20.7.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 264/73

Föredragande:

Erik SVENSSON

1.1

EESK tar med intresse del av kommissionens förtydligande meddelande – som inte innehåller några förändringar – mot den bakgrund som tecknas att upphandlande myndigheter är under mycket stor press för att lösa brådskande situationer i flykting- och asylkrisens spår.

1.2

EESK hoppas att såväl de nu gällande som de nya direktiven kan ge tillräckligt utrymme för en snabbare hantering genom möjligheten att kraftigt korta tidsfristerna för att lämna anbud och genomföra direktupphandlingar.

1.3

EESK vill dock betona vikten av:

1.4

Den ideella sektorns betydelse kan inte överskattas som ett komplement till myndigheternas offentliga upphandlingar. Tack vare denna sektors insatser har många länder kunnat hjälpa och stödja betydligt fler människor än vad som annars hade varit möjligt.

1.5

EESK anser att det är viktigt att minska de byråkratiska processer som leder till utdragna upphandlingar – trots att regelverket tillåter snabbare hantering.

1.6

På grund av nya och ökande hotbilder bör upphandlande myndigheter överväga att separat upphandla säkerhets- och försäkringslösningar.

1.7

EESK vill påpeka att det finns en liknande problematik för ankommande flyktingar som valt att inte söka asyl, där det också finns ett akut behov omsorg, vård och skydd.

1.8

EESK vill betona att vid offentlig upphandling i samband med asylkrisen och flyktingkrisen bör även andra tjänster som förbereder och underlättar framtida integration övervägas.

1.9

EESK efterlyser och rekommenderar att kommissionen förtydligar detta meddelande även vad avser offentlig upphandling i samband med den uppkomna flyktingkrisen, eller att man utfärdar ytterligare ett meddelande som behandlar offentlig upphandling med anledning av flyktingkrisen.

2.1

Europeiska unionen står för närvarande inför många utmaningar på grund av en plötslig, kraftigt ökad tillströmning av asylsökande. Inte minst måste medlemsstaterna snabbt tillgodose de mest omedelbara behoven hos de asylsökande (bostäder, varor och tjänster). De europeiska upphandlingsreglerna innehåller alla de nödvändiga verktygen för att tillgodose dessa behov genom bestämmelserna i det nuvarande direktivet 2004/18/EG (1) (nedan kallat direktivet) och genom det senaste direktivet om offentlig upphandling, direktiv 2014/24/EU (2).

2.2

Meddelandet inför inte några nya rättsliga bestämmelser. Det innehåller kommissionens tolkning av regler som omfattar i) kontrakt för infrastruktur (dvs. bostäder), som kan tillhandahållas antingen genom att man hyr befintliga byggnader som inte kräver omfattande anpassningar (dvs. byggentreprenader) eller genom nybyggnation eller renovering av befintliga byggnader, med ett tröskelvärde på 5 186 000 euro, ii) kontrakt för varor, såsom tält, containrar, kläder, filtar, sängar och livsmedel, med ett tröskelvärde på 135 000 (tidigare 134 000 euro) eller 209 000 euro (tidigare 207 000 euro), beroende på typen av upphandlande myndighet, iii) kontrakt för tjänster såsom städning, hälsovård, catering och säkerhetstjänster, med samma tröskelvärden som för varukontrakt. Direktivet är tillämpligt fullt ut på alla tjänster, men särskilda upphandlingsregler gäller för ”det enklare systemet” (en särskild ordning för sociala tjänster och andra särskilda tjänster). För sådana tjänster har tröskelvärdet fastställts till 750 000 euro.

2.3

För kontrakt som omfattas av direktivet kan den upphandlande myndigheten välja att tilldela kontraktet efter ett öppet eller ett selektivt förfarande. Den kortaste fristen för att lämna ett anbud i ett öppet förfarande är 52 dagar, men den kan förkortas till 40 dagar vid användning av elektroniska medel. Vid ett selektivt förfarande gäller de allmänna tidsfristerna på 37 dagar för inlämning av anbudsansökan och ytterligare 40 dagar för inlämning av anbud efter det att den upphandlande myndigheten har bjudit in ett urval att lämna ett anbud.

Om det är nödvändigt på grund av tidsbrist kan de allmänna tidsfristerna kortas kraftigt enligt direktivet genom användning av a) ett ”påskyndat selektivt förfarande”, där tidsfristerna för att lämna in en anbudsansökan är 15 dagar och tidsfristen för att lämna in ett anbud är 10 dagar, eller b) ett ”förhandlat förfarande utan föregående offentliggörande”, som gör det möjligt att tilldela kontrakt för de asylsökandes behov i de mest brådskande fallen.

2.4

Den upphandlande myndigheten måste bedöma från fall till fall vilket förfarande den ska välja för att tilldela kontrakt för att täcka de omedelbara behoven hos asylsökande (bostäder, varor eller tjänster).

3.1

EESK tar med intresse del av kommissionens meddelande och instämmer i den bakgrundsbild som kommissionen tecknar att medlemsstaterna snabbt måste kunna tillgodose de mest omedelbara behoven hos asylsökande.

3.1.1

EESK konstaterar att detta meddelande inte innehåller några förändringar men ger konstruktiva förtydliganden och förklaringar.

3.2

EESK anser att det är mycket bra och ändamålsenligt att kommissionen vid denna tidpunkt tydliggör sin uppfattning om de aktuella reglernas tillämplighet, eftersom många länder – men i varierande grad – tagit emot ett större antal asylsökande än någonsin tidigare och de upphandlande myndigheterna – såväl nationellt som regionalt – är under mycket stor press.

3.3

EESK delar kommissionens uppfattning i meddelandet att de bestämmelser som finns i det nuvarande direktivet 2004/18/EG samt det senaste direktivet 2014/24/EU som måste införlivas i nationell rätt senast den 18 april i år i huvudsak är tillräckliga för att klara de ökade volymer och den ökade tidspress som den uppkomna asylsituationen innebär.

3.3.1

Det är av yttersta vikt att reglerna om offentlig upphandling inte är ett hinder för att kunna hantera den uppkomna situationen och erbjuda det skydd som asyllagstiftningen föreskriver. Risken för detta är mest uppenbar inom boende, hälsovård, säkerhet och catering.

3.3.2

EESK hoppas att de nya direktiven – och därmed de nya nationella reglerna – kan ge tillräckligt utrymme för en snabbare hantering genom möjligheten att kraftigt korta tidsfristerna för att lämna anbud.

3.3.3

Möjlighet finns också att genomföra direktupphandlingar även då de sker över tröskelvärdena vid de tillfällen då man kan hänvisa till synnerlig brådska.

3.4

ESSK vill dock påpeka att det är synnerligen viktigt att visa hög grad av transparens och att dokumentera förfarandet extra väl när ett snabbare förfarande eller direktupphandling tillämpas.

3.4.1

För att lagen om offentlig upphandling ska ha fortsatt stöd hos såväl företag som fackliga organisationer samt civilsamhället i övrigt är det fundamentalt viktigt att ingen part – vare sig myndigheter eller leverantörer – utnyttjar lagstiftningens flexibilitet på ett otillbörligt sätt. Det är därför det är så viktigt att redan under förfarandet underlätta för en eventuell granskning. En rutin för efterhandsutvärdering (ex-post) kan övervägas för att säkra en korrekt tillämpning.

3.4.2

Det är viktigt att betona att – även i brådskande situationer – försöka upphandla lösningar som underlättar efterföljande integration och extra stöd. Detta gäller i extra hög grad för sårbara grupper såsom ensamkommande barn, gravida kvinnor samt personer med funktionshinder.

3.5

Det bör betonas att i akuta situationer som de som vi erfar i vissa länder i EU på grund av asylkrisen finns det alltid en viss risk att såväl upphandlande myndighet som leverantör letar efter ”genvägar”.

3.6

Det är viktigt att kontrakt som ges med hänvisning till en akutsituation (”accelerated restricted procedure” eller ”negotiated procedure without publication”) erbjuds på kort tid så att normalt tillvägagångssätt åter kan tillämpas så snart som möjligt.

4.1

Det är viktigt att betona att den ideella sektorn har uträttat stordåd som ett komplement till myndigheternas offentliga upphandlingar. I de länder som tagit emot flest assylsökande, t.ex. Tyskland och Sverige, har detta varit helt avgörande. Utan den ideella sektorns insatser hade vi inte klarat de volymer som nu kan redovisas.

4.1.1

Utrymme för direktupphandling ges ju även till de aktörer som annars har svårare att kunna vinna upphandlingskontrakt (t.ex. ideella organisationer).

4.2

Även om regelverket ger möjligheter till snabb hantering så tar myndigheterna (alltför) ofta för lång tid på sig. Deras byråkratiska processer kan leda till utdragna upphandlingsprocesser.

4.3

Det kan finnas anledning att ge ett konkret exempel från det land i EU som (tillsammans med Tyskland) i förhållande till sin storlek tagit emot flest asylsökande, företrädesvis från Syrien.

4.3.1

Sveriges regering utredde under november 2015 om det fanns skäl att göra en lagändring för att kunna hantera den extrema asylsituation som uppstått.

4.3.2

Upphandlingsmyndigheten i Sverige svarade att de upphandlingsregler som finns i EU-direktivet ger möjlighet till såväl tillräckligt snabb hantering vid synnerlig brådska som att ta hänsyn till allmänintresset och göra kloka intresseavvägningar.

4.4

EESK anser att upphandlande myndigheter för att kunna agera med såväl säkerställande av kvalitet som med nödvändig snabbhet bör genomföra en marknadskartläggning där kartläggning av möjliga och tillgängliga leverantörer och förväntad kostnadsbild identifieras innan krisläge uppstår.

4.5

EESK påtalar vikten av att upphandlande myndighet inte förskjuter tidpunkten för avtalen utan att detta sker med den skyndsamhet som omständigheterna kräver.

4.6

Erfarenheter visar att kostnaden för säkerhet och försäkring har ökat väsentligt (upp till tre gånger) på grund av hotbild och verkliga händelser.

4.7

För att reducera osäkerhet i upphandlingssituationen samt öka tillgänglighet till möjliga lösningar bör upphandlande myndigheter överväga att separat upphandla säkerhetsarrangemang samt försäkringslösningar.

5.1

EESK vill påpeka att det finns en liknande problematik för ankommande flyktingar som valt att inte söka asyl. Även där finns ett akut behov av omsorg, vård och skydd samt uppfyllande av de mest angelägna mänskliga behoven.

5.2

EESK anser att vid offentlig upphandling av boende, omsorg och tjänster för såväl assylsökande som övriga flyktingar måste även tjänster som förbereder/underlättar livet och en eventuell framtida integration övervägas. Sådana angelägna tjänster är språkutbildning och i bästa fall yrkesintroduktion.

5.2.1

Konkreta exempel finns redan i dag på hur upphandling har omfattat språkutbildning, körkortsutbildning och lika viktigt aktiviteter inom den ideella sektorn, kyrkan och föreningslivet.

5.3

I länder med svaga ekonomiska finanser, där det finns risk för att myndigheter inte betalar för sina upphandlade tjänster, är det av stor betydelse att betalning verkligen genomförs.

5.4

EESK anser slutligen att det är av stor betydelse att kommissionen förtydligar detta meddelande vad gäller det bredare perspektivet, antingen genom att kommentera även offentlig upphandling med anledning av såväl asyl- som flyktingkrisen eller genom att man utfärdar ytterligare ett meddelande som behandlar offentlig upphandling med anledning av flyktingkrisen.