EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 1.6.2016
COM(2016) 359 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTEN OCH REGIONKOMMITTEN
Europa investerar igen
Utvärdering av investeringsplanen för Europa
1.Inledning
Jobb, tillväxt och investeringar är en av Junckerkommissionens tio huvudprioriteringar. Investeringsplanen för Europa presenterades den 26 november 2014 1 och utlöste samordnade och riktade åtgärder för att stimulera investeringsfinansiering med stöd av Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) – tillsammans kallade EIB-gruppen – som ena benet i den goda triangel som består av strukturreformer, ansvarsfull budgetpolitik och investeringar. Syftet är trefaldigt: se till att knappa offentliga resurser används för att mobilisera privata investeringar och effektivt hantera marknadsmisslyckanden (s.k. crowding in-effekt), säkerställa att investeringar når den reala ekonomin och förbättra investeringsklimatet både på europeisk nivå och i dess enskilda medlemsstater. Europeiska rådet godkände investeringsplanen i alla delar i december 2014 och efterlyste snabba resultat 2 . EIB-gruppen hörsammade Europeiska rådets uppmaning och inledde investeringsaktiviteter enligt planen i januari 2015. Europaparlamentet och rådet antog därefter det nödvändiga lagstiftningsförslaget osedvanligt snabbt i juli 2015 3 . Det är nu dags att utvärdera framstegen och blicka framåt.
Sedan investeringsplanen presenterades för 18 månader sedan har förutsättningarna för ökade investeringar förbättrats och förtroendet för Europas ekonomi och tillväxt har återvänt. Europeiska unionen (EU) är nu inne på sitt fjärde år av måttlig återhämtning med en BNP-tillväxt på 2 % år 2015 4 . Även om investeringstakten i EU minskade betydligt till följd av finanskrisen finns det preliminära tecken på att den har återhämtat sig, trots globala och inhemska risker för tillväxten. De omfattande ansträngningar som inleddes med investeringsplanen har redan levererat konkreta resultat, även om de makroekonomiska effekterna av större investeringsprojekt inte är omedelbara. Investeringarna förväntas fortsatt öka gradvis under 2016 och 2017, trots att de förblir under historiskt hållbara nivåer (se diagram 1).
|
Diagram 1: Investeringsutvecklingen i EU
Anmärkning: Fasta bruttoinvesteringar, Grundläggande data vs. historiskt konstaterade normalnivåer, EU, 2013 års priser, miljarder euro |
Denna positiva utveckling måste upprätthållas och ansträngningarna fortsätta för att få investeringarna att återgå till sin långsiktigt trendmässiga utveckling. Investeringsplanens mekanismer fungerar och måste stärkas för att fortsätta mobiliseringen av privata investeringar i sektorer som är avgörande för Europas framtid och där marknadsmisslyckanden kvarstår. Detta omfattar investeringar på områden som energi, miljö- och klimatåtgärder 5 , socialt kapital och humankapital 6 samt relaterad infrastruktur, hälso- och sjukvård, forskning och innovation, gränsöverskridande och hållbara transporter, liksom den digitala omvandlingen. EU har tydliga och unika tillgångar som är helt avgörande för investeringar: den inre marknaden, världens mest kvalificerade befolkning, ett starkt socialt skydd och miljöskydd samt stabila, förutsebara, effektiva och transparenta rättssystem. Även om det inte finns någon magisk formel som kan säkerställa att EU:s investeringspotential utnyttjas fullt ut på bara några få månader, lägger de uppmuntrande resultat som producerats på kort tid en stabil grund för framtida politiska initiativ, om hur både EU:s budget och regelverket ska användas.
2.En modell för framtiden
a.Snabb etablering av en heltäckande struktur
Investeringsplanen har redan börjat få konkreta resultat tack vare att alla dess komponenter snabbt har inrättats:
Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), genomförd och sponsrad av EIB-gruppen, är på god väg att nå målet om att mobilisera minst 315 miljarder euro i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i mitten av 2018 7 . Spridningen på marknaden har varit särskilt snabb inom delen för små och medelstora företag, där Efsi har levererat resultat väl utöver förväntningarna.
Kommissionen har utfärdat riktlinjer för hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) kan kombineras med Efsi för att stödja ytterligare investeringar. En första omgång projekt utarbetas för närvarande som visar hur denna kombination fungerar i praktiken. Detta kommer också att stödja det mål som nämns i investeringsplanen om att öka användningen av finansieringsinstrument från ESI-fonderna
Europeiskt centrum för investeringsrådgivning 8 , ett gemensamt initiativ av kommissionen och EIB, erbjuder övergripande tekniskt stöd och rådgivning och har redan hanterat över 160 ärenden. Även om detta är en lovande start tas vidare steg för att flytta rådgivningen närmare slutanvändarna och öka EIAH:s tjänster på särskilda områden med icke tillgodosedda behov (inbegripet gränsöverskridande projekt).
Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) 9 , en webbplattform som sammanför europeiska projektsamordnare och investerare i och utanför EU, har lanserats och ökar synligheten och finansieringsmöjligheterna för investeringsprojekt i hela Europa.
Slutligen har kommissionen redan lagt fram ett antal initiativ för att stödja investeringar och underlätta finansieringen av ekonomin, till exempel lägre kapitalkrav för försäkrings- och återförsäkringsföretag när det gäller investeringar i infrastruktur, och antagandet av praktiska riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd vid offentlig finansiering av infrastruktur och privat-offentliga partnerskap. Dessutom innehåller både energiunionen, kapitalmarknadsunionen, den inre marknaden och strategin för den inre digitala marknaden 10 samt paketet för cirkulär ekonomi specifika åtgärder som ska undanröja konkreta hinder och, om de utförs fullt ut, ytterligare förbättra investeringsklimatet. Kommissionen har också inlett en strukturerad dialog med medlemsstaterna om hjälp att undanröja nationella investeringshinder i samband med europeiska planeringsterminen 11 på områden som insolvens, offentlig upphandling, rättsväsen och effektiviteten i offentlig förvaltning eller branschspecifika regleringar.
b.Europeiska fonden för strategiska investeringar: utnyttja knappa resurser mer effektivt
Konkreta och påtagliga resultat
Efsi 12 stöder redan ytterligare investeringar från EIB-gruppen i nyckelområden för en hållbar tillväxt inom EU. Mer än 250 transaktioner har godkänts enligt Efsi i 26 medlemsstater 13 som förväntas mobilisera 100 miljarder euro i totala investeringar, motsvarande omkring 32 % av det övergripande målet på 315 miljarder euro i nya investeringar under tre år. Efsi har lyckats mobilisera betydande ytterligare finansiering (85 % av de totala investeringarna) från privata och offentliga investerare. Projektförteckningarna enligt båda Efsi-delarna är offentliga 14 . Efsi stöder projekt som bidrar till att hantera befintliga marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringsförhållanden, samt många av våra mest angelägna samhällsutmaningar.
Additionalitet är en grundläggande komponent i Efsi-garantin som behöver stärkas vid projekturvalet. EIB-projekt som erhåller budgetstöd genom Efsi måste vara ”additionella” i den mening att de påvisar ett marknadsmisslyckande eller suboptimala investeringsförhållanden och därför – i princip – inte ha finansierats under samma period av EIB utan stöd från Efsi, eller inte i samma utsträckning 15 . I detta syfte använder av EIB och investeringskommittén 16 ett antal indikatorer och vägledande principer när de bedömer lämplighetskriterier. Risknivån är en grundläggande faktor för att bedöma additionaliteten i de projekt som erhåller stöd genom Efsi-garantin. Alla insatser som hittills godkänts av EIB medför en risk för EIB:s s.k. särskilda verksamhet 17 . Som en följd av detta har EIB kunnat öka volymen i sin portfölj av högriskverksamhet/särskild verksamhet från omkring 4 miljarder euro till mer än 20 miljarder euro per år hittills. EIB-gruppen utarbetar för närvarande även nya produkter med sikte på nya samarbetsformer med nationella utvecklingsbanker, investeringsplattformar och nya typer av stödmottagare i syfte att tillgodose finansieringsbehov i en rad olika sektorer.
Den geografiska och sektoriella täckningen bör stärkas. Även om Efsi inte arbetar med kvoter bör den befintliga geografiska och sektoriella täckningen (se diagram 2) utvecklas ytterligare i takt med att genomförandet av Efsi fortskrider. Kombinationen av Efsi och andra EU-fonder liksom inrättandet av investeringsplattformar bör gynna en verkligt balanserad geografisk täckning. EIAH kan också vara ett effektivt instrument för att gradvis mobilisera den expertis som krävs och bistå i utvecklingen av bättre projekt, särskilt i regioner eller sektorer där ytterligare utåtriktad och teknisk kapacitet behövs.
Efsi stöder Europeiska investeringsfonden (EIF) för att hjälpa exceptionellt många europeiska små och medelstora företag att få tillgång till finansiering. Den del av Efsi som rör små och medelstora företag har fått en särskilt snabb start, som överträffat förväntningarna och bekräftar den stora efterfrågan. På ett år har Efsi stött EIF-transaktioner som förväntas mobilisera sammanlagda investeringar till ett värde av 49 miljarder euro, vilket redan är mer än 65 % av målet på 75 miljarder euro som ska uppnås på tre år 18 . Man räknar redan i dag med att mer än 140 000 små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag i 26 medlemsstater får stöd från Efsi.
|
Diagram 2: Viktiga Efsi-siffror i slutet av maj 2016 Efsis sektorstäckning (% av finansiering från Efsi som godkänts av EIB-gruppen)
Efsis geografiska täckning
|
Vägen framåt
Efsis potential att spela en ännu starkare roll för hållbar finansiering måste utnyttjas till fullo. Europa behöver betydande nya långsiktiga och hållbara investeringar för att stödja dess produktivitet och anpassning till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi 19 . Detta omfattar också stöd till marknaden för gröna/hållbara obligationer där EIB är världens största emittent av obligationer. Efsi, även i kombination med andra EU-fonder och i samband med kapitalmarknadsunionen, driver på denna omställning genom att öka antalet och volymen av hållbara projekt som ska finansieras i linje med de ambitiösa målen i klimatavtalet från Paris 20 . Tekniskt stöd kan också spela en viktig roll i dessa och andra sektorer, till exempel digital infrastruktur.
Som en fortsättning på det lyckade initiativet för små och medelstora företag utarbetas för närvarande nya finansieringsinstrument för att stödja ett bredare spektrum av innovativa små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag, inbegripet en egetkapitalprodukt, som kommer att stärka tillgången till finansiering med eget kapital för innovativa och snabbväxande små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag. I detta sammanhang arbetar kommissionen också med EIF i syfte att inrätta Europaomfattande fondandelsfonder för riskkapital som kommer att förena offentlig finansiering med större volymer av privat kapital för ytterligare skalfördelar och stimulans till de mest lovande nya företagen, som komplement till EIF:s befintliga åtgärder. Denna fondandelsfond kommer att drivas på kommersiella villkor med sikte på att komma till rätta med den fragmentering och begränsade omfattning som för närvarande hindrar utvecklingen av en EU-tillgångsklass av riskkapital. I linje med EU:s sociala agenda och kompetensagenda kommer nya instrument att inrikta sig på stöd till sociala företag och mikrofinans. Dessutom kommer produkter att utvecklas för att stödja värdepapperiseringstransaktioner som mobiliserar ytterligare finansiering för små och medelstora företag, och öka tillgången till finansieringen för innovativa små och medelstora företag och mindre börsnoterade företag, genom garantier för lån utan säkerhet.
Möjligheten att använda Efsimodellen för att mobilisera investeringar i tredjeländer under utveckling bör undersökas. Förordning (EU) nr 2015/1017 begränsar tillämpningsområdet för Efsi-investeringar till EU:s medlemsstater och gränsöverskridande investeringar i grannländer. Ett separat men liknande garantisystem skulle emellertid kunna vara till nytta för EU:s externa samarbetsprogram. Kommissionen kommer att bedöma möjligheterna att utnyttja en modell av Efsi-typ för investeringar i tredjeländer, dvs. ett system som låter internationella finansinstitut ta itu med specifika hinder för investeringar och på så sätt underlätta för privata aktörer. Detta skulle också kunna möjliggöra för internationella finansinstitut att utvidga verksamheten i problematiska investeringsmiljöer, till exempel i länder som är sårbara eller som genomgått konflikter, liksom inom migrationsrelaterade projekt. I sin bedömning kommer kommissionen att beakta befintliga EU-investeringsprograms funktion och komplementaritet (till exempel EIB:s investeringsanslag för AVS-länder, investeringsanslag som förvaltas av Europeiska kommissionen och EIB:s lån/garantiprogram).
c.Säkerställa komplementaritet på alla nivåer för att få till stånd ytterligare investeringar
Komplementaritet
Komplementaritet mellan Efsi och andra EU-fonder är en viktig del i kommissionens övergripande åtagande att säkerställa ett bättre utnyttjande av EU:s medel på alla politikområden 21 . Kombinationen av Efsi-stöd och andra typer av EU-finansiering kan täcka olika typer av risk i ett givet projekt och därmed dra till sig fler investerare. Medfinansiering i Efsi-projekt kan äga rum antingen på projektnivå eller på en investeringsplattform. Dessa plattformar kan bidra till finansieringen av mindre projekt och slå ihop finansiering från olika källor för att möjliggöra diversifierade investeringar med geografisk eller tematisk inriktning. De kan också göra mindre eller lokala investeringsmöjligheter finansiellt attraktiva för nya grupper av investerare, till exempel pensionsfonder eller utländska institutionella investerare 22 . De första exemplen på plattformar omfattar en fond som inrättades i februari 2015 för att öka produktiva investeringar i Frankrike. Fondens syfte är att tillsammans med privata partner och finansiering från den franska staten stödja nystartade företag för att finansiera deras övergång till industrialiseringsfasen av ny teknik och nya sektorer. Målet är att främja utvecklingen av nya industriella möjligheter, stärka konkurrenskraften och stödja utvecklingen av industriella kluster, särskilt när det gäller ekologisk övergång och energiomställning. Ytterligare Efsi-investeringsplattformar förbereds.
Kombinera EU-medel med Efsi-stöd
Kommissionen kommer att vidta ytterligare åtgärder för att se till att EU-medel och Efsi-stöd lätt kan kombineras. Sådana kombinationer, särskilt när det gäller ESI-fonderna, kan visa sig särskilt användbara för att säkerställa omfattande geografisk täckning för Efsi. Kommissionen har redan offentliggjort konkret vägledning i ärendet 23 och kommer att vidare förenkla den övergripande ramen för att utveckla sådana kombinationer. Kommissionen förbereder till exempel förslag om ändring av förordningen om gemensamma bestämmelser som styr kombinationen av ESI-medel och Efsi för att underlätta deras användning i Efsis investeringsplattformar, en kombination av ESI-medel och Efsi i blandade instrument, och för att uppmuntra allmän användning av finansiella instrument. Inrättandet av plattformar för smart specialisering (t.ex. för industriell modernisering) kommer att underlätta detta ytterligare.
Utöver ESI-fonderna undersöker kommissionen i samarbete med EIB-gruppen och EIAH olika sätt att ytterligare underlätta sammanslagning och kombination av de medel som är tillgängliga i andra EU-program (till exempel Fonden för ett sammanlänkat Europa 24 eller Horisont 2020 25 ) med Efsi-möjligheter för att få till stånd ytterligare investeringar. Att kombinera och slå ihop på detta sätt skulle särskilt kunna leda till ytterligare investeringar genom investeringsplattformar 26 , riskdelningsinstrument för små och medelstora företag och för projekt med högt EU-mervärde 27 .
Mobilisering av medfinansiering från medlemsstaterna
Nationella investeringsbanker spelar tillsammans med EIB-gruppen en viktig roll för genomförandet av planen med tanke på deras kompletterande produktutbud, lokalkännedom och geografiska räckvidd 28 . Nio medlemsstater 29 har hittills åtagit sig att medfinansiera Efsi-projekt, huvudsakligen via sina nationella investeringsbanker, med totalt 42,5 miljarder euro.
Inom den del som rör små och medelstora företag utarbetar EIF för närvarande ytterligare samarbetsmodeller med nationella investeringsbanker när det gäller kapitalinvesteringar och värdepapperisering för små och medelstora företag, i syfte att ytterligare öka nationella investeringsbankers deltagande i arbetet för att uppnå Efsis mål.
Underlätta kapitalinflöden i Europa
Efsi är en del av EU:s öppna ekonomi och välkomnar saminvesteringar från tredjeparter (både på projektnivå och via investeringsplattformar) på icke-exklusiva villkor, förutsatt att EU:s vägledande principer och rättsliga ram respekteras fullt ut. Kommissionen och EIB har utarbetat tekniska alternativ för att möjliggöra saminvesteringar från nationella placeringsfonder. Folkrepubliken Kina var det första landet utanför EU att förklara sig villigt att bidra till investeringsplanen 30 och överväger att göra detta genom en saminvesteringsstruktur. Kommissionen är öppen för att överväga liknande alternativ för andra statliga investerare.
3.Att förverkliga investeringar i den reala ekonomin med hjälp av en stabil process för att få fram bättre projekt
a.Förstärkt och mer riktat tekniskt stöd för att förverkliga investeringar
Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH/rådgivningscentrumet) är ett gemensamt initiativ av kommissionen och EIB som fungerar som en gemensam kontaktpunkt för rådgivningsstöd – kostnadsfritt för offentliga myndigheter – i syfte att identifiera, förbereda och utveckla investeringsprojekt inom alla sektorer och i alla regioner i Europa.
Antalet ärenden som rådgivningscentrumet hanterar ökar: i slutet av maj 2016 hade över 160 ärenden mottagits från 26 medlemsstater. Av dessa kommer ca två tredjedelar från den privata sektorn. Rådgivningscentrumet, som man lätt kommer åt via internet 31 , arbetar proaktivt inom prioriterade områden som energieffektivisering och små och medelstora företag samt inom nya områden som smarta städer och elektromobilitet och bredband. Rådgivningscentrumet ägnar särskild uppmärksamhet åt offentlig-privata partnerskap och gränsöverskridande projekt.
|
Diagram 3: Till EIAH inkomna ärenden i slutet av maj Antal ärenden per land
Projektspecifika ärenden per sektor
|
För att sprida rådgivningscentrumets tjänster på nationell nivå har EIB och kommissionen samarbetat nära med nationella investeringsbanker och andra internationella partner – till exempel Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Världsbanken – i syfte både att förstärka närvaron på plats och att erbjuda kompletterande rådgivningsstöd inom de områden som för närvarande inte omfattas av EIB:s verksamhet. EIB håller också på att bygga ut sitt nätverk av lokala externa kontor, vilket kommer att underlätta informationsspridningen och bana väg för ett mer skräddarsytt tekniskt stöd på lokal nivå samt genomförandet av lämpliga Efsi-projekt.
EIB och kommissionen kommer också att undersöka huruvida EIAH kan agera rådgivare till medlemsstaterna i fråga om utformning av lokala program för tekniskt stöd till mindre projekt, vilka eventuellt skulle kunna få stöd från ESI-fonderna. Kommissionen kommer tillsammans med intresserade medlemsstater att undersöka möjligheterna att stärka EIAH-nätverket genom bidrag från dessa medlemsstaters anslag från ESI-fonderna.
Kommissionen kommer också att bidra till att stärka medlemsstaternas administrativa kapacitet att upprätta offentlig-privata partnerskap genom att ytterligare underlätta utbytet av god praxis mellan myndigheter på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.
Mer och bättre tekniskt stöd. Rådgivningscentrumet kommer i framtiden att ha en central roll när det gäller att göra det lättare för stödmottagare att ansöka om stöd genom att förenkla och slå samman de olika finansieringsramarna för tekniskt stöd och dirigera dem till den typ av stöd som är bäst lämpat för deras behov. Ökade synergieffekter mellan de nuvarande programmen för tekniskt stöd på EU-nivå (till exempel FSE, Horisont 2020, Jaspers m.fl.) kan göra det lättare för mottagarna att ansöka om stöd vilket i slutändan kan möjliggöra finansiell flexibilitet, mer riktad rådgivning och därmed ett bättre stöd. Dessutom bör rådgivningscentrumet rationaliseras ytterligare för att kunna säkerställa mer specifik rådgivning och utåtriktad verksamhet och därigenom öka stödet och nå ut till fler potentiella projektsamordnare där behoven är störst. Det finns också en betydande outnyttjad potential som kan mobiliseras när det gäller investeringar i digital infrastruktur, t.ex. bredband via fibernät 32 och storskaliga demonstratorer. Mer kan göras för att underlätta investeringar i andra innovativa och hållbara lösningar som bidrar till utvecklingen av smarta städer och bättre integrering av IKT-infrastruktur med energi, transport, vatten och avfall.
b.En ny portal för att göra investeringsmöjligheterna i Europa mer synliga
Att göra investeringsmöjligheterna i Europa mer synliga. För att kunna matcha befintlig likviditet på finansmarknaderna med investeringsprojekt i den reala ekonomin har kommissionen startat en portal för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP), där EU-projektsamordnare har möjlighet att göra sina projekt mer synliga för investerare runt om i världen 33 . Detta initiativ angriper en av de tydligaste strukturella flaskhalsar som finns när det gäller investeringar inom EU.
|
Diagram 4: Projekt inlämnade till EIPP i slutet av maj Antal projekt per land
Projekt på EIPP per bransch
|
Initiativet ligger i linje med den policy som har fått stöd i internationella forum, som IMF, G20 och OECD, där man över hela linjen har understrukit behovet av en transparent och långsiktig process för framtagning av projekt som kan underlätta för potentiella investerare. I framtiden kommer det också att finnas länkar på projektportalen till nationella och regionala processer för framtagning av mindre projekt.
Kommissionen kommer noga att följa marknadens reaktioner för att på grundval av dessa successivt förbättra portalens utformning och säkerställa samstämmighet med pågående G20-initiativ.
4.Att förbättra investeringsklimatet genom att undanröja faktorer som hämmar investeringar och genom ett tydligt rättsläge
Utöver de nya metoderna för finansiering och tekniskt stöd har konkreta åtgärder vidtagits för att undanröja ekonomiska, administrativa och rättsliga hinder för investeringar och ytterligare fördjupa den inre marknaden. Att förbättra och diversifiera källorna till finansiering är nödvändigt men inte tillräckligt. Europa måste också skapa ett regelverk som är förutsägbart och samtidigt mindre krångligt och byråkratiskt, så att det blir mer lockande att investera. Insatserna på EU-nivå fungerar i tandem med medlemsstaternas åtaganden att fortsätta att genomföra reformer för att undanröja administrativa, ekonomiska och sektorsspecifika hinder på nationell nivå – insatser som utgör led i den europeiska planeringsterminen, men som också ska fortsätta på längre sikt.
a.Framsteg på EU-nivå: målen att fullborda den inre marknaden och förenkla bestämmelserna inom enskilda sektorer
Det är dessa mål som driver många av kommissionens viktigaste initiativ. I sitt meddelande med titeln ”Förverkliga den inre marknaden för jobb, tillväxt och investeringar” 34 , som publiceras idag, rapporterar kommissionen om sitt arbete inom dessa områden. De åtgärder som tas upp i meddelandet är av yttersta vikt för att man på lång sikt och varaktigt ska kunna uppnå målen för investeringsplanen för Europa. Vidare är strategin för en energiunion 35 inriktad på att skapa ett stabilt marknadsbaserat regelverk som underlättar övergången till en koldioxidsnål ekonomi och gynnar investeringar, särskilt i flexibel och koldioxidsnål energiproduktion där EU:s konsumenter står i centrum. De förslag till lagstiftning som behövs för att skapa ett sådant stabilt regelverk kommer att läggas fram i år. Parallellt med dessa initiativ arbetar kommissionen för att förenkla rättsakter och minska regelbördan genom sin agenda för bättre lagstiftning.
Som konkreta exempel på hinder för investeringar som angripits genom kapitalmarknadsunionen kan nämnas att kapitalkraven för försäkringsbolag som investerar i godkända infrastrukturprojekt och i onoterade långsiktiga investeringsfonder har sänkts. På dessa punkter har nya regler redan trätt i kraft 36 . Man överväger också ytterligare ändringar i Solvens II i fråga om försäkringsbolags investeringar i infrastrukturbolag. Kommissionen kommer att bedöma om det är lämpligt att på liknande sätt sänka bankernas kapitalkrav för exponeringar för infrastrukturprojekt, utifrån de diskussioner som förts inom internationella forum om denna fråga. För att underlätta riskkapitalinvesteringar i Europa kommer kommissionen också att föreslå några ändringar i reglerna om riskkapital, som komplement till initiativet med Europaomfattande fondandelsfonder för riskkapital. Förberedande steg planeras för utvecklingen av europeiska marknader för privata pensionsprodukter, vilka skulle kunna bli en viktig kapitalreserv för långsiktiga investeringar. För att främja hållbara investeringar i linje med EU:s långtgående åtaganden inom ramen för det klimatavtal som ingicks i Paris bör det föras fortsatta diskussioner om hur man kan skapa övergripande finanspolitiska ramar för att stödja grön ekonomi, med utgångspunkt i det internationella arbete som pågår.
Dessa initiativ bidrar till att göra investeringar mer hållbara också genom att de är förenliga med målet att övergången till en utsläppssnål och klimattålig ekonomi behöver få ökat stöd även från privata investeringar i enlighet med Parisavtalet.
Kommissionen vidtar också åtgärder på ett antal områden som direkt påverkar investeringsbeslut i Europa:
Det första av dessa områden är statligt stöd. Här har kommissionen klargjort att finansiering från Efsi inte ska anses utgöra statligt stöd i den mening som avses i fördraget, och att finansiering från EIB-gruppen genom Efsi inte behöver godkännas av kommissionen enligt EU:s regler om statligt stöd. Projekt som stöds genom Efsi kan emellertid även samfinansieras av medlemsstaterna, men sådan samfinansiering måste i så fall godkännas av kommissionen, såvida den inte beviljas på marknadsmässiga villkor eller omfattas av ett gruppundantag. För att stöd från Efsi ska kunna nå sina mottagare snabbt och effektivt har kommissionen åtagit sig att ge hög prioritet åt bedömning av sådan samfinansiering från medlemsstaterna, och satt som mål att alltid slutföra dessa bedömningar inom sex veckor efter det att all nödvändig information har kommit in. Med tanke på vikten av ett tydligt och förutsebart rättsläge för investerare som bidrar till finansiering av infrastruktur har kommissionen bistått med praktisk vägledning, genom sitt meddelande om begreppet statligt stöd. I det meddelandet beskrivs bland annat i vilka fall offentlig finansiering av infrastruktur i princip ska undantas från bestämmelserna om statligt stöd 37 .
Ett andra viktigt område är den offentliga sektorns räkenskaper. Här bedriver Eurostat ett aktivt och ingående samarbete med medlemsstaterna för att se till att s.k. offentlig-privata partnerskap, både inom ramen för Efsi och i allmänhet, klassificeras enligt de nationalräkenskapsprinciper som också används för budgetövervakningen 38 , så att strukturen på dessa partnerskap gynnar bästa möjliga användning av offentliga medel. Eurostat har i samarbete med medlemsstaterna utvecklat en statistisk metod för klassificering av sådana projekt 39 . På begäran erbjuder Eurostat också förhandsrådgivning till medlemstaternas statistiska myndigheter för att hjälpa dem att bedöma om offentlig-privata partnerskap ska anses falla inom eller utanför den offentliga sektorns räkenskaper (det finns exempel på båda). Där så är lämpligt sker detta i samarbete med EIB. Råden offentliggörs också, så att så många som möjligt ska kunna dra nytta av vägledningen 40 .
Insatserna för att vidareutveckla tidigt och proaktivt samarbete med berörda parter och projektansvariga inom den offentliga sektorn kommer att fortsätta, med full hänsyn tagen till kraven på Eurostats oberoende. I synnerhet kommer dess rådgivande funktion att stärkas i fråga om investeringar som samfinansieras med EU-medel, inklusive medel från Efsi. Eurostat samarbetar även med EIB:s centrum för europeiska experter på offentlig-privata partnerskap (EPEC), för att klargöra vissa aspekter på hur offentlig-privata partnerskap registreras i nationalräkenskaper samt förklara redovisningsregler och utbyta erfarenheter av sådana partnerskap med medlemsstaterna. Vägledning specifikt riktad till de som utformar offentlig-privata partnerskapsavtal kommer att offentliggöras under sommaren. Eurostat kommer i samarbete med andra avdelningar inom kommissionen att noga följa vilken inverkan redovisningsreglerna för den offentliga sektorn kommer att ha på skapandet av offentlig-privata partnerskap inom olika sektorer. Kommissionen kommer vid behov att se över sina riktlinjer i samråd med medlemsstaterna, t.ex. för att ta hänsyn till särdragen hos vissa avtal, bland annat avtal om energiprestanda med garanterat sparkapital.
Ett tredje huvudområde är offentlig upphandling – en mycket betydande marknad inom EU med väsentlig potential till besparingar inom de offentliga utgifterna. Nya rambestämmelser på EU-nivå 41 antogs 2014, med en tidsfrist för införlivande i nationell lagstiftning satt till den 18 april 2016. Det ändrade regelverket, som ger mer utrymme för förhandlade förfaranden och innehåller tydligare regler om kontraktsändringar under genomförandets gång samt regler om gränsöverskridande projekt, kommer att underlätta för de aktörer som leder projekt, särskilt projekt som innefattar EU-medel. De nya reglerna kommer att minska både den tid som krävs för att få EU-finansiering och risken att betalningar måste stoppas. Kommissionen manar också till en mer utbredd användning av s.k. grön offentlig upphandling, för att anpassa de offentliga utgifterna till målen för hållbar utveckling 42 . Vidare planerar kommissionen att senast i oktober 2017 skapa en mekanism för frivilligt förhandssamråd, för att hjälpa de upphandlande myndigheterna att dra största möjliga fördel av upphandlingsreglerna.
Den fjärde huvudkomponenten är mer övergripande och omfattar utformning och godkännande av investeringsprojekt, där det ofta krävs att flera av kommissionens avdelningar deltar, så att projektet kan granskas ur flera olika perspektiv – t.ex. EU-finansiering, regler för de offentliga räkenskaperna, kontroll av statligt stöd, miljötillstånd och offentlig upphandling. Steg för steg kommer kommissionen också att gripa sig an problemet att EU:s regler och procedurer upplevs som krångliga, bland annat genom att göra tidsupplägget för olika typer av förfaranden så likartat som möjligt. För detta ändamål kommer det att skapas en gemensam kontaktpunkt för stora infrastrukturprojekt, där kontroller genomförs parallellt inom en gemensam tidsfrist för godkännande, där alla de ansvariga avdelningarna inom kommissionen går samman i ett team för varje specifikt investeringsprojekt. Detta tillvägagångssätt, som delvis redan används vid projekt av gemensamt intresse inom energiområdet, bör tillämpas även för större investeringsplattformar med nationell samfinansiering och stora infrastrukturprojekt som ger EU-mervärde inom andra ekonomiska sektorer som transport, inklusive projekt som får stöd från Efsi. Målet att minska alltför stora administrativa kostnader och tidsåtgång för att erhålla nödvändiga godkännanden och utvärderingar kommer också att gynnas av alla pågående kontroller av befintliga EU-bestämmelsers ändamålsenlighet, samt genom nya former för samarbete med medlemsstaterna. På samma sätt kommer kommissionen att undersöka möjligheten att utforma ett gemensamt EU-system för tillstånd, som skulle vara direkt tillämpligt på stora projekt med en gränsöverskridande dimension och på större investeringsplattformar som innefattar nationell samfinansiering. Ett sådant gemensamt system skulle ersätta en rad olika tillståndsförfaranden på EU-nivå och nationell nivå.
b.Framsteg på nationell nivå: att undanröja hinder för investeringar genom arbetet med den europeiska planeringsterminen.
Medlemsstaterna kan också göra mer för att förbättra de allmänna villkoren för investeringar på nationell nivå. Meddelandet av den 18 maj 2016 43 ger en överblick över de viktigaste målen som tas upp i 2016 års landsspecifika rekommendationer. En röd tråd i dessa rekommendationer är att medlemsstaterna så långt möjligt bör använda sitt budgetutrymme för att öka sina offentliga investeringar på områden med god tillväxtpotential, till exempel infrastruktur, utbildning och forskning. Parallellt med detta behövs ytterligare insatser för att stimulera privata investeringar, och medlemsstaterna uppmuntras att snarast möjligt få igång planerade strukturreformer och avhjälpa flaskhalsar för investeringar, t.ex. hinder som beror på regelverk, tungrodd förvaltning eller krångliga och tidskrävande godkännandeförfaranden. I vissa medlemsstater finns det fortfarande brister inom områden som offentlig upphandling, beskattning, rättssystem och insolvensregler. För att nå konkreta framsteg krävs också en god tillströmning av nya projektförslag och en väl fungerande planering och samordning på alla nivåer i förvaltningen inom varje medlemsstat. I samma anda kommer kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, att planera färdriktningen för och fortsätta arbetet med att undanröja omotiverade nationella hinder för den fria rörligheten för kapital, för att bereda vägen för en väl fungerande kapitalmarknadsunion. En rapport om dessa insatser kommer att offentliggöras i slutet av 2016 44 .
Den 1 juli 2015 inrättade Europeiska kommissionen stödtjänsten för strukturreformer, vars ändamål är att erbjuda medlemsstaterna tekniskt stöd, bland annat stöd till kapacitetsuppbyggnad för tillväxtfrämjande förvaltnings- och strukturreformer. Denna nya stödtjänst har redan inlett diskussioner med ett antal medlemsstater om konkreta projekt där tekniskt stöd kan bidra till att identifiera och avlägsna hinder för investeringar 45 .
En starkare koppling mellan EU-stöd och genomförande av reformer. För att ytterligare koncentrera stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonder) till viktiga ekonomiska och sociala reformer under programperioden 2014–2020 kommer kommissionen att stärka kopplingen mellan detta stöd och de centrala prioriteringar som tas upp i de landsspecifika rekommendationerna. Finansiering via ESI-fonderna har beviljats på villkoret att ett antal reformer genomförs (förhandsvillkor). Syftet med dessa villkor är att fonderna ska kunna användas på ett så verkningsfullt och okomplicerat sätt som möjligt. Enligt rambestämmelserna för ESI-fonderna ska program som finansieras genom fonderna bidra till att uppfylla alla relevanta landsspecifika rekommendationer. Kommissionen kommer fram till 2017 att övervaka och rapportera om i vilken mån de överenskomna målen har nåtts.
5.Kommande steg: förstärkning av investeringsplanen och en "2.0-version" av Europeiska fonden för strategiska investeringar
Verksamheten inom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) har varit i full gång i mindre än ett år, men det går redan att se konkreta resultat. De projektansvariga har dragit nytta av de expertråd som erbjudits av Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) för att förbättra kvaliteten på sina projekt, och investerare kan få tillgång till många investeringsmöjligheter via portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP). Vidare har kommissionen lagt fram ett antal initiativ för att förbättra investeringsklimatet, samtidigt som man i samarbete med medlemsstaterna fortsatt arbetet med att undanröja rättsliga och administrativa hinder för investeringar.
Den innovativa användningen av EU-medel som har gett resultat på grund av fondens flexibilitet, minimerad byråkrati och oberoende urval av projekt på grundval av teknisk och ekonomisk genomförbarhet.
Enligt förordning (EU) nr 2015/1017 ska kommissionen göra en översyn över hur EU-garantin fungerat senast i januari 2017, och lägga fram en oberoende utvärdering av Efsi, EIAH och EIPP senast i juli 2018. Men som framgår av detta meddelande kan vissa viktiga lärdomar dras redan nu.
Europeiska rådet uppmanas således att ge sitt stöd till följande prioriteringar:
Med tanke på de konkreta resultat som uppnåtts bör Efsi både förstärkas och fortsätta sin verksamhet även efter den första treårsperioden, för att angripa marknadsmisslyckanden och kvarvarande marknadsbrister, och därmed fortsatt bidra till att mobilisera privata investeringar inom områden med särskilt stor betydelse för EU:s framtida tillväxt, jobbskapande och konkurrenskraft, med ett ännu starkare inslag av additionalitet än tidigare. För att uppnå dessa mål kommer kommissionen att lägga fram ett antal noggrant utformade lagstiftningsförslag under hösten, för att kunna Efsis verksamhet ska kunna fortsätta trots knappa budgetresurser.
Med tanke på framgångarna med den del av Efsi som särskilt riktar sig till små och medelstora företag kommer denna att expandera snabbt redan inom ramen för det nuvarande regelverket, till förmån för små och medelstora företag samt medelstora börsnoterade företag i alla medlemsstater. Kommissionen kommer tillsammans med Efsis styrelse att utforska alla befintliga möjligheter att förstärka den särskilda komponenten för små och medelstora företag inom ramen för Efsi-förordningen 46 .
Vidare kommer kommissionen att undersöka möjligheterna att använda en Efsi-liknande modell även i utvecklingsländer utanför EU.
Det ska bli ännu enklare att kombinera stöd från Efsi och ESI-fonderna, genom att rättsliga och andra hinder för sådana kombinationer undanröjs. Man kommer först och främst att överväga vilka förbättringar som kan uppnås genom ändringar i befintliga förordningar i samband med den kommande halvtidsutvärderingen av den fleråriga budgetramen 47 . Kommissionen och EIB kommer senast till slutet av 2016 att färdigställa en förteckning över konkreta exempel på sådana projekt, för att illustrera de positiva effekterna av sådant kombinerat stöd.
Rådgivningscentrumets kapacitet kommer att stärkas för att ge utrymme för mer målinriktad och uppsökande verksamhet, och för att öka rådgivningsinsatserna på lokal nivå, samtidigt som centrumet bedriver samarbete med nationella investeringsbanker. Kommissionen kommer att undersöka vilka synergieffekter som uppnåtts mellan EU:s befintliga satsningar på tekniskt stöd, för att kartlägga hur man kan göra sådant stöd mer flexibelt och anpassningsbart till snabba förändringar i marknadens behov.
Kommissionen, EIB, nationella investeringsbanker och andra berörda aktörer kommer också att verka mycket aktivt för att uppmuntra skapandet av s.k. investeringsplattformar.
Efsi kommer samtidigt att fortsätta bidra till utvecklingen av marknaden för hållbara och miljövänliga projekt, särskilt genom att främja skapandet av en marknad för "gröna obligationer" i Europa och verka för ökad samordning av befintliga insatser.
Kommissionen fortsätter givetvis också arbetet med sina prioriterade åtgärder för att stärka den inre marknaden. Tillsammans med Eurostat kommer kommissionen att verka för tydligare vägledning – där så krävs genom väsentliga omarbetningar – i fråga om den räkenskapsmässiga behandlingen av offentlig-privata partnerskap.
Medlemsstaterna bör också besluta om klara prioriteringar och utveckla konkreta investeringsprojekt med stöd från rådgivningscentrumet, särskilt i fråga om gränsöverskridande projekt, och utforma sina projekt på ett så välstrukturerat sätt som möjligt, så att man lättare kan dra nytta av de finansieringsinstrument som står till buds. Inom ramen för den europeiska planeringsterminen uppmanas medlemsstaterna att genomföra de landsspecifika rekommendationerna så noggrant som möjligt för att undanröja interna hinder för investeringar.
Utvecklingen inom ovan nämnda områden kommer regelbundet att följas av Europeiska rådet, Europaparlamentet och berörda rådskonstellationer. Denna uppföljning, jämte samarbetet med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, bör garantera den politiska insyn som behövs för att löpande bevaka att initiativen fortsätter ge konkreta resultat. Kommissionen och EIB kommer också i fortsättningen att kontakta nyckelaktörer på nationell och regional nivå för att organisera målinriktade uppföljningsinitiativ på regional nivå, där man diskuterar och utvecklar specifika lösningar som är väl anpassade till regionens behov.
Kommissionen uppmanar Europeiska rådet att godkänna alla de fortlöpande insatser som tas upp i detta meddelande, och på så sätt bidra till bästa möjliga genomförande av investeringsplanen för Europa. Kommissionen uppmanar samtidigt Europaparlamentet och rådet att i sin egenskap av EU-lagstiftare agera så skyndsamt som möjligt i de fall insatserna kräver ändrad eller ny lagstiftning..
COM(2014) 903 final
EUCO 237/14, tillgänglig på http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ec/146411.pdf
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2016 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).
Europeiska kommissionens ekonomiska vårprognos 2016 offentliggjordes den 3 maj 2016 och är tillgänglig på http://ec.europa.eu/economy_finance/eu/forecasts/2016_spring_forecast_en.htm
Detta överensstämmer med de starka åtaganden som EU upprepade vid klimatkonferensen i Paris i december 2015.
Den kommande ”Ny kompetensagenda för Europa” kommer specifikt att behandla frågan om investeringar och förbättring av kompetens och humankapital i ett större sammanhang. Även om det råder bred enighet om att kompetens bidrar till forskning och utveckling, innovation, anställbarhet och konkurrenskraft, står det klart att en betydande andel av den europeiska arbetskraften (cirka 20 %) endast har en låg grundläggande kvalifikationsnivå. Det gör det svårt att anställa dessa lågt kvalificerade arbetstagare och bidrar till strukturell arbetslöshet. Samtidigt blir många vakanser inte tillsatta på grund av brist på kvalificerad arbetskraft. Detta pekar på ett strukturellt investeringsgap i humankapital. Att utrusta fler människor med bättre och mer relevant kompetens kräver lämplig finansiering jämte strukturella reformer för att förbättra effektiviteten i utbildnings- och fortbildningssystemen.
Efsis inrättande påskyndades i linje med övergångsbestämmelsen i förordning (EU) nr 2015/1017.
https://ec.europa.eu/priorities/european-investment-project-portal-eipp_en
Se meddelandet ”Förverkliga den inre marknaden för jobb, tillväxt och investeringar”, som också antogs idag.
De landsspecifika rekommendationer för medlemsstaterna som antogs av kommissionen i maj fokuserade särskilt på investeringar och efterlyste i relevanta fall åtgärder för att komma till rätta med bristen på investeringar, särskilt gällande infrastruktur och immateriella tillgångar, och för att anta och genomföra nödvändiga strukturella reformer för att förbättra investeringsklimatet, vilka kompletterar åtgärder på EU-nivå. Se COM(2016) 321 final.
Eftersom det ligger i EIB:s affärsmodell att mobilisera privata resurser för att finansiera projekt och därmed maximera användningen av knappa offentliga resurser, är den tillgängliga EU-budgetgarantin på 16 miljarder euro och EIB:s bidrag på 5 miljarder grundvalen för att locka till sig betydande mängder privat kapital.
Översikten är tillgänglig på http://www.eib.org/efsi/index.htm. Dessa projekt godkändes av EIB-gruppen och förhandsgranskades av Efsis investeringskommitté (eller av kommissionen före inrättandet av investeringskommittén). En del av avtalen om dessa projekt har ännu inte undertecknats. Slutgiltiga siffror kan därför variera.
Förteckningen över godkända projekt som gäller infrastruktur och innovation är tillgänglig på http://www.eib.org/efsi/efsi-projects/index.htm . För små och medelstora företag är förteckningen över avtal som undertecknats med mellanhänder tillgänglig på http://www.eif.org/what_we_do/efsi/index.htm . Mer information om enskilda branscher och medlemsstater är tillgänglig på http://ec.europa.eu/priorities/jobs-growth-and-investment/investment-plan_en
Se artikel 5 i förordning (EU) nr 2015/1017. Ytterligare vägledande principer skisseras i Efsis resultattavla över indikatorer: Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1558 av den 22 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 genom fastställande av en resultattavla över indikatorer för tillämpningen av EU-garantin (EUT L 244, 19.9.2015, s. 20).
Efsis investeringskommitté är en kommitté bestående av åtta oberoende experter med ansvar för att godkänna utnyttjandet av EU-garantin enligt Efsi. Meritförteckningar för dess medlemmar finns tillgängliga på http://www.eib.org/efsi/governance/efsi-investment-committee/index.htm
Särskild verksamhet är verksamhet för vilken EIB:s interna kreditvärdering är lägre än ”investment grade”, dvs. mer riskabel verksamhet än EIB:s normala verksamhet.
Genom tidigareläggning av Efsi för Horisont 2020, Innovfin och Cosme:s garantisystem för små och medelstora företag och förstärkningen av EIB:s riskkapitalmandat.
Detta omfattar incitament för att stödja integreringen av externa miljöeffekter i finansmarknadernas beslutsprocesser.
Nya pilotinstrument, till exempel Privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE) och Finansieringsmekanismen för naturkapital (NCFF) kan hjälpa till att visa vägen.
I meddelandet ”En investeringsplan för Europa” (2014) rekommenderades medlemsstaterna att åta sig att avsevärt öka sin användning av innovativa finansieringsinstrument på nyckelområden, såsom stöd till små och medelstora företag, energieffektivitet, informations- och kommunikationsteknik, transport och FoU-stöd. Detta skulle åstadkomma en fördubbling av användandet av finansiella instrument via ESI-fonderna för programperioden 2014–2020.
Efsis styrelse har antagit ett antal regler som är tillämpliga på Efsis verksamhet med investeringsplattformar och nationella investeringsbanker, vilka finns tillgängliga på http://www.eib.org/attachments/strategies/efsi_steering_board_rules_applicable_to_operations_with_investment_platforms_and_npbs_or_institutions_en.pdf
http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/thefunds/fin_inst/pdf/efsi_esif_compl_en.pdf
Förordning (EU) nr 1316/2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010. Sedan början av 2015 har fyra projekt godkänts genom FSE:s skuldinstrument (eller genom projektobligationsinitiativet). Dessa projekt motsvarar totala investeringar på 1,8 miljarder euro utöver den investering som mobiliserats av Efsi.
Förordning (EU) nr 1291/2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG.
Till exempel på områdena energieffektivitet, smart rörlighet i städer och innovativ teknik som gäller alternativa bränslen och elektriska fordon, bredband liksom infektionssjukdomar.
Till exempel gränsöverskridande projekt inom transeuropeiska nät.
COM(2015) 361 final
Tyskland tillkännagav i februari 2015 ett bidrag på 8 miljarder euro till investeringsplanen via Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW). Spanien tillkännagav likaledes i februari ett bidrag på 1,5 miljarder euro genom Instituto de Crédito Oficial. I mars 2015 tillkännagav Frankrike ett åtagande på 8 miljarder euro genom Caisse des Dépôts och Bpifrance, och Italien tillkännagav ett bidrag på 8 miljarder euro via Cassa Depositi e Prestiti. I april 2015 tillkännagav Luxemburg ett bidrag på 80 miljoner euro via Société Nationale de Crédit et d’Investissement, och Polen tillkännagav ett bidrag på 8 miljarder euro via Bank Gospodarstwa Krajowego. I juni 2015 tillkännagav Slovakien ett bidrag på 400 miljoner euro genom sina nationella investeringsbanker Slovenský Investičný Holding och Slovenská Záručná a Rozvojová Banka, och Bulgarien tillkännagav ett bidrag på 100 miljoner euro genom den bulgariska utvecklingsbanken. Den 16 juli 2015 tillkännagav Förenade kungariket ett bidrag på 6 miljarder pund sterling (omkring 8,5 miljarder euro) till projekt med Efsi-understöd.
Särskilt tekniskt stöd till bredband skulle vara till nytta i detta sammanhang, liksom en kombination av FSE bredband, Horisont 2020 och Efsi.
Projektportalen kommer att lanseras den 1 juni och kan nås på följande länk: http://ec.europa.eu/eipp . Genom att skapa en gemensam mötesplats vill kommissionen underlätta för såväl EU-projektsamordnare som internationella investerare. Projektens kvalitet bedöms dock endast av de potentiella investerarna. Att ett investeringsprojekt publiceras på projektportalen är varken en förutsättning eller garanti för ekonomiskt EU- eller EIB/Efsi-stöd, och projekt som redan erhåller EU- och/eller EIB/Efsi-stöd kan fortfarande marknadsföra sig på portalen om de behöver ytterligare finansiering.
COM(2016) 361 final.
COM(2015) 80 final.
Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/467 av den 30 september 2015 om ändring av den delegerade förordningen (EU) 2015/35 vad gäller beräkningen av lagstadgade kapitalkrav för flera kategorier av tillgångar som innehas av försäkrings- och återförsäkringsföretag (EUT L 85, 1.4.2016).
Kommissionens meddelande om begreppet statligt stöd, i enlighet med artikel 107.1 i EUF-fördraget, http://ec.europa.eu/competition/state_aid/modernisation/notice_of_aid_en.pdf
De statsfinansiella indikatorer (årligt underskott och skuldkvot) som används inom förfarandet vid alltför stora underskott och i stabilitets- och tillväxtpakten är förankrade i fördraget, och uppgifterna tas fram av Eurostat. De begrepp och definitioner som kommer att användas grundas på Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010), vilket är i linje med de internationella redovisningsstandarderna och har antagits som EU-lagstiftning genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1). Både beslutsfattare och allmänheten har intresse av att dessa indikatorer beräknas enligt högsta möjliga kvalitetsstandard, och att de är jämförbara medlemsstaterna emellan.
Manual on Government Deficit and Debt – Implementation of ESA 2010 – 2016 edition, finns att läsa på http://ec.europa.eu/eurostat/web/products-manuals-and-guidelines/-/KS-GQ-16-001
Dessa råd finns att läsa på adressen: http://ec.europa.eu/eurostat/web/government-finance-statistics/methodology/advice-to-member-states
Direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling. Direktiv 2014/25/EGU om upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Direktiv 2014/23/EU om tilldelning av koncessioner.
Läs mer om grön offentlig upphandling på http://ec.europa.eu/environment/gpp/index_en.htm
COM(2016) 321 final.
COM(2015) 468 final.
Den 26 november antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och 1305/2013 (COM(2015) 701 final).
Bland annat kommer man att föreslå att upp till 500 miljoner euro av EU-garantin överförs från tjänsterna för infrastruktur och innovation till den del som är inriktad på små och medelstora företag, samt att Efsi-garantin utnyttjas för att förstärka kapaciteten hos lånegarantiinstrumenten inom InnovFin och Cosmes samt hos EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI). Detta kommer i praktiken att öka det totala budgetutrymmet för dessa instrument och göra det möjligt för EIF att finansiera en väsentligt större transaktionsvolym.
Det kan till exempel handla om att skapa incitament för medlemsstaterna att komplettera medlen från finansieringsinstrument på EU-nivå med medel från ESI-fonderna, och därmed gradvis överge bidragsfinansiering i de fall där finansieringsinstrumenten ger större mervärde, vid behov möjliggöra blandad finansiering via bidrag, finansieringsinstrument och Efsi-stöd där så krävs, anpassa nivån på det ekonomiska stödet efter hur EU:s politiska mål gynnas och skärpa kravet att förhandvillkoren ska vara uppfyllda.
