2.2.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 34/121

Föredragande

Javier DOZ ORRIT

1.1

EESK anser att kampen mot terrorism och finansiering av terrorism samt penningtvätt och andra former av relaterad ekonomisk brottslighet bör utgöra permanenta prioriteringar för EU:s politik.

1.2

EESK stöder i princip de åtgärder som ingår i förslaget till ändring av direktivet om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (1) och instämmer i att det är angeläget att det införlivas.

1.3

Mot bakgrund av den globala karaktären hos dessa företeelser anser kommittén att EU och medlemsstaterna i framtiden bör spela en ännu mer framträdande roll och en ledande roll i de internationella instanser och forum som är aktiva i kampen mot penningtvätt och mot sådan allvarlig brottslighet som hänger samman med denna. Det krävs internationella och globalt samordnade insatser och åtgärder för att man ska kunna agera mer handlingskraftigt och uppnå mer resultat, och EU kan spela en tongivande roll i detta sammanhang.

1.4

Kommittén är medveten om vilka insatser som krävs av de företag och enheter som är skyldiga att anpassa sig till direktivet samt av kontrollmyndigheterna. Detta är emellertid nödvändiga insatser som alla måste göra om vi ska nå de gemensamma målen fullt ut, bl.a. att försvara det finansiella systemet och skydda andra ansvariga enheter från att utnyttjas i samband med brott. EESK föreslår att man gör en konsekvensbedömning vad gäller tillämpningen av dessa åtgärder.

1.5

EESK uttrycker sin oro över att en rad faktorer allvarligt kan begränsa effektiviteten hos de fjärde och femte direktiven mot penningtvätt (AMLD). För det första saknas i den förteckning över högrisktredjeländer som offentliggjordes den 14 juli 2016 många länder eller domsagor beträffande vilka det finns välgrundade indicier på att de fungerar som skatteparadis för penningtvätt. Inget av de 21 territorier som anges i Panamadokumenten ingår. Mot bakgrund av att de skärpta åtgärderna för kundkännedom i 5AMLD bara tillämpas på tredjeländer som förklarats vara högriskländer föreslår EESK att man antingen utarbetar en ny förteckning över högrisktredjeländer eller utvidgar tillämpningsområdet för åtgärderna i artikel 18a i 5AMLD. EESK anser att det är mycket viktigt att upprätta nationella offentliga register över de verkliga huvudmännen bakom bankkonton, företag, truster och transaktioner, och att ansvariga enheter får tillträde till dem.

1.6

EESK uppmanar EU:s institutioner att stärka sin politik för att sätta stopp för skatteparadisen. EESK ser det framför allt som nödvändigt att samtliga de skyldigheter som fastställs i 5AMLD, och särskilt skyldigheterna avseende identifiering av de verkliga huvudmännen bakom bankkonton, företag, truster och transaktioner, utvidgas till alla territorier och domsagor som är underkastade medlemsstaternas suveränitet.

1.7

Det är nödvändigt att ge kampen mot penningtvätt en mer djupgående utformning som kan tillämpas mot skatteflykt och skatteundandragande, korruption och annan tillhörande brottslighet – olaglig handel med vapen, droger, människor osv. – och mot den kriminella ekonomins organisationer. Nya initiativ behöver utarbetas mot all denna brottslighet och dess kopplingar till penningtvätt. Det skulle även behöva fastställas åtgärder mot illojal skattekonkurrens.

1.8

Kampen mot terrorism och penningtvätt kräver ett tätare samarbete mellan medlemsstaternas olika underrättelse- och säkerhetstjänster samt mellan dessa och Europol.

1.9

EESK anser att avtalen om frihandel och ekonomiskt partnerskap bör inbegripa ett kapitel om åtgärder mot skatteflykt och skatteundandragande, penningtvätt och finansiering av terrorism. EESK uppmanar kommissionen att inkludera detta som ett EU-förslag i de pågående förhandlingarna, särskilt om TTIP, och i redan gällande avtal i samband med att dessa revideras.

1.10

Det arbete som utförs av finansunderrättelseenheter (FIU) i medlemsstaterna och dess permanenta samordning på EU-nivå är ytterst viktigt. EESK menar att det borde upprättas ett europeiskt instrument för övervakning, samordning och föregripande av teknikskiften.

1.11

Med tanke på hur viktig kampen mot penningtvätt är och för att uppnå en enhetlig och effektiv tillämpning av reglerna på detta område i alla medlemsstater är det mycket viktigt att texterna och begreppen i de föreslagna åtgärderna är så tydliga som möjligt. Detta bidrar samtidigt till den rättssäkerhet som krävs för alla som ska tillämpa dessa texter.

1.12

Det vore lämpligt att på europeisk nivå harmonisera den rättsliga behandlingen – definitioner och påföljder – av samtliga brott med anknytning till penningtvätt, skatteundandragande, korruption och finansiering av terrorism och deras förgreningar. Påföljder på grund av bristande efterlevnad av föreskrifterna i AML-direktiven bör också harmoniseras.

1.13

EESK föreslår att det ska införas kontrollåtgärder avseende dotterbolag till ansvariga enheter i högrisktredjeländer, och att inte enbart kunderna ska övervakas.

1.14

EESK föreslår kommissionen att överväga ytterligare åtgärder till skydd för medborgarnas rättigheter gentemot olaglig användning eller missbruk av information som registrerats av de behöriga myndigheterna eller de ansvariga enheterna.

1.15

Kommittén är nöjd med den snabba behandlingen av dessa förslag och hoppas att de snabbt och på kort sikt kan träda i kraft utan att kvaliteten på resultaten blir lidande. I samband med detta bör det finnas en realistisk tidsplan för införlivandet av texterna och tillämpningen i medlemsstaterna samt tydliga riktlinjer.

2.1

De hänsynslösa terroristattackerna i Frankrike, Belgien och andra länder i Europa och läckorna om tvätt av pengar med ursprung i brottslig verksamhet i skatteparadis, varav den senaste kommer från ICIJ (2) avseende Panamadokumenten, har lett till att kommissionen föreslår nya åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Den 5 juli 2016 antog kommissionen, tillsammans med förslaget om 5AMLD, ett annat förslag för att främja skattemyndigheters tillgång till information om penningtvätt (3) samt ett meddelande om ytterligare åtgärder för att öka transparensen och främja bekämpningen av skatteundandragande och skatteflykt (4).

2.2

I en nyligen utarbetad studie från Europaparlamentet (5) anges följande: ”Panamadokumenten har uppenbarat skatteparadisens roll när det gäller att underlätta skatteundandragande liksom aggressiviteten hos vissa metoder för skatteundandragande, där man döljer skillnaden mellan undandragande och flykt. I detta avseende har bristande öppenhet – till följd av hemlighetsmakeri, brist på spårbarhet och avsaknad av utbyte av skatteuppgifter – spelat en viktig roll i de fall då det förekommit överträdelser av ekonomiska sanktioner och lett till mörkläggning av användbar och nödvändig information avseende organiserad brottslighet, inbegripet penningtvätt med anknytning till terroristverksamhet, korruption och olaglig narkotikahandel”.

2.3

Det var ICIJ som offentliggjorde Panamadokumenten. ICIJ:s databas – Offshore Leaks Database  (6) – innehåller hänvisningar till 45 131 företag inom EU (7). Av de 21 territorier som byrån Mossack Fonseca använde för transaktioner avseende skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt utgör tre EU-medlemsstater och de övriga tre domsagor tillhörande en av EU-medlemsstaterna (8).

2.4

I 5AMLD konkretiseras vissa av förslagen i åtgärdsplanen för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism (9): närmare bestämt förslagen om en ändring av det fjärde direktivet (4AMLD) (10) och av direktivet om de skyddsåtgärder som krävs av bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen (11). I planen föreslås en tidigareläggning av datumet för införlivande av 4AMLD från den 26 juni 2017 till den 1 januari 2017, vilket även kommer att utgöra sista datum för att införliva de två förslagen till direktiv av den 5 juli 2016.

2.5

Den komplexa politiska och lagstiftningsmässiga ramen kring 5AMLD omfattar, bara under 2015, två andra initiativ: Europeiska säkerhetsagendan (12) och förslaget till direktiv om bekämpande av terrorism (13), som fastställer en ny klassificering av brott med anknytning till finansiering av terrorism.

2.6

Den 14 juli 2016 antog kommissionen den delegerade förordningen om identifiering av högrisktredjeländer och en bifogad förteckning (14) som omfattar den förteckning som antogs av FATF vid dess möte i Busan (Sydkorea) den 24 juni 2016.

2.7

Genom förslaget till 5AMLD införs vissa nya skyldigheter i fråga om åtgärder som ansvariga enheter – finansiella institut, yrkesverksamma med anknytning till dessa, leverantörer av tjänster till truster och spelverksamhet, fastighetsmäklare osv. – ska tillämpa gentemot sina nya och befintliga kunder. Framför allt föreskrivs i artikel 18a skärpta åtgärder för kundkännedom avseende kunder med verksamhet i högrisktredjeländer. Medlemsstaterna ska även kunna tillämpa motåtgärder i förhållande till högriskdomsagor, inbegripet förbud mot att etablera dotterbolag eller representationskontor i dessa eller genomföra finansiella transaktioner i desamma.

2.8

En nyhet är att plattformar för växling av virtuella valutor och leverantörer av tjänster för förvaltning av förbetalda kontantkort inbegrips i dess tillämpningsområde och beaktas av ansvariga enheter vid åtgärdernas tillämpning. Möjligheten att använda förbetalda kort anonymt online upphävs och tröskeln för när det är obligatoriskt att uppge sin identitet sänks från 250 euro till 150 euro vid användning i samband med personlig försäljning.

2.9

Genom 5AMLD föreslås även en förstärkning av finansunderrättelseenheternas befogenheter och ett främjande av deras inbördes samarbete. Det ska bli lättare att identifiera innehavarna av bank- och betalkonton, och automatiserade nationella centralregister ska inrättas över desamma. Obligatorisk identifiering och registrering införs för de verkliga ägarna av företag (varvid tröskeln sänks från 25 % till 10 % av ägandet), truster och stiftelser eller liknande strukturer, samtidigt som allmänheten får tillgång till dessa uppgifter på vissa villkor.

3.1

De olika typerna av brottslighet där penningtvätt och skatteparadis används, i strid med alla medborgares grundläggande rättigheter, är mycket allvarliga. Penningtvätten ökar hela tiden trots åtgärder från de nationella och europeiska myndigheterna.

3.2

Liberaliseringen av världens penningflöden och det snabba införandet av nya digitala tekniker för transaktioner försvårar kampen mot utnyttjandet av finanssystemet för kriminella syften. Utredningarna av de senaste jihadistiska terrorattentaten i Europa har gett information om former av finansiering av sådan verksamhet som inte omfattas av 4AMLD. Detta motiverar förslaget att ändra direktivet innan det träder i kraft och att tidigarelägga dess införlivande.

3.3

EESK stöder i princip de föreslagna åtgärderna i 5AMLD och anser att de kan bli användbara verktyg i kampen mot terrorism och penningtvätt.

3.4

Ett undantag gäller konsekvenserna för de grundläggande rättigheterna – särskilt skyddet av personuppgifter – av att de behöriga myndigheterna hanterar stora mängder känslig information på ett olämpligt sätt. I förslaget till 5AMLD anges några förebyggande åtgärder för detta. Vetskapen om vissa regeringars agerande genom avslöjandet av WikiLeaks (2010 och 2012) samt Snowdens dokument (2013) gör att vi föreslår att kommissionen ska undersöka möjligheten att vidta ytterligare åtgärder för att skydda medborgarnas rättigheter mot felaktig användning av registrerade uppgifter. Kommissionen bör särskilt analysera möjligheten att inrätta en typ av gemensam brottsrubricering för olaglig användning av information och personuppgifter. I detta ärende kan EESK bidra till att genomföra undersökningen.

3.5

Utan att det påverkar de aktuella förslagen och de andra initiativ och åtgärder som kommittén i detta yttrande förespråkar på europeisk nivå är det av stor vikt att EU och medlemsstaterna i framtiden spelar en ännu mer framträdande roll och en ledande roll i de internationella instanser och forum som är aktiva i kampen mot penningtvätt och mot sådan allvarlig brottslighet som hänger samman med denna. Det handlar om globala och i allmänhet gränsöverskridande företeelser. Det krävs internationella och globalt samordnade insatser och åtgärder för att man ska kunna agera mer handlingskraftigt och uppnå mer resultat, och EU kan spela en tongivande roll i detta sammanhang.

3.6

Många europeiska medborgare är fortfarande drabbade av effekterna av finanskrisen, anpassningspolitiken och ökningen av fattigdom och orättvisor, samtidigt som det blir känt att stora multinationella företag ägnar sig åt skatteflykt och skattebedrägerier och att viktiga personer inom ekonomi, politik, kultur och sport undviker skatter och tvättar sina pengar i skatteparadis. Vissa förfaranden och jurisdiktioner används även för att finansiera terrororganisationer som är kapabla att begå fruktansvärda brott i Europa och andra delar av världen. Situationen är ohållbar. De europeiska och nationella myndigheterna måste ta krafttag för att bekämpa detta.

3.7

Enligt punkt 3.2 kan det bli mycket svårt att uppfylla penningtvättdirektivens mål på grund av svaga politiska insatser i syfte att undanröja skatteparadisen, som är viktiga platser för penningtvätten. Dessutom förekommer fortfarande otillbörlig skattekonkurrens inom EU på grund av att initiativen för att bekämpa penningtvätt inte varit tillräckligt välformulerade eller samordnade med initiativen för bekämpning av de brott som den medför (skattebedrägerier, kopplingar till terrororganisationer och kriminella organisationer, olaglig vapenhandel, narkotikahandel och människohandel etc.).

3.8

Förteckningen över högriskländer som kommissionen offentliggjorde den 14 juli 2016 (15) innehåller inte något land från förteckningen ur Panamadokumenten. Detta är paradoxalt eftersom ett av argumenten som lades fram av kommissionen för att föreslå ett femte penningtvättdirektiv var de avslöjanden som presenterades i dessa dokument. I förteckningen förekommer bara ett högriskland, Nordkorea, som inte har vidtagit några åtgärder. I grupp II som innehåller de länder som har åtagit sig att rätta till bristerna och fått tekniskt stöd för att genomföra FATF:s åtgärdsplan finns Iran. I grupp I som innehåller de länder som redan har utarbetat en åtgärdsplan som innebär att de tas bort från förteckningen när de uppfyller kraven finns nio länder (i fyra av dem råder krig: Afghanistan, Irak, Syrien och Jemen). En del av pengarna som finansierar terrorismen passerar dessa länder. Alla analyser och undersökningar inom området visar dock att tvätt av pengar från annan typ av brottslighet inte förekommer i dessa länder.

3.9

Det är beklagligt att ett organ som FATF, som utför ett mycket viktigt arbete när det gäller analysen av den internationella ekonomiska brottsligheten och förslag till åtgärder för att bekämpa den, inte har hittat rätt metod för att utarbeta sina förteckningar över högriskländer. Det är rimligt att kommissionen följer FATF:s rekommendationer (16) och andra förslag för att bekämpa penningtvätten. Om förslagen följs i detta avseende kan det emellertid innebära att 5AMLD inte får full effekt, eftersom de skärpta åtgärderna i artikel 18a endast gäller för högrisktredjeländer.

3.10

EESK anser att en effektiv tillämpning av 5AMLD kräver en översyn av förteckningen över högrisktredjeländer så att de länder eller territorier där den huvudsakliga penningtvätten genomförs kan läggas till, eller att tillämpningsområdet för artikel 18a utökas så att den omfattar samtliga ansvariga enheter och jurisdiktioner som, enligt information från finansunderrättelseenheten, misstänks ägna sig åt penningtvätt. EESK föreslår även att en förteckning upprättas över jurisdiktioner som inte samarbetar i kampen mot ekonomisk brottslighet.

3.11

Eftersom en icke obetydlig del av penningtvätten genomförs i jurisdiktioner som lyder under medlemsstaterna bör samtliga institutioner inom EU göra ett tydligt politiskt åtagande för att avskaffa dessa skatteparadis inom sina territorier. Detta innebär i praktiken att det krav på att identifiera bankkontonas verkliga innehavare och huvudmännen för företagens egendomar och alla delarna av truster och transaktioner som åläggs de ansvariga enheterna inom EU enligt förslaget till 5AMLD bör utökas till samtliga territorier som styrs av medlemsstaterna, inklusive de som åtnjuter särskilda skatteregler. De ansvariga enheterna bör då även ha möjlighet att utnyttja uppgifter från de nationella (offentliga) registren för att fullgöra sina skyldigheter. Samtidigt ska de skärpta åtgärderna i artikel 18a gälla för områden under EU-medlemsstaters jurisdiktion som utför penningtvätt.

3.12

Penningtvätt har en stark koppling till bedrägerier och skatteflykt och en del av de tvättade pengarna kommer från sådana brottsliga verksamheter. Förebyggande arbete och bekämpning av båda typerna av brott bör samordnas, både på rättslig nivå och genom politiska åtgärder samt inom underrättelsetjänsten, polisen och rättssystemen. EESK har välkomnat kommissionens senaste initiativ för att bekämpa bedrägerier och skatteflykt inom EU, men anser att de inte är tillräckliga och att ytterligare åtgärder därför måste utarbetas i kombination med åtgärderna mot penningtvätt.

3.13

Kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism kräver ett nära samarbete mellan de olika underrättelsetjänsterna och säkerhetstjänsterna i medlemsstaterna, samt mellan dessa och Europol. Samarbetet som finns i dag är inte tillräckligt. Trots de offentliga förklaringarna från de ansvariga nationella och europeiska myndigheterna och medborgarnas stöd för ett förstärkt samarbete blir bristerna i samordningen tydliga efter varje terrorattack. Ibland förekommer det brister i samordningen mellan olika tjänster i en och samma medlemsstat. Det är viktigt att avsätta medel för att förbättra den här situationen.

3.14

Under de senaste åren har EU förhandlat om och undertecknat viktiga frihandelsavtal och avtal om ekonomiskt partnerskap. Just nu pågår förhandlingar om det viktiga TTIP-avtalet. Sådana avtal kan vara en utmärkt möjlighet att vidta bilaterala eller biregionala åtgärder i kampen mot bedrägerier och skatteflykt, penningtvätt och finansiering av terrorism. EESK uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa ett sådant kapitel i de avtal som man för närvarande förhandlar om och vid översynen av de gällande avtalen. På denna punkt instämmer EESK helt och hållet i Europaparlamentets slutsatser i ovan nämnda studie (17).

4.1

Finansunderrättelseenheterna i medlemsstaterna måste göra betydande satsningar på information, övervakning och förebyggande arbete, och föregripa de snabba förändringar som sker inom de teknikformer som kan användas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är mycket viktigt att man snabbt vidtar nationella åtgärder och utbyter information om deras undersökningar på europeisk nivå. Det är också viktigt att finansunderrättelseenheterna har en permanent och snabb samordning. EESK anser att det vore lämpligt att inrätta ett europeiskt instrument för övervakning, samordning och tekniska prognoser.

4.2

De ansvariga enheterna som anges i det fjärde och femte penningtvättdirektivet måste genomföra övervakning och kontroller av misstänkta personer och förflyttningar. I direktiven anges dock inte några krav eller skyldigheter för de ansvariga enheterna att utföra sådana uppgifter i högrisktredjeländer. Man bör sätta punkt för den nuvarande situationen som innebär att man fokuserar mer på kunderna än på de egna enheterna.

4.3

Följande rekommendationer från EESK:s yttrande CCMI/132 om ”Kampen mot korruption” (18) är särskilt användbara: a) att utforma en samstämmig och heltäckande femårig strategi för insatser mot korruption med åtföljande handlingsplan, b) att inrätta en europeisk åklagarmyndighet och stärka Eurojusts kapacitet samt c) att kräva att multinationella företag ska rapportera viktiga ekonomiska uppgifter om sin verksamhet i de länder där de är aktiva.

4.4

EESK anser att det är nödvändigt att det straffrättsliga förfarandet samordnas på europeisk nivå med definitioner och påföljder för all brottslighet som är kopplad till penningtvätt, skattebedrägerier, korruption och finansiering av terrorism och relaterad verksamhet. Kommissionen och Europeiska bankmyndigheten bör även främja en samordning av sanktioner för de ansvariga enheter som inte uppfyller sina skyldigheter.

4.5

Kampen mot penningtvätt är av stor vikt och bör vara handlingskraftig, kraftfull och effektiv. Det är därför mycket viktigt att texterna och begreppen i de föreslagna åtgärderna är så tydliga som möjligt. Detta bidrar samtidigt till den rättssäkerhet som krävs för alla som ska tillämpa dessa texter och till en enhetlig tillämpning i hela unionen.

4.6

Kommittén är nöjd med den snabba behandlingen av dessa förslag och hoppas att de snabbt och på kort sikt godkänns och kan träda i kraft. Det får dock inte leda till att kvaliteten på resultaten blir lidande. I samband med detta bör det finnas en realistisk tidsplan för införlivandet av texterna och tillämpningen i medlemsstaterna samt tydliga riktlinjer.