19.6.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 215/252

P8_TA(2016)0366

Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – EGF/2016/001 FI/Microsoft

Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Finland – EGF/2016/001 FI/Microsoft (COM(2016)0490 – C8-0348/2016 – 2016/2211(BUD))

(2018/C 215/41)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0490 – C8-0348/2016),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 (1) (EGF-förordningen),

—	med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (2), särskilt artikel 12,

—	med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (3) (IIA av den 2 december 2013), särskilt punkt 13,

—	med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

—	med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

—	med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

—	med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0273/2016), och av följande skäl:

A.	Globaliseringen skapar visserligen ekonomisk tillväxt i allmänhet men en sådan tillväxt bör också användas för att lindra situationen för personer som drabbas av globaliseringens negativa effekter.

Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

C.	Europeiska unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som blivit övertaliga bör vara dynamiskt och ställas till förfogande så snabbt och effektivt som möjligt.

Finland har lämnat in ansökan EGF/2016/001 FI/Microsoft för finansiell kompensation från Ekonomiska fonden för globaliseringseffekter (EGF) enligt insatskriterierna i artikel 4.1 a i EGF-förordningen till följd av 2 161 uppsägningar hos Microsoft Mobile Oy och åtta av dess leverantörer och producenter i efterföljande produktionsled i Finland, som verkar i NACE Rev. 2 division 62 (Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.).

E.	Ansökan uppfyller kriterierna för berättigande till stöd enligt EGF-förordningen.

F.	Medlemsstaterna är ansvariga för den finansiella kontrollen av åtgärder inom ramen för EGF i enlighet med artikel 21.1 i EGF-förordningen.

Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att insatskriterierna enligt artikel 4.1 a i EGF-förordningen är uppfyllda och att Finland därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 5 364 000 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 8 940 000 EUR.

Europaparlamentet noterar att Finland lämnade in ansökan om ekonomiskt stöd från EGF den 11 mars 2016 och att ytterligare information lämnades av Finland och att bedömningen av ansökan slutfördes av kommissionen den 29 juli 2016. Därmed respekterades tidsfristen på 12 veckor från mottagandet av den fullständiga ansökan. Kommissionen drog slutsatsen att villkoren för att bevilja ekonomiskt stöd från EGF var uppfyllda.

Europaparlamentet noterar att det främsta skälet till uppsägningarna på Microsoft är den krympande marknadsandelen för deras telefoner som använder operativsystemet Microsoft Windows och som sjunkit från över 50 % 2009 till 0,6 % under det andra kvartalet 2016.

Europaparlamentet noterar att unionens andel av sysselsättningen i den globala IKT-sektorn har minskat på senare år och att IKT spelar en nyckelroll i den finländska ekonomin, där 6,7 % av alla arbetstagare arbetade inom IKT-sektorn 2014, den högsta andelen i någon medlemsstat. Parlamentet anser att uppsägningarna hos Microsoft är kopplade till trenden som drabbat hela den finländska elektronikindustrin sedan Nokias nedgång i sitt hemland och som legat till grund för fyra tidigare ansökningarna. Parlamentet drar slutsatsen att det finns ett direkt samband mellan uppsägningarna och genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen.

Europaparlamentet påminner om att mjukvarubranschen är i högsta grad internationell och konkurrensen inom sektorn är global, vilket innebär att alla marknadsaktörer kan konkurrera om samma kunder och att de anställdas placering och kulturella bakgrund har begränsad betydelse.

Europaparlamentet konstaterar att denna ansökan är en i raden till följd av Nokias nedgång i Finland och att ytterligare två ansökningar gällande uppsagda arbetstagare inom IKT-sektorn förväntas komma.

Europaparlamentet noterar att uppsägningarna är koncentrerade till Nuts 2-regionerna Helsingfors-Nyland (FI1B), Södra Finland (FI1C) och Västra Finland (FI197) och berör arbetstagare med högst varierande kvalifikationer. 89 % av dem är mellan 30 och 54 år. Parlamentet är bekymrat över den redan svåra arbetslöshetssituationen för högt kvalificerade och utbildade personer vars sysselsättningsutsikter normalt sett annars vore goda, särskilt kvinnor, som har större svårigheter att hitta anställning. Kvinnor utgör nästan hälften av mottagarna.

Europaparlamentet noterar att sektorn ”Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.” har varit föremål för två tidigare EGF-ansökningar, båda med stöd av globaliseringskriteriet (EGF/2013/001 FI/Nokia och EGF/2015/005 FI/Computer programming).

Europaparlamentet betonar vikten av IKT-sektorn för sysselsättningen i regionerna Helsingfors-Nyland, Södra Finland och Västra Finland och potentialen för de uppsagda arbetstagarna att bidra till branschen om de får tillräckligt stöd genom olika utbildningsinsatser och planering för att bli entreprenörer.

10.

Europaparlamentet välkomnar att de finländska myndigheterna den 11 september 2015 inledde de individanpassade åtgärderna för de berörda arbetstagarna, långt innan ansökan om stöd från EGF lämnades in för det föreslagna samordnade paketet, eftersom sådana åtgärder är berättigade till samfinansiering från EGF.

11.

Europaparlamentet välkomnar den höga andel (närmare 80 %) av det totala paket som används för individanpassade tjänster.

12.

Europaparlamentet noterar att Finland planerar sex olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: i) Handledning och andra förberedande åtgärder ii) Sysselsättnings- och företagstjänster iii) Yrkesutbildningsinsatser iv) Lönesubvention v) Startpeng och vi) Bidrag till resor, uppehälle och flyttkostnader. Parlamentet noterar att tillräckliga medel har anslagits till kontroll och rapportering.

13.

Europaparlamentet noterar att ovannämnda lönesubvention utgör 30–50 % av arbetstagarens lönekostnader och betalas ut i 6–24 månader. Medlemsstaterna uppmanas att vara mycket vaksamma när de använder sig av lönesubventioner så att uppsagda arbetstagare som anställs med lönesubvention inte helt eller delvis ersätter en tjänst som tidigare innehafts av någon annan person på det berörda företaget. Parlamentet välkomnar att de finländska myndigheterna har försäkrat att detta är fallet.

14.

Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder motsvarar 16,64 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, en bra bit under det tak på 35 % som fastställs i EGF-förordningen, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera och tillhandahålla information om effekterna av dessa inkomststödjande åtgärder under en period på flera år, att säkerställa att de understödjer sysselsättning av hög kvalitet och att de inte används för att subventionera kortsiktiga lågkostnadskontrakt.

16.

Europaparlamentet noterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med företrädare för de berörda stödmottagarna, arbetsmarknadens parter och nationella och regionala partner.

17.

Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att förbättra alla arbetstagares anställningsbarhet. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds anpassas till de uppsagda arbetstagarnas behov, färdigheter och kompetens och till den faktiska affärsmiljön.

18.

Europaparlamentet noterar att man i Microsofts fall kommer att samarbeta med projektet Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 2014–2020, som är ett utvecklingsprojekt för nationella Eures-tjänster. I samarbete med fonden och Eures-tjänsterna kommer man att anordna internationella rekryteringsevenemang i olika regioner. Parlamentet välkomnar sådana åtgärder och det faktum att finländska myndigheter uppmuntrar de uppsagda arbetstagarna att fullt ut utnyttja sin rätt till fri rörlighet.

19.

Europaparlamentet noterar att ett nationellt åtgärdspaket för företag som rekryterar och företag som skär ner personal har inletts inom Europeiska socialfonden. Åtgärderna kommer att ge resultat som kan vara till nytta för genomförandet av projekt inom ramen för denna EGF-ansökan. Parlamentet välkomnar de finländska myndigheternas ansträngningar för att söka efter synergier med andra åtgärder som finansieras genom nationella medel eller unionsmedel.

20.

Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i EGF-förordningen.

21.

Europaparlamentet noterar att personliga tjänster i tidigare EGF-fall för uppsagda arbetstagare visat sig vara mycket värdefulla.

22.

Europaparlamentet noterar att de finländska myndigheterna har bekräftat att de föreslagna åtgärderna inte får ekonomiskt stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument, att eventuell dubbelfinansiering kommer att förhindras och att de kompletterar åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Kommissionen uppmanas på nytt att presentera en årlig jämförande analys av dessa uppgifter för att garantera fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan EU-finansierade tjänster.

23.

Europaparlamentet välkomnar Finlands försäkran att ett ekonomiskt stöd från EGF inte kommer att ersätta åtgärder som företaget i fråga är ålagt att vidta enligt nationell lag eller till följd av kollektivavtal.

24.

Europaparlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som kommissionen införde efter parlamentets begäran om att bidragen snabbare skulle göras tillgängliga. Parlamentet noterar den tidspress som den nya tidsplanen för med sig och de potentiella effekterna för hur effektivt ärendena behandlas.

25.

Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

26.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

27.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.

(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (efter en ansökan från Finland – EGF/2016/001 FI/Microsoft)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2016/1857.)