Bryssel den 24.10.2016

COM(2016) 675 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om finansieringsinstrument som stöds av den allmänna budgeten i enlighet med artikel 140.8 i budgetförordningen per den 31 december 2015

{SWD(2016) 335 final}


Innehållsförteckning

FÖRORD    

SAMMANFATTNING    

1.    Strategiska målgrupper: Små och medelstora företag    

2.    Strategiska målsektorer: Materiell och immateriell infrastruktur.    

2.1.    Forskning och innovation (FoI)    

2.2.    Infrastruktur, klimatåtgärder, miljö- och energieffektivitet    

2.3.    Socialt företagande och mikroföretag    

2.4.    Utbildning och de kulturella och kreativa sektorerna    

3.    Strategiska målregioner: Regioner utanför EU    

3.1.    Utvidgningsländer    

3.2.    Grannskapsländer    

3.3.    Länder som omfattas av instrumentet för utvecklingssamarbete    

SLUTSATS    



FÖRORD

Det gläder kommissionen att till Europaparlamentet och rådet överlämna sin årsrapport om den verksamhet som rör finansieringsinstrument på EU-nivå för inre och yttre politikområden, som får stöd ur unionens budget och som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen i enlighet med artikel 140.8 i budgetförordningen 1 . Detta är den tredje utgåvan av rapportering enligt den artikeln 2 .

Kommissionen har för avsikt att utforma rapporten som ett dynamiskt verktyg för beslutsfattande, framför allt för att ge Europaparlamentet och rådet en fullständig översikt över finansieringsinstrument som inrättats på unionsnivå och deras resultat. Det bör därför säkerställas att rapporten anpassas bättre till andra dokument som innehåller information om EU:s finansieringsinstrument. 3 Även om de olika dokumenten läggs fram för olika praktiska och formella ändamål, och deras tidsplan varierar därefter, har kommissionen för avsikt att anpassa deras innehåll fullt ut i syfte att slå samman dem till en enda rapport inom den närmaste framtiden.

Rapporten visar finansieringsinstrumentens avsevärda effekt på EU-nivå per den 31 december 2015. Den ger en överblick av hur skattebetalarnas pengar har använts och vilka framsteg som gjorts i genomförandet av instrumenten.

De flesta medlemsstater har en låg men positiv tillväxt och Europa verkar ha börjat återhämta sig från den ekonomiska och finansiella krisen. Strukturella och krisrelaterade svagheter begränsar dock fortfarande den allmänna återhämtningstakten. I synnerhet begränsas bankernas utlåningskapacitet av de höga skuldnivåerna i den privata sektorn och av en stor andel nödlidande lån, vilket därmed hindrar den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten. De utmaningarna kräver snara åtgärder eftersom den europeiska ekonomin är mycket beroende av banksektorns utlåning. Tillgången till eget kapital som en alternativ finansieringskälla är fortsatt begränsad, särskilt för små företag.

I det ovan beskrivna ekonomiska klimatet är offentliga finansinstitut och privata investerare mycket ovilliga att låna ut till realekonomin och särskilt till små och medelstora företag, vars investeringar anses vara mycket riskfyllda. Den stora efterfrågan på finansiering, kombinerat med den begränsade tillgången på allmänna medel, innebär att ytterligare kapitalflöden måste till för att fylla luckorna. Unionen uppmanas därför att frigöra ytterligare investeringar från sin budget, framför allt genom att i högre grad använda finansieringsinstrument.

I den fleråriga budgetramen 2014–2020 möter unionen dessa utmaningar på följande sätt:

Genom att erbjuda möjligheter att blanda offentliga och privata medel: EU har infört innovativa finansieringsinstrument (t.ex. de som infördes inom Horisont 2020 för forskning och innovation, eller Cosme för små och medelstora företag), och förordningen om gemensamma bestämmelser 4 gör det möjligt för medlemsstaterna att kombinera europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonderna) med medel från Horisont 2020 och Cosme inom ramen för det första gemensamma finansieringsinstrumentet, initiativet för små och medelstora företag. Finansieringsinstrumenten Cosme och Horisont 2020 har sedan de lanserades bemötts av en stark marknadsefterfrågan – deras inledande anslag tömdes snabbt och har nyligen utvidgats genom att öka exponeringen mot risktagningsförmågan hos Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) 5 .

Genom att utforma initiativ för att uppmuntra offentliga finansinstitut att låna ut till aktörer som har svårt att få tillgång till privat kapital: EU har utformat en investeringsplan för Europa, i vilken Efsi utgör den första pelaren. Investeringsplanen syftar till att mobilisera ytterligare investeringar i unionen och se till att infrastruktur, innovativa projekt och företag med upp till 3 000 anställda får ökad tillgång till finansiering – med särskilt fokus på små och medelstora företag – genom att tillhandahålla riskhanteringsförmåga (garantier) och eget kapital tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) 6 .

Genom att främja ett bättre företagsklimat för privata investeringar genom att gå mot en utveckling av en kapitalmarknadsunion. 7

EU:s stöd via finansieringsinstrument riktas främst mot små och medelstora företag, som står för två tredjedelar av anställningarna i den privata sektorn och nästan 60 procent av det verkliga mervärdet i EU. Särskild uppmärksamhet ges till företag och andra målgrupper i strategiska sektorer, i synnerhet forskning och innovation, materiell infrastruktur och energieffektivitet, socialt entreprenörskap och utbildning.

Denna rapport ger bevis på att finansieringsinstrument är ett effektivt sätt att hantera finansieringen av realekonomins behov. Instrumenten, som genomförs i partnerskap med offentliga och privata institutioner, hanterar marknadsmisslyckanden vid tillhandahållandet av extern finansiering.

Unionens totala bidrag till instrument från perioden 2007–2013 uppgick till nästan 5,8 miljarder euro, som den 31 december 2015 stödde en finansieringsvolym på cirka 90,3 miljarder euro – vilket ger en sammanlagd hävstångseffekt på nästan 16 (se diagram 1) – samt en investeringsvolym på 142,5 miljarder euro, vilket gynnar strategiska målgrupper och målsektorer inom ramen för EU:s interna och externa politikområden.

I budgetramen 2014–2020 avsätts 8,4 miljarder euro 8 som stöd för finansieringen på 87,8 miljarder euro, vilket innebär en genomsnittlig hävstångseffekt på nästan 10,5 och ett investeringsbelopp på 137,6 miljarder euro. Den lägre genomsnittliga hävstångseffekten jämfört med finansieringsinstrumenten från perioden 2007–2013 beror på att finansieringsinstrumenten från perioden 2014–2020, för att säkerställa mervärdet av unionens bidrag, omfattar instrument med en högre risk än det typiska garantiinstrumentet från perioden 2007–2013. Det bör dock noteras att budgetanslagen för perioden 2014–2020 ännu inte inbegriper de efterföljande instrumentens anslag till vissa instrument som avser utvidgnings- och grannskapsländer eller länder som omfattas av utvecklingssamarbete – man vet av erfarenhet att en del av dessa når en hög hävstångseffekt – och att den hävstångseffekt som rapporterats för instrument från perioden 2007–2013 är den faktiska hävstångseffekt som uppnåtts, medan hävstångseffekten för instrumenten från perioden 2014–2020 är den eftersträvade hävstångseffekten. I vissa fall överskred den verkliga hävstångseffekten målet för instrumenten från perioden 2007–2013 (t.ex. garantiinstrumentet för små och medelstora företag inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP)). Den faktiska hävstångseffekten för finansieringsinstrumenten från perioden 2014–2020 kan i slutändan också överstiga det som för närvarande förväntas. Unionens bidrag på 1,9 miljarder euro, som hade avsatts fram till den 31 december 2015, förväntas stödja en finansieringsvolym på cirka 16,8 miljarder euro, vilket motsvarar en förväntad bruttosoliditetsgrad på cirka 8,7 och en förväntad investeringsvolym på 31,9 miljarder euro. 9

Under de gångna och innevarande programperioderna har unionen lämnat stöd till strategiska grupper och sektorer, såsom små och medelstora företag samt materiell och immateriell infrastruktur (inklusive forskning och innovation), vilket har gett upphov till många entreprenörsmässiga framgångssagor.

Några av dessa omnämns nedan:

Forskning och innovation:

Horisont 2020: InnovFin-garantiinstrumentet för små och medelstora företag

Ett lån på 20 miljoner euro till det högteknologiska ingenjörsföretaget Manz AG ger stöd till företagets forskning och utveckling på området för hållbar energi och kostnadseffektiv elproduktion. Det ekonomiska stödet ges inom ramen för det nya InnovFin – EU-finansiering för innovatörer som inrättats gemensamt av EIB och Europeiska kommissionen. InnovFin för tillväxtfinansiering för medelstora företag är anpassat till de särskilda behoven hos medelstora företag på området FoU-finansiering. Vår finansiering kommer i första hand att gynna företagets FoU i sektorn för solceller. Manz solcellsteknik är världsledande och har för närvarande den största solljus-till-energi-effektiviteten för CIGS och andra tunna solcellsmoduler, med konkurrenskraftiga kostnader jämfört med andra tekniker. CIGS-tekniken är baserad på koppar, indium, gallium och selen, och produceras med en tunnfilmsteknik. CIGS-modulerna anses för närvarande vara de effektivaste på marknaden. De kräver en relativt liten mängd material vilket gör dem mer hållbara och miljövänliga.

http://www.eib.org/infocentre/stories/all/2014-november-05/backing-solar-module-innovation-in-germany.htm

Sjunde ramprogrammet: Riskdelningsinstrumentet (RSI) och finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF)

˗Att hålla gatorna rena kan vara kostsamt för lokala myndigheter och de flesta stadsplanerare skulle tycka om att kunna bygga smutsfria trottoarer i städerna. Det är precis vad CS-Beton gör. Företaget är en av de största producenterna av betongvaror för trottoarer, vägar, motorvägar och flygplatser och är det första företaget i Tjeckien att införa en särskild spray – ”Clean protect” – för att förhindra smuts från att fastna på betongen. Och det är inte vilken betong som helst. Den speciella betongen är mycket beständig mot frost och kemiska halkbekämpningsmedel. Med sina 160 anställda håller företaget för närvarande på att utveckla nya betongprodukter för busshållplatser med en helt ny konstruktion, nya lösningar för vägbeläggningar och stora stödmurar i syfte att fortsätta att utöka verksamheten över hela Tjeckien och utanför landets gränser. Investeringslånet på 20 700 000 CZK (motsvarande 807 490 euro) med en 50-procentig EU-garanti, tillhandahålls inom ramen för riskdelningsinstrumentet i Tjeckien och har gjort det möjligt för CS-Beton att börja arbeta med större projekt och få tillgång till internationella marknader.

http://www.eif.org/what_we_do/guarantees/RSI/case-studies/ceska_sporitelna_czech_republic.htm

˗Zeta Biopharma är ett anläggningsbyggnadsföretag i Österrike med 237 anställda som tillhandahåller processteknik för biofarmaceutiska tillämpningar genom att leverera individuellt utformade anläggningar till globala läkemedelsföretag. Zetas produktionsanläggningar används av stora företag för att utveckla vaccin, injektionsvätskor och läkemedel som används för att bekämpa sjukdomar över hela världen. Företaget är ett av endast två företag i Europa som använder frysbehållare och upptiningsbehållare för lagring och transport av ämnen för läkemedelsindustrin. Dessa vätskor kan i åratal förvaras i fruset tillstånd i en kontrollerad lagringsanläggning och skickas ofta till marknader över hela världen.  Anläggningarna används av stora läkemedelsföretag för att utveckla vaccin, injektionsvätskor och läkemedel som används för att bekämpa sjukdomar.

Företaget är ett av endast två företag i Europa som använder frysbehållare och upptiningsbehållare för lagring och transport av ämnen för läkemedelsindustrin. Dessa vätskor kan i åratal förvaras i fruset tillstånd i en kontrollerad lagringsanläggning och skickas ofta till marknader över hela världen. Anläggningarna är tillverkade i modulteknik med toppmodern utrustning vid produktionsanläggningen i Lieboch, Graz och transporteras under sterila förhållanden till driftställen inom och utanför Europa, där de installeras och tas i drift av kvalificerad personal och ingenjörer. Lånet på 2,5 miljoner euro, med en 50-procentig EU-garanti, tillhandahålls inom ramen för riskdelningsinstrumentet i Österrike och täcker Zetas stora behov av rörelsekapital under de långa ledtiderna för konstruktion och tillverkning av anläggningarna.

http://www.eif.org/what_we_do/guarantees/RSI/case-studies/unicredit-bank_austria.htm

˗Vad har bilar, kranar, grävmaskiner, tåg, gruvmaskiner och skördetröskor gemensamt? Alla dessa fordon använder lager för att hålla mekanismen i rörelse. NBI Bearings Europe är ett av de ledande lagerföretagen i Spanien som tillhandahåller dessa värdefulla delar till olika industrisektorer, bland annat olje- och gasindustrin, jordbruksindustrin, järn- och stålindustrin. NBI Bearings unika säljargument är den särskilda designen, som skyddar lagren mot smuts och vatten och gör att fettet hålls kvar på insidan. Forskning och utveckling står i centrum för företagets strategi. Universitetsutbildade tekniker från bland annat Valencias tekniska universitet och Deusto i Bilbao undersöker nya typer av material, tekniker och kvalitetskontroller för lagren. NBI Bearings Europe har 32 anställda som för närvarande täcker marknader i 50 länder, och företaget planerar att utöka inom den närmaste framtiden. Lånet på 500 000 euro, med 50-procentig EU-garanti, tillhandahålls inom ramen för riskdelningsinstrumentet i Spanien och har gjort det möjligt för NBI Bearings Europe att bygga ut sina FoU-anläggningar och rekrytera sex nya anställda till den tekniska anläggningen.

http://www.eif.org/what_we_do/guarantees/RSI/case-studies/bankinter_spain.htm

Konkurrenskraft för små och medelstora företag:

Cosme: Lånegarantiinstrumentet

KopfNuss GmbH, Hamburg, har utvecklat en dryck i samarbete med universitetet i Kiel. För att komma igång fick de ett lån på 30 000 euro av en bank i Hamburg. Lånet, som garanterades av KfW genom Cosmeprogrammet, gav luft under vingarna och gjorde det möjligt att bilda det nya företaget, framställa prototypen och starta produktionen av de första 40 000 flaskorna. Den mycket trendiga produkten −, en helt naturlig uppfriskande och alkoholfri dryck utan tillsatt socker, − lanserades på marknaden för drygt ett år sedan av tre unga entreprenörer. Efter ett år femdubblades produktionen. Företaget har bildat partnerskap med arrangörer av evenemang och får hela tiden fler försäljningsställen. Dennis Redepenning, en av grundarna till KopfNuss GmbH, förklarar: ”Vi håller på att lansera en andra produkt på marknaden, och vi ska få en europeisk miljömärkning för båda produkterna. Vi fortsätter att expandera. Vårt mål är att vara i Berlin och München nästa år.”

http://www.euronews.com/2015/10/16/enhancing-access-to-finance-with-cosme/

Infrastruktur och energieffektivitet:

Fonden för ett sammanlänkat Europa/projektobligationsinitiativet

Unionens bidrag stödde finansieringen av

˗ett nyetablerat transportprojekt för motorvägen A11 i Belgien genom att utfärda projektobligationer för 578 miljoner euro och 79,6 miljoner euro i eget kapital (med ett unionsbidrag på 200 miljoner euro), och

˗Autobahn A7 i Tyskland genom att utfärda projektobligationer för 429 miljoner euro.

http://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:d1d8e4af-8fab-11e5-983e-01aa75ed71a1.0022.02/DOC_1&format=PDF

Instrumentet för privat finansiering av energieffektivisering (PF4EE)

En transaktion med Banco Santander undertecknades den 26 november 2015. Transaktionen är inriktad på energiinvesteringar i hotellsektorn och kan stötta den spanska regeringens Pimasol- och Perrer EE-program. EIB har beviljat ett lån på 50 miljoner euro medan säkerheten för transaktionen fastställdes till högst 3,6 miljoner euro.

Socialt företagande och mikroföretag:

Europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter

Miena Rust friställdes från sitt arbete på ett teknikföretag 2010. Hon investerade i ett kokkärl och en kniv för nougat, slipade sitt recept och upptäckte att hon hade fått en fullträff. Miena’s Nougat började som ett enmansföretag i juli 2012. Miena tillverkar förstklassig handgjord konfekt med endast naturliga ingredienser hemma hos sig i Glen of Imaal i Co. Wicklow. Från början distribuerade Miena sitt sortiment med mjuk honungsnougat på lantbruksmarknaden i Marlay Park, Grange Con Café i Blessington, Co. Wicklow och till olika livsmedelsmarknader och mässor i hela Dublin. Sedan 2014 har Mienas nougat sålts i hantverksbutiker, bland annat Avoca Handweavers, Donnybrook Fair, utvalda kaféer och i över 200 lågprisbutiker över hela landet.

http://microfinanceireland.ie/mienas-nougat/



SAMMANFATTNING

Den här rapporten täcker EU:s centralt förvaltade finansieringsinstrument för interna och externa politikområden i unionen, som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen.

Den ger en övergripande bild av de framsteg som hittills gjorts i genomförandet av finansieringsinstrumenten från perioderna 2007–2013 och 2014–2020, och säkerställer insyn i och ansvarsskyldighet för hur skattebetalarnas pengar används. Rapporten visar att centralt förvaltade finansieringsinstrument har skapat en betydande hävstångseffekt, och hur man genom instrumenten – på grundval av nu tillgängliga uppgifter – har sökt förverkliga de politiska målen. Ytterligare teknisk information återfinns i bilagan.

Nedanstående diagram åskådliggör genomförandet av finansieringsinstrument när det gäller hävstångseffekt under den fleråriga budgetramen 2007–2013 och 2014–2020 per den 31 december 2015, både totalt och per budgetkategori (lån, eget kapital och blandade instrument).

För finansieringsinstrumenten från perioden 2007–2013 definieras ”sammanlagda åtaganden” som det totala budgetåtagandet för det berörda finansieringsinstrumentet 10 . Med ”uppnådd finansiering” avses den finansieringsvolym som tillhandahålls till berättigade slutmottagare av ett finansieringsinstrument genom dess finansieringskedja, inklusive andelen unionsbidrag 11 . Med ”uppnådd investering” avses slutligen den investering som ska göras av den slutliga stödmottagaren, i många fall med hjälp av den totala finansieringsvolym som finns tillgänglig för investeringar, inklusive kapitalbasen.

Diagram 1: Finansieringsinstrument från perioden 2007–2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: SMEG 07, EPMF-G, RSI, RSFF, LGTT, projektobligationsinitiativet, FCP-FIS, EDIF GF 1, EFSE, RSL Turkiet, GIF (CIP), Marguerite, Enef inom EDIF, Enif inom EDIF, stöd till Femip, Geeref, EEEF, GGF, NIF, IFCA&AIF, LAIF

Diagram 2: Skuldinstrument från perioden 2007–2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: SMEG 07, EPMF-G, RSI, RSFF, LGTT, projektobligationsinitiativet, FCP-FIS, EDIF GF 1, Efse, RSL Turkiet

Diagram 3: Egetkapitalinstrument från perioden 2007–2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: GIF (CIP), Marguerite, Enef inom EDIF, Enif inom EDIF, stöd till Femip, Geeref

Diagram 4: Blandade finansieringsinstrument (lån och eget kapital) från perioden 2007–2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: EEEF, GGF, Nif, IFCA & AIF, LAIF

För finansieringsinstrumenten från perioden 2014–2020 avses med ”budgetanslag” de anslag för åtagande som förutses för instrumentet under hela dess livslängd. ”Finansieringsmålet” är det planerade finansieringsbeloppet till berättigade slutmottagare (varav en del är den förväntade finansieringen, nämligen det finansieringsbelopp som kan förväntas av undertecknade verksamheter). ”Målinvesteringarna” är slutligen den planerade investeringsutgift som slutmottagaren förbinder sig till (varav en del är den förväntade investeringen, nämligen det investeringsbelopp som kan förväntas av undertecknade verksamheter).

Diagram 5: Finansieringsinstrument från perioden 2014–2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: Cosme lånegarantiinstrument, EU:s initiativ för små och medelstora företag, EaSI, InnovFin-garantin för små och medelstora företag, garantiinstrumentet CCS, SLG-instrumentet, PF4EE, InnovFin för stora projekt, RSDI, lånegarantin 2, egetkapitalinstrumentet för tillväxt, FSE egetkapitalinstrument, InnovFin – riskkapital för små och medelstora företag, Finansieringsinstrumentet för naturkapital

Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp.

Diagram 6: Skuldinstrument från perioden 2014–2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: Cosme LGF, EU:s initiativ för små och medelstora företag, EaSI, InnovFin-garantin för små och medelstora företag, garantiinstrumentet CCS, SLG-instrumentet, PF4EE, Innovfin för stora projekt, RSDI

Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp

Diagram 7: Egetkapitalinstrument från perioden 2014–2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: Egetkapitalinstrumentet för tillväxt, FSE egetkapitalinstrument, InnovFin-garantin för små och medelstora företag

Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp.

Diagram 8: Blandade finansieringsinstrument (lån och eget kapital) från perioden 2014–2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: Finansieringsinstrumentet för naturkapital (NCFF)

Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp

 

Instrument som stöds genom unionens budget men som genomförs av medlemsstaterna genom delad förvaltning är föremål för separat rapportering. För programperioden 2007–2013 publicerades en årlig sammanfattande rapport om genomförandet av finansieringstekniska instrument inom ramen för Eruf och ESF 12 den 1 oktober varje år. 13 Från och med 2016 kommer kommissionen att presentera sammanfattningar om de framsteg som görs i genomförandet av finansieringsinstrument genom delad förvaltning i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. 14 På liknande sätt ska finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för budgetgarantin för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) – som inte är ett finansieringsinstrument i den mening som avses i budgetförordningen – vara föremål för den separata rapportering som krävs i Efsi-förordningen. 15

Den här rapporten på EU-nivå kompletteras av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar med detaljerade tabeller och information om instrument inom direkt och indirekt förvaltning under perioderna 2007–2013 och 2014–2020.

Diagram 9: Finansieringsinstrument från perioden 2007–2013 – totala budgetåtaganden per mål per den 31 december 2015 (miljoner euro)

Strategiska målsektorer: LGTT, PBI, Marguerite, EEEF, GIF (CIP), RSI, RSFF, EPMF-G, FCP-FIS

Strategiska målgrupper: SMEG 07

Strategiska målregioner utanför EU: IFCA, AIF, LAIF, Geeref, EDIF GF 1, Enef inom EDIF, Enif inom EDIF, Efse, GGF, SMF RSLT, Nif, stöd till Femip

Diagram 10: Finansieringsinstrument från perioden 2014–2020 – totala budgetåtaganden per mål per den 31 december 2015 (miljoner euro)

Strategiska målsektorer: Garantiinstrumentet CCS, SLGF, PF4EE, RSDI, FSE egetkapitalinstrument, Finansieringsinstrumentet för naturkapital, InnovFin-garantiinstrumentet för små och medelstora företag, InnovFin-garantin för stora projekt–midcap, InnovFin – riskkapital för små och medelstora företag, EaSI

Strategiska målgrupper: Cosme lånegarantiinstrument, EU:s initiativ för små och medelstora företag, Cosme egetkapitalinstrument för tillväxt

Strategiska målregioner utanför EU: EDIF GF2

 

1.Strategiska målgrupper: Små och medelstora företag

Små och medelstora företag framträder i allmänhet som den företagskategori som har särskilt svårt att få tillgång till finansiering, och detta i ännu högre grad sedan inledningen av finans- och statsskuldskriserna.

För att hantera marknadsmisslyckanden med koppling till asymmetrisk information har ett antal garantiinstrument inrättats för att erbjuda större lånevolymer med bättre villkor till en grupp mer riskabla företag. Dessa instrument syftar till att främja utvecklingen av en alleuropeisk finansmarknad för små och medelstora företag och att ta itu med marknadsmisslyckanden som på grund av sin utbredda natur lämpligast hanteras på EU-nivå. Instrumenten kan uppnå stordriftsfördelar och sprida bästa praxis:

1.Garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG07) inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation har förbättrat de små och medelstora företagens tillgång till lånefinansiering. Den 30 september 2015 hade totalt 377 000 små och medelstora företag dragit nytta av 20 miljarder euro i garanterade lån under perioden 2007–2015, och antalet växer fortfarande.

2.Lånegarantiinstrumentet Cosme, efterträdare till SMEG07, förser små och medelstora företag med begränsade garantier för finansiering via lån eller leasing för att reducera de särskilda svårigheter som livskraftiga små och medelstora företag står inför när det gäller att få tillgång till finansiering på grund av en upplevd hög risk eller brist på tillräcklig säkerhet. Vid utgången av 2015 hade Europeiska investeringsfonden (EIF) avslutat sitt due diligence-förfarande och undertecknat garantiavtal med 26 finansiella intermediärer till ett värde av över 7 miljarder euro. Det uppskattas att den ackumulerade totala finansiering som mobiliseras för perioden 2014–2020 kommer att ligga på mellan 14,3 och 21,5 miljarder euro och nå mellan 220 000 och 330 000 små och medelstora företag.

3.EU:s initiativ för små och medelstora företag, som utformats som ett instrument för krishantering, tillhandahåller obegränsade garantier och/eller värdepapperisering för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag, däribland innovativa och riskabla små och medelstora företag. Det är ett gemensamt instrument som kombinerar medel från Cosme och Horisont 2020 med resurser från medlemsstaternas Eruf och Ejflu i samarbete med EIB/EIF för att generera ytterligare utlåning till små och medelstora företag. Ett första garantiinstrument för initiativ för små och medelstora företag inrättades med Spanien. Med ett åtagande på 692 miljoner euro från Eruf och Horisont 2020 förväntas volymen nya lån till små och medelstora företag som stöds i Spanien nå 5 723 miljoner euro för alla spanska regioner. Malta var det andra av EU:s medlemsstater som valde instrumentet för obegränsade garantier inom ramen för initiativet för små och medelstora företag. Maltas Eruf-bidrag på 15 miljoner euro kommer att ge stöd på över 60 miljoner euro i finansiering till små och medelstora företag.

Små och medelstora företag möter också särskilda utmaningar när de ska öka det egna kapitalet, på grund av den nedgång i privat kapitaltillskott som den europeiska riskkapitalmarknaden drabbades av 2008–2014 när det gäller kapitalanskaffning, investeringsnivåer (oaktat en mindre återhämtning 2014) och avyttringsvillkor. Marknaden har förblivit fragmenterad i de olika länderna och allt mer beroende av en livlina från offentliga investerare.

Stöd via finansieringsinstrument på EU-nivå är avgörande för att hantera denna fragmentering. Flera egetkapitalinstrument har inrättats för att stärka den inre marknaden för riskkapital genom att ta itu med de marknadsmisslyckanden som påträffats (i synnerhet för nystartade små och medelstora företag som har potential att nå hög tillväxt), tillföra innovation till marknaden och skapa arbetstillfällen med högt mervärde:

1.Egetkapitalinstrumentet för tillväxt (EFG) inom ramen för Cosme, efterföljaren till GIF2, syftar till att stimulera tillgången till och utnyttjandet av eget kapital för små och medelstora företag som befinner sig i en expansionsfas. Under perioden 2014–2020 förväntas ett preliminärt åtagande på 546 miljoner euro till stöd för riskkapitalinvesteringar till ett värde av mellan 2,6 och 3,9 miljarder euro, till förmån för ungefär 360–540 små och medelstora företag.

Diagram 11: : Finansieringsinstrument för små och medelstora företag från perioden 2007–2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: SMEG 07.

Diagram 12: Finansieringsinstrument för små och medelstora företag från perioden 2014–2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: Cosme lånegarantiinstrument, EU:s initiativ för små och medelstora företag, Cosme egetkapitalinstrument för tillväxt.

Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp

2.Strategiska målsektorer: Materiell och immateriell infrastruktur.

Strategiska sektorer omfattar infrastruktursektorer i vid bemärkelse, inklusive både materiell och immateriell infrastruktur, t.ex. forskning och innovation.

2.1.Forskning och innovation (FoI)

Bevisen för att större, etablerade FoI-intensiva bolag har problem med tillgång till lånefinansiering för att finansiera innovationsprojekt är blandade och metodologiskt svårare att fastställa. En nyligen genomförd ekonometrisk studie, 16 liksom empirisk erfarenhet, tyder emellertid på att efterfrågan på lånefinansiering för FoI för närvarande väsentligt överstiger utbudet.

För att tillgodose finansieringsbehoven för forskning och innovation, som knappast kan uppfyllas helt på nationell nivå, har kommissionen inrättat finansieringsinstrumentet för riskdelning (2007–2013) och, inom Horisont 2020, InnovFin för stora projekt, InnovFin för tillväxtfinansiering för medelstora företag och InnovFin-garantin för medelstora företag:

1.Finansieringsinstrumentet för riskdelning (2007–2013) erbjuder lån och hybrid- eller mezzaninfinansiering för att förbättra tillgången till riskfinansiering för FoI-projekt. Unionens bidrag till finansieringsinstrumentet för riskdelning under 2007–2015 på 961 miljoner euro stödde verksamhet till ett värde av 10,22 miljarder euro, jämfört med de 11,31 miljarder euro som förväntades.

2.Lånetjänsten för FoI (2014–2020) inom Horisont 2020, efterföljaren till finansieringsinstrumentet för riskdelning, erbjuder också lån och hybrid- eller mezzaninfinansiering för att förbättra tillgången till riskfinansiering för FoI-projekt. För perioden 2014–2020 syftar EU:s bidrag på 1 060 miljoner euro till att mobilisera finansiering på 13 250 miljoner euro för slutmottagarna. Vid utgången av 2015 hade EU:s bidrag, som uppgick till totalt 645,5 miljoner euro, redan stött finansiering på 2 399,2 miljoner euro.

3.Riskdelningsinstrumentet inom det sjunde ramprogrammet är ett garantiinstrument särskilt avsett för lån och finansiell leasing i syfte att åtgärda finansieringsunderskottet för innovativa små och medelstora företag samt små midcap-företag (företag med upp till 499 anställda). Instrumentet har än så länge tillhandahållit mer än 2,34 miljarder euro i garantier och motgarantier till 37 banker och företag med ömsesidiga garantier, vilket kommer att göra det möjligt för dem att stödja upp till uppskattningsvis 4 000 innovativa små och medelstora företag och små midcap-företag. Vid utgången av 2015 uppgick den tillhandahållna finansieringsvolymen till 2,3 miljoner euro, med ett unionsbidrag på 270 miljoner euro.

4.InnovFin-garantin för små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020, det nya instrumentet för innovativa små och medelstora företag samt små midcap-företag för perioden 2014–2020, förväntas mobilisera en total lånevolym på omkring 9,5 miljarder euro, med ett unionsbidrag på cirka 1 060 miljoner euro. Det sammanlagda finansieringsvärde som stöds av unionsbidrag förväntas senast 2015 att ligga på omkring 3,7 miljarder euro, varav 310 miljoner euro redan har tillhandahållits.

5.Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF) inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation syftar till att öka tillgången till kapital för innovativa små och medelstora företag som befinner sig i en tidig fas (GIF1) eller expansionsfas (GIF2). Vid utgången av 2015 gavs stöd på totalt 625,2 miljoner euro i nettoåtaganden från unionsbudgeten till 43 riskkapitalfonder och 437 slutmottagare, genom att förmedla nästan 1,25 miljarder euro i eget kapital.

6.Instrumentet InnovFin – riskkapital för små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020, efterföljaren till GIF1, är utformat för att förbättra tillgången till riskfinansiering för nystartade små och medelstora företag samt små midcap-företag som är inriktade på forskning och innovation. Ett anslag på 460 miljoner euro som preliminärt avsatts för perioden 2014–2020 förväntas ge stöd till eget kapital på cirka 2,7 miljarder euro.

2.2.Infrastruktur, klimatåtgärder, miljö- och energieffektivitet

Transport, telekommunikationer och energiinfrastruktur spelar en avgörande roll för utveckling och hållbar tillväxt i sammanhang där privata företag av olika storlekar och offentliga organ interagerar för att få det resultat som krävs. Infrastruktur förbättrar produktiviteten i ekonomin, möjliggör tillväxt och underlättar sammanlänkningen av den inre marknaden.

Dessutom blir energieffektivitet och dess främjande allt viktigare i unionen, i synnerhet med tanke på dess övergripande mål om 20 % energieffektivitet senast 2020 och andra mål längre fram.

Målet med EU:s finansiella ingripande i de sektorerna är att bidra till att åtgärda bristerna på de europeiska kapitalmarknaderna. De program inom EU:s finansieringsinstrument för de olika delsektorerna (transport och energiinfrastruktur, energieffektivitet – inklusive miljö och klimatpolitik – samt IKT) som infördes under perioden 2007–2013, eller är planerade för 2014–2020, inbegriper följande:

1.Instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet (LGTT), ett skuldinstrument för projektfinansiering i de transeuropeiska transport- och energinäten. Den 31 december 2015 uppgick den ackumulerade utestående instrumentgarantin för LGTT till totalt 472 miljoner euro. Den omfattade fem projekt som förväntas göra investeringar (eget kapital, lån, bidrag) på 11,6 miljarder euro. Kommissionens efterhandsutvärdering från 2014 drog slutsatsen att effekten av LGTT varit positiv där instrumentet hade tillämpats, men inte tillräcklig för att uppfylla dess mer övergripande mål.

2.Inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE):

a.Projektobligationsinitiativet (PBI, den fleråriga budgetramen 2007–2013), som syftar till att stimulera kapitalmarknadsfinansiering för infrastrukturprojekt inom områdena transeuropeiska transport- och energinät och bredbandsnät. Hittills har avtal ingåtts om flera åtgärder under initiativets pilotfas:

I.Redan vid utgången av 2015 bidrog projekten inom projektobligationsinitiativet, uppbackade av ett unionsbidrag på 230 miljoner euro, med en finansiering på 335 miljoner euro av fem stödberättigade projekt och hade därmed en betydande inverkan på realekonomin i EU, inklusive en total investering på nästan 3 miljarder euro.

II.Unionens bidrag till TEN-T stödde finansieringen av

-hamnen i Calais, ett avtal som ingicks i juli 2015. Den totala projektkostnaden på 863 miljoner euro finansierades genom en projektobligation på 504 miljoner euro och 358 miljoner euro från andra källor. Det totala projektobligationsinitiativet uppgår till 50 359 000 euro.

-byggandet av motorvägen A11 i Belgien. Den totala projektkostnaden på 657,5 miljoner euro finansierades genom en projektobligation på 577,9 miljoner euro och 79,6 miljoner euro i eget kapital. Det totala projektobligationsinitiativet uppgår till 115 580 000 euro.

-byggandet av motorvägen A7 i Tyskland. Den totala projektkostnaden på 772,6 miljoner euro finansierades delvis med en projektobligation på 429,1 miljoner euro. Det totala projektobligationsinitiativet uppgår till 85 827 400 euro.

III.budgetbidraget på 20 miljoner euro för IKT-sektorn möjliggjorde också en kreditförstärkning på cirka 38 miljoner euro till stöd för utfärdande av obligationer för cirka 189 miljoner euro av en fransk leverantör av bredbandstjänster.

b.Riskdelningsinstrumentet/skuldinstrumentet (FSE) kommer att inrikta sig på projekt av gemensamt intresse inom sektorerna för transport-, bredbands- och energinät. Med början 2015 bygger instrumentet vidare på det befintliga projektobligationsinitiativet och lånegarantier för TEN-T. Om vi antar att hela budgetanslaget på 2,4 miljarder euro görs tillgängligt för instrumentet skulle det kunna dra till sig en total finansiering på mellan 18 och 45 miljarder euro, tack vare unionens bidrag.

c.Egetkapitalinstrumentet (FSE) syftar till att stödja finansieringen av små och medelstora företags investeringar i bredband genom att inrätta en investeringsfond för bredbandsnät. Ett åtagande på 100 miljoner euro planeras preliminärt för perioden 2014–2020.

3.Instrumenten för privat finansiering av energieffektivitet (PF4EE), som finansieras inom ramen för Life-programmet, som bland annat kommer att tillhandahålla ett riskdelningsinstrument utformat för att minska den kreditrisk som finansiella intermediärer ställs inför vid utlåning till energieffektivitetssektorn, tillsammans med tekniskt bistånd till finansiella intermediärer för uppbyggnad av ett nytt marknadssegment. Ett unionsbidrag på 80 miljoner euro förväntas stödja totala investeringar på upp till cirka 540 miljoner euro under perioden 2014–2017. På basis av de tre första undertecknade åtgärderna under 2015 (i Tjeckien, Spanien och Frankrike) och den befintliga rörledningen siktar EIB nu på att nå 1 miljard euro i nya investeringar i energieffektivitet.

4.Europeiska fonden 2020 för energi, klimatförändringar och infrastruktur (Marguerite), en alleuropeisk aktiefond som stödjer infrastrukturinvesteringar inom sektorerna transport (TEN-T), energi (TEN-E) och förnybara energikällor i medlemsstaterna. Unionsbidraget på 80 miljoner euro syftar till att stödja finansieringsvolymer på omkring 10 miljarder euro, varav 4,9 miljarder euro för finansiering av aktiekapital och lån redan har mobiliserats. Den 31 december 2015 hade fonden avsatt 295 miljoner euro i kapitalinvesteringar till tre TEN-T-projekt och sju projekt för förnybara energikällor.

5.Europeiska fonden för energieffektivitet (EEEF), en biprodukt av det europeiska energiprogrammet för återhämtning, som investerar i energieffektivitet, projekt för förnybara energikällor och ren stadstrafik. I slutet av december 2015 hade fonden redan fått ett unionsbidrag på 125 miljoner euro, vilket gjorde det möjligt att anslå 120 miljoner euro för finansieringen av tio projekt motsvarande en investering på sammanlagt 219 miljoner euro. Att ge tekniskt bistånd via EEEF har visat sig vara ett bra sätt för att hjälpa offentliga myndigheter att förbereda projekt som därefter får finansiering.

6.Finansieringsinstrumentet för naturkapital (NCFF), som kommer att finansiera inkomstgenererande eller kostnadsbesparande pilotprojekt som främjar bevarande, återställande, förvaltning och förbättring av naturkapital för att bidra till unionens mål inom områdena natur och biologisk mångfald samt anpassning till klimatförändringar. Det planerade unionsbidraget för pilotfasen är 60 miljoner euro, varav hälften redan har avsatts.

2.3.Socialt företagande och mikroföretag

Bland de företag som har svårt att få tillgång till krediter förtjänar socialt företagande särskild uppmärksamhet på grund av sambandet mellan socialt kapital och ekonomisk tillväxt. Det främsta målet för de här företagen är att uppnå en mätbar och positiv social påverkan.

Det faktum att socialt företagande i första hand inte strävar efter att maximera sin vinst exponerar de sociala företagen för mer akuta svårigheter att få tillgång till finansiering, eftersom traditionella banker är motvilliga att utvärdera deras affärsplaner och tycker att det är svårt att göra det.

De flesta sociala företag är små eller mycket små, och går till mikrofinansmarknaden för att finansiera sin verksamhet. Den europeiska mikrofinanssektorn kännetecknas av en stadig minskning av bankutlåningen, de nationella regeringarnas begränsade förmåga att stödja mikrofinansiering och en stark efterfrågan på marknaden. Det här talar för att det fortfarande finns goda skäl för ingripande på EU-nivå genom att förse mikrofinansinstitut med lösningar för riskdelning och finansiering. Mer konkret:

Av studier som genomförts av kommissionen framgår att hög ungdomsarbetslöshet i flera EU-medlemsstater kräver ett kontinuerligt stöd till inkluderande entreprenörskap som ett alternativ för (åter)inträde på arbetsmarknaden. Tillhandahållande av mikrolån är ett viktigt verktyg för detta. 17 De många olika institutionella aktörerna och de produkter som erbjuds kräver särskilda mikrofinansieringsinstrument och sociala instrument i syfte att underlätta tillgången till lån för socialt företagande och mikroföretag. Dessa företag spelar en viktig roll i skapandet av arbetstillfällen men står fortsatt inför ännu större svårigheter än andra små och medelstora företag:

1.Det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter (2010–2013) består av

a.ett garantiinstrument som tillhandahöll upp till 20 % av begränsade garantier med avseende på portföljer med mikrolån som beviljats av intermediärer till mikroföretag, och

b.Fonds commun de placement – Fonds d’investissement spécialisé, en specialiserad investeringsfond med syfte att öka tillgången till mikrofinansiering genom ett flertal finansiella produkter (främst lån).

Den 30 september 2015 hade dessa instrument beviljat 45 999 mikrolån till slutmottagare till ett värde av totalt 390 miljoner euro. Det ursprungliga målet var 46 000 mikrolån till ett värde av 500 miljoner euro fram till 2018. Instrumentet är på väg att nå ursprungsmålet, eftersom nya lån kommer att inkluderas fram till 2018.

2.Programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI)− – Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap efterföljaren till ovanstående instrument, syftar till att öka tillgången till mikrofinansiering för sårbara grupper och mikroföretag genom att ge stöd till mikrokreditgivare och till att stödja utvecklingen av socialt företagande. Det planerade unionsbidraget på 96 miljoner euro inriktas på att ge 528 miljoner euro i finansiering till slutmottagarna.

2.4.Utbildning och de kulturella och kreativa sektorerna

Utbildning är, som en form av ackumulering av humankapital, en primärkälla för ekonomisk tillväxt. I den utsträckning som utbildning är tillgänglig för studenter med olika social och ekonomisk bakgrund bidrar den även till social rättvisa och sammanhållning. Vidare har studentrörlighet visat sig spela stor roll för social och ekonomisk utveckling.

Garantiinstrumentet för studielån är ett nytt finansieringsinstrument från EU inom ramen för programmet Erasmus+ som syftar till att stödja rörlighet, rättvisa och framstående studieresultat via garantier till finansinstitut som går med på att bevilja Erasmus+ masterlån till studenter för studier på masternivå i andra länder.

Systemet inleddes 2015 och de första bankerna som anmälde sig till lånegarantin ger masterlån på upp till 60 miljoner euro. De första Erasmus+-garanterade masterlånen utbetalades under 2015. Ett planerat unionsbidrag på 517 miljoner euro för perioden 2014–2020 förväntas stödja lån motsvarande upp till 3 miljarder euro till förmån för 200 000 studenter.

Garantiinstrumentet för kulturella och kreativa sektorer inom ramen för programmet Kreativa Europa kommer att förse banker som handlar med kulturella och kreativa små och medelstora företag med garantier och därigenom stärka dessa sektorers finansiella kapacitet. Arrangemanget kommer att inledas 2016 och det totala beloppet för ytterligare lån i de här sektorerna, som stöds av ett unionsbidrag på 121 miljoner euro, beräknas uppgå till cirka 690 miljoner euro.

Diagram 13: Finansieringsinstrument för strategiska sektorer från perioden 2007–2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: EPMF-G, RSI, RSFF, LGTT, PBI, FCP-FIS, GIF, Marguerite, EEEF.

Diagram 14: Finansieringsinstrument för strategiska sektorer från perioden 2014–2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: EaSI, InnovFin-garantiinstrumentet för små och medelstora företag, garantiinstrumentet CCS, SLGF, PF4EE, InnovFin-garantin för stora projekt-midcap, RSDI, FSE egetkapitalinstrument, InnovFin – riskkapital för små och medelstora företag, Finansieringsinstrumentet för naturkapital

Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp

3.Strategiska målregioner: Regioner utanför EU

3.1.Utvidgningsländer 18

Tillgång till lånefinansiering är fortfarande en av de största svårigheterna för små och medelstora företag i västra Balkan, trots att dessa typer av företag håller på att bli det mest effektiva segmentet i ekonomiernas övergång och en pelare för tillväxt och sysselsättning. För nystartade små och medelstora företag är det nästan omöjligt att få tillgång till bankfinansiering, på grund av deras avsaknad av finansiell historia. Tillgången till finansiering i energisektorn förefaller i allmänhet vara sårbar. Dessa problem håller på att åtgärdas med hjälp av följande:

1.Garantiinstrumentet inom ramen för instrumentet för företagsutveckling och innovation i västra Balkan (EDIF GF1) syftar till att öka den socioekonomiska tillväxten genom att främja nödvändiga förutsättningar för uppkomst och utveckling av innovativa små och medelstora företag med stor potential. Unionsbidraget till EDIF GF1 på nästan 22 miljoner euro beräknas stödja totala investeringar på nästan 118 miljoner euro.

2.Garantiinstrumentet II inom ramen för instrumentet för företagsutveckling och innovation i västra Balkan (EDIF GF2), efterföljaren till EDIF GF1, syftar också till att öka den socioekonomiska tillväxten genom att främja nödvändiga förutsättningar för uppkomst och utveckling av innovativa små och medelstora företag med stor potential. Unionsbidraget till EDIF GF2 på 17,5 miljoner euro beräknas stödja en total finansiering på mer än 94,5 miljoner euro.

3.Fonden för företagsexpansion (Enef) inom ramen för EDIF har som syfte att öka den socioekonomiska tillväxten i regionen genom att skapa förutsättningar för uppkomst och utveckling av innovativa små och medelstora företag med stor potential som befinner sig i en expansions- eller utvecklingsfas. EU:s ekonomiska bidrag på 11 miljoner euro förväntas skapa en total hävstångseffekt på 77 miljoner euro för finansiering/investeringar (inklusive bidrag från det extra samfinansieringsinstrumentet från Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)) enligt den första balansen. Efter den andra balansen förväntas det totala beloppet för finansiering/investeringar uppgå till cirka 110 miljoner euro (inklusive EBRD-bidrag).

4.Fonden för företagsinnovation (Enif) inom ramen för EDIF stödjer socioekonomisk tillväxt i västra Balkan genom att skapa förutsättningar för uppkomst och utveckling av nystartade innovativa små och medelstora företag. Unionsbidraget på 21,2 miljoner euro förväntas stödja en finansiering på ungefär 50 miljoner euro under perioden 2014–2020.

5.Europeiska fonden för sydöstra Europa (Efse) är en form av offentligt-privat partnerskap med syfte att locka till sig kapital från den privata sektorn för vidareutlåning till mikroföretag och små företag samt hushåll. Unionsbidraget på nästan 88 miljoner euro har hittills utlöst en total finansiering på 3,8 miljarder euro till förmån för nästan 599 000 slutmottagare i utvidgningsregionen.

6.Fonden för grön tillväxt (GGF) tillhandahåller finansiering som är särskilt avsedd för projekt för energieffektivitet och förnybara energikällor för att hjälpa mottagarländerna att minska sina koldioxidutsläpp och sin energiförbrukning. Unionens bidrag på 38,6 miljoner euro bör ge nästan 368 miljoner euro i förväntad finansiering till slutmottagarna. Hittills har instrumentet gett 289 miljoner euro i finansiering till mer än 18 000 slutmottagare via 32 partnerinstitutioner i 11 partnerländer.

7.Stödlån för återhämtning för små och medelstora företag i Turkiet har som syfte att minska krisens påverkan på små och medelstora företag, bidra till utvecklingen av den turkiska ekonomin och öka sysselsättningen. Unionens bidrag på 30 miljoner euro har hittills mobiliserat nästan 300 miljoner euro i sammanlagd finansiering till 265 slutmottagare.

3.2.Grannskapsländer 19

EU-finansierade program syftar bland annat till att främja hållbar tillväxt för alla och ett gynnsamt investeringsklimat i partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken (EGP). EU strävar efter att förverkliga de strategiska målen för sin grannskapspolitik, nämligen att etablera bättre sammanlänkningar när det gäller energi- och transportinfrastruktur mellan EU och de angränsande länderna, hantera hot mot vår gemensamma miljö och främja smart och hållbar tillväxt genom stöd till små och medelstora företag, genom följande:

1.Investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken (Nif) som syftar till att upprätta bättre och mer hållbara energi- och transportförbindelser mellan EU och grannskapsländerna och mellan grannskapsländerna själva, förbättra energieffektiviteten och efterfrågestyrningen, främja användningen av förnybara energikällor och stärka energisäkerheten, ta itu med begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt hot mot miljön mer allmänt; främja smart och hållbar tillväxt för alla genom stöd till små och medelstora företag, till den sociala sektorn, inklusive utveckling av humankapitalet, och till utveckling av kommunal infrastruktur. Under 2008–2015 har unionsbidraget på cirka 1 454 miljoner euro utlöst en total finansiering på nästan 13,8 miljarder euro (inklusive 12,3 miljarder euro från europeiska finansinstitut), med en total projektkostnad som uppskattas till 28,8 miljarder euro.

2.Stöd till instrumentet för investering och partnerskap för Europa–Medelhavsområdet (Femip) förser den privata sektorn i partnerländerna i Medelhavsområdet med kapital på likvärdiga villkor som andra kommersiella investerare i regionen för etablering, omstrukturering eller utveckling av företag. Unionens nuvarande totala bidrag på 224 miljoner euro stöder en finansiering på drygt 6,7 miljarder euro.

3.3.Länder som omfattas av instrumentet för utvecklingssamarbete

I en del länder utanför EU är avsaknaden av en väletablerad institutionell ram för att skydda immateriella rättigheter, hantera marknadsmisslyckanden och stimulera privata initiativ ofta skälet till underutveckling i sektorn med små och medelstora företag, bristande infrastruktur och otillräckliga totala investeringar i hälsa, utbildning och miljöskydd. Att ta itu med de problemen genom att finansiera livskraftiga små och medelstora företag, infrastruktur och produktiva investeringar är den stora utmaningen för EU i sin utrikespolitik. Detta görs via följande instrument:

1.Investeringsinstrumentet för Centralasien (IFCA) och investeringsinstrumentet för Asien (AIF) har till syfte att främja investeringar och viktig infrastruktur med huvudsaklig inriktning på bättre energiinfrastruktur, ökat miljöskydd och utveckling av små och medelstora företag. Den totala budgeten uppgår för närvarande till 287,6 miljoner euro. Hittills har IFCA-bidrag på 119 miljoner euro utlöst cirka 828 miljoner euro i investeringar, och AIF-bidrag på 89 miljoner euro har utlöst ungefär 2 631 miljoner euro i investeringar.

2.Investeringsinstrumentet för Latinamerika (LAIF) syftar till att främja investeringar och infrastruktur inom sektorerna transport, energi och miljö, och till att stödja utvecklingen av de sociala och privata sektorerna i Latinamerika. Under 2010–2015 tillhandahöll LAIF 232 miljoner euro till 28 projekt motsvarande en sammanlagd investeringsvolym på nästan 6,9 miljarder euro (med ett bidrag från stödberättigade EFI på cirka 3,3 miljarder euro). LAIF återskapades under 2014 för den fleråriga budgetramen 2014–2020 genom ett första anslag på 30 miljoner euro. Den planerade budgeten för hela perioden 2014–2020 uppgår till 320 miljoner euro.

3.Globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref) syftar till att främja energieffektivitet och förnybar energi i utvecklingsländer och övergångsekonomier. Vid utgången av 2015 uppgick de totala investeringarna med stöd av unionens bidrag på 81 miljarder till cirka 892 miljarder euro.

Diagram 15: Finansieringsinstrument för regioner utanför EU från perioden 2007–2013 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: EDIF GF1, Efse, SMF RSLT, Enef inom EDIF, ENI inom Enef, stöd till Femip, Geeref, GGF, Nif, IFCA-AIF, LAIF

Diagram 16: Finansieringsinstrument för regioner utanför EU från perioden 2014–2020 per den 31 december 2015 (miljarder euro)

Instrument: EDIF GF2

Inklusive uppdateringar av ursprungliga budgetanslag och motsvarande finansierings- och investeringsbelopp



SLUTSATS

Under den period som påverkats av den finansiella krisen har viktiga ekonomiska sektorer upplevt en kraftigt försämrad tillgång till finansiering. Även efter krisen har eftersläpande effekter som låneminskning och finansiell fragmentering förlängt de finansiella svårigheterna med avseende på finansieringsvolymer och -villkor, särskilt för sårbara medlemsstater och målgrupper.

EU:s finansieringsinstrument har visat sig vara verkningsfulla och kostnadseffektiva när det gäller att hantera dessa utmaningar, vilket framgår av föregående sidor. Kommissionen har redan visat en tydlig vilja att använda dessa instrument på ett mer utbrett sätt. Den kommer också att undersöka möjligheten att förstärka befintliga instrument och lansera nya för att bemöta brister på marknaden eller icke-optimala investeringssituationer, där marknadsbaserad finansiering med EU-garantier, kapitalinvesteringar eller riskdelningsarrangemang framstår som den lämpligaste stödmodellen.

Kommissionen kommer samtidigt att fortsätta att sträva efter en balans mellan större säkerhet för budgetmyndigheten när det gäller rapportering, övervakning och revision, och större effektivitet i genomförandet av finansieringsinstrumenten. Viktigt arbete har uträttats i det hänseendet. Den aktuella ramen för genomförandet av instrumenten från perioden 2014–2020 inbegriper solida bestämmelser om tekniska krav, transparens, intern kontroll och revision samt rapportering. Ersättningen för de förvaltande enheterna har dessutom kopplats till faktiska resultat och begränsats på ett konsekvent och rimligt sätt i syfte att anpassa deras intressen till EU:s politiska mål.

Dessutom har förfarandemässiga krav fastställts för centralt förvaltade instrument för att se till att unionens bidrag investeras helt, och att de medel som utbetalas till de förvaltande enheterna kontinuerligt avpassas till de särskilda operativa behoven hos instrumentet i fråga. När det gäller instrument som inrättats och förvaltas av medlemsstaterna genom delad förvaltning med resurser från EU-budgeten har bestämmelser införts för att koppla utbetalningen av medel till det faktiska stöd som de finansiella intermediärerna vidarebefordrar till slutmottagarna.

Kommissionen håller för närvarande på att granska regelverket för att minska eventuell onödig byråkrati i den första fasen av genomförandet, och för att ytterligare anpassa finansieringsinstrumentens utformning till den mest effektiva och aktuella praxis som förekommer på marknaden. Mot den bakgrunden kommer kommissionen att genomföra interimsutvärderingar av de enskilda instrumenten i enlighet med den sektorsspecifika rättsliga grunden. Kommissionen har för avsikt att granska budgetförordningens bestämmelser om finansieringsinstrument för att tillvarata erfarenheter, bättre beakta marknadspraxis, minska onödig byråkrati och ytterligare underlätta genomförandet.

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(2)

COM(2015) 565, 13.11.2015; COM(2014) 686, 30.10.2014.

(3)

Framför allt avses det arbetsdokument som baseras på artikel 38.5 i budgetförordningen och dokumentet som tillhandahåller den information som erfordras enligt artikel 49.1 e i budgetförordningen.

(4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.

(5)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå och om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar, EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(6)

Efsi omfattas av särskilda rapporteringsförfaranden enligt Efsi-förordningen (se nedan), men vissa Efsi-relaterade initiativ påverkar nuvarande finansieringsinstrument (t.ex. Cosme, InnovFin och EaSI) och redovisas därför i det arbetsdokument som åtföljer denna rapport.

(7)

Se kommissionens handlingsplan för att bygga en kapitalmarknadsunion, 30.9.2015, COM(2015) 468 final.

(8)

Ramen för 2014–2020 innehåller eventuellt inte alla anslag till nya instrument som kan avsättas för utvidgning och grannskapsländer eller länder som omfattas av instrumentet för utvecklingssamarbete.

(9)

Den förväntade volymen för finansiering och investeringar är i detta skede begränsad till belopp från avtal som redan har ingåtts mellan förvaltande enheter och finansiella intermediärer/slutmottagare.

(10)

Dessa åtaganden omfattar inte bara anslag som tilldelats i budgetgenomförandet utan även budgetmedel såsom EES-bidrag, investeringar från tredjeländer för deltagande i finansieringsinstrumentet eller belopp som överförs inom EU:s budget till det relevanta finansieringsinstrumentet,

(11)

Dvs. de sammanlagda budgetåtagandena.

(12)

Akronymerna skrivs ut i ordlistan i det medföljande arbetsdokumentet.

(13)

Rapporten för 2014 finns på

http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/thefunds/fin_inst/pdf/summary_data_fei_2014.pdf

(14)

Artikel 46.4 i förordning (EU) nr 1303/2013.

(15)

Artiklarna 16–18 i förordning (EU) 2015/1017. Framför allt krävs enligt artikel 16.2 att EIB, vid behov i samarbete med EIF, ska överlämna en årsrapport till Europaparlamentet och rådet om EIB:s finansierings- och investeringsåtgärder som omfattas av Efsi-förordningen. Rapporten för 2015 finns på http://www.eib.org/attachments/strategies/efsi_2015_report_ep_council_en.pdf

(16)

Europeiska kommissionen, förhandsbedömning av programmet Horisont 2020, 2013.

(17)

Evers & Jung: Study on imperfections in the area of microfinance and options how to address them through an EU financial instrument (2014). http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=12485&langId=en .

(18)

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien, Turkiet, Albanien. Vidare är Bosnien och Hercegovina och Kosovo två potentiella kandidatländer. Island har avbrutit sina anslutningsförhandlingar och vill inte längre anses vara ett kandidatland.

(19)

Armenien, Azerbajdzjan, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Moldavien, Marocko, Palestina, Tunisien, Ukraina (länder som deltar fullt ut i den europeiska grannskapspolitiken [EGP]), Algeriet (förhandlar för närvarande om tillträde till EGP), Vitryssland, Libyen, Syrien (utanför de flesta av EGP-strukturerna). Se även http://eeas.europa.eu/enp/index_en.htm .


Bryssel den 24.10.2016

COM(2016) 675 final

BILAGA

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om finansieringsinstrument som stöds av den allmänna budgeten i enlighet med artikel 140.8 i budgetförordningen per den 31 december 2015

{SWD(2016) 335 final}


BILAGA

Följande tabeller sammanfattar den information som fanns tillgänglig den 31 december 2015 om var och en av de tolv aktuella punkterna, enligt vad som krävs i artikel 140.8 i budgetförordningen. Ytterligare information återfinns i arbetsdokumentet.

Det bör noteras att det enligt artikel 140.8 k krävs en jämförelse mellan den eftersträvade och den uppnådda hävstångseffekten, men några eftersträvade hävstångseffekter angavs inte för merparten av finansieringsinstrumenten 2007–2013. Informationen är därför begränsad till den uppnådda hävstångseffekten. Reglerna för beräkningen av denna beskrivs i relevant avsnitt i arbetsdokumentet 1 . I detta skede är den uppnådda hävstångseffekten många gånger ännu inte slutgiltig, eftersom antalet slutmottagare fortsätter att öka. För aktuella instrument presenteras den eftersträvade hävstångseffekten tillsammans med en förväntad hävstångseffekt baserad på det finansieringsbelopp för berättigade slutmottagare som förväntas bli resultatet av de åtgärder som den förvaltande enheten redan har undertecknat med finansiella intermediärer (eller slutmottagare).



A -Egetkapitalinstrument

Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation –

GIF

(V.1.1 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Ekonomi och finans/Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag

Egetkapitalinstrumentet för fonden för ett sammanlänkat Europa – FSE

(V.1.2 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Kommunikationsnät, innehåll och teknik

Egetkapitalinstrument för tillväxt inom Cosme –

EFG

(V.1.3 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag

a) Identifiering och grundläggande akt

Beslut nr 1639/2006/EG

Förordning (EU) nr 1316/2013

Förordning (EU) nr 1287/2013

b) Beskrivning

Egetkapitalinstrument som ökar tillgången till kapital för innovativa små och medelstora företag som befinner sig i en tidig fas eller expansionsfas

Egetkapitalinstrument som optimerar användningen av knappa FSE-resurser för mindre och mer riskfyllda projekt

Egetkapitalinstrument som tillhandahåller riskkapital och mezzaninfinansiering till små och medelstora företag som befinner sig i en expansions- eller utvecklingsfas

c) Delaktiga finansinstitut

EIF

Ännu ingen uppgift

EIF

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

625,2 miljoner euro

414,2 miljoner euro

10 miljoner euro

0 euro

102,4 miljoner euro

41,0 miljoner euro

e) Resultat

43 avtal har ingåtts med riskkapitalfonder och 3,1 miljarder euro förväntas i finansiering till 850 stödberättigade små och medelstora företag

Ingen uppgift

Fem avtal har ingåtts med riskkapitalfonder och 394,5 miljarder euro förväntas i finansiering till 53 stödberättigade små och medelstora företag

f) Utvärdering av användningen av eventuella belopp som återbetalas till instrumentet

Över 90 %

Ingen uppgift

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

94,7 miljoner euro

Ingen uppgift

38,5 miljoner euro

h) Intäkter och återbetalningar

Intäkter: 19,5 miljoner euro

Ingen uppgift

i) Värde av kapitalinvesteringar

318,1 miljoner euro

Ingen uppgift

Ingen uppgift

j) Värdeminskning/åberopade garantier

5,3 miljoner euro

Ingen uppgift

Ingen uppgift

k) Hävstångseffekt

Förväntad: 5

Uppnådd: 5,6

Mål: 5–10

Mål: Mellan 4 och 6

Förväntad: 3,85

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Mer än 1,2 miljarder euro i stödfinansiering till 437 stödberättigade små och medelstora företag,

stöd till 3,1 miljarder euro i investeringar.

Ingen uppgift

Den förväntade kapitalinvesteringsvolymen till 53 berättigade slutmottagare uppgår till nästan 395 miljoner euro.

Investeringar av små och medelstora företag är ännu inte tillgängliga.

InnovFin – riskkapital för små och medelstora företag (Horisont 2020)

(V. 1.4. SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Forskning och innovation

a) Identifiering och grundläggande akt

Förordning (EU) nr 1291/2013

Förordning (EU) nr 1290/2013

b) Beskrivning

Egetkapitalinstrument för riskkapital eller därmed likställt kapital för investering i tidiga skeden i små och medelstora företag och små midcap-företag som är inriktade på forskning och innovation

c) Delaktiga finansinstitut

EIF

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

125,1 miljoner euro

110,1 miljoner euro

e) Resultat

Avtal har ingåtts för en förväntad finansiering på 237,6 miljoner euro till cirka 30 stödberättigade små och medelstora företag

f) Utvärdering av användningen av eventuella belopp som återbetalas till instrumentet

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

107,6 miljoner euro

h) Intäkter och återbetalningar

Ingen uppgift

i) Värde av kapitalinvesteringar

28,2 miljoner euro

j) Värdeminskning/åberopade garantier

Ingen uppgift

k) Hävstångseffekt

Förväntad: 6

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Den förväntade kapitalinvesteringsvolymen till 30 berättigade slutmottagare uppgår till 237,6 miljoner euro.

Investeringar av små och medelstora företag är ännu inte tillgängliga.


B -Garantiinstrument

Garantiinstrumentet för små och medelstora företag inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation – SMEG07

(V.2.1 SWD)

Ansvariga generaldirektorat: Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag; Ekonomi och finans

Europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – EPMF-G

(V.2.2 SWD)

Ansvariga generaldirektorat: Sysselsättning,
socialpolitik och inkludering samt Ekonomi och finans

Pilotgarantiinstrumentet för små och medelstora företag och små midcap-företag som är inriktade på forskning och innovation – RSI

(V.2.5 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Forskning och innovation

a) Identifiering och grundläggande akt

Beslut nr 1639/2006/EG

Beslut nr 283/2010/EU

Beslut nr 1982/2006/EG

b) Beskrivning

Garantiinstrument som förbättrar tillgången till finansiering för små och medelstora företag

Garantiinstrument som förbättrar tillgången till mikrofinansiering för fysiska personer och mikroföretag

Garantiinstrument som förbättrar tillgången till lånefinansiering för investeringar i forskning, utveckling och innovation

c) Delaktiga finansinstitut

EIF

EIF

EIF

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

649,9 miljoner euro

379,7 miljoner euro

23,6 miljoner euro

20,6 miljoner euro

270 miljoner euro

270 miljoner euro

e) Resultat

72 avtal har ingåtts med 55 finansiella intermediärer för 23,9 miljarder euro i förväntad finansiering, med stöd av    
   567,0 miljoner euro i garanterad volym

36 avtal har ingåtts för 284,9 miljoner euro i förväntad finansiering, med stöd av    
   21,9 miljoner euro i garanterad volym

36 avtal har ingåtts för 3,3 miljarder euro i förväntad finansiering till 3 000 berättigade slutmottagare

f) Utvärdering av användningen av belopp som återbetalas till instrumentet

Över 60 %

Alla mottagna medel användes

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

107,9 miljoner euro

12,6 miljoner euro

261,9 miljoner euro 2

h) Intäkter och återbetalningar

12,1 miljoner euro

349 400 euro

1,8 miljoner euro

i) Värde av kapitalinvesteringar

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

j) Värdeminskning/åberopade garantier

254,2 miljoner euro

6,9 miljoner euro

6,7 miljoner euro

k) Hävstångseffekt

Förväntad: 31

Uppnådd: 35,8

Mål: 6,67

Förväntad: 13,0

Uppnådd: 9,93

Förväntad: 12

Uppnådd: 8,5

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Stöd till ny finansiering på 20,3 miljarder euro som når 377 502 små och medelstora företag med hjälp av 457 954 lån,

stöd till 29,5 miljarder euro i investeringar,

24 länder berörs,

377 502 arbetstillfällen har skapats/bibehållits.

Stöd till ny mikrolånefinansiering på 217,4 miljoner euro som når 18 490 berättigade slutmottagare med hjälp av 19 574 lån,

stöd till 310,6 miljarder euro i investeringar,

18 medlemsstater berörs,

stöd till 33 222 arbetstillfällen.

Stöd till ny lånefinansiering på 2,3 miljarder euro som når 4 133 berättigade slutmottagare,

stöd till 4,7 miljarder euro i investeringar,

18 länder berörs.



EaSI Mikrofinansiering och socialt företagande
– Garantier – EaSI-G

(V.2.3 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Sysselsättning, socialpolitik och inkludering

Lånegarantiinstrumentet inom Cosme – LGF

(V.2.4 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag 3

Lånetjänsten för FoI för små och medelstora företag samt små midcap-företag inom Horisont 2020 – InnovFin-garantin för små och medelstora företag

(V.2.6 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Forskning och innovation 4

a) Identifiering och grundläggande akt

Förordning (EU) nr 1296/2013

Förordning (EU) nr 1287/2013

Förordning (EU) nr 1291/2013 + 1290/2013

b) Beskrivning

Garantiinstrument som främjar sysselsättning och social inkludering genom att öka tillgången till mikrofinansiering och stödja socialt företagande

Instrument som tillhandahåller garantier och andra riskdelningsarrangemang för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag

Garantiinstrument som främjar tillgången till riskfinansiering för små och medelstora företag och små midcap-företag som är inriktade på forskning och innovation

c) Delaktiga finansinstitut

EIF

EIF

EIF

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

59,8 miljoner euro

9,9 miljoner euro

237,6 miljoner euro

131,2 miljoner euro

291,7 miljoner euro

291,7 miljoner euro

e) Resultat

Elva avtal har ingåtts för 341,8 miljoner euro i förväntad finansiering till 30 190 berättigade slutmottagare, med stöd av    
   27,2 miljoner euro i garanterad volym

27 avtal har ingåtts med 26 finansiella mellanhänder för 7,1 miljarder euro i förväntad finansiering, till 110 000 slutmottagare

Avtal har ingåtts för 3,7 miljarder euro i förväntad finansiering till 8 700 berättigade slutmottagare

f) Utvärdering av användningen av eventuella belopp som återbetalas till instrumentet

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

9,8 miljoner euro

125,5 miljoner euro

294,1 miljoner euro

h) Intäkter och återbetalningar

Ingen uppgift

0 euro

511 500 euro

i) Värde av kapitalinvesteringar

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

j) Värdeminskning/åberopade garantier

Ingen uppgift

172 200 euro

163 000 euro

k) Hävstångseffekt

Mål: 5,5

Förväntad (totalt): 5,7

Mål: 20–30

Förväntad: 1–30

Uppnådd: 1–5

Mål: 9

Förväntad: 9,24

Uppnådd: 1,1

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Stöd till ny finansiering på 6,8 miljoner euro som når 416 slutmottagare,

stöd till 9,7 miljarder euro i investeringar,

8 länder berörs.

Stöd till ny finansiering på 1,3 miljarder euro som når 51 099 slutmottagare,

stöd till 1,8 miljarder euro i investeringar,

13 länder berörs.

Stöd till ny lånefinansiering på 310 miljoner euro som når 727 slutmottagare,

stöd till 443 miljarder euro i investeringar.



Lånegaranti för de kulturella och kreativa sektorerna – CCSGF

(V.2.7 SWD)

Ansvariga generaldirektorat: Kommunikationsnät, innehåll och teknik samt Utbildning och kultur

Instrumentet för studielånegarantin (Erasmus+) – SLGF

(V.2.8 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Utbildning och kultur

Instrumentet för privat finansiering av energieffektivisering – PF4EE

(V.2.9 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Klimatpolitik

a) Identifiering och grundläggande akt

Förordning (EU) nr 1295/2013

Förordning (EU) nr 1288/2013

Förordning (EU) nr 1293/2013

b) Beskrivning

Garantiinstrument som stärker konkurrenskraften i den kulturella och kreativa sektorn, stödjer lån från finansinstitut till små och medelstora företag verksamma inom den kulturella och kreativa sektorn

Garantiinstrument som stödjer rörlighet, rättvisa och framstående studieresultat via lån till rörliga studenter för studier på masternivå

Garantiinstrument (pilotinitiativ) med syfte att ge tillgång till tillräcklig och överkomlig kommersiell finansiering för lämpliga investeringar i energieffektivitet

c) Delaktiga finansinstitut

EIF

EIF

EIB

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

1,0 miljoner euro

0 euro

61,3 miljoner euro

19,8 miljoner euro

50 miljoner euro

12,1 miljoner euro

e) Resultat

Ingen uppgift

Två avtal har ingåtts för 517,0 miljoner euro i förväntad finansiering till 200 000 berättigade slutmottagare, med stöd av    
   9,7 miljoner euro i garanterad volym

Ingen uppgift (har ännu inga slutliga stödmottagare; tre avtal har ingåtts)

f) Utvärdering av användningen av belopp som återbetalas till instrumentet

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

Ingen uppgift

15,8 miljoner euro

11,6 miljoner euro

h) Intäkter och återbetalningar

Ingen uppgift

Ingen uppgift

0

i) Värde av kapitalinvesteringar

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

j) Värdeminskning/åberopade garantier

Ingen uppgift

Ingen uppgift

0

k) Hävstångseffekt

Mål: 5,7

Mål: 5,7

Mål: 8

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

690 miljoner euro i ny finansiering till den kulturella och kreativa sektorn,

1,1 miljoner euro i redan genomförd finansiering för 85 masterstudenter,

stöd till transnationell rörlighet för masterstudenter.

Riktad finansiering från EIB på 430 miljoner euro, tillsammans med riktade investeringar i energieffektivitet på cirka 540 miljoner euro,

tillhandahåller även ett pilotprojekt för möjlig upptrappning.


C -Riskdelningsinstrument

Finansieringsinstrumentet för riskdelning – RSFF

(V.3.1 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Forskning och innovation

Instrumentet för lånetjänster till FoI inom Horisont 2020 – InnovFin

(V.3.2 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Forskning och innovation

Lånegarantiinstrumentet – LGTT

(V.3.3 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Transport och rörlighet

a) Identifiering och grundläggande akt

Beslut nr 1982/2006/EG

Förordning (EU) nr 1291/2013 + 1290/2013

Förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EU) nr 670/2012

b) Beskrivning

Lånefinansieringsinstrument som förbättrar tillgången till riskfinansiering för slutmottagare inom forskning, utveckling och innovation

Lånefinansieringsinstrument som förbättrar tillgången till lånefinansiering för slutmottagare som investerar i forskning och innovation

Riskdelnings- och lånegarantiinstrument för intäktsbaserade transportprojekt

c) Delaktiga finansinstitut

EIB

EIB

EIB

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

960,7 miljoner euro

960,7 miljoner euro

645,5 miljoner euro

645,5 miljoner euro

211,9 miljoner euro

211,9 miljoner euro

e) Resultat

Avtal har ingåtts för 11,3 miljarder euro i förväntad finansiering till 114 berättigade slutmottagare

Avtal har ingåtts för 4,4 miljarder euro i förväntad finansiering till 65 berättigade slutmottagare

Fem projekt har undertecknats för 472 miljarder euro i utestående garantier

f) Utvärdering av användningen av eventuella belopp som återbetalas till instrumentet

440 miljoner euro har avsatts till InnovFin-instrumentet för lånetjänster till FoI inom Horisont 2020

Inget

Beloppet (6,9 milj. euro) inkluderas i portföljens första förlustdel.

g) Saldo på förvaltningskontot

927,3 miljoner euro 5

638,4 miljoner euro

238,1 miljoner euro

h) Intäkter och återbetalningar

178,8 miljoner euro

0

4,25 miljoner euro

i) Värde av kapitalinvesteringar

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

j) Värdeminskning/åberopade garantier

10,7 miljoner euro

90,2 miljoner euro

Inget

k) Hävstångseffekt

Mål: 5–6,5

Uppnådd: 12

Mål: 12,5

Förväntad: 6,8

Uppnådd: 3,7

Uppnådd: 37,2

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Stöd till ny riskfinansiering på 10,2 miljarder euro som når 112 berättigade slutmottagare,

stöd till 20,4 miljarder euro i investeringar,

25 länder berörs.

Stöd till ny riskfinansiering på 2,4 miljarder euro som når 39 berättigade slutmottagare,

stöd till 6,2 miljarder euro i investeringar,

17 länder berörs.

Stöd till nästan 12 miljarder euro i investeringar,

fyra länder berörs.



Projektobligationsinitiativet – PBI

(V.3.4 SWD)

Ansvariga generaldirektorat: Transport och rörlighet,

Energi, Kommunikationsnät, innehåll och teknik

Riskdelningsinstrumentet/skuldinstrumentet inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa – FSE DI

(V.3.5 SWD)

Ansvariga generaldirektorat:

Transport och rörlighet, Energi samt Kommunikationsnät, innehåll och teknik

Finansieringsmekanismen för naturkapital – NCFF

(V.3.6 SWD)
Ansvariga generaldirektorat: Miljö/Klimatpolitik

a) Identifiering och grundläggande akt

Förordning (EU) Nr 670/2012, 1316/2013

Förordning (EU) nr 1316/2013

Förordning (EU) nr 1293/2013

b) Beskrivning

Riskdelningsinstrument för att stimulera kapitalmarknadsfinansiering av infrastrukturprojekt (transport, energi och bredband)

Riskdelningsinstrument för lån/garantier/projektobligationer i syfte att underlätta infrastrukturprojektens finansiering

Riskdelningsinstrument för att finansiera inkomstgenererande investeringar i naturkapital

c) Delaktiga finansinstitut

EIB

EIB

EIB

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

230 miljoner euro

230 miljoner euro

246,7 miljoner euro

Ingen uppgift

30 miljoner euro

11,7 miljoner euro

e) Resultat

Fem transaktioner har undertecknats (tre inom transport, en inom energi och en inom telekommunikationer) för 230 miljoner euro i finansiering

Ingen uppgift (har ännu inga investeringar)

Ingen uppgift (har ännu inga transaktioner)

f) Utvärdering av användningen av eventuella belopp som återbetalas till instrumentet

1,3 miljoner euro

Ingen uppgift

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

236,3 miljoner euro

Ingen uppgift

11,7 miljoner euro

h) Intäkter och återbetalningar

12,4 miljoner euro

Ingen uppgift

Ingen uppgift

i) Värde av kapitalinvesteringar

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

j) Värdeminskning/åberopade garantier

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

k) Hävstångseffekt

Uppnådd: 12,6

Mål: 6–15

Mål: 2–4

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Stöd till fem stödberättigade projekt med en kreditförstärkning på 335 miljoner euro, vilket motsvarar en investering på nästan 3 miljarder euro.

Riktad finansiering på 18 till 45 miljarder euro under förutsättning att hela det möjliga budgetanslaget på 2,4 miljarder euro ställs till instrumentets förfogande.

Riktad finansiering på 120 till 240 miljoner euro för att främja den biologiska mångfalden och anpassningen till

klimatförändringarna.



Initiativet för små och medelstora företag (V.3.7 SWD)

Ansvariga generaldirektorat: Ekonomi och finans, Forskning och innovation, Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, Regionalpolitik samt Jordbruk och landsbygdsutveckling

a) Identifiering och grundläggande akt

Förordningarna (EU) nr 1287/2013, 1291/2013 och 1303/2013

b) Beskrivning

Riskdelningsinstrument för att komplettera och utnyttja synergier mellan existerande nationella och europeiska stödprogram för små och medelstora företag, vilket genererar ytterligare utlåning till små och medelstora företag

c) Delaktiga finansinstitut

EIB, EIF

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

14,4 miljoner euro 6

12,5 miljoner euro

e) Resultat

Ännu ingen uppgift

f) Utvärdering av användningen av eventuella belopp som återbetalas till instrumentet

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

Ingen uppgift

h) Intäkter och återbetalningar

Ingen uppgift

i) Värde av kapitalinvesteringar

Ingen uppgift

j) Värdeminskning/åberopade garantier

Ingen uppgift

k) Hävstångseffekt

Mål: 7

Förväntad: 7

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Riktad finansiering på 5 723 miljoner euro ska skapas för alla spanska regioner.

D -Särskilda investeringsverktyg

Europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – FCP-FIS

(V.4.1 SWD)

Ansvariga generaldirektorat: Sysselsättning,
socialpolitik och inkludering samt Ekonomi och finans

Europeiska fonden 2020 – Marguerite (V.4.2 SWD)
Ansvarigt generaldirektorat: Transport och rörlighet

Europeiska fonden för energieffektivitet – EEEF (V.4.3 SWD)
Ansvarigt generaldirektorat: Energi

a) Identifiering och grundläggande akt

Beslut nr 283/2010/EU

Förordning (EG) nr 680/2007

Förordning (EU) nr 1233/2010

b) Beskrivning

Icke-registrerad förmögenhetsgemenskap för värdepapper och andra tillåtna tillgångar inriktad på att öka tillgången till mikrofinansiering

Alleuropeisk aktiefond för stöd till långsiktiga infrastrukturinvesteringar i EU inom sektorerna för transport, energi och förnybara energikällor

Specialiserad investeringsfond (SICAV) som investerar i energieffektivitet, projekt för förnybar energi och ren stadstrafik

c) Delaktiga finansinstitut

EIF (förvaltningsbolag)

EIB (medinvesterare)

Medinvesterare: Frankrike (CDC), Italien (CdP), Tyskland (KfW), Spanien (ICO), Polen (PKO) och EIB

EIB (förvaltande enhet, investerare), Deutsche Bank (förvaltare, investerare), CDP (investerare)

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

80 miljoner euro

74 miljoner euro

80 miljoner euro

43,7 miljoner euro

146,3 miljoner euro

113,2 miljoner euro

e) Resultat

42 avtal har ingåtts för 390,8 miljoner euro i förväntad finansiering till mer än 60 000 berättigade slutmottagare

710 miljoner euro i förväntad finansiering i form av eget kapital (i nivå med Marguerite-fonden) till 20-30 projekt.

265 miljoner euro i förväntad finansiering i form av eget kapital (i nivå med EEE-fonden) till 19 projekt.

f) Utvärdering av användningen av belopp som återbetalas till instrumentet

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

Ingen uppgift

Ingen uppgift

28,1 miljoner euro

h) Intäkter och återbetalningar

12,7 miljoner euro

31,3 miljoner euro

Ingen uppgift

Ingen uppgift

i) Värde av kapitalinvesteringar

Fondandelsvärde: 71 miljoner euro

Fondandelsvärde: 37,9 miljoner euro

Fondandelsvärde: 96,9 miljoner euro

j) Värdeminskning/åberopade garantier

Ingen uppgift

0

Ingen uppgift

k) Hävstångseffekt

Mål: 2,33

Förväntad: 5,2

Uppnådd: 2,33

Mål: 125

Uppnådd: 157

Uppnådd: 2,2

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Stöd till ny finansiering på 172,9 miljoner euro som når 24 841 slutmottagare med hjälp av 45 999 mikrolån,

stöd till 247 miljarder euro i investeringar,

14 länder berörs.

Stöd till ny finansiering på 295 miljoner euro i form av eget kapital, till tio projekt (tre inom TEN-T-transporter och sju i sektorn för förnybar energi),

stöd till 4,9 miljarder euro i investeringar,

8 länder berörs.

Stöd till ny finansiering på 120 miljoner euro i form av eget kapital till tio projekt, vilket motsvarar en investering på sammanlagt 219 miljoner euro.

E -Finansieringsinstrument i utvidgningsländerna

Garantiinstrumentet inom WB EDIF 7 – GF WB 1

(V.5.1 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

Garantiinstrumentet II inom WB EDIF 8 – GF WB 2

(V.5.2 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

Fonden för företagsexpansion – Enef 9

(V.5.3 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

a) Identifiering och grundläggande akt

Rådets förordning (EG) nr 1085/2006

Förordning (EG) nr 231/2014

Rådets förordning (EG) nr 1085/2006

b) Beskrivning

Garantiinstrument för att skapa förutsättningar för uppkomst och utveckling av innovativa små och medelstora företag med stor potential i västra Balkan

En direkt fortsättning av WB EDIF GF 1. Garantiinstrument för att skapa förutsättningar för uppkomst och utveckling av innovativa små och medelstora företag med stor potential i västra Balkan

Egetkapitalinstrument som finansierar utvecklings- och expansionskapital i etablerade små och medelstora företag i västra Balkan

c) Delaktiga finansinstitut

EIF

EIF

EIF (förvaltare),

EBRD, DEG, OeEB

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

21,9 miljoner euro

21,9 miljoner euro

17,5 miljoner euro

10 miljoner euro

11 miljoner euro

10,4 miljoner euro

e) Resultat

Sex avtal har ingåtts med banker för en förväntad finansiering på 117,9 miljoner euro till slutmottagarna

Förväntad finansiering: 17,5 miljoner euro (minst)

77 miljoner euro i förväntad finansiering i form av eget kapital (i nivå med Enef-fonden) till cirka 15 slutmottagare

f) Utvärdering av användningen av belopp som återbetalas till instrumentet

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

20,12 miljoner euro

10 miljoner euro

9,57 miljoner euro

h) Intäkter och återbetalningar

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

i) Värde av kapitalinvesteringar

Ingen uppgift

Ingen uppgift

320 600 euro

j) Värdeminskning/åberopade garantier

127 700 euro

Ingen uppgift

Ingen uppgift

k) Hävstångseffekt

Mål: 7

Uppnådd: 5,4

Mål: 4–5,2

Mål: 10

Uppnådd: 7

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

117,9 miljoner euro i förväntad finansiering till 247 slutmottagare.

Finns ännu inte att tillgå (tio åtgärder är på gång).

Stöd till 3 miljoner euro i ny finansiering till en stödmottagare.

Fonden för företagsinnovation – Enif 10

(V.5.4 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

Europeiska fonden för sydöstra Europa – Efse

(V.5.5 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

Fonden för grön tillväxt – GGF

(V.5.6 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

a) Identifiering och grundläggande akt

Rådets förordning (EG) nr 1085/2006

Rådets förordning (EG) nr 1085/2006

Rådets förordning (EG) nr 1085/2006

b) Beskrivning

Egetkapitalinstrument som finansierar nystartade innovativa små och medelstora företag i västra Balkan

Offentligt-privat partnerskap för att bistå utvecklingen av den privata sektorn i utvidgningsregionen genom att stödja små och medelstora företag

Innovativ fond som ska tillhandahålla finansiering till projekt för energieffektivitet och förnybar energi i sydöstra Europa och Turkiet

c) Delaktiga finansinstitut

EIF (förvaltare),

EBRD, KfW

EIF (förvaltare)

Andra investerare (t.ex. EBRD, KfW, EIB)

EIF (förvaltare)

Medinvesterare (t.ex. EIB, EBRD, KfW)

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

21,2 miljoner euro

21,2 miljoner euro

87,68 miljoner euro

87,68 miljoner euro

38,6 miljoner euro

38,6 miljoner euro

e) Resultat

50 miljoner euro i förväntad finansiering i form av eget kapital (i nivå med Enif)

En EU-andel på 113,5 miljoner euro anslagen till Efse-fonden

En EU-andel på 38,6 miljoner euro anslagen till GGF-fonden, med 367,7 miljoner euro i förväntad finansiering

f) Utvärdering av användningen av belopp som återbetalas till instrumentet

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

20,76 miljoner euro

Ingen uppgift

Ingen uppgift

h) Intäkter och återbetalningar

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

i) Värde av kapitalinvesteringar

Ingen uppgift

113,5 miljoner euro (på Efse-nivå)

39,3 miljoner euro (på GGF-nivå)

j) Värdeminskning/åberopade garantier

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

k) Hävstångseffekt

Förväntad: 2

Uppnådd: 43

Mål: 9,5

Förväntad: 8

Uppnådd: 7,5

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

50 miljoner euro i förväntad finansiering i form av eget kapital (i nivå med Enif-fonden).

Stöd till ny finansiering på 3,8 miljarder euro till 598 735 slutmottagare.

Efse har varit en internationell förebild för mikrofinansiering (se arbetsdokumentet)

Stöd till ny finansiering på 289 miljoner euro till 18 203 slutmottagare,

1 275 780 MWh i årliga energibesparingar,

330 741 ton/år i minskade koldioxidutsläpp.



Lån för återhämtningsstöd för små och medelstora företag för Turkiet – RSL

(V.5.7 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

a) Identifiering och grundläggande akt

Rådets förordning (EG) nr 1085/2006

b) Beskrivning

Samfinansieringsinstrument för att mildra krisens inverkan och stödja små och medelstora företag för att utveckla den turkiska ekonomin

c) Delaktiga finansinstitut

EIB (riskdelande partner)

Halkbank, Akbank

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

30 miljoner euro

30 miljoner euro

e) Resultat

265 slutmottagare har redan fått 299,6 miljoner euro i finansiering

f) Utvärdering av användningen av eventuella belopp som återbetalas till instrumentet

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

19,4 miljoner euro

h) Intäkter och återbetalningar

9,4 miljoner euro

i) Värde av kapitalinvesteringar

Ingen uppgift

j) Värdeminskning/åberopade garantier

Ingen uppgift

k) Hävstångseffekt

Mål: 10

Uppnådd: 10

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Stöd till ny finansiering på 299,6 miljoner euro till 265 berättigade slutmottagare i syfte att skapa mer än 4 000 nya arbetstillfällen.

F -Finansieringsinstrument i grannländerna och i länder som omfattas av instrumentet för utvecklingssamarbete

Investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken – Nif

(V.6.1 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

Investeringsinstrumentet för Centralasien – IFCA

(V.6.2 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Internationellt samarbete och utveckling

Investeringsinstrumentet för Asien – AIF

(V.6.2 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Internationellt samarbete och utveckling

a) Identifiering och grundläggande akt

Förordning (EG) nr 1638/2006

Förordning (EU) nr 232/2014

Förordning (EU) nr 236/2014

Förordning (EG) nr 1905/2006

Förordning (EU) nr 233/2014

Förordning (EU) nr 236/2014

Förordning (EG) nr 1905/2006

Förordning (EU) nr 233/2014

Förordning (EU) nr 236/2014

b) Beskrivning

Instrument som främjar investeringar med inriktning på energi, transport, miljö, små och medelstora företag och den socioekonomiska utvecklingen

Instrument som främjar investeringar och viktig infrastruktur med fokus på energi och miljö

Instrument som främjar investeringar och viktig infrastruktur med fokus på klimatförändringar och ”gröna” investeringar samt små och medelstora företag

c) Delaktiga finansinstitut

EIB, EBRD, CEB, NIB, AFD, KfW, AECID, SIMEST

EIB, EBRD, NIB, KfW, AFD, SIMEST, AECID

EIB, EBRD, NIB, KfW, AFD, SIMEST, AECID

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

1 454,1 miljoner euro

545,7 miljoner euro

145,6 miljoner euro

52,7 miljoner euro

142 miljoner euro

28,8 miljoner euro

e) Resultat

13,8 miljarder euro har godkänts för finansiering av 112 projekt

672 miljoner euro har godkänts (119 miljoner i EU-bidrag + 553 miljoner via europeiska finansinstitut) för finansiering av 20 projekt

1 525 miljoner euro har godkänts (89 miljoner i EU-bidrag + 1 436 miljoner via europeiska finansinstitut) för finansiering av 18 projekt

f) Utvärdering av användningen av belopp som återbetalas till instrumentet

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

SANAD: 1,0 miljoner euro

GGF: 2,1 miljoner euro

MIFA ”skuldfond”: 0 euro

Som för IFCA

h) Intäkter och återbetalningar

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

i) Värde av kapitalinvesteringar

15,3 miljoner euro

9,6 miljoner US-dollar

8,9 miljoner euro

Som för IFCA

j) Värdeminskning/åberopade garantier

Inget

Ingen uppgift

Ingen uppgift

k) Hävstångseffekt

Mål: 4–5

Förväntad (2008–14): 11,41

Förväntad (2015): 5,91

Mål: 4–5

Uppnådd: 6,96

Mål: 4–5

Uppnådd: 29,4

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Stöd till 28,8 miljarder euro i investeringar (totala projektkostnader),

sex länder berörs.

Stöd till 828 miljarder euro i investeringar,

fem länder berörs.

Stöd till 2,63 miljarder euro i investeringar,

nio länder berörs.



Investeringsinstrumentet för Latinamerika – LAIF

(V.6.3 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Internationellt samarbete och utveckling

Stöd till instrumentet för Femip 11

(V.6.4 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat:

Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

Geeref

(V.6.5 SWD)

Ansvarigt generaldirektorat: Internationellt samarbete och utveckling

a) Identifiering och grundläggande akt

Förordning (EG) nr 1905/2006

Förordning (EU) nr 233/2014

Förordning (EU) nr 236/2014

Förordning (EG) nr 1638/2006

Förordningarna (EG) nr 1905/2006, (EU) nr 233/2014 och 236/2014

b) Beskrivning

Instrument som syftar till att främja investeringar och infrastruktur i sektorer som transport, energi och miljö samt sociala sektorer i Latinamerika

Instrument som tillhandahåller kapital till den privata sektorn på villkor som annars inte är lokalt tillgängliga

Finansieringsverktyg som syftar till att främja energieffektivitet och förnybar energi genom regionala riskkapitalfonder

c) Delaktiga finansinstitut

EIB, AFD, AECID, KfW och SIMEST

EIB

EIF (förvaltare)

EIB

d) Sammanlagda åtaganden och betalningar från budgeten

252,8 miljoner euro

114,3 miljoner euro

”Fönster” för klimatförändringar:

17,3 miljoner euro

15,8 miljoner euro

224 miljoner euro

224 miljoner euro

81,1 miljoner euro

79,5 miljoner euro

e) Resultat

3 502 miljoner euro har godkänts (232 miljoner i EU-bidrag + 3 270 miljoner via europeiska finansinstitut) för finansiering av 28 projekt

33 miljoner euro har anslagits till 20 åtgärder för tekniskt bistånd

180,3 miljoner euro i finansiering har anslagits till 28 åtgärder avseende riskkapital;

samfinansiering från EIB på 2,3 miljarder euro

222 miljoner euro i förväntad finansiering till stödberättigade projekt

 

f) Utvärdering av användningen av belopp som återbetalas till instrumentet

Ingen uppgift

Ingen uppgift

Ingen uppgift

g) Saldo på förvaltningskontot

Ingen uppgift

62,4 miljoner euro

1,6 miljoner euro

h) Intäkter och återbetalningar

Ingen uppgift

9,8 miljoner euro

Ingen uppgift

i) Värde av kapitalinvesteringar

Ingen uppgift

8,0 miljoner euro

Riskkapitalfonder: 69,2 miljoner euro

73,9 miljoner euro

j) Värdeminskning/åberopade garantier

Ingen uppgift

7,9 miljoner euro

Inget

k) Hävstångseffekt

Mål: 4–5

Uppnådd: 29,6

Förväntad (2007–14): 6,0

Förväntad (2014): 26,8

Mål: 2,7

Uppnådd: 2,7

l) Bidrag till förverkligande av politiska mål

Stöd till 6,9 miljarder euro i investeringar,

tio länder berörs.

Stöd till nästan 4,4 miljarder euro i investeringar,

sex länder berörs.

Stöd till 143 miljoner euro i ny finansiering för tio regionala privata aktie- eller bolagsfonder,

stöd till cirka 1 miljard euro i investeringar (totala projektkostnader) för 33 projekt.

(1)

     Gällande budgetförordning och dess tillämpningsföreskrifter kräver en enhetlig metod för rapportering om hävstångseffekten. Eftersom de bestämmelser som gäller för finansieringsinstrumenten trädde i kraft i januari 2014 kommer metoden endast att tillämpas för finansieringsinstrumenten för 2014–2020.

(2)

Observera att siffran som anges omfattar finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF).

(3)

Uppgifterna inbegriper Efsi, för mer information se arbetsdokumentet.

(4)

Uppgifterna inbegriper Efsi, för mer information se arbetsdokumentet.

(5)

Observera att siffran som anges omfattar riskdelningsinstrumentet (RSI).

(6)

Siffror endast för Horisont 2020, Eruf-bidrag ingår ej (se arbetsdokumentet för mer information).

(7)

     Instrumentet för företagsutveckling och innovation i västra Balkan – WB EDIF.

(8)

     Instrumentet för företagsutveckling och innovation i västra Balkan – WB EDIF.

(9)

     inom WB EDIF.

(10)

     inom WB EDIF.

(11)

     Investering och partnerskap för Europa–Medelhavsområdet.