1.Inledning

En snabbare övergång till en koldioxidsnål och konkurrenskraftig ekonomi är både en brådskande nödvändighet och en fantastisk möjlighet för Europa.

Det är en av nutidens centrala utmaningar. Ett misslyckande kan hota vår välfärd. En framgångsrik omställning skulle däremot skapa exempellösa ekonomiska möjligheter och nya sätt att skapa välstånd, välfärd och tillväxt 1 .

EU har goda möjligheter att gå i täten för denna övergång, som har fått en ytterligare skjuts och inriktning genom Parisavtalet 2 . Europa har lett den globala kampen mot klimatförändring, varit en drivkraft inom utvecklingen av förnybar energi och är världsledande när det gäller energieffektiva lösningar för industri, transporter och byggnader. De europeiska företagen har skapat sig komparativa fördelar på många världsmarknader – där konkurrensen från globala konkurrenter växer – och europeiska forskare och innovatörer flyttar hela tiden fram gränserna för vår kunskap 3 .

Utifrån dessa gynnsamma förutsättningar lägger kommissionen fram ett lagstiftningspaket som ska skapa en tydlig ram för åtgärder baserat på följande tre huvudmål:

Energieffektivitet först och främst.

Europa som global ledare inom förnybar energi.

Rättvisa villkor för konsumenterna.

Europa behöver öka sina investeringar i energieffektivitet och förnybar teknik, och utvecklingen av affärsmodeller för ren energi, genom att ta vara på de nya möjligheter och den konsumentmakt som digitaliseringen har lett till.

Såsom slås fast i meddelandet Ren energi för alla i Europa 4 är innovation ett av de viktigaste områdena där konkreta åtgärder kan stärkas på kort sikt och ges en ny inriktning, och där synergier kan förstärkas för att öka sysselsättningen, tillväxten och investeringarna i Europa. Den största delen av investeringarna måste komma från den privata sektorn. Men EU kan och bör spela en avgörande roll. I detta meddelande föreslås en övergripande strategi för de tre viktigaste verktyg som EU kan använda för att öka de privata investeringarna i innovation inom ren energi.

EU kan bidra med den politiska viljan och skapa rätt företagsklimat med hjälp av riktade signaler, policyer, standarder och bestämmelser. Detta handlar om att skapa starka och konsekventa incitament för privata investeringar i forskning, utveckling och spridning på området ren energi. Åtgärder och ramlagstiftning på EU-nivå måste prioritera energieffektivitet, fastställa höga ambitioner för ett globalt ledarskap inom förnybar energi och sätta konsumenten i centrum för energisystemet.

EU kan också använda riktade finansieringsinstrument för att minska riskerna för privata investerare när det gäller obeprövade men lovande tekniker eller affärsmodeller för ren energi. Detta handlar om att använda offentliga lån, kapitalinvesteringar och finansiella garantier för projekt som sannolikt inte kan få full finansiering från den privata sektorn på grund av marknadsmässig, teknisk eller vetenskaplig ovisshet. Med hjälp av dessa EU-instrument minskas riskerna för den privata sektorn, vilket gör att privata aktörer vågar göra investeringar som de annars inte skulle ha genomfört. Detta ämne tas upp i meddelandet En investeringsplan för Europa 5 .

EU kan rikta sin forsknings- och innovationsfinansiering, särskilt genom Horisont 2020, för att stödja banbrytande vetenskap och ny kunskap. Det handlar om att finansiera forskning som drivs av nyfikenhet, uppdragsinriktad forskning och demonstrationsprojekt. På så sätt kan man påskynda och underlätta vägen från laboratoriet till framgångsrika varor och tjänster som skapar arbetstillfällen och tillväxt.

Utöver dessa tre åtgärdsområden har unionen en viktig roll när det gäller att delta i internationella initiativ för innovation inom ren energi och att möjliggöra samordnade insatser med städer, regioner och medlemsstater.

Denna strategi bidrar direkt till förverkligandet av två av EU:s viktigaste politiska prioriteringar: att bygga en stark energiunion med en framåtblickande klimatförändringspolitik – där strategin ingår som en viktig del – och att öka sysselsättning, tillväxt och investeringar. Den grundas på samordnade insatser för att främja och utveckla möjliggörande teknik, tjänster, affärsmodeller och social innovation, för att därigenom bidra till tillväxt och sysselsättning och göra EU:s industri mer konkurrenskraftig på de globala marknaderna. Strategin ska därmed också fungera som en testbädd för framtida horisontella strategier för ökad innovation och konkurrenskraft inom EU.

2.Ett energisystem i förändring

Energisystemet står inför en avgörande förändring. Förnybar energi blir alltmer kostnadseffektiv och står för en växande del av elproduktionen. Energiintensiteten – dvs. energianvändningen i förhållande till produktionsvärdet – minskar, särskilt i utvecklade ekonomier. EU har haft en stor del i dessa framgångar, men mycket arbete återstår. Unionens ledande roll i kampen mot klimatförändringen har gjort Europas industri mest energieffektiv i världen och världsledande inom innovation, genom framtagandet av nya tekniker, material och lösningar. Redan från första början har EU:s klimat- och energipolitik haft ett helhetsperspektiv, med fokus på att samordna investeringar mellan EU, medlemsstaterna och industrin samt att anpassa relevanta åtgärder och regelverk till varandra.

Ytterligare framsteg kräver emellertid ännu mer arbete. Det finns ett behov av nya lösningar för energilagring och att utveckla ett bredare spektrum av kostnadseffektiv teknik för förnybar energi. Dessutom måste befintlig energieffektiv teknik tas i bruk snabbare i byggnader, transportsystem och tillverkningsmetoder. I detta sammanhang spelar den nyligen uppdaterade strategiska planen för energiteknik (SET-planen) en viktig roll 6 .

Mer än något annat kräver övergången till en koldioxidsnål, energieffektiv och klimattålig ekonomi ett mer decentraliserat och öppet system där hela samhället deltar. Energisystemet har traditionellt kännetecknats av en dominerande ställning för stora företag, etablerade aktörer samt storskaliga och centraliserade teknikprojekt. I framtiden måste emellertid konsumenten stå i centrum för energisystemet, genom att efterfråga konkurrenskraftiga koldioxidsnåla lösningar, delta som en producent och förvaltare inom decentraliserade energinät, agera som investerare genom decentraliserade plattformar och driva på förändringar genom användardriven innovation.

Ett energisystem som är mer användarcentrerat och präglat av nedifrån och upp-perspektiv är en drivkraft för ökad innovation. Denna decentralisering har samtidigt gjorts möjlig genom andra innovationer, av vilka den viktigaste är digitaliseringen av viktiga delar av energimarknaden och transportsystemet. I dag, och ännu mer framöver, kommer digitaliseringen att innebära lägre hinder för inträde på marknaden. Det betyder att konsumenten, lokalsamhällena och de små uppstartsföretagen alla kan delta och till och med leda utvecklingen av innovativa energilösningar.

För att främja koldioxidsnåla innovationer, energieffektivitetsprojekt och förnybar energi krävs ett system med öppen innovation. Företag och industrier inser alltmer att dagens värld är såpass komplex att ingen aktör på egen hand kan komma fram till en komplett lösning. Dessutom sker de mest intressanta marknadsskapande innovationerna i mötet mellan olika sektorer, ämnesområden och synsätt 7 .

3.Policysignaler och regelverk

Innovation inom ren energi kräver en välfungerande inre marknad och en robust konkurrenspolitik som ger nystartade företag en möjlighet att föra ut sina innovationer på marknaden på samma villkor som etablerade företag. . Om kapitalmarknadsunionen fullbordas 8 kommer det att innebära större möjligheter till gränsöverskridande kapitalflöden och ökat fokus på hållbar finansiering genom instrument som gröna obligationer. Det ger fler finansieringsmöjligheter för innovativa projekt inom energieffektivitet och förnybar energi. Större tonvikt på öppen innovation och öppen vetenskap kommer också att skapa nya möjligheter – särskilt för mindre företag – att föra ut forskningsresultat på marknaden 9 .

Förutom dessa generella förutsättningar för ett bättre innovationsekosystem krävs också omfattande ändringar i energisubventioner och energilagstiftning om innovationen inom ren energi ska kunna påskyndas.

De kvarstående men fortfarande viktiga åtgärderna som gynnar olja, kol och andra koldioxidintensiva bränslen, inbegripet subventioner i vissa medlemsstater, bör ses som ett hinder för innovation inom ren energi. Dessa åtgärder döljer de fossila bränslenas verkliga samhällskostnader och sänker deras pris artificiellt. Det försvårar för innovativa projekt inom ren energi, som därmed får tuffare marknadsvillkor.

Denna politik går tvärt emot EU:s åtaganden enligt Parisavtalet samt inom ramen för G20 och G7. I kommissionens rapport Energipriser och energikostnader i Europa 10 , som offentliggörs tillsammans med detta meddelande, anges att de direkta subventionerna till fossila bränslen under 2012 var omkring 41,9 miljarder euro, eller hela 300 miljarder euro om man räknar med externa miljöeffekter. I en situation med knappa resurser innebär den skattemässiga börda som skapas genom dessa subventioner att mindre resurser eventuellt kan ges till offentlig finansiering av forskning och innovation inom ren energi. I Europa uppgick denna finansiering under 2014 till 4,2 miljarder euro från de 28 EU-medlemsstaterna. Det finns också EU-instrument som stöder innovation inom ren energi, exempelvis programmet Horisont 2020, som bidragit med 1,1 miljard euro. En omfördelning av en ytterst liten del av de 41,9 miljarder euro som går till direkta subventioner till fossila bränslen skulle därmed ha stora effekter.

Att främja teknik för förnybar energi är en grundbult i EU:s globala ledarskap när det gäller övergången till ren teknik. Direktivet om utformning av elmarknaden 11 tillsammans med höjda kolpriser ska skapa en gynnsam marknad för förnybar energi, vilket skulle minska behovet av särskilda stödprogram. Det skulle också göra det möjligt att stegvis inrikta det offentliga stödet på mindre mogen förnybar elteknik, och att komplettera forskning och innovation genom uppmuntrande marknadsåtgärder för sådan teknik.

Tiden är mogen för förändring. De nuvarande låga olje- och gaspriserna ger tillfälle att fasa ut subventionerna till fossila bränslen utan skadlig inverkan på den sociala välfärden.

Enligt beräkningar från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Internationella energiorganet består en stor del av subventionerna av förmånliga skattevillkor för fossila bränslen, något som kommissionen undersöker som en del av ett bredare synsätt på energibeskattningen i EU.

I meddelandet Ren energi för alla i Europa 12 lägger kommissionen fram ett antal åtgärder för att bidra till att styra om det finansiella flödet mot övergången till ren energi, bland annat åtgärder för att stärka öppenheten i fråga om subventioner och deras inverkan på innovation.

Att skapa rätt marknadsförhållanden för innovation inkluderar att upprätta ett stabilt, långsiktigt, öppet och förutsebart regelverk. I maj 2015 lade kommissionen fram det reviderade paketet för bättre lagstiftning 13 där det slogs fast att stor hänsyn bör tas till innovation i alla nya lagförslag. Detta har också betonats i rådets nyligen offentliggjorda slutsatser, där man talar om ”innovationsprincipen” 14 . Dessutom är standarder, liksom marknadsföring av innovativ energiteknik 15 , av stor betydelse.

Lagstiftning är ett sätt att påskynda utvecklingen av innovativ, koldioxidsnål teknik och främja ökad konkurrenskraft, vilket i sin tur underlättar framväxandet av mer välfungerande, tillräckligt stora marknader och större policysäkerhet. Kommissionen lägger tillsammans med detta meddelande fram ett brett paket med både lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder inom ramen för energiunionen. Dessa åtgärder kommer att skapa en tydlig ram för det utnyttjande av innovationer som är nödvändigt för att uppnå målet om en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi. Exempelvis kommer förändringen av den europeiska elmarknaden att stödja införandet av förnybara energikällor, möjliggöra en effektiv efterfrågestyrning och öppna upp regionalt integrerade energimarknader. Direktivet om byggnaders energiprestanda 16 kommer att bidra med incitament till innovationer i syfte att skapa europeiska nära-nollenergibyggnader och leverera plusenergiområden fram till 2050. Det reviderade direktivet om förnybar energi kommer bland annat att påskynda nästa generations lösningar för förnybar energi inom sektorerna för uppvärmning, kylning, transporter och el.

Kommissionens befintliga förslag om en översyn av EU:s utsläppshandelssystem 17 , förordningen om ansvarsfördelning 18 och förslaget om att integrera markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk 19 i det övergripande arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser kommer också att stimulera koldioxidsnål innovation. Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin 20 kommer att bidra till ökad energieffektivitet och minskade utsläpp genom effektivare användning av råvaror och återvinning av returråvaror och avfall. Bioekonomins motsvarande roll kommer att beaktas vid den kommande översynen av bioekonomistrategin och dess eventuella uppdatering. Utfasningen av fossila bränslen på transportområdet kommer också att fungera innovationsfrämjande. Det nyligen offentliggjorda meddelandet En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet 21 innehåller en handlingsplan som är tänkt att underlätta övergången till utsläppssnål rörlighet och skapa nya möjligheter till innovation, jobbskapande och minskat energiberoende i Europa.

Slutligen kan och bör offentlig upphandling användas som ett ytterligare, kraftfullt instrument för att skapa marknader för innovativa produkter. Europeisk standardisering kan också stödja grön offentlig upphandling av innovativa produkter, genom att hjälpa offentliga myndigheter att utveckla de tekniska specifikationer som krävs. Såsom nämns i initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag 22 kommer kommissionen under 2017 att införa åtgärder om upphandling i EU för att bland annat uppmuntra medlemsstaterna att sätta upp ambitiösa mål för inköp av innovativa produkter.

Policysignaler och regelverk – föreslagna åtgärder

Vid sin översyn av riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 kommer kommissionen också att undersöka hur dessa regler, tillsammans med reglerna för statligt stöd till investeringar i forskning och innovation, gör det möjligt för medlemsstaterna att stimulera innovation för lösningar och teknik på området förnybar energi.

I meddelandet Ren energi för alla i Europa lägger kommissionen fram ett antal åtgärder som ska styra om det finansiella flödet mot övergången till ren energi, bland annat åtgärder för att öka öppenheten i fråga om subventioner och deras inverkan på innovation.

Kommande lagförslag som rör ren energi och klimatåtgärder, bland annat översynen av strategierna för tiden efter 2020 för bilar/skåpbilar, lastbilar och bussar 23 , kommer att bli föremål för en fördjupad analys av deras inverkan på forskning och innovation.

Framtida årliga EU-arbetsprogram för europeisk standardisering kommer särskilt att inriktas på energiunionens prioriteringar, i synnerhet utfasning av fossila bränslen i ekonomin och stöd till grön offentlig upphandling 24 .

Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna att öka spridningen på marknaden av innovativa lösningar för ren energi genom offentlig upphandling, inbegripet inom ramen för översynen av direktivet om rena fordon (direktiv 2009/33/EG) och genom att vidareutveckla frivilliga kriterier för grön offentlig upphandling.

4.Finansieringsinstrument för att öka privata investeringar

För att bygga en konkurrenskraftig, koldioxidsnål ekonomi måste Europa mobilisera betydande investeringsbelopp 25 . De privata investeringarna i energiunionens prioriteringar för forskning och innovation uppgick uppskattningsvis till 22,9 miljarder euro i hela EU under 2014. Det är förvisso en ökning jämfört med tidigare år, men det krävs en mycket snabbare ökning om vi ska nå våra mål.

EU har till sitt förfogande ett antal olika finansieringsinstrument för att stödja koldioxidsnål innovation. Dessa täcker in hela värdekedjan för innovation, från forskning och utveckling till spridning av mogen teknik. Såsom kommissionen påpekar i sitt meddelande Ren energi för alla i Europa är det de närmaste åren viktigt att skapa ytterligare investeringar i spridning av mogna lösningar för förnybar energi och energieffektivitet. Om detta ska lyckas måste offentligt stöd användas för att minska riskerna hos viktiga projekt, säkerställa ökad synlighet och skapa enklare tillgång och blandningsmöjligheter för projektutvecklare, i linje med de befintliga horisontala insatserna inom ramen för investeringsplanen för Europa. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) är det viktigaste instrumentet på området: över 25 % av fondens nuvarande investeringar i fler än 40 projekt är lånefinansiering inom de prioriterade sektorerna för energi och miljö och resurseffektivitet. Det motsvarar extra investeringar på upp till 30 miljarder euro. På grund av Efsis 26 framgångar under sitt första verksamhetsår har kommissionen föreslagit en förlängning av fonden fram till slutet av 2020 och krävt att minst 40 % av Efsi-projekten för infrastruktur och innovation ska bidra till klimat-, energi- och miljöåtgärder i linje med Parisavtalets mål. 27 Finansiella instrument är också tillgängliga via de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Medlemsstaterna och regionerna har redan planerat investeringar i koldioxidsnåla lösningar (6 miljarder euro) och innovation (5 miljarder euro) för perioden 2014–2020.

För att påskynda innovationen inom ren energi krävs emellertid att man inte bara satsar på spridning av mogen teknik, utan att man också använder offentliga medel för att stödja nyskapande teknik och ta itu med luckor i den privata finansieringen tidigt under innovationsprocessen. Nya investeringar måste inriktas på det kritiska expansionsskedet för koldioxidsnåla, energieffektiva lösningar, där de går från demonstrationsskedet till marknaden. I detta skede krävs ofta stora investeringar, men den kvarstående osäkerheten i fråga om kostnader, resultat och marknadsintegration innebär alltför stora risker för privata investerare.

Demonstrationsprojekt i kommersiell skala som är de första i sitt slag medför särskilt höga risker för privata sektorer. För denna typ av projekt startade kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) förra året ett initiativ för demonstrationsprojekt på energiområdet 28 som en del av Horisont 2020:s InnovFin-initiativ. Initiativet har skapat ett stort intresse för lån eller lånegarantier till koldioxidsnål teknik som är först i sitt slag på områdena förnybar energi och bränsleceller och väte.

Kommissionen strävar efter att skapa största möjliga hävstångseffekt med EU-medlen genom att mobilisera privata investeringar. I kommissionens förslag om en översyn av EU:s utsläppshandelssystem rekommenderas en innovationsfond som ersättare för det nuvarande NER 300-programmet. Ett snabbt inrättande av innovationsfonden skulle stödja investeringar i mycket innovativ, koldioxidsnål teknik för energiintensiva industrier, samt för förnybar energi och avskiljning, lagring och användning av koldioxid. Alla dessa insatser är beroende av starka kopplingar till andra EU-instrument, särskilt InnovFin-initiativets demonstrationsprojekt på energiområdet, Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Den framtida innovationsfonden för utsläppshandelssystemet bör stödja investeringar i koldioxidsnål innovation på områdena förnybar energi och avskiljning, lagring och användning av koldioxid samt energiintensiva industrier. Kommissionen har också föreslagit att innovationsfonden ska inrättas före 2021.

Kommissionen och EIB kommer att inrätta ett initiativ för rena transportsystem (Cleaner Transport Facility) för att stödja spridningen av alternativa energitransportlösningar. EIB:s finansiella produkter och rådgivningstjänster kommer att göras tillgängliga för offentliga och privata aktörer. Projekt kan också vara berättigade till stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa eller Efsi-garantier.

För att skapa tillräckligt genomslag och maximera effekterna av medlen från Efsi och andra finansieringsinstrument krävs att ett tillräckligt antal innovativa projekt når skedena för investeringar och marknadslansering. Inom Efsi har kommissionen utvecklat en portal för investeringsprojekt på europeisk nivå 29 , som ska bygga en bro mellan projektfrämjare i EU och investerare i hela världen. På portalen erbjuds större synlighet för projektfrämjare som letar efter möjliga investerare, tillgång till en öppen katalog av livaktiga projekt i EU samt enkel tillgång för projektutvecklare och projektfrämjare till investerare.

Dessutom utgör offentlig-privata forskningspartnerskap (t.ex. de gemensamma teknikinitiativen om bränsleceller och väte, Clean Sky, Sesar, Shift2Rail och Biobased-initiativet) och avtalsbaserade offentlig-privata partnerskap (t.ex. Green Vehicles och Sustainable Process Industry through Resource and Energy Efficiency) en viktig källa till nya investeringar, genom att forskning och utveckling samfinansieras med industrin, och bidrar med många projekt. En annan viktig källa till nya investeringar i ren energi och efterföljande projektförslag som är mogna för EU-finansiering kommer från kunskaps- och innovationsgrupperna, särskilt InnoEnergy och Climate. Dessa grupper är viktiga för att koppla samman EU:s finansieringskällor för forskning och innovation, t.ex. Horisont 2020 och de europeiska struktur- och investeringsfonderna 30 , med privata partner och för att länka samman regionala och lokala aktiviteter med olika företag, bl.a. nystartade företag och små och medelstora företag. Deras arbete kommer att utökas till att omfatta rådgivning om tillgång till kapital, tekniskt stöd eller förslag till affärsmodeller.

Finansieringsinstrument för att främja privata investeringar – föreslagna åtgärder

Kommissionen arbetar för att minst fördubbla budgeten för InnovFin-initiativets demonstrationsprojekt på energiområdet samt att utöka dess tillämpningsområde. Detta ska ske med medel från bl.a. Horisont 2020, Efsi och andra instrument. Synergier med andra instrument håller på att utvecklas, med målet att skapa en enda rådgivningstjänst som ska hjälpa potentiella investerare och utvecklare att hitta rätt bland de olika tillgängliga instrumenten.

Kommissionen och EIB kommer att inrätta ett initiativ för rena transportsystem för att stödja spridningen av alternativa energitransportlösningar. För att se till att det finns ett tillräckligt antal projekt kommer man att främja målinriktade initiativ för samarbete, exempelvis det nya spridningsinitiativet för rena bussar (med alternativa drivmedel).

Kommissionen kommer via portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå och andra kanaler att uppmärksamma investerare på en serie innovativa projekt. De investerare man riktar sig till ingår i offentlig-privata partnerskap som får stöd från Horisont 2020 samt kunskaps- och innovationsgrupperna InnoEnergy och Climate inom ramen för Europeiska institutet för innovation och teknik.

5.Finansiering av vetenskap och teknik på energiområdet samt dess marknadsupptagning

EU är en av världens ledande aktörer och största offentliga finansiär när det gäller forskning och innovation på området ren energi. Genom Horisont 2020 delas 5,7 miljarder euro ut till samhällsutmaningen ”Säker, ren och effektiv energi”. Tillsammans med andra områden inom Horisont 2020 riktas över 10 miljarder euro av energifinansieringen till forskning och innovation inom ren energi.

Detta kompletteras av betydande investeringar från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, bl.a. via strategierna för smart specialisering 31 . Dessa strategier involverar industrin, forskare och offentliga myndigheter och syftar till att rikta medlemsstaternas ekonomiska stöd till områden med stor tillväxtpotential, till exempel koldioxidsnål energi.

För att fortsätta detta framgångsrika arbete måste gränserna för vetenskap och kunskap flyttas fram, så att framtida europeiska investeringar i den koldioxidsnåla ekonomin ska hålla god kvalitet och få stort genomslag. Följande element inom Horisont 2020 är inriktade på just detta:

Grundforskning: Horisont 2020 kommer att fortsätta att finansiera banbrytande grundforskning genom Europeiska forskningsrådet 32 , som vid sina förslagsinfordringar tillämpar en nedifrån och upp-strategi. Sedan 2007 har Europeiska forskningsrådet delat ut 248 bidrag till forskningsprojekt på energiområdet, vilket motsvarar omkring 500 miljoner euro i EU-finansiering.

Marknadsskapande innovation: Kommissionen överväger att införa en ny åtgärd under Horisont 2020:s återstående period, nämligen ett europeiskt innovationsråd 33 som ska bidra till att ta fram banbrytande innovationer som kan erövra och skapa nya marknader. Ett sådant europeiskt innovationsråd skulle komplettera det föreslagna initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag 34 , genom att lägga särskild vikt vid uppstartsföretag samt små och medelstora företag. Syftet är att öka chansen att identifiera, stödja och expandera de intressantaste exemplen på marknadsskapande, banbrytande innovationer i Europa, med en nedifrån och upp-strategi för projekt som spänner över flera sektorer, till exempel energi, transporter och digital teknik. En första omgång åtgärder kommer att införas 2017, inom ramen för Horisont 2020, och kommissionen har för avsikt att stärka denna strategi i framtida program.

Uppdragsinriktad forskning och innovation: Kommissionen kommer att utforska nya strategier med inspiration från internationell bästa praxis. Det inkluderar strategier som kombinerar ett vägledande, uppdragsinriktat sätt att identifiera och välja ut projekt med potentiellt hög genomslagskraft, direkt inblandning i projektets dagliga drift och olika sorters riktat och skräddarsytt praktiskt stöd samt befogenhet att omfördela eller stoppa finansiering om de avtalade milstolparna inte nås (i likhet med Storbritanniens program Catapult eller USA:s Advanced Research Projects Agency-Energy).

Priser för att stimulera innovation: Kommissionen kommer att använda priser som en nedifrån och upp-metod för att få fram banbrytande innovationer. Tävlingsdeltagarna kommer att ges helt fria händer när det gäller att tänka ut de effektivaste lösningarna. Denna metod har redan använts inom Horisont 2020 (8,25 miljoner euro för fem pågående priser på området ren energi).

Om idéerna i detta meddelande ska kunna sättas i verket krävs, utöver ett fokus på forskning och innovation inom ren energi, arbete på följande områden:

Klimatforskning: Horisont 2020 stöder forskning som ska utgöra underlag för 2018 års rapport från FN:s forskningspanel i klimatfrågor. I rapporten kommer man att presentera forskningsresultat rörande ett scenario med en global uppvärmning på 1,5 °C, vilket otvivelaktigt kommer att öka fokus på EU:s egna insatser för att komma framåt. I detta sammanhang kommer ett initiativ om utfasning av fossila bränslen i Europa (European Decarbonisation Pathways Initiative) att, under ledning av en högnivåpanel, utveckla forskningen inom Horisont 2020 och hjälpa till att identifiera genomförbara och trovärdiga utfasningsmetoder som är förenliga med Parisavtalet.

Rymdforskning: Genom Horisont 2020 stöds forskning för att ge Europa en global kapacitet för övervakning av koldioxidutsläpp skapade genom mänsklig verksamhet.

Transportforskning: Horisont 2020 stöder utfasning av fossila bränslen inom transportsystemet, genom att förbättra fordonens energieffektivitet, elektromobilitet och batteriteknik, byta till miljövänliga rörlighetslösningar och påskynda digitaliseringen för effektivare transporter och rörlighet. Aktiviteterna kommer att främja uppkomsten av nya affärsmodeller och innovationsvänliga standarder och bestämmelser, särskilt i städer. Forsknings- och innovationsåtgärder kommer att komplettera befintliga åtgärder för att underlätta spridningen av mogen innovativ teknik, t.ex. utsläppsfri kollektivtrafik eller intelligenta transportsystem.

Samhällsvetenskap och humaniora: För att öka förståelsen av beteenden eller andra socioekonomiska förhållanden med koppling till social acceptans av – eller motstånd mot – klimat- och energiåtgärder håller kommissionen på att upprätta en ny plattform för energiforskning. Plattformen kommer att ge en välbehövlig skjuts till ämnesområdes- och sektorsöverskridande arbete och ska fungera som en mötesplats för energispecialister inom såväl samhällsvetenskap och humaniora som mer tekniska områden, samt vara ett sätt att nå ut till alla regioner i Europa. Inom plattformen kommer man att arbeta för att ta tillvara på den oerhört stora potential till social innovation som finns på energiområdet samt för att överbrygga befintliga samhällsbarriärer. Syftet är att komma med förslag till europeiska beslutsfattare om hur man kan uppnå energiunionens mål.

Exempel på innovationsprojekt för ren energi inom EU som fått stöd av Horisont 2020:

1. InnovFin-initiativet för demonstrationsprojekt på energiområdet har gett ett lån på 10 miljoner euro till ett fullskaligt demonstrationsprojekt som är det första i sitt slag och som gäller det finska företaget AW Energys koncept WaveRoller. Projektet ska överbrygga klyftan mellan demonstrationsstadiet och kommersiell spridning av omvandling av vågenergi till el, som har stor global marknadspotential.

2. Europeiska investeringsbanken har beviljat tyska Heliatek ett lån i form av kapital likställt med eget kapital till ett belopp av 20 miljoner euro inom ramen för InnovFin-programmet för tillväxt i medelstora företag (InnovFin Midcap Growth Finance). Heliatek har uppfunnit och tagit patent på en unik teknik för att framställa elproducerande solfilm (Heliafilm®) med hjälp av organiska solceller som kan byggas in i glas eller fasader eller monteras på tak.

3. Projektet Eliptic (Electrification of public transport in cities) har tilldelats 6 miljoner euro genom Horisont 2020 för att utforska sätt att elektrifiera kollektivtrafiken i europeiska städer genom optimalt användande av befintlig infrastruktur. Kollektivtrafiken ska bli grundstommen i den elektriska rörligheten, vilket leder till minskad användning av fossila bränslen och bättre luftkvalitet.

Om Europa ska kunna bli ledande inom förnybar energi måste man ta itu med kritiska flaskhalsar, t.ex. integrationen av förnybar energi i energisystemet och utvecklingen av avancerade lagringslösningar, för att säkra en stabil energiförsörjning för hushållen och industrin. En mycket viktig åtgärd i genomförandet av principen ”energieffektivitet kommer först” är dessutom att fasa ut användningen av fossila bränslen i byggnaderna i EU, eftersom dessa står för över 40 % av EU:s totala energiförbrukning. Därtill finns mycket stora möjligheter att minska koldioxidutsläppen från transportsystemet, men det kräver lagringslösningar och digital innovation för att stödja transporttjänster och smarta rörlighetstjänster.

En tydlig prioritering kan göra det lättare att skapa bestående resultat och utnyttja möjligheterna att minska koldioxidutsläppen, öka industrins konkurrenskraft och utnyttja exportmöjligheter. Då måste man betona de innovationer som möjliggör störst spridning av teknik för förnybar energi och störst energibesparingar samt är direkt relevanta för medborgarna, genom att de får en chans att delta i energiövergången eller genom att energipriserna sänks. Med avstamp i SET-planens framsteg planerar kommissionen att på ett tydligare sätt rikta in framtida finansiering från Horisont 2020 på fyra sammankopplade strategiska prioriteringar, som alla är beroende av digitalisering som viktigaste drivkraft:

1) Utfasning av fossila bränslen i byggnaderna i EU fram till 2050: från nära-nollenergibyggnader till plusenergiområden: Såsom påpekas i kommissionens europeiska byggnadsinitiativ 35 spelar byggnader en viktig roll i EU:s övergång till ren energi. EU är förvisso redan en global ledare vad gäller innovativa system för byggnader, men forskning och innovation på detta område måste förbli en högprioriterad fråga om detta ledarskap ska kunna stärkas ytterligare i framtiden. Byggnaderna i EU har en sammanlagd golvarea på omkring 25 miljarder m² 36 . Byggnader står för 40 % av EU:s totala energiförbrukning, vilket är mer än någon annan sektor. Men byggnader har också en mycket stor energibesparingspotential, och om de renoveras och uppgraderas (med hänsyn till inneboende energi) kan de användas för att generera extra energi från förnybara energikällor eller bidra med viktig energilagringskapacitet.

2) Ett stärkt EU-ledarskap inom förnybar energi: Det krävs ytterligare systemintegration och utveckling av nästa generations teknik för förnybar energi, inbegripet potentiellt revolutionerande tekniker, om förnybar energi ska bli den största källan till primär energi- och elproduktion 37 . Det är också en grundförutsättning för omvandling av koldioxidintensiva sektorer såsom transporter, där det krävs starka incitament för innovation inom alternativa energiformer (t.ex. el från förnybara källor, avancerade biobränslen och andra syntetiska bränslen från användning av koldioxid och andra återanvända växthusgaser). Bland annat behövs riktat forsknings- och innovationsstöd, i nära samarbete med industrin, för att Europa ska behålla sin världsledande ställning inom teknik för förnybar energi.

3) Utveckling av integrerade energilagringslösningar till ett rimligt pris För att underlätta och möjliggöra övergången till ett koldioxidsnålt energisystem (inklusive för transporter) som till stor del baseras på förnybara energikällor, måste EU påskynda den fullständiga integrationen av lagringsutrustning (kemisk, elektrokemisk, elektrisk, mekanisk och termal) i energisystemet i hushåll, kommersiell verksamhet och energinät 38 .

4) Elektromobilitet och ett mer integrerat transportsystem i städer Snabb utveckling och spridning av nästa generations elfordon med avancerade batterier och nya drivlinor, en innovativ infrastruktur för uppladdning och relaterade affärsmodeller och tjänster är viktiga delar av framtidens koldioxidsnåla rörlighet, liksom ett mer integrerat transportsystem i städerna med användning av ny digital teknik och det europeiska GNSS-systemet för att öka energieffektiviteten. 39

Betydelsen av Horisont 2020 för dessa fyra sammankopplade strategiska prioriteringar kommer att öka ytterligare genom synergier med relaterade investeringar från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Finansiering av vetenskap och teknik på energiområdet samt deras marknadsupptagning – föreslagna åtgärder

För att nå målet att göra EU till världsledande på lösningar för ren energi måste finansieringen från EU:s budget fokuseras på banbrytande innovation, stegvis innovation och ett antal riktade projekt med stort genomslag. För att nå detta mål ska följande göras:

Kommissionen kommer att undersöka olika sätt att stärka befintliga nedifrån och upp-strategier för innovation inom Horisont 2020 och utforska andra mekanismer, inklusive ett eventuellt europeiskt innovationsråd. Det kommer att leda till större stöd till potentiellt banbrytande teknik, innovation och affärsmodeller, inbegripet banbrytande innovationer för den koldioxidsnåla ekonomin som inte omfattas av strategisk, uppdragsinriktad finansiering.

Kommissionen avser att använda över 2 miljarder euro i Horisont 2020:s arbetsprogram för 2018–2020 för att stödja forsknings- och innovationsprojekt på fyra prioriterade områden: 1) utfasning av fossila bränslen i byggnaderna i EU fram till 2050: från nära-nollenergibyggnader till plusenergiområden, 2) ett stärkt EU-ledarskap inom förnybar energi, 3) utveckling av integrerade energilagringslösningar till rimligt pris, och 4) elektromobilitet och ett mer integrerat transportsystem i städer. Detta motsvarar en 35-procentig budgetökning på årsbasis för dessa fyra områden jämfört med 2014–2015 års nivåer.

Kommissionen kommer att öka stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna genom tematiska plattformar för smart specialisering, särskilt de som rör energi och modernisering av industrin, som en språngbräda för regional innovation och industrikluster att genomföra konkreta investeringsprojekt på områden som t.ex. digital och viktig möjliggörande teknik samt energieffektivitet. De fyra prioriterade områdena kommer också att stödjas genom mobilisering av offentliga och privata intressenter tillsammans med andra EU-instrument och finansieringsprogram.

Inom ramen för Horisont 2020:s befintliga finansieringsinstrument och bestämmelser kommer kommissionen att inrätta ett pilotprojekt som kombinerar en vägledande, uppdragsinriktad metod för att identifiera och välja ut projekt med potentiellt hög genomslagskraft, direkt inblandning i projektets dagliga drift och olika sorters riktat och skräddarsytt praktiskt stöd samt nuvarande befogenhet att omfördela eller stoppa finansiering om de avtalade milstolparna inte nås. Programmets tonvikt kommer att ligga på snabba effekter och uppnådd marknadsrelevans.

Kommissionen planerar att inrätta ett prestigefyllt pris för energiinnovation på 5–10 miljoner euro, som ska delas ut till en banbrytande innovation på t.ex. något av följande områden: 1) artificiell fotosyntes, 2) utformning och uppförande av nära-nollenergibyggnader till lågt pris, 3) ett samhällsbaserat energihandelssystem eller 4) social innovation för energi och/eller transporter i städer.

6.Utnyttja EU:s globala roll

I enlighet med kommissionens mål att bli en starkare global aktör måste Europa utnyttja sin roll bättre som pådrivande i klimatfrågor och pionjär inom koldioxidsnåla och energieffektiva lösningar, för att se till att Europa förblir en central aktör i de globala värdekedjorna, med medföljande fördelar för tillverkningsindustrin och den globala exporten. Klimatfinansiering och genomförandet av nationella åtaganden stimulerar det tekniska samarbetet på global nivå och skapar marknadstillfällen för europeiska företag. I Parisavtalet betonas vikten av forskning och innovation baserad på systemisk observation, särskilt i samarbete med utvecklingsländer och tillväxtekonomier.

Det ökande energibehovet i världen, särskilt på tillväxtmarknader, skapar stora exportmöjligheter för europeiska företag som kan tillhandahålla teknik med låga utsläpp, inklusive (vid behov) billigare lösningar som är anpassade till lokala förhållanden. Det behövs också nya strategiska partnerskap, särskilt med tillväxtekonomier, för att driva på innovation och skapa nya marknader.

Ett nära samarbete med internationella partner är av stor strategisk vikt. Detta bekräftades också genom kommissionens beslut 2016 att, på EU:s vägnar, gå med i initiativet Mission Innovation 40 som lanserades under klimatmötet i Paris. För närvarande deltar 22 länder (varav åtta EU-medlemsstater) och EU, och dessa har åtagit sig att fördubbla sin offentliga finansiering av forskning inom ren energi under fem år. Mission Innovation ska hjälpa till att vända trenden med minskade offentliga utgifter för forskning inom ren energi. Dessa utgifter är fortfarande lägre än den tidigare toppnivån 41 och betydligt lägre än vad som krävs för att nå målen i Parisavtalet. Ett annat syfte är att se till att offentliga och stora privata investerare arbetar mot samma mål, exempelvis genom samarbete med Breakthrough Energy Coalition 42 . EU kommer att spela en ledande roll inom Mission Innovation och kommer särskilt att satsa på att skapa synergier med Breakthrough Energy Coalition. Medlemmarna i Mission Innovation har identifierat sju innovationsutmaningar som är av avgörande betydelse för att skapa ett koldioxidsnålt samhälle. EU kommer att leda innovationsutmaningen om omvandling av solljus (Converting Sunlight Innovation Challenge), som går ut på att skapa lagringsbara solbränslen, och innovationsutmaningen om uppvärmning och kylning av byggnader till rimligt pris (Affordable Heating and Cooling of Buildings Innovation Challenge). Unionen kommer också att delta aktivt i de andra innovationsutmaningarna, i nära samarbete med andra medlemmar i Mission Innovation.

Kommissionen kommer att verka för internationellt samarbete, stärkta strategiska forskningspartnerskap och utbyte av kunskap, expertis, teknik och kvalificerad personal med viktiga länder. På så sätt kommer man att fortsätta stödja energiövergången i utvecklingsländer och tillväxtekonomier och därigenom bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling (särskilt nummer 7, ”Hållbar energi för alla till en överkomlig kostnad”, och nummer 13, ”Bekämpa klimatförändringen”). Det nyligen antagna förslaget om en extern investeringsplan för Europa och Europeiska fonden för hållbar utveckling 43 syftar till att locka privata investerare till afrikanska länder, vilket kan vara av stor vikt vid utbyggnaden av koldioxidsnål energiinfrastruktur och stöd till innovativa energilösningar. Dessa aktiviteter kommer att vara nära förbundna med EU:s internationella klimat-, handels- och utvecklingssamarbete. EU kommer dessutom att använda sina handelspolitiska instrument och relaterat tekniskt stöd för att uppmuntra tredjeländer att använda klimatneutrala lösningar.

Kommissionen arbetar aktivt på flera fronter för att göra europeisk forskning och innovation öppen för världen 44 . I linje med detta synsätt strävar man inom Horisont 2020 efter att skapa samarbete mellan forskare och innovatörer från utvecklingsländer och europeiska aktörer, för att utveckla de tekniker och lösningar för koldioxidsnål energi som är bäst anpassade till de lokala förhållandena. Det kommer att öka marknadsmöjligheterna för EU:s företag och gynna exporten från EU samt stärka utvecklingsländernas kapacitet och dra nytta av att ny teknik når marknaden tack vare internationellt vetenskapligt samarbete.

Enterprise Europe Network, som inrättades 2008 för att hjälpa små och medelstora företag att dra maximal nytta av affärsmöjligheter i och utanför EU, bör också ge ytterligare stöd till EU-företag som utvecklar innovativa lösningar för ren energi genom att nätverkets verksamhetsområde utökas.

Utnyttja EU:s globala roll – föreslagna åtgärder:

Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att se till att EU får en ledande roll inom det globala initiativet Mission Innovation. Den kommer att leda innovationsutmaningen om omvandling av solljus, som går ut på att skapa lagringsbara solbränslen, och innovationsutmaningen om uppvärmning och kylning av byggnader till rimligt pris samt ta en aktiv del i de övriga innovationsutmaningarna. Kommissionen kommer att betona skapandet av synergier med den privata sektorn, inklusive Breakthrough Energy Coalition.

Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att lansera ett eller två gemensamma spridningsprogram i utvecklingsländer på områdena energieffektivitet och förnybar energi. Fokus kommer att ligga på Afrika, som är en privilegierad partner inför EU–Afrika-toppmötet 2017. Programmen ska kombinera forskning och innovation med kapacitetsuppbyggnad i värdlandet, eftersom båda är nödvändiga för ett lyckat genomförande. EU:s ekonomiska bidrag kommer att tas från Horisont 2020 och/eller program för utvecklingssamarbete, beroende på vad som är lämpligt. Initiativet kommer att kompletteras med tekniskt stöd vid behov.

Enterprise Europe Network kommer att utökas till att omfatta fler tredjelandsmarknader, för att underlätta samarbete mellan företag, tekniköverföring, kunskapsutbyte och forskningssamarbete för små och medelstora företag, med inriktning på de viktigaste sektorerna miljö, förnybar energi och hållbart byggande.

7.Viktiga aktörer i energiövergången

Medborgarna, städerna, regionerna och medlemsstaterna spelar alla en viktig roll när det gäller att skapa varaktiga effekter och se till att de innovativa lösningar som kommissionen stöder genom denna strategi tas i bruk.

Det är medborgarna som har makten att se till att koldioxidsnåla, innovativa lösningar framgångsrikt tas i bruk, från smarta mätinstrument i sina hem till storskaliga vindkraftparker. Det är av yttersta vikt att hitta nya och bättre sätt att involvera Europas medborgare i övergången till en koldioxidsnål ekonomi och att ge den stora andel medborgare som stöder detta en röst. Mer involverade medborgare tar större ansvar för sin egen och EU:s energitrygghet, och de kan hjälpa till att utforma nyskapande och originella affärsmodeller.

Regioner och städer är lämpligast för att testa och genomföra integrerade, innovativa lösningar nära medborgarna. EU:s städer och regioner har spelat en mycket viktig roll för att öka engagemanget för energiövergången och påskynda klimat- och energirelaterad innovation nedifrån och upp. De har gjort detta genom att bygga vidare på det särskilda stödet till regioner och städer inom EU:s regionalpolitik, EU-agendan för städer och nu, efter Habitat III-konferensen, den nya globala agendan för städer, det globala borgmästaravtalet 45 , det europeiska innovationspartnerskapet för smarta städer och samhällen och Civitas-nätverket 46 . Dessutom kan nätverk av grannskap, städer och regioner bidra till att dela bästa praxis och utnyttja resurser och investeringar gemensamt. Därför bör stödet till smarta och hållbara städer, via plattformarna för smart specialisering och Horisont 2020, ökas för att också omfatta inkluderande stadsaspekter vid vidareutvecklingen av de uppnådda resultaten. Initiativ såsom fokusområdet för smarta och hållbara städer inom Horisont 2020, det gemensamma programplaneringsinitiativet ”Ett urbant Europa” och innovativa åtgärder i städerna (Urban Innovative Actions) 47 , samt det europeiska innovationspartnerskapet för smarta städer och samhällen bör systemiskt förenklas och utökas, för att främja vidareutveckling och spridning av koldioxidsnåla, energieffektiva lösningar inom alla sektorer i städerna. För att detta ska ske är det viktigt att utveckla bättre mätningar och informationsdelning och mer driftskompatibla system och relaterade datasäkerhets- och sekretessgarantier.

Städer är en omistlig aktör när det gäller att stödja spridningen av sådan innovation som avses i detta meddelande, eftersom de förfogar över etablerade, innovationsrelaterade urbana ekosystem (”smarta städer”), investeringsplattformar för att föra samman småskaliga projekt för energieffektivitet eller förnybar energi och en ambition att skapa miljövänligare stadstransporter.

Utöver städerna och regionerna är också medlemsstaterna viktiga för att påskynda energiövergången. Det finns redan olika mekanismer för att samordna EU:s och medlemsstaternas forskning och innovation på energiområdet och för att samordna offentligt stöd med stöd från den privata sektorn. Det finns emellertid utrymme för ökad effektivitet och större synergier.

SET-planen, där 28 medlemsstater och fyra associerade länder samt intressenter från industrin och den akademiska världen deltar, är en viktig del av energiunionens förvaltningsstruktur. Genom SET-planen samordnas deras respektive verksamheter, vilket leder till större synergier. Det har under de senaste åren möjliggjort en fördubbling av de totala årliga investeringarna i forskning och utveckling på SET-planens prioriterade teknikområden. Gemensamma forsknings- och innovationsmål har också fastställts på tio prioriterade åtgärdsområden, i syfte att ytterligare öka de samordnade eller gemensamma investeringarna, vilket är ett tecken på ett ökande engagemang. På transportområdet tar man fram en motsvarande strategisk forsknings- och innovationsagenda (Strategic Transport Research and Innovation Agenda, Stria) genom vilken man ska utveckla sju expertfärdplaner och en motsvarande förvaltningsmekanism för att stödja och påskynda forskning, innovation och spridning. Både SET-planen och den strategiska forsknings- och innovationsagendan för transporter kommer att utgöra viktiga strukturer för samordning med de åtgärder som beskrivs i detta meddelande, underlätta deras genomförande och skapa synergier för större genomslagskraft.

Viktiga aktörer i energisystemet – föreslagna åtgärder:

Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna inom energiunionens förvaltningsstrukturer, särskilt inom SET-planen, för att samordna medlemsstaternas investeringar på de fyra prioriterade områden som behandlas i avsnitt 5 och för att utforska möjligheterna att utveckla relevanta viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

Genom energiunionens förvaltning kommer det att säkerställas att de nationella målen och mätningarna rörande forskning, innovation och konkurrenskraft sammanställs i nationella integrerade energi- och klimatplaner och att mål, politik och åtgärder är förenliga med EU:s mål. Dessutom kommer den nödvändiga uppföljningen och övervakningen att garanteras genom lägesrapporter vartannat år och rapporter om tillståndet i energiunionen.

Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att inrätta en särskild förvaltningsstruktur för den strategiska forsknings- och innovationsagendan för transporter, i syfte att samordna de strategiska planerna för långsiktiga forsknings- och innovationsåtgärder på transportområdet och stärka deras koppling till energisektorn och digitala tekniker.

Kommissionen kommer att stimulera delning och utökning av bästa praxis och smarta, hållbara och inkluderande demonstrationsprojekt i städer, inbegripet de som stöds av det europeiska innovationspartnerskapet för smarta städer och samhällen och programmet för innovativa åtgärder i städerna. Detta kommer bland annat att genomföras med hjälp av information och produkter från kommissionens jordobservationsprogram Copernicus.

8.Slutsatser

De åtgärder som presenteras i detta dokument utgör kärnan i energiunionens forsknings- och innovationspelare. De är en integrerad del av ett bredare paket med de stimulansåtgärder som krävs för att påskynda övergången till ren energi och som beskrivs i stora drag i meddelandet Ren energi för alla i Europa, som offentliggörs i dag. Kommissionen kommer att sträva efter att genomföra dessa åtgärder under återstoden av sitt mandat, och kommer att informera om framstegen i sin årliga rapport om tillståndet i energiunionen.

(1) 1 600 miljarder euro 4 400 miljarder euro De globala marknadsprognoserna för koldioxidsnåla och energieffektiva lösningar varierar mellan omkring och per år, med stor tillväxtpotential främst utanför Europa.

(2)

Se Vägen efter Paris, COM(2016) 110 final.

(3) Scaling up innovation in the Energy Union to meet new climate, competitiveness and societal goals Europa är ledande vad gäller patent med högt värde för teknik som lindrar klimatförändringen. Se (i24C, 2016), s. 35.

(4) COM(2016) 860 final.

(5) COM(2014) 903 final, En investeringsplan för Europa.

(6) C(2015) 6317 final, Mot en integrerad strategisk plan för energiteknik: Att påskynda omvandlingen av det europeiska energisystemet.

(7) I EU:s energisystem handlar innovation inte bara om ny teknik, utan också om nya, banbrytande affärsmodeller och tjänster, social innovation och nya åtgärder och finansiella mekanismer. Se Scaling up innovation in the Energy Union to meet new climate, competitiveness and societal goals (i24C, 2016), s. 14.

(8) COM(2016) 601 final, Kapitalmarknadsunionen – Att påskynda reformarbetet.

(9)

Se Open Innovation, Open Science, Open to the World, 2016, Europeiska kommissionen, ISBN 978-92-79-57346-0.

(10) SWD(2016) 420 final.

(11) COM(2016) 864 final.

(12) COM(2016) 860 final.

(13) COM(2016) 615 final, Bättre lagstiftning: Bättre resultat för ett starkare EU.

(14) Slutsatser från rådet (konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor), maj 2016.

(15) Verifiering av miljöteknik innebär att teknikens prestanda verifieras av tredje part, se http://ec.europa.eu/environment/ecoap/etv/.

(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.

(17) COM(2015) 337 final – 2015/0148 (COD).

(18) COM(2016) 482 final – 2016/0231 (COD): Förordningen om ansvarsfördelning.

(19) COM(2016) 479 final – 2016/0230 (COD).

(20) COM(2015) 614 final, Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin.

(21) COM(2016) 501 final.

(22) COM(2016) 733 final.

(23) Se kommissionens arbetsprogram 2017, bilaga I, COM(2016) 710 final.

(24) Se KOM(2008) 400 slutlig.

(25) Se World Energy Outlook, 2016.

(26) COM(2014) 903 final, En investeringsplan för Europa.

(27) COM(2016) 581 final.

(28) http://www.eib.org/products/blending/innovfin/ Se för mer information om dessa projekt.

(29) www.ec.europa.eu/eipp Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå:

(30) Förordning (EU) nr 1303/2013.

(31) http://s3platform.jrc.ec.europa.eu/

(32) För mer information om Europeiska forskningsrådet, se https://erc.europa.eu.

(33) Arbetstitel

(34) Se meddelandet Europas nästa ledare – initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag, COM(2016) 733 final.

(35) COM(2016) 860 final, bilaga I.

(36) Europe’s buildings under the microscope Se (2011).

(37) Impact Assessment of Roadmap 2050, SEC(2011) 1565/2, del 1/2 Se ”High RES scenario” i .

(38) EU:s nuvarande stöd till lagringsrelaterad forskning och innovation ges främst som en del av SET-planens smarta energinät och genom det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas.

(39) COM(2016) 501 final Se meddelandet En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet, .

(40) http://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-2063_it.htm Pressmeddelande av den 3 juni 2016, European Union joins Mission Innovation, a global initiative on clean energy:

(41) Public energy RD&D spending in IEA member countries , OECD/IEA (2015).

(42) Breakthrough Energy Coalition är en grupp med över 20 investerare från olika länder som lanserat ett gemensamt initiativ med Mission Innovation för att investera i forskning om ren energi.

(43) Se COM(2016) 581 final.

(44) Se Open Innovation, Open Science, Open to the World, 2016, Europeiska kommissionen, ISBN 978-92-79-57346-0.

(45) http://www.borgmastaravtalet.eu/index_sv.html Se .

(46) Civitas har utformats som ett program som hjälper städer att lära sig av varandra och underlättar utbyte av idéer.

(47) http://www.uia-initiative.eu/.