EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.6.2016

COM(2016) 361 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Förverkliga den inre marknaden för sysselsättning, tillväxt och investeringar

1.Upprätthålla den ekonomiska återhämtningen

Att stärka EU:s ekonomi och stimulera investeringarna för att skapa jobb och tillväxt är fortfarande högsta prioritet för kommissionen. Enligt vårprognosen 1 fortsätter tillväxten i EU trots ett mindre gynnsamt läge internationellt. Sysselsättningen ökar, även om det sker i långsam takt, och det sammanlagda offentliga underskottet fortsätter att minska. Förutsättningarna för en gynnsam investeringsutveckling har förbättrats ytterligare. Detta är positiva tecken, men det krävs ytterligare insatser för att på bästa sätt utnyttja den ”goda cirkeln” med strukturella reformer, en ansvarsfull finanspolitik och investeringar.

Innovation stärker konkurrenskraften, produktiviteten och jobbskapandet och ger därigenom nödvändigt bränsle till tillväxtmotorn i EU. För att innovation ska ske måste företagen och entreprenörerna ha både incitament och möjlighet att investera. De behöver rätt kompetens och en förväntning om att företaget kommer att kunna växa och sälja sina produkter och tjänster på en stor marknad utan att ställas inför olika regler i varje medlemsland. Vi måste därför hålla ett starkt fokus på att vidareutveckla den inre marknaden för att stödja hållbar sysselsättning och tillväxt och göra EU till den mest konkurrenskraftiga och mest lockande platsen för investeringar.

Detta kräver bättre samverkan mellan EU och medlemsländerna, och även regionerna, i syfte att få bort hinder för investeringar och genomföra strukturella reformer. I de landsspecifika rekommendationerna fastställdes för två veckor sedan de mest brådskande prioriteringarna för de insatser som görs på nationell nivå för att hålla kursen för reformerna. Vissa hinder har också ett starkt gränsöverskridande inslag och kräver insatser på EU-nivå. Som uppföljning till Europeiska rådets slutsatser den 17–18 mars 2016 granskas i detta meddelande genomförandet av agendan för den inre marknaden, och här anges även de områden där det krävs snabba strategiska beslut för att stärka och påskynda nödvändiga reformer.

Genom investeringsplanen för Europa infördes samlade insatser för att stimulera finansiering för investeringar, få bort hinder, stärka innovation och fördjupa den inre marknaden. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) förändrar nu EU:s sätt att stödja investeringar i grunden. Större medel går nu till innovations- och infrastrukturprojekt samt till lokala projekt hos mindre företag som står för den största andelen nya jobb. De första resultaten av Efsi:s verksamhet är lovande. Totalt har Efsi hittills genererat investeringar på över 100 miljarder euro. Fler än 140 000 små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag förväntas kunna dra nytta av ökad tillgång till finansiering från Europeiska investeringsfonden. Projekt i 26 medlemsländer får redan stöd, och de kommer att bli fler 2 . För att bygga vidare på detta avser kommissionen att utvidga Efsi till perioden efter 2018, i enlighet med vad som sägs i meddelandet Europa investerar igen – Utvärdering av investeringsplanen för Europa 3 , för att fortsätta stödja projekt för sysselsättning och tillväxt som inte hade kunnat genomföras utan Efsi.

2.En inre marknad för sysselsättning och tillväxt

Finansiella instrument är viktiga för att säkerställa en effektiv användning av knappa resurser, men det är inte tillräckligt. De måste kompletteras med strukturell förändring för att främja innovation och tillväxt. Den inre marknaden erbjuder en stor marknad och gör det lättare för nya, ofta innovativa, företag att ta sig in på marknaden. Samtidigt får konsumenterna tillgång till ett bredare utbud av varor och tjänster till lägre priser. Innovation och konkurrenskraftiga produkt- och tjänstermarknader innebär också ständig förändring och ständiga övergångar från gammalt till nytt när det gäller produkter och tjänster, teknik samt affärsmodeller och processer.

För att möjliggöra innovation och underlätta sådana övergångar måste vi investera i EU:s största tillgång – människor. Betydande insatser krävs för att utveckla och anpassa människors kompetens. Detta är nödvändigt för välstånd och tillväxt. Detta kommer att vara avgörande för EU:s förmåga att driva innovation i den digitala eran. En välutbildad arbetskraft med förmåga att anpassa sig snabbt i en föränderlig innovationsvärld kan leda till ökad produktivitet, vilket i sin tur möjliggör högre löner.

Vi måste också sörja för ett mer gynnsamt och förutsägbart företagsklimat så att företagens administration blir mindre betungande och företagen och samhället kan ta till vara de möjligheter som innovation, digital teknik och nya affärsmodeller ger.

Många av kommissionens främsta prioriteringar driver på utvecklingen i riktning mot dessa mål.

Europeiska energiunionen, kommissionens strategi Handel för alla och paketet för cirkulär ekonomi syftar alla till att skapa nya möjligheter på hemmamarknaden och på internationella marknader samt till att främja en hållbar ekonomisk tillväxt i olika sektorer i ekonomin.

Den kommande nya kompetensagendan för Europa syftar till att förbättra kompetensuppbyggnadens kvalitet och relevans, göra kompetens och kvalifikationer mer synliga och jämförbara i syfte att underlätta rörlighet och förbättra kunskapen och informationen om kompetensbehoven för att underlätta bättre yrkesval.

Agendan för bättre lagstiftning syftar också till att åstadkomma bättre politiska åtgärder som avspeglar människors faktiska prioriteringar genom ett starkt fokus på öppenhet och insyn och evidensbaserat beslutsfattande.

Strategin för den inre marknaden, strategin för den digitala inre marknaden och handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion är centrala i den europeiska reformagendan. Syftet är att minska hindren, även nya hinder i den digitala ekonomin, och att få bort onödig splittring. Dessa initiativ kompletterar varandra och är tänkta att vara ömsesidigt förstärkande. De har fått ett mycket positivt mottagande av Europaparlamentet, rådet och medlemsländerna. Detta starka stöd ger en unik möjlighet och är en förutsättning för ett kvalitativt steg i riktning mot ett starkare och mer konkurrenskraftigt EU.

3.Förverkliga agendan för den inre marknaden 

Olika strategier som stöds av relevanta aktörer har nu införts, och fokus har flyttats till att förverkliga planerna. Insatser pågår på alla områden och en rad initiativ har redan föreslagits.

Kommissionen följer sina principer för bättre lagstiftning i genomförandet av programmet. Innan beslut fattas om ett initiativ söker kommissionen aktivt kontakt med berörda aktörer, inbegripet allmänheten, näringslivet och arbetsmarknadens parter, analyserar hur väl gällande lagstiftning fungerat och gör en grundlig analys av vilka konsekvenser initiativet kan få. Gällande regler förenklas om möjligt för att underlätta efterlevnad och minska regleringsbördan så mycket som möjligt. För att se till att allmänheten och företagen fullt ut kan dra nytta av fördelarna med den inre marknaden fortsätter kommissionen också att stödja medlemsländerna för att förbättra deras kapacitet för kontroll av efterlevnaden.

Arbetet är dock inte avslutat i och med att kommissionen lägger fram sina förslag. Framgång beror sist och slutligen på en snabb och beslutsam uppföljning från medlagstiftarnas sida och på kompletterande åtgärder som vidtas på nationell nivå, även i fråga om införlivande, genomförande, kontroll av efterlevnaden och övervakning. Europeiska rådets möte i juni ger ett bra tillfälle att bedöma de framsteg som gjorts, bekräfta åtagandet att fullborda den inre marknaden och vidta de åtgärder som behövs för att strategin för den inre marknaden, strategin för den digitala inre marknaden och handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion ska fungera bra.

Agendan för genomförandet av den inre marknaden bör: betona vikten av en fördjupad och mer rättvis inre marknad för att skapa sysselsättning, tillväxt och ett gynnsamt investeringsklimat, ge starkt stöd till kommissionens genomgripande reformförslag för att se till att den inre marknaden gör det möjligt för företagen och samhället i stort att tillvarata de möjligheter som innovation, digital teknik och nya affärsmodeller ger, och mana till ett snabbt och ambitiöst genomförande av strategin för den inre marknaden, strategin för den digitala inre marknaden och handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion, genom ett nära samarbete mellan EU-institutionerna och medlemsländerna på nationell, regional och lokal nivå, så att alla initiativ inom strategierna finns på plats och fungerar senast i slutet av kommissionens mandatperiod.

3.1.    Stödja investeringar i ekonomin som helhet 

Kapitalmarknadsunionen syftar till att bättre styra sparandet till investeringar. Här föreslås ett åtgärdsprogram för att öka flödet av privat kapital till företagen och investeringar i infrastruktur. Nu när de nya reglerna för bankverksamhet, marknader och försäkringssektorn har gjort det europeiska finansiella systemet säkrare kommer kapitalmarknadsunionen att stärka EU:s ”finansieringstrappa” för växande företag som behöver större valmöjligheter när det gäller att finansiera deras tillväxt. Genom att göra investeringar mer lockande och skapa nya finansieringsvägar kommer kapitalmarknadsunionen att underlätta tillgång till finansiering, minska kostnaderna och undanröja hindren för investeringsflöden över gränserna. Kommissionen har redan tagit en rad initiativ och börjat arbeta med mer långsiktiga frågor. För att skapa förtroende och driva arbetet framåt bör Europaparlamentet och rådet snabbt behandla de framlagda förslagen så att fördelarna med dem kan nå ut till den reala ekonomin.

Det gäller särskilt värdepapperiseringpaketet, som fastställer kriterier för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering och lägger grunden för utvecklingen av en sund europeisk marknad för värdepapperisering. Förseningar i lagstiftningsprocessen bör undvikas eftersom dessa åtgärder kommer att locka många fler investerare av olika slag och frigöra bankernas balansräkningar för ny utlåning. Med en – trygg – återgång till nivån före krisen skulle värdepapperiseringsmarknaden kunna tillhandahålla ytterligare 100 miljarder euro i kredit till ekonomin. Kapitalkraven för banker och försäkringsbolag som investerar i standardiserad värdepapperisering kommer att sänkas för att avspegla de lägre riskerna. Sammantaget kommer paketet att stärka den finansiella stabiliteten genom att de skyddsmekanismer som infördes efter krisen bibehålls och genom att man främjar enkelhet, transparens och en bredare investerarbas.

Medlagstiftarna bör också snabbt enas om kommissionens förslag för ett enklare och snabbare prospektsystem med lägre kostnader, vilket kommer att underlätta särskilt för företag som vill anskaffa kapital. För att frigöra finansiering för mindre företag kommer ett nytt ramverk för mindre emittenter att skapas.

Införandet av nya tillsynsregler för försäkringsbolag (Solvency II) bör bidra till att stödja investeringar i infrastruktur genom en betydande minskning av kapitalkraven. Dessa förändringar har redan trätt i kraft. I arbetet med att förbereda översynen av kapitalkravsförordningen senare i år kommer kommissionen att undersöka möjligheten att minska riskviktningen för intrastrukturprojekt för bankerna på liknande sätt.

Banklån är fortfarande det vanligaste sättet att anskaffa rörelsekapital för mikroföretag och mindre företag. I samband med översynen av kapitalkravsförordningen vill kommissionen också värna om bankernas kapacitet att emittera lån till små och medelstora företag genom att bibehålla och eventuellt utvidga den gynnsamma kapitalbehandlingen när det gäller lån till små och medelstora företag.

Som framgår av den första lägesrapporten 4 måste även andra insatser i handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen följas upp, inledningsvis med ett starkt fokus på riskkapital. Kommissionen kommer inom kort att lägga fram ett förslag om ändring av EU-lagstiftningen om riskkapital för att bygga upp skala, mångfald och utbud i syfte att öka marknadspenetrationen och göra det möjligt för fler företag att dra nytta av denna alternativa finansieringskälla. Parallellt med detta kommer kommissionen att föreslå att man inrättar en fondandelsfond för riskkapital som ska kombinera offentlig finansiering och privat kapital för att skapa skalfördelar och stimulans för att stödja de mest lovande nya företagen.

Som en del av agendan för att hjälpa företagen – särskilt små och medelstora företag –att expandera och växa i EU har kommissionen nyligen inlett ett offentligt samråd för att förbereda ett nytt lagstiftningsinitiativ om företagsomstruktureringar och insolvens. Detta initiativ kommer att skapa rättslig säkerhet för investerare över gränserna, avlägsna hinder för det fria flödet av kapital och stödja företagens återhämtning när de står inför finansiella svårigheter. Det kommer att leda till bättre skuldsaneringsregler, vilket gynnar både kreditgivare som vill se snabbare återvinning av tillgångar och företag som förtjänar en andra chans.

Investeringsfonder spelar en allt större roll när det gäller att se till att privat och institutionellt sparande används på ett produktivt sätt. Tillgångar som förvaltas av den europeiska fondbranschen fördubblades till 10 000 miljarder euro mellan slutet av 2003 och slutet av 2013. Kommissionen har nyss inlett ett brett samråd om hur effektiviteten och konkurrensen kan förbättras på marknaderna för dessa viktiga investeringsverktyg och hur kostnaderna kan pressas ned för både företagen och investerarna.

En europeisk marknad för frivilliga privata pensionsprodukter kan leda till lägre kostnader för konsumenterna på grund av skalekonomier och kan hjälpa dem att bygga upp tillräckliga pensionsinkomster, och kan dessutom leda till ökade investeringar i EU:s ekonomi genom att mobilisera extra kapital för långsiktiga investeringsmöjligheter. Kommissionen kommer att inleda ett offentligt samråd för att analysera de erfarenheter som gjorts i de olika EU-länderna i syfte att identifiera vilka förutsättningar som krävs för att dessa marknader ska växa.

Parallellt med skapandet av en kapitalmarknadsunion arbetar kommissionen också för att förbättra det nuvarande regelverket för finansiella tjänster. Under finanskrisen behövde många nya regler införas snabbt för att säkerställa den finansiella stabiliteten. Sammantaget anses regelverket vara ändamålsenligt, men skyndsamheten kan ha lett till överlappning, brister och inkonsekventa eller oproportionerligt betungande regler. Kommissionen slutför nu sin analys av nära 300 svar på dess insamling av dokumentation om de samlade effekterna av EU:s lagstiftning om finansiella tjänster, och dessa kommer att beaktas vid kommande översyner av finanslagstiftningen.

Agendan för genomförandet av den inre marknaden bör: betona vikten av att nå en överenskommelse om värdepapperiseringspaketet och snabba framsteg i fråga om förslaget om prospektsystem så att företagen snabbt kan börja dra nytta av de nya reglerna, stödja arbetsflödena i den nya kapitalmarknadsunionen, t.ex. riskkapital, privata pensioner, skuldsanering och insolvens, och mobilisera insatser av medlemsländerna för att motverka sådana hinder för den inre marknaden som beror på nationella lagar och skatteregler som avskräcker från eller motverkar investeringar över gränserna.

3.2.    Stimulera nya affärsmöjligheter

En stark och högpresterande industri är en väsentlig del av EU:s ekonomi. Industrin står inför nya möjligheter och utmaningar, särskilt när det gäller den digitala omvandlingen 5 , avgörande framsteg i fråga om sammankoppling och robusta, samordnade EU-regler för IT-säkerhet.

Det är företagens sak att leda vägen när det gäller att anpassa sig till marknadsförhållandena, men kommissionens paket för digitalisering av den europeiska industrin och digitala offentliga tjänster kommer att bidra till att omvandla Europas traditionella ekonomiska styrkor till konkurrenskraftiga digitala företag. Här ingår insatser för att stödja och sammanlänka nationella initiativ för digitalisering av industrin och tillhandahålla flera och bättre digitala innovationsnav för att underlätta företagens, särskilt de små och medelstora företagens, övergång till dataekonomin. I paketet ingår även det europeiska initiativet för datormoln som syftar till att bygga upp en datormoln- och datainfrastruktur av världsklass som kommer att ge forskare och ingenjörer i EU tillgång till omfattande datorkraft och datahanteringskapacitet.

Med tanke på standardernas viktiga roll när det gäller att främja innovation, inbegripet digital innovation, och få bort handelshinder avser kommissionen att modernisera, prioritera och öka genomströmningen i det europeiska standardiseringssystemet. I detta syfte har kommissionen fört samman europeiska standardiseringsorgan inom ramen för sitt gemensamma initiativ för standardisering, som åtföljs av vägledning om tjänstestandarder för att utvidga standardisationexpertisen även till tjänsteområdet. En effektiv strategi för IKT-standardisering bör leda till snabbare gemensamma regler för att säkerställa driftskompatibilitet för den nya digitala tekniken.

Stordata och ”sakernas internet” är katalysatorer för ekonomisk tillväxt, innovation och digitalisering i alla sektorer i ekonomin, särskilt för små och medelstora företag och nyetablerade företag. För att möjliggöra ett fullt utnyttjande av den digitala teknikens och datateknikens möjligheter vill kommissionen genom initiativet för fritt flöde av uppgifter, som ska antas senare i år, minska de tekniska och juridiska hindren för dataflödet av andra skäl än skydd av personuppgifter inom EU och omotiverade begränsningar när det gäller lokalisering av data för lagring eller behandling. Man vill också hitta lösningar på nya frågor som rör ansvarsskyldighet, äganderätt, driftskompatibilitet och dataanvändning när det gäller uppgifter som skickas mellan företag, från företag till konsument eller mellan maskiner och maskingenererade uppgifter. Kommissionen vill också bidra till att uppnå högsta möjliga standarder när det gäller IT-säkerhet och kommer därför inom kort att lägga fram åtgärder för att stärka beredskapen och insatserna vid IT-incidenter och stärka den industriella kapaciteten i fråga om IT-säkerhet.

EU:s framtida digitala samhälle kräver utbredd, ekonomiskt överkomlig och säker konnektivitetsinfrastruktur med hög prestanda. Med ett snabbt antagande kommer kommissionens lagförslag om snabbt frigörande av spektrum för användning av mobila tjänster att ge EU stora möjligheter att ta ledningen när det gäller femte generationens (5G) trådlösa teknik. Mer generellt syftar den kommande reformen av EU:s telekonregler till att införa en mer enhetlig strategi när det gäller spektrumförvaltning, motverka splittrade regler, skapa rättvisa konkurrensvillkor för marknadsaktörerna och samtidigt skydda konsumenternas legitima intressen.

Framväxten av nya affärsmodeller baserade på onlineplattformar skapar enorma möjligheter när det gäller tillväxt, innovation och utbudet för konsumenterna. Samtidigt ställs både myndigheterna och företagen inför nya utmaningar. Med meddelandet om delningsekonomin stöder kommissionen en väl avvägd utveckling av nya affärsmodeller genom att ge vägledning om tillämpningen av EU-reglerna och utfärda rekommendationer till myndigheterna och marknadsaktörerna. I meddelandet om onlineplattformar beskrivs kommissionens strategi när det gäller att stödja utvecklingen av onlineplattformar i EU, samtidigt som man konstaterar att det finns vissa utmaningar när det gäller regleringen. Dessa meddelanden visar hur EU kan dra nytta av innovativa digitala möjligheter utan att det underminerar unionens grundläggande värderingar.

Internet och annan digital teknik har revolutionerat produktionen och distributionen av kreativt innehåll som böcker och filmer. Detta har i grunden förändrat hur konsumenterna får tillgång till och konsumerar sådant innehåll. EU:s upphovsrättsregler behöver anpassas för att alla marknadsaktörer och allmänheten ska kunna dra nytta av möjligheterna med denna nya miljö. Som framgår av meddelandet Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten är huvudsyftet med förslagen om upphovsrätt att säkerställa bredare tillgång till kreativt innehåll, att anpassa reglerna om undantag från upphovsrätten till nya användningsområden på nätet och att stödja en välfungerade och rättvis upphovsrättsmarknad. Kommissionen ser också över reglerna om kontroll av efterlevnad av immaterialrätten (Ipred-direktivet), med fokus på intrång i kommersiell skala (enligt den så kallade ”följ pengarna”-strategin) och tillämpningen av dessa regler över gränserna.

Vi måste göra det möjlighet för företagen att innovera och konkurrera i den digitala världen och främja EU:s kreativitet och kulturella mångfald, och samtidigt skydda konsumenterna och samhället i stort, inbegripet de mest utsatta grupperna, från skadligt och illegalt innehåll. Därför har kommissionen föreslagit en översyn av direktivet om audiovisuella medier och tjänster.

Agendan för genomförandet av den inre marknaden bör: uppmana medlagstiftarna att snabbt enas om det förslag om upphovsrättsportabilitet som lades fram i december 2015 och förslaget om snabbt frigörande av spektrum för användning av mobila tjänster (UHF-frekvensbandet) i unionen, snabbt föra vidare förslaget om audiovisuella medier och det kommande förslaget om upphovsrätt, eventuella uppföljningsåtgärder till översynen av Ipred-direktivet och förslaget om reform av telekomreglerna, och främja ett starkt partnerskap mellan medlemsländerna och EU för att stödja digitalisering av industrin i EU och en väl avvägd utveckling av delningsekonomin och onlineplattformar.

3.3    Göra livet lättare för konsumenter, företag och offentliga förvaltningar

Det krävs kombinerade insatser av EU och medlemsländerna för att motverka regleringshinder och administrativa hinder, även på skatteområdet. Låga investeringar och hindren på tjänste- och finansmarknaderna hämmar tillväxt och innovation. Det gör också att utbudet blir mindre och priserna högre för konsumenterna. Ökad rättslig säkerhet och smidigare regler kommer att leda till lägre efterlevnadskostnader, öka handeln över gränserna och främja nya investeringar.

EU arbetar nu för att få bort hindren inom viktiga tjänstesektorer för att stärka tjänstemarknadernas konkurrenskraft i EU. Ett offentligt samråd som inleds i maj kommer att ge återkoppling för att se till att förslaget om ett tjänstepass minskar betungande administration för tjänsteleverantörer som vill expandera över gränserna. Samrådet omfattar även åtgärder som syftar till att motverka särskilda regleringshinder för företagstjänster och byggnadstjänster som kan hindra handel och investeringar över gränserna i EU.

Kommissionen kommer inom kort att publicera en sammanfattning av över 400 samrådssvar om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner. Svaren visar att konsumenterna tycker att det är för komplicerat att anlita finansiella tjänster i ett annat EU-land. Avgifterna för betalkort och försäkringsprodukter varierar kraftigt. I vissa fall gör bristen på konkurrens att konsumenterna inte kan göra det bästa valet. Kommissionen kommer att analysera svaren ytterligare och planerar uppföljningsåtgärder efter sommaren 2016. I bedömningen kommer man att undersöka om icke-professionella investerare kan få tillgång till lämpliga produkter på kostnadseffektiva och rättvisa villkor, och ta reda på om potentialen hos nya möjligheter via nätbaserade tjänster och annan teknik utnyttjas på bästa sätt när det gäller att göra finansiella tjänster mer effektiva (finanstekniska tjänster).

Internet har radikalt förändrat våra samhällen och våra individuella liv, samtidigt som det har påverkat integrationen starkt för alla sektorer i ekonomin. Den nya allmänna dataskyddsförordningen förstärker de grundläggande rättigheterna och underlättar handel på den digitala inre marknaden, och kommissionen kommer nu att fortsätta att arbeta tillsammans med medlemsstaterna, särskilt tillsynsmyndigheterna, näringslivet och andra relevanta aktörer för att se till att den genomförs fullt ut och på ett konsekvent sätt. Med förslaget om roamingavgifter i grossistledet kommer kommissionen snart att lägga den sista byggstenen för att uppfylla sitt löfte att avskaffa roamingavgifterna i EU senast i juni 2017. Kombinationen inga roamingavgifter, portabilitet för upphovsrättsskyddat innehåll och ett förbud mot omotiverad geoblockering kommer att innebära direkta fördelar för miljoner konsumenter på den digitala inre marknaden. Den europeiska e-handelsmarknaden har dock ännu inte nått sin fulla potential och ett antal hinder för ett gränslöst digitalt EU finns fortfarande kvar.

I sitt e-handelspaket från maj har kommissionen därför tagit ett helhetsgrepp för att få bort hindren för onlineverksamhet över gränserna i EU. Här ingår ett förbud mot omotiverad geoblockering och andra former av diskriminering på grund av nationalitet eller bosättning, åtgärder för att förbättra tillsynen och minska kostnaderna för paketleverans över gränserna, ett effektivt konsumentskydd över gränserna samt uppdaterad vägledning för tillämpning av direktivet om otillbörliga affärsmetoder i syfte att stärka kontrollen av efterlevnaden. Tillsammans med förslagen för att harmonisera reglerna för digitala avtal som antogs i december 2015 och de kommande förslagen för förenkling av momsen 6 kommer dessa åtgärder att ge konsumenterna bättre och billigare tillgång till varor och tjänster på nätet i hela EU.

Man ägnar också större uppmärksamhet åt att utforma ett enkelt, modernt och bedrägerisäkert momssystem. Momsen genererade nära 1 biljon euro i inkomster under 2014, vilket motsvarar 7 % av EU:s BNP. Nästan alla företag måste ha momsredovisning, och de flesta anser att arbetet med detta är alltför betungande och att reglerna är alltför splittrade. Uppföljningsinitiativen till den handlingsplan för mervärdesskatt 7 som antogs i april kommer att leda till att de administrativa hindren försvinner och regleringskostnaderna minskar inom den inre marknaden. Detta kommer att skapa rätt förutsättningar för tillväxt och gynna handeln, eftersom e-handeln över gränserna förenklas drastiskt och byråkratin minskar för små och medelstora företag. Detta kommer att gynna inte bara konsumenter och företag, utan även de nationella statskassorna.

Genom ett snabbare genomförande av e-upphandling och andra åtgärder kommer handlingsplanen för e-förvaltning att skapa mer effektiv samverkan mellan staten och näringslivet. Handlingsplanen kommer också att innehålla åtgärder för att stimulera efterfrågan på innovativa digitala produkter och tjänster. Genom att öppna upp tillgången till information från den offentliga sektorn kommer förvaltningarna också att underlätta skapandet av nya affärsmöjligheter. Genom den gemensamma digitala ingången skapas en enda kontaktpunkt på nätet för allmänheten och för företagen, där de kan få tillgång till information som rör den inre marknaden, hjälp, rådgivning och problemlösningstjänster samt till nationella och EU-omfattande förfaranden som krävs för verksamhet i EU.

Agendan för genomförandet av den inre marknaden bör: främja största möjliga deltagande i de pågående offentliga samråden om bland annat tjänstepasset och den gemensamma digitala ingången samt uppmana till en ambitiös uppföljning, syfta till att snabbt få till stånd en överenskommelse mellan medlagstiftarna om kommissionens e-handelsförslag, även när det gäller digitala avtal, och de kommande förslagen om roamingavgifter i grossistledet samt stödja genomförandet av handlingsplanen för e-förvaltning, och stödja upprättandet av ett enkelt, modernt och bedrägerisäkert momssystem i EU för att bekämpa bedrägerier, få bort betungande administration, förbättra handeln över gränserna och se till att konsumenternas och företagens förväntningar uppfylls.

3.4    Kontroll av efterlevnaden och genomförandet i praktiken

Smart och effektiv kontroll av efterlevnaden är nödvändig för att man ska kunna dra nytta av fördelarna med den inre marknaden. Om reglerna inte följs, innebär det att konkurrensen snedvrids, innovationen hämmas och konsumenternas och företagens förtroende undergrävs.

För att komma till rätta med detta måste aspekter som rör kontroll av efterlevnaden integreras i utformningen av politiken redan från början, även genom bättre insamling av relevant marknadsinformation och ett starkare partnerskap med medlemsländerna. När EU-lagstiftningen införlivas bör man också tänka på att bestämmelser som går utöver vad som egentligen är nödvändigt för att genomföra sådan lagstiftning kan skapa nya hinder och splittrade regler på nationell nivå.

Kommissionen kommer att starkt prioritera åtgärder för att se till att alla EU-regler följs. Man kommer att förbättra kontrollen av efterlevnaden och stärka partnerskapet med medlemsländerna. Som en del av strategin vill kommissionen också förstärka de problemlösningsverktyg som redan finns.

Översynen av förordningen om konsumentskyddssamarbete, som antogs som en del av e-handelspaketet, kommer att förbättra medlemsländernas förmåga att motverka överträdelser av konsumenträtten, särskilt i internetmiljön där det är viktigt att kunna samarbeta över gränserna. Samtidigt skapas en enda kontaktpunkt för tillämpningen av konsumentbestämmelser för näringsidkare som handlar över gränserna.

Det kommande förslaget om ett nytt informationsverktyg för den inre marknaden kommer att göra det möjligt för kommissionen att samla in information direkt från utvalda marknadsaktörer både när man kontrollerar att lagstiftningen om den inre marknaden efterlevs och när ny lagstiftning utarbetas. Medlemsländernas stöd behövs för att se till att ett välriktat och effektivt instrument införs.

Under hösten kommer kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsinitiativ för att förbättra hur anmälningsförfarandet fungerar i fråga om tjänster. Detta initiativ kommer att ytterligare öka öppenheten om nya regler som medlemsländerna planerar att införa när det gäller tjänster och det kommer att ge kommissionen och andra medlemsländer bättre möjligheter att agera innan sådana nationella regler antas om de skulle skapa oproportionerliga hinder för den inre marknaden för tjänster. Kommissionen analyserar nu resultaten av det offentliga samrådet och utarbetar ett förslag som ska läggas fram i höst.

Med översynen av förordningen om ömsesidigt erkännande under 2017 vill kommissionen göra det enklare för företagen att visa att deras produkter säljs lagligt i ett medlemsland och på så sätt göra det lättare för företagen att saluföra sina produkter över gränserna. Därigenom kan man undvika kostnadsökningar för näringsidkare och förlorade affärsmöjligheter på grund av att produkterna måste anpassas till olika nationella bestämmelser eller genomgår ytterligare provning innan de får saluföras i andra medlemsländer.

Samtidigt kommer ett omfattande åtgärdspaket att läggas fram för att angripa problemet med allt fler illegala produkter och produkter som inte uppfyller de grundläggande produktsäkerhetskraven. Kommissionen förbereder offentliga samråd och har påbörjat en omfattande utvärdering av det nuvarande regelverket. I detta sammanhang vill kommissionen närmare granska en rad uppmärksammade produktmarknadsärenden som visat på svagheter i vår allmänna struktur för övervakning på den inre marknaden som går utöver deras relevans för den berörda sektorn.

Agendan för genomförandet av den inre marknaden bör: erinra om att EU-reglerna måste genomföras och följas och efterlevnaden kontrolleras ordentligt för att allmänheten, konsumenterna och företagen ska kunna dra nytta av fördelarna med den inre marknaden, stärka partnerskapet med medlemsländerna för att säkerställa smart, välriktad och effektiv kontroll av efterlevnaden, uppmana medlagstiftarna att snabbt granska de nya förslagen som rör kontroll av efterlevnaden av reglerna om den inre marknaden, särskilt ändringarna i anmälningsförfarandet för tjänster, förbättringarna i hur den inre marknaden för varor fungerar samt det nya informationsverktyget för den inre marknaden.

4.Slutsatser

När nu kommissionen lägger fram förslag om att utvidga Europeiska fonden för strategiska investeringar till efter 2018 behövs framsteg i fråga om andra aspekter av investeringsplanen för Europa och intensifierade strukturreformer. Det behövs en gemensam insats av medlemsländerna och EU för att skapa ett företagsklimat som främjar innovation och investera i människor och deras livslånga kompetensutveckling. Med strategin för den inre marknaden, handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion och strategin för den digitala inre marknaden har kommissionen lagt fram ett omfattande och ömsesidigt förstärkande program för att skapa nya jobb, öka investeringarna i tillväxt och stärka EU:s konkurrenskraft.

Fokus måste nu övergå till att förverkliga fördelarna med dessa strategier för att gynna konsumenterna, företagen och samhället som helhet. En rad olika initiativ har redan antagits av kommissionen. Det behövs stöd även från rådet och Europaparlamentet och medlemsländerna för se till att dessa förslag får genomslag ”på fältet” så snart som möjligt. På andra områden har förberedelserna kommit långt. I linje med principerna om bättre lagstiftning kommer offentliga samråd, utvärderingar och konsekvensbedömningar att visa vilken inriktning åtgärderna bör få och hur vi på ett effektivt sätt kan angripa de problem som kräver åtgärder på EU-nivå.

Europeiska rådet uppmanas därför att ställa sig bakom detta meddelande och uppmana Europaparlamentet och rådet att snarast möjligt besluta om de lagstiftningsåtgärder som krävs. Framstegen med denna genomförandeagenda bör följas noga för att se till att alla initiativ inom strategierna finns på plats och fungerar senast i slutet av kommissionens mandatperiod. Genom att arbeta tillsammans på europeisk, nationell och lokal nivå kan vi se till att reformerna får avsedd verkan och att människor och företag i EU gynnas av dem.

(1)

http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/eeip/pdf/ip025_en.pdf

(2)

Läget för genomförandet av Efsi den 12 maj 2016 [to be updated]

(3)

Reference to be added

(4)

SWD(2016) 147 final.

(5)

Enligt Innobarometer 2016 använder endast 11 % för företagen i EU digital intelligent tillverkningsteknik.

(6)

Mervärdesskatt.

(7)

COM(2016) 148.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.6.2016

COM(2016) 361 final

BILAGOR

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Förverkliga den inre marknaden för syssellsättning, tillväxt och investeringar

BILAGA 1

I enlighet med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 1 , uppmanar kommissionen medlagstiftarna att prioritera följande lagstiftningsärenden inom ramen för genomförandet av strategin för den inre marknaden, strategin för den digitala inre marknaden och åtgärdsplanen för kapitalmarknadsunionen, och uppmanar Europeiska rådet att överväga följande:

Att stödja kommissionens kommande initiativ för att uppnå en verklig inre marknad före slutet av 2019, bland annat förslag som gäller efterlevnaden av reglerna för den inre marknaden liksom åtgärder på området för företagstjänster, insolvensrätt för företag, skapandet av en gemensam digital ingång och ett enkelt, modernt och bedrägerisäkert momssystem.

Att säkerställa en snabb överenskommelse om kommissionens nyligen föreslagna paket för e-handel och förslag om digitala avtal som tillsammans utgör en övergripande strategi för att ta itu med de hinder som stoppar gränsöverskridande e-handel från att frodas.

Att säkerställa en snabb överenskommelse om förslaget att införa 700 MHz-band för trådlöst bredband i alla medlemsstater senast 2020 för att förbättra tillgången till internet för alla i Europa genom att utvidga det spektrum som är tillgängligt för mobila tjänster och bidra till att utveckla gränsöverskridande tillämpningar.

Att säkerställa en snabb överenskommelse om det förslag till gränsöverskridande överföring av nättjänster som kommer att göra det möjligt för EU:s invånare att delta i det digitala innehåll som de har köpt eller abonnerar på i hemmet.

Att säkerställa en snabb överenskommelse om den kommande reformen av EU:s telekomregler för att stimulera konkurrensen och investeringar i höghastighetsbredband samt om kommissionens förslag om översyn av grossistledet på roamingmarknaden vilket är av central betydelse för att man ska få slut på roamingavgifter senast i juni 2017.

Att säkerställa en snabb överenskommelse om förslag som är under behandling för enkel, standardiserad och transparent värdepapperisering, standardiserade och enklare krav på prospekt för att bidra till förverkligandet av en fullt integrerad kapitalmarknadsunion senast i slutet av 2019 för att företagen ska få lättare tillgång till finansiering.

Att stödja investeringar, forskning och innovation i unionen genom att stödja kommissionens initiativ om att inrätta en fondandelsfond för riskkapital som kommer att generera privat kapital för att bygga upp skala och stimulans för de mest lovande nya företagen. Att snabbt uppnå överenskommelse om kommissionens kommande lagstiftningsförslag för att göra det europeiska riskkapitalpasset attraktivare och effektivare.

BILAGA 2

Strategi för den inre marknaden

Initiativ	Aktuell situation
Förordningar som antas av kommissionen
Handlingsplan för mervärdesskatt Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU	Antogs den 7 april 2016
Lagstiftningsåtgärder för att förebygga geoblockering och andra former av diskriminering mot konsumenter på grund av nationalitet eller bosättningsland	Antogs den 25 maj 2016
Gemensamt initiativ om standardisering	Antogs den 1 juni 2016, undertecknas enligt plan den 13 juni 2016
Vägledning för standardisering av tjänster	Antogs den 1 juni 2016
Initiativ under beredning
Europeisk agenda för delningsekonomin	Antas enligt plan i juni 2016
Lagstiftningsförslag efter förebild av välfungerande delar av det nuvarande anmälningsförfarandet i enlighet med direktiv (EU) 2015/1535 för tjänster som för närvarande inte omfattas av det direktivet	Offentligt samråd avslutat Konsekvensbedömning förbereds
Lagstiftningsinitiativ om företagsinsolvens	Offentligt samråd pågår Konferens för berörda parter i juli inför 2016. Konsekvensanalys håller på att förberedas
Analytisk uppställning att användas av medlemsstaterna vid genomgång av befintlig reglering av yrken eller förslag på ny sådan	Offentligt samråd pågår
Vägledning om reformbehov för medlemsstater i fråga om reglering av yrken	Offentligt samråd pågår
Lagstiftningsåtgärder för att hantera lagstiftningshinder i samband med viktiga uppdragstjänster och byggentreprenader	Offentligt samråd pågår
Tjänstepass	Offentligt samråd pågår
Initiativ för att modernisera ramverket för immateriella rättigheter, inklusive en översyn av EU:s regelverk för immateriella rättigheter	Offentligt samråd avslutat Konsekvensbedömning förbereds
Initiativ för nystartade företag	Offentligt samråd pågår
Gemensam digital ingång	Offentligt samråd pågår
Förslag till nya marknadsinformationsverktyg som ska hjälpa kommissionen att samla in uppgifter från utvalda marknadsaktörer	Offentligt samråd förbereds
Initiativ för att underlätta användningen av digital teknik under ett företags hela livscykel	Extern undersökning pågår
Initiativ för att underlätta gränsöverskridande fusioner och delningar	Förberedande arbete pågår
Offentlig upphandling: en mekanism för frivillig förhandsbedömning vid stora infrastrukturprojekt	Utarbetande av ett offentligt samråd pågår
Handlingsplan för att öka medvetenheten om principen om ömsesidigt erkännande	Offentligt samråd förbereds
Översyn av förordningen om ömsesidigt erkännande	Offentligt samråd förbereds
Omfattande åtgärder för ytterligare försök att hålla produkter som inte uppfyller kraven borta från marknaden (eventuellt inklusive ett lagstiftningsinitiativ)	Offentligt samråd förbereds
Meddelande om bästa praxis för detaljhandelsetablering	Färdplan utarbetas

Strategin för den digitala inre marknaden

Initiativ

Aktuell situation

Initiativ som antas av kommissionen

Förslag till direktiv om vissa aspekter rörande avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll	Antogs den 9 december 2015
Förslag till direktiv om vissa aspekter rörande avtal om nätförsäljning och annan distansförsäljning av varor
Förslag till förordning om att säkerställa gränsöverskridande användning av webbinnehållstjänster på den inre marknaden	Antogs den 9 december 2015 Rådet enades om allmänna principer den 26 maj 2016
Meddelandet Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten
Förslag till beslut om användning av frekvensbandet 470–790 MHz i unionen	Antogs den 2 februari 2016 Rådet enades om allmänna principer den 26 maj 2016
Meddelandet Digitalisering av den europeiska industrin. Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter	Antogs den 19 april 2016
Meddelandet Det europeiska initiativet för datormoln – att bygga upp en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa
Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden
EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016 – 2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar
Förslag till en översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete	Antogs den 25 maj 2016
Lagstiftningsförslag på området paketleveranser
Lagstiftningsåtgärder för att förebygga geoblockering och andra former av diskriminering mot konsumenter på grund av nationalitet eller bosättningsland
Vägledning om tillämpningen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder
Översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster	Antogs den 25 maj 2016
Kommissionens analys av plattformarnas roll på marknaden, inbegripet olagligt innehåll på internet	Antogs den 25 maj 2016

Initiativ under beredning

Översyn av grossistmarknaderna för roaming	Antas enligt plan i juni 2016
IT-säkerhet offentlig-privata partnerskap/meddelande	Offentligt samråd avslutat
Reform av upphovsrätten (del 2)	Konsekvensbedömning förbereds
Översyn av satellit- och kabeldirektivet	Konsekvensbedömning förbereds
Reform av telekomregler	Konsekvensanalys förbereds
Fritt informationsflöde	Offentligt samråd slutfört och studier pågår
Översyn av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation	Offentligt samråd pågår
Lagstiftningsförslag för att minska administrativt krångel för företag som uppstår på grund av olika momssystem	Offentligt samråd slutfört Konsekvensanalys förbereds
Översyn av EU:s makrotillsynsram	Offentligt samråd slutfört Konsekvensanalys förbereds

Handlingsplan för uppbyggnaden av en kapitalmarknadsunion

Initiativ	Aktuell situation
Förordningar som antas av kommissionen
Förslag om en enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS) och översyn av kapitalkalibreringarna för banker	Antogs den 30 september 2015 Rådet enades om allmänna principer den 8 december 2015
Förslag om modernisering av prospektdirektivet Direktiv	Antogs den 30 november 2015
Grönbok om finansiella tjänster och försäkringar till privatpersoner	Antogs den 10 december 2015 Offentligt samråd avslutat
Anpassning av kalibreringarna enligt Solvens II för försäkringsbolagens investeringar i infrastruktur och europeiska långsiktiga investeringsfonder	Antogs den 30 september 2015 Trädde i kraft den 6 februari 2006
Rapport om gräsrotsfinansiering	Kartläggning av nationella ordningar slutförd. Rapport offentliggjord den 3 maj 2016
Initiativ under beredning
Revidering av lagstiftningen om europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande	Arbetet med konsekvensbedömningen avslutat Antas enligt plan i juli 2016
Förslag till Europaomfattande fondandelsfonder för riskkapital och multinationella fonder	Utarbetandet av riktlinjer pågår Inbjudan till intresseanmälan för att välja kapitalförvaltare under arbete
Insamling av dokumentation om den finansiella reformens samlade effekter	Offentligt samråd avslutat. En sammanfattning av bidragen offentliggjordes den 17 maj 2016
Att vidta åtgärder för att rätta till skillnaden i behandling av lån jämfört med aktier inom ramen för förslaget till lagstiftning om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas	Offentligt samråd avslutat Konsekvensanalys förbereds
Se över EU:s företagsobligationsmarknader, med särskilt fokus på hur marknadens likviditet kan förbättras	Anbudsinfordran för en studie har offentliggjorts Uppmaning att inkomma med intresseanmälan om upprättande av en expertgrupp ska offentliggöras
Samråd om de viktigaste hindren för gränsöverskridande distribution av investeringsfonder	Offentligt samråd pågår
Lagstiftningsinitiativ om företagsinsolvens	Offentligt samråd pågår Konferens med berörda aktörer i juli 2016 Konsekvensanalys förbereds
Utvärdering av behovet av en politisk ram för att upprätta europeiskt privatpensionssparande	Råd från Eiopa väntas
Bedömning av tillsynskraven för riskkapital och privata lån i Solvens II	Förberedande arbete pågår
Att utforska möjligheten för alla medlemsstater att tillåta kreditföreningar utanför EU:s kapitalkravsregler för banker	Konsekvensbedömning av översynen av lagstiftningen om kapitalkrav under utarbetande
Översyn av EU:s makrotillsynsram	Konsekvensbedömning pågår
Samråd om en EU-ram för säkerställda obligationer och liknande strukturer för lån till små och medelstora företag	Offentligt samråd slutfört Konferens anordnad den 1 februari 2016
Rapport om nationella hinder för den fria rörligheten för kapital	Diskussioner i expertgruppen pågår
Att granska framstegen med att avlägsna de återstående hindren enligt Giovanni-rapporten	Diskussioner i expertgruppen pågår
Bästa praxis och uppförandekod för förfaranden för direkt befrielse från källskatt	Diskussioner i expertgruppen för hinder för den fria rörligheten för kapital pågår
Studie om diskriminerande skattehinder för pensionsfonders och livförsäkringsbolags gränsöverskridande investeringar	Förberedande arbete pågår
Vitbok om finansiering och förvaltning av ENS	Förberedande arbete pågår
Att undersöka hur man kan utveckla eller stödja Europatäckande informationssystem	Förberedande arbete pågår

(1)

EUT L 123, 12.5.2016, s. 1, i synnerhet artikel 4 som syftar till att stärka unionens årliga och fleråriga programplanering.