighet och det mervärde som EU skapar genom reformerna och bidra till relevanta arbetsområden på global nivå.
Uppmaningen att inkomma med synpunkter illusterar kommissionens engagemang för Refit-programmet och bättre lagstiftning. Den har bekräftat att utveckling och kalibrering av policy på grundval av konkreta bevis, hänsyn till lagstiftningens eventuella inbördes påverkan, robust övervakning, utvärdering och konsekvensbedömningar, säkerställande av transparens, intressenters deltagande och öppna offentliga samråd kan skapa bättre och effektivare lagstiftning och förebygga onödiga regelbördor – samtidigt som grundläggande mål med avseende på finansiell stabilitet, skydd för konsumenter och investerare uppnås och sysselsättning, tillväxt och investeringar främjas. Principerna om bättre lagstiftning bör också främjas på global nivå. Det är därför glädjande att se att internationella organ såsom G20, rådet för finansiell stabilitet och Baselkommittén nu har börjat utvärdera reformernas övergripande samstämmighet. Kommissionen ser fram emot att bidra till detta arbete.
Förordning (EU) nr 575/2013
Direktiv 2013/36/EU
I CRR2-paketet beskrivs kombinationen av riskreducerande åtgärder i följande förslag: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 och förordning (EU) nr 648/2012, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/36/EU, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/59/EU och Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014.
Förordning (EU) nr 648/2012
Direktiv 2009/138/EG
Direktiv 2014/59/EU
Direktiv 2014/65/EU
Förordning (EU) nr 596/2014
Förordning (EU) nr 236/2012
Förordning (EU) nr 909/2014
Se rapporten om översynen av Emir av den 22 november 2016 för närmare uppgifter.
Direktiv 2011/61/EU. I artikel 69 föreskrivs följande: ”Senast den 22 juli 2017 ska kommissionen, på grundval av ett offentligt samråd och i ljuset av diskussioner med behöriga myndigheter, inleda en översyn av tillämpningen av och tillämpningsområdet för detta direktiv.”
Direktiv 2014/91/EU
Förordning (EU) nr 462/2013
Beslut (EU) 2015/2240/EU
Direktiv 2013/50/EU
Direktiv 2013/34/EU
Förordning (EU) nr 537/2014
Förordning (EU) 2016/1011.
Direktiv 2002/87/EG
Direktiv 97/9/EG
Direktiv (EU) 2015/849.